Kallelse/underrättelse. Kommunstyrelsen. Föredragningslista. Ärende Dnr Föredragande. Tid: kl. 13:30 Plats: Forumsalen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse/underrättelse. Kommunstyrelsen. Föredragningslista. Ärende Dnr Föredragande. Tid: 2015-03-16 kl. 13:30 Plats: Forumsalen"

Transkript

1 Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsen Tid: kl. 13:30 Plats: Forumsalen Föredragningslista Öppet sammanträde punkterna 1-9 Ärende Dnr Föredragande 1. Genomgång av resultat (verksamhet och ekonomi) övergripande KS/2015:172 Lars-Gunnar Karlsson Anna-Clara Ringnes Ulf Jogbratt 2. Årsredovisning Ombudgeteringar Budget 2015 Sjuhärads Kommunalförbund, Boråsregionen 5. Delgivningar KS Övriga protokoll KS/2015:172 KS/2015:173 KS/2014:754 KS/2015:179 KS/2015:174

2 2 Ärende Dnr Föredragande 7. Nämndprotokoll 8. Utskottsprotokoll KS/2015:50 KS/2015:19 9. Övrigt Tranemo, Crister Persson Ordförande Tina Haglund Processekreterare

3 Genomgång av resultat - övergripande (2015:172) Budgetberedningens beslut Noterar informationen. Ärendet Utfallet av resultatmålen för 2014 redovisas. Totalt sett har 17% av målen en god måluppfyllelse, 67% visar delvis uppnådd måluppfyllelse medan återstående del (ca 16%) inte har någon måluppfyllelse. 12 av resultatmålen har ett likvärdigt eller förbättrat reslutat jämfört med föregående år, 4 av målen har ett försämrat resultat. De fyra prioriterade resultatmålen uppvisar att de delvis är uppfyllda. Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola Kunskapsresultaten inom skolan skiftar rejält (27 % av måtten är uppnådda, 36 % är delvis uppnådda). Speciellt goda var resultaten i årskurs 6, men även gymnasieskolan uppvisade goda resultat. I årskurs 3 är resultatet bra i svenska, men i matematik betydligt sämre än föregående år. För årskurs 9 är resultaten överlag sämre än föregående läsår. Ge alla medborgare förutsättning att leva ett bra liv Målet är framförallt riktat mot omsorgssektionens verksamhet. Målet är på sektionsnivå konkretiserat i 4 mål där 1 av målen är uppnått; Medborgaren ska på sikt klara sig utan stöd från socialtjänsten. Målet att Minska andelen hushåll med långvarigt försörjningsstöd är delvis uppnått. De två målen om att Minska genomsnittlig utredningstid för barn och unga samt Minska genomsnittlig utredningstid för vuxna är ej uppnådda. Invånare som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att hon/han får ett gott bemötande och en god service Kommunen uppvisar ett bra resultat i servicemätningen på tillgänglighet, bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning. Årets resultat visar på att vi blivit bättre på att svar via telefon och men att resultatet är något sämre när det gäller bemötandet. Målvärdena är satta till hundraprocentig måluppfyllelse och det är en av förklaringarna till att målet endast delvis är uppnått. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

4 Medborgarens möjlighet till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på 60 % av de övergripande måtten från KKIK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är uppnådda och 40 % är delvis uppnådda. 33 % av sektionernas konkretiserade mål har uppnåtts helt medan 56 % har delvis uppnåtts. 11 % av resultatmålen har ej uppnåtts. Beslutsunderlag Årsredovisning 2014 Beslutsgång Utvecklingsledare Anna-Clara Ringnes och Ulf Jogbratt, Ekonomichef Lars- Gunnar föredrar ärendet. Sektionscheferna redovisar sektionernas. Status Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

5 Årsredovisning 2014 (2015:172) Budgetberedningens förslag till kommunstyrelsen, kommunfullmäktige beslutar Årsredovisning 2014 överlämnas till kommunfullmäktige för antagande. Sammanfattning av ärendet Årsredovisningen innehåller även en koncernredovisning som visar det totala ekonomiska resultatet inklusive Tranemo Bostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Årets ekonomiska resultat för Tranemo kommun 2014 uppgår till 14,5 mkr (2013: -18,4 mkr). Det ekonomiska resultatet innebär en resultatminskning med 0,5 mkr jämfört med 2013 års resultat exklusive jämförelsestörande poster års resultat påverkades negativt med drygt 33 mkr av stora jämförelsestörande poster. I 2014 års resultat ingår en minskning av intjänad pensionsskuld per med 12,7 mkr. Denna post ska återläggas när avstämning görs mot balanskravet, vilket innebär att balanskravsresultatet blir 1,8 mkr. För kommunkoncernen (kommunen, Tranemobostäder AB TBAB och Tranemo Utvecklings AB - TUAB) uppgick det ekonomiska resultatet till 17,4 mkr (2013: -18,6 mkr) års resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgick till +19,1 mkr. Omsättningen år 2014 uppgick för kommunen till 742 mkr (2013: 739 mkr). Koncernens omsättning uppgick till 784 mkr (2013: 780 mkr). Kommunalskatten i Tranemo var 20,57 % under 2014, landstingsskatten var 11,13%, vilket för 2014 innebar totalt 31,70%. Den genomsnittliga skatten i länet var 32,34 % och riksgenomsnittet var 31,86 %. Verksamheternas ekonomiska utfall överstiger budget med 4,7 mkr. De största negativa avvikelserna kommer från placeringar i institutionsvård (-5,1 mkr), samt placeringar i familjehem (-2,3 mkr). Positiva budgetavvikelser finns för rivningskostnad av gamla Samhallbyggnaden som var budgeterat med 2,5 mkr, men som inte hann göras under Dessutom utnyttjades inte kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens budget för oförutsedda kostnader fullt ut (+1,0 mkr). Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

6 Inkomsterna av skatter och statsbidrag var 2,2 mkr högre än budgeterat. Finansnettot (räntekostnader och ränteintäkter) var 1,6 mkr lägre än budgeterat. Årets investeringar uppgick till 50,7 mkr (2013: 51,8 mkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2014 uppgick till 105,4 mkr. Investeringsnivån 2014 är endast marginellt lägre än den genomsnittliga årliga investeringsvolymen sett över de senaste fem åren, vilken uppgår till 52,4 mkr. De planenliga avskrivningskostnaderna som andel av skatter och statsbidrag har ökat något, från 5,7 procent 2008 till 5,8 procent under Kommunens låneskuld uppgick till 230 mkr, vilket är oförändrad nivå jämfört med förra årsskiftet. Av de inlånade medlen är 44 mkr vidareutlånade till TUAB. Kommunkoncernens totala låneskuld var vid årsskiftet 380 mkr (2013: 380 mkr). Kommunens soliditet (inklusive hela pensionsskulden) uppgick i bokslutet för 2014 till 17,2 procent (2013: 15,8 %). För koncernen uppgick soliditeten (inklusive hela pensionsskulden) till 15,3 procent (2013: 14,1 %). Beslutsunderlag Årsredovisning Föredragning och debatt Ekonomichef Lars-Gunnar Karlsson, kommunchef, sektionschefer och utvecklingsledare föredrar ärendet. Under punkten genomförs även samråd med Tranemo Bostäder AB samt Tranemo Utvecklings AB (TUAB). Ordförande Crister Persson framför på beredningens vägnar ett tack för det goda arbete förvaltningen gjort med att förbättra det ekonomiska resultatet efter Tertial rapport Handlingar som följer beslutet Årsredovisning 2014 Status kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

7 1 ÅRSREDOVISNING 2014

8 2

9 Tranemo kommun Årsredovisning 2014 Introduktion och översikt Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Avsnitt 1 Verksamhetsberättelser Avsnitt 2 Organisation 4 År 2014 i korthet 5 Uppföljning av resultatmålen 6 Kommunens kvalitet i korthet 11 Kommunstyrelsens ordförande 14 Service- och näringslivssektionen 36 Strategisektionen 38 Lärandesektionen 40 Omsorgssektionen 46 Tekniska sektionen 56 Kommunstyrelsens vice ordförande 14 Femårsöversikt 15 Samhällsekonomin 16 Utvecklingen i Tranemo kommun 17 Sjuhäradsperspektiv 19 Ekonomisk översikt 20 Driftredovisning 28 Investeringsredovisning 29 Personalredovisning 31 Miljöredovisning 34 Finansiella rapporter Avsnitt 3 Resultaträkning - koncernen och kommunen 68 Kassaflödesanalys - koncernen och kommunen 68 Balansräkning - koncernen och kommunen 69 Noter 70 Redovisningsprinciper 75 Revisionsberättelse Avsnitt 4 Revisionsberättelse xx 3

10 ORGANISATION Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är den högsta beslutande instansen i Tranemo kommun. I fullmäktige finns 37 ledamöter. I Tranemo kommunfullmäktige finns en borgerlig majoritet. Kommunfullmäktige består av 54 % kvinnor och 46 % män. Mandatfördelning kommunfullmäktige Centerpartiet 9 8 Moderaterna 5 7 Folkpartiet 1 2 Kristdemokraterna 2 2 Socialdemokraterna Miljöpartiet 2 2 Vänsterpartiet 1 1 Sverigedemokraterna 4 2 Summa Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter, samt att ha uppsikt över nämndens och kommunägda bolags verksamhet. Kommunstyrelsen har hand om den ekonomiska förvaltningen. Kommunkoncernen Koncernredovisningen för Tranemo kommun omfattar utöver kommunen även Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Kommunala uppdragsföretag Det finns fyra enskilda förskolor som utför förskole- och fritidsverksamhet. Dessa är Fyrklövern i Limmared, Tussilago i Länghem, Skogsduvan i Mossebo samt Prästkragen i Månstad. Dessutom finns två enskilda dagbarnvårdare som bedriver enskild pedagogisk omsorg i Dalstorp. Ekbergs fönsterputs & städ AB, Pranees städservice AB och Extramamman & Ugglans hemhjälp AB utför hemtjänst. Sophämtningen sköts av LBC Borås AB. 4

11 Tranemo kommun Årsredovisning 2014 Introduktion och översikt År 2014 i korthet ÅR 2014 I KORTHET Befolkning, pendling och arbetsmarknad Befolkningsmängden i kommunen ökade med 109 invånare under 2014 (2013: -42) och kommunens befolkning uppgick därmed till invånare vid årsskiftet. Invånarantalet i kommunen har sjunkit under det senaste decenniet, men 2014 innebär ett trendbrott. Ökningen 2014 är den största ökningen ett enskilt år sedan Jämfört med 30 år tillbaka har invånarantalet i kommunen minskat uppgick invånarantalet i kommunen till invånare. Tranemo kommun har under perioden haft nettoinpendling till kommunen var nettoinpendlingen 100 personer hade det ökat till 166 personer. Under 2013 uppgick inpendlingsnettot till 151 personer. Arbetslösheten i Tranemo kommun var bland de lägsta i landet under 2007, men under den kraftiga konjunkturnedgången 2008 och 2009 ökade arbetslösheten kraftigt. Därefter vände arbetslöshetssiffrorna nedåt, men under 2013 och 2014 har arbetslösheten i kommunen ökat igen. I december 2014 var andelen öppet arbetslösa i kommunen 3,3 % procent medan den totala arbetslösheten uppgick till 5,1 procent. Tranemo kommuns ekonomi 2014 Årets ekonomiska resultat för Tranemo kommun 2014 uppgår till 14,5 mkr (2013: -18,4 mkr). Det ekonomiska resultatet innebär en resultatminskning med 0,5 mkr om jämförelse görs med 2013 års resultat exklusive jämförelsestörande poster års resultat påverkades negativt med drygt 33 mkr av stora jämförelsestörande poster. I 2014 års resultat ingår en minskning av intjänad pensionsskuld per med 12,7 mkr. Denna post ska återläggas när avstämning görs mot balanskravet, vilket innebär att balanskravsresultatet blir 1,8 mkr. Verksamheternas ekonomiska utfall överstiger budget med 4,7 mkr. De största negativa avvikelserna kommer från placeringar i institutionsvård (-5,1 mkr) samt placeringar i familjehem (-2,3 mkr). Positiva budgetavvikelser finns för rivningskostnad av gamla Samhallbyggnaden som var budgeterat med 2,5 mkr, men inte hann göras under Dessutom utnyttjades inte kommunfullmäktige och kommunstyrelsens budget för oförutsedda kostnader fullt ut (+1,0 mkr). Inkomsterna av skatter och statsbidrag var 2,2 mkr högre än budgeterat. Finansnettot (räntekostnader och ränteintäkter) är 1,6 mkr lägre än budgeterat. Årets investeringar uppgick till 50,7 mkr (2013: 51,8 mkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2014 uppgick till 105,4 mkr. Investeringsnivån 2014 är endast marginellt lägre än den genomsnittliga årliga investeringsvolymen sett över de senaste fem åren, vilken uppgår till 52,4 mkr. De planenliga avskrivningskostnaderna som andel av skatter och statsbidrag har ökat något, från 5,7 procent 2008 till 5,8 procent under Kommunens låneskuld uppgick till 230 mkr, vilket är oförändrad nivå jämfört med förra årsskiftet. Av de inlånade medlen är 44 mkr vidareutlånade till TUAB. Kommunkoncernens totala låneskuld var vid årsskiftet 380 mkr (2013: 380 mkr). Kommunens soliditet (inklusive hela pensionsskulden) uppgick i bokslutet för 2014 till 17,2 procent (2013: 15,8 %). För koncernen uppgick soliditeten (inklusive hela pensionsskulden) till 15,3 procent (2013: 14,1 %). För kommunkoncernen (kommunen, Tranemobostäder AB TBAB och Tranemo Utvecklings AB - TUAB) uppgick det ekonomiska resultatet till 17,4 mkr (2013: -18,6 mkr) års resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgick till +19,1 mkr. Omsättningen år 2014 uppgick för kommunen till 742 mkr (2013: 739 mkr). Koncernens omsättning uppgick till 784 mkr (2013: 780 mkr). Kommunalskatten i Tranemo var 20,57 % under 2014, landstingsskatten var 11,13 %, vilket för 2014 innebar totalt 31,70%. Genomsnittet i länet var 32,34 %, medan riksgenomsnittet var 31,86 %. 5

12 förvaltningsberättelse 4 prioriterade resultatmål Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Sammanfattande måluppfyllelse Kunskapsresultaten skiftar rejält (27 % av måtten är uppnådda, 36 % är delvis uppnådda. Speciellt goda resultat i åk 6 och goda resultat i gymnasieskolan. I åk 3 är resultatet bra i svenska, men i matematik betydligt sämre än föregående år. För åk 9 är resultaten överlag sämre än föregående läsår Sammanfattande analys Det låga resultatet i matematik för åk 3 beror till stora delar på att delprovet om mätande misslyckades för många elever, vilket påverkade det totala resultatet i stor utsträckning. ( på delprovet mätning var det endast 53,8 % av eleverna som nådde kravnivån). Det delprov i matematik som flest elever nådde kravnivån på var Mönster i talföljder, geometriska mönster. Här var det 95,8 % av eleverna som nådde kravnivån. Resultat i svenska för åk 3 är mycket bra, där nästan samtliga elever (nådde kravnivån på flera av delproven) I samtliga delprov ligger våra resultat över snittet i Riket. Bäst resultat har delproven som handlar om att tala och läsa. Att skriva faktatext är det delprov som minst antal elever nådde kravnivån (88,7 %). Det vi också kan se i samtliga årskurser med nationella prov är att i svenska är det att skriva berättelser och faktatexter som är svårast för eleverna. Orsakerna till de sämre resultaten i åk 9 är svårare att se, men en av orsakerna är svårigheten att nå de elever med störst behov av särskilda åtgärder. I årskurs 3 är könskillnaderna i resultaten små, här ser vi inget samband mellan resultat och kön. Flickornas meritvärden är betydligt bättre än pojkarnas i åk 9 är skillnaden 42 p (217/175). Även i åk8 är skillnaden mellan resultaten flickor/pojkar (40 p, 212 /172).I åk 6 är skillnaden 20p (221/201). Åtgärder/Aktiviteter för fortsatt utveckling Vi behöver utveckla elevernas skrivande, både när det gäller faktatexter och berättande texter, men också när det gäller stavning och interpunktion. De utvecklingsområden som initierats Matematiklyftet, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, elevhälsa och IKT kommer att stödja utvecklingen mot bättre resultat. Vi behöver analysera varför skillnaderna mellan flickor och pojkars resultat är så stora och sätta in åtgärder därefter. Mått trend Resultat nationella prov åk Resultat nationella prov åk Andel behöriga till gymnasiet Elevernas syn på undervisningen åk Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen ÅRSREDOVISNING TRANEMO KOMMUN

13 förvaltningsberättelse Ge alla medborgare förutsättning att leva ett bra liv KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Minska andelen hushåll med långvarigt försörjningsstöd är delvis uppnått, Minska genomsnittlig utredningstid för barn och unga samt Minska genomsnittlig utredningstid för vuxna. är ej uppnådda måluppfyllelsen avseende försörjningsstöd. För nyanlända tar det idag längre tid än tidigare att få bidrag man är berättigad, exempelvis etableringsstöd. Detta medför att nyanlända är i behov av stöd från socialtjänsten under en längre tid än planerat. Sammanfattande måluppfyllelse Målet är på sektionsnivå är konkretiserat i 4 mål där 1 av målen är uppnått ; Medborgaren ska på sikt klara sig utan stöd från socialtjänsten Sammanfattande analys Effekten av en utökning av handläggare inom ekonomiskt bistånd är tydlig, då det skapat förutsättningar för ett aktivt motiverande förhållningssätt som gett resultat. Kontinuitet i handläggargruppen ger förutsättningar för att ytterligare öka Mått trend Andelen ungdomar som inte längre är i behov av socialtjänst Hur stor del av befolkningen får försörjningsstöd 3,8 4,3 Andelen förvärvsarbetare i kommunen 84,3 83,4 Invånare som kommer i kontakt med kommunen ska uppleva att hon/han får ett gott bemötande och en god service KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Sammanfattande måluppfyllelse Vi har bra resultat i servicemätningen på tillgänglighet, bemötande, bra service, snabb och korrekt handläggning och årets resultat visar på att vi blivit bättre på telefonsvar och något sämre på bemötande. Våra målvärden är satt till hundraprocentig måluppfyllelse och det är en av förklaringarna till att målet endast delvis är uppnått. Samtliga verksamheter jobbar med målet och resultaten på verksamhetsnivå är överlag mycket goda.( 69 % av sektio- nernas konkretiserade mål är uppnådda och 31 % är delvis uppnådda). Resultaten från servicemätningen skiftar inom våra verksamheter. Sammanfattande analys Våra resultat från servicemätningen när det gäller intresse, engagemang och bemötande är höga. Möjligheten att komma i kontakt med handläggare har förbättrats och vi ligger i nivå med likvärdiga kommuner, men fortfarande för lågt resultat för att vi ska vara nöjda.tillgängligheten är dock fortsatt begränsad i organisationen eftersom flertalet medarbetare har begränsade möjligheter att vara tillgängliga per telefon. Mått trend Andelen som får svar på enkel fråga via epost inom två arbetsdagar Andel som får direkt svar på en enkel fråga vid kontakt med kommunen via telefon Då vi är en liten kommun så är vi sårbara eftersom resultaten beror till stor del om rätt handläggare är tillgänglig. Åtgärder för fortsatt utveckling Lära av våra egna goda exempel så att samtliga verksamheter når goda resultat inom tillgänglighet via mail och telefon. Vi behöver fortsätta arbetet med att förbättra våra mail- och telefonrutiner så att invånarna kan få svar på flertalet frågor även om inte rätt handläggare finns tillgänglig Andel som upplever att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en fråga ÅRSREDOVISNING 2014 TRANEMO KOMMUN 5

14 förvaltningsberättelse Medborgarens möjlighet till inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka ska öka. Hon/han ska känna att hon/han blir lyssnad på KOMMER DELVIS UPPFYLLAS/ ÄR DELVIS UPPFYLLD Sammanfattande måluppfyllelse 60 % av de övergripande måtten från KKIK (Kommunens Kvalitet i Korthet) är uppnådda och 40 % är delvis uppnådda 33 % av sektionernas konkretiserade mål har uppnåtts helt och 56 % har delvis uppnått samt 11 % har ej uppnåtts. Sammanfattande analys Inflytande, delaktighet och möjlighet att påverka är centralt inom verksamheterna som riktar sig direkt till invånarna. Samtliga våra verksamheter jobbar med dessa frågor som ett högprioriterat område. Sektionerna och deras verksamheter arbetar också med inflytande exempelvis genom att kontinuerligt uppdatera och komplettera information på hemsidan som har blivit ett mer levande verktyg. Verksamheterna har förstått betydelsen av hemsidan som kommunens ansikte utåt och som en viktigt kanal för inflytande och delaktighet. Även sociala medier ses som ett viktigt medel för inflytande och delaktighet och som ett kompletterande verktyg för att nå flera olika målgrupper. Kärnverksamheterna koncentrerar sina åtgärder direkt mot medborgaren exempelvis genom olika forum för dialog och inflytande. Information är en av förutsättningarna för demokrati och inflytande och kravet på tillgänglig information är ständigt ökande. Medborgarna förväntar sig att finna information om kommunens service och uppdrag på bl.a. hemsidan. Förslag till åtgärder Kommunen behöver fortsätta med att vidareutveckla formerna för inflytande och delaktighet genom att förbättra både mottagande och omhändertagande av synpunkter och klagomål samt utveckla ytterligare former för inflytande och delaktighet. Kommunen behöver se över tillgänglig information på hemsidan och arbetet med att utveckla och tillgängliggöra e-tjänster behöver fortsätta. Mått trend Hur god är kommunens webinformation Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling Hur väl medborgarna upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet 83,3 (2010) Hur många röstberättigade röstade i europaparlamentsvalet 46,3 (2009) 83,9 49,5 6 ÅRSREDOVISNING TRANEMO KOMMUN

15 förvaltningsberättelse 3 ekonomiska resultatmål Kommunens ekonomiska resultat ska motsvara 1,9% av skatter och utjämning Målet är 11 mkr för 2014, utfallet blev 14,5 mkr, målet är uppfyllt. Målet beräknas som 1,9% på skatteintäkter och kommunal utjämning. Kommunens soliditet ska behållas på dagens nivå Målet är satt till att soliditeten ska uppgå till minst 17 %. Utfall per är 17,2 %. Målet är uppfyllt. Soliditet är kommunens egna kapital i förhållande till samtliga tillgångar. Soliditetsmålet ska avspegla kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Det egna kapitalet är kommunens samlade resultat under årens lopp. En soliditet på 17% innebär 170 tkr i samlade vinstmedel och 830 tkr i skulder om totala tillgångarna är 1 mkr. Kommunens soliditet ska bibehållas på dagens nivå Över tid bör alla investeringar vara självfinansierade Kommunens investeringar 2014 blev 50,7 mkr. Kommunens kassaflöde blev 48,2 mkr. Självfinansieringsgraden blev därmed 95%, ska vara 100 % för att målet ska vara uppfyllt. resultatet. Detta blir tillsammans 48,2 mkr. Om kommunen över tid inte kan finansiera sina investeringar med egna medel måste upplåning ske och då ökar kommunens låneskuld. Med kassaflöde menas kommunens kostnad för avskrivningar + det ekonomiska En hundralapp i skatt fördelas så här: 9 Grundskola, 22,70 kr Vård och omsorg om äldre, 22,35 kr Gymnasieskola, 9,91 kr Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, 9,32 kr Stöd till funktionshindrade, 9,80 kr Lokaler, gator och övrig teknisk verksamhet, 7,37 kr Kommungemensam verksamhet 7,37 kr Individ- och familljeomsorg, 6,54 kr Kultur och fritid,2,63 kr Räddningstjänst, 1,67 Miljö- och byggverksamhet, 0,33 Färdtjänst, 0,39 ÅRSREDOVISNING 2014 TRANEMO KOMMUN 7

16 förvaltningsberättelse Uppföljning av resultatmålen Definition av färg God måluppfyllelse Viss måluppfyllelse Ingen måluppfyllelse Medborgarnas trivsel ska öka Medborgarna ska känna sig trygga i kommunen. (Ingen ny mätning) Ökad tillgänglighet till fritidsanläggningar som erbjuder stimulerande och varierande aktiviteter (för främst barn och ungdomar) Trygg, värdig och tillgänglig äldreomsorg efter behov Möjlighet att leva som andra Näringsriktig, god och varierad kost Invånaren skall uppleva att renhållning, VA, fjärrvärme, gata och park fungerar på ett tillfredsställande sätt. (Ingen ny mätning) Öka information och tillgänglighet till besöksnäringen Ett bra serviceutbud inom en rimlig tidsaspekt oberoende av bostadsort. Valmöjligheter till attraktivt boende samt skapa förutsättningar för näringslivsetableringar och utveckling av befintliga företag. God hälsa på lika villkor för hela befolkningen Verksamheten ska ständigt sträva mot att barn och unga ska erbjudas en lärmiljö som är i pedagogisk framkant avseende såväl personal, lokaler som modern teknik Kommunen skall kännetecknas av ett gott företagsklimat Verksamheten ska erbjuda bredd, kvalitet och mångfald utifrån invånarnas behov samt vara tillgänglig för alla kommuninvånare. Kommunens resurser skall användas på ett effektivt sätt Sammanfattning 17% av målen har god måluppfyllelse, 67% visar delvis uppnådd måluppfyllelse medan återstående del (ca 16%) inte har någon måluppfyllelse. 12 av resultatmålen har ett likvärdigt eller förbättrat reslutat jämfört med föregående år, 4 av målen har ett försämrat resultat. 8 ÅRSREDOVISNING TRANEMO KOMMUN

17 förvaltningsberättelse Kommunens kvalitet i korthet - en jämförelse med andra För att ge en enkel överblick över hur Tranemo kommun står sig jämfört med övriga deltagande kommuner har vi pilar som visar rött, gult eller åt det gröna hållet. Grönt innebär att vi tillhör top 25% jämfört med övriga KKIK-kommuner, gult 26%-75% och rött är sämsta gruppen 76%-100%. Tillgänglighet Mått 2014 trend Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningsstationen öppet utöver tiden på vardagar? Hur stor del av de som erbjuds plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden i snitt för att plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats? Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Trygghet Mått 2014 trend Hur trygga känner sig medborgare i kommunen? Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst under en 14-dagarsperiod Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor (både planerad och faktisk)? Information och delaktighet Mått 2014 trend Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Hur väl möjliggör kommunen för sina medborgare att delta i kommunens utveckling? Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet 11 ÅRSREDOVISNING 2014 TRANEMO KOMMUN 11

18 förvaltningsberättelse Effektivitet Mått 2014 trend Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (Svenska) Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (Engelska) Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (Matematik) Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? (Svenska) Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? (Matematik) Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 5. Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. Kostnad per betygspoäng. Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen. Kostnaden för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram. Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst. Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning 12 ÅRSREDOVISNING TRANEMO KOMMUN

19 förvaltningsberättelse Samhällsutveckling Mått 2014 trend Andelen förvärvsarbetare i kommunen. Hur stor del av befolkningen får försörjningsstöd? Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? Vad ger företagarna för Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Ingen ny mätning är gjord) Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar? Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Ingen ny mätning är gjord) Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna. Hur stor är andelen miljöbilar av totala antal bilar i hela den geografiska kommunen? Hur många fler/färre invånare har kommunen fått under de fem sista åren? Hur stor är utpendlingen i kommunen? Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen? 13 ÅRSREDOVISNING 2014 TRANEMO KOMMUN 13

20 Tranemo kommun Årsredovisning 2014 Introduktion och översikt Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande Kommunstyrelsens ordförande När vi nu slutredovisar 2010 kan jag konstatera att resultatet ligger i paritet med vad vi totalt har budgeterat för Verksamheterna har i stort sett följt intentionerna som kommunfullmäktige beslutat om med undantag av socialnämnden där vi har stora negativa avvikelser. Detta har kompenserats av högre skatteintäkter än budgeterat. Det är angeläget att vi under 2011 kommer till rätta med avvikelserna inom det sociala området. När det gäller investeringarna så ligger de på en hög nivå KOMPLETTERAS att vi över tid har svårt att uppnå vårt mål som innebär att våra investeringar ska självfinansieras. Detta betyder att vi åren framöver måste minska investeringsvolymen. Kommunens miljömål som innebär att alla kommunägda fastigheter med kommunal verksamhet ska ha miljövänlig uppvärmning uppnås sannolikt senast Då har kommunens koldioxidutsläpp minskat med 950 ton. En annan siffra som pekar uppåt är födelsenettot vilket i förlängningen kan bidra till att vi får befolkningstillväxt. Vi har under flera år påtalat vikten av att ha en fungerande kollektivtrafik mot Småland och då främst Gislaved - Värnamoområdet. Med hjälp av Västra Götalandsregionen kommer en expresslinje med sex turer i vardera riktningen mellan Värnamo och Borås att starta i mitten på mars Bra samarbete och samverkan med andra kommuner är viktigt och blir än viktigare i framtiden. Vi har ett givande samarbete inom flera områden med kommuner både inom och utanför Västra Götalands Regionen vilket gynnar såväl kommun som kommuninvånare. Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda och förtroendevalda för era insatser och engagemang under 2010! Glädjande för kommunen och hela landet är den snabba återhämtning som skett efter konjunkturnedgång och finanskris. De flesta av företag och företagare är optimistiska och ser på 2011 med stor tillförsikt vilket förhoppningsvis leder till att flera av våra arbetslösa kommuninnevånare kan få arbete Crister Persson (c) Kommunstyrelsens vice ordförande När jag blickar tillbaka på 2010 ser jag stora kontraster. Jag ser mycket positivt som exempelvis ny organisation för kommunen såväl politisk som förvaltningsmässig. Den kommer förhoppningsvis leda till en livligare debatt och diskussion både bland medborgarna och i de politiska församlingarna. Under året startade också en ny gemensam nämnd tillsammans med Ulricehamn för att ta hand om de båda kommunernas it-frågor. Detta är ett konkret exempel på samverkan mellkompletteras na och nu ser jag fram emot fler efterföljare, exempelvis när det gäller löneadministrationen. Jag tror att det kommer att vara avgörande för vår kommun hur väl vi lyckas samverka med andra kommuner och hur väl vi lyckas skapa och delta i nätverk av olika slag. Samtidigt kan jag tyvärr konstatera att de sociala verksamheternas kostnader har eskalerat under 2010, vilket är något jag även har tagit upp tidigare som ett stort problem. Trots omfattande tilläggsanslag blir det ett budgetöverskridande på 7 miljoner kronor. Frågan är vilket som är mest allvarligt nivån på kostnaderna eller det faktum att utfallet gång efter gång blir sämre än prognoserna? Det sistnämnda tyder på bristande kontroll. Det förstnämnda måste däremot ställas mot de behov som finns och den ambition vi har för verksamheten. Det är utan tvekan ett misslyckande för den politiska majoriteten, att hela 2010 fick gå utan att vi kommit närmare en lösning på detta. Sammanfattningsvis vill jag ändå poängtera att jag ser stora möjligheter för vår kommun att utvecklas positivt framöver. Vi har utvecklingsplaner för vår centralort som vi aldrig haft förut, bland annat centrummiljön samt området runt gymnasieskolan och Sveaborg. Det finns också ett stort engagemang i Limmared runt ett nytt glashus och ett stort föreningsengagemang runt konstgräsplaner i kommunen. Detta är bara några exempel som visar att det finns mycket bra att med gemensamma krafter bygga vidare på inför framtiden. Stort tack till politiker över alla partigränser och till kommunens anställda medarbetare för ert engagemang under föregående år! Claes Redberg (s) 14

Kort- version Årsredovisning 2014

Kort- version Årsredovisning 2014 K o r tv ersion 2014 Årsredovisning Bilder från T RA NE MO 40 Å R som firades den 6 september 2014 4 prioriterade resultatmål Verksamhet i nationell toppklass för barn och ungdomar i förskola och skola

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011 kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen

Läs mer

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 deltog 220 Kommunens Kvalitet i Korthet KKiK Som ett led i att styra mot Vision 2030 och höja kvalitén i servicen till medborgarna deltar kommun

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012 s kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller 40 mått. 200 kommuner deltog i undersökningen. Kommunens kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel Kommunens tillgänglighet Hur stor andel av medbogarna som skickar in en enkel fråga via e-post 78% 79% 100% 42% får svar inom två arbetsdagar Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011 kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller totalt 39 mått. 161 kommuner deltog i mätningen. Kommunens Kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011 1 kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra för kommun 1) = Medel för kommun 2) = Förbättringsområde för kommun 3) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två

Läs mer

Bilderna i årsredovisningen 2013 har vi fått låna av föreningslivet i Tranemo kommun

Bilderna i årsredovisningen 2013 har vi fått låna av föreningslivet i Tranemo kommun Årsredovisning 2013 Bilderna i årsredovisningen 2013 har vi fått låna av föreningslivet i Tranemo kommun Föreningslivet i Tranemo kommun skapar stort mervärde för kommuninvånarna. Föreningslivet bidrar

Läs mer

Trollhättan tål att jämföras

Trollhättan tål att jämföras 2012-06-25 Trollhättan tål att jämföras Här kan du se hur Trollhättan står sig jämfört med andra kommuner! Vi deltar sedan 2011 i en årlig undersökning kallad Kommunens Kvalitet i Korthet, där kommuner

Läs mer

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012 1 s kommuns kvalitet i korthet () = Bra resultat för s kommun 1) = Medelresultat för s kommun 2) = Förbättringsområde för s kommun 3) Tillgänglighet i s kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse MÅTT MÅTT 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? MÅTT 2 Hur stor andel

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vadstena kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram CA 2016-01-28 Allmän information Denna rapport är framtagen utifrån SKL s KKiK-rapport v1 2015 deltog 240 kommuner i KKiK (2014 deltog 230 kommuner). Mått 36.

Läs mer

KKiK 2014, Heby kommun

KKiK 2014, Heby kommun KKiK 214, kommun Tillgänglighet 212 213 214 Andel som får svar på e-post inom 2 dagar,% 72 72 81 Andel som får svar på enkel fråga via telefon,% 44 3 47 Andel som får gott bemötande i telefon,% 83 75 85

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009 Hammarö kommuns kvalitet i korthet = Bra i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun Tillgänglighet i Hammarö kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets?

Läs mer

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Sammanställning av resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 Bakgrund Åre kommun deltar sedan 2012 i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella

Läs mer

SKL. Utvärdering KKiK 2014. www.worldwideresearch.se

SKL. Utvärdering KKiK 2014. www.worldwideresearch.se SKL Utvärdering KKiK 2014 Fakta om undersökningen Totalt antal respondenter 228 Antal inkomna svar 156 Felleveranser 0 Svarsfrekvens 68% Undersökningsperiod November - December 2014 Har kommunledningen

Läs mer

4. Anslutning Kroksjöns camping KS/2016: Pernilla Kronbäck. 8. Bidrag till fristående gymnasieskolor 2017 KS/2017:42

4. Anslutning Kroksjöns camping KS/2016: Pernilla Kronbäck. 8. Bidrag till fristående gymnasieskolor 2017 KS/2017:42 Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsen Tid: 2017-03-13 kl. 13:30 Plats: Forumsalen Föredragningslista Öppet sammanträde punkterna 1-25 Ärende Dnr Föredragande 1. Genomgång övergripande av resultat, ekonomi,

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK)

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK) Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK) 3. Så bra är Grästorps resultat jämfört med andra kommuner totalt sett Gemensamma mått Hur god är kommunens webbinformation till medborgare? Hur väl möjliggör kommunen

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Inledning... 3 Resultat för Nyköpings kommun Så här läser du resultaten Tillgänglighet... 4

Inledning... 3 Resultat för Nyköpings kommun Så här läser du resultaten Tillgänglighet... 4 Kommunens kvalitet i korthet Dnr 2/14 Innehållsförteckning Inledning... 3 Resultat för s kommun... 3 Så här läser du resultaten... 3 Tillgänglighet... 4 Att få svar på en enkel fråga... 4 Hur länge är

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Nummer 1 2 3 4 5 6 7 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015 2016-03-03 1 (11) s kommuns kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca

Läs mer

Baksida: Ambjörnarps Vattenskidklubb stod under sommaren 2009 än en gång värd för ett stort arrangemang, denna gång ungdoms- och junior-sm.

Baksida: Ambjörnarps Vattenskidklubb stod under sommaren 2009 än en gång värd för ett stort arrangemang, denna gång ungdoms- och junior-sm. ÅRSREDOVISNING 2009 Framsida: Under 2009 växte en ny silhuett fram i Tranemo, höghuset Tranemo Park. Baksida: Ambjörnarps Vattenskidklubb stod under sommaren 2009 än en gång värd för ett stort arrangemang,

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet Öckerö kommun 1 1 Inledning För att ge politiker och medborgare en översiktlig bild av kvalitet och effektivitet i kommunens verksamheter deltar Öckerö kommun i jämförelseprojektet

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Helsingborg

Trygghet. Delaktighet och information. Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Tillgänglighet. Helsingborg Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) s resultat jämfört med övriga kommuner 2017-02-17 Tillgänglighet Andel av invånarna som får svar på e-post inom två dagar, procent 82 87 96 95 100 86 88 Andel av invånarna

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång Tillgänglighet & Information Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Plac Tanum Medel Bäst Bästa kommun Sämst Sämsta kommun 41 65 77 96 Östersund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Förklaring i ord KKiK 2013

Förklaring i ord KKiK 2013 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller Att kommunen vill föra en dialog kring resultat med kommuninvånarna

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET 1. Serviceundersökning (KKIK) - Andel som får svar på sin fråga via e-post inom

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

KKiK och resultatmått

KKiK och resultatmått PM 2015-03-31 Ekonomi och styrning Lars Strid KKiK och resultatmått Stor och liten påverkansmöjlighet Man kan dela upp gruppen av mått inom KKiK på flera olika sätt. Exempelvis mått där kommunen har stor

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Anna Nord går sitt tredje år på omvårdnadsprogrammet på Tranemo Gymnasieskola och är snart redo att möta arbetsmarknaden.

Anna Nord går sitt tredje år på omvårdnadsprogrammet på Tranemo Gymnasieskola och är snart redo att möta arbetsmarknaden. Framsida: Tranemo Gymnasieskola når lysande resultat 2010 när SKL, Sveriges kommuners och landsting, gör en öppen jämförelse om gymnasieskolor i Sverige. Rapporten bygger på tio olika indikatorer som visar

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Kvalitetsanalys. Lärandesektion Kvalitetsanalys Lärandesektion Lärandesektionens resultat Normer och värden Barnens/elevernas/de studerandes trivsel i förskola, fritidshem och skola ska öka samt målgruppen för verksamheten inom kultur

Läs mer

Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet

Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

2014 Fakta i. fickformat 2016 Köpings kommun

2014 Fakta i. fickformat 2016 Köpings kommun 2014 Fakta i fickformat 2016 Köpings kommun Köpings befolkning 2015-12-31 Folkmängd fördelad på ålder Antal Procent 0-9 2 828 11 10-19 2 776 11 20-29 3 109 12 30-39 2 689 11 40-49 3 161 12 50-59 3 418

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK)

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Så bra är vi jämfört med andra kommuner totalt sett Gemensamma mått Definition Placering Trend Värde Jämfört med förra året Hur ser medborgarna på sin kommun som

Läs mer

Hur använda måtten i KKiK?

Hur använda måtten i KKiK? Hur använda måtten i KKiK? Resultatmått ch infrmatinsmått Resultatmått Måttet har str påverkansmöjlighet för kmmunen ch kan användas sm resultatmått/indikatr till uppsatta mål. De kan därmed användas i

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Nyckeltal kommunal verksamhet Antal elever i förskola och skola 2008 2009 (totalt i kommunal och privat regi) Förskola 2 546 2 599 Familjedaghem 289

Nyckeltal kommunal verksamhet Antal elever i förskola och skola 2008 2009 (totalt i kommunal och privat regi) Förskola 2 546 2 599 Familjedaghem 289 Visste du att... Lidingö utnämndes 2005 till Healthy City, och ingår därmed i Världshälsoorganisationens (WHO) nätverk för hälsosamma städer. Lidingö deltar med nio andra europeiska städer i nätverket

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Så här är vi jämfört med andra kommuner Så här är vi jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommu - nernas kvalitet ur ett meborgarperspektiv.

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012, detaljer per mått.

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012, detaljer per mått. Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012, detaljer per mått. För varje mått redovisas; 1 Resultatet för sämsta kommunen 2 Genomsnitt för deltagande kommuner 3 Resultatet för Ronneby Kommun 4 Resultatet

Läs mer

3 Redovisning från kommunens bolag

3 Redovisning från kommunens bolag 3 Redovisning från kommunens bolag 54 www.munkedal.se Koncernen Munkedals kommun KONCERNEN MUNKEDALS KOMMUN Kommunala bolag Förutom kommunen omfatts koncernen av följande bolag: Munkedals Bostäder AB Bolaget

Läs mer

UTKAST. Kommunens Kvalitet i Korthet

UTKAST. Kommunens Kvalitet i Korthet UTKAST Kommunens Kvalitet i Korthet Resultat 2009 Innehåll Inledning... 3 Tillgänglighet... 4-5 Trygghet... 6 Delaktighet... 7 Effektivitet... 8-13 Samhällsutveckling... 14-16 Teckenförklaring: Resultatet

Läs mer

En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013

En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013 En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013 Fakta Kommunens Kvalitet i Korthet Sedan 2007 genomför Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kvalitetsmätningen Kommunens Kvalitet i Korthet. Antalet

Läs mer