Kallelse/underrättelse. Kommunstyrelsen. Föredragningslista. Ärende Dnr Föredragande. Tid: kl. 13:30 Plats: Forumsalen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse/underrättelse. Kommunstyrelsen. Föredragningslista. Ärende Dnr Föredragande. Tid: 2015-03-16 kl. 13:30 Plats: Forumsalen"

Transkript

1 Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsen Tid: kl. 13:30 Plats: Forumsalen Föredragningslista Öppet sammanträde punkterna 1-9 Ärende Dnr Föredragande 1. Genomgång av resultat (verksamhet och ekonomi) övergripande KS/2015:172 Lars-Gunnar Karlsson Anna-Clara Ringnes Ulf Jogbratt 2. Årsredovisning Ombudgeteringar Budget 2015 Sjuhärads Kommunalförbund, Boråsregionen 5. Delgivningar KS Övriga protokoll KS/2015:172 KS/2015:173 KS/2014:754 KS/2015:179 KS/2015:174

2 2 Ärende Dnr Föredragande 7. Nämndprotokoll 8. Utskottsprotokoll KS/2015:50 KS/2015:19 9. Övrigt Tranemo, Crister Persson Ordförande Tina Haglund Processekreterare

3 Genomgång av resultat - övergripande (2015:172) Budgetberedningens beslut Noterar informationen. Ärendet Utfallet av resultatmålen för 2014 redovisas. Totalt sett har 17% av målen en god måluppfyllelse, 67% visar delvis uppnådd måluppfyllelse medan återstående del (ca 16%) inte har någon måluppfyllelse. 12 av resultatmålen har ett likvärdigt eller förbättrat reslutat jämfört med föregående år, 4 av målen har ett försämrat resultat. De fyra prioriterade resultatmålen uppvisar att de delvis är uppfyllda. Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola Kunskapsresultaten inom skolan skiftar rejält (27 % av måtten är uppnådda, 36 % är delvis uppnådda). Speciellt goda var resultaten i årskurs 6, men även gymnasieskolan uppvisade goda resultat. I årskurs 3 är resultatet bra i svenska, men i matematik betydligt sämre än föregående år. För årskurs 9 är resultaten överlag sämre än föregående läsår. Ge alla medborgare förutsättning att leva ett bra liv Målet är framförallt riktat mot omsorgssektionens verksamhet. Målet är på sektionsnivå konkretiserat i 4 mål där 1 av målen är uppnått; Medborgaren ska på sikt klara sig utan stöd från socialtjänsten. Målet att Minska andelen hushåll med långvarigt försörjningsstöd är delvis uppnått. De två målen om att Minska genomsnittlig utredningstid för barn och unga samt Minska genomsnittlig utredningstid för vuxna är ej uppnådda. Invånare som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att hon/han får ett gott bemötande och en god service Kommunen uppvisar ett bra resultat i servicemätningen på tillgänglighet, bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning. Årets resultat visar på att vi blivit bättre på att svar via telefon och men att resultatet är något sämre när det gäller bemötandet. Målvärdena är satta till hundraprocentig måluppfyllelse och det är en av förklaringarna till att målet endast delvis är uppnått. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

4 Medborgarens möjlighet till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på 60 % av de övergripande måtten från KKIK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är uppnådda och 40 % är delvis uppnådda. 33 % av sektionernas konkretiserade mål har uppnåtts helt medan 56 % har delvis uppnåtts. 11 % av resultatmålen har ej uppnåtts. Beslutsunderlag Årsredovisning 2014 Beslutsgång Utvecklingsledare Anna-Clara Ringnes och Ulf Jogbratt, Ekonomichef Lars- Gunnar föredrar ärendet. Sektionscheferna redovisar sektionernas. Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

5 Årsredovisning 2014 (2015:172) Budgetberedningens förslag till kommunstyrelsen, kommunfullmäktige beslutar Årsredovisning 2014 överlämnas till kommunfullmäktige för antagande. Sammanfattning av ärendet Årsredovisningen innehåller även en koncernredovisning som visar det totala ekonomiska resultatet inklusive Tranemo Bostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Årets ekonomiska resultat för Tranemo kommun 2014 uppgår till 14,5 mkr (2013: -18,4 mkr). Det ekonomiska resultatet innebär en resultatminskning med 0,5 mkr jämfört med 2013 års resultat exklusive jämförelsestörande poster års resultat påverkades negativt med drygt 33 mkr av stora jämförelsestörande poster. I 2014 års resultat ingår en minskning av intjänad pensionsskuld per med 12,7 mkr. Denna post ska återläggas när avstämning görs mot balanskravet, vilket innebär att balanskravsresultatet blir 1,8 mkr. För kommunkoncernen (kommunen, Tranemobostäder AB TBAB och Tranemo Utvecklings AB - TUAB) uppgick det ekonomiska resultatet till 17,4 mkr (2013: -18,6 mkr) års resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgick till +19,1 mkr. Omsättningen år 2014 uppgick för kommunen till 742 mkr (2013: 739 mkr). Koncernens omsättning uppgick till 784 mkr (2013: 780 mkr). Kommunalskatten i Tranemo var 20,57 % under 2014, landstingsskatten var 11,13%, vilket för 2014 innebar totalt 31,70%. Den genomsnittliga skatten i länet var 32,34 % och riksgenomsnittet var 31,86 %. Verksamheternas ekonomiska utfall överstiger budget med 4,7 mkr. De största negativa avvikelserna kommer från placeringar i institutionsvård (-5,1 mkr), samt placeringar i familjehem (-2,3 mkr). Positiva budgetavvikelser finns för rivningskostnad av gamla Samhallbyggnaden som var budgeterat med 2,5 mkr, men som inte hann göras under Dessutom utnyttjades inte kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens budget för oförutsedda kostnader fullt ut (+1,0 mkr). Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

6 Inkomsterna av skatter och statsbidrag var 2,2 mkr högre än budgeterat. Finansnettot (räntekostnader och ränteintäkter) var 1,6 mkr lägre än budgeterat. Årets investeringar uppgick till 50,7 mkr (2013: 51,8 mkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2014 uppgick till 105,4 mkr. Investeringsnivån 2014 är endast marginellt lägre än den genomsnittliga årliga investeringsvolymen sett över de senaste fem åren, vilken uppgår till 52,4 mkr. De planenliga avskrivningskostnaderna som andel av skatter och statsbidrag har ökat något, från 5,7 procent 2008 till 5,8 procent under Kommunens låneskuld uppgick till 230 mkr, vilket är oförändrad nivå jämfört med förra årsskiftet. Av de inlånade medlen är 44 mkr vidareutlånade till TUAB. Kommunkoncernens totala låneskuld var vid årsskiftet 380 mkr (2013: 380 mkr). Kommunens soliditet (inklusive hela pensionsskulden) uppgick i bokslutet för 2014 till 17,2 procent (2013: 15,8 %). För koncernen uppgick soliditeten (inklusive hela pensionsskulden) till 15,3 procent (2013: 14,1 %). Beslutsunderlag Årsredovisning Föredragning och debatt Ekonomichef Lars-Gunnar Karlsson, kommunchef, sektionschefer och utvecklingsledare föredrar ärendet. Under punkten genomförs även samråd med Tranemo Bostäder AB samt Tranemo Utvecklings AB (TUAB). Ordförande Crister Persson framför på beredningens vägnar ett tack för det goda arbete förvaltningen gjort med att förbättra det ekonomiska resultatet efter Tertial rapport Handlingar som följer beslutet Årsredovisning 2014 Status kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

7 1 ÅRSREDOVISNING 2014

8 2

9 Tranemo kommun Årsredovisning 2014 Introduktion och översikt Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Avsnitt 1 Verksamhetsberättelser Avsnitt 2 Organisation 4 År 2014 i korthet 5 Uppföljning av resultatmålen 6 Kommunens kvalitet i korthet 11 Kommunstyrelsens ordförande 14 Service- och näringslivssektionen 36 Strategisektionen 38 Lärandesektionen 40 Omsorgssektionen 46 Tekniska sektionen 56 Kommunstyrelsens vice ordförande 14 Femårsöversikt 15 Samhällsekonomin 16 Utvecklingen i Tranemo kommun 17 Sjuhäradsperspektiv 19 Ekonomisk översikt 20 Driftredovisning 28 Investeringsredovisning 29 Personalredovisning 31 Miljöredovisning 34 Finansiella rapporter Avsnitt 3 Resultaträkning - koncernen och kommunen 68 Kassaflödesanalys - koncernen och kommunen 68 Balansräkning - koncernen och kommunen 69 Noter 70 Redovisningsprinciper 75 Revisionsberättelse Avsnitt 4 Revisionsberättelse xx 3

10 ORGANISATION Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är den högsta beslutande instansen i Tranemo kommun. I fullmäktige finns 37 ledamöter. I Tranemo kommunfullmäktige finns en borgerlig majoritet. Kommunfullmäktige består av 54 % kvinnor och 46 % män. Mandatfördelning kommunfullmäktige Centerpartiet 9 8 Moderaterna 5 7 Folkpartiet 1 2 Kristdemokraterna 2 2 Socialdemokraterna Miljöpartiet 2 2 Vänsterpartiet 1 1 Sverigedemokraterna 4 2 Summa Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter, samt att ha uppsikt över nämndens och kommunägda bolags verksamhet. Kommunstyrelsen har hand om den ekonomiska förvaltningen. Kommunkoncernen Koncernredovisningen för Tranemo kommun omfattar utöver kommunen även Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Kommunala uppdragsföretag Det finns fyra enskilda förskolor som utför förskole- och fritidsverksamhet. Dessa är Fyrklövern i Limmared, Tussilago i Länghem, Skogsduvan i Mossebo samt Prästkragen i Månstad. Dessutom finns två enskilda dagbarnvårdare som bedriver enskild pedagogisk omsorg i Dalstorp. Ekbergs fönsterputs & städ AB, Pranees städservice AB och Extramamman & Ugglans hemhjälp AB utför hemtjänst. Sophämtningen sköts av LBC Borås AB. 4

11 Tranemo kommun Årsredovisning 2014 Introduktion och översikt År 2014 i korthet ÅR 2014 I KORTHET Befolkning, pendling och arbetsmarknad Befolkningsmängden i kommunen ökade med 109 invånare under 2014 (2013: -42) och kommunens befolkning uppgick därmed till invånare vid årsskiftet. Invånarantalet i kommunen har sjunkit under det senaste decenniet, men 2014 innebär ett trendbrott. Ökningen 2014 är den största ökningen ett enskilt år sedan Jämfört med 30 år tillbaka har invånarantalet i kommunen minskat uppgick invånarantalet i kommunen till invånare. Tranemo kommun har under perioden haft nettoinpendling till kommunen var nettoinpendlingen 100 personer hade det ökat till 166 personer. Under 2013 uppgick inpendlingsnettot till 151 personer. Arbetslösheten i Tranemo kommun var bland de lägsta i landet under 2007, men under den kraftiga konjunkturnedgången 2008 och 2009 ökade arbetslösheten kraftigt. Därefter vände arbetslöshetssiffrorna nedåt, men under 2013 och 2014 har arbetslösheten i kommunen ökat igen. I december 2014 var andelen öppet arbetslösa i kommunen 3,3 % procent medan den totala arbetslösheten uppgick till 5,1 procent. Tranemo kommuns ekonomi 2014 Årets ekonomiska resultat för Tranemo kommun 2014 uppgår till 14,5 mkr (2013: -18,4 mkr). Det ekonomiska resultatet innebär en resultatminskning med 0,5 mkr om jämförelse görs med 2013 års resultat exklusive jämförelsestörande poster års resultat påverkades negativt med drygt 33 mkr av stora jämförelsestörande poster. I 2014 års resultat ingår en minskning av intjänad pensionsskuld per med 12,7 mkr. Denna post ska återläggas när avstämning görs mot balanskravet, vilket innebär att balanskravsresultatet blir 1,8 mkr. Verksamheternas ekonomiska utfall överstiger budget med 4,7 mkr. De största negativa avvikelserna kommer från placeringar i institutionsvård (-5,1 mkr) samt placeringar i familjehem (-2,3 mkr). Positiva budgetavvikelser finns för rivningskostnad av gamla Samhallbyggnaden som var budgeterat med 2,5 mkr, men inte hann göras under Dessutom utnyttjades inte kommunfullmäktige och kommunstyrelsens budget för oförutsedda kostnader fullt ut (+1,0 mkr). Inkomsterna av skatter och statsbidrag var 2,2 mkr högre än budgeterat. Finansnettot (räntekostnader och ränteintäkter) är 1,6 mkr lägre än budgeterat. Årets investeringar uppgick till 50,7 mkr (2013: 51,8 mkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2014 uppgick till 105,4 mkr. Investeringsnivån 2014 är endast marginellt lägre än den genomsnittliga årliga investeringsvolymen sett över de senaste fem åren, vilken uppgår till 52,4 mkr. De planenliga avskrivningskostnaderna som andel av skatter och statsbidrag har ökat något, från 5,7 procent 2008 till 5,8 procent under Kommunens låneskuld uppgick till 230 mkr, vilket är oförändrad nivå jämfört med förra årsskiftet. Av de inlånade medlen är 44 mkr vidareutlånade till TUAB. Kommunkoncernens totala låneskuld var vid årsskiftet 380 mkr (2013: 380 mkr). Kommunens soliditet (inklusive hela pensionsskulden) uppgick i bokslutet för 2014 till 17,2 procent (2013: 15,8 %). För koncernen uppgick soliditeten (inklusive hela pensionsskulden) till 15,3 procent (2013: 14,1 %). För kommunkoncernen (kommunen, Tranemobostäder AB TBAB och Tranemo Utvecklings AB - TUAB) uppgick det ekonomiska resultatet till 17,4 mkr (2013: -18,6 mkr) års resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgick till +19,1 mkr. Omsättningen år 2014 uppgick för kommunen till 742 mkr (2013: 739 mkr). Koncernens omsättning uppgick till 784 mkr (2013: 780 mkr). Kommunalskatten i Tranemo var 20,57 % under 2014, landstingsskatten var 11,13 %, vilket för 2014 innebar totalt 31,70%. Genomsnittet i länet var 32,34 %, medan riksgenomsnittet var 31,86 %. 5

12 förvaltningsberättelse 4 prioriterade resultatmål Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Sammanfattande måluppfyllelse Kunskapsresultaten skiftar rejält (27 % av måtten är uppnådda, 36 % är delvis uppnådda. Speciellt goda resultat i åk 6 och goda resultat i gymnasieskolan. I åk 3 är resultatet bra i svenska, men i matematik betydligt sämre än föregående år. För åk 9 är resultaten överlag sämre än föregående läsår Sammanfattande analys Det låga resultatet i matematik för åk 3 beror till stora delar på att delprovet om mätande misslyckades för många elever, vilket påverkade det totala resultatet i stor utsträckning. ( på delprovet mätning var det endast 53,8 % av eleverna som nådde kravnivån). Det delprov i matematik som flest elever nådde kravnivån på var Mönster i talföljder, geometriska mönster. Här var det 95,8 % av eleverna som nådde kravnivån. Resultat i svenska för åk 3 är mycket bra, där nästan samtliga elever (nådde kravnivån på flera av delproven) I samtliga delprov ligger våra resultat över snittet i Riket. Bäst resultat har delproven som handlar om att tala och läsa. Att skriva faktatext är det delprov som minst antal elever nådde kravnivån (88,7 %). Det vi också kan se i samtliga årskurser med nationella prov är att i svenska är det att skriva berättelser och faktatexter som är svårast för eleverna. Orsakerna till de sämre resultaten i åk 9 är svårare att se, men en av orsakerna är svårigheten att nå de elever med störst behov av särskilda åtgärder. I årskurs 3 är könskillnaderna i resultaten små, här ser vi inget samband mellan resultat och kön. Flickornas meritvärden är betydligt bättre än pojkarnas i åk 9 är skillnaden 42 p (217/175). Även i åk8 är skillnaden mellan resultaten flickor/pojkar (40 p, 212 /172).I åk 6 är skillnaden 20p (221/201). Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Vi behöver utveckla elevernas skrivande, både när det gäller faktatexter och berättande texter, men också när det gäller stavning och interpunktion. De utvecklingsområden som initierats Matematiklyftet, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, elevhälsa och IKT kommer att stödja utvecklingen mot bättre resultat. Vi behöver analysera varför skillnaderna mellan flickor och pojkars resultat är så stora och sätta in åtgärder därefter. Mått trend Resultat nationella prov åk Resultat nationella prov åk Andel behöriga till gymnasiet Elevernas syn på undervisningen åk Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen ÅRSREDOVISNING TRANEMO KOMMUN

13 förvaltningsberättelse Ge alla medborgare förutsättning att leva ett bra liv KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Minska andelen hushåll med långvarigt försörjningsstöd är delvis uppnått, Minska genomsnittlig utredningstid för barn och unga samt Minska genomsnittlig utredningstid för vuxna. är ej uppnådda måluppfyllelsen avseende försörjningsstöd. För nyanlända tar det idag längre tid än tidigare att få bidrag man är berättigad, exempelvis etableringsstöd. Detta medför att nyanlända är i behov av stöd från socialtjänsten under en längre tid än planerat. Sammanfattande måluppfyllelse Målet är på sektionsnivå är konkretiserat i 4 mål där 1 av målen är uppnått ; Medborgaren ska på sikt klara sig utan stöd från socialtjänsten Sammanfattande analys Effekten av en utökning av handläggare inom ekonomiskt bistånd är tydlig, då det skapat förutsättningar för ett aktivt motiverande förhållningssätt som gett resultat. Kontinuitet i handläggargruppen ger förutsättningar för att ytterligare öka Mått trend Andelen ungdomar som inte längre är i behov av socialtjänst Hur stor del av befolkningen får försörjningsstöd 3,8 4,3 Andelen förvärvsarbetare i kommunen 84,3 83,4 Invånare som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att hon/han får ett gott bemötande och en god service KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Sammanfattande måluppfyllelse Vi har bra resultat i servicemätningen på tillgänglighet, bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning och årets resultat visar på att vi blivit bättre på telefonsvar och något sämre på bemötande. Våra målvärden är satt till hundraprocentig måluppfyllelse och det är en av förklaringarna till att målet endast delvis är uppnått. Samtliga verksamheter jobbar med målet och resultaten på verksamhetsnivå är överlag mycket goda.( 69 % av sektio- nernas konkretiserade mål är uppnådda och 31 % är delvis uppnådda). Resultaten från servicemätningen skiftar inom våra verksamheter. Sammanfattande analys Våra resultat från servicemätningen när det gäller intresse, engagemang och bemötande är höga. Möjligheten att komma i kontakt med handläggare har förbättrats och vi ligger i nivå med likvärdiga kommuner, men fortfarande för lågt resultat för att vi ska vara nöjda.tillgängligheten är dock fortsatt begränsad i organisationen eftersom flertalet medarbetare har begränsade möjligheter att vara tillgängliga per telefon. Mått trend Andelen som får svar på enkel fråga via epost inom två arbetsdagar Andel som får direkt svar på en enkel fråga vid kontakt med kommunen via telefon Då vi är en liten kommun så är vi sårbara eftersom resultaten beror till stor del om rätt handläggare är tillgänglig. Åtgärder för fortsatt utveckling Lära av våra egna goda exempel så att samtliga verksamheter når goda resultat inom tillgänglighet via mail och telefon. Vi behöver fortsätta arbetet med att förbättra våra mail- och telefonrutiner så att invånarna kan få svar på flertalet frågor även om inte rätt handläggare finns tillgänglig Andel som upplever att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en fråga ÅRSREDOVISNING 2014 TRANEMO KOMMUN 5

14 förvaltningsberättelse Medborgarens möjlighet till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Sammanfattande måluppfyllelse 60 % av de övergripande måtten från KKIK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är uppnådda och 40 % är delvis uppnådda 33 % av sektionernas konkretiserade mål har uppnåtts helt och 56 % har delvis uppnått samt 11 % har ej uppnåtts. Sammanfattande analys Inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka är centralt inom verksamheterna som riktar sig direkt till invånarna. Samtliga våra verksamheter jobbar med dessa frågor som ett högprioriterat område. Sektionerna och deras verksamheter arbetar också med inflytande exempelvis genom att kontinuerligt uppdatera och komplettera information på hemsidan som har blivit ett mer levande verktyg. Verksamheterna har förstått betydelsen av hemsidan som kommunens ansikte utåt och som en viktigt kanal för inflytande och delaktighet. Även sociala medier ses som ett viktigt medel för inflytande och delaktighet och som ett kompletterande verktyg för att nå flera olika målgrupper. Kärnverksamheterna koncentrerar sina åtgärder direkt mot medborgaren exempelvis genom olika forum för dialog och inflytande. Information är en av förutsättningarna för demokrati och inflytande och kravet på tillgänglig information är ständigt ökande. Medborgarna förväntar sig att finna information om kommunens service och uppdrag på bl.a. hemsidan. Förslag till åtgärder Kommunen behöver fortsätta med att vidareutveckla formerna för inflytande och delaktighet genom att förbättra både mottagande och omhändertagande av synpunkter och klagomål samt utveckla ytterligare former för inflytande och delaktighet. Kommunen behöver se över tillgänglig information på hemsidan och arbetet med att utveckla och tillgängliggöra e-tjänster behöver fortsätta. Mått trend Hur god är kommunens webinformation Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling Hur väl medborgarna upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet 83,3 (2010) Hur många röstberättigade röstade i europaparlamentsvalet 46,3 (2009) 83,9 49,5 6 ÅRSREDOVISNING TRANEMO KOMMUN

15 förvaltningsberättelse 3 ekonomiska resultatmål Kommunens ekonomiska resultat ska motsvara 1,9% av skatter och utjämning Målet är 11 mkr för 2014, utfallet blev 14,5 mkr, målet är uppfyllt. Målet beräknas som 1,9% på skatteintäkter och kommunal utjämning. Kommunens soliditet ska behållas på dagens nivå Målet är satt till att soliditeten ska uppgå till minst 17 %. Utfall per är 17,2 %. Målet är uppfyllt. Soliditet är kommunens egna kapital i förhållande till samtliga tillgångar. Soliditetsmålet ska avspegla kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Det egna kapitalet är kommunens samlade resultat under årens lopp. En soliditet på 17% innebär 170 tkr i samlade vinstmedel och 830 tkr i skulder om totala tillgångarna är 1 mkr. Kommunens soliditet ska bibehållas på dagens nivå Över tid bör alla investeringar vara självfinansierade Kommunens investeringar 2014 blev 50,7 mkr. Kommunens kassaflöde blev 48,2 mkr. Självfinansieringsgraden blev därmed 95%, ska vara 100 % för att målet ska vara uppfyllt. resultatet. Detta blir tillsammans 48,2 mkr. Om kommunen över tid inte kan finansiera sina investeringar med egna medel måste upplåning ske och då ökar kommunens låneskuld. Med kassaflöde menas kommunens kostnad för avskrivningar + det ekonomiska En hundralapp i skatt fördelas så här: 9 Grundskola, 22,70 kr Vård och omsorg om äldre, 22,35 kr Gymnasieskola, 9,91 kr Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, 9,32 kr Stöd till funktionshindrade, 9,80 kr Lokaler, gator och övrig teknisk verksamhet, 7,37 kr Kommungemensam verksamhet 7,37 kr Individ- och familljeomsorg, 6,54 kr Kultur och fritid,2,63 kr Räddningstjänst, 1,67 Miljö- och byggverksamhet, 0,33 Färdtjänst, 0,39 ÅRSREDOVISNING 2014 TRANEMO KOMMUN 7

16 förvaltningsberättelse Uppföljning av resultatmålen Definition av färg God måluppfyllelse Viss måluppfyllelse Ingen måluppfyllelse Medborgarnas trivsel ska öka Medborgarna ska känna sig trygga i kommunen. (Ingen ny mätning) Ökad tillgänglighet till fritidsanläggningar som erbjuder stimulerande och varierande aktiviteter (för främst barn och ungdomar) Trygg, värdig och tillgänglig äldreomsorg efter behov Möjlighet att leva som andra Näringsriktig, god och varierad kost Invånaren skall uppleva att renhållning, VA, fjärrvärme, gata och park fungerar på ett tillfredsställande sätt. (Ingen ny mätning) Öka information och tillgänglighet till besöksnäringen Ett bra serviceutbud inom en rimlig tidsaspekt oberoende av bostadsort. Valmöjligheter till attraktivt boende samt skapa förutsättningar för näringslivsetableringar och utveckling av befintliga företag. God hälsa på lika villkor för hela befolkningen Verksamheten ska ständigt sträva mot att barn och unga ska erbjudas en lärmiljö som är i pedagogisk framkant avseende såväl personal, lokaler som modern teknik Kommunen skall kännetecknas av ett gott företagsklimat Verksamheten ska erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov samt vara tillgänglig för alla kommuninvånare. Kommunens resurser skall användas på ett effektivt sätt Sammanfattning 17% av målen har god måluppfyllelse, 67% visar delvis uppnådd måluppfyllelse medan återstående del (ca 16%) inte har någon måluppfyllelse. 12 av resultatmålen har ett likvärdigt eller förbättrat reslutat jämfört med föregående år, 4 av målen har ett försämrat resultat. 8 ÅRSREDOVISNING TRANEMO KOMMUN

17 förvaltningsberättelse Kommunens kvalitet i korthet - en jämförelse med andra För att ge en enkel överblick över hur Tranemo kommun står sig jämfört med övriga deltagande kommuner har vi pilar som visar rött, gult eller åt det gröna hållet. Grönt innebär att vi tillhör top 25% jämfört med övriga KKIK-kommuner, gult 26%-75% och rött är sämsta gruppen 76%-100%. Tillgänglighet Mått 2014 trend Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningsstationen öppet utöver tiden på vardagar? Hur stor del av de som erbjuds plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden i snitt för att plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats? Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Trygghet Mått 2014 trend Hur trygga känner sig medborgare i kommunen? Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst under en 14-dagarsperiod Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor (både planerad och faktisk)? Information och delaktighet Mått 2014 trend Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Hur väl möjliggör kommunen för sina medborgare att delta i kommunens utveckling? Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet 11 ÅRSREDOVISNING 2014 TRANEMO KOMMUN 11

18 förvaltningsberättelse Effektivitet Mått 2014 trend Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (Svenska) Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (Engelska) Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (Matematik) Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? (Svenska) Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? (Matematik) Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 5. Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. Kostnad per betygspoäng. Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen. Kostnaden för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram. Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst. Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning 12 ÅRSREDOVISNING TRANEMO KOMMUN

19 förvaltningsberättelse Samhällsutveckling Mått 2014 trend Andelen förvärvsarbetare i kommunen. Hur stor del av befolkningen får försörjningsstöd? Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? Vad ger företagarna för Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Ingen ny mätning är gjord) Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar? Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Ingen ny mätning är gjord) Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna. Hur stor är andelen miljöbilar av totala antal bilar i hela den geografiska kommunen? Hur många fler/färre invånare har kommunen fått under de fem sista åren? Hur stor är utpendlingen i kommunen? Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen? 13 ÅRSREDOVISNING 2014 TRANEMO KOMMUN 13

20 Tranemo kommun Årsredovisning 2014 Introduktion och översikt Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande Kommunstyrelsens ordförande När vi nu slutredovisar 2010 kan jag konstatera att resultatet ligger i paritet med vad vi totalt har budgeterat för Verksamheterna har i stort sett följt intentionerna som kommunfullmäktige beslutat om med undantag av socialnämnden där vi har stora negativa avvikelser. Detta har kompenserats av högre skatteintäkter än budgeterat. Det är angeläget att vi under 2011 kommer till rätta med avvikelserna inom det sociala området. När det gäller investeringarna så ligger de på en hög nivå KOMPLETTERAS att vi över tid har svårt att uppnå vårt mål som innebär att våra investeringar ska självfinansieras. Detta betyder att vi åren framöver måste minska investeringsvolymen. Kommunens miljömål som innebär att alla kommunägda fastigheter med kommunal verksamhet ska ha miljövänlig uppvärmning uppnås sannolikt senast Då har kommunens koldioxidutsläpp minskat med 950 ton. En annan siffra som pekar uppåt är födelsenettot vilket i förlängningen kan bidra till att vi får befolkningstillväxt. Vi har under flera år påtalat vikten av att ha en fungerande kollektivtrafik mot Småland och då främst Gislaved - Värnamoområdet. Med hjälp av Västra Götalandsregionen kommer en expresslinje med sex turer i vardera riktningen mellan Värnamo och Borås att starta i mitten på mars Bra samarbete och samverkan med andra kommuner är viktigt och blir än viktigare i framtiden. Vi har ett givande samarbete inom flera områden med kommuner både inom och utanför Västra Götalands Regionen vilket gynnar såväl kommun som kommuninvånare. Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda och förtroendevalda för era insatser och engagemang under 2010! Glädjande för kommunen och hela landet är den snabba återhämtning som skett efter konjunkturnedgång och finanskris. De flesta av företag och företagare är optimistiska och ser på 2011 med stor tillförsikt vilket förhoppningsvis leder till att flera av våra arbetslösa kommuninnevånare kan få arbete Crister Persson (c) Kommunstyrelsens vice ordförande När jag blickar tillbaka på 2010 ser jag stora kontraster. Jag ser mycket positivt som exempelvis ny organisation för kommunen såväl politisk som förvaltningsmässig. Den kommer förhoppningsvis leda till en livligare debatt och diskussion både bland medborgarna och i de politiska församlingarna. Under året startade också en ny gemensam nämnd tillsammans med Ulricehamn för att ta hand om de båda kommunernas it-frågor. Detta är ett konkret exempel på samverkan mellkompletteras na och nu ser jag fram emot fler efterföljare, exempelvis när det gäller löneadministrationen. Jag tror att det kommer att vara avgörande för vår kommun hur väl vi lyckas samverka med andra kommuner och hur väl vi lyckas skapa och delta i nätverk av olika slag. Samtidigt kan jag tyvärr konstatera att de sociala verksamheternas kostnader har eskalerat under 2010, vilket är något jag även har tagit upp tidigare som ett stort problem. Trots omfattande tilläggsanslag blir det ett budgetöverskridande på 7 miljoner kronor. Frågan är vilket som är mest allvarligt nivån på kostnaderna eller det faktum att utfallet gång efter gång blir sämre än prognoserna? Det sistnämnda tyder på bristande kontroll. Det förstnämnda måste däremot ställas mot de behov som finns och den ambition vi har för verksamheten. Det är utan tvekan ett misslyckande för den politiska majoriteten, att hela 2010 fick gå utan att vi kommit närmare en lösning på detta. Sammanfattningsvis vill jag ändå poängtera att jag ser stora möjligheter för vår kommun att utvecklas positivt framöver. Vi har utvecklingsplaner för vår centralort som vi aldrig haft förut, bland annat centrummiljön samt området runt gymnasieskolan och Sveaborg. Det finns också ett stort engagemang i Limmared runt ett nytt glashus och ett stort föreningsengagemang runt konstgräsplaner i kommunen. Detta är bara några exempel som visar att det finns mycket bra att med gemensamma krafter bygga vidare på inför framtiden. Stort tack till politiker över alla partigränser och till kommunens anställda medarbetare för ert engagemang under föregående år! Claes Redberg (s) 14

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse MÅTT MÅTT 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? MÅTT 2 Hur stor andel

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Anna Nord går sitt tredje år på omvårdnadsprogrammet på Tranemo Gymnasieskola och är snart redo att möta arbetsmarknaden.

Anna Nord går sitt tredje år på omvårdnadsprogrammet på Tranemo Gymnasieskola och är snart redo att möta arbetsmarknaden. Framsida: Tranemo Gymnasieskola når lysande resultat 2010 när SKL, Sveriges kommuners och landsting, gör en öppen jämförelse om gymnasieskolor i Sverige. Rapporten bygger på tio olika indikatorer som visar

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Så här är vi jämfört med andra kommuner Så här är vi jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommu - nernas kvalitet ur ett meborgarperspektiv.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång Tillgänglighet & Information Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Plac Tanum Medel Bäst Bästa kommun Sämst Sämsta kommun 41 65 77 96 Östersund

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK)

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Så bra är vi jämfört med andra kommuner totalt sett Gemensamma mått Definition Placering Trend Värde Jämfört med förra året Hur ser medborgarna på sin kommun som

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

3 Redovisning från kommunens bolag

3 Redovisning från kommunens bolag 3 Redovisning från kommunens bolag 54 www.munkedal.se Koncernen Munkedals kommun KONCERNEN MUNKEDALS KOMMUN Kommunala bolag Förutom kommunen omfatts koncernen av följande bolag: Munkedals Bostäder AB Bolaget

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1 KOMMUNS KVALITET I K ORTHET Kompletterande mått - mått till hjälp för analys 2015 Kompletterande mått 1 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET MÅTT 6 B Väntetid till förskoleplats, ytterfall Syftet med måttet är

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8)

Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Hyresbostäder i Karlskoga AB Org nr 556046-8885 1(8) Delårsrapport 2005 Lansering av ny hemsida och marknadsstödsystem under sommaren 2005 (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Befolkning i absoluta tal

Befolkning i absoluta tal Befolkning i absoluta tal Bilaga 3 1950 1960 1970 1980 1985 1990 1995 2000 2001 Bollebygd 5 216 4 784 5 157 6 740 7 399 7 610 7 973 7 884 7 890 Borås 84 000 93 144 102 329 95 389 92 564 94 156 96 139 96

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Koncernen Munkedals kommun

Koncernen Munkedals kommun Koncernen Munkedals kommun Kommunala bolag Förutom kommunen omfattas koncernen av följande bolag: Munkedals Bostäder AB Bolaget ägs till 100 procent av Munkedals kommun. Bolaget skall äga, förvalta och

Läs mer

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Mått 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Tillgänglighet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens tillgänglighet vad avser svarstider

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Bibliotek (KS/2014:238)

Bibliotek (KS/2014:238) Allmänna utskottet 2015-06-08 123 Bibliotek (KS/2014:238) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen, kommunfullmäktige beslutar Förvaltningen får i uppdrag att gå vidare i en fördjupad dialog om

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Vår kvalitet jämfört med andra kommuner Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv.

Läs mer

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31

Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006-01-01-2006-08-31 Hyresbostäder i Karlskoga AB 1(9) Delårsrapport 2006 Hyresbostäders hemsida har vunnit priset Guldvivan för bästa webbplats 2005. (www.hyresbostader-karlskoga.se). På styrelsens uppdrag avger verkställande

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Halmstads Fastighet AB (härefter benämnt bolaget) skall enligt bolagsordningen i allmännyttigt syfte äga och förvalta

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB Organisationsnummer 556528-3248 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Energi och Miljö AB:s verksamhet är, enligt bolagsordningen att - bedriva

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer