Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i despåverkade vattendrag: Emån n och Ljusnan
|
|
- Britta Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödesp despåverkade vattendrag: Emån n Ljusnan Bengt Kriström About me Projektledningsarbete (motsv( motsv) ) i multidisciplinära program (>15 MSEK) -- Adaptiv Förvaltning (SNV) -- Fjäll ll-mistra (MISTRA) -- Naturresurser markanvändning ndning (SJFR) -- UiLP Naturresurskonflikter: vattendrag -- Vindeln/Umeälven lven (Stornorrfors). CMF Övrigt: Expertgruppen för f r Miljöstudier (Finansdepartementet), OECD (Miljö & Fördelning, F Hushållens energianvändning), ndning), SNS (klimatpolitik( klimatpolitik), Finans-, Näringsdept etc. (olika SOU, Ekonomiska Rådet) R Just nu: Värderingsmetoder, V Klimatfrågor, Resursekvivalensmetoder, lärobok i CBA Forskargruppen Ekonomi: Prof. Bengt Kriström, SLU-Ume Statistik: Prof. Bo Ranneby, SLU-Ume Naturvetenskap -- Prof. Larry Greenberg, Kau -- Prof. Hans Lundquist, SLU-Ume -- Docent Kjell Leonardsson, SLU- Post-docs docs,, Gästforskarpool, G Hydrauliker Bidrag till programmets mål Bedriva åtgärdsorienterad forskning i ett ekosystemperspektiv med beaktande av samhällsekonomiska aspekter Samarbete med finansiärer intressenter Utveckla verktyg som kan uttnyttas i tillämpning av EU vattendirektiv Specifika MålM Utveckla generaliserbar teori metodik för CBA I reglerade vattendrag,, med särskilt fokus på Emån Ljusnan Genomföra detaljerade naturvetenskapliga studier som grund för innovativa tillämpningar av CBA Utveckla metod för att behandla osäkerhet I naturvetenskapliga ekonomiska modeller på ett integrerat nyskapande sätt Kostnader Ramverk Påverkat vattendrag (Emån/Ljusnan) Åtgärder Osäkerhetsanalys CBA Ekologiska konsekvenser Intäkter 1
2 Scenarier Borttagning av dammar (Emån Ljusnan) b. Åtgärder som gör uppströms vandring möjlig (Emån) c. Åtgärder för både uppströms nedströms vandring (Emån) d. Åtgärder i torrfåror ror (Ljusnan) e. Åtgärder som åstadkommer acceptable environmental flows (Ljusnan (Ljusnan) Struktur Work Package #1: Cost-Benefit Analysis Work Package #2: Osäkerhet Work Package #3: Emån Work Package # 4:Ljusnan WP1 Detaljerad välfärdsanalys av politikförändringar i valda vattensystem Utveckla existerande metodik för CBA I ekosystem Förbättra CBA vad gäller beaktande av osäkerhet I in utdata Bakgrund Stor mängd m CBA (främst i USA) påp liknande problem Finns också en del erfarenheter från n Emån (men inte från n Ljusnan) Här: Stokastisk jämviktsmodell j som tar explicit hänsyn h till kopplingar mellan ekonomi-ekologi ekologi (använt nt bla i Stornforr lax-el studie). Konceptuella problem Hur hantera osäkerhet i CBA? -- Irreversibla förloppf -- Osäkerhet i utfall -- Osäkerhet i preferenser -- Felfortplantning (WP2) Behöver göra g en del utvecklingsarbete kring dessa frågor i WP1 WP2 Värderingsmetoderna väl v l beprövade, men kan utvecklas vidare Att mäta m det omätbara Olika mätmetoder m beroende påp problemets natur syfte Fokuserar insamling av primärdata rdata (via intervjuer/enkäter) ter) Benefit transfer (sekundärdata) används nds också Ko-ordinera ordinera empiriskt arbete med bla ETOUR Fiskeriverket 2
3 WP2 Fortplantering av osäkerhet bättre Utveckla metoder för att hantera error propagation ( felfortplantning( felfortplantning ) ) (modell( modell, data CBA) Strategier för att hantera bortfall (bortfallet kan vara uppemot 50% måste hanteras) Preferensosäkerhet (Icke-parameteriska metoder med punkt-intervall data, parametriska metoder) Kostnad Åtgärd 1 Åtgärd 2 Mätningar Modellkalibrering medel sämre sämre medel bättre WTP Intäkt WTP WP3: Emån Upp- nedströmsvandring Vårt mål är att studera åtgärder som förbättra konnektivitet (uppströms nedströms ms) konsekvenserna för fiskpopulationerna Karta över Emån Exempel påp scenarier 1. Förbättra uppströmsvandring genom att ha fiskvägar sås att fiskarna kan simma till Högsby H (studerat till viss del) 2. Bygga nya fiskvägar vid Högsby H Blankaström 3. Under förutsf rutsättning ttning att det finns fungerande fiskvägar vid alla dammar vad händer h om man också gör åtgärder för f r att förbf rbättra situation för f nedströmsvandring vid alla kraftstationer -- Anta olika mått på passageframgång (både uppströms nedströms ms) för de olika dammarna,, t ex 100%, 75% 50%. Vad behöver vi för f r att belysa konsekvenserna av dessa scenarior?... 3
4 Uppströmsvandring Några fiskarter som skall fångas för märkning Syfte: Utvärdera olika fiskarters möjlighet att utnyttja fiskvägar i Emån (följa märkta fiskars vägval) a. Öring vid ny fiskväg i Karlshammar b. Karpartade fiskar - färna, mört vid fiskvägar i Finsjö Öring Fiskväg vid nedre Finsjö Vägval av märkta fiskar följs Färna Nedströmsvandring Syfte: Mäta framgång vid nedströmspassage av kraftverk hos olika individmärkta fiskar samt modellera turbinmortalitet. a. Öring b. Karpartade fiskar- färna, mört c. Ål PITPIT-tagging Ål som passerat genom en turbin Fiskavledning via trash gate vid övre Finsjö Pejling av fiskar med radiosä radiosändare WP4 Förbä rbättring av miljö miljöstatus i flö flödesreglerade vattendrag Nedströmsvandring (Fallstudie: Härjedalsljusnan) rjedalsljusnan) Mål & metod: 1. Formulering parameterisering av kvantitativa modeller för att berä beräkna ekosystemets ekologiska status vid ändring av flö flödesregleringar. Syfte: Testa fiskens beteende vid avledning i ett stort konstgjort vattendrag (Univ. i Southampton) för att kunna bestämma hur man borde avleda fiskar i fält Parameterisering i tre steg: a) Anvä Använda existerande data (databaser & litteratur) b) Kompletterande fä fältmä ltmätningar i områ områden dä där enstaka variabler saknas i tillgä tillgängligt data (fisk, bottenfauna, eller hydrologi) c) Workshop fö för parameterisering av resterande ekologiska variabler, dvs ickeicke-fisk/bottenfauna, utifrå utifrån expertbedö expertbedömning. a. Färna b. Ål 3. Validering skattning av osä osäkerhet i modellprognoser (WP2 + WP4). WP4). 4. Modellanalys av lokala/globala maxima fö för ekologiska variabler fö för att sö söka kostnadseffektiva kostnadseffektiva flö flödesdesförändringar fö för fö förbä rbättrad miljö miljö. Experimentellt vattendrag vid Univ. Southampton 5. Modellprognoser fö för de flö flödesscenarier som anvä används i den samhä samhällsekonomiska analysen av LjusnanLjusnan-fallet. (WP1+WP2+WP4). WP1+WP2+WP4). Mittån Ljusnan Särvån 4
5 Alternativ 1 Stiliserat Exempel (WP4) Studera alternativa flö flöden (scenarier) Utred de ekologiska konsekvenserna Beskriv dessa Presentera alternativen med olika kostnader Låt respondenter vä välja mellan scenarier Alternativ Alternativ *Initiera Biol. A. Ljusnan *Initiera Konceptuellt arbete *Initiera fält-lab Emån Budget 3+3 PostPost-docs i vardera Naturvetenskap Data till WP2 ekonomi/statistik (dock ej heltid) WP1 våg 1 Fältvåg 2 Analys WP2 WP1 våg 2 Fältvåg 3 Analys CBA-rapp Observera att detta upplägg har konsekvenser för allokering av medel mellan WP över tiden. N-tungt i början. Slutrapp Empiriska studier Gästforskarpool Material Hydraulik Workshops Ledning 5
6 Samverkan Extensivt samarbete med olika sakägare Ko-ordinering ordinering av empiriska studier m. liknande arbeten (särskilt vad gäller g insamling av primärdata) rdata) Scenarier i samarbete med sakägare Finns redan 5+ år r naturvetenskap- ekonomi samarbete i gruppen kring Stornorrfors Ramarna.. stor vikt vid generaliserbarhet metodutveckling. Vattendirektivet är r i det sammanhanget viktigt. stor vikt vid att anställa personer med erfarenhet av frågorna (tidsramen är r trots allt knapp) stor vikt påp ett integrerat ramverk, med osäkerhetsanalys i CBA som ett sorts nav. störst vikt påp entusiasmen för f problemställningarna llningarna viljan att bidra till problemlösningar. 6
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan Naturvetenskapliga delar Minimitappning, korttidsreglering, omvänd vattenföring, fiskvandringsproblem Kjell
Läs merBranschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk
Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,
Läs merBengt Kriström Professor Forskningsledare, CERE SLU & Umeå Universitet
Bengt Kriström Professor Forskningsledare, CERE SLU & Umeå Universitet Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan SLU & KaU www.vattenkraftmiljo.nu
Läs merRIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson
Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter
Läs merSamhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar: Problem och Möjligheter. Bengt Kriström Professor i Naturresursekonomi SLU-Umeå www-sekon.slu.
Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar: Problem och Möjligheter Bengt Kriström Professor i Naturresursekonomi SLU-Umeå www-sekon.slu.se\~bkr Uppläggning Samhällsekonomisk lönsamhetsbedömningar Exempel
Läs merFörutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?
Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst
Läs merFRAM-KLIV Framtagande av relevant och användaranpassad samhällsekonomisk modell för miljöåtgärder för kraft och liv i vatten
FRAM-KLIV Framtagande av relevant och användaranpassad samhällsekonomisk modell för miljöåtgärder för kraft och liv i vatten Tore Söderqvist styrelseordförande, Enveco Miljöekonomi AB Måsholmsgränd 3 SE-127
Läs merLax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Läs merVattenkraften och miljön
Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall
Läs merModellverktyg för utvärderingprioritering. Dagens upplägg. Kjell Leonardsson. 1. Bakgrund, antaganden, härledning (kort)
Modellverktyg för utvärderingprioritering av tilltänkta fiskvägar Kjell Leonardsson Dagens upplägg 1. Bakgrund, antaganden, härledning (kort) 2. Presentation och genomgång av modellverktygen: a) Beräkning
Läs merStormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad
Läs merMiljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?
Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige
Läs merForskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Läs merÅtgärder vid vattenkraftverk - Prioritering, design och utvärdering. Olle Calles m.fl.
Åtgärder vid vattenkraftverk - Prioritering, design och utvärdering Olle Calles m.fl. Karlstads universitet Naturresurs rinnande vatten - nrrv.se Johnny Norrgård Anna Hagelin Daniel Nyqvist Larry Greenberg
Läs mer2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet
2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet 1958 byggs Stornorrfors kraftverk Ingen dom på skada för fisket i Vindelälven 1999 Förhandlingar i domstol (Vattenfall hävdar att fisket
Läs merVATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T
VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där
Läs merMiljökvalitetsnormer och miljöundersökningar
Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk
Läs merFiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta
Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta Erik Sparrevik 2015-05-21 Innehåll Inledning Vandringshinder Prioritering av fiskvägar Olika typer fiskvägar och avledningsanordningar Exempel
Läs merVänerlaxens fria gång:
Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn
Läs merSYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN
SYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN ANNA RÖNNBERG, ANDREAS ARONSSON & PETER RIVINOJA ÄLVKARLEBY 2017-09-21 1 Agenda Presentation av projektdeltagare Uppdraget
Läs merSamhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan. Vetenskaplig slutrapport
2010-07-30 Draft Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan. Vetenskaplig slutrapport Cost-Benefit Analysis of River Regulation: The case of Emån and
Läs merMetoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag
Metoder för att kvantifiera ekologiska effekter av miljöåtgärder i reglerade vattendrag Kjell Leonardsson Peter Rivinoja, (Andreas Gyllenhammar) Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå Minimitappning & ekologiskt
Läs merMiljöhänsyn vid dammar och kraftverk
Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta sig. (Erik Degerman, Sveriges lantbruksuniversitet, Havs-
Läs merEkologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder
EKOLIV Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder Leonard Sandin Institutionen för akvatiska resurser, SLU Leonard.sandin@slu.se Erik Degerman, Serena Donadi,
Läs merEkologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder
EKOLIV Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder Leonard Sandin Institutionen för akvatiska resurser, SLU Leonard.sandin@slu.se Erik Degerman, Serena Donadi,
Läs merSamhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i Ljusnan. Bengt Kriström, Professor i Naturresursekonomi, SLU
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i Ljusnan Bengt Kriström, Professor i Naturresursekonomi, SLU Empiriska studier Ljusnan Pilotstudie Bollnäs-strömmarna (pågår) Halvfari (kommande) Arbråströmmarna
Läs merÄlvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk
Läs merFRAM-KLIV. KLIV-slutseminarium Älvkarleby
FRAM-KLIV KLIV-slutseminarium Älvkarleby 2017-09-21 Tore Söderqvist Henrik Nordzell Forskningschef Analytiker tore.soderqvist@anthesisgroup.com henrik.nordzell@anthesisgroup.com Anthesis Enveco AB Måsholmsgränd
Läs merSyfte. Syfte. Utgångspunkter. Vattenkraft och Miljö. Workshop om framtida forskning om vattenkraft och miljö
Syfte Workshop om framtida forskning om vattenkraft och miljö Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Fiskeriverket samt vattenkraftföretag har gemensamt under sex år finansierat forskning inom ramen för
Läs merCentre for Environmental and Resource Economics www.cere.se
Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Varför CERE? Miljö- och naturresursekonomi har av både Umeå Universitet och SLU utvalts som strategiska forskningsområden Två separata, men sammanlänkade,
Läs merRapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg
Rapport 2016:02 Fiskräkning i Säveån 2015 - Jonsereds övre fiskväg Rapportnr: 2016:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Daniel Johansson Omslagsbild: Jonsereds övre fiskväg, foto Länsstyrelsen i Västra
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merVattenkraft miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten. Slutrapport, etapp 3, Elforsk rapport 10:90
Vattenkraft miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten Slutrapport, etapp 3, Elforsk rapport 10:90 B. Kriström, O. Calles, L. Greenberg, K. Leonardsson, A. Paulrud, B. Ranneby och S. Sandberg
Läs merKraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition
Läs merNationell strategi för hållbar vattenkraft
Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika
Läs merMILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1
MILJÖENHETEN Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1 Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta
Läs merRestaureringsåtgärder bra och dåliga exempel. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs
Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com Restaurering? Vad menar vi med restaurering? Restaurering Återställning av vattendragets
Läs merHur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Läs merUtvärdering av omlöp vid Finsjö i Emån.
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Mikael Bengtsson Utvärdering av omlöp vid Finsjö i Emån. Evaluation of natural fishways at Finsjö in the River Emån Examensarbete 10/20 poäng Biologi Datum/Termin:
Läs mer"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is
Läs merFiskpassager i Nedre Dalälven
Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport sep 2017 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande fisk Vattenkraft
Läs merFiskpassager i Nedre Dalälven
Foto: Marco Blixt Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport nov 2016 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande
Läs merVärdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån
Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån Dricksvatten, produktion av mat och el, lekbottnar för fisk, våtmarker som renar och buffrar eller en avkopplande fiskestund
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs merBirgitta Adell Miljösamordnare
Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven
Läs merMiljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén
Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén (Umeå universitet), Erik Degerman (SLU), Dag Wisaeus (ÅF
Läs merVandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):
Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merFörfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene
FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Fiskevårdsplan för Viskan Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene Viskans vattenråd har från Länsstyrelsen i Halland ansökt om och beviljats statsbidrag
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merVad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?
Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar? Krav: För ekosystem närmare referens och målbild Inga risker Hur ska man veta? Vetenskapligt stöd Helst: studier före och efter åtgärd, med kontroller
Läs merPlusMinus
PlusMinus 2012-11-15 1 +/- PlusMinus - forskning för bättre analyser inom miljöpolitiken PlusMinus handlar om hur vi värderar nytta och kostnader inom miljöområdet. Forskarna utvecklar teori och metod
Läs merVARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!
VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS! Inslag i SVT:s Rapport år 2006 Vad har hänt sedan Rapport läste upp nyheterna? Svaret är att någonstans
Läs merSTATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING
STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING Teori UPPLÄGG Gemensam diskussion Individuella frågor Efter detta pass hoppas jag att: ni ska veta vad man ska tänka på vilka verktyg som finns vilket stöd
Läs merFoton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald
Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald Biologisk mångfald och edna Ofta problematiskt att mäta biologisk mångfald - hur
Läs merHydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson
Hydromorfologi Foto: Anders Larsson Anders Larsson Hydromorfologi Konnektivitet Samtliga vattenförekomster bedömts Hydrologisk regim De vattenförekomster som skulle påverka ekologisk status. Morfologi
Läs merElfisken i Emån från Em upp till Tingebro
Elfisken i Emån 2012 - från Em upp till Tingebro Elfisken i Emån 2012 från Em upp til Tingebro Meddelande 2014:10 (löpnr fås av INFO-funktionen) ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare:
Läs mer2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO
2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder
Läs merHur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad
Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad HENRIK HASSEL & ALEXANDER CEDERGREN, LUNDS UNIVERSITET GABRIELLA WESTHEIM, MALMÖ STAD Utveckling av RSA-arbete
Läs merPITEÄLVEN OCH LILLPITEÄLVEN SAMT ROKÅN OCH JÄVREÅN. Vad är nätverket? Vad gör nätverket?
PITEÄLVEN OCH LILLPITEÄLVEN SAMT ROKÅN OCH JÄVREÅN Vad är nätverket? Vad gör nätverket? Vattenråden i Bottenviken Krav på bred förankring kommuner, föreningar, näringsliv Indelat i: Nätverk Styrgrupp/AU
Läs merSRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?
SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen? Stefan Löfgren Stefan.Lofgren@vatten.slu.se 070-69 55 177 Riksmöte 2010 för vattenorganisationer, Borås,
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket
Läs merVattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28
Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra
Läs merElfisken i Emån från Em till Tingebro
Elfisken i Emån 2011 - från Em till Tingebro Elfisken i Emån 2011 från Em till Tingebro Meddelande 2014: 09 (löpnr fås av INFO-funktionen) ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:
Läs merFISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FISKEVÅRD Ämnet fiskevård behandlar bevarandet av skyddsvärda fiskarter samt strävan efter att få så hög och jämn avkastning av våra fiskresurser som möjligt på ett långsiktigt hållbart sätt. I ämnet behandlas
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merMetod i kandidatarbetet M3
Metod i kandidatarbetet M3 Per Svensson Teknikens ekonomi och organisa
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Framtidens lantbruk Strategisk satsning vid SLU Startade
Läs merFramtida FoU inom Krafttag ål
Framtida FoU inom Krafttag ål Olle Calles Jonas Christiansson Florian Stein Simon Karlsson Jan-Olof Andersson Peter Olsson Anders Nilsson Claudio Comoglio & Paolo Vezza Politecnico di Torino Mats Hebrand
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Läs merÅlprojekt Alsterälven - Lägesrapport för 2010 och ansökan för 2011
Ålprojekt Alsterälven - Lägesrapport för 2010 och ansökan för 2011 Bakgrund Olle Calles, Jonas Andersson, Martin Österling och Stina Gustafsson, Karlstads universitet Paolo Vezza & Claudio Comoglio, Politecnico
Läs merPlattformen för samhällsekonomiska analyser
Plattformen för samhällsekonomiska analyser 18 september 2013 Emelie Aurell Enheten för a analyser Naturvårdsverket emelie.aurell@naturvardsverket.se 010-698 1367 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merEmån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö
Emån Dricksvatten KLIMAT För mycket eller för lite vatten EU direktiv Miljöbalken mm EMÅN Natur och kulturmiljö Processer i vattendraget hydrologi och morfologi Fiske Jordbruk Skogsbruk Vattenkraft Industri
Läs merEkonomisk värdering av biologisk mångfald och fiske betydelse för vattenkraftproduktion?
Ekonomisk värdering av biologisk mångfald och fiske betydelse för vattenkraftproduktion? Erik Sparrevik 2008-04-17 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 2008-04-17
Läs merInventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun
Inventering av vandringshinder - Höje å Lunds kommun INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta vandringshinder 4 3.2 Lista vandringshinder 5 3.3 blad vandringshinder 6 4 Referenser 18 Sid
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merEkosystemmodellering
Ekosystemmodellering Huvudmål: att kunna hitta lösningar till problem, särskilt vattenkvalitetsproblem, genom mätning och modellering Modellering av akvatiska ekosystem (15 hp) 3 Delar Silke Langenheder
Läs merVärdering av ekosystemtjänster
Värdering av ekosystemtjänster Stockholm 22 september 2016 Tore Söderqvist Forskningschef, docent i nationalekonomi tore.soderqvist@anthesisgroup.com Anthesis Enveco AB Måsholmstorget 3 127 48 Skärholmen
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merInstruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat såsom fångade arter och tätheter vid olika elfisketillfällen,
Läs merVattenförvaltning i grannlandet Sverige
Vattenförvaltning i grannlandet Sverige Jakob Granit, Generaldirektör Nasjonal vannmiljøkonferanse 2 3 november 2016 Struktur Global utblick Svensk vatten och havsförvaltning Utmaningar, möjligheter, nästa
Läs merBilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Läs merKrafttag ÅL. Kraft tag. Summering av programmet 2011 2014
Kraft tag Ål Summering av programmet 2011 2014 1 Fyra lärorika år om ål och vattenkraft Denna skrift presenterar verksamheten inom programmet Krafttag ål under åren 2011-2014. Bakgrunden till programmet
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 18. Ickåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-28 2 18. Ickåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merVägen mot god status en fråga om prioriteringar
Vägen mot god status en fråga om prioriteringar Kris5na Ek och Lars Persson SPEQS a Systems Perspective on Environmental Quality Standards Koordineras av: Finansieras av: Miljöforskningsanslaget Ett samarbete
Läs merSVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET
INFORMATION 1 (6) SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET VARFÖR SKA VERKSAMHETSUTÖVARE HA TILLSTÅND? Det finns flera skäl för att de som har ett kraftverk ska ha tillstånd. Till att börja
Läs merVilka samhällsekonomiska analyser görs på miljöområdet? Presentation på Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2014
Vilka samhällsekonomiska analyser görs på miljöområdet? Presentation på Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2014 Patrik Söderholm Avdelningen för samhällsvetenskap Luleå tekniska universitet Bakgrund
Läs merHantering av osäkerheter vid riskbedömningar
Hantering av osäkerheter vid riskbedömningar Tomas Öberg Högskolan i Kalmar Vårmöte Renare Mark -24 mars 2009 - Hållbar riskbedömning Vad är osäkerhet? Stokastisk osäkerhet el. variabilitet naturlig variation
Läs merALSTERSÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-09 Vattenmyndigheten Västerhavet Yttrande över Vattenmyndigheten Västerhavets remiss av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2015 Övergripande synpunkter
Läs merJon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet. Dialogprocesser hur och varför?
Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Dialogprocesser hur och varför? Varför dialogprocesser? + Osäkerhet Olika värderingar = Wicked problems Några typiska drag för ett wicked problem
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Nästan 600 sidor Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Samrådsmaterial Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsmaterial Förvaltningsplan
Läs merMål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området
Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området 2012-11-27 I utvärderingen har vi valt att göra några interna klargöranden om hur olika begrepp bör tolkas. Genomgående ska
Läs merSTUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB
STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE Ål i fiskräknare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Agenda Fiskräknare Studerade lokaler Analys befintliga
Läs merHandlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik
Handlingsprogram för ål Delrapport Erik Sparrevik 2008-01-25 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2008-01-25 2655700 Författare Uppdragsnamn Erik Sparrevik Handlingsprogram
Läs merÅtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Läs mer