energi ENERGI & MILJÖ

Transkript

1 Nyhetsbrev från MiljöAktuellt m+ plus m-plus nr nr 1 5 januari l april 2008 I det här numret Lag och rätt sid 2 Domar Lagstiftning sid 2 Ekonomi/styrmedel Från domstolarna sid 43 Klimat Ekonomi/styrmedel sid 64 Samhällsplanering Planering sid 75 Kemikalier Klimat sid 85 Energi Kemikalier sid 98 Produkter Avfall sid 9 Sjö, Energi hav & fiske sid 10 Jord- Transporter och skogsbruk sid Transporter Vatten/Avlopp sid Avfall Kurser & seminarier sid Tillsyn sid 12 Kurser & seminarier sid 12 Produceras av Miljöaktuellts redaktion. Ägare är IDG. ISSN: Prenumerationsärenden: IDG Kundtjänst: Telefonnummer: kundservice@idg.se Ansvarig utgivare: Mikael Salo E-post: mikael.salo@idg.se energi ENERGI & MILJÖ Svensk Miljödomstol offensiv får i bakläxa Peking av HD Flera river svenska upp miljöteknikföretag beslut om gör kraftverk affärer i Kina Peking under det svenska statsbesöket, Den 4 januari rapporterar rev Högsta Svenska domstolen upp Miljööverdomstolens be- Dagbladet. slut Handelsminister att tillåta bygget Ewa av Björling ett minikraftverk miljöminister i västgötska Andreas Ljungaån. och Carlgren HD:s dom talade är av stort och från principiellt Kina deltog intresse en viceminister eftersom den från tar det ställning till ministeriet domstolarnas för hus- avvägning och kinesiska stadsbyggnad. mellan företagsekonomisk vinst och Huvudpresentationerna samhällsekonomiska värden handla- av till exempel värdefull natur. Bakgrunden till fallet i Ljungaån är energi följande: En person ville bygga ett litet vattenkraftverk och fick och fler ska det bli. Tre svenska ministrar deltog i Högsta domstolen stoppar vattenkraftverket i en offensiv under statsbesöket i Peking. Ljungaån och river upp det tidigare tillståndet från Miljööverdomstolen. Helt rätt, menar Staffan Nära 500 personer kom när de om Hammarby Sjöstads- Exportrådet Westerlund, presenterade professor svensk i miljörätt, som är kritisk till miljöteknik domstolarnas på ett stort fokusering hotell i på ekonomiska värden. Strängare först nej i Miljödomstolen regler men se- vid från HD ombyggnad bör därför bli vägledande nare ja av Miljööverdomstolen. Tydligare Högsta Domstolen och har strängare i dagarna regler enligt för Westerlund. energiförbrukningen beslutat att i ombyggda inte tillåta kraft- hus krävs, Enligt anser honom Boverket. ändrar inte de verksbygget eftersom vikten av att bevara naturvärdena överstiger projektets svenska regelverket lilla tillskott för av om- för- Det byggnad nyelsebar av energi. byggnader I Ljungaån ställer finns krav på bland energihushållning annat öring och och fridlyst värmeisolering, flodpärlmussla. men de följs inte enligt Boverket I den som tidigare förklarar vattenlagen detta med och att Miljöbalken kraven upplevs finns en som bestämmelse otydliga och när det att gäller efterlevnaden vattenverksamhet är för svår att som kontrollera. säger att det måste vara en samhällsekonomisk Boverket anser att total relativt nyttoövervikt för att krav den i föreskrifter ska få komma är långtgående den till stånd. mest verksamma Före 1983 gällde metoden att för det energieffektivisering skulle vara företagsekonomisk vid ombyggnation. övervikt, Dessutom man räknade bör bygganmälningsplikt pengar. Den införas aktuella för domen ombyggna- från helt enkelt der HD följer som innefattar samma resonemang, fasadmaterial. att projektet och Volvo. Sedan berättade ett drygt dussin svenska energi- och miljöföretag om sina pågående man ska göra eller en förhoppningsvis totalvärdering blivande om påverkan projekt på naturen, i Kina. Företagen säger sysslar Staffan med Westerlund, bland annat professor inom-husventilation, miljörätt vid Uppsala energipumpar, universitet. biogasframställning, Enligt Staffan Westerlund energiutvinning miljödomstolarna ur avfall och hantering ännu inte för- av ol- har jespill. stått fullt ut att väga in naturhänsyn när de ger tillstånd att Svenska bygga Dagbladet vattenkraftverk 16 april 2008 med mera. Det är därför som projektet i Ljungaån fick klartecken i lägre instanser. Vid prövningen ser domare till företagsvinsten. Domen för alla som prövar tillstånden, ekonomiska bidragen till de så kallade el-certifikaten, de subventioner En tydlig som ges energideklaration till investeringar av i produkternas förnyelsebara egenskaper, energislag, detta kombinerad resonemang med tydliga eftersom krav dessa skulle ur sannolikt samhällsekonomiskt påverka vilka produkter perspektiv ett som bara väljs. handlar I samverkan om att flytta med pengar Energimyndigheten från ett ställe till vill ett Boverket annat. identifiera KÄLLA: produkter med stor påverkan Dom på nummer byggnadens T , energianvändning Domstolen, och arbeta meddelad för att 4/ dessa pro- Högsta dukter LÄNK TILL deklareras DOMEN: och märks, an tingen frivilligt eller genom lag. Avgoranden/2008/ Boverket: 04%20T% %20Dom%20+ Hälften bort! Energieffektivisering %20skiljaktig.pdf i befintlig bebyggelse januari april 2008, m-plus nr 51 1

2 Lag och Rätt Upprepat oljeslarv kostade fem miljoner Neste Oil i Finland AB döms till böter på euro för miljöförstöring efter ett oljeutsläpp på 300 kubikmeter, orsakat av oaktsamhet. I december 2001 glömde en anställd vid ett raffinaderi att stänga en ventil vid fyllning av olja. 300 kubikmeter rann ut, trots de försiktighetsåtgärder som hade vidtagits. Oljan sögs upp av marken och rann vidare till havet. Cirka 30 ton jord och 15 ton strandvegetation på närmare tio kilometer stränder måste avlägsnas. Åbo hovrätt och Åbonejdens tingsrätt avvisade åklagarens yrkande att bolaget skulle dömas till samfundsbot. Däremot dömdes en anställd i bolaget till bötesstraff för miljöförstöring av oaktsamhet. Men Korkein Oikeus (Finlands högsta domstol) konstaterade att företaget, trots att det två gånger tidigare begått samma misstag, saknade de särskilda säkerhets- och varningssystem som krävs vid oljefyllning. Domstolen motiverade det höga beloppet med bolagets underlåtenhet och att utsläppets följder var allvarliga. Korkein Oikeus, dom , Dnr R2007/147 (endast på finska). Referendarierådet Matti Sepponen, tel Krav på insamling skärps De som producerar förpackningar och vissa slags papper ska se till att produkterna omfattas av insamlingssystem för återanvändning och återvinning. Det föreslår regeringen i en proposition. I den ställs också krav om tillstånd för att yrkesmässigt driva sådana insamlingssystem. Flera remissinstanser har tillstyrkt förslaget, men producenter befarar att det kan leda till mer detaljerade krav på insamlingssystem och att kostnaderna ökar. De vill hellre se enklare regler och att den administrativa bördan för företagen minskar. Enstaka kommuner har invänt att förslaget ökar tillsynsbehovet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 september Regeringen, Prop. 2007/08:129 Nyheter om lagar och föreskrifter gällande den yttre miljön, fram till och med vecka 15. Förordning om ändring i förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, mm; SFS 2008:51 Ändring 10 Byggnader med bostäder eller lokaler och deras installationer för uppvärmning, kylning och ventilation ska ha särskilt goda egenskaper för elhushållning. Naturvårdsverkets förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 miljöbalken; komplettering av verkets förteckning (NFS 2007:1) efter regeringsbeslut av den 19 december 2007; NFS 2008:7 Nya miljöregler i korthet Tillägg av ett nytt Natura 2000-område Indalsälvens delta. Förteckning över Naturvårds verkets föreskrifter och allmänna råd den 1 januari 2008; NFS 2008 Allmänna råd om riktvärden för flygtrafikbuller och om tillståndsprövning av flygplatser; NFS 2008:6 Nya AR omfattar Naturvårdsverkets ansvar för miljöbalkens tillämpning i frågor som rör flygplatser. NFS 1999:2 upphör samtidigt att gälla. Naturvårdsverkets föreskrifter om upphävande av föreskrifter och allmänna råd (NFS 2000:14) om tidpunkt för anmälan av anmälningspliktig verksamhet; NFS 2008:5 NFS 2000:14 upphörde att gälla vid utgången av februari Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:95) om ersättning för miljövänligt jordbruk; SJVFS 2008:16 Ändringar i 4 kap. om ekologiska produktionsformer. Fiskeriverkets föreskrifter om förbud mot svenskt fiske av torsk i EG:s fiskevatten i Nordsjön under återstoden av år 2008; FIFS 2008:4 Fiske av torsk i EG:s fiskevatten i Nordsjön förbjuds från och med den 31 mars m-plus nr 5 april

3 Lag och Rätt Bättre samordning i miljörätten Miljödomstolarna bör indelas så att de får samma geografiska ansvarsområde som vattenmyndigheterna, föreslår Miljöprocessutredningen. Det kan betyda stor omfördelning av ärenden. Det går inte att minska antalet miljödomstolar, men på grund av avstånden är det orimligt att ha endast en miljödomstol i Norr land anser Miljöprocessut red ningen i sitt betänkande. Man stöder inte heller tanken att flytta någon miljödomstol. Omlokalisering till storstädernas tingsrätter skulle kunna medföra att miljömål får stå tillbaka för brottmål som måste behandlas med förtur. När det gäller kretsindelningen föreslår utredningen att den anpassas till landets vattendistrikt. Då skulle vattenmyndigheterna och de myndigheter som prövar frågor om tillstånd och omprövning få samma geografiska ansvarsområde. Det skulle också innebära att besluten rörande större delen av Dalarnas län flyttas från miljödomstolen i Nacka till miljödomstolen i Östersund, där antalet inkommande mål i princip kommer att fördubblas. Gotlands län överförs från miljödomstolen i Nacka till miljödomstolen i Växjö. Dessa ändringar väntas medöra ökat resande och handläggningstiderna i dessa domstolar bli något längre innan ändringarna genomförts, konstaterar utredningen. Men sammantaget bedöms anpassningen till vattendistrikten medföra besparingar. Resurs behovet hos miljödomstolarna totalt sett ökar inte. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Ett nytt betänkande kommer senare i vår. Där analyserar utredningen vilka förändringar som krävs när tillståndprövning enligt mil jö balken i flera fall flyttas från miljödomstolar till myndigheter, och möjligheter att överklaga flyttas till miljödomstol. Delbetänkande Miljödomstolarna domkretsar lokalisering handläggningsregler (SOU 2008:31) Annika Sandersnäs Heijman, Utredningssekreterare, Enklare regler kräver mer utbildning PBL-kurser landet runt ska få handläggarna i län och kommuner att tillämpa plan- och byggreglerna som regeringen vill. Enligt PBL-kommittén beror många problem i första hand på brister i tillämpningen av lagen och inte på lagen i sig. Regeringens vill nu att de nya regelförenklingar och förtydliganden som beslutats får fullt genomslag. Syftet är att sätta fart på byggandet av bostäder och andra fastigheter. Då måste handläggarna hänga med i svängen cirka 800 personer i länsstyrelser och kommuner får sätta sig i Boverkets skolbänkar. Regeringen, som har anslagit tio miljoner kronor, anser att kompetenshöjningen också är nödvändig inför kommande förändringar av PBL, bland annat med kortare instansordning och ytterligare regelförenklingar. Plan- och bygglagen Hannes Borg, politisk sakkunnig, , men enklare regler är inte nog Regeringens program för sänkning av företagens administrationskost nader genom enklare regler skulle ge en besparing på 25 miljarder kronor per år för företagen. Det är ambitiöst, säger Nicklas Skår, juridisk expert på Svenskt Näringsliv. Men långa handläggningstider och höga konsultkostnader är mångdubbelt större. Vi vill att regeringen ska göra mer åt dem. Svenskt Näringsliv, läs mer på hemsidan. april 2008 m-plus nr 5 3

4 Ekonomi/ekonomiska styrmedel Sänkt moms på gröna varor vinner gehör EU:s regeringar överens om att be EU-kommissionen utreda hur bland annat moms kan styra konsumtion av energisnåla produkter. Förslaget lades fram i juli 2007 av den brittiske premiärministern Gordon Brown och Frankrikes president Sarkozy. Bilar med låga utsläpp, grön energi, isoleringsmaterial, lågenergilampor och energieffektiva hushållsapparater är några typer av produkter som de menar är lämpliga för sänkt skatt. Brown har sedan dess arbetat särskilt hårt för att få sina kolleger i andra EU-länder att ansluta sig. Många stater tycks vara mer intresserade av skatteintäkterna än om miljön, även om minskad energiåtgång och minskad användning av fossila ämnen av många bedöms som klart samhällsekonomiskt lönsamma. Men nu ser det ut som att Browns jobb kan bära frukt. De 27 regeringarna gick under toppmötet nyligen med på att be EUkommissionen utreda hur och på vilka områden ekonomiska styrmedel som moms kan påverka användningen av energieffektiva produkter och material. EU kan inte bestämma vilka skattesatser som varje land tar ut, endast den lägsta nivå som fåt tillämpas. Sådana beslut kräver dock att alla länder är eniga. Men så är det sällan i EU, något som Sarkozy kunde intyga: Vi är inte där än, det kommer att bli en helvetes fight. Men när jag tänker tillbaka på tidigare rigida positioner i rådet kan jag ana ett nytt tonläge det här var en stor händelse. Miljöorganisationer och industrin är i stort sett positiva till förslaget, dock inte Ceced, som representerar vitvarutillverkarna i EU. De varnade för aktsamhet: Att sänka momsen för att öka försäljningen av energisnålare produkter kan minska varornas värde i konsumenternas ögon. Nästa steg i frågan tas i sommar när kommissionen lägger fram sitt nya lagförslag om harmoniserade momsregler för EU. Källor Slutsatser från Europeiska Rådet, EU-kommissionens Information on VAT Inga hemliga jordbruksstöd Alla jordbruksstöd från EU och Jordbruksverket blir offentliga. Senast 30 april 2009 ska uppgifter om alla utbetalningar läggas ut på webben. Över 500 miljarder kronor per år går till EU:s jordbruk och landbygdsutveckling. Det är mer än 40 procent av budgeten eller omkring kronor per skattebetalare. Bönderna får stöd efter jordbrukets areal till energiodling, miljöåtgärder med mera. Men stödet, som i hög grad drivits fram av en mycket inflytelserik odlarelit, har dock mött allt starkare kritik: Det sägs mest gynna branschen, samtidigt som mycket pengar anses gå till produktion eller odlingsmetoder som är direkt skadliga för miljön och knappast gynnar konsumenterna. Om ett år blir det lättare att se vart stöden gått och hur de använts. Den 30 april varje år ska uppgifterna för föregående budgetår finnas på webbplatsen. Varje medlemsstat ska ha en egen webbplats där även nationella stöd ska redovisas. Det här är skattebetalarnas pengar, så det är viktigt att folk vet hur de används. Allmänhe tens kontroll borde också leda till att pengarna förvaltas bättre, säger jordbrukskommissionär Mariann Fisher Boel, vars eget jordbruk i Danmark kunnat lyfta 4,9 miljoner kronor de sista fem åren. Men sanningen är att är de flesta uppgifter redan ligger på internet, tack vare fristående organisationen Farm Subsidy som har tvingat regeringarna att offentliggöra sina och EU:s utbetalningar. De flesta EU-länder publicerar bara övergripande data om stöden. Sverige, som betalat ut runt tio miljarder kronor per år till mottagare, är ett av de få som inte redan lägger ut data självmant. Man får kontakta oss för att få ut uppgifterna. Å andra sidan lämnar vi då ut fler detaljer än de flesta andra länder, förklarar Urban Wigert, informationschef på Jordbruksverket. Jordbruksverket räknar med att få igång en ny hemsida i september-oktober. Sverige får dock beröm av Farm Subsidy för den höga kvalitén på den information som går att få. EU-kommissionen, Farm Subsidy. 4 m-plus nr 5 april

5 Ekonomi/ekonomiska styrmedel Mer till miljön, mindre till jordbruket EU måste göra genomgripande omprioriteringar av budgeten utan att utgifterna ökar, anser Riksdagen. Inför översynen av EU:s ekonomi bjöd kommissionen i september 2007 in till samråd i medlemsstaterna. Finansutskottet, som berett de svenska ståndpunkterna, betonar vikten av att EU-medel används rätt och effektivt. Öppenhet, enkelhet och tydlig ansvarsfördelning bör vara ledstjärnor och revisionsrätten bör ges ökad makt. EU har inte förmått anpassa sin budget till nya politiska och ekonomiska utmaningar, påpekar utskottet, som vill att utgifterna för jordbrukspolitiken minskas kraftigt. Även regionalpolitiken behöver reformeras. Nyttan av regionalstöd till EU:s rika länder ifrågasätts. I stället bör större resurser flyttas till forskning och utveckling, miljö och klimat samt rättsliga frågor, som grov internationell brottslighet, människohandel och terrorism. Om EU vill spela en ledande roll globalt måste man också vara beredd att verka för demokrati och mänskliga rättigheter. Detta kräver också ökade insatser, anser utskottet, som vidare avvisar gemensam EU-skatt och anser att Europaparlamentet ska sammanträda enbart i Bryssel. Yttrandet antogs av Riksdagen men kommer inte att påverka EUbudgeten förrän efter år Riksdagen Sanktioner krävs i klimatpaket Sanktioner och förseningsavgifter är några av de tillägg som Naturvårdsverket vill införa i EU-kommissionens klimatpaket. Naturvårdsverket tycker i huvudsak att förslaget till klimatpaket är bra och att målet om 30 procents utsläppsminskning under perioden 1990 till 2020 kan nås med redan identifierade åtgärder. Verket tycker dock att en rad punkter bör förbättras i klimatpaketet, bland annat: Sanktioner bör införas mot medlemsstater som inte tar sitt ansvar för att klara utsläppsmålet 2020 och den gradvisa minskning som krävs under perioden 2013 till Så kallade flexibla mekanismer bör få användas mellan EU:s medlemsstater för att minska utsläppen utanför systemet med utsläppshandel. Det bör inte krävas att samtliga medlemsstater ska godkänna projekt inom gemensamt genomförande (JI) och mekanismen för ren utveckling (CDM). De har ju redan godkänts av FN. Gemensamma regler bör finnas om förseningsavgift för anläggningar som inte lämnar en verifierad utsläppsrapport i tid. Idag varierar beloppen kraftigt mellan olika medlemsländer. Yttrande med Naturvårdsverkets diarienummer Kp. Se även sid 7 För luddigt direktiv om koldioxidlagring. Japan och Ungern minskar utsläpp tillsammans Japanska företag betalar för energieffektivare produktion i Ungern. I gengäld får man utnyttja 90 procent av minskade utsläppen som egna reduktioner. Japan, värdland för Kyotoprotokollet, står inför nesan att inte att på egen hand klara sina åtaganden. Men nu hoppas man att avtalet med Ungern om så kallad JI, gemensamt genomförande, som är en del i protokollet. Den gröna investeringsplanen är det första japanska JI-projektet. Enligt kalkylerna ska det motsvara de 1,6 procent som fattas för att landet ska klara en minskning med åtta procent jämfört med år Ungern har skrivit under på att minska sina utsläpp med sex procent, vilket man räknar med att nå trots avtalet med Japan. Meti, Ministeriet för ekonomi, handel och industri april 2008 m-plus nr 5 5

6 Ekonomi/Ekonomiska styrmedel Intäkter från miljöskatter sjönk Statens intäkter från miljöskatter minskade under åren 1996 till 2005, enligt revisionsföretaget KPMG. Orsakerna är osäkra, men det kan bero på att skatterna helt enkelt uppnår sitt syfte. Trots att miljöförstöring under den här perioden uppmärksammades allt mer sjönk skatterna för utsläpp, dumpning och dylikt i Sverige med 0,36 procent. Det har forskningsavdelningen vid KPMG:s Tax Business School i Storbrit annien kommit fram till i en undersökning. Den visar att även flera andra länders miljöskatteintäkter har sjunkit i förhållande till deras respektive BNP. Trots att beskattning används och har använts som påtrycknings- och styrmedel för att på verka beteenden är alltså utslaget rent ekonomiskt negativt, enligt KPMG, vilket kan bero på flera orsaker. Det kan vara ett tecken på att skatterna är effektiva och har givit resultat, att oönskade beteenden som utsläpp faktiskt har minskat och skatteintäkterna följaktligen likaså. De sänkta skatterna kan bero på att beskattningen av miljöproblem kan ge oönskade bieffekter, såsom att fattiga delar av världens befolkning drabbas av den. De kan också vara relativt otillförlitliga intäktskällor, eftersom ju mer effektivt de avskräcker människor från att släppa ut föroreningar, desto mindre blir skatteintäkterna, säger Peter Linder. Enligt KPMG kan det även finnas andra orsaker, som ändrad politik på grund av att stater har funnit att skatter är ett ineffektivt sätt att minska miljöförstöring eller förändringar i deras engagemang i miljöskydd. KPMG, Peter Linder, affärsområdeschef KPMG skatt, peter.linder@kpmg.se klimat Klart med tilldelning av utsläppsrätter Drygt 700 anläggningar har nu fått sin tilldelning av utsläppsrätter för perioden Ett 30-tal svenska anläggningar har tillkommit sedan förra perioden. Men kraftproducenterna får inga gratis utsläppsrätter längre. De svenska utsläppsrätterna motsvarar omkring 40 procent av dagens svenska koldioxidutsläpp. De omfattar 22,5 miljoner ton koldioxid per år under handelsperioden 2008 till Det är cirka tio procent mindre än vad Sverige begärt eftersom EU-kommissionen tvingade regeringen att revidera sin fördelningsplan. Utsläppsrätterna är ungefär lika stora som de handlande sektorernas faktiska utsläpp under föregående period. Användningen av JI och CDM halveras. Det innebär att utnyttjandet av utsläppsminskande investeringar i projekt utomlands får motsvara högst tio procent av de totala utsläppsrätterna. Naturvårdsverket beslutar hur många sådana reduktionsenheter som enskilda anläggningar får användas som utsläppsrätter. Samtliga utsläppsrätter fördelas gratis regeringen utnyttjar inte möjligheterna sälja dem. Anläggningarna inom el- och fjärrvärmesektorn, som hittills har tjänat miljarder på systemet, får inga fler gratiskvoter utan tvingas att köpa sådana. I denna omgång gick 19,9 miljoner ton till befintliga anläggningar. I maj beslutar Naturvårdsverket tilldelningen till nya anläggningar. Dessa har 2,62 miljoner ton att dela på. För eventuellt nya behov finns alltså inga utsläppsrätter kvar. Läs förteckningen över vilka anläggningar som fått utsläppsrätter och hur mycket på Naturvårdsverkets hemsida. Hur respektive branscher påverkas av den minskade tilldelningen framgår av regeringens reviderade förordning (2004:1205) om handel med utsläppsrätter. Naturvårdsverket, Ulla Jennische, tel m-plus nr 5 april

7 klimat För luddigt direktiv om koldioxidlagring EU-kommissionens förslag till direktiv om avskiljning och lagring av koldioxid täcker inte in de osäkerheter som är förknippade med tekniken, anser Naturvårdsverket. Säker lagring av koldioxid är en förutsättning för att tekniken ska fungera och få allmän acceptans. Men även om lagringen är säker kan man inte garantera att det inte uppstår läckage, menar Naturvårdsverket. Naturvårdsverket tycker inte att EU-kommissionens förslag räcker till. Många frågor är obesvarade. Enligt förslaget ska eventuella läckage räknas in i handeln med utsläppsrätter. Men hur ska man fastställa eller uppskatta hur mycket som har läckt ut? Och vad händer om lagrad koldioxid från en medlemsstat läcker ut i en annan, undrar Naturvårdsverket. Det kommer ställas krav på övervakning av lagringsplatserna och även dessa bör stramas upp enligt Naturvårdsverket, bland annat när det gäller övervakningen av sprickor och kanaler där gas kan läcka ut. Yttrande med Naturvårdsverkets diarienummer Kp. Djur och träd trivs i varmare fjäll Sedan 1915 har trädgränsen i de svenska fjällen flyttat 200 meter högre. Samtidigt kan ett varmare och fuktigare klimat i fjällen leda till kraftigt tillväxt hos fiskar och andra arter i sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen i Jämtlands län har i två rapporter undersökt hur klimatförändringarna väntas påverka skogar och sjöar i fjällen. Den ena visar att trädgränsen i fjällen har höjts med 200 meter sedan Både tillväxt och nyetablering av gran, tall och fjällbjörk har avancerat. Ett annat viktigt resultat av projektet är att trädgränsen svarar på klimatets förändring direkt och därför är användbar som indikator för klimatändringars effekter på vegetationen i fjällen. Enligt rapporten om fjällsjöar gynnar ett nytt klimat vattenlevande arter, särskilt rovfiskar och andra predatorer, för vilka biomassan kan komma att fördubblas. Orsaken är bland annat högre fosforhalter på grund av ökad nederbörd. Vattenflödet i fjällområdena förändras också. Vårfloderna blir tidigare och kortare medan vinterflödet ökar markant. Det framgår av en rapport från länsstyrelsen i Jämtland som redovisar en modelleringsstudie av klimatförändringens effekter i fjällsjöar. Aktuellt inom miljöövervakningen, länsstyrelsen i Jämtland Du kan hämta rapporten här. Samhällsplanering/markanvändning Arbetssätt för fysisk planering standardiseras SIS inbjuder företag och organisationer till samarbete SIS projekt för Fysisk planering håller på att ta fram nya standarder för information mellan aktörerna i en planprocess. Standarderna ska ge stöd vid framtagandet och användningen av till exempel detaljplaner och översiktsplaner. Vi välkomnar företag, myndigheter och organisationer att vara med och påverka standarderna. De får också tillgång till förhandsinformation och ett brett expertnät, säger projektledaren Anneli Hagdahl. Fysisk planering, Swedish Standards Institute april 2008 m-plus nr 5 7

8 Kemikalier Butiksjakt: skärpt kontroll på farliga kemikalier Kemikalieinspektionen (KemI) och 127 kommuner startar ett samarbete för att stoppa spridningen av förbjudna bekämpningsmedel. Fram till slutet av juli 2008 kommer kommunernas miljö- och hälso skyddsinspektörer att kontrollera detaljhandelns försäljning av bekämpningsmedel. Bland annat ska zoo- och livsmedelsbutiker, färghandel, stormarknader och bensinstationer inspekteras. Kemikalieinspektionen kommer i nästa steg att kontrollera de tillverkare och importörer som pekas ut i samband med inspektionerna. Myndigheten hoppas att leveranserna av farliga produkter som till exempel förbjudna biocid- och växtskyddsmedelsprodukter därmed stoppas. Vid ett inspektionsprojekt av tillverkare och importörer för fyra år sedan polisanmäldes fler än hälften av cirka 30 leverantörer av farliga bekämpningsmedel. En tredjedel av företagen fick också betala en miljösanktionsavgift för missad produktregisteranmälan. Kemikalieispektionen, Förbjudna båtgifter i småbåtshamnarna Marinforskare har uppmätt mycket höga halter av organiska tennföreningar i svenska småbåtshamnar, trots förbudet mot giftiga båtbottenfärger. I flera av hamnarna i Stockholms skärgård ligger halterna av tributyltenn (TBT) i sedimentet gånger högre än gränsvärdet för miljögifter i Europa. Höga halter av tennföreningar uppmättes även i Göteborgs hamn, i Falkenberg, Simrishamn och Trelleborg, med värden mycket högre än de i Rotterdams stora hamn. TBT är ett mycket potent gift som sprids i näringskedjan och som rubbar hormonbalansen på samma sätt som testosteron. I de undersökta småbåtshamnarna hade ämnet utvecklat bildningar av hanlig könskaraktär hos honmusslor. Dagens Nyheter, 4 mars 2008 Åke Granmo, docent i ekotoxikologi vid institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet, ake.granmo@marecol.gu.se Tel: Lättare hitta kemikalieregler Begränsningsdatabasen på Kemikalieinspektionens webbplats har fått flera nya funktioner. De ska underlätta för användarna, hoppas KemI. Databasen innehåller de begränsningsregler som finns för vissa ämnen och ämnesgrupper. I dag är användningen begränsad för drygt ämnen och grupper i Sverige. Sökfunktionen har utökats. Tidigare kunde företag enbart söka på CAS-nummer eller ämnesnamn men nu är EG-nummer ett ytterligare alternativ. Mer informationen har lagts in förordningar, direktiv, KemI:s föreskrifter och andra svenska regler som berör KemI:s tillsynsområde. Det gör att man vid en sökning på ett enkelt sätt får upp alla de begränsningsregler som berör ämnet. Denna möjlighet fanns inte tidigare, säger Åsa Edell, som ansvarar för databasen. KemI Åsa Edell, tel Ofarliga ämnen kan bli farlig cocktail Små mängder av enskilda ämnen som inte var för sig är farliga kan tillsammans ge oönskade effekter, visar danska forskare. Kombinations effekter har visat sig vara särskilt problematiska när det gäller hormonpåverkande ämnen. Riskerna har tidigare bedömts utifrån indicier, men nu har epidemiologiska undersökningar, modellering och djurförsök fött nya misstankar. Än är det dock långt kvar till metoder för hantering av kombinationseffekter. MiljøDanmark 8 m-plus nr 5 april

9 energi Ny energiklassning av byggnader Tydlig märkning av energiåtgången ska ge Sverige miljövänligare hus. Arbetet med en ny energiklassning har startat. I flertalet hus finns stora möjligheter att minska förbrukningen av energi. Med den nya energiklassningen kommer byggnader få en tydlig märkning med A till E, likt den märkning som finns för kylskåp. Den ska bygga på samma data som EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD. Vi vill sammankoppla de system som redan finns för miljömärkning av hus så att just energidelen ser likadan ut. Det ska vara lätt att kommunicera byggnaders energibehov, exempelvis vid köp och försäljning, säger Åsa Wahlström, Chalmers, ordförande för arbetsgruppen. I arbetsgruppen Energiklassning av hus ingår myndigheter, byggföretag, tillverkare av byggkomponenter, högskolor och institut. Åsa Wahlström, tel asa.wahlstrom@cit.chalmers.se E-nyckeln förenklar energideklarationen Fastighetsägare kan nu lämna sina uppgifter till energistatistiken via E-nyckeln. Det är en webbaserad databas och ett verktyg för energieffektivisering. Uppgifterna kan sedan enkelt överföras till energideklarationsblanketten. E-nyckeln ger dessutom möjlighet att enkelt jämföra egna byggnaders energianvändning med andra liknande byggnader och se var det går att spara energi. Boverket, E-nyckeln produkter Priset viktigare än miljön Mindre än en tredjedel av små och mellanstora företag vill betala mer för en mer miljöanpassad produkt. Funktionalitet, pris och pålitlighet är viktigast när små och mellanstora företag köper skrivare och tillbehör.75 procent berörs av miljöfaktorer, men bara åtta procent ser miljön som det viktigaste vid köp, rapporterar dator- och skrivartillverkaren HP. Företaget har intervjuat företag i Sverige, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Storbritannien med mellan 10 och 999 anställda. De svenska företagen uppgav att: 35 procent hade en formell miljöpolicy, och ytterligare 22 procent hade en informell policy, Viktigaste miljöaspekt vid köpbeslut var energieffektivitet för 33 procent. 10 procent tog hänsyn till miljön vid inköp, 36 procent gjorde det ofta. 28 procent angav möjligheten att återvinna. 22 procent var villiga att betala upp till 5 procent mer för en miljöanpassad produkt. 13 procent var villiga att betala över 5 procent mer. 24 procent kände inte till någon miljömärkning. 42 procent kände till TCO, 39 procent Energy Star, 8 procent tyska Blå Ängeln. 7 procent kände till Itmiljödeklarationen och 3 procent det amerikanska systemet Epeat (se m-plus nr 4/2008). 49 procent svarade att konkurrenskraftigare priser skulle öka köpen av miljöanpassade produkter. 30 procent vill lära sig mer om miljöpåverkan av skrivare och relaterade produkter. 51 procent menade att leverantörens återvinningsprogram påverkade köpbeslutet. Det finns många sätt att hjälpa småföretagare. Mer miljömedvetenhet vad gäller utskrifter skulle minska förbrukningen av energi, papper, bläck och toner, berättar Hans Wendschlag, nordisk miljöchef på HP. Hans Wendschlag, tel april 2008 m-plus nr 5 9

10 Sjö, hav och fiske EU stärker skyddet av torsk EU-kommissionen har förstått att nuvarande politik inte hjälper torsken att återhämta sig. Nu vill man ändra planen för torsk som gäller sedan Bakom EU-kommissionens beslut ligger ny data från Internationella havsforskningsrådet ICES. Bland de fyra torskbestånd som planen gäller har bara det i Nordsjön visat viss återhämtning. Kommissionen vill nu byta dagens fixerade kvoter mot mer flexibla regler. Bland annat föreslås ett tak för antalet dagar som fartygen får fiska och att systemet bör anpassas till lokala och biologiska förutsättningar. Forskarnas rekommendationer ska också kunna styra hur stora fångsterna bör vara. Om de säger att fångsten bör minskas till lägsta nivå i det visst område ska fiskdöden minskas med 25 procent där under det året. Om inga rekommendationer ges ska fiskdöden minska med 15 procent. Förslaget gäller torskbestånden i Nordsjön, Kattegatt, Skagerrak, östra delen av Engelska kanalen, Irländska sjön och vattnen väster om Skottland, och Keltiska havet. EU-kommissionen, om förslaget och Ices-rapporten... och trålar ska skrotas i Östersjön Det nya EU-skyddet (se ovan) omfattar inte Östersjöns torsk, men där vill Fiskeriverket skrota tio procent av trålkapaciteten. Efter torskens tillbakagång i Östersjön har Fiskeriverket utarbetat en plan för att stärka bestånden och förbättra fiskets lönsamhet. Internationella havsforskningsrådet ICES har rekommenderat totalt fiskeförbud i östra Östersjön. EU har ändå bestämt att ton torsk får fiskas upp. Inte heller i det västra beståndet i Östersjön har EU följt forskarnas råd. Där har EU satt kvoten till över ton, cirka 50 procent över rekommendationen. I Fiskeriverkets plan till och med år 2010 ska 10 procent av den trålkapacitet som hade särskilt tillstånd att fiska torsk i Östersjön år 2005 skrotas. Kostnaden uppskattas till knappt 40 miljoner kronor. Fiskeriverket, Plan för anpassning av fiskeflottan Jord- och skogsbruk Östeuropas kornbod kan sänka livsmedelspriser Jordbruket i Östeuropa måste expandera för att undvika höjda livsmedelspriser. Det menar organisationerna EBRD och FAO. Tjänstemän från Östeuropa och det forna Sovjetunionen träffade i veckan företagsledare från väst på en konferens i London. Mötet organiserades av Euro peiska banken för återuppbyggnad och utveckling (The European Bank for Reconstruction and Development, EBRD) och FN:s jordbruks och livsmedelsorganisation, FAO. Syftet med konferensen är att öka investeringar i jordbruket och frigöra den oanvända pro duktions potentialen i det gamla östblocket. Enligt FAO steg de globala livsmedelspriserna med nästan 40 procent i fjol fram till december. Både EBRD och FAO tror att det finns en outnyttjad potential för jordbruksproduktion i Östeuropa och i länder som tidigare var en del av Sovjetunionen, som Kazakhstan, Ryssland och Ukraina. Ungefär 23 miljoner hektar odlingsbar mark har dragits in från jordbruksproduktion under senare år i östblocket. Åtminstone 13 miljoner hektar skulle kunna användas på nytt utan några större negativa miljökonsekvenser. Food and Agriculture Organization of the United Nations 10 m-plus nr 5 april

11 transporter Skärpta krav på fartygsutsläpp Fartyg i Östersjön får från mars 2010 använda olja med högst 1 procent svavel. Från 1 januari 2015 skärps gränsen till 0,1 procent. Beslutet i den internationella sjöfartsorganisationen IMO:s miljöutskott innebär en sänkning av svavelhalten med 0,5 procent. Men det gäller bara Östersjön och Nordsjön, som har klassats som svavelkontrollområden. I övriga världshav ska svavlet minska från 4,5 till 3,5 procent år Utsläppen av svaveloxid och partiklar står i direkt samband med svavelhalten i drivmedlet. I en tidigare studie fann IMO att utan ytterligare motåtgärder skulle varje år människor i kustområden dö i förtid. Och enligt EU-kommissionen skulle utsläppen enbart från fartyg i EUvatten år 2020 vara lika stora som de från samtliga utsläppskällor på land. Trots de mycket välkomna besluten kommer bränslena i sjöfarten att vara 500 gånger mer förorenande än de i vägtrafiken, förklarade João Vieira från organisationen Transport & Environment. Det räcker inte. Vi förväntar att EU inför striktaste möjliga krav i alla sina havsområden. Överenskommelsen i IMO:s miljöutskott kan börja gälla efter det formella beslutet i oktober. IMO, Bilköpen i USA dök med 12 procent I mars 2008 såldes 12 procent färre bilar i USA jämfört med mars Högt bensinpris, omkring fyra kronor per liter, en svag ekonomi och svårigheter att låna pengar slår nu igenom i den amerikanska bilhandeln. Enligt många analytiker blir 2008 det svåraste året på länge för billtillverkarna. Chrysler och General Motors gick både ned med 19 procent under samma tid. Ford rapporterar en minskning med 14 procent. Toyota, som har ökat stadigt även under tidigare svajiga ekonomiska perioder, minskade också, men med bara 10 procent. SUV:ar och andra bränsleslukare har redan minskat starkt i popularitet, medan efterfrågan på små snåla modeller står sig. The Wall Street Journal Övrigt Miljöledningssystem på cd En steg för steg-guide på cd ska göra det möjligt för företag att bygga egna miljöledningssystem enligt ISO utan specialisthjälp. SIS Förlag ger ut guiden som går igenom hur man startar, planerar, genomför och följer upp sitt miljöarbete. Det är annars något som kräver specialkompetens. Guiden är i första hand inriktad på småföretag, men den kan enligt SIS Förlag även användas av större. Ett miljöledningssystem innebär att ett företag sätter upp ett miljömål att arbeta mot. Det finns standarder att följa i det arbetet och SIS cd-guide följer standarderna Miljöledningssystem Krav och vägledning (SS-EN ISO ) och Allmän vägledning för principer, system och stödjande metoder (SS-ISO 14004). Guiden heter Miljöledningshuset, den kostar kronor exklusive moms och säljs av SIS Förlag. /kontakt SIS Förlag, sis.sales@sis.se Avfall Sajt samlar info om producentansvar Företaget Consortis Producentansvar har startat webbplatsen, Producent ansvar. Där ska all information som man behöver för att kunna förstå och orientera sig i de lagar och krav som gäller enligt Fredrik Ardefors, vd för företaget, finnas samlad. Den är också tänkt som en nyhets- och mötesplats, främst för alla som berörs av EU-direktiven om producentansvar, men också andra aktörer och intresserade. Consortis Producentansvar, april 2008 m-plus nr 5 11

12 Posttidning A IDG/Miljöaktuellt Stockholm begränsad eftersändning Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan. tillsyn Nytt underlag för kommunal taxa Sveriges Kommuner och Landsting har arbetat fram ett underlag till taxa inom miljöbalkens område. Underlaget utgår från nuvarande modell men föreslår nya intervaller utifrån ändringarna i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Man föreslår också ändringar av taxan för tillsyn utifrån dessa ändringar. Arbete pågår med att ytterligare justera underlaget bland annat utifrån risk- och resursbedömning och förslaget till statlig avgiftsförordning. Förslag till nytt underlag kommer senare i vår. Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område kerstin.blom.bokliden@skl.se, Tel Konferenser/seminarier Sustainability Day 2008 Heldagskonferens 23 april i Stockholm arrangerad av Näringslivets Miljöchefer och Miljöaktuellt. Årets tema är Return on investment. Sustainability Day Flora- och faunavård Tema: En rik natur värden att lämna vidare. Under konferensen delas Artdatabankens naturvårdspris ut. Uppsala 23 april. Energideklarationer Utbildning inför certifiering till energiexpert. Göteborg 5 maj 2 juni. Stockholm 19 maj 11 juni. Naturvårdsutbildning Med jakttillsyn. Naturvårdsverket, Umeå april. Naturvårdsutbildning med jakttillsyn Avfallshantering Framtidens avfallshantering. Seminarium, Göteborg 7 maj. Framtidens avfallshantering Klimatkommunikation Seminarium om klimatkommunikation. Stockholm 8 maj. Klimatkommunikation Våtmarkskonferens Restaurering återskapande skötsel. Brösarp maj. Våtmarkskonferens Skyddad skog Öppet seminarium om strategi för skötsel av skyddad skog. Naturvårdsverket. Stockholm, 29 maj. Skyddad skog Lågenergihus Tvådagarskurs. Stockholm 6-8 maj. Lågenergihus Energikrav Så hanteras BRR:s nya energikrav. Energifrågor i nybyggnadsprocessen. Stockholm 29 april. Energikrav Miljöjuridik Tvådagarskurs om miljöbalken, EU-lagstiftning mm. Stockholm 7-8 maj. Miljöjuridik Energieffektivisering Praktisk energieffektivisering. Stockholm maj. Energieffektivisering Miljösamordnarens roll Rollen som kvalitets- och/eller miljösamordnare. Stockholm 8 maj. Rollen som kvalitets- och/eller miljösamordnare 12 m-plus nr 5 april