Framsida: Investeringen i Glasets Hus i Limmared är ett exempel på gott samarbete mellan ideell sektor, näringsliv och kommun.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framsida: Investeringen i Glasets Hus i Limmared är ett exempel på gott samarbete mellan ideell sektor, näringsliv och kommun."

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2 Framsida: Investeringen i Glasets Hus i Limmared är ett exempel på gott samarbete mellan ideell sektor, näringsliv och kommun. Foto fram- och baksida: Sven-Erik Öhwall

3 INLEDNING Organisation 4 År 2012 i korthet 5 Kommunstyrelsens ordförande 6 Kommunstyrelsens vice ordförande 6 Femårsöversikt 7 Hur används skattepengarna 8 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning - koncernen och kommunen 33 Kassaflödesanalys - koncernen och kommunen 33 Balansräkning - koncernen och kommunen 34 Noter 35 Redovisningsprinciper 39 INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sverige bromsar men det värsta är över? 9 Utvecklingen i Tranemo kommun 10 Vision och strategisk plan 12 God ekonomisk hushållning 14 Kommunens Kvalitet i Korthet 16 Sjuhäradsperspektiv 17 Ekonomisk översikt 18 Driftredovisning 26 Investeringsredovisning 27 Personalredovisning 29 Miljöredovisning 32 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Service- och näringslivssektionen 40 Strategisektionen 41 Lärandesektionen 42 Omsorgssektionen 47 Tekniska sektionen 52 REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse 61 3

4 INLEDNING ORGANISATION STRATEGISK NIVÅ DEMOKRATI- OCH VISIONSBEREDNING KOMMUNFULLMÄKTIGE 37 ledamöter REVISION BEREDNING FÖR TRIVSEL OCH TRYGGHET EVENTUELLA TILLFÄLLIGA BEREDNINGAR BEREDNING FÖR TILLVÄXT/ UTVECKLING OCH KOMPETENS POLITISK SAMORDNINGSGRUPP VERKSTÄLLANDE NIVÅ IT-NÄMND Gemensam med Ulricehamnskommun PERSONAL- NÄMND Gemensam med Svenljunga kommun JÄVSNÄMND KOMMUNSTYRELSEN 13 ledamöter ALLMÄNT UTSKOTT VALNÄMND ÖVERFÖR- MYNDAR- NÄMND KRISLED- NINGS- NÄMND BILDNINGS- OCH KULTURUTSKOTT TRANEMOBOSTÄDER AB OMSORGS- OCH FOLKHÄLSOUTSKOTT TRANEMO UTVECKLINGS AB FÖRVALTNINGEN SERVICE- OCH NÄRINGSLIVSSEKTION KOMMUNCHEF STRATEGISEKTION DRIFTVERKSAMHETER: LÄRANDE OMSORG - TEKNIK Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är den högsta beslutande instansen i Tranemo kommun. I fullmäktige finns 37 ledamöter. I Tranemo kommunfullmäktige finns en borgerlig majoritet. Kommunfullmäktige består av 46 % kvinnor och 54 % män. Mandatfördelning kommunfullmäktige Centerpartiet 8 11 Moderaterna 7 6 Folkpartiet 2 2 Kristdemokraterna 2 2 Socialdemokraterna Miljöpartiet 2 0 Vänsterpartiet 1 1 Sverigedemokraterna 2 1 Summa Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter, samt att ha uppsikt över nämndens och kommunägda bolags verksamhet. Kommunstyrelsen har hand om den ekonomiska förvaltningen. Kommunkoncernen Koncernredovisningen för Tranemo kommun omfattar utöver kommunen även Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Kommunala uppdragsföretag Det finns fem enskilda förskolor som utför förskole- och fritidsverksamhet på uppdrag av Tranemo kommun. Dessa är Fyrklövern i Limmared, Tussilago i Länghem och Skogsduvan i Mossebo, Regnbågen i Uddebo och Prästkragen i Månstad. 4

5 ÅR 2012 I KORTHET Befolkning, pendling och arbetsmarknad Befolkningsmängden i kommunen minskade med 33 invånare under 2012 (2011: +19) och kommunens befolkning uppgick därmed till invånare vid årsskiftet. Invånarantalet i kommunen har sjunkit under det senaste decenniet. Även sett över en så lång period som 30 år så har invånarantalet i kommunen minskat uppgick invånarantalet i kommunen till invånare. Tranemo kommun har under perioden haft nettoinpendling till kommunen var nettoinpendlingen 160 personer hade det minskat till 21 personer. Under 2011 uppgick inpendlingsnettot till 146 personer. Arbetslösheten i Tranemo kommun var bland de lägsta i landet under 2007, men under den kraftiga konjunkturnedgången 2008 och 2009 ökade arbetslösheten kraftigt. Därefter har dock arbetslöshetssiffrorna vänt nedåt igen. I december 2012 var andelen öppet arbetslösa i kommunen 2,7 procent medan den totala arbetslösheten uppgick till 4,1 procent. Tranemo kommuns ekonomi 2012 Årets ekonomiska resultat för Tranemo kommun 2012 uppgår till 5,6 mkr (2011: -18,4 mkr). Årets resultat på 5,6 mkr innebär en resultatförbättring med 24 mkr jämfört med förra året. Större delen av resultatförbättringen förklaras dock av en stor jämförelsestörande engångskostnad 2011 på 21,8 mkr till följd av ändrad diskonteringsränta för beräkning av pensionsskulden.kommunens ekonomiska resultat exklusive jämförel-sestörande poster uppgår till -5,4 mkr, vilket är en försämring med 8,8 mkr jämfört med året innan. i 2012 års ekonomiska resultat ingår en jämförelsestörande engångsintäkt från AFA på 11 mkr avseende återbetalning av försäkringspremier. För kommunkoncernen (kommunen, Tranemobostäder AB TBAB och Tranemo Utvecklings AB - TUAB) uppgick det ekonomiska resultatet till 5,4 mkr (2011: -15,8 mkr). Exklusive jämförelsestörande poster uppgår resultatet för koncernen till -5,6 mkr. Verksamheterna har sammantaget redovisat negativa avvikelser de fyra senaste åren. I tabellen nedan redovisas verksamheternas sammantagna budgetavvikelser de senaste åren. Inkomsterna av skatter och statsbidrag var 9,2 mkr högre än budgeterat. Finansnettot (räntekostnader och ränteintäkter) 2012 är 0,9 mkr lägre än budgeterat. Årets investeringar 2012 uppgick till 46,2 mkr (2011: 51,5 mkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2012 uppgick till 95,4 mkr. Investeringsnivån 2012 är lägre än den genomsnittliga årliga investeringsvolymen sett över de senaste fem åren, vilken uppgår till 66,7 mkr. Avskrivningskostnaderna som andel av skatter och statsbidrag har ökat, från 5,7 procent 2008 till 7,0 procent under Kommunens låneskuld vid årsskiftet /2013 uppgick till 230 mkr, vilket är en ökning med 20 mkr jämfört med förra årsskiftet. Av de inlånade medlen är 64 mkr vidareutlånade till TUAB. Kommunkoncernens totala låneskuld var vid årsskiftet 380 mkr (2011: 348 mkr). En låneskuld på 380 mkr motsvarar kronor per invånare (2011: kr/inv). Kommunens soliditet (inklusive hela pensionsskulden) uppgick i bokslutet för 2012 till 18,3 procent (2011: 17,9 %). För koncernen uppgick soliditeten (inklusive hela pensionsskulden) till 16,2 procent (2011: 16,2 %). Verksamheternas budgetutfall 2012, mkr Budgetutfall Service- och näringslivssektionen -0,9 Tekniska sektionen -1,0 Lärandesektionen -3,7 Omsorgssektioen -15,4 Strategisektionen +0,2 Summa -20,8 INLEDNING Omsättningen år 2012 uppgick för kommunen till 709 mkr (2011: 683 mkr). Koncernens omsättning uppgick till 753 mkr (2011: 726 mkr). Kommunalskatten i Tranemo var oförändrad inför 2012 och uppgick till totalt 31,45 %. Genomsnittet i länet var 32,05 %, medan riksgenomsnittet var 31,60 %. Verksamheternas ekonomiska utfall är betydligt sämre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till -20,8 mkr. Omsorgssektionen (-15,4 mkr), lärandesektionen (-3,7 mkr), tekniska sektionen (-1,0 mkr) och service- och näringslivssektionen (-0,9 mkr) redovisar underskott mot budget. Sektionen för strategisk planering (+0,2 mkr) redovisar överskott mot budget. Verksamheternas budgetutfall , mkr , , , , ,8 5

6 INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande När vi nu slutredovisar 2012 kan jag konstatera att resultatet i stort sett ligger i paritet med vad vi totalt budgeterat för året. Dock visar verksamheterna ett stort underskott i förhållande till budget vilket är oroväckande. Här måste förvaltningen ta till krafttag för att fortsättningsvis klara sig inom givna budgetresurser. Arbetet med förbättring av infrastruktur och möjlighet till bättre kommunikationer är ständigt aktuellt. Förbifart Borås avseende riksväg 27 påbörjas våren 2013 för att vara klar hösten Även följetongen, väg mellan Ljungsarp och Grimsås tycks gå mot en lösning. Detsamma gäller vägen mellan Dalstorp och Gölingstorp. Investeringsmässigt ligger vi fortfarande på en hög nivå även om vi för 2012 fick ett betydligt lägre utfall mot budget vilket innebär att vi får en stor ombudgetering till Närmast ligger två tunga investeringar Dalstorpskolan och Gudarpsgården. Investeringen i Glasets Hus Limmared visar på en lyckad satsning där ideell sektor, näringsliv och kommun tillsammans fått fram ett bra koncept som redan efter ett halvår visar på betydligt större besökssiffror än förväntat. Bredband i form av fiber är också en viktig fråga där arbetet pågår med att binda ihop våra orter för att möjliggöra utbyggnad i kommunens övriga områden där bredbandsföreningar och byalag har en stor uppgift. En ytterligare utmaning är att öka servicegraden för kollektivtrafiken i kommunen. Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda och förtroendevalda för era insatser och engagemang under Konjunkturmässigt har vi i Sverige och Tranemo klarat oss bra i förhållande till stora delar av vår omvärld. Även om det råder viss osäkerhet om framtiden har vi relativt låg arbetslöshet vilket är positivt för kommunen som helhet. Under 2012 har ytterligare framsteg gjorts i samarbetet med våra grannkommuner. Tillsammans med Svenljunga har vi nu en gemensam personalenhet. Med Ulricehamn har vi kommit långt i diskussioner om en gemensam miljö och byggenhet. I övrigt har vi ett bra samarbete med ett flertal kommuner både inom och utanför Västra Götalandsregionen. Crister Persson (c) Kommunstyrelsens VICE ordförande Det gångna året var händelserikt för oss politiker på många sätt, inte minst på skolans område. Under våren arbetade beredningen för tillväxt och kompetens med målen för den framtida skolan, och under hösten tog fullmäktige beslut om den framtida skolstrukturen, efter en intensiv debatt. Beslutet togs av en bred majoritet i kommunfullmäktige och jag hoppas att detta på sikt kommer att vara till nytta för kommunens invånare. En glädjande nyhet under året var invigningen av Glasets hus i Limmared, och det är ett sant nöje att besöka detta hus! Tänk vilket lyft detta har inneburit både för Limmared och för kommunen i sin helhet. Slutligen vill jag tacka politikerkollegor och tjänstemän för ett gott samarbete under 2012! Ett stort orosmoln för mig är kommunens ekonomi. Även om 2012 års resultat är positivt på sista raden finns stora negativa avvikelser. Resultatet räddas den här gången av så kallade extraordinära intäkter på 11 miljoner kronor från AFA, men återigen överskreds verksamheternas budgetar kraftigt totalt med 20,8 miljoner kronor, varav 15,4 miljoner inom omsorgen. Detta påverkar även budgeten Kommunens låneskuld ökade därutöver med 20 miljoner kronor 2012 och var vid årsskiftet totalt 166 miljoner kronor. Det är alltså hög tid att ta ett samlat grepp över kommunens ekonomi, vilket jag ser som en prioriterad uppgift det kommande året. Claes Redberg (s) 6

7 FEMÅRSÖVERSIKT KOMMUNEN EKONOMISKT RESULTAT Årets resultat, tkr 1) Ökning nettokostnader, % 1,0 2,1 3,4 2,6-2,4 Ökning skatteintäkter, % -0,4 1,0 1,4 1,7 4,3 Personalkostnader, mkr 438,8 428,1 413,9 414,4 398,2 INLEDNING INVESTERINGAR Nettoinvesteringar, mkr 46,2 51,5 61,9 88,4 85,6 Självfinansiering av investeringar, % TILLGÅNGAR/SKULDER Totala tillgångar, mkr 806,5 792,6 778,1 752,5 634,4 Totala skulder, mkr 659,2 650,8 618,0 598,3 480,6 Varav Långfristiga skulder, mkr 230,0 210,0 180,0 150,0 65,0 SOLIDITET Soliditet inkl pensionsskuld, % 18,3 17,9 20,6 20,5 24,3 SKATTESATS Kommunal skattesats, % 20,57 21,00 21,00 21,00 20,75 Total skattesats, % 31,45 31,45 31,45 31,45 31,20 INVÅNARE Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelsenetto Inflyttning Utflyttning Flyttningsnetto ) I resultatet för 2011 ingår jämförelsestörande pensionskostnader (21,8 mkr) m a a ändrad diskonteringsränta. 7

8 INLEDNING HUR ANVÄNDS SKATTEPENGARNA? 100 kr i skatt till kommunen användes under år 2012 så här: (verksamhetens andel av nettokostnaderna) Äldreomsorg Grundskola Lokaler, gator och övrig teknisk verksamhet Gymnasieskola Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Stöd till funktionshindrade Kommungemensam verksamhet Individ- och familjeomsorg Kultur och fritid Räddningstjänst Färdtjänst Miljö- och byggverksamhet 22,29 kr 19,61 kr 12,16 kr 10,84 kr 8,57 kr 9,56 kr 6,63 kr 4,78 kr 2,67 kr 1,64 kr 0,33 kr 0,92 kr Vad används pengarna till? Var kommer pengarna ifrån? Personalkostnader 62% Material, tjänster, avgifter m m 28% Bidrag 5% Avskrivningar 5% Kommunalskatten 58% Avgifter, hyror, bidrag mm 23% Statsbidrag 19% 8

9 SVERIGE BROMSAR - MEN DET VÄRSTA ÄR ÖVER? Efter ett antal år med extrema finansiella och realekonomiska påfrestningar har utvecklingen i världsekonomin blivit mer mångfacetterad. De negativa signalerna från omvärlden kommer främst från vår egen kontinent. Ljusningen i konjunkturen inom eurozonen dröjer och förväntningarna om framtiden har under hösten förskjutits i negativ riktning. Den svenska ekonomin har utvecklats relativt starkt under årets första tre kvartal. Det mesta tyder dock på en betydligt svagare utveckling under det fjärde kvartalet. Flera bedömare räknar med att Sveriges BNP backar något under fjärde kvartalet och att utvecklingen under första kvartalet 2013 blir fortsatt svag. Förutsättningarna för tillväxt är emellertid betydligt bättre i Sverige än i många andra länder. Ett skäl är att Sverige inte har samma statsfinansiella problem att brottas med som många andra länder. Utvecklingen i Europa fortsatt svag Efter ett antal år med extrema finansiella och realekonomiska påfrestningar har utvecklingen i världsekonomin blivit mer mångfacetterad. Tillväxten i USA:s och Kinas ekonomier stärks, även om förbättringen går trögt och nedåtrisker kvarstår. I Europa och Japan har läget tvärtom förvärrats och länderna kämpar för att ta sig ur nya reces-sioner. Även Brasilien, Indien och Kina står inför stora utmaningar. De måste gå försiktigt fram med tillväxtstimulanser för att undvika nya problem med överhettning. De negativa signalerna från omvärlden kommer främst från vår egen kontinent. Ljusningen i konjunkturen inom eurozonen dröjer och förväntningarna om framtiden har under hösten förskjutits i negativ riktning. Det som framförallt tynger konjunkturen är skuldsaneringen i Sydeuropa. Flera sydeuropeiska länder har haft betydande fall i BNP under 2012 och avmattningen har spridit sig norrut till ekonomiskt starka länder som Tyskland. Sammantaget har detta inneburit att BNP för eurozonen som helhet har fallit två kvartal i rad och det mesta pekar mot att tillväxten för helåret blir negativ. Även på andra viktiga svenska exportmarknader som Storbritannien, Danmark och Finland har tillväxten varit ytterligt svag i år. Utvecklingen beräknas dock bli något bättre under Ett lysande undantag i vår omedelbara närhet är Norge. Utvecklingen i Norge bidrar till att tillväxten för Norden som helhet hålls uppe. Också den amerikanska ekonomin utvecklas förhållandevis väl. Tillväxten det tredje kvartalet blev markant högre än det andra kvartalet och arbetslösheten minskar. Det saknas dock inte orosmoln. Ett sådant är det "budgetstup" som innebär att finanspolitiken riskerar att stramas åt kraftigt om inte demokrater och republikaner kommer överens. Svag export håller tillbaka tillväxten i Sverige Den svenska ekonomin har utvecklats relativt starkt under årets första tre kvartal. Mycket tyder dock på en betydligt svagare utveckling under det fjärde kvartalet. Flera bedömare räknar med att Sveriges BNP backar något under fjärde kvartalet och att utvecklingen under första kvartalet 2013 blir fortsatt svag. Försvagningen av den svenska ekonomin under slutskedet av 2012 förklaras i huvudsak av en försvagad export vilket i sin förlängning är ett resultat av den mycket dystra utvecklingen i stora delar av Europa. Exportutvecklingen bedöms bli något, men inte mycket, bättre Den svaga utvecklingen i omvärlden spiller också över på inhemsk efterfrågan. De svaga tillväxtutsikterna för med sig en försvagad sysselsättning. Fram till nu har arbetsmarknaden stått emot bra, antal sysselsatta och arbetade timmar har fortsatt att växa svagt. Arbetslösheten ökade relativt måttligt in på hösten. Olika indikatorer antalet varsel om uppsägning, bedömningar av sysselsättningsläget i Konjunkturbarometern och antalet visstidsanställda har emellertid under hösten tydligt pekat på en förestående försämring. Skatteunderlaget växer realt Trots en svagare utveckling av sysselsättning och löner har Sveriges Kommuner och Landsting endast gjort små förändringar i den senaste skatteunderlagsprognosen för Skatteunderlaget beräknas till och med växa något snabbare än genomsnittet för perioden En förklaring är den automatiska balanseringen i det allmänna ålderspensionssystemet. Den vänds från att ha haft en kraftig bromsande effekt på pensionsinkomsterna 2011 till att ge dessa en extra skjuts Utvecklingen Den svagare utveckling som förutses för 2012 och 2013 påverkar, som framgått ovan, i ganska ringa grad skatteunderlaget för 2012 och 2013 och nästa år. Däremot har de förändrade förutsättningarna betydelse för 2014 och framåt. Sveriges Kommuner och Landsting har i sin senaste bedömning justerat ner prognosen för skatteunderlagets tillväxt från 3,7 till 3,2 procent för år Den relativt svaga tillväxten i vår omvärld innebär att svensk export kommer att växa betydligt långsammare än vad som är normalt under en period av konjunkturell återhämtning. Den svaga utvecklingen i omvärlden fördröjer därmed återhämtningen i svensk ekonomi. Förutsättningarna för tillväxt är emellertid betydligt bättre i Sverige än i många andra länder. Ett skäl är att Sverige inte har samma statsfinansiella problem att brottas med som finns på andra håll. Ett annat skäl är att den privata sektorn uppvisar stora finansiella överskott vilket gör att en betydande potential finns för ökade investeringar och konsumtion. Källor: Sveriges Kommuner och Landsting, MakroNytt 3/2012, december 2012 Swedbank Economic Outlook, januari 2013 Förvaltningsberättelse 9

10 Förvaltningsberättelse UTVECKLINGEN I TRANEMO KOMMUN Invånarantalet i Tranemo kommun minskade med 33 personer under 2012, vilket är i linje med den långsiktiga trenden. Det har dock varit ett antal år med positiva siffror de senaste åren ökade invånarantalet med åtta personer och 2011 ökade invånarantalet med 19. Arbetslösheten i Tranemo kommun var bland de lägsta i landet under 2007, men under den kraftiga konjunkturnedgången 2008 och 2009 ökade arbetslösheten kraftigt. Därefter vände arbetslöshetssiffrorna nedåt, men under 2012 har arbetslösheten ökat något igen. I december 2012 var andelen öppet arbetslösa i kommunen 2,7 procent medan den totala arbetslösheten uppgick till 4,1 procent. Tranemo kommun har under perioden haft nettoinpendling till kommunen var nettoinpendlingen 160 personer hade det minskat till 21 personer. Under 2011 uppgick inpendlingsnettot till 146 personer. Under 2011 antog kommunfullmäktige en strategisk plan för åren med fem olika utvecklingsområden: boende, kommunikationer, lärande, företagsamhet samt livskraft. Politik och förvaltning arbetar med dessa utvecklingsområden i den riktning som slås fast i den strategiska planen. I detta avsnitt i årsredovisningen redovisas även hur befolkningsunderlaget förändras och hur den lokala arbetsmarknaden utvecklas. Befolkningsutvecklingen Tranemo kommuns befolkningsmängd uppgick per den 31/ till invånare, en minskning med 33 personer jämfört med för ett år sedan. Detta innebär att invånarantalet minskat med 415 personer under de senaste tio åren. Även sett över en så lång period som närmare 30 år så har invånarantalet i kommunen minskat uppgick invånarantalet i kommunen till invånare. Utvecklingen med en minskande befolkning sedan början av 1990-talet är inte unik för Tranemo kommun. Många mindre kommuner har haft en liknande utveckling. Flytt-strömmarna går till storstäder och universitetsoch högskoleorter. Tranemo kommun Landareal 744 km2 Invånare per km2 16 Befolkningsutveckling 2012 Befolkning Inflyttningar 471 Utflyttningar -499 Flyttningsöverskott -28 Födda 128 Döda -133 Födelseöverskott -5 Befolkningsförändring -33 Befolkning Befolkningsutveckling Åldersstrukturen i Tranemo kommun skiljer sig markant från den för hela riket i vissa åldersgrupper. Framför allt har Tranemo kommun förhållandevis få invånare i åldrarna mellan 20 och 30 år, både bland män och bland kvinnor. Däremot har Tranemo kommun betydligt fler invånare i 60-årsåldern jämfört med snittet för hela riket. Befolkningsutvecklingen i kommunen har varit föremål för mycket diskussion de senaste åren. På olika sätt finns det möjlighet att påverka utvecklingen. Arbetsmarknadens utveckling och attraktiva boendemiljöer är naturligtvis viktiga faktorer. Förvärvsarbetande Nattbefolkning, % Tranemo Riket Jordbruk 4 1 Tillverkning Offentlig service Övr service m m Dagbefolkning, % Tranemo Riket Jordbruk 4 1 Tillverkning Offentlig service Övr service m m

11 Utvecklingen på arbetsmarknaden Arbetslösheten i Tranemo kommun var bland de lägsta i landet under 2007, men under den kraftiga konjunkturnedgången 2008 och 2009 ökade arbetslösheten kraftigt. Därefter vände arbetslöshetssiffrorna nedåt, men under 2012 har arbetslösheten ökat något igen. I december 2012 var andelen öppet arbetslösa i kommunen 2,7 procent medan den totala arbetslösheten uppgick till 4,1 procent. Den totala arbetslösheten i Tranemo kommun uppgick till 4,1 procent i december 2012, vilket var en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med förra året. Den totala arbetslösheten i länet uppgick till 6,6 procent och i riket till 6,9 procent i december Andelen öppet arbetslösa i Tranemo kommun uppgick till 2,7 procent i december I Tranemo kommuns näringsliv är det en relativt stor koncentration på tillverkande industri. Tillverkningsindustrin samt byggsektorn står för ungefär 55 % av arbetstillfällena i kommunen. De största arbetsgivarna i kommunen, Tranemo kommun undantaget, är Ardagh Glass Limmared AB och Nexans IKO Sweden AB. Total arbetslöshet, Ungdomsarbetslöshet, Förvaltningsberättelse Pendlingen till och från Tranemo kommun ökar, men mest ökar inpendlingen. År 2005 pendlade personer in i kommunen enligt statistik från SCB. Under 2011 var antalet inpendlare personer personer pendlade ut ur kommunen Inpendlingsnettot var följaktligen 146 personer var det första året under åtminstone de senaste tjugo åren som kommunen hade en nettoinpendling. Den tidigare nettoutpendlingen, som dock sjunkit stadigt under hela 2000-talet, var 175 personer under 2005 och hela 365 personer om man går så långt tillbaka som Pendling, Antal nya företag per invånare 11

12 Förvaltningsberättelse Vision och strategisk plan Tranemo kommuns vision lyder: TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination med naturskön omgivning ger livskvalitet. Övergripande mål De övergripande målet för Tranemo kommun är följande: Tranemo kommun har invånare som trivs och blir fler. Utvecklingen sker på ett långsiktigt hållbart sätt. Den kommunala organisationen ska verka för följande: En effektiv verksamhet med hög nivå på kvalitet och service. Verksamhet för barn och ungdomar i nationell toppklass. En stark centralort och ett starkt tätortsområde i Tranemo Limmared. De fem utvecklingsområdena är: BOENDE Åtgärder i den strategiska planen Planera för en stärkt centralort Erbjuda boende för alla Möjliggöra miljöboende Tillhandahålla attraktiva tomter Uppmuntra boendet på landsbygden Aktiviteter 2012 Det tematiska tillägget till översiktsplanen rörande LIS områden (byggnation i Strandnära lägen) har antagits av kommunfullmäktige. Arbetet med en fördjupad översiktsplan för Tor-pa/Hofsnäsområdet har pågått under året och kommer att ställas ut för samråd under våren Detaljplanen för Tranemoparken har färdigställts och antagits under året. Enligt denna ska befintlig industribyggnad rivas, och plats skapas för nya bostäder och verksamheter i attraktivt läge. Arbete med flera detaljplaner i olika skeden pågår för att skapa byggbara attraktiva tomter. Möte har hållits med fastighetsägare i kommunen för att diskutera intresse och möjligheter för bostadsbyggnation. KOMMUNIKATIONER Åtgärder i den strategiska planen Verka för ett ökat kollektivt resande Förbättra transportnäten Erbjuda infrastruktur av hög kapacitet för IT-kommunikation Stimulera användandet av hållbara drivmedel Aktiviteter 2012 Från och med genomfördes skatteväxling och Västra Götalandsregionen övertog kostnadsansvaret för kollektivtrafiken i regionen och blev även regional kollektivtrafikmyndighet. Inriktningen av och målen för kollektivtrafiken i regionen anges i det regionala trafikförsörjningsprogrammet som antogs av regionfullmäktige under hösten. Till grund för programmet ligger de delregionala målbilderna och kollektivtrafikprogrammen. Utifrån trafikförsörjningsprogrammet pågår framtagandet av fem olika strategier Strategi för pris och sortiment, Målbild för tåg, Strategi för tillgänglighetsanpassning, Strategi för miljö och klimat och Servicenivå på landsbygd. Tranemo kommun deltar aktivt med synpunkter när det gäller utarbetandet av dessa strategier för att tillförsäkra så god kollektivtrafik som möjligt för kommunens invånare. Kommunen för en kontinuerlig dialog med Trafikverket om behoven på vägnätet. Under 2011 skulle arbetena påbörjas vad gäller vägarna Ljungsarp Grimsås och Dalstorp Gölingstorp. Detta har inte skett. Vad gäller vägen Dalstorp Gölingstorp kommer förbättringsåtgärder att genomföras under 2013 och för vägen Ljungsarp Grimsås troligen först Utbyggnaden av förbifart Borås på rv 27 Viared Kråkered skulle påbörjats i december. Eftersom arbetsplanen överklagades har dock byggstarten fördröjts och blir först under vår/sommar Utifrån IT-infrastrukturprogrammet har utbyggnad av fiber skett till anslutningspunkter i Bragnum och Sjötofta. Utbyggnad till Gölingstorp pågår och avtal har tecknats med Telia Sonera om utbyggnad av 4G i södra kommundelen för att därmed förbättra bredbandstillgängligheten där. Fiberföreningar har bildats och är under bildande i olika delar av kommunen. LÄRANDE Åtgärder i den strategiska planen Ge skolan rätt förutsättningar Verka för bättre resultat i skolan Öka flexibiliteten i förskolan Samverka för livslångt lärande Aktiviteter 2012 Under året har det gjorts en översyn av skolstrukturen som legat till grund för de beslut som fattades i slutet av året. Beslutet innebär att skolorna i Ljungsarp och Ambjörnarp ska avvecklas, detta för att möta de minskande elevkullarna. Antalet elever minskar över tid med drygt 30 % vilket medför att lokalkostnaderna per elev hela tiden ökar. Idag ligger lokalkostnaden per elev ca 10 tkr över riksgenomsnittet. Anpassningen ska över tid frigöra resurser från lokalkostnader till undervisningskostnader. Under året har implementeringen av en handlingsplan för ökad måluppfyllelse inletts. Mycket av arbetet handlar om att konkretisera och lokalanpassa de nationella mål som finns för skolan. I samband med implementeringen av skola 2011 och GY 2011 och de nya styrdokumenten såsom skollag, förordningar och läroplaner har verksamheterna arbetat med att utveckla verksamheten i linje med de direktiv och metoder som ska ligga till grund för dagens skola. Tranäng 7-9 och Gymnasiet har ansökt om att vara del i ett stort projekt i regionen som heter Ta drivet vidare! som ska utveckla de entreprenöriella lärandet både hos elever och personal. Lärandesektionen har tillsatt en arbetsgrupp som ska se på möjligheten att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. 12

13 Vuxenutbildningen samordas i högre utsträckning regionalt genom Sjuhärads kommunalförbund viket ska kunna ge en ökad bredd. Gymnasiet har utvecklat sitt kommunikationskoncept för att kunna förmedla sin verksamhet och visa på de styrkor Tranemo Gymnasieskola har, främst till våra ungdomar i Tranemo men även ungdomar i Svenljunga. Ett gott samarbete bedrivs med en mängd företag då många elever läser som lärlingar men även via den traditionella praktiken på yrkesprogrammen. Men även på de studieförberedande programmen samarbetar man mycket med företag inom ramen för Ung Företagsamhet (UF). Skolan jobbade även tätt med kulturen i konceptet skapande skola under året. FÖRETAGSAMHET Åtgärder i den strategiska planen Stimulera och uppmuntra entreprenörskap Verka för differentiering Samverka för attraktiva och hållbara förutsätt-ningar Öka nyföretagandet Utveckla besöksnäringen Aktiviteter 2012 Kommunens organisation har förändrats. Näringslivsfrågorna har knutits närmare till kommunens serviceverksamhet och förstärkts genom inrättande av tjänst som service- och näringslivschef. Aktiviteter 2012 Den personliga hälsan är varje individs ansvar men samhället och folkhälsoarbetet har som uppgift att skapa förutsättningar och sprida information. Folkhälsa som begrepp används vid beskrivning av hela befolkningens eller delar av befolkningens hälsa. Folkhälsoarbete består huvudsakligen av komponenterna hälsofrämjande; alltså att fokusera på det friska och således lyfta fram de faktorer människan mår bra av, samt förebyggande arbete; där det sätts in åtgärder för att stoppa utvecklingen av ohälsa. Folkhälsoarbetet har bedrivits enligt den verksamhetsplan som beslutats för 2012 och detta innebär bl a följande insatser: Aktiviteter för ungas hälsa, drogförebyggande insatser, föräldrastödsgrupper både formella som Cope och icke formella, Mio stödgrupp för barn med missbrukande föräldrar, bidrag till föreningar för hälsobefrämjande aktiviteter. Tranemo kommun har tillsatt en bredning som särskilt riktar sig mot att utveckla medborgardialogen med unga. Tranemo kommun arbetar även med att skapa en tillgänglig politisk process med förbättrad och förenklad synpunkts- och förslagshantering. Genom att utveckla den kommunala servicen och skapa forum för dialog nås fler kommuninvånare vilket medför att intresset och delaktigheten ökar. Ett väl genomlyst och förändrat system för föreningsbidrag togs fram och fastställdes under året. Det nya föreningsbidraget ska jämna ut skillnader som varit mellan olika idrotter och på så sätt vara rättvisare och gynna fler idrotter. Planerna på ett nytt bibliotek fortsätter men nu i en annan form då Lärandesektionen fått i uppdrag att se om biblioteket skulle kunna rymmas i gymnasiets nuvarande lokaler. Förvaltningsberättelse I Översiktsplanen har även lämpliga lokaliseringar av verksamhetsområden redovisats. Detaljplaner har utarbetats och antagits för flera verksamhetsområden såsom Pipelife, Hållanders såg och Norra infarten i Tranemo. Samverkan med företagen inom ramen för bl a Näringslivsrådet har fortsatt under året. En arbetsgivarring har etablerats där såväl kommunen som flera företag i kommunen ingår. En gemensam turiststrategi håller på att utarbetas för Tranemo och Svenljunga i vilken inte minst samverkan mellan turistföretagare lyfts fram. Likaså pågår ett arbete inom Sjuhärads kommunalförbund som syftar till en utveckling av besöksnäringen i Sjuhärad. Samverkan vad gäller turistinformation sker såväl i Glasets Hus som i Torpa. Under 2012 har ett busspaketkoncept tagits fram som innehåller olika besöksmål i kommunen. LIVSKRAFT Åtgärder i den strategiska planen Verka för en god hälsa Göra kommunen tillgänglig Utveckla former för delaktighet Bredda föreningslivet Verka för ett berikande kulturliv De som jobbar med kulturen i Tranemo samverkar i de nätverk som finns i Sjuhärad. Under året har Kulturen i Tranemo satts på kartan genom flera lyckade kulturevenemang och även genom lokala förmågors framgångar. 13

14 Förvaltningsberättelse GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God måluppfyllelse: Viss måluppfyllelse: Ingen måluppfyllelse: Finansiella mål Kommunens ekonomiska resultat ska motsvara 1,5 % av skatter och utjämning. Kommunens soliditet skall behållas på dagens nivå. Kommentar av måluppfyllelse Målet avseende det ekonomiska resultatet uppnås inte. Det ekonomiska resultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgår till -5,4 mkr. Kommunallagens krav på ekonomi i balans uppnås dock genom att kommunen erhållit en återbetalning av försäkringspremier från AFA med 11 mkr. Soliditeten ökar något under Målet avseende den finansiella ställningen, soliditeten, uppnås därmed under Över tid bör alla investeringar vara självfinansierade. Målet att alla investeringar över tid ska finansieras med egna medel uppnås inte under Cirka 95 procent av årets investeringar finansieras med egna medel. Sett över den senaste tioårsperioden ( ) har 62 procent av investeringarna finansierats via medel som tillförts från driften. Verksamhetsmål Lokala företagares omdömen om företagsklimatet i kommunen skall rankas bland de 30 bästa i landet (Svenskt Näringslivs undersökning) skall sjukfrånvaron i organisationen vara så låg att den är bland de fem lägsta i landets samtliga kommuner. Delmål 2012 är att sjukfrånvaron ska minska med 0,2 procentenheter jmf med 2011 Måluppfyllelse Målet är ej uppfyllt. Tranemo kommun rankas på plats 147, vilket innebär en försämring med 37 placeringar jämfört med Sjukfrånvaron har minskat marginellt, från 4,17 % 2011 till 4,16 % Andelen anställda med heltidsanställning skall öka årligen med minst 5% och andelen timanställda skall årligen minska med minst 5%. Andelen heltidsanställda har under 2012 ökat med 1%, från 58% till 59%. När det gäller antalet timavlönade så betalades i december 2012 ut timlön till 187 personer, vilket är en minskning med 3,6% från december 2011 då 194 personer erhöll timlön. Fakturering av de årliga avgifterna inom miljö- och byggverksamheten ska ske huvudsakligen under första tertialet. 96% av livsmedelsavgifterna och 94% av miljö- och hälsoskyddsavgifterna är fakturerade under första tertialet. Miljö och bygg skall aktivt arbeta med intern kontroll samt styrning av verksamhetrelaterat budget tertialvis. Nyckeltal: Uppföljning av tillsynsplaner samt händelsestyrd verksamhet; ärendemängd, antalårsarbetare, tjänstegarantier Kvalitetsmål: tillsynenska följa centrala myndigheters direktiv avseende kvalitet och kontinuitet, tjänstegarantinför handläggningstid ska efterlevas, myndighetenska eftersträva full bemanning på inrättade tjänster Tranemo kommun har korta handläggningstider i förhållande till andra kommuner. Tranemo kommun har inlett tillsynen över serveringstillstånd, receptfria läkemedel och tobak. Livsmedelstillsynen uppfyller inte centrala myndigheters direktiv i alla delar.under året har 2,25 tjänster hållits vakanta med anledning av den pågående utredningen om samverkan med Ulricehamns kommun. Konsulter har bemannat de 2,25 tjänsterna. Andelen vakanta lokaler i kommunens fastigheter ska vara högst 2%. Mängden avfall som vägs in till deponi eller för vidaretransport till förbränning ska uppgå till högst 530 kg/hushåll. Målet uppnåddes ej 2012 då vakanta lokaler bl a finns i Kindbo. Målet uppnåddes ej 2012, trots att mängden avfall minskat i jämförelse med Mängden avfall 2012 blev 551 kg/ hushåll. Målet bör ändras då det inte längre är realistiskt. Tranemo kommuns resultat är förhållandevis lågt jämfört med andra kommuner. 14

15 2012 skall ingen av de lokaler som används för kommunens verksamhet utnyttja olja för uppvärmning. Oljeuppvärmda lokaler ska konverteras till mer miljövänliga uppvärmningsalternativ, t ex fjärrvärme, pellets, värmepump etc. Delmål för 2011 är att samtliga kommunala lokaler i Länghem ska ha konverterats. Bibehållen nivå på antal badande i simhallen jämfört med föregående år. Andelen elever i åk 5 som uppnår målen i alla ämnen ska öka med minst 10 procentenheter. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka. Andelen elever i gymnasieskolan som fullföljt ett nationellt gymnasieprogram efter 3 år ska öka. Antalet inskrivna elever i kulturskolan ska öka med minst 5 % jämfört med föregående år. Målet uppnåddes ej Oljeuppvärmda lokaler finns i Grimsås samt Solbacken i Länghem. På Solbacken ska värmesystemet bytas under Målet uppnåddes under 2012, antalet besökare var totalt ca , vilket var en ökning jämfört med Målet utgår. Från läsåret 2012/13 blir det betyg för årskurs 6. Andelen elever som uppnått behörighet till yrkesprogram har ökat från 76% till 77%. Andelen behöriga elever till högskoleförberedande program har ökat från 72% till 73%. Läsåret 2011/12=91%, 2010/11=90% Antalet inskrivna barn har ökat med mer än 5%. Anledningen är att verksamheten har utökats med klassundervisning som inte fanns Förvaltningsberättelse Öka antalet besök/invånare från 3,95 till över 4 gällande all aktivitet inom biblioteksverksamheten. Antalet besökande ungdomar vid fritidsgårdarna ska öka med minst 5 % jämfört med föregående år Ekonomi, omsorgssektionen: Öka verksamheternas delaktighet i budgetprocess och uppföljning för att skapa ökad förståelse för god ekonomisk hushållning. Handläggning, omsorgssektionen: Genom att aktivt följa rättstolkningen inom LSS samt sociallagstiftning arbeta för att 95% av alla överklagningar i länsrätt och kammarrätt lämnas utan bifall. Personal, omsorgssektionen: För att vara en god arbetsgivare skall antalet medarbetare som kan utöka sin sysselsättningsgrad under året öka. Omsorgssektionens brukare skall känna sig trygga även när de har behov av nämndens vård- och omsorgsinsatser. Varje brukare ska vara delaktig i såväl upprättande som uppföljning av genomförandeplan över individuellt beviljade insatser. Inom äldreomsorgen finns behov av en övergripande boendeutredning för att kartlägga framtida behov av bra boende för äldre. Målet är att presentera ett resultat före sommaren Inom avdelning för funktionsnedsättning bör antalet platser inom det särskilda boendet omvandlas från gruppbostad till servicebostad enligt LSS. IFO: Arbetsplaner ska finnas i biståndsärenden där det är relevant och planerna ska utvärderas regelbundet. Missförhållanden bland barn och unga ska upptäckas på ett tidigt stadium genom minst ett informationstillfälle på varje skola/ förskola under året. Varje medarbetare ska genom ett informationstillfälle varannan månad få en ökad medvetenhet kring verksamhetens ekonomiska situation Genom att aktivt följa rättstolkningen inom sociallagsstiftningen arbeta för att 95% av alla överklagningar i länsrätt och kammarrätt lämnas utan bifall. Antalet besök per invånare har minskat från från 3,8 till 3,58. Det beror på att låntagare använder sig av bibiliotekets hemsida för att låna om och beställa böcker, att antal utlånade e- böcker har ökat och att antalet arrangemang i bibliotekets regi har minskat. Verksamhetsmålet 4 är satt före den tioprocentiga neddragning av bibilotek/allmänkultur som gjordes =3297, 2011=2647 Under hösten har uppföljningen försvårats genom att tide för ekonomstöd har varit något begränsad. Alla domar utan en har dömts till sektionens fördel. All personal erbjuds välja sysselsättningsgrad två gånger per år. Alla brukare inom såväl äldre- som funktionsnedsättningsomsorg har genomförandeplan. Boendeutredning är färdigställd och arbetet med genomförandet pågår. Planering av omvandling av gruppbostadsplatser till platser vid servicebostad pågår. Alla nya ärenden har i dagsläget arbetsplaner, men saknas fortfarande till viss del i gamla ärenden. Pågående arbete att hitta nya samarbetsformer. Personalen vid myndighetsfunktionen får varannan vecka en rapport om den ekonomiska situationen vid arbetsplatsträff. IFO har vunnit alla domar under

16 Förvaltningsberättelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 var första året som Tranemo kommun deltog i Kom-munens Kvalitet i Korthet (KKiK). Kommunens Kvalitet i Korthet består av ett antal kunskapsområden som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet ur ett invånarperspektiv; tillgänglighet, trygghet, delaktighet och information, effektivitet samt kommunen som samhällsutvecklare. 200 av Sveriges 290 kommuner deltog i år i Kommunens Kvalitet i Korthet och har mätt sina resultat inom ovanstående områden på samma sätt. Resultaten från mätningarna kan därför användas för jämförelser mellan de deltagande kommunerna och visa hur Tranemo kommuns resultat står sig i jämförelse med övriga deltagande kommuner. Årets resultat visar att Tranemo kommun har särskilt goda resultat inom området effektivitet. Här finner vi exempelvis resultaten från nationella prov i årskurs 3 och 6 där Tranemo kommuns resultat är bland de 5 bästa i årets mätning. Färgförklaring För att ge en enkel överblick över hur Tranemo kommun står sig jämfört med övriga deltagande kommuner har vi delat upp utfallet i tre grupper: Tranemo kommuns resultat är bland de bättre/bästa i mätningen Tranemo kommuns resultat är runt medelvärdet i mätningen Tranemo kommuns resultat är bland de sämre/sämsta i mätningen Mått Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? Hur många timmar/vecka har kommunen öppet simhallen utöver tiden på vardagar? Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen? Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 5. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod? Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende? Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar? Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Andelen förvärvsarbetare i kommunen. Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Hur många nya företag har startats per invånare i kommunen? Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen? Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (Både planerad och faktiskt.) Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram. Kostnad per betygspoäng Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? 16

17 TRANEMO KOMMUN I ETT SJUHÄRADSPERSPEKTIV I detta avsnitt redovisas jämförande statistik ur olika aspekter för kommunernas i Sjuhärad. Befolkningsutveckling senaste femårsperioden Borås 3,7 % Bollebygd 3,5 % Ulricehamn 2,3 % Vårgårda 0,6 % Mark 0,3 % Herrljunga 0,0 % Tranemo -1,6 % Svenljunga -1,8 % Källa: SCB Skattesats 2012 Tranemo 20,57 Ulricehamn 21,05 Borås 21,06 Vårgårda 21,21 Mark 21,21 Svenljunga 21,27 Bollebygd 21,59 Herrljunga 22,16 Svenskt Näringslivs kommunranking 2012 Vårgårda 11 Herrljunga 29 Bollebygd 32 Borås 44 Ulricehamn 103 Svenljunga 144 Tranemo 147 Mark 220 Allmännyttiga bostadsföretag, hyresnivåer 2012, kr/kvm Tranemo 787 Herrljunga 787 Svenljunga 831 Vårgårda 845 Mark 853 Ulricehamn 858 Borås 873 Bollebygd 904 Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan, 11/12 Bollebygd 97 Vårgårda 89 Borås 88 Mark 88 Herrljunga 88 Ulricehamn 83 Svenljunga 82 Tranemo 77 Riksgenomsnitt 88 Källa: Skolverket Andel (%) gymnasieelever som fullföljde utbildningen inom fyra år, exklusive IV - läsåret 11/12 Tranemo 92 Bollebygd 90 Borås 88 Herrljunga 87 Ulricehamn 87 Svenljunga 85 Vårgårda 84 Mark 82 Förvaltningsberättelse Riksgenomsnitt 20,59 Riksgenomsnitt 915 Riksgenomsnitt 83 Källa: SCB Källa: SABO Källa: Skolverket Skattekraft i procent av riksgenomsnittet, 2011 Bollebygd 102 Borås 94 Tranemo 91 Ulricehamn 91 Herrljunga 90 Mark 90 Vårgårda 89 Svenljunga 87 Förskola, antal inskrivna barn / årsarbetare läsåret 11/12 Herrljunga 5,1 Svenljunga 5,3 Ulricehamn 5,4 Tranemo 5,5 Bollebygd 5,5 Vårgårda 5,6 Mark 5,6 Borås 5,6 Riksgenomsnitt 5,3 Andel av 65-w år med omsorg i särskilt boende procent Tranemo 6,3 Mark 5,6 Svenljunga 5,0 Vårgårda 4,9 Ulricehamn 4,9 Bollebygd 4,5 Borås 4,4 Herrljunga 4,3 Riksgenomsnitt 5,1 Källa: SCB Källa: Skolverket Källa: Kolada Arbetslöshet, december 2012 Bollebygd 2,5 Tranemo 2,7 Vårgårda 2,7 Svenljunga 2,8 Mark 3,0 Ulricehamn 3,0 Herrljunga 3,2 Borås 3,7 Riksgenomsnitt 3,6 Antalet lärare/100 elever i grundskolan läsåret 11/12 Tranemo 9,1 Herrljunga 8,8 Svenljunga 8,6 Ulricehamn 8,4 Mark 8,4 Borås 8,3 Vårgårda 8,1 Bollebygd 8,0 Riksgenomsnitt 8,3 Andel av 65-w år med omsorg i ordinärt boende procent Borås 14,7 Mark 14,3 Ulricehamn 12,7 Vårgårda 12,5 Tranemo 11,1 Svenljunga 10,2 Bollebygd 9,7 Herrljunga 9,5 Riksgenomsnitt 11,5 Källa: AMS Källa: Skolverket Källa: Kolada 17

18 Förvaltningsberättelse EKONOMISK ÖVERSIKT - KONCERNEN Kommunkoncernens ekonomiska resultat 2012 uppgår till +5,4 mkr, vilket innebär en resultatförbättring med 21,2 mkr jämfört med förra året. Större delen av resultatförbättringen förklaras dock av en stor engångskostnad 2011 på 21,8 mkr till följd av ändrad diskonteringsränta för beräkning av pensionsskulden. Resultatet 2012 påverkas positivt av en återbetalning på 11 mkr, av försäkringspremier från AFA. Undantaget jämförelsestörande poster försämras koncernens ekonomiska resultat med 11,6 mkr. Kommunens ekonomiska resultat försämras med 8,8 mkr (exklusive jämförelsestörande poster). Tranemo Utvecklings AB (TUAB) redovisar ett ekonomiskt resultat i nivå med förra året, strax över noll. Tranemobostäders (TBAB) ekonomi påverkas positivt av fortsatt relativt låga räntenivåer under 2012, men hög vakansgrad och höga kostnader för drift och underhåll påverkar det ekonomiska resultatet negativt. Tranemobostäders ekonomiska resultat efter skatt är -2,1 mkr. Koncernens soliditet är 16,2 procent, vilket innebär oförändrad nivå jämfört med Koncernen Tranemo kommun Koncernen Tranemo kommun omfattar utöver kommunen även de helägda bolagen Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Koncernens resultatutveckling , mkr Exklusive jämförelsestörande poster Bostadsbolaget Tranemobostäder hade vid utgången av år 2012 ett fastighetsbestånd som omfattar 818 bostadslägenheter ( kvm) och 50 lokaler (5 087 kvm). Tranemo Utvecklings AB bildades under 2005 och syftet med bolagets verksamhet är att utveckla och bredda näringslivet i Tranemo kommun. Bolagets verksamhet innebär att exploatera, förvärva, bebygga, förvalta, hyra ut och sälja fastigheter för näringsverksamhet. Bolaget förvaltade vid utgången av 2012 en lokalyta på kvm. Årets ekonomiska resultat Kommunkoncernens ekonomiska resultat 2012 uppgår till 5,4 mkr (2011: -15,8 mkr). Det ekonomiska resultatet 2012 innebär följaktligen en resultatförbättring med 21,2 mkr jämfört med förra året. Undantaget jämförelsestörande poster uppgår det ekonomiska resultatet till -5,6 mkr. Resultatet 2012 påverkas positivt av återbetalning av försäkringspremier från AFA på 11,0 mkr. Koncernens resultatutveckling , mkr Koncernens soliditet Soliditetsmåttet anger andelen eget kapital av de totala tillgångarna. En soliditet på 16 procent innebär att redovisningsenheten har skulder motsvarande 84 procent av de samlade tillgångarna. Soliditeten är ett mått på det ekonomiska handlingsutrymmet. En låg soliditet innebär att det ekonomiska handlingsutrymmet är begränsat och vice versa. Koncernens soliditet, inklusive samtliga pensionsåtaganden, har under den senaste femårsperioden legat mellan 16 och 21 procent. Stora investeringar de senaste åren har inneburit en lägre nivå på soliditeten. Soliditetsutveckling Inklusive hela pensionsskulden 18

19 TRANEMOBOSTÄDER AB Syftet med Tranemobostäders verksamhet är att äga, förvalta och hyra ut bostäder och lokaler inom Tranemo kommun. Bolagets verksamhet kan också omfatta uppförande av småhus och bostadsrätter för försäljning. Tranemobostäder verkar i konkurrens med andra aktörer på marknaden för bostäder och lokaler inom kommunen. Av antalet hyresrätter i kommunen ägs merparten av Tranemobostäder. Det ekonomiska resultatet för bolaget under 2012 uppgår till -2,1 mkr efter skatt. Andelen outhyrda lägenheter har minskat under Antalet outhyrda lägenheter uppgick i genomsnitt under 2012 till cirka 45 lägenheter vilket motsvarar 5,5 procent av lägenhetsbeståndet. Under 2011 uppgick den genomsnittliga vakansgraden till 7,9 procent. Bolagets ekonomiska resultat har påverkats positivt av fortsatt relativt låga räntenivåer. Den genomsnittliga räntenivån under 2012 var 2,4 procent (2011: 2,5 procent, 2010: 1,2 procent). Kostnaderna för drift och underhåll var högre under 2012 än året innan. Kostnaderna för drift och underhåll uppgick till 38,1 mkr under året (2011: 33,7 mkr). Genomsnittsåldern på fastighetsbeståndet uppgår till cirka 40 år - fastigheternas medelvärdeår är Ordförande VD Kommunens ägarandel: 100 % Aktiekapital: 5,0 mkr Organisationsnummer Hans Andersson (c) Lizz Wiklund (fr o m nov) Resultat efter skatt -2,1 +0,8 Omsättning 46,5 45,2 Summa outhyrt 3,7 4,7 Balansomslutning 180,8 170,4 Antal lägenheter Antal lokaler Genomsnittlig vakansgrad 5,5 % 7,9 % Vakansgrad 5,1 % 6,3 % december (42 lgh) (53 lgh) Soliditet 9,1 % 10,9 % Förvaltningsberättelse Under 2010 beslutade kommunfullmäktige om förändrade ägardirektiv för bolaget. De nya ägardirektiven innebär som en del att bolaget ska arbeta långsiktigt för att minska kommunens risktagande. Bolaget ska bland annat arbeta för att stärka soliditeten. Bolagets soliditet har minskat med 1,8 procentenheter jämfört med föregående årsskifte. Bolagets låneskuld har ökat med 13,1 mkr jämfört med föregående årsskifte. Resultatutveckling Tranemobostäder AB , mkr I enlighet med en av styrelsen utarbetad strategisk plan för att stärka bolagets ekonomi har sju lägenheter sålts under året, i orterna Dalstorp och Ljungsarp. Försäljningarna bidrar med en positiv resultateffekt på 0,8 mkr under 2012 (2011: 1,1 mkr). Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen. Framtiden Bolagets målsättning inför 2013 är att sänka vakansgraden ytterligare och samordna verksamheten för att förbättra ekonomin och upprätthålla en långsiktigt stabil nivå på fastighetsunderhållet. Soliditetsutveckling Tranemobostäder AB Genom det fortlöpande arbetet med strategiska försäljningar kan nyproduktion i attraktiva områden bli möjligt. 19

20 Förvaltningsberättelse TRANEMO UTVECKLINGS AB Tranemo Utvecklings AB har enligt bolagsordningen till ändamål att förvärva, bebygga, förvalta, uthyra och sälja fastigheter avsedda för hantverk, industri, handel och tjänsteverksamhet samt även bedriva därmed sammanhängande verksamhet. Det ekonomiska resultatet för bolaget under 2012 uppgår till +29 tkr (2011: +0,1 mkr). Bolagets omsättning och balansomslutning ökade kraftigt framförallt under 2009 efter ett antal fastighetsförvärv. Under 2012 har dock inga nya förvärv skett, utan tvärtom har en fastighet avyttrats. Bolaget har under verksamhetsåret förvaltat följande fastigheter: Genhöve 2:2 i Ljungsarp Den tidigare hyresgästen, Ljungsarps Verkstad AB, har gått i konkurs under Från och med finns ett nytt hyresavtal, tecknat med Ljungsarps Mekaniska AB. Fastigheten är uthyrd i sin helhet. Återköpsavtal finns. Industribyggnad på fastigheten Ömmestorp 1:27 i Tranemo. Avtalet med den tidigare hyresgästen AP&T har upphört under Skogarp 1:39 och 1:21 i Dalstorp Fastigheten köptes i juni 2009 och är uthyrd i sin helhet till CJ Automotive. Återköpsavtal finns. Gudarp 3:44 i Tranemo Fastigheten köptes i juli 2009 och är uthyrd i sin helhet till JABO. Återköpsavtal finns. Moghult 1:223 i Grimsås Fastigheten köptes från kommunen i januari 2009 och är uthyrd i sin helhet till Nexans. Lagmanshaga 1:13 i Ljungsarp Fastigheten köptes från kommunen i april Fastigheten är såld under 2012, med tillträdesdag i maj. Ordförande VD Kommunens ägarandel: 100 % Aktiekapital: 6,0 mkr Organisationsnummer: ChrisTina Yngvesson (m) Niklas Anemo Resultat efter skatt +0,0 mkr +0,1 mkr Omsättning 8,5 mkr 8,1 mkr Balansomslutning 72,8 mkr 79,8 mkr Lokalyta (kvm) december Soliditet 9,0 % 8,2 % Resultatutveckling Tranemo Utvecklings AB , mkr exkl jämförelsestörande poster Ägardirektivet att bolaget ska arbeta för konsolidering och för att stärka soliditeten beräknas har uppnåtts under 2012 balansomslutningen minskar genom att en fastighet har sålts under året. Soliditetsutveckling Tranemo Utvecklings AB Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen. Framtiden Verksamheten förväntas ge ett fortsatt positivt ekonomiskt resultat de kommande åren. I januari 2013 har bolaget amorterat 5,9 mkr av låneskulden till ägaren, Tranemo kommun. 20

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013 1 (5) 2014-01-20 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) = Bra för kommun (tillhör de 25 % som har bäst ) = Medel för kommun = Förbättringsområde för kommun (tillhör de 25 % som har sämst ) Tillgänglighet

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012 s kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller 40 mått. 200 kommuner deltog i undersökningen. Kommunens kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 deltog 220 Kommunens Kvalitet i Korthet KKiK Som ett led i att styra mot Vision 2030 och höja kvalitén i servicen till medborgarna deltar kommun

Läs mer

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011 kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011 1 kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra för kommun 1) = Medel för kommun 2) = Förbättringsområde för kommun 3) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två

Läs mer

Bilderna i årsredovisningen 2013 har vi fått låna av föreningslivet i Tranemo kommun

Bilderna i årsredovisningen 2013 har vi fått låna av föreningslivet i Tranemo kommun Årsredovisning 2013 Bilderna i årsredovisningen 2013 har vi fått låna av föreningslivet i Tranemo kommun Föreningslivet i Tranemo kommun skapar stort mervärde för kommuninvånarna. Föreningslivet bidrar

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011 kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller totalt 39 mått. 161 kommuner deltog i mätningen. Kommunens Kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012 1 s kommuns kvalitet i korthet () = Bra resultat för s kommun 1) = Medelresultat för s kommun 2) = Förbättringsområde för s kommun 3) Tillgänglighet i s kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel

Läs mer

Trollhättan tål att jämföras

Trollhättan tål att jämföras 2012-06-25 Trollhättan tål att jämföras Här kan du se hur Trollhättan står sig jämfört med andra kommuner! Vi deltar sedan 2011 i en årlig undersökning kallad Kommunens Kvalitet i Korthet, där kommuner

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel Kommunens tillgänglighet Hur stor andel av medbogarna som skickar in en enkel fråga via e-post 78% 79% 100% 42% får svar inom två arbetsdagar Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vadstena kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

KKiK 2014, Heby kommun

KKiK 2014, Heby kommun KKiK 214, kommun Tillgänglighet 212 213 214 Andel som får svar på e-post inom 2 dagar,% 72 72 81 Andel som får svar på enkel fråga via telefon,% 44 3 47 Andel som får gott bemötande i telefon,% 83 75 85

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar

Läs mer

Anna Nord går sitt tredje år på omvårdnadsprogrammet på Tranemo Gymnasieskola och är snart redo att möta arbetsmarknaden.

Anna Nord går sitt tredje år på omvårdnadsprogrammet på Tranemo Gymnasieskola och är snart redo att möta arbetsmarknaden. Framsida: Tranemo Gymnasieskola når lysande resultat 2010 när SKL, Sveriges kommuners och landsting, gör en öppen jämförelse om gymnasieskolor i Sverige. Rapporten bygger på tio olika indikatorer som visar

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Baksida: Ambjörnarps Vattenskidklubb stod under sommaren 2009 än en gång värd för ett stort arrangemang, denna gång ungdoms- och junior-sm.

Baksida: Ambjörnarps Vattenskidklubb stod under sommaren 2009 än en gång värd för ett stort arrangemang, denna gång ungdoms- och junior-sm. ÅRSREDOVISNING 2009 Framsida: Under 2009 växte en ny silhuett fram i Tranemo, höghuset Tranemo Park. Baksida: Ambjörnarps Vattenskidklubb stod under sommaren 2009 än en gång värd för ett stort arrangemang,

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Övergripande mål och strategisk plan för Tranemo kommun 2012-2015

Övergripande mål och strategisk plan för Tranemo kommun 2012-2015 Vision TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination med naturskön omgivning

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Kallelse/underrättelse. Kommunstyrelsen. Föredragningslista. Ärende Dnr Föredragande. Tid: 2015-03-16 kl. 13:30 Plats: Forumsalen

Kallelse/underrättelse. Kommunstyrelsen. Föredragningslista. Ärende Dnr Föredragande. Tid: 2015-03-16 kl. 13:30 Plats: Forumsalen Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsen Tid: 2015-03-16 kl. 13:30 Plats: Forumsalen Föredragningslista Öppet sammanträde punkterna 1-9 Ärende Dnr Föredragande 1. Genomgång av resultat (verksamhet och ekonomi)

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram CA 2016-01-28 Allmän information Denna rapport är framtagen utifrån SKL s KKiK-rapport v1 2015 deltog 240 kommuner i KKiK (2014 deltog 230 kommuner). Mått 36.

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse MÅTT MÅTT 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? MÅTT 2 Hur stor andel

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Sammanställning av resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 Bakgrund Åre kommun deltar sedan 2012 i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella

Läs mer

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde. I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner.

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009 Hammarö kommuns kvalitet i korthet = Bra i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun Tillgänglighet i Hammarö kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets?

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015 2016-03-03 1 (11) s kommuns kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2008 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2008 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2008 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013

En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013 En jämförelse mellan åtta kommuner i Kronobergs län 2013 Fakta Kommunens Kvalitet i Korthet Sedan 2007 genomför Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kvalitetsmätningen Kommunens Kvalitet i Korthet. Antalet

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET 1. Serviceundersökning (KKIK) - Andel som får svar på sin fråga via e-post inom

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Förklaring i ord KKiK 2013

Förklaring i ord KKiK 2013 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller Att kommunen vill föra en dialog kring resultat med kommuninvånarna

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr. ÅRSREDOVISNING 2015 I KORTHET Emådalen Foto: Henrik Tingström DET EKONOMISKA RESULTATET Högsby kommun redovisade ett överskott på 11,3 miljoner kronor för 2015. Det är ett bra resultat och innebär överskott

Läs mer

2014 Fakta i. fickformat 2016 Köpings kommun

2014 Fakta i. fickformat 2016 Köpings kommun 2014 Fakta i fickformat 2016 Köpings kommun Köpings befolkning 2015-12-31 Folkmängd fördelad på ålder Antal Procent 0-9 2 828 11 10-19 2 776 11 20-29 3 109 12 30-39 2 689 11 40-49 3 161 12 50-59 3 418

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Tierps kommun Anders Petersson Samir Sandberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Kävlinge. Fjelie. Flädie. Bjärred. Lund. Staffanstorp. Lomma " " Ö ¾r e s u n d Burlöv KOMMUNFAKTA

Kävlinge. Fjelie. Flädie. Bjärred. Lund. Staffanstorp. Lomma   Ö ¾r e s u n d Burlöv KOMMUNFAKTA Kävlinge Bjärred " Flädie " " Fjelie Lund Lomma " Staffanstorp Ö ¾r e s u n d Burlöv 11 KOMMUNFAKTA 1 ALLMÄN BESKRIVNING Lomma kommun är belägen vid Öresundskusten i sydvästra Skåne strax norr om Malmö.

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Nummer 1 2 3 4 5 6 7 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon

Läs mer

Inledning... 3 Resultat för Nyköpings kommun Så här läser du resultaten Tillgänglighet... 4

Inledning... 3 Resultat för Nyköpings kommun Så här läser du resultaten Tillgänglighet... 4 Kommunens kvalitet i korthet Dnr 2/14 Innehållsförteckning Inledning... 3 Resultat för s kommun... 3 Så här läser du resultaten... 3 Tillgänglighet... 4 Att få svar på en enkel fråga... 4 Hur länge är

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer