Bilderna i årsredovisningen 2013 har vi fått låna av föreningslivet i Tranemo kommun

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Bilderna i årsredovisningen 2013 har vi fått låna av föreningslivet i Tranemo kommun Föreningslivet i Tranemo kommun skapar stort mervärde för kommuninvånarna. Föreningslivet bidrar till social gemenskap och i förlängningen till förbättrad folkhälsa. Alla föreningsaktivas engagemang, lust och vilja att dela med sig av kunnande och tid för att någon annan ska utvecklas är väldigt värdefullt. Tranemo kommun har ett brett föreningsliv med omkring 170 föreningar - så gott som en förening för varje intresseinriktning. 40 föreningar har verksamhet för barn och ungdomar och merparten av dessa är idrottsföreningar. Föreningarna genomför under ett år ca sammankomster/träningar/ tävlingar med cirka deltagare. Detta innebär att det varje vecka under året genomförs cirka 132 sammankomster/träningar/tävlingar för barn och unga i Tranemo kommun hade Tranemo kommun 25 svenska mästare. Att det finns anläggningar och lokaler att bedriva sin verksamhet i är grundläggande för allt föreningsliv. Av tradition har Tranemo kommun en hög andel föreningsdrivna anläggningar, allt från konstgräsplaner till ridsportanläggningar, scoutlokaler, skidanläggningar och kulturföreningslokaler. Den höga andelen föreningsdrivna anläggningar medför att en stor del, 85 % av föreningsstödet, går till driften av anläggningarna. Framsida: Sedan 1972 driver Tranemoryttarna en bred verksamhet med hästen och ryttaren i fokus i den delvis kommunägda anläggningen i Berg strax utanför Tranemo tätort. Klubbens ryttare har under åren upplevt OS-deltagande, EMdeltagande, NM-vinst, SM-brons, SM-placering, DM-mästare mm Foto: Sven-Erik Öhwall

3 INLEDNING Organisation 4 År 2013 i korthet 5 Kommunstyrelsens ordförande 6 Kommunstyrelsens vice ordförande 6 Femårsöversikt 7 Hur används skattepengarna 8 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Service- och näringslivssektionen 32 Strategisektionen 34 Lärandesektionen 35 Omsorgssektionen 40 Tekniska sektionen 45 INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bäddat för tillväxt 9 Utvecklingen i Tranemo kommun 10 Uppföljning av resultatmålen 12 Kommunens Kvalitet i Korthet 14 Sjuhäradsperspektiv 17 Ekonomisk översikt 18 Driftredovisning 25 Investeringsredovisning 26 Personalredovisning 28 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning - koncernen och kommunen 54 Kassaflödesanalys - koncernen och kommunen 54 Balansräkning - koncernen och kommunen 55 Noter 56 Redovisningsprinciper 60 REVISIONSBERÄTTELSE Miljöredovisning 31 Revisionsberättelse 61 3

4 INLEDNING ORGANISATION Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är den högsta beslutande instansen i Tranemo kommun. I fullmäktige finns 37 ledamöter. I Tranemo kommunfullmäktige finns en borgerlig majoritet. Kommunfullmäktige består av 46 % kvinnor och 54 % män. Mandatfördelning kommunfullmäktige Centerpartiet 8 11 Moderaterna 7 6 Folkpartiet 2 2 Kristdemokraterna 2 2 Socialdemokraterna Miljöpartiet 2 0 Vänsterpartiet 1 1 Sverigedemokraterna 2 1 Summa Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter, samt att ha uppsikt över nämndens och kommunägda bolags verksamhet. Kommunstyrelsen har hand om den ekonomiska förvaltningen. Kommunkoncernen Koncernredovisningen för Tranemo kommun omfattar utöver kommunen även Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Kommunala uppdragsföretag Det finns fyra enskilda förskolor som utför förskole- och fritidsverksamhet. Dessa är Fyrklövern i Limmared, Tussilago i Länghem och Skogsduvan i Mossebo samt Prästkragen i Månstad. Dessutom finns två enskilda dagbarnvårdare som bedriver enskild pedagogisk omsorg i Dalstorp. 4

5 ÅR 2013 I KORTHET Befolkning, pendling och arbetsmarknad Befolkningsmängden i kommunen minskade med 42 invånare under 2013 (2012: -33) och kommunens befolkning uppgick därmed till invånare vid årsskiftet. Invånarantalet i kommunen har sjunkit under det senaste decenniet. Även sett över en så lång period som 30 år så har invånarantalet i kommunen minskat uppgick invånarantalet i kommunen till invånare. Tranemo kommun har under perioden haft nettoinpendling till kommunen var nettoinpendlingen 100 personer hade det ökat till 166 personer. Under 2012 uppgick inpendlingsnettot till 135 personer. Arbetslösheten i Tranemo kommun var bland de lägsta i landet under 2007, men under den kraftiga konjunkturnedgången 2008 och 2009 ökade arbetslösheten kraftigt. Därefter vände arbetslöshetssiffrorna nedåt, men under 2013 har arbetslösheten ökat igen. I december 2013 var andelen öppet arbetslösa i kommunen 2,8 procent medan den totala arbetslösheten uppgick till 4,6 procent Tranemo kommuns ekonomi 2013 Årets ekonomiska resultat för Tranemo kommun 2013 uppgår till -18,4 mkr (2012: +5,6 mkr). Det ekonomiska resultatet påverkas negativt med drygt 33 mkr av stora jämförelsestörande poster. Undantaget dessa poster så är det en kraftig resultatförbättring jämfört med förra året. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 15 mkr, vilket är en förbättring med mer än 20 mkr jämfört med året innan. Det stärkta resultatet är kopplat till att verksamheternas nettokostnader har utvecklats mycket positivt. För kommunkoncernen (kommunen, Tranemobostäder AB TBAB och Tranemo Utvecklings AB - TUAB) uppgick det ekonomiska resultatet till -18,6 mkr. Undantaget jämförelsestörande poster förbättras koncernens ekonomiska resultat med 24,7 mkr. Omsättningen år 2013 uppgick för kommunen till 739 mkr (2012: 709 mkr). Koncernens omsättning uppgick till 780 mkr (2012: 753 mkr). Kommunalskatten i Tranemo höjdes inför 2013 och uppgick till totalt 31,70% (regionen höjde med 25 öre). Genomsnittet i länet var 32,32 %, medan riksgenomsnittet var 31,73 %. Verksamheternas budgetutfall 2013, mkr Budgetutfall Service- och näringslivssektionen +5,8 Tekniska sektionen +0,3 Lärandesektionen +0,6 Omsorgssektionen -8,0 Strategisk planering +1,2 Summa -0,1 Verksamheterna har sammantaget redovisat negativa avvikelser de senaste åren. Utfallet 2013 innebär ett tydligt trendbrott. Verksamheternas budgetutfall , mkr , , , , ,1 Inkomsterna av skatter och statsbidrag var 4,5 mkr högre än budgeterat. Finansnettot (räntekostnader och ränteintäkter) är belastat av engångseffekten (24,9 mkr) på grund av ändrad diskonteringsränta. Exklusive denna post är de finansiella nettokostnaderna 0,3 mkr lägre än budgeterat. Årets investeringar uppgick till 51,8 mkr (2012: 46,2 mkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2013 uppgick till 124,8 mkr. Investeringsnivån 2013 är lägre än den genomsnittliga årliga investeringsvolymen sett över de senaste fem åren, vilken uppgår till 60,0 mkr. De planenliga avskrivningskostnaderna som andel av skatter och statsbidrag har ökat, från 5,7 procent 2008 till 6,1 procent under Kommunens låneskuld uppgick till 230 mkr, vilket är oförändrad nivå jämfört med förra årsskiftet. Av de inlånade medlen är 58 mkr vidareutlånade till TUAB. Kommunkoncernens totala låneskuld var vid årsskiftet 380 mkr (2012: 380 mkr). Kommunens soliditet (inklusive hela pensionsskulden) uppgick i bokslutet för 2013 till 15,8 procent (2012: 18,3 %). För koncernen uppgick soliditeten (inklusive hela pensionsskulden) till 14,1 procent (2012: 16,2 %). INLEDNING Verksamheternas ekonomiska utfall är i nivå med budget. Avvikelsen totalt uppgår till -0,1 mkr. Omsorgssektionen (-8,0 mkr) redovisar underskott mot budget. Lärandesektionen (+0,6 mkr), tekniska sektionen (+0,3 mkr), service- och näringslivssektionen (+5,8 mkr) och sektionen för strategisk planering (+1,2 mkr) redovisar överskott mot budget. 5

6 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande När vi nu summerar 2013 kan jag konstatera att resultatet är bättre än vad prognoser visat under året. Mest glädjande är att verksamheterna, för första gången sedan 2007 redovisar ett resultat i balans. En högt prioriterad uppgift inför 2013 var att få ett samlat grepp på kommunens ekonomi och orsakerna till det förbättrade resultatet är flera. Främst beror det på ett hårt och målmedvetet arbete i kommunens verksamheter. Jag ser också att kommunens nämndlösa organisation, där alla verksamheter finns samlade i en förvaltning skapar möjlighet till helhetssyn och nya lösningar. För andra året i rad deltar Tranemo Kommun i den riksomfattande undersökningen Kommunens kvalitet i korthet, KKiK, där kommunernas kvalitet och effektivitet mäts ur ett invånarperspektiv och jämförs med 220 av landets 290 kommuner. Inför 2013 var ett av de mest prioriterade målen i kommunen att förbättra resultatet för våra elever i årskurs 9, öka andelen behöriga till gymnasiet och på sikt nå en skola i nationell toppklass. Glädjande nog visar resultaten att vi förbättrat meritvärdet betydligt i årskurs 9 och att vi nu ligger över riksgenomsnittet. Investeringsmässigt ligger vi fortfarande på en hög nivå även om vi 2013 fick ett betydligt lägre utfall mot budget, vilket innebär ombudgetering till Under 2013 har vi planerat för två tunga investeringar, Dalstorpskolan och Gudarpsgården, två viktiga projekt för att utveckla både skola och omsorg i vår kommun. Vi har också planerat för en rivning av Samhallsfastigheten under Förhoppningen är att utveckla området vid sjön, bland annat med nya bostäder för att kunna skapa ett mer attraktivt och levande centrum. Under 2013 har ytterligare framsteg gjorts i samarbete med våra grannkommuner. Tillsammans med Svenljunga har vi en gemensam personalenhet. Med Ulricehamn har vi sedan tidigare en gemensam IT-enhet och sedan hösten 2013 en gemensam miljö- och byggfunktion. I övrigt har vi ett bra samarbete med ett flertal kommuner både inom och utanför Västra Götalandsregionen. För att utveckla boende och företagande i kommunen är frågan om förbättrad infrastruktur och fiberutbyggnad ständigt aktuell. Vägen mellan Dalstorp och Gölingstorp är nu förbättrad. Förbifart Borås avseende riksväg 27 har påbörjats och får stor betydelse för resande till och från Tranemo. Ombyggnaden av vägen mellan Ljungsarp och Grimsås ska enligt planerna påbörjas En ytterligare utmaning är att öka servicegraden för kollektivtrafiken i kommunen. Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda och förtroendevalda för era insatser och engagemang under Crister Persson (c) Kommunstyrelsens VICE ordförande Förra året var positivt för Tranemo kommun på flera sätt. De kommunala verksamheternas negativa resultattrend bröts och jag hoppas att detta håller i sig även Grundskolan visade bättre resultat på fler områden än tidigare, även detta är något som jag hoppas håller i sig framåt. Kommunens låneskuld ökade inte 2013 som en följd av att alla planerade investeringar inte hanns med. Att låneskulden inte ökar är naturligtvis väldigt positivt, men samtidigt är kommunens låneskuld alltjämt 170 miljoner kronor. Det finns alltså fortsatt all anledning att hålla ögonen på hur den utvecklas. Tyvärr fortsatte dock den negativa trenden när det gäller befolkningstalet i vår kommun. Under de senaste åren vi blivit cirka 900 färre som bor i Tranemo. Detta för självklart med sig problem när det gäller möjligheten att erbjuda den service som kommuninvånarna efterfrågar. Vår gemensamma utmaning är alltså att bli fler, och det kommer vi att klara av om vi hjälps åt och alla kan bidra med något. Inte minst föreningslivet bidrar med sitt engagemang. Det visade sig konkret förra året bland annat i Dalstorp med den fantastiskt fina anläggningen vid Dalshov. Vi kan också se Glasets Hus i Limmared som utvecklas framåt hela tiden, och framöver kommer vi säkert att kunna glädjas åt projektet Alla på snö vid Hagatorpet i Tranemo. Tack alla anställda och politikerkollegor för ett gott samarbete 2013! Claes Redberg (s) 6

7 FEMÅRSÖVERSIKT KOMMUNEN EKONOMISKT RESULTAT Årets resultat, mkr -18,4 5,6-18,4 6,0 0,3 Årets resultat exkl jämf.störande poster 15,0-5,4 3,4 11,0 0,3 Ökning nettokostnader, % 3,3 1,0 2,1 3,4 2,6 Ökning skatteintäkter, % 2,1-0,4 1,0 1,4 1,7 Personalkostnader, mkr 439,9 438,8 428,1 413,9 414,4 INLEDNING INVESTERINGAR Nettoinvesteringar, mkr 51,8 46,2 51,5 61,9 88,4 Självfinansiering av investeringar, % TILLGÅNGAR/SKULDER Totala tillgångar, mkr 814,4 806,5 792,6 778,1 752,5 varav Omsättningstillgångar, mkr 115,7 98,6 83,2 87,1 79,0 Anläggningstillgångar, mkr 698,7 707,9 709,4 691,0 673,5 Totala skulder, mkr 685,5 659,2 650,8 618,0 598,3 varav Kortfristiga skulder, mkr 127,0 118,8 127,5 146,2 146,1 Långfristiga skulder, mkr 230,4 230,0 210,0 180,0 150,0 SOLIDITET Soliditet inkl pensionsskuld, % 15,8 18,3 17,9 20,6 20,5 SKATTESATS Kommunal skattesats, % 20,57 20,57 21,00 21,00 21,00 Total skattesats, % 31,70 31,45 31,45 31,45 31,45 INVÅNARE Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelsenetto Inflyttning Utflyttning Flyttningsnetto

8 INLEDNING HUR ANVÄNDS SKATTEPENGARNA? 100 kr i skatt till kommunen användes under år 2013 så här: (verksamhetens andel av nettokostnaderna) Grundskola Vård och omsorg om äldre 22,39 kr 22,20 kr Gymnasieskola 10,64 kr Förskola, fritidshem och annan 9,47 kr pedagogisk verksamhet Stöd till funktionshindrade 9,52 kr Lokaler, gator och övrig teknisk 8,17 kr verksamhet Kommungemensam verksamhet 6,88 kr Individ- och familjeomsorg 5,47 kr Kultur o fritid 2,72 kr Räddningstjänst 1,67 kr Miljö- och byggverksamhet 0,48 kr Färdtjänst 0,39 kr Vad används pengarna till? Avskrivningar 7% Bidrag 3% Material, tjänster, avgifter m m 32% Personalkost nader 58% Var kommer pengarna ifrån? Statsbidrag 19 % Kommunalskatten 57 % Avgifter, hyror, bidrag m m 24 % 8

9 BÄDDAT för tillväxt Tillväxten i omvärlden har under 2013 fått bättre fart. Världsekonomin förväntas få en tillväxt på 4,0 % 2014 mot 3,0 % Utvecklingen i världsekonomin präglas av allt större skillnader mellan länder. Tunga ekonomier som USA och Storbritannien visar dock betydande styrka. I Sverige har den ekonomiska utvecklingen varit fortsatt svag under För 2014 pekar en rad framtidsinriktade indikatorer uppåt. Den förväntade tillväxten i Sverige drivs av inhemsk efterfrågan med ökade investeringar och god konsumtionsutveckling medan exporttillväxten dämpas av fortsatt oro i Europa. Tillväxten i omvärlden på väg upp men betydande skillnader mellan länder De globala tillväxtutsikterna präglas av en stark utveckling i några få men tunga ekonomier som USA, Storbritannien och Tyskland medan ett flertal länder brottas med svag tillväxt och obalanser. Inom euroområdet förväntas skillnaderna öka. Tyskland förblir där den viktigaste tillväxtmotorn medan tillväxtprognoserna för andra stora länder som Frankrike och Italien justeras ned. När det gäller de nordiska länderna dras tillväxtprognoserna för Norge och Finland ned, medan prognosen för den danska ekonomin är något bättre. På tillväxtmarknaderna har världens näst största ekonomi, Kina, fortsatt en tillväxt på 7-8 %, men 2014 beräknas Kina ligga något under 7 % i tillväxt. Den globala inflationsnivån ligger på en låg nivå, särskilt i de utvecklade ekonomierna. I slutet av 2013 sjönk den totala inflationen i både USA och euroområdet. Konjunkturen i Sverige skjuter fart Tillväxten i svensk ekonomi var svag under BNP ökade på årsbasis med 1,0 %. För 2014 pekar prognoserna på att tillväxten kommer att bli runt 3 %. Tillväxten drivs av en relativt stark konsumtionsutveckling och av en fortsatt återhämtning av investeringarna. Bostadsinvesteringarna väntas ta fart med bakgrund av den växande bostadsbristen i storstadsområdena. Förutsättningarna för en starkare svensk tillväxt finns också i hushållens och företagens mycket höga finansiella sparande. I detta sparande ligger en betydande potential för ökad konsumtion och växande investeringar. Svensk export minskade under 2013, men förväntas öka under Ökningen dämpas av den svaga globala investeringskonjunkturen och starkare svensk krona. pensionsinkomsterna till följd av svag ökning av inkomstindex i kombination med att den så kallade bromsen i det allmänna pensionssystemet aktiveras. Nettoeffekten blir att skatteunderlagstillväxten avtar ytterligare. Utvecklingen För perioden förväntas skatteunderlaget öka med i genomsnitt 5 % per år, vilket realt innebär en höjning med ca 2 % per år. Den svenska exporten förväntas öka under perioden med ca 6 % årligen. Detta i kombination med en god inhemsk efterfrågan gör att arbetslösheten kan sjunka under 7 %. Sverige är en starkt exportberoende ekonomi vilket bidrar till att störningar i omvärlden får extra stort genomslag i vår ekonomi. Därför drabbas svensk ekonomi extra hårt när den internationella konjunkturen viker, å andra sidan när den internationella konjunkturen vänder upp brukar tillväxten i Sverige överträffa den i andra länder. Bedömningen är att en viss förbättring av den internationella konjunkturen kommer att ske under perioden Förvaltningsberättelse Arbetslösheten i Sverige har bitit sig fast runt 8 %. Befolkningen i arbetsför ålder och den andel av befolkningen som deltar i arbetskraften har ökat sedan Nu avtar befolkningsökningen något och det är rimligt att arbetskraftsdeltagandet inte fortsätter att öka i samma omfattning. Därför beräknas arbetslösheten minska mer markant när sysselsättningen tar fart i slutet av Dämpad skatteunderlagsprognos Under 2013 förväntas skatteunderlaget öka med 3,6 % jämfört med Ökningstakten för 2014 beräknas till 2,9 % för att sedan hamna på högre nivåer under perioden Under 2014 förväntas sysselsättningen öka och löneökningstakten förväntas också öka, vilket gör att löneinkomsterna bidrar mer till skatteunderlaget än under Detta motverkas dock av en skral ökning av Källor: Swedbank Economic Outlook, januari 2014 Sveriges Kommuner och Landsting, MakroNytt 3/2013, december

10 Förvaltningsberättelse UTVECKLINGEN I TRANEMO KOMMUN Invånarantalet i Tranemo kommun minskade med 42 personer under Arbetslösheten i Tranemo kommun var bland de lägsta i landet under 2007, men under den kraftiga konjunkturnedgången 2008 och 2009 ökade arbetslösheten kraftigt. Därefter vände arbetslöshetssiffrorna nedåt igen, men under 2013 har arbetslösheten ökat igen. I december 2013 var andelen öppet arbetslösa i kommunen 2,8 procent medan den totala arbetslösheten uppgick till 4,6 procent. Tranemo kommun har under perioden haft nettoinpendling till kommunen var nettoinpendlingen 166 personer hade det sjunkit till 58 personer. Under 2012 uppgick inpendlingsnettot till 135 personer Under 2011 antog kommunfullmäktige en strategisk plan för åren med fem olika utvecklingsområden: boende, kommunikationer, lärande, företagsamhet samt livskraft. Politik och förvaltning arbetar med dessa utvecklingsområden i den riktning som slås fast i den strategiska planen. I detta avsnitt i årsredovisningen redovisas även hur befolkningsunderlaget förändras och hur den lokala arbetsmarknaden utvecklas. Befolkningsutvecklingen Tranemo kommuns befolkningsmängd uppgick per den 31/ till invånare, en minskning med 42 personer jämfört med för ett år sedan. Detta innebär att invånarantalet har minskat med 363 personer under de senaste tio åren. Även sett över en så lång period som närmare 30 år så har invånarantalet i kommunen minskat uppgick invånarantalet i kommunen till invånare. Tranemo kommun Landareal 744 km2 Invånare per km2 16 Befolkningsutveckling 2013 Befolkning Inflyttningar 566 Utflyttningar 619 Flyttningsunderskott -53 Födda 116 Döda 105 Födelseöverskott 11 Befolkningsförändring -42 Befolkning Befolkningsutveckling Utvecklingen med en minskande befolkning sedan början av 1990-talet är inte unik för Tranemo kommun. Många mindre kommuner har haft en liknande utveckling. Flyttströmmarna går till storstäder och universitetsoch högskoleorter. Åldersstrukturen i Tranemo kommun skiljer sig markant från den för hela riket i vissa åldersgrupper. Framför allt har Tranemo kommun förhållandevis få invånare i åldrarna mellan 20 och 30 år, både bland män och bland kvinnor. Däremot har Tranemo kommun betydligt fler invånare i 60-årsåldern jämfört med snittet för hela riket. Befolkningsutvecklingen i kommunen har varit föremål för mycket diskussion de senaste åren. På olika sätt finns det möjlighet att påverka utvecklingen. Arbetsmarknadens utveckling och attraktiva boendemiljöer är naturligtvis viktiga faktorer. Förvärvsarbetande Nattbefolkning, % Tranemo Riket Jordbruk 4 2 Tillverkning Offentlig service Övr. service mm Dagbefolkning, % Tranemo Riket Jordbruk 4 2 Tillverkning Offentlig service Övr service m m

11 Utvecklingen på arbetsmarknaden Arbetslösheten i Tranemo kommun var bland de lägsta i landet under 2007, men under den kraftiga konjunkturnedgången 2008 och 2009 ökade arbetslösheten kraftigt. Därefter vände arbetslöshetssiffrorna nedåt, men under 2013 har arbetslösheten ökat igen. I december 2013 var andelen öppet arbetslösa i kommunen 2,8 procent medan den totala arbetslösheten uppgick till 4,6 procent, vilket var en ökning med 0,5% jämfört med december Den totala arbetslösheten i länet uppgick till 6,5 procent och i riket till 6,8 procent i december I Tranemo kommuns näringsliv är det en relativt stor koncentration på tillverkande industri. Tillverkningsindustrin samt byggsektorn står för ungefär 53 % av arbetstillfällena i kommunen. De största arbetsgivarna i kommunen, Tranemo kommun undantaget, är Ardagh Glass Limmared AB och Nexans IKO Sweden AB. Pendlingen till och från Tranemo kommun ökar, framförallt inpendlingen. År 2005 pendlade personer in i kommunen enligt statistik från SCB. Under 2012 var antalet inpendlare personer personer pendlade ut ur kommunen Inpendlingsnettot var följaktligen 135 personer var det första året under åtminstone de senaste femton åren som kommunen hade en nettoinpendling. Den tidigare nettoutpendlingen, som dock sjunkit stadigt under hela 2000-talet, var 175 personer under 2005 och hela 365 personer om man går så långt tillbaka som Total arbetslöshet, Ungdomsarbetslöshet, Förvaltningsberättelse Pendling, Antal nya företag per invånare 11

12 Förvaltningsberättelse uppföljning av resultatmålen God måluppfyllelse: Viss måluppfyllelse: Ingen måluppfyllelse: KF/KS:s resultatmål Medborgarnas trivsel ska öka Medborgarna ska känna sig trygga i kommunen. Medborgarna ska ha lika möjligheter. Verksamheten ska erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov samt vara tillgänglig för alla kommuninvånare. Ökad tillgänglighet till fritidsanläggningar som erbjuder stimulerande och varierande aktiviteter (för främst barn och ungdomar). Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola Trygg, värdig och tillgänglig äldreomsorg efter behov. Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv (med egen försörjning). Möjlighet att leva som andra. Näringsriktig, god och varierad kost. Invånaren skall uppleva att renhållning, VA, fjärrvärme, gata och park fungerar på ett tillfredsställande sätt. Invånaren som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning Öka information och tillgänglighet till besöksnäringen. Ett bra serviceutbud inom en rimlig tidsaspekt oberoende av bostadsort. Valmöjligheter till attraktivt boende samt skapa förutsättningar för näringslivsetableringar och utveckling av befintliga företag. Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. God hälsa på lika villkor för hela befolkningen Verksamheten ska ständigt sträva mot att barn och unga ska erbjudas en lärmiljö som är i pedagogisk framkant avseende såväl personal, lokaler som modern teknik Kommunen skall kännetecknas av ett gott företagsklimat. Verksamheten ska erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov samt vara tillgänglig för alla kommuninvånare. Utbud som möjliggör fritids- och arbetsresor. Kommunens soliditet ska behållas på dagens nivå. Över tid bör alla investeringar vara självfinansierade. Kommunens ekonomiska resultat ska motsvara 1,8% av skatter och utjämning Kommunens resurser skall användas på ett effektivt sätt Sammanfattande måluppfyllelse Av kommunens tjugofem resultatmål är det tre som inte uppnått måluppfyllelse och åtta som visar en god måluppfyllelse. Resterande elva resultatmål är delvis uppfyllda. Tre av målen saknar mätbara resultat. 12

13 Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv (med egen försörjning). Invånaren som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att han/hon får ett gott bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning Medborgarens möjligheter till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på. Prioriterade resultatmål - Fördjupad analys Sammanfattande måluppfyllelse: Mål av betydelse för god ekonomisk hushållning är delvis uppfyllda enligt ovanstående redovisning. "Ge alla medborgare förutsättningar att leva ett bra liv" visar god måluppfyllelse. Övriga tre mål är delvis uppfyllda, men om man tittar djupare så ser vi skillnader på måluppfyllelsen inom målen.till målet "Verksamhet i nationell toppklass..." används tjugonio olika mått för att mäta resultaten, och där tjugoen av måtten har bra resultat. förbättrat oss, men utvecklingen är stor på detta området så vi behöver förbättra oss ytterligare. Här behöver ambitionsnivån och enhetliga rutiner bli tydligare för att nå bättre resultat. Åtgärder för förbättrad måluppfyllelse Tillgängligheten kan utvecklas och förbättras och kommunen behöver fundera på vad det innebär att vara tillgänglig och för vem. "Invånaren som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att..." mäts med sju mått, där tre har bra resultat. Arbetet med att skapa attraktiva boenden, gott företagsklimat och förutsättningar för näringslivsetableringar behöver utvecklas vidare. "Medborgarens möjligheter till inflytande..." mäts med sjutton mått, där ca en tredjedel är goda resultat. Utveckling med att fler elever ska nå målen i skolan måste fortsätta. Sammanfattningsvis har ett av de prioriterade målen redan nått det önskade målvärdet för år 2014 medan de andra tre kommit en bit på väg mot hög måluppfyllelse. Former för delaktighet, medborgarinflytande och information kan och behöver utvecklas. Flera av de övergripande resultaten bygger på medelvärden där vi inom våra verksamheter kan se stora skillnader, här är det viktigt att vi behåller den höga kvaliteten och samtidigt höjer lägstanivån i de verksamheter som visar sämre resultat och lär oss av de verksamheter som har goda resultat. Kraven på inflytande, information och insyn har ökat. Information är en förutsättning för delaktighet och inflytande och en förutsättning för demokrati. Vi har Förvaltningsberättelse KF/KS Prioriterade Resultatmål och mål för God ekonomisk hushållning Till stor del kännetecknas verksamheterna av nöjda invånare som känner sig väl bemötta, men det finns fortfarande behov av att höja kvaliteten så att detta gäller samtliga verksamheter. Serviceutbudet/kvalitetsaspekterna inom hemtjänst/särskilt boende behöver öka i takt med kraven och förväntningar på vad god omsorg innebär. Nitton av kommunens tjugofem resultatmål är helt eller delvis uppfyllda Bild lånad av Dalstorps Skytteförening 13

14 Förvaltningsberättelse Kommunens Kvalitet i Korthet - en jämförelse med andra Färgförklaring För att ge en enkel överblick över hur Tranemo kommun står sig jämfört med övriga deltagande kommuner har vi delat upp utfallet i tre grupper: Tillhör bästa gruppen - Topp 25 % jämfört med övriga KKiK-kommuner Tillhör mellangruppen - 26 % - 75 % jämfört med övriga KKiK-kommuner Tillhör sämsta gruppen - 76 % -100 % jämfört med övriga KKiK-kommuner KF/KS Prioriterade Resultatmål och mål för God ekonomisk hushållning Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningsstationen öppet utöver tiden på vardagar? 5. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 6. Hur lång är väntetiden (dagar) för de som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 7. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? 8. Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Sammanfattning och analys av resultat Arbetet med tillgänglighet har ännu inte fått märkbar effekt. Bäst resultat har vi på "Svar på e-post inom två dagar" samt "Handläggningtid för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök" Sämst resultat har vi på "Väntetid för plats på äldreboende". Här behöver vi analysera vad väntetiden grundar sig på. Är det långa handläggningstider eller är det platsbrist? Lågt resultat har vi också på telefonsvar. Här är vi sårbara pga liten kommun och ett begränsat antal handläggare.vi behöver också fundera på hur tillgängliga vi vill och kan vara? Åtgärder för förbättrat resultat Se över och kvalitetssäkra våra alla handläggningsrutiner. Skapa enhetliga rutiner för telefonsvar. Trygghetsaspekter i din kommun Mått 9. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? 10. Hur många olika personer besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod? 11. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (Både planerad och faktiskt.) Sammanfattning och analys av resultatet Vårt resultat inom trygghet är varken bra eller dåligt, samtidigt som vi har ett magert underlag för att bedöma tryggheten. Vissa trygghetsaspekter kan vi påverka andra påverkas av andra omständigheter.trygghet i kommunen som samhälle kan vi verka för och endast indirekt påverka medan trygghet i kommunens verksamheter kan vi direkt påverka. Åtgärder för förbättrat resultat Vi behöver få fram ett större underlag för att utvärdera hur trygga våra medborgare känner sig. 14

15 Din kommuns effektivitet Mått 16. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? 17 A. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? 17 B. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? 17 C. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (Svenska) 17 D. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (Engelska) 17 E. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (Matematik) 17 F. Vilket resultat når eleverna i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? (Svenska) 17 G. Vilket resultat når eleverna i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? (Matematik) 19 B. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 5 20 B. Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? 18. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet 19. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs Kostnad per betygspoäng 21. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen 22. Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram 23. Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? 25. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende 26. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? 28. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst 29. Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? 30. Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning Förvaltningsberättelse Sammanfattning och analys av resultat Vi har till stora delar kostnadseffektiva verksamheter. Inom "Effektivitet" har vi många bra resultat framför allt inom skolan och IFO samt förbättrat serviceutbud inom särskilt boende.några av resultaten har förbättrats på kort tid, men de allra flesta är till följd av ett långsiktigt utvecklingsarbete. Åtgärder för förbättrat resultat Nöjdheten för en del av brukarna kan bli bättre. 15

16 Förvaltningsberättelse Din kommun som samhällsutvecklare Mått 31. Andelen förvärvsarbetare i kommunen 32. Hur stor del av befolkningen får försörjningsstöd? 33. Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? 34. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? 35. Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? 36. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? 37. Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar? 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? 39. Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? 34 B. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna Hur stor är andelen miljöbilar av totala antal bilar i hela den geografiska kommunen? Hur många fler/färre invånare har kommunen fått under de fem sista åren? Hur stor är utpendlingen i kommunen? Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen? Sammanfattning och analys av resultat Resultaten är medelbra förutom på näringslivsklimatet. Flera av måtten inom detta område kan vi endast indirekt påverka, dessa resultat påverkas av många omgivande faktorer. Resultaten bör ses som indikatorer och visa på mönster och trender över tid. Det område som vi delvis kan påverka är miljömåtten och här ser vi en positiv utveckling. Åtgärder för förbättrat resultat Åtgärder för att förbättra företagarnas syn på företagsklimatet, samt ange ambitionsnivå när det gäller miljömåtten. 16

17 TRANEMO KOMMUN I ETT SJUHÄRADSPERSPEKTIV I detta avsnitt redovisas jämförande statistik ur olika aspekter för kommunerna i Sjuhärad. Befolkningsutveckling senaste femårsperioden Befolkningsutveckling senaste femårsperioden, procent Bollebygd 3,5 Borås 3,3 Ulricehamn 1,6 Vårgårda 0,8 Svenljunga 0,1 Mark -0,4 Tranemo -0,6 Herrljunga -1,0 Källa: SCB Skattesats 2013 % Tranemo 20,57 Ulricehamn 21,05 Borås 21,06 Vårgårda 21,21 Mark 21,21 Bollebygd 21,59 Svenljunga 22,15 Herrljunga 22,16 Arbetslöshet, december 2013, procent Bollebygd 2,4 Tranemo 2,8 Ulricehamn 2,9 Mark 3,0 Vårgårda 3,1 Herrljunga 3,1 Svenljunga 3,2 Borås 3,7 Riksgenomsnitt 3,6 Källa: AMS Allmännyttiga bostadsföretag, hyresnivåer 2013, kr/kvm Herrljunga 799 Tranemo 804 Svenljunga 851 Ulricehamn 873 Vårgårda 876 Borås 888 Mark 889 Bollebygd 940 Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogrammen, läsåret 12/13 Bollebygd 94 Vårgårda 92 Herrljunga 90 Svenljunga 90 Mark 89 Borås 87 Tranemo 86 Ulricehamn 81 Riksgenomsnitt 88 Källa: Skolverket Andel (%) gymnasieelever som fullföljde utbildningen inom fyra år, exklusive IM - läsåret 12/13 Bollebygd 90 Tranemo 89 Svenljunga 89 Mark 88 Ulricehamn 87 Borås 86 Herrljunga 86 Vårgårda 80 Förvaltningsberättelse Riksgenomsnitt 20,62 Källa: SCB Riksgenomsnitt 964 Källa: SABO Riksgenomsnitt 84 Källa: Skolverket Skattekraft i procent av riksgenomsnittet, 2012 Bollebygd 101 Borås 95 Tranemo 92 Ulricehamn 92 Mark 91 Vårgårda 90 Herrljunga 90 Svenljunga 87 Förskola, antal inskrivna barn per årsarbetare, 15 okt 2012 Svenljunga 5,4 Herrljunga 5,5 Tranemo 5,6 Mark 5,6 Bollebygd 5,6 Ulricehamn 5,7 Vårgårda 5,8 Borås 6,0 Riksgenomsnitt 5,3 Andel av 65-w år med omsorg i särskilt boende 2012, procent Tranemo 5,4 Borås 4,6 Mark 4,4 Vårgårda 4,3 Svenljunga 4,2 Herrljunga 4,2 Bollebygd 3,7 Ulricehamn - Riksgenomsnitt 4,7 Källa: SCB Källa: Skolverket Källa: Kolada Svenskt Näringslivs kommunranking 2013 Vårgårda 14 Herrljunga 28 Borås 59 Ulricehamn 79 Bollebygd 89 Tranemo 107 Mark 165 Svenljunga 176 Källa: Svenskt Näringsliv Grundskolan, antal elever per lärare, 15 okt 2012 Tranemo 10,5 Herrljunga 11,5 Ulricehamn 12,1 Svenljunga 12,4 Vårgårda 12,7 Mark 12,9 Borås 13,0 Bollebygd 13,2 Riksgenomsnitt 12,1 Källa: Skolverket Andel av 65-w år med omsorg i ordinärt boende 2012, procent Tranemo 10,0 Borås 9,4 Herrljunga 8,4 Mark 8,3 Vårgårda 8,0 Svenljunga 7,9 Bollebygd 6,4 Ulricehamn 5,8 Riksgenomsnitt 8,5 Källa: Kolada 17

18 Förvaltningsberättelse EKONOMISK ÖVERSIKT - KONCERNEN Kommunkoncernens ekonomiska resultat 2013 uppgår till -18,6 mkr, vilket innebär en resultatförsämring med 24 mkr jämfört med förra året. Hela resultatförsämringen förklaras dock av jämförelsestörande poster - resultatet påverkas negativt av stora jämförelsestörande kostnader - nedskrivningar (-23,2 mkr) och ändrad diskonteringsränta för beräkning av pensionsskulden (-24,9 mkr). En återbetalning av försäkringspremier från AFA påverkar resultatet positivt med 10,4 mkr. Undantaget jämförelsestörande poster förbättras koncernens ekonomiska resultat med 24,7 mkr jämfört med föregående år. Koncernen Tranemo kommun Koncernen Tranemo kommun omfattar utöver kommunen även de helägda bolagen Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Bostadsbolaget Tranemobostäder hade vid utgången av år 2013 ett fastighetsbestånd som omfattar 813 bostadslägenheter och 53 lokaler. Tranemo Utvecklings AB bildades 2005 och syftet med bolagets verksamhet är att utveckla och bredda näringslivet i Tranemo kommun. Bolagets verksamhet innebär att exploatera, förvärva, bebygga, förvalta, hyra ut och sälja fastigheter för näringsverksamhet. Bolaget förvaltade vid utgången av 2013 en lokalyta på kvm. Koncernens resultatutveckling , mkr Årets ekonomiska resultat Kommunkoncernens ekonomiska resultat 2013 uppgår till -18,6 mkr (2012: 5,4 mkr). Det ekonomiska resultatet 2013 innebär följaktligen en resultatförsämring med 24 mkr jämfört med förra året. Koncernens resultatutveckling , mkr Exklusive jämförelsestörande poster Undantaget jämförelsestörande poster uppgår det ekonomiska resultatet till +19,1 mkr. Resultatet påverkas negativt av stora jämförelsestörande kostnader - nedskrivningar (-23,2 mkr) och ändrad diskonteringsränta för beräkning av pensionsskulden (-24,9 mkr). En återbetalning av försäkringspremier från AFA påverkar resultatet positivt med 10,4 mkr. Undantaget jämförelsestörande poster är koncernens ekonomiska resultat förbättrat med 24,7 mkr. Koncernens soliditet Soliditetsmåttet anger andelen eget kapital av de totala tillgångarna. En soliditet på 14 procent innebär att redovisningsenheten har skulder motsvarande 86 procent av de samlade tillgångarna. Soliditeten är ett mått på det ekonomiska handlingsutrymmet. En låg soliditet innebär att det ekonomiska handlingsutrymmet är begränsat och vice versa. Koncernens soliditet, inklusive samtliga pensionsåtaganden, har under den senaste femårsperioden legat mellan 16 och 21 procent. Stora investeringar de senaste åren och ändrad diskonteringsränta för beräkning av pensionsskulden 2011 och 2013 har inneburit en lägre nivå på soliditeten. Soliditetsutveckling Inklusive hela pensionsskulden % 22% 20% 18% 16% 14% 18,1% 18,4% 16,2% 16,2% 14,1% 12%

19 TRANEMOBOSTÄDER AB Syftet med Tranemobostäders verksamhet är att äga, förvalta och hyra ut bostäder och lokaler inom Tranemo kommun. Bolagets verksamhet kan också omfatta uppförande av småhus och bostadsrätter för försäljning. Bolagets säte har under året flyttats från Molanders väg 2 till förvärvad fastighet med tomträtt på Moavägen 12. Tranemobostäder verkar i konkurrens med andra aktörer på marknaden för bostäder och lokaler inom kommunen. Av antalet hyresrätter i kommunen ägs merparten av Tranemobostäder. Det ekonomiska resultatet för bolaget under 2013 uppgår till -3,1 mkr efter skatt. Andelen outhyrda lägenheter har ökat något under Antalet outhyrda lägenheter uppgick i genomsnitt under 2013 till cirka 52 lägenheter vilket motsvarar 6,4 procent av lägenhetsbeståndet. Under 2012 uppgick den genomsnittliga vakansgraden till 5,5 procent. Bolagets ekonomiska resultat har påverkats negativt av att nedskrivning gjorts på ett fåtal fastigheter med sammanlagt 4,3 mkr. Räntekostnaderna är i stort sett oförändrade i jämförelse med föregående år. Kostnaderna för drift och underhåll var lägre under 2013 än året innan. Kostnaderna för drift och underhåll uppgick till 34,7 mkr under året (2012: 38,1 mkr). Genomsnittsåldern på fastighetsbeståndet uppgår till cirka 40 år - fastigheternas medelvärdeår är Under 2010 beslutade kommunfullmäktige om förändrade ägardirektiv för bolaget. De nya ägardirektiven innebär som en del att bolaget ska arbeta långsiktigt för att minska kommunens risktagande. Bolaget ska bland annat arbeta för att stärka soliditeten. Bolagets soliditet har minskat med 1,4 procentenheter jämfört med föregående årsskifte. Bolagets låneskuld 150 mkr är oförändrad jämfört med föregående årsskifte. Ordförande VD Kommunens ägarandel: 100 % Aktiekapital: 5,0 mkr Hans Andersson (c) Lizz Wiklund Organisationsnummer Resultat efter skatt -3,1 mkr -2,1 mkr Omsättning 46,6 mkr 46,5 mkr Summa outhyrt 3,8 mkr 3,7 mkr Balansomslutning 174,8 mkr 180,8 mkr Antal lägenheter Antal lokaler Genomsnittlig vakansgrad 6,4 % 5,5 % Vakansgrad december 7,7 % 5,1 % (63 lgh) (42 lgh) Soliditet 7,7% 9,1% Resultatutveckling Tranemobostäder AB , mkr Förvaltningsberättelse I enlighet med en av styrelsen utarbetad strategisk plan för att stärka bolagets ekonomi har 2 lägenheter sålts under året, i orterna Dalstorp och Ljungsarp. Försäljningarna bidrar med en positiv resultateffekt på 0,2 mkr under 2013 (2012: 0,8 mkr). Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen. Framtiden Bolagets målsättning inför 2014 är att sänka vakansgraden och samordna verksamheten för att förbättra ekonomin och upprätthålla en långsiktigt stabil nivå på fastighetsunderhållet. Soliditetsutveckling Tranemobostäder AB Genom det fortlöpande arbetet med strategiska försäljningar kan nyproduktion i attraktiva områden bli möjligt. Bolaget arbetar kontinuerligt med att uppfylla gällande ägardirektiv. 19

20 Förvaltningsberättelse TRANEMO UTVECKLINGS AB Tranemo Utvecklings AB har enligt bolagsordningen till ändamål att förvärva, bebygga, förvalta, uthyra och sälja fastigheter avsedda för hantverk, industri, handel och tjänsteverksamhet samt även bedriva därmed sammanhängande verksamhet. Det ekonomiska resultatet för bolaget under 2013 uppgår till +0,6 mkr (2012: 0,0 mkr). Bolagets omsättning och balansomslutning ökade kraftigt under 2008 och 2009 efter ett antal fastighetsförvärv. Under de senaste åren har dock inga nya förvärv skett, utan tvärtom har fastigheter avyttrats. Bolaget har under verksamhetsåret förvaltat följande fastigheter: Genhöve 2:2 i Ljungsarp Fastigheten är uthyrd i sin helhet till Ljungsarps Mekaniska. Återköpsavtal finns. Skogarp 1:39 och 1:21 i Dalstorp Fastigheten är uthyrd i sin helhet till CJ Automotive. Återköpsavtal finns. Gudarp 3:44 i Tranemo Fastigheten är uthyrd i sin helhet till JABO. Återköpsavtal finns. Moghult 1:223 i Grimsås Fastigheten är uthyrd i sin helhet till Nexans. Ordförande VD Kommunens ägarandel: 100 % Aktiekapital: 6,0 mkr Organisationsnummer: ChrisTina Yngvesson (m) Niklas Anemo Resultat efter skatt +0,6 mkr 0,0 mkr Omsättning 5,8 mkr 8,5 mkr Balansomslutning 66,8 mkr 72,8 mkr Lokalyta (kvm) december Soliditet 10,7 % 9,0 % Resultatutveckling Tranemo Utvecklings AB , mkr exkl jämförelsestörande poster Ägardirektivet att bolaget ska arbeta för konsolidering och för att stärka soliditeten har uppnåtts under Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen. Framtiden Verksamheten förväntas ge ett fortsatt positivt ekonomiskt resultat de kommande åren. De risker som finns i bolagets verksamhet handlar om kreditrisker. Bolaget har ett fåtal hyresgäster - om det skulle inträffa att någon av dessa hyresgäster får försämrad kreditvärdighet på ett sätt som inte kan förutses nu så skulle det kunna få återverkan på bolagets resultat och ekonomiska ställning. Bolaget hanterar kreditriskerna genom att löpande följa upp hyresgästernas ekonomiska utveckling. Det ekonomiska utfallet 2013 har inneburit att likviditeten stärkts. I januari 2014 har bolaget amorterat 4,5 mkr av låneskulden till ägaren, Tranemo kommun. mkr ,2 0,4 0,1 0,0 Soliditetsutveckling Tranemo Utvecklings AB % 0, % 10% 8% 8,1% 8,2% 9,0% 10,7% 6,6% 6%

21 EKONOMISK ÖVERSIKT KOMMUNEN Det ekonomiska resultatet för 2013 uppgår till -18,4 mkr. Resultatet påverkas dock negativt med drygt 33 mkr av stora jämförelsestörande poster. Undantaget dessa poster så innebär det ekonomiska resultatet en kraftig resultatförbättring jämfört med förra året. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 15 mkr, vilket är en förbättring med mer än 20 mkr jämfört med året innan. Det stärkta resultatet är kopplat till att verksamheternas nettokostnader har utvecklats mycket positivt. Investeringarna under 2013 uppgick till 51,8 mkr. För att beskriva och analysera det ekonomiska resultatet, den ekonomiska utvecklingen och kommunens finansiella ställning används en modell som utgår från fyra olika perspektiv: Resultat och kapacitet Det finansiella resultatet: vilken balans har kommunen haft över intäkterna och kostnaderna under året och över tid? Kapacitetsutvecklingen vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk och kontroll Riskförhållanden vilka är riskerna som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Resultat och kapacitet Årets ekonomiska resultat Kommunens ekonomiska resultat för 2013 uppgår till -18,4 mkr. Resultatet påverkas negativt av stora jämförelsestörande kostnader - nedskrivningar (-18,9 mkr) och ändrad diskonteringsränta för beräkning av pensionsskulden (-24,9 mkr). En återbetalning av försäkringspremier från AFA påverkar resultatet positivt med 10,4 mkr. Vid värdering av de tre fastigheterna, Solbacken, Ängslyckan och Sveaborg visade det sig att det bokförda värdet var 18,9 mkr högre än marknadsvärdet. Nedskrivning har därför gjorts med 18,9 mkr. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 15,0 mkr. Det budgeterade resultatet uppgår till 8,2 mkr. Det ekonomiska utfallet, exklusive jämförelsestörande poster, är följaktligen 6,8 mkr starkare än budgeterat. Budgetavvikelser Verksamheternas ekonomiska utfall Verksamheternas samlade ekonomiska utfall är i nivå med budget. Avvikelsen totalt uppgår till -0,1 mkr. Omsorgssektionen (-8,0 mkr) redovisar underskott mot budget. Lärandesektionen (+0,6 mkr), tekniska sektionen (+0,3 mkr), service- och näringslivssektionen (+5,8 mkr) och sektionen för strategisk planering (+1,2 mkr) redovisar överskott mot budget. Kommunens resultatutveckling , mkr 20 mkr 10 6,0 5,6 0 0, , , Kommunens resultatutveckling , mkr exkl jämförelsestörande poster mkr ,0 15,0 0 3,4 0,3-5, Verksamheternas budgetutfall 2013, mkr Budgetutfall Service- och näringslivssektionen +5,8 Tekniska sektionen +0,3 Lärandesektionen +0,6 Omsorgssektionen -8,0 Strategisk planering +1,2 Summa -0,1 Verksamheternas budgetutfall , mkr , , , , ,1 Finansiering Utfallet för finansförvaltningen är 26,6 mkr lägre än budgeterat. Resultatet påverkas dock negativt med drygt 33,4 mkr av stora jämförelsestörande poster avseende nedskrivningar, ändrad diskonteringsränta och återbetalade AFA-premier. Budgetutfallet exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 6,8 mkr. Intäkterna från skatteintäkter och generella statsbidrag är 4,6 mkr högre än budgeterat. Den definitiva slutavräkningen för 2012 påverkar utfallet i positiv riktning med 0,3 mkr. Finansnettot 2013 är belastat av engångseffekten (24,9 mkr) på grund av ändrad diskonteringsränta. Exklusive denna post är de finansiella nettokostnaderna 0,3 mkr lägre än budgeterat. De planenliga avskrivningarna under 2013 uppgår till 34,5 mkr, vilket är 1,6 mkr lägre än budgeterat. Samtidigt är de interna intäkterna från verksamheternas kapitalkostnader 3,6 mkr lägre än budgeterat. Trygghetsboendena Solbacken i Länghem och Ängslyckan i Grimsås liksom den så kallade Samhallfastigheten (Sveaborg) i Tranemo är alla aktuella för avyttring under Det bokförda värdet på fastigheterna har skrivits ned med sammantaget 18,9 mkr till bedömt marknadsvärde. Förvaltningsberättelse 21

22 Förvaltningsberättelse Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 51,8 mkr (2012: 46,2 mkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2013 uppgick till 124,8 mkr. Investeringsnivån 2013 är lägre än den genomsnittliga årliga investeringsvolymen sett över de senaste fem åren, vilken uppgår till 60,0 mkr. Den genomsnittliga årliga avskrivningsnivån under den senaste femårsperioden uppgår till 38,5 mkr. Årets nedskrivningar med 18,9 mkr drar upp den genomsnittliga nivån med 3,8 mkr. Avskrivningskostnaderna den senaste femårsperioden uppgår därmed till 64 % av gjorda investeringar. Avskrivningskostnaderna som andel av skatter och statsbidrag uppgår till 9,5 procent under Kommunfullmäktige har angivit som mål att över tid bör alla investeringar självfinansieras. Under perioden 2003 till 2012 har målet endast uppnåtts ett enstaka år Men 2013 uppnås målet på nytt - självfinansieringsgraden 2013 uppgår till 116 %. Orsaker till den relativt höga självfinansieringsgraden är att investeringsnivån är betydligt lägre än budgeterat, samtidigt som det ekonomiska resultatet är kraftigt förbättrat jämfört med de senaste åren. Om man ser till utfallet de senaste fem åren har självfinansieringsmålet inte uppnåtts under denna period uppgår självfinansieringsgraden till 71 %. I ett tioårsperspektiv uppgår självfinansieringsgraden till 65 %. En viss del av årets nettoinvesteringar har gjorts inom sådana verksamheter som finansieras via avgifter från brukarna fjärrvärme-, renhållnings- och VA-verksamheterna. Sammantaget uppgår investeringarna inom dessa verksamhetsområden till 12,1 mkr Avskrivningar och nedskrivningar , mkr Avskrivningarnas andel av nettoinvesteringarna, % % Självfinansieringsgrad , % % 110% 90% 70% 50% 36% 55% 67% 83% 103% 30% % 100% 80% 74% 95% 116% 60% 65% 40% 37% 20% Soliditet Soliditetsmåttet anger andelen eget kapital av de totala tillgångarna. En soliditet på 16 procent innebär att kommunen har skulder motsvarande 84 procent av de samlade tillgångarna. Kommunens soliditet (inklusive samtliga pensionsåtaganden) har sjunkit med 2,5 procentenheter under 2013, i hög grad beroende på omvärderingen av pensionsåtagandet till följd av sänkt diskonteringsränta. Undantaget denna post hade soliditeten istället ökat med en halv procentenhet. 22 Nettoinvesteringar , mkr Kommunens funktion som internbank inom koncernen påverkar soliditeten med 1,2 procentenheter. Utan utlåningen till Tranemo Utvecklings AB (TUAB) hade kommunens soliditet uppgått till 17 %. Kommunens soliditet enligt den så kallade blandmodellen, när det gäller redovisning av pensionsåtaganden, uppgår till cirka 52 procent. Risk och kontroll Lån År 2005 amorterades kommunens låneskuld till noll. Därefter, under åren , har kommunen upplånat 230 mkr, vilket har varit nödvändigt på grund av mycket omfattande investeringar. Sammantaget uppgår kommunens utlånade medel per till 58 mkr (2012: 64 mkr). Hela beloppet är utlånat till kommunens bolag Tranemo Utvecklings AB var första gången på många år som kommunen hade en låneskuld som översteg utlånade medel. Höga investeringsnivåer under den senaste tioårsperioden har inneburit att kommunens nettolåneskuld har gått från -54 mkr 2003 till 172 mkr, d v s från att ha haft 54 mkr