Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet. Dialogprocesser hur och varför?

Transkript

1 Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Dialogprocesser hur och varför?

2 Varför dialogprocesser? + Osäkerhet Olika värderingar = Wicked problems

3 Några typiska drag för ett wicked problem : Det finns inga enkla lösningar där alla intressenter är nöjda, eller ens håller med om vad problemet är Lösningen beror på hur man uppfattar och formulerar problemen Problemen blir aldrig slutgiltigt lösta (eftersom omvärlden förändrar sig hela tiden) Problemen har inga rätt eller fel lösningar, bara sådana som är bättre eller sämre Det finns inget objektivt sätt att mäta framgång på Problem och lösningar har ofta en stark moralisk eller politisk dimension

4 Exempel på wicked problems Klassiska exempel: ekonomi, miljö och politik Hanteringen kräver att många måste förändra sitt Wicked problems kan inte mindset och beteende Klimatförändringar Sjuk- och hälsovård Energisystem Social orättvisa lösas, de kan bara hanteras genom att man hittar alternativ/kompromisser Super wicked problems (ex. klimatförändringar, hållbarhet) som folk kan leva med Tiden för att hitta en lösning håller på att ta slut Det saknas en central maktstruktur De som försöker lösa problemen orsakar dem också Kortsiktighet dominerar över långsiktighet

5 Gruvetableringar kan ses som ett wicked problem Bildkälla: sverigesradio.se

6 Hur kan man hantera wicked problems? Auktoritärt (t ex regering, domstol, myndighet) Någon(några) bestämmer + Minskar komplexiteten - Alla perspektiv kommer inte till tals Konkurrens (t ex politiska processer) Olika sidor ställs mot varandra + Tydlighet i olika åsikter - Konfrontation, gemensamt lärande försvåras Samarbete, dialog Engagera alla intressenter, gemensam lösning + Helhet, legitimitet - Deltagande, representation, kostnad

7 Dialoger (samtal mellan två el. flera personer/åsiktsriktningar NE) Dialogprocesser Samråd Samförståndslösningar Deltagandeprocesser Deliberativ demokrati + Gemensamt lärande + Skapa förtroende + Förstå de andras synpunkter + Arbeta fram kompromisser

8 Dialoger är uppenbart en del av mineralstrategin Min förhoppning är att Sveriges mineralstrategi ska vara ett verktyg för dialog, samverkan och tillväxt i alla delar av landet Annie Lööf Förbättrad dialog och synergi med andra näringar Akto rer med olika uppdrag och ansvar deltar i etableringsprocesserna och dialogen mellan dessa ma ste vara god fo r att undvika konfliktsituationer Dialog nämns 40 gånger, samråd 15 gånger, samförstånd 2 gånger Vid konkurrerande användning av mark ska dialog ske i tidiga faser och samförståndslösningar ska sökas God dialog och tydlig ansvarsfördelning mellan aktörerna inrätta forum för dialog

9 Dialoger Lokala samförståndslösningar verkar vara mycket enklare än samhälleliga intressekonflikter Personligt engagemang Socialt kitt En känsla av tillhörighet Platsbundenhet Samhälleliga intressekonflikter (t ex nationell nivå) är mycket svårare Mer principiell diskussion Ingen lokal koppling

10 Framgångsfaktorer för dialoger Vem får sitta med vid bordet? Urval, maktförhållanden, legitimitet Hur organiserar man dialogerna? Vem bjuder in? Neutral arena? Öppenhet, transparens, legitimitet Platsbundenhet? Finns det tillräckligt med resurser? (tid, pengar) Detta är en process, inte en engångsföreteelse Vad handlar dialogen om? Finns det ett mandat att bestämma något? Processen måste vara meningsfull

11 Gruvdrift i fjällen: en studie av olika vägar mot hållbarhet (SNV ) Karin Beland Lindahl Statsvetare, LTU Anna Zachrisson Statsvetare, UMU Lucy Rist Ekolog, SLU

12 Projektet Syften: Om och hur kan gruvetableringar bidra till hållbar utveckling i fjällregionen? Om och under vilka förutsättningar kan dialoger vara fruktbara för denna utveckling? Metoder: Litteratur/dokumentstudier Intervjuer med aktörer i regionen Deltagande dialogprocesser

13 Två fallstudier Järnfyndighet i Kallak, Jokkmokks kommun (JIMAB) Nickelfyndighet i Rönnbäcken, Storumans kommun (Nickel Mountain)