Rapport. Diarienummer Regional riskoch sårbarhetsanalys

Transkript

1 Rapport Diarienummer Regional riskoch sårbarhetsanalys Jämtlands län 2009

2 Omslagsbilder Foto: Ola Ljungqvist, Erik Johansson. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län November 2009 Beställningsadress Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund Telefon Ansvarig Katarina Fredriksson, Länsstyrelsen Jämtlands län Text Katarina Fredriksson, Länsstyrelsen Jämtlands län Tryck Länsstyrelsens tryckeri, Östersund 2009 Diarienummer

3 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING UPPDRAG OCH SYFTE UPPDRAG MÅL OCH SYFTE MÅLGRUPP OCH SEKRETESS AVGRÄNSNING METOD IDENTIFIERING KARTLÄGGNING OCH ANALYS ANALYSSTATUS OCH ÅRSPLAN BAKGRUND LÄNSSTYRELSENS ROLL OCH ANSVARSOMRÅDE EN BESKRIVNING AV JÄMTLANDS LÄN FÖREKOMST AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET ÖVERSIKT AV HOT OCH RISKER OMVÄRLDSBEVAKNING OCH INTRÄFFADE HÄNDELSER IDENTIFIERADE HOT OCH RISKER GENERELL KRISHANTERINGSFÖRMÅGA REGIONALA NÄTVERK OCH SAMVERKANSFORMER FÖRMÅGEBEDÖMNING ANALYSERADE SITUATIONER LÅNGVARIGT AVBROTT I ELFÖRSÖRJNINGEN LÅNGVARIGA STÖRNINGAR I ELEKTRONISKA KOMMUNIKATIONER AVBROTT ELLER STÖRNING I DE KOMMUNALA VA-SYSTEMEN C-HÄNDELSER B-HÄNDELSER EPIDEMI ELLER PANDEMI RN-HÄNDELSER, RADIOLOGISKA OCH NUKLEÄRA OLYCKOR ÖVERSVÄMNINGAR OCH HÖGA FLÖDEN RAS OCH SKRED OMFATTANDE SKOGSBRAND OMFATTANDE STÖRNING INOM TRANSPORTER STÖRRE OLYCKOR KLIMATFÖRÄNDRING ANALYSERADE SAMHÄLLSFUNKTIONER STATLIG OCH KOMMUNAL RÄDDNINGSTJÄNST LEDA, SAMVERKA OCH INFORMERA... 86

4 Tabellförteckning TABELL 1. ANALYSSTATUS FÖR PRESUMTIVA HÄNDELSER/SITUATIONER... 7 TABELL 2 ANALYSSTATUS FÖR VIKTIGA SAMHÄLLSFUNKTIONER... 8 TABELL 3. SAMMANSTÄLLNING AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET I JÄMTLANDS LÄN TABELL 4. LÄNSSTYRELSENS GENERELLA FÖRMÅGA TABELL 5. LÄNETS GENERELLA FÖRMÅGA TABELL 6. LÄNSSTYRELSENS KRISHANTERINGSFÖRMÅGA VID LÅNGVARIGT AVBROTT I ELFÖRSÖRJNINGEN TABELL 7 LÄNETS FÖRMÅGA ATT HANTERA ETT AVBROTT I ELFÖRSÖRJNINGEN TABELL 8. LÄNSSTYRELSENS FÖRMÅGA ATT HANTERA AVBROTT I DE ELEKTRONISKA KOMMUNIKATIONERNA TABELL 9 LÄNETS FÖRMÅGA ATT HANTERA STÖRNINGAR I DE ELEKTRONISKA KOMMUNIKATIONERNA TABELL 10. LÄNSSTYRELSENS KRISHANTERINGSFÖRMÅGA VID AVBROTT ELLER STÖRNING I VA-SYSTEMEN TABELL 11 LÄNETS FÖRMÅGA VID AVBROTT ELLER STÖRNING I DE KOMMUNALA VA-SYSTEMEN TABELL 12. LÄNSSTYRELSENS KRISHANTERINGSFÖRMÅGA VID UTSLÄPP ELLER SPRIDNING AV KEMIKALIER TABELL 13 LÄNETS FÖRMÅGA ATT HANTERA SPRIDNING AV KEMIKALIER TABELL 14 INFEKTIONSSJUKDOMAR OCH DESS EGENSKAPER. KÄLLA: FAKTASAMLING CBRN TABELL 15. EXEMPEL PÅ MÖJLIGA B-MEDEL TABELL 16 LÄNSSTYRELSENS FÖRMÅGA VID EN INFLUENSAPANDEMI TABELL 17. LÄNETS FÖRMÅGA VID EN INFLUENSAPANDEMI TABELL 18. LÄNSSTYRELSENS FÖRMÅGA VID OMFATTANDE ÖVERSVÄMNINGAR ELLER HÖGA FLÖDEN TABELL 19 LÄNETS FÖRMÅGA VID OMFATTANDE ÖVERSVÄMNING ELLER HÖGA FLÖDEN TABELL 20. LÄNSSTYRELSENS FÖRMÅGA VID OMFATTANDE RAS OCH SKRED TABELL 21 LÄNETS FÖRMÅGA ATT HANTERA RAS OCH SKRED TABELL 22. DE TIO VANLIGASTE BRANDORSAKERNA I PRODUKTIV SKOGSMARK (HANSEN 2003) TABELL 23. LÄNSSTYRELSENS FÖRMÅGA VID EN OMFATTANDE SKOGSBRAND TABELL 24 LÄNETS FÖRMÅGA ATT HANTERA EN OMFATTANDE SKOGSBRAND TABELL 25. ASIO-MODELLEN TABELL 26. LÄNSSTYRELSENS KRISHANTERINGSFÖRMÅGA VID AVBROTT I TRANSPORTERNA TABELL 27. LÄNSSTYRELSENS KRISHANTERINGSFÖRMÅGA VID STÖRNING INOM RÄDD TABELL 28. LÄNETS KRISHANTERINGSFÖRMÅGA VID STÖRNING INOM RÄDDNINGSTJÄNSTEN Figurförteckning FIGUR 1. KARTA OMRÅDES TYPER OCH TILLGÄNGLIGHET FIGUR 2. MÄTPUNKTER FÖR BAKGRUNDSSTRÅLNING FIGUR 3. IN- OCH UTPENDLING TILL OCH FRÅN LÄNETS KOMMUNER 2005, KÄLLA: SIKA OCH SCB... 70

5 Sammanfattande bedömning 1 Sammanfattande bedömning 2009 Länsstyrelsen i Jämtlands län ska liksom andra myndigheter värdera och sammanställa en risk- och sårbarhetsanalys. En redovisning baserad på analysen ska lämnas till Regeringskansliet, med kopia till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Denna rapport utgör den redovisningen. Jämtlands län är ett glesbygdslän med långa avstånd och långt mellan samhällsresurserna. Detta kan medföra svårigheter att hantera händelser. För att uppväga dessa avstånd finns ett mycket gott samarbete och stark samverkan mellan de aktörer som verkar vid en eventuell händelse. Tyngdpunkten för årets arbete med risk- och sårbarhetsanalysen har varit planering för en pandemi och en genomgång av kommunernas krisberedskapsarbete. En fördjupad studie kring klimatförändringarnas samhällseffekter utifrån ett krishanteringsperspektiv har slutförts och resulterat i en särskild rapport. Under året har en fortsatt utveckling av projekt Certus skett. Projektet befinner sig nu i övergången från projekt till genomförande. 12 situationer/händelser och 2 samhällsfunktioner finns presenterade i årets rapport och tendensen i de konsekvenser som ses vid situationerna är liksom tidigare att elförsörjning och tele/data kommunikation är viktiga områden att utreda vidare. Men även transporter samt drivmedel/bränsleförsörjning är mycket viktiga områden som måste analyseras djupare. Detta inte minst ur ett klimatperspektiv då samhället måste ställa om från klimatpåverkande energikällor inte bara för att begränsa klimatpåverkan utan även för att minimera samhällets sårbarhet inför ett eventuellt drivmedelsstopp eller extremt höga kostnader som en följd av klimatfrågans utveckling. Återigen måste vi även betona slutsatsen om vikten av i förväg upprättade kontakter, fungerande nätverk och samverkan. Året har för Jämtlands län liksom för övriga delar av landet präglats av den nya influensan. I övrigt har det varit lugnt. Däremot inger kommunernas svaga ekonomier oro för framtiden sett för både krishanteringen generellt och arbetet med skydd och säkerhet. Risken för en negativ ekonomisk utveckling har dessutom ökat på grund av den pågående finanskrisen. Om utvecklingen inom räddningstjänsterna fortsätter med minskade organisationer som följd finns en risk att kommunerna på sikt inte kommer att kunna leva upp till de krav på skydd och säkerhet som ställs i lagstiftningen. Till det kan man också tillägga att flera av kommunerna har meddelat att de har svårigheter att rekrytera personal. Företagen är dessutom tveksamma till att släppa till med personal. Inför nästa år avses att arbeta med området stor olycka och länet kommer gemensamt att öva en stor flygplansolycka och genomföra en förmågebedömning som följd av resultatet från övningen. Även för Länsstyrelsen kommer det ekonomiska läget att sätta kraftfulla spår i arbetet med länets krisberedskap. På grund av neddragningar inom organisationen och på funktionen för samhällsberedskap kommer krisberedskapsarbetet generellt att tappa fart. För arbetet med den regionala risk- och sårbarhetsanalysen kommer det att gå långsammare och stödet till kommunerna kommer att minska samtidigt som många av länets kommuner behöver mer stöd nu än tidigare i arbete med de egna risk- och sårbarhetsanalyserna. 3

6 Uppdrag och syfte 2 Uppdrag och syfte Krisberedskap utgår från några grundläggande och enkla principer om ansvar, närhet och likhet. Det innebär att en kris ska så långt det är möjligt, hanteras utifrån ordinarie ansvarsförhållanden där den uppstått och i ordinarie arbetsformer. Krishanteringsarbetet ska präglas av en helhetssyn och ett tvärsektoriellt arbetssätt. Syftet med den svenska krisberedskapen är att samhället ska kunna hantera konsekvenserna av omfattande olyckor eller andra extraordinära händelser som kan hota grundläggande värden. Med en kris menas en händelse som är så omfattande (påverkar många samhällssektorer) och komplex att den kräver snabba och samordnade insatser för att krisens skadeverkningar ska kunna hanteras. Med krisberedskap menas förmågan att hantera konsekvenserna av en händelse, men också de förebyggande åtgärder som behöver vidtas för att förhindra att en kris uppstår, eller för att begränsa skadeverkningarna. Begreppet omfattar också uppföljning och återföring av erfarenheter efter en kris eller en händelse. 2.1 Uppdrag Alla myndigheter ska analysera om det finns sådana hot och risker eller sådan sårbarhet som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet hos myndigheten. Det innebär att myndigheter ska analysera hot och risker som är mindre sannolika, men som kan ge stora konsekvenser för myndighetens möjlighet att upprätthålla verksamheten. Krisberedskap handlar om samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera extraordinära händelser samt återställa samhällsviktig verksamhet efter en händelse. För detta krävs en utbildad och övad organisation hos aktörerna i krishanteringssystemet och välgrundade riskoch sårbarhetsanalyser som utgör de beslutsunderlag och den grund som krishanteringssystemet vilar på. Varje myndighet ska i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap årligen analysera om det finns sådan sårbarhet och sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. 1 Myndigheterna ska särskilt beakta: situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå, situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. Länsstyrelsen i Jämtlands län ska liksom andra myndigheter värdera och sammanställa resultatet av arbetet i en risk- och sårbarhetsanalys. En redovisning baserad på analysen ska lämnas till Regeringskansliet, med kopia till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Redovisningen ska innefatta planerade åtgärder samt bedömning av behov av ytterligare åtgärder. Denna rapport utgör den redovisningen. 1 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, 9 4

7 Uppdrag och syfte 2.2 Mål och syfte Målet med Jämtlands läns risk- och sårbarhetsarbete är att nå ett väl fungerande system för att synliggöra, kommunicera och förebygga de risker och den sårbarhet som kan förekomma i länet. Syftet med Jämtlands läns risk- och sårbarhetsanalys är att den ska utgöra ett välgrundat beslutsunderlag för att minska sårbarheten och öka förmågan att hantera kriser både för den egna organisationen och för aktörerna i länet. 2.3 Målgrupp och sekretess Denna rapport är en sammanställning av Länsstyrelsen i Jämtlands läns risk- och sårbarhetsanalys. Rapporten vänder sig till Länsstyrelsens regionala samverkansparter i Krishanteringsrådet samt samverkansgruppen SäksamZ. Rapporten är även den årliga redovisning som Länsstyrelsen ska göra till regeringen. Ingen sekretess råder för denna rapport. 2.4 Avgränsning Enligt vägledning för statliga myndigheter 2 ska myndigheterna tänka särskilt på kritiska beroenden i beskrivningen av de analyserade situationerna. I denna analys finns dessa beroenden med och är en del av analysen. De har inte lyfts fram för att utgöra en specifik del av redovisningen. 2 KBM Rekommenderar 2006:4, Risk- och sårbarhetsanalyser, vägledning för statliga myndigheter 5

8 Metod 3 Metod Arbetet med Länsstyrelsens regionala risk- och sårbarhetsanalys har inte utgått från en given och identifierad metod eller modell som är specifikt framtagen för identifiering och värdering av risker. Arbetssättet är processorienterat och har tagits fram i dialog med regionala nätverk och samverkansparter, där sådana saknats har nya tillfälligtvis skapats. 3.1 Identifiering Det arbete som ligger till grund för det nya krishanteringssystemet, det vill säga de utredningar och rapporter som presenterats av bland annat sektorsmyndigheterna har varit tydliga på vilka områden som är viktiga ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Denna teoretiska analys samt de erfarenheter från olika händelser som Tsunami, Gudrun, kemikalieolyckor, oroligheter i andra länder, fågelinfluensan, översvämningar, ras och skred samt snöoväder är grunden i den identifiering av områden som genomförts. Utifrån krishanteringssystemets 6 samverkansområden har en analysprioritering gjorts, fördelad på perioden , se tabell 1 nedan. Inför 2008 har samverkansområde geografiskt områdesansvar och skydd, undsättning och vård tagits bort och istället har Leda, samverka och informera, Stor olycka, Räddningstjänst samt Livsmedelsförsörjning lagts till. 3.2 Kartläggning och analys Efter identifieringen förankrades prioriteringen och arbetet kring arbetsprocessen i Krishanteringsrådet 3. Rådet är ett regionalt samverkansorgan med representanter från länets samhällsviktiga verksamheter. Länsstyrelsens systematiska arbete med risk- och sårbarhetsanalyser omfattar följande steg: 1. Utreda (kartläggning, nulägesanalys) 2. Planera (åtgärder, rutiner, samverkan etc.) 3. Genomföra (förebyggande åtgärdsarbete, övningar, utbildningar) 4. Följa upp och utvärdera för en ständig förbättring.(återföring av erfarenhet till aktörerna och förbättrade underlag för beslut etc.) För varje delområde som varje samverkansområde omfattar skapas nätverk eller tas kontakt med de aktörer som äger kunskapen. Genom deras kunskap, fördjupningsstudier av området samt den samlade kunskap som finns inom Länsstyrelsen har områdena beskrivits och sedan analyserats med följande innehåll: Inledning: Beskrivning av fackområdet, det vill säga det som studien omfattar, bakgrund, begrepp, lagstiftning på området och omfattning/avgränsning av kapitlet Vem gör vad: Genomgång av de aktörer som verkar och har ansvar på området Hot och risker: Hotbild, risker och dess konsekvenser Erfarenheter: Händelser, övningar Förmåga: Samhällsviktiga funktioners samt Länsstyrelsens egen krishanteringsförmåga Slutsatser och åtgärder: Vad behöver vi utreda närmare, det vill säga vilka frågor behöver besvaras och framtagande av åtgärder. 3 Se avsnitt Regionala nätverk 6

9 Metod 3.3 Analysstatus och årsplan Tabellerna nedan visar planeringen av analysarbetet och var i analysprocessen respektive identifierad situation och funktion befinner sig. Målet är att alla områden ska ha nått = Reviderad, vilket innebär att steg 4 har nåtts, se ovan, i det systematiska arbetet med analysen. Teckenförklaring, se nästa sida. Situation/händelse tidigare Energiförsörjning El Värme Drivmedel (bränsleförsörjning) Vatten och avlopp Vattenförsörjning Avloppshantering Elektroniska kommunikationer Tele, data 4 Radio, TV Transporter Vägar Järnvägar Flyg Spridning av farliga ämnen Kemiskt 5 Biologiskt 6 Radiologisk och nukleärt Ekonomisk säkerhet Kartläggning och riskanalys Sårbarhet/förmåga Livsmedelsförsörjning Kartläggning och riskanalys Sårbarhet/förmåga Stor olycka Kartläggning och riskanalys Sårbarhet/förmåga Naturhändelser Klimatförändringarnas effekter 7 Översvämning och höga flöden Ras och skred 8 Större bränder Storm och snöoväder Tabell 1. Analysstatus för presumtiva händelser/situationer. 4 Analys av tele- och datasäkerhet i Jämtlands län 5 Studentarbete, förmåga hos räddningstjänst att hantera en C- eller B-händelse 6 Fördjupning pandemi, se åtgärder avsnitt Utbrott av influenspandemi 7 Kartläggning och fördjupning i samverkan med miljömålsarbetet. 8 Kartläggning av risken för slamströmmar 7

10 Metod Viktiga samhällsfunktioner tidigare Räddningstjänst Kommunal Statlig Leda, samverka och informera Ledning Samverkan Information Tabell 2 Analysstatus för viktiga samhällsfunktioner. Teckenförklaring: = Kartläggning påbörjad = Planerad fördjupad studie = Planerad kartläggning = Planerad revidering = Kartläggning/nulägesanalys klar = Genomförd fördjupad studie = Färdig kartläggning = Revidering klar 8

11 Bakgrund 3 Bakgrund Detta avsnitt presenterar kort Länsstyrelsens roll, Jämtlands län samt samhällsviktig verksamhet. 3.1 Länsstyrelsens roll och ansvarsområde Länsstyrelsen är statens förlängda arm i länet och ska verka för att de nationella målen får genomslag i länet med hänsyn tagen till de regionala förhållandena och förutsättningarna. Länsstyrelsen ska samordna olika samhällsintressen utifrån ett statligt helhetsperspektiv och främja länets utveckling samt underrätta regeringen om vad som händer och sker i länet. Länsstyrelsen har många olika uppgifter, bland annat: naturvård, social omvårdnad, livsmedelskontroll, djurskydd, miljöskydd, lantbruk, rennäring, hållbar samhällsplanering samt fredstida krishantering och räddningstjänst. 9 Länsstyrelsen har en stödjande och samordnande roll inom krisberedskapen och är en länk mellan lokala och regionala aktörer och den nationella nivån. Länsstyrelsen ska ta initiativ till och erbjuda en arena för sektorsövergripande samverkan, med målet att uppnå en god krishanteringsförmåga i länet. Länsstyrelsens roller i arbetet med risker och krishantering 10 Samverkansansvar, innebär bland annat att Länsstyrelsen ska samverka med andra myndigheter och med näringslivet, samt medverka i planeringsprocessen för samhällets krisberedskap. Geografiskt områdesansvar på regional nivå. Det innebär att Länsstyrelsen ska verka för att olika krisaktörers åtgärder och insatser samordnas i länet före, under och efter en kris. Att kommunerna får ett bra stöd i sin roll inom krishanteringssystemet. Länsstyrelsen ska också göra regional risk- och sårbarhetsanalys. Länsstyrelsen ska inom länet bland annat bevaka att risk- och beredskapshänsyn tas i samhällsplaneringen samt främja arbetet med kommunala riskanalyser. Länsstyrelsen har ansvar för olika verksamheter och tillsynsområden, exempel på tillsyn och samråd kan vara miljö, planfrågor, djurskydd, sociala och räddningstjänst. Länsstyrelsen har även en operativ ledningsuppgift i samband med händelser definierade i Lag om skydd mot olyckor och en stödjande roll enligt Epizootilagen. Länsstyrelsens bedömning är att det kommer att vara mest vanligt att myndigheten ska verka som geografiskt områdesansvarig myndighet under en kris i länet. Det är mindre troligt att Länsstyrelsen ska leda räddningstjänst eller hantera en storskalig epizooti är. Vilken typ av extraordinär händelse som kommer att vara vanligast går inte att avgöra med någon större säkerhet. Detta innebär att det måste finnas en god generell krishanteringsförmåga för att kunna hantera många olika typer av extraordinära händelser. Det ställer krav på att Länsstyrelsen har en risk- och sårbarhetsanalys som grund för planeringen samt en organisation som snabbt kan börja lösa de viktigaste uppgifterna: samordning av verksamhet, samordning av information och sammanställning av regional lägesbild. 9 Förordningen (2002:864) med länsstyrelseinstruktion 10 Förordningen (2002:864) med länsstyrelseinstruktion, Förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor med tillhörande förordning Epizootilagen (1999:657) med föreskrifter (2002:97, Epizootiförordningen (1999:559). 9

12 Bakgrund 3.2 En beskrivning av Jämtlands län Jämtlands län omfattar landskapen Härjedalen och Jämtland samt små delar av Ångermanland och Hälsingland. Länet är indelat i åtta kommuner. Länet avgränsas i väster av fjällkedjan mot Norge och i öster av skogsland mot Västernorrlands län. I norr gränsar regionen mot Västerbottens län och i söder mot Gävleborgs och Dalarnas län. Största delen, 50 procent består av skogsmark. Länet motsvarar 12 procent av landets totala yta och här bor ca 1,4 procent av landets befolkning. Jämtlands län har en gles befolkningsstruktur med långa avstånd och stora inomregionala skillnader vad gäller befolkning, försörjningsmöjligheter och tillgång till olika former av service. Totalt sett uppgår befolkningen i regionen till knappt invånare och landarealen omfattar drygt km 2. Detta ger en befolkningstäthet på 2,6 invånare per km 2. Majoriteten av befolkningen i länet bor utanför tätorten vilket innebär att samtliga kommuner klassas som glesbygdskommuner förutom Östersunds kommun. En stor andel av de som bor i gles- och landsbygd är äldre. Trenden är att en befolkningskoncentrationen kommer att ske kring Östersunds stad, i Storsjöbygden och längs med arbetspendlingsstråken längs E14 Åre-Krokom och Östersund Gles- och landsbygden blir ännu glesare. Figur 1. Karta Områdes typer och tillgänglighet 11 Kartorna visar att de inomregionala skillnaderna är mycket stora. Indelningen av länet visar att den största koncentrationen finns kring staden Östersund. De övriga områden är centralorterna Strömsund och Sveg. Förutom de tre koncentrerade områdena kännetecknas inlandet av stor gleshet, små tätorter och långa avstånd. Källa: Glesbygdsverket Arbetsmarknad och näringsliv Branschstrukturen ser olika ut i olika delar av länet, vilket ger olika förutsättningar för sysselsättning beroende på vilken kommun man befinner sig i eller kan har möjlighet att pendla till. För alla kommuner gäller att majoriteten av kvinnorna jobbar i offentlig sektor och männen i den privata sektorn. Även näringsmässigt finns stora skillnader inom regionen, där 11 Glesbygder är områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än invånare samt öar utan fast landförbindelse. Tätortsnära landsbygder är områden som finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter med fler än invånare. Tätorter är i denna definition orter som har fler än invånare. Till tätorter räknas även området inom 5 minuters bilresa från tätorten. 10

13 Bakgrund skogslandet har en betydligt större andel stora företag och industrier än fjällvärlden som i huvudsak präglas av turism. Men i stort kan är Jämtlands län ett utpräglat småföretagarlän. Länet har därmed inga större industrier och endast ett fåtal miljöfarliga verksamheter inom bland annat vattenkraft och träindustrin. Skogen och träindustrin svarar för mer än 60 % av landets totala nettoexportvärde där över 10 % av landets skogstillgångar finns i länet. Turismen är stor i delar av länet såsom Åre och Härjedalen där det under högsäsong vistas många människor inom kommunerna. Vid dessa tidpunkter har de berörda kommunerna ett stort ansvar för andra kommuners invånares trygghet och säkerhet. I länet finns också ha jordbruksmark (1 % av länets yta) varav ha är åkermark och resten är naturbetesmark. Antalet jordbruksföretag är ca Länets jordbruk är i huvudsak inriktade på mjölk- och köttproduktion. Vall är den absolut största grödan. I övrigt odlas spannmål till foder, potatis och mindre ytor med bär och grönsaker. Kommunikation och transport Tre järnvägsförbindelser finns, Inlandsbanan som är främst för godstrafik, samt populär turisttrafik på sommaren. Atlantbanan (Mittbanan) som går rakt igenom länet och förbinder Trondheim med de stora orterna i Sverige och Norra stambanan som passerar östra delarna av länet. Här finns två flygplatser, Sveg och Åre/Östersund, som också är internationell. Åre/Östersunds flygplats kan ta emot de största flygplanen, både för persontrafik och för godsfrakter. Det statliga vägnätet är över 600 mil med två europavägar som korsar länet: E14 mellan Sundsvall och Trondheim (Väst-Öst) samt E45 från Göteborg till Karesuando (Nord-Syd), båda är viktiga pulsådrar i länet liksom i Sverige. Det enskilda vägnätet som får statligt bidrag är drygt det dubbla 12. Bredbandsstandarden i länet är god med många olika operatörer som står för den kontinuerliga utbyggnaden av fibernätet. Kommunikationsnätet i länet är väl utbyggt. 3.3 Förekomst av samhällsviktig verksamhet Länsstyrelsen har i samråd med arbetsgruppen SäksamZ identifierat de samhällsviktiga verksamheterna i länet. Vid identifieringen har arbetet utgått både från en extraordinär händelse generellt och från en pandemi specifikt. Sektor Kommunal verksamhet Landstinget Polis Delområden Renhållning, VA, Räddningstjänst, Miljö och hälsa, Barn- och äldreomsorg, vårdande i hemmet, särskilda boenden Ledning, samverkan och information. Akutsjukvård Sjukhus akutsjukvården, lab.verksamhet, vårdavdelningarna, Ambulanserna, Akuttandvård, Smittskydd, PKL (Psykisk katastrofledning), Psykiatrin Vård och omsorg Vårdcentraler Service - köket, maskinpersonal, tvätt, städ, fastighetsservice, sjukvårdsmaterial, Barn- och äldreomsorg, vårdande i hemmet, särskilda boenden Ledning, samverkan och information. Polisens kontaktcenter (PKC), Länskommunikationscentral (LKC) Yttre verksamhet akutkörningarna Samverkansbefäl Ekonomi och servicepersonal exempelvis reception 12 Information i Vägverkets remissvar till denna rapport. 11

14 Bakgrund Ledning, samverkan och information. 112 SOS-Alarm Länsstyrelsen Ledning, samverkan och information. Energiförsörjning El, värme och drivmedel Driftcentraler, produktion, distribution, Kommunikation med fältpersonal. Elektroniska Fasta och mobila telefonitjänster, Internettjänster, radio- och TV-utsändningar och kommunikationer distribution av post och paket, Kommunikationer för samhällsviktiga funktioner, Kommunikation med fältpersonal Livsmedel Livsmedelsproducenter mjölk, bröd, kött. Grossister, Livsmedelsbutiker, Slakterier Betalningsförmedling Transporter Banker, Socialförsäkring Landsväg, järnväg och flyg, Kollektivtrafik, Taxi (sjuk- och bårtransporter), Förnödenhetstranporter mat, dryck, bränsle (Bensinstationer etc). Massmedia Läkemedel Kriminalvård, domstolar Offentlig förvaltning - stödfunktioner Offentlig förvaltning - tjänsteproduktion Övrigt TV, Radio, Tidningar (och Internet) Apotek Länsrätten, Åklagarmyndigheten Viss tillsyns- och tillståndsverksamhet, viss expert- och analysverksamhet, viss indikeringsoch laboratorieverksamhet, statens uppbörd eller tillhandahållande av grunddata (befolkning, företag och fastigheter). Meteorologiska tjänster, vissa utbildningstjänster och begravningsverksamhet, (Begravningsbyråer, Kylrum?) Djurhållning, Bevakningsföretag Tabell 3. Sammanställning av samhällsviktig verksamhet i Jämtlands län 12

15 Översikt av hot och risker 4 Översikt av hot och risker 4.1 Omvärldsbevakning och inträffade händelser Länsstyrelsen i Jämtlands län har inte utarbetat någon modell eller metod för omvärldsbevakning eller omvärldsanalys. Den mer akuta bevakningen som sker är mer spontan och bevakningen sker genom media, förvarningar från SMHI med mera. Länsstyrelsens Tib (Tjänsteman i beredskap) ansvarar för bevakning (beredskap) efter kontorstid. En mer långsiktig och strategisk omvärldsanalys har av resursskäl inte gjorts. Här anser Länsstyrelsen att de nationella myndigheternas roll att bistå länsstyrelserna även kan bistå med stöd i denna bevakning eller analys. En mycket aktuell trend utgörs av de prognoser eller scenarier som klimatförändringarna medför. Länsstyrelsen i Jämtlands län har därför i samverkan med länet arbetat med en fördjupning inom området klimatanpassning i risk- och sårbarhetsarbetet. Projektet, som benämns klimat och medvetenhet, har slutförts och redovisades den 31 december En underlagsrapport om effekterna för samhället finns på Länsstyrelsens hemsida. Året har för Jämtlands län liksom för övriga delar av landet präglats av den nya influensan. I övrigt har det varit lugnt. Däremot inger kommunernas svaga ekonomier oro för framtiden sett för både krishanteringen generellt och arbetet med skydd och säkerhet. Risken för en negativ ekonomisk utveckling har dessutom ökat på grund av den pågående finanskrisen. Om utvecklingen inom räddningstjänsterna fortsätter med minskade organisationer som följd finns en risk att kommunerna på sikt inte kommer att kunna leva upp till de krav på skydd och säkerhet som ställs i lagstiftningen. Till det kan man också tillägga att flera av kommunerna har meddelat att de har svårigheter att rekrytera personal. Företagen är dessutom tveksamma till att släppa till med personal för deltidstjänsterna. Även för Länsstyrelsen kommer det ekonomiska läget att sätta kraftfulla spår i arbetet med länets krisberedskap. På grund av neddragningar inom organisationen och på funktionen för samhällsberedskap kommer krisberedskapsarbetet generellt att tappa fart. För arbetet med den regionala risk- och sårbarhetsanalysen kommer det att gå långsammare och stödet till kommunerna kommer att minska samtidigt som många av länets kommuner behöver mer stöd nu än tidigare i arbete med de egna risk- och sårbarhetsanalyserna. 4.2 Identifierade hot och risker De identifierade riskerna för länet inklusive eventuella kriterier för bedömning och urval återfinns i kapitel 3 Metod.. Årets redovisning omfattar de analyserade situationer som prioriterats sedan

16 Generell krishanteringsförmåga 5 Generell krishanteringsförmåga Avsnittet beskriver Länsstyrelsens och länets förmåga att hantera en kris oavsett händelse. 5.1 Regionala nätverk och samverkansformer En förutsättning för att Länsstyrelsen ska kunna verka för att olika aktörers åtgärder och insatser samordnas är att myndigheten arbetar utifrån olika nätverk. Dessa nätverk är en del av det regionala krishanteringssystemet och fungerar framförallt i ett förebyggande syfte men även under och efter en kris. Nedan presenteras de nätverk som är av avgörande betydelse för den grundläggande regionala samverkan. Nätverken är återkommande samverkansparter inom flera olika verksamhetsområden och analyserade krissituationer. Mer specifika nätverk och arbetsgrupper finns representerade under respektive analyserad situation. SäksamZ Består av samordnare av krishanteringsfrågor inom kommunerna, polisen, landstinget, försvarsmakten och Länsstyrelsen. För att underlätta samarbetet har en Sharepointplats byggts upp för detta nätverk. Krishanteringsrådet Tidigare hette detta nätverk Regionala räddningstjänstrådet men det har idag utökats till att omfatta fler funktioner i samhället och ett ändrat syfte och därför fått namnet Krishanteringsråd i Jämtlands län. I detta råd ingår representanter från: kommunerna, Landstinget, Polismyndigheten, elnätsägarna, teleoperatörerna, Smittskyddsläkaren, Lantmäteriverket, Vägverket, Banverket, SOS Alarm, Sveriges Radio, Svenskt näringsliv, Vattenregleringsföretagen, Länsstyrelsen Gränsräddningsrådet i Mittskandinavien Rådet arbetar för att eliminera gränsproblematiken mellan Norge och Sverige för räddning, sjukvård och polisverksamhet. Avtal om samarbete finns träffade mellan gränskommunerna och mellan Jämtlands läns landsting och Helse Midt. För Polisens del finns ett samarbete, gränslös fjällräddning, som syftar till samarbete för fjällräddning mellan Norge och Sverige. Även inom övrig polisverksamhet pågår ett projekt samtjänstgöring med syfte att möjliggöra att resp. land förstärker grannen vid till exempel större evenemang. För närvarande pågår en förstudie om gränslöst kartsamarbete mellan Jämtlands län och de båda Tröndelagsfylkena på norsk sida. Idag saknas digital karta som går över gränsen. Tanken är att med denna karta som grund skapa ett resursregister som är åtkomligt både för svenska och norska räddningstjänstmyndigheter. Projektet stöttar även samarbete inom samhällsplanering, naturvård, rennäring m.fl. intresseområden. Hittills har ett idéseminarium genomförts med deltagande av aktörer med uppgifter inom räddningstjänst och krishantering inom Jämtlands län och Tröndelagsfylkena. En testdag kommer att genomföra i slutet av 2008 eller tidigt RäddsamZ RäddsamZ är ett samarbetsforum för personal från länets kommunala räddningstjänstorganisationer. 14

17 Generell krishanteringsförmåga Certus Trygghetens hus Projektet befinner sig nu i övergången från projekt- till genomförandefas. Detaljprojektering och ombyggnad av lokalerna pågår. De organisationer som ingår är Norra Jämtlands räddningstjänstförbund, Landstinget, Polisen, SOS Alarm, Tullen och Åklagarmyndigheten. Syftet med Certus är att: Genom närhet och vardagssamarbete bygga upp en ökad ledningsförmåga vid allvarliga större händelser där samordningsförmågan verkligen sätts på prov. Genom att gemensamt nyttja resurser materiel får man tillgång till utrustning som man annars kanske inte haft råd med. Närheten innebär att alla kan ha en gemensam bild av läget samtidigt som larmärenden kan hanteras effektivare för att ge medborgarna bästa möjliga hjälp när den behövs som mest. En bra samverkan i vardagen kommer att innebära stora utvecklingsmöjligheter för verksamheterna. Myndigheterna kommer att lokaliseras runt ett gemensamt ledningstorg varifrån insatser både små och stora kommer att ledas. Även Länsstyrelsen kommer också att nyttja den gemensamma ledningsplatsen för samverkansledning och informationssamordning vid en krissituation som berör länet. Länsstyrelsen har tagit fram ett underlag för behov av tekniskt ledningsstöd och kommunikation i en krisledningssituation där aktörerna är samlokaliserade, och där Länsstyrelsen samverkar från ett antal arbetsplatser i lokalerna. Ett ledningsseminarium med deltagande från polis, räddningstjänst, ambulans, polis och Länsstyrelsen kommer att genomföras i december. Anslutning av fiberförbindelse mellan länsstyrelsen och Certus pågår, beräknas vara klar under december. Inkoppling av ändutrustning, länsstyrelsens nätverk mm kan förhoppningsvis ingå i totalfunktionsprov våren Förmågebedömning Länsstyrelsen Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störning X X Tabell 4. Länsstyrelsens generella förmåga Avseende leda, samverka och informera så finns grunddokumentation i form av planer som underlag för stabsarbetet. Dokumentationen är väl känd i TiB-gruppen. Den behöver revideras och kompletteras med en konkretiserad stabsarbetsplan med bl.a. rutiner, checklistor och mallar. Konfiguration av arbetsplatsdatorer har genomförts med migrering till länsstyrelsegemensam IT-plattform. På uppdrag av krishanteringsrådet håller en regional kriskommunikationsplan på att arbetas fram i samarbete mellan Länsstyrelsen, Landstinget, kommunerna, polisen och Jämtkraft. 15

18 Generell krishanteringsförmåga Ytterligare aktörer inom området krishantering ska kunna godkänna planen under våren Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka. Det finns övade larmrutiner och utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som är bemannad 24 timmar per dygn, 365 per år Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats finns ännu inte. Verksamheten är beroende av bland annat teknisk infrastruktur och är inte flyttbar. En liten del av krishanteringsverksamheten kan bedrivas från lokalisering i Certuskomplexet om Länsstyrelsens lokaler blir obrukbara. IT-funktionen är centraliserad och drivs av Lst-IT. Länet Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störning X Tabell 5. Länets generella förmåga Sett till länet som helhet så finns krisledningsplaner hos de flesta aktörer. Länsstyrelsen kan i dag inte uttala sig om det finns en utbildad och övad krisledningsorganisation hos samtliga aktörer i länet. Det inte möjligt att här presentera förutsättningarna för varje aktör i länet. Det finns ett länsnätverk för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information. Det finns ingen aktuell samlad bild över tillgången på reservkraft i länet. Tidigare underlag säger att vissa har och andra har inte. Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats varierar mellan aktörerna Verksamhet som är beroende av till exempel fast infrastruktur kan vara svårare att flytta. Detaljkunskap i frågan saknas. 16

19 Långvarigt avbrott i elförsörjningen 6 Analyserade situationer 6.1 Långvarigt avbrott i elförsörjningen Elförsörjningen är av avgörande betydelse för att samhället ska fungera både under normala förhållanden och vid en svår påfrestning. Konsekvenserna av ett omfattande och långvarigt elavbrott är omöjliga att förutsäga i sin helhet. Det man kan säga är att utan el stannar i princip hela landet och det får stora konsekvenser, inte minst för samhällsviktig verksamhet. En säker elförsörjning är ett komplext system som kräver att ansvariga för produktion, överföring, distribution och konsumenter, var för sig och tillsammans, arbetar med insatser för att öka säkerheten i systemet. Även om man lägger ner mycket kraft på att öka säkerheten i systemet så kan eltillförseln aldrig garanteras till 100 %. Därför krävs även insatser för att klara konsekvenserna av ett långvarigt strömavbrott. Under senare år har många förändringar skett som påverkar elsystemet. Den genomförda elmarknadsreformen skapade konkurrens för produktion och försäljning av el vilket i sin tur inverkat på företagens strukturer. Antalet elföretag har minskat liksom antalet anställda. Företagens beroende av entreprenörer för drift och underhåll av anläggningar har ökat. Minskade reservdelslager har ökat beroendet av externa leverantörer. Viktiga komponenter importeras vilket ökar utlandsberoendet och skapar nya beroenden av säker tillgång till materiel och transporter. Det svenska elsystemet är inget fristående system utan är i stor utsträckning integrerat med elsystemen i våra grannländer. Det innebär att händelser som orsakar problem med eltillförseln i något annat land även kan komma att påverka tillgången på el här i landet. Statistik från Svenska Kraftnät 13 säger att de flesta fel i landsbygdsnäten är väderrelaterade. I tätortsnäten dominerar materialfel och yttre påverkan som grävskador, påkörda kabelskåp och skador från djur som på olika sätt skadar ledningar och apparater. Väder och miljöpåverkan är totalt sett den största orsaken till att fel uppstår i elöverföringen i lokalnäten. Riskkällor Orsakerna (riskkällorna) till att avbrott kan uppstå är flera och grundar sig på aktörsbundna eller icke aktörsbunda hot: Tele-/databeroende Kunskap och kompetens Ekonomi Utlandsberoende De tekniska systemens säkerhet, driftcentraler Brand Tekniska fel, felaktig hantering och olyckor Extrema vädersituationer IT-relaterade hot Sabotage och brott 13 "Driftsäkerhetskriterier för lokalnät" från Svensk Energi. 17

20 Långvarigt avbrott i elförsörjningen Konsekvenser Långvariga störningar i elförsörjningen i Jämtlands län får idag stora följdverkningar på många områden men vi har i dagsläget inte den samlade kunskapen av dessa konsekvenser i sin helhet. De flesta av de samhällsviktiga verksamheterna kommer att få betydande svårigheter att upprätthålla sina verksamheter vid en långvarig störning. Viktiga samhällsfunktioner som till exempel sjukvård, kommunalteknisk försörjning och livsmedelsproduktion är till stora delar helt beroende av eltillförsel för sin verksamhet. Detta ställer stora krav på kunskap om omfattningen av det egna elbehov och vilka konsekvenserna blir vid ett elbortfall. Tillgång till reservkraft och planer för att hantera en sådan situation är viktiga komponenter i elsystemets säkerhet. Vilka problemen blir och deras omfattning beror bland annat på årstid, väderlek och vid vilken tid på dygnet som störningen inträffar. Redan efter 3-4 timmar uppstår problem med till exempel mobiltelefoni, avloppssystem och annat som är försett med reservkraft i form av batteridrift. Vid elavbrott som varar 24 timmar eller längre blir det problem med värme, el för hushåll, akutsjukvård, 112-larm och ordning och säkerhet, informationsfunktioner, kommunikation, ledning, djurhållning, räddningstjänst, livsmedelsförsörjning, betalningsförmedling, transporter, drivmedel och viss industriell försörjning. En el-störning som varar längre än en vecka innebär stora problem inom i princip samtliga samhällsviktiga funktioner. Vid en så lång störning blir behovet av reservkraft stort och i och med det ökar behovet av väl fungerande bränsletransporter samt underhåll och reparationer av reservkraftsaggregat. Telefonväxlar hos myndigheter, kommuner, företag och organisationer saknar ofta reservkraft. Det försvårar krishanteringen och innebär att möjligheterna för verksamheterna att fungera normalt är mycket små under ett elavbrott. Kommunerna Kommunerna förfogar oftast över några mobila reservkraftverk, men det är oklart hur dieselförsörjning ska ske, var de kan anslutas och hur de ska användas vid ett avbrott. Kommunerna har i de flesta fall inte heller identifierat sitt behov av reservkraft, förutom i vissa fall för räddningstjänst, ledningsfunktioner, vård och omsorg och VA-hanteringen. Där sådana inventeringar är gjorda saknas en sammanställ bild för hela kommunens behov av och tillgång till reservkraft. Det finns heller inga planer för prioritering av tillgänglig reservkraft. Vatten och avlopp Delar av vattenförsörjningen och avloppshanteringen, främst reningsbäddar och pumpar, kan få problem redan vid ett elavbrott på 3-4 timmar. Dessa båda system är ofta samlokaliserade i gemensamma ledningsstråk. Det innebär att om trycket sjunker i vattenledningarna samtidigt som det ökar i avloppssystemen kan avloppsvatten tränga in i vattensystemen och förorena dessa. Om avloppssystemen blir översvämmade, beroende på att pumpar är utslagna, kan det efter en tid bli problem med bl. a. smittrisker. Därför är fungerande vatten- och avloppssystem mycket väsentliga vid stora och långvariga elstörningar. Är det även kallt kan vattenledningar frysa sönder. Genom att det inte finns vatten för avloppsspolning kan det bli stopp, avloppsproblem och avloppsöversvämningar. Reningsverken klarar ett antal timmars elavbrott men den biologiska reningen störs ganska snart om luftningen upphör. På större reningsverk finns reservkraftverk. Bränsletillgången är en viktig faktor. Kan man inte köra fram bränsle på vägarna, eller om det råder brist av andra skäl, stoppas vattenförsörjningen. Utan vatten blir det ohållbart för befolkningen efter ½ - 1 dygn. 18

21 Långvarigt avbrott i elförsörjningen IT-system och telefonväxlar Konsekvenserna är i dagsläget inte kartlagda men det har under 2007 genomförts ett projekt för att kartlägga detta. Projektet har tyvärr inte avrapporterats ännu. Det kan idag redan konstateras att några av kommunerna saknar reservkraft för telefonväxlarna och får då omgående stora problem med informationsspridningen vid ett el-avbrott. I princip är kommunens samtliga verksamheter på ett eller annat sätt beroende av fungerande IT-system. Det innebär att vid ett bortfall av dessa kommer det mesta av kommunens verksamhet att drabbas av störningar. Planer för att hantera en sådan situation kommer att tas fram i samband med genomförandet av projektet. Räddningstjänst Räddningstjänsten har oftast fast installerade dieselgeneratorer och kan drivas vidare i flera dagar. Bränsletillgången är en begränsande faktor. Länsstyrelsen har idag ingen aktuell bild av tillgången på reservkraft hos räddningstjänsten i länet. Information, kommunikation och ledning Kommunerna har som geografiskt områdesansvariga ett uppdrag att stå för samordning och information vid krissituationer. Man har även ansvaret för ledningen av den egna verksamheten. Det innebär att man måste ha planerat för hur man kan informera medborgarna när telefoner och Internet inte fungerar, hur kommunens ledning ska agera för att kunna verkställa beslut som måste fattas och hur man ska samordna de insatser som måste vidtas för att hantera konsekvenserna för den egna verksamheten. Vård och omsorg Omfattningen av problemen för kommunernas vård och omsorgsverksamhet är helt beroende av hur länge el-avbrottet pågår. Om avbrottet leder till störningar i teletrafiken får man problem med trygghetslarmen för personer som på olika sätt behöver tillsyn i sin hemmiljö. Man kan behöva flytta personer med behov av övervakning eller avancerad utrustning från sina hem till någon form av tillfälligt boende. Problem med produktion av mat uppstår tämligen omgående. Landstinget Sjukvården i hemmen blir allt mer avancerad och beroende av strömförsörjning. Hempatienter som drabbas av strömavbrott kan behöva skickas till sjukhusen som inte har kapacitet för en sådan situation. Avancerad hemsjukvård innebär att patienten huvudsakligen behandlas utanför sjukhuset. Allt fler patientgrupper bedöms i framtiden komma att vårdas i hemmet. Ansvaret för patienten kvarstår hos den vårdnadsansvarige även vid elstörningar. För att inte akutsjukvården ska överbelastas vid ett längre strömavbrott behöver primärvården hållas öppen. För vårdcentralerna krävs förberedda anslutningar för reservkraft och mobila reservkraftaggregat. Socialstyrelsen ger ut rekommendationer kring vad sjukhusen bör kunna klara av. Elektroniska kommunikationer Många telestationer har en batteribackup som räcker upp till fyra timmar. Därefter slutar systemen för både fast och mobil telefoni att fungera. Se närmare under kapitlet elektroniska kommunikationer. 19

22 Långvarigt avbrott i elförsörjningen Elförsörjning Elförsörjningen är själva beroende av fungerande el för att klara drift och distribution. Allt större del av produktionen av vattenkraft sker på distans från driftcentraler som kräver tillgång på el och telekommunikationer för drift och övervakning. Vid en störning kan driften till viss del ske med automatik men efter en viss tid kan det leda till stopp i produktionen. Utslagna teleförbindelser innebär också stora problem vid reparation av skadade anläggningar för distribution och produktion. Betalningsförmedling Bankkontoren, frånsett huvudkontor och datacentraler, har i allmänhet ingen reservkraft och de kan behöva stänga om larmfunktionen inte fungerar. Bankens kontanter förvaras i elektroniskt styrda valv som kräver elförsörjning, det vill säga att utan el blir bankens kontanter oåtkomliga. Bankomater fungerar inte utan el och vid längre avbrott krävs att kontantuttag kan göras på annat sätt, exempelvis via bankkontor med reservkraft. En kritisk faktor för betalningsförmedlingen är dessutom beroendet av data- och telekommunikationer. Livsmedelsförsörjning Livsmedelsbutikerna får stora problem med lagerhållning av kyl och frysvaror, kassor och övervakning av butiken. I vissa fall tvingas butiker stänga. Djurhållning För gårdar med djurhållning resulterar elstörningar, även kortare än 6 timmar, i allvarliga problem. Värme, ventilation, utfodring, och mjölkning kräver el och tillgång till reservkraft är nödvändig. Enligt djurskyddslagen måste den som ansvarar för djuren planera hur olika situationer ska kunna hanteras. Detta gäller även vid elstörningar. Nödslakt är ett, om än drastiskt, alternativ för att undvika att djur plågas i onödan. Kommunerna ska ha en plan för nödslakt för att hantera olika epidemier i djurbesättningar. Den kan användas också i detta sammanhang. Uppvärmning av bostäder Om långvariga strömavbrott inträffar vid låga temperaturer sjunker värmen snabbt i fastigheter som är knutna till fjärrvärmesystemet på grund av att cirkulationspumpar slutar att fungera. Värme behövs i första hand för bostäder och inom vård och omsorg. Fjärrvärmen behöver reservkraft både för produktion och för distribution. Om uppvärmningen ska fungera krävs reservkraft även för pumpar i fastigheter. Transporter och drivmedel För att kunna driva bland annat reservkraftverk krävs en fungerande distribution av dieselolja. I länet finns i princip inga lager av olja, allt distribueras kontinuerligt från framför allt Sundsvall. Vid problem med distributionen blir reservkraften obrukbar efter hand, det samma gäller för hus med oljepanna. Godstrafik på tåg och landsväg får omedelbart problem vid störningar i el-försörjningen och det samma gäller persontrafiken. 20

23 Långvarigt avbrott i elförsörjningen Förmågebedömning Länsstyrelsens förmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störning X Tabell 6. Länsstyrelsens Krishanteringsförmåga vid långvarigt avbrott i elförsörjningen Länsstyrelsen har inte någon operativ roll på detta område. Länsstyrelsens Krishanteringsförmåga (att agera i sin roll som områdesansvarig) vid långvarigt (7 dygn) regionalt avbrott i elförsörjningen anses initialt som god, förmågan är delvis prövad under vårens snöoväder. Länsstyrelsen har reservkraft som förser ledningsplatsen med ström. Om transporter och distribution av diesel fungerar är det inga problem att köra under ett långt bortfall men om det blir problem med leveranserna uppstår problem med förmågan att leda, samverka och informera. Därav bedöms förmåga att leda, samverka, informera samt minska konsekvenserna till god med viss brist. Leda, samverka och informera Myndigheten har en krisledningsplan, en ny organisation har utbildats och övats. Myndigheten har lokaler och fungerande system för kommunikation. Organisationen kan teoretiskt fungera under en vecka (ej prövad). Näterk för samverkan finns etablerade men övningar genomförs mer sporadiskt. Samordnad information har genomförts vid två tillfällen under året. Några fastställda rutiner finns inte annat än när det gäller Sveriges Radios medverkan. Praktisk erfarenhet Två ovädershändelser av nivå 2 respektive 3 förekom under året bland annat med störningar i elförsörjningen. Myndigheten bjöd in till samverkansmöten inför respektive oväder. Samverkan fungerade bra och arbetsmetoden är accepterad av aktörerna i länet. Effekterna av samverkan har bidragit till att stärka länets och myndighetens krishanteringsförmåga inte enbart avseende elbortfall utan även vid andra störningar i länet Konsekvenser för samhället Samordningen på regional nivå kan bli lidande om myndigheten inte kan upprätthålla funktion i 7 dygn beroende på avsaknad av kommunalteknisk försörjning. 21

24 Långvarigt avbrott i elförsörjningen Länets förmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störning X Tabell 7 Länets förmåga att hantera ett avbrott i elförsörjningen Myndigheten saknar tillräckliga underlag för att göra denna bedömning. Det som kan konstateras är att nätverk för samordning är prövad vid händelser under året och fungerar, se praktisk erfarenhet under Länsstyrelsens förmåga ovan. Elföretagen i länet När en driftstörning i länet får en sådan omfattning att respektive bolag inte kan klara den med egna resurser kommer den regionala störningsorganisationen att aktiveras. Genom den får man tillgång till resurser hos samtliga nätbolag i regionen, både personal och materiel. Organisationen träder i kraft när något av bolagen önskar det. Region Nedre Norrland omfattar Jämtland, Västernorrland och delar av Gävleborg. Samverkansledningen består av 6 personer. För att få fram en gemensam lägesbild vid en omfattande störning använder elbranschen ett gemensamt datastöd, SUSIE. Där lägger respektive bolag in information om det aktuella läget, både vad det gäller tillgängliga resurser och om de pågående reparationsinsatserna. I systemet finns en kartkoppling som gör det möjligt även för vissa externa organisationer att ta del av det aktuella läget. Länsstyrelsen har tillgång till denna information liksom teleoperatörerna. Reservkraft hos några samhällsviktiga användare Länsstyrelsen Idag finns två dieseldrivna stationära reservkraftsaggregat. Ett försörjer ledningsplatsen och ett resten av huset. Länsstyrelsen är även försedd med batteridriven UPS-kraft. Det finns möjlighet att ansluta ett externt reservkraftaggregat. Inkopplingen är testkörd men det finns inget avtal med någon leverantör om tillgång till ett elverk vid en störning. Kommunerna Vi har för närvarande ingen total sammanställning av tillgången till reservkraft i kommunerna men det är angeläget att ta fram en sådan för att få en bild av uthålligheten hos till exempel omsorg, vattenförsörjning och ledningsfunktioner vid en störning. Landstinget Socialstyrelsen rekommenderar sjukhus att ha en överkapacitet på reservkraften, deras rekommendation är 120 procent. I dag har Östersunds sjukhus en reservkraftanläggning som motsvarar mellan procent av sjukhusets normala användning. Landstinget har för avsikt att bygga en ny reservkraftanläggning. Stationär reservkraft finns också på ett flertal hälsocentraler. Den reservkraften blev installerad när landstinget var ägare till fastigheterna. 22