Palliativ vård. En resurs med många ansikten. Nationell cancerstrategi. Kerstin Wigzell utreder. gcf linnéa 10 år

Transkript

1 gynsam gyncancerföreningarnas nationella samarbetsorganisation nr 4, december 2007 Nationell cancerstrategi Kerstin Wigzell utreder gcf linnéa 10 år ragnar norrby tveksam till effekten av nytt vaccin Palliativ vård En resurs med många ansikten

2 Gynsamposten ges ut av Gynsam som är en ideell intresseorganisation för gyncancerdrabbade 18 Palliativ vård En resurs med många ansikten Årgång 8 Storgatan 52 B, Sundsvall , info@gynsam.se plusgiro Ansvarig utgivare och redaktör Margaretha Sundsten Redaktion Maude Andersson Cathrine Dahlström Eva Ekman Birgit Feychting Manusstopp 2008 Nr 1: 1 februari. Nr 2: 1 maj Nr 3: 1 september. Nr 4: 1 november Manus för publicering insändes till redaktionen per e-post eller cd. Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material samt förbehåller sig rätten att korta i texter och insändare. Referat ur artiklar och andra källor om läkemedel och behandlingsmetoder innebär inget ställningstagande från Gynsams sida. Annonser Kontakta Gynsam Prenumeration 200 kronor per kalenderår. Gynsamposten utkommer med fyra nummer per år. Produktion och grafisk form Fronthill AB, Stockholm tryck AB Danagårds Grafiska, Ödeshög issn Omslagsfoto Gun-Inger Arvidsson Innehåll nr 4, december Valberedningen och Riksstämman Medlemsskap Nationell cancerstrategi för framtiden 8 Kontroll av vaccin behövs, generaldirektör Ragnar Norrby 10 Forskning om äggstockscancer 11 Många kvinnor avstår cellprovstest 11 Vem gör vad i den svenska sjukvården 12 Gyncancerföreningen Linnéa 10 år 14 Länssjukhuset i Halland ombyggt 16 GCF Anemonen Halland ordnade informationskväll i Varberg 16 GCF Mariarosens höstmöte i Västerås 18 Palliativ vård En resurs med många ansikten alltid i Gynsamposten 3 Margaretha har ordet 21 Boktips 22 Gynsam kontakt Foto Gun-Inger Arvidsson 2 gynsamposten nr 4, december 2007

3 Margaretha har ordet Ett händelserikt 2007 ad har då hänt under 2007? Ett stort framsteg på det medicinska planet är att det nu finns vaccin som skyddar mot livmoderhalscancer. Vi skriver om utvecklingen här i Gynsamposten och media och politiker verkar ha vaknat lite i alla fall. Vi får hoppas att debatten har kommit igång ordentligt nu. Jag vill uppmana alla att sprida denna information till så många unga flickor och tjejer som möjligt. Vaccinet kostar pengar, men vad kostar det inte att vara sjuk? Det här är ett ämne som vi säkert kommer att återkomma till En annan viktig händelse är att GCF Linnéa har fyllt 10 år. Ett stort fång Linnéor till kvinnorna som tog initiativet till bildandet av GCF Linnéa. Förberedelserna började långt tidigare, men 1997 förverkligades planerna. Själv har jag varit med i föreningen sedan den första interimsstyrelsen bildades. Vid 10-årsfirandet var det roligt att se att många av dem som blev medlemmar 1997 fortfarande är medlemmar i föreningen. Medlemsantalet har varit ungefär lika stort sedan starten. Mer om»födelsedagsfirandet«kan du läsa på sidorna Invigning av Mellannorrlands hospice i Sundsvall ägde rum i september. Som ordförande för GCF Linnéa och Gynsam var jag inbjuden till denna invigning. Jag vill rikta ett varmt tack till alla de som arbetat för att ett hospice kunnat bli verklighet här i Sundsvall. När Matthias Brian, ansvarig läkare och verksamhetschef Åsa Tjernell i sitt invigningstal berättade om vilket arbete som ligger bakom så känner man ännu större tacksamhet, vilka eldsjälar! I väntan på Hennes Majestät Drottningen fick vi inbjudna gäster möjlighet att gå runt och titta på de ljusa och trevliga lokalerna. Gästrummen är trivsamma. Det vittnade de patienter, eller gäster som de kallas, som redan installerat sig om. Lite försenad kom så Drottning Silvia i sällskap med Västernorrlands landshövding, Gerhard Larsson. Matthias Brian, HM Drottningen och landshövdingen gick runt och tog alla inbjudna gäster i hand. Där fanns också några patienter som fick lite extra uppmärksamhet av vår drottning Därefter var det dags för invigningsceremonin. Sundsvalls kammarkör under ledning av Kjell Lönnå inledde. Därefter höll Matthias Brian och Åsa Tjernell sitt invigningstal. Ett tal som innehöll många roliga, men också allvarliga inslag. Därefter invigde HM Drottningen Mellannorrlands hospice. Några bilder från invigningen kan du se på sidan 20. Efter mingel med drink och förtäring lämnade HM Drottningen och hennes sällskap Sundsvall. Avslutningsvis var det dags för representanterna från Hospice att ta emot gästernas gåvor. Vi önskar den nya och viktiga verksamheten lycka till.»skyddande vaccin ett stort framsteg.«en viktig händelse under 2007 är också att det till slut blev ett beslut om att ta fram en nationell cancerplan för Sverige. Kerstin Wigzell, tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, har fått uppdraget av socialminister Göran Hägglund att utreda hur en nationell plan ska utformas. Det ska bli intressant att följa hennes arbete under det kommande året. Som du ser på sidorna i tidningen som handlar om de lokala gyncancerföreningarna så händer det mycket runt om i landet. Om några veckor finns säkert den nya hemsidan i bruk. Där kommer du att få kontinuerlig information om Gynsam och vad som händer ute i föreningarna. Då blir det ännu enklare att få kontakt med Gynsam och att hitta och vara med på de många intressanta evenemang som föreningarna arrangerar. På återhörande! Vi önskar er en god jul och ett gott nytt år! Margaretha Sundsten ordförande ordforande@gynsam.se gynsamposten nr 4, december

4 CERV:17 Kan alla kvinnor drabbas av livmoderhalscancer? Ja, alla kvinnor som har sexuella relationer kan smittas av HPV-virus och få cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. 1,2 Cervarix är ett nytt vaccin avsett att skydda kvinnor mot infektioner och sjukdomar orsakade av humant papillomvirus (HPV) typ 16 och 18. HPV 16 och 18 orsakar ungefär 70 % av alla fall av livmoderhalscancer. 3 Även om du vaccinerar dig mot livmoderhalscancer, är det viktigt att du fortsätter att gå på regelbundna cellprovskontroller. Vill du veta mer? Fråga din läkare eller läs mer på GlaxoSmithKline AB Box 516, Solna, info.produkt@gsk.com För ytterligare information om säkerhet och pris, se FASS.se för allmänheten. 1. Ferlay J et al. GLOBOCAN 2002:IARC Cancer Base N 5 version Baseman JG, Koutsky LA. J Clin Virol 2005;32S:S16-S24 3. Fass.se

5 meddelande från gynsams styrelse Meddelande från valberedningen inför Riksstämman 2008 Gynsams valberedning arbetar inför Riksstämman 5 april Gynsams styrelse ansvarar gemensamt för verksamheten och fördelar arbetsuppgifterna inom styrelsen. Ordförande och kassör väljs av Riksstämman. Ordinarie ledamöter Ordförande Margaretha Sundsten, Sundsvall, i tur att avgå Kassör Ulla Samuelsson, Västerås, vald till 2009 Sekreterare Kerstin Mårdberg, Göteborg, vald till 2009 Ledamot Gun-Brith Ottosson, Halmstad, i tur att avgå Ledamot Eva Ekman, Genarp, i tur att avgå Suppleant Maude Andersson, Karlstad, vald till 2009 Suppleant Britt-Marie Moberg, Horndal, i tur att avgå Revisor Asteri Revisionsbyrå, Stockholm, i tur att avgå Revisorssuppleant Iris Westman, Härnösand, i tur att avgå Kontakt Gynsams valberedning Astrid Schedin, astrid.schedin@telia.com Christina Uggla, christina.uggla@telia.com Nomineringarna måste skriftligt ha inkommit till valberedningen senast den 1 februari För att väljas in i Gynsams styrelse måste du vara patientmedlem. För valberedningen Astrid Schedin och Christina Uggla Övriga uppdrag Vill du arbeta ideellt med andra uppdrag, till exempel med Gynsamposten eller hemsidan, hör av dig till Gynsams styrelse, eller eller e-post info@gynsam.se. Välkommen till Gynsam 2008! Medlemskap i Gynsam 2008 Du kan antingen vara medlem i en av våra lokala gyncancerföreningar eller vara direktmedlem i Gynsam. Medlemsavgiften för 2008 på 150 kronor betalas till Gynsams plusgiro om du önskar vara direktmedlem. Om du väljer att vara medlem i en av våra lokalföreningar så betalar du årsavgiften direkt till dem. De lokala föreningarna finns på ett flertal orter i landet. Adresser och kontaktpersoner hittar du på sidan 22. Uppge namn, adress och om du är patient-, anhörig- eller stödmedlem. Nytt år med Gynsamposten Företag, organisationer, press med flera dags att förnya prenumerationen Gynsamposten utkommer 4 gånger per år och prenumerationen gäller per kalenderår. Prenumerationsavgiften är 200 kronor. Betalning skall ske senast 31 januari 2008 till Gynsams plusgiro Ange mottagarnamn, adress och att det gäller prenumeration på Gynsamposten. För privatpersoner ingår Gynsamposten i medlemsavgiften. gynsamposten nr 4, december

6 en.se nationell cancerstrategi Nationell cancerstrategi för framtiden TEXT BIRGIT FEYCHTING tre viktiga uppgifter: mera om cancer och att ge en av cancersjuka. rsoner och företag är v svensk cancerforskning. Cancerfonden varje år. a bidrag. ckholm Gata tödlinje dsdag giro Cancerfondsrapporten 2007 Birgit Feychting, ordförande i gyncancerföreningen GCF Stockholm, har gjort en sammanställning av Cancerfondens rapporter 2006 och 2007 om behovet av en nationell cancerplan och av Socialdepartementets kommittédirektiv (Dir.2007:110). Cancerfondsrapporten 2007 en 5 juli 2007 fattade regeringen ett viktigt beslut. Socialminister Göran Hägglund gav en särskild utredare uppgiften att utreda och lämna förslag till en nationell cancerstrategi för framtiden. Utredningsuppdraget gick till Kerstin Wigzell, före detta generaldirektör för Socialstyrelsen. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari Lång väg till beslut Vägen till beslut om en utredning har varit lång. Frågan om samordning av samhällets insatser för att bekämpa cancer är inte ny. Världshälsoorganisationen, WHO, introducerade idén i början av 1980-talet. Frågan har diskuterats under flera år i Riksdagen, bland annat 2002 och lyfte Cancerfondsrapporten frågan högt upp på den politiska dagordningen. Läkarorganisationer och samtliga verksamhetschefer för landets onkologiska kliniker har länge arbetat för en nationell cancerplan. Vår egen riksorganisation, Gynsam, har alltsedan föreningen bildades haft en övergripande målsättning att arbeta för en nationell cancerplan. I februari 2007 beslutade Socialdepartementet att förbereda en nationell cancerplan. Många landsting var tveksamma och direkt negativa till att rekommendera införandet av en nationell cancerplan. Nationella riktlinjer, vårdprogram och ökad samsyn ja. Gärna statligt stöd till de nationella kvalitetsregistren och nya cancerläkemedel. Men cancerplan som någon form av statlig styrning av vården nej. Socialstyrelsen, som också länge var tveksam till en nationell cancerplan, lade i april 2007 fram rapporten Cancervården i Sverige. I regeringsdirektivet i juli 2007 beslutades om upprättande av nationell cancerstrategi observera ordvalet i stället för nationell cancerplan! Varför behövs en nationell cancerstrategi? År 2007 verkar den svenska cancervården fortfarande utan specifika mål för sänkt sjuklighet och dödlighet i cancer. De regionala skillnaderna inom cancervården är stora. Patienterna får inte likvärdig vård. Det finns ingen nationell översyn av cancervårdens behov i framtiden. Verktyg saknas för resursplanering och samarbetsformer för att snabbare få in forskningsresultaten i vården. Dagens riktlinjer räcker inte Det finns visserligen riktlinjer idag, men riktlinjer räcker inte! De utgörs av 6 gynsamposten nr 4, december 2007

7 nationell cancerstrategi»cancerstrategin ska fokusera på framtida behov och utmaningar och avser inte att åtgärda dagens brister. De mål, som utredaren föreslår, ska vara möjliga att följa upp med lämpliga tidsintervall. Utredaren ska i sin redovisning lägga förslag till finansiering.«rekommendationer, men de är inte tvingande. Riktlinjerna finns dessutom bara för ett fåtal av cancersjukdomarna. Riktlinjerna innehåller ingenting om prevention, diagnostik och de psykosociala delarna av vården. De är baserade på kunskap vid ett visst tillfälle, vilket gör att deras aktualitet avtar. Riktlinjerna saknar planerande funktion och framförhållning. Vad innebär regeringsuppdraget? Regeringen konstaterar att svensk cancervård i ett internationellt perspektiv är av hög kvalitet men det finns brister, som förutom av professionens företrädare även påpekats av Socialstyrelsen, Cancerfonden och patientorganisationer. Utredaren har som uppgift att föreslå åtgärder som kan tänkas minska uppkomsten av cancer och som kan förbättra vården. Övergripande mål för den nationella cancerstrategin är att: minska antalet personer som insjuknar i cancer minska dödligheten i cancer förlänga överlevnadstiden efter cancerdiagnos förbättra kvaliteten i omhändertagandet av patienter med cancer utifrån ett helhetsperspektiv. Cancerstrategin ska fokusera på framtida behov och utmaningar och avser inte att åtgärda dagens brister. De mål, som utredaren föreslår, ska vara möjliga att följa upp med lämpliga tidsintervall. Utredaren ska i sin redovisning lägga förslag till finansiering. Ingen förändrad ansvarsfördelning Förslagen får inte innebära någon förändring i ansvarsfördelningen mellan stat och sjukvårdshuvudman. Utredarens analyser, klargöranden och förslag skall i huvudsak utgå från forskning, studier och rapporter som redan är tillgängliga och relevanta för uppdraget. Strategin skall ha såväl ett verksamhetssom patientperspektiv. Särskilda frågor i cancerstrategin Med tanke på de problem som finns, skall utredaren ta ställning till: behovet och förutsättningarna för primärpreventiva insatser konsekvenserna av den förväntade utvecklingen av screening, vacciner och läkemedel behovet av och förutsättningarna för utvecklade former för kunskapsutbildning och kunskapsspridning förutsättningarna för den palliativa vårdens tillgänglighet och kvalitet behovet av specialistläkare förutsättningarna för att minska ojämlikheter i vårdens resultat förutsättningarna för cancerforskning av hög kvalitet. Det nationella folkhälsomålet är»att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen«. Stärka patientperspektivet I direktiven konstateras att svensk cancervård har goda behandlingsresultat mätt i överlevnadstid och dödlighet. Det finns dock många vittnesbörd och studier som visar att vården inte är organiserad så att den underlättar för patienterna och deras anhöriga. Det är därför angeläget att finna lösningar där vårdkedjan i högre grad än i dag är uppbyggd med hänsyn tagen till patientens behov av kontinuitet, förutsägbarhet, pålitliga besked och tydlig information. Utredaren bör överväga möjligheten att i samråd med intresserade sjukvårdshuvudmän initiera en patientanpassad organisation i vården av cancersjuka. Kerstin Wigzell, före detta generaldirektör vid Socialstyrelsen, utreder nu den framtida nationella cancerstrategin. WHO:s definition av en nationell cancerplan lyder:»en nationell cancerplan är ett folkhälsoprogram, som ska minska cancerincidensen och mortaliteten samt förbättra livskvaliteten för cancerpatienter genom att systematiskt och rättvist implementera evidensbaserade strategier för prevention, tidig upptäckt, diagnos, behandling och palliativ vård samt använda befintliga resurser på bästa sätt.«foto malin hellberg/scanpix gynsamposten nr 4, december

8 forskning Ragnar Norrby, professor och generaldirektör, Smittskyddsinstitutet. Kontroll av vaccin behövs Foto Magnus Pehrsson 8 gynsamposten nr 4, december 2007

9 forskning Smittskyddsinstitutets generaldirektör Ragnar Norrby tveksam till effekten av vaccinet mot papillomvirus. mittskyddsinstitutets generaldirektör Ragnar Norrby intervjuades i Sveriges television den 7 oktober. Han är tveksam till om vaccinet mot papillomvirus, som ger livmoderhalscancer, är tillräckligt bra. Däremot ser han positivt på fria pneumokockvacciner. Det är nämligen så att om barn vaccineras minskar också risken att vuxna smittas och samhällets gagn blir ganska påtagligt. Samtidigt anser Ragnar Norrby att nuvarande situation där förmågan att betala styr vilka det är som vaccineras mot papillomvirus, är störande. Om vaccinet, som är mycket dyrt, skall införlivas i det allmänna vaccinationsprogrammet anser han att staten kanske skulle stå för kostnaderna. Gynsam har sökt Ragnar Norrby för en kommentar och fått följande svar, som vi trycker i sin helhet.»jag har i princip följande inställning till de två HPVvaccinerna: 1. Vaccinerna är mycket effektiva, det vill säga de ger mycket bra immunsvar och ger nästan 100-procentigt skydd mot de i vaccinerna ingående HPV-typerna. 2. Vaccinerna tycks vara väsentligen fria från allvarliga biverkningar med reservation för att materialet ännu är litet. 3. Varaktigheten hos skyddet är ännu inte känt dock är det minst fem år att döma av data genererade i de kohorter som ingick i de stora effektivitetsstudierna. 4. Vad gäller cervixcancer är det bekymmersamt att Nauclér et al (Br J Cancer 2007;97:129-32) endast fann att cirka 40 procent av svenska kvinnor med CIN2+ hade lesioner associerade med HPV typerna 16 eller 18, det vill säga de typer som ingår i vaccinerna. I våra tidigare beräkningar har vi utgått från att denna frekvens är cirka 70 procent. Man måste nu göra om de hälsoekonomiska kalkylerna och dessa kommer helt klart att bli mindre gynnsamma för vaccination än tidigare. 5. Om man skall HPV-vaccinera bör i första hand flickor i ålder år erbjudas vaccin. Vaccination av pojkar innebär mycket litet för cervixcancerfrekvensen, men kan naturligtvis i vissa fall motiveras av risken för kondylom och/eller analcancer. 6. Vid HPV-vaccination är det av största vikt att alla som vaccineras registreras i det register Smittskyddsinstitutet upprättat. Information om hur detta görs följer med varje vaccindos. Syftet med registreringen är (i) att få en långsiktig biverkningsuppföljning (ii) att kunna verifiera hur lång tids skyddseffekt man får av de tre doser som ingår i grundvaccinationen samt (iii) att se om vaccinationen leder till förskjutningar i de HPV-typer som orsakar cancer eller CIN2+.«Hälsovinsterna inte klarlagda Kontentan av detta är att några färska forskarrön antyder att de två vacciner som lanserats och godkänts av Socialstyrelsen kanske inte gör så stor»vid HPVvaccination är det av största vikt att alla som vaccineras registreras i det register Smittskyddsinstitutet upprättat.«nytta som man trott. Hälsovinsterna med att införa vaccinet i det allmänna programmet kanske inte blir så stora. Studien som Norrby hänvisar till visar nämligen att svenska kvinnor (5696 stycken i studien) ganska ofta bär på två farliga varianter av HPV (31 och 33) som inte ingår i dagens vaccin och därmed skyddar dagens vaccin bara till knappt 40 procent. (Naucler et al»hpv type-specific risks of highgrade CIN during 4 years of follow-up: A population-based prospective study«, British Journal of Cancer ). Forskning inför andra generationens vaccin Samtidigt som Ragnar Norrby är tveksam till allmän vaccination anser han att uppföljning av dem som vaccineras idag är viktig. Vi behöver veta mer om eventuella biverkningar, hur länge skyddet kommer att vara och om vaccinationsprogrammet kan leda till att andra virustyper blir farliga i framtiden. Mer forskning krävs med andra ord inför andra generationens vaccin och det kommer att bli viktigt med screening under överskådlig framtid. gynsamposten nr 4, december

10 forskning Forskning om äggstockscancer Ett forskarteam i USA, under ledning av Kunle Odunsi, håller på att utveckla ett vaccin som de hoppas kan användas för att förebygga äggstockscancer. Forskningen pågår vid Roswell Park Cancer Institute, Buffalo. Vaccinen skall stärka kroppens eget immunsystem. Nu finns det starka indikationer att immunsystemet kan känna igen och ta död på ovarial-cancerceller. Vi tror att så småningom kommer vaccinen att bli tillgänglig för många, säger Dr Odunsi. Källa BBC Online I nästa nummer av Gynsamposten kommer vi att ta upp ämnet äggstockscancer som särskilt tema. HPV-vaccination i Storbritannien Regeringen i Storbritannien har beslutat att införa HPV-vaccination som rutin av alla skolflickor mellan 12 och 13 år från och med september Man ämnar även vaccinera flickor mellan 14 och 18 året därpå. Källa The Independent Strålkanon med operatör. Strålkanoner i uselt skick Kris i cancervården. Stockholms cancerpatienter tvingas pendla till Göteborg och Umeå för strålning sedan var tredje strålkanon slutat fungera. Nu har tre av de åtta strålkanonerna på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och en av fyra på Södersjukhuset havererat totalt och måste tas ur bruk. En av dem började brinna mitt under pågående drift för en tid sedan. Ingen kom visserligen till skada men för flera ur personalen blev det droppen som fick missnöjesbägaren att rinna över. Ständiga driftsstopp, problem med reservdelar och uppskjutna behandlingar har gjort att många redan lämnat verksamheten. Branden fick ytterligare tre specialsjuksköterskor att säga upp sig. Källa Anna Lena Haverdahl i Svenska Dagbladet 12 oktober 2007 Finn Dig själv - finn vägen till Lydiagården specialdesignat program för cancerrehabilitering kunskap om cancer samtal, enskilt och i grupp fysisk aktivitet kreativ och kulturell verksamhet gemenskap Vi erbjuder professionell rehabilitering till såväl patienter som närstående under fem dygns internatvistelse i vacker miljö. Personal med utbildning/erfarenhet av tumörsjukvård. Lydiagården har ramavtal med Försäkringskassan kring Arbetslivsinriktad rehabilitering. Tel: Fax: gynsamposten nr 4, december 2007

11 forskning Många kvinnor avstår cellprovskoll Tidsbrist och en känsla av att vara frisk. Det är de främsta anledningarna till att kvinnor struntar i att gå på cellprovskontroller för livmoderhalscancer. Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnor, därför vill screeningprogrammen att så många som möjligt deltar i cellprovskontrollerna. Men många kvinnor låter bli, trots att risken att drabbas av livmoderhalscancer minskar om man undersöks regelbundet. En ny studie gjord av Marie Oscarsson på Högskolan i Kalmar har tagit reda på varför. I Landstinget i Kalmar är det 12 procent av kvinnorna i åldern år som inte gått på sina kontroller de senaste fem åren. Många kvinnor upplevde att de kände sig friska, och så länge som kroppen inte signalerade några symtom ansåg de att Försämrad tankeförmåga behöver utforskas Tidskriften The Lancet Oncology (oktober 2007) har tagit upp frågan om så kallad»chemobrain«, det vill säga cancerpatienters klagomål angående försämrad tankeförmåga som en följd av cellgiftsbehandlingar. Det finns indikationer att vissa patienter lider av så kallad kognitiv försämring men mycket mer forskning behövs. Bilda en förening Är du intresserad och vill bilda en gyncancerförening i ditt område? För infor mation ring Gynsam eller e-posta info@gynsam.se. de inte behövde delta i gynekologisk cellprovskontroll, säger Marie Oscarsson i ett pressmeddelande. Kvinnorna uppgav att de har svårt att få tiden att räcka till och att de hellre prioriterar familj och arbete. Kallelsen till screening blir bara ytterligare ett stressmoment i deras liv. Dessutom känner en del kvinnor motstånd mot hälso- och sjukvården, bland annat på grund av dåliga erfarenheter sedan tidigare besök hos gynekologen. Helst vill de få ett vänligt bemötande och efter det, en provtagningstid som passar dem. Marie Oscarsson disputerade vid Linköpings universitet den 9 november. Hennes avhandling heter»healthy women or risk patients? Non-attendance in a cervical cancer screening program«. källa Åsa Erlandson, Dagens Medicin 5 november 2007 Operation ingen garanti Att opereras för cellförändringar i livmodershalsen ger ingen garanti mot livmodershalscancer senare i livet. Trots operation är cancerrisken två och en halv gånger så hög som hos friska kvinnor. Att viss risk kvarstår trots operation visas i en uppföljning av svenska kvinnor som behandlats för cellförändringar i livmodershalsen. Kvinnorna har följts i upp till 40 år efter ingreppet av forskare vid Göteborgs universitet och Karolinska institutet. Svenska cancerregistret har varit bas för studien som publiceras i British Medical Journal. Den ökade risken är dock marginell jämfört med hos kvinnor som helt struntar i cellprovet. Källa Svenska Dagbladet 26 oktober 2007 The European Code against Cancer ger följande råd till den som vill undvika cancer: Sluta röka, gå ned i vikt, motionera måttligt, drick måttligt, undvik animaliskt fett, undvik solen, undvik radioaktiv strålning och delta i screening för cervixcancer. Vem gör vad i den svenska sjukvården? Socialdepartementet ansvarar för hälso- och sjukvård och främjande av hälsa. Utbildningsdepartementet ansvarar för forskning vid universitet och högskolor och grundutbildning. Universitet och högskolor utbildar sjukvårdspersonal och bedriver forskning. Socialstyrelsen ger stöd, påverkar och granskar hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd, epidemiologi. Regionala onkologiska centrum ROC ansvarar för regional cancerregistrering och hjälper till vid kvalitetsutveckling inom cancervården. Sveriges kommuner och landsting, SKL organisation för Sveriges kommuner och landsting. Läkemedelsverket ansvarar för godkännande av läkemedel och medicintekniska produkter. Statens beredning för utvärdering, SBU myndighet som granskar de metoder som används i vården för att upptäcka och behandla sjukdom. Läkemedelsförmånsnämnden en myndighet som prövar om läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna och subventioneras av samhället. Folkhälsoinstitutet, FHI ett nationellt kunskapscentrum för folkhälsa. Under avveckling. Därutöver finns forskningsorganisationer inom cancerområdet, olika intresseföreningar, bland annat patientföreningar. gynsamposten nr 4, december

12 lokalföreningarna Den 26 oktober 2007 firade patientföreningen GCF Linnéa sitt 10-årsjubileum. TEXT Ann-Christin Hjertström, fd ordförande i GCF Linnéa GCF Linnéa 10 år Ann-Christin Hjertström, fd ordförande i GCF Linnéa. är jag själv drabbades av gynekologisk cancer i ett tidigt stadium 1993, kände jag inte någon som jag kunde prata med, förutom dem jag mötte när jag låg på sjukhuset. Ingen patientförening fanns, och det var mitt i semestertider! Så föddes tanken på en förening Senare när jag äntligen kom till Umeå på Jubileumskliniken, för strålningsbehandling, lärde jag känna två medpatienter som hade samma tankar och behov som jag. Vi stöttade varandra i Umeå, och lovade varandra att bara vi fick komma hem och»landa«, så skulle vi göra ett försök att starta en patientförening. För man ska inte behöva känna sig så utlämnad och ensam vilket man oftast gör i ett sådant läge inte utan att ha någon att prata med. I början av 1994 hade vi ett första arbetsmöte, som skulle följas av många fler. Inför bildandet av en gynekologisk cancer-patientförening, förstod vi att det skulle medföra mycket arbete, och vi la ner mycket tid. Samarbete med Bröstcancerföreningen Vi sökte oss till Medelpads Bröstcancerförening, som numera heter BCF Olivia, där vi togs emot med öppen famn. Där fanns tre sjuksköterskor från Kvinnokliniken vid Sundsvalls sjukhus, som också haft samma tanke. I BCF Medelpads regi utbildades två av oss patienter till stödpersoner. Vi blev dessutom invalda i deras lokala styrelse, som representanter för gynekologisk cancer. Efter något år så klargjorde Bröstcancerföreningarnas Riksorganisations dåvarande ordförande att deras organisation (BRO), och lokala föreningar (BCF) var till för endast bröstcancerdrabbade kvinnor och dess anhöriga. Gynekologisk cancer var för svårt att greppa inom deras föreningar. Vi kände då att det var dags att gå vidare! GCF Viola i Skåne var först Vi tre som lärt känna varandra i Umeå tog kontakt med den lokala, redan startade, gyncancerföreningen GCF Viola i Skåne och dess ordförande Katarina Johansson, som väldigt välvilligt och mycket noggrant ställde upp och hjälpte till. 12 gynsamposten nr 4, december 2007

13 lokalföreningarna GCF Linnéas nuvarande ordförande Margaretha Sundsten och Mona Jonsson vid jubiléet. Fikadags vid jubiléet för Inga-Lill Andersson, Mona Jonsson, Kerstin Brydevall och Liselotte Forsberg. Startmöte i Sundsvall Lokalt träffades vi flertalet gånger och diskuterade hur vi skulle gå vidare. Vi bildade en interrimstyrelse och planlade ett informationsmöte på Allégården i Sundsvall. Vi annonserade i de lokala tidningarna för att nå ut till en så stor allmänhet som möjligt. Vi sökte pengar ur fonder, och fick tre tusen kronor ur en välvillig fond. Informationsmötet blev mycket välbesökt, och det beslutades på detta möte att vi skulle kalla till ett årsmöte, och därmed offentligt bilda en förening för gynekologiskt cancerdrabbade kvinnor och deras närstående. Interrimstyrelsen kontaktade den lokala pressen, för att öka intresset och för att ge fler kvinnor med samma behov chansen till att upptäcka den kommande föreningen. Och äntligen, i oktober 1997 bildades så vår lokala patientförening. Den fick genom en omröstning på det inledande årsmötet namnet Gyncancerföreningen Linnéa i Sundsvall, Medelpad. Samtidigt antogs föreningens logotype med Linnean i aprikos färg. Linnéan har sedan följt föreningen och blivit dess så kallade kännemärke under alla 10 åren. Planer på riksorganisation klara år 2000 Samtidigt hade också de tre redan bildade gyncancerföreningarna Viola, Musslan och Stockholm, planer på ett riksomfattande samarbete. Vi som arbetat för en gyncancerförening i Sundsvall var nu med om att lägga upp planerna för en kommande riksorganisation. Detta blev också verklighet just här i Sundsvall år Intressant, lärorikt och många nya vänner Ända från första gemensamma tanken och starten har jag varit med, och suttit som ordförande tills för drygt ett år sedan. Det har varit väldigt intressant och lärorikt, och jag har haft glädjen att få träffa många människor, fått nya bekantskaper varav en hel del av dessa består som vänner. Vi har under dessa år inte blivit någon stor förening, vilket man kan uppfatta på olika sätt. Att föreningen finns är ju positivt eftersom vi vet att kvinnor drabbas av gynekologisk cancer, och då ska möj- ligheten finnas att vända sig till en förening för att få gemenskap och stöd. Men helst vill vi ju inte att någon ska drabbas! Och just därför har vi, som nu samlats på Hotell Baltic, all anledning att vara stolta över vårt arbete»ända från första gemensamma tanken och starten har jag varit med, och suttit som ordförande tills för drygt ett år sedan.«och att vår Linnéa fyller tio år! Och de tio åren ska vi väl hoppas blir många fler! Just för att vi behövs inom så många områden för kvinnor med gynekologisk cancer. Jag skulle vilja tacka er alla medlemmar i GCF Linnéa och samtliga Gynsam-vänner runt om i Sverige för de tio gångna åren, som egentligen är 13 år för min del om man räknar arbetet innan första årsmötet. Också ett stort tack för den gemenskap och värme vi haft under alla dessa år, och jag önskar ett stort lycka till i det fortsatta viktiga arbetet för kvinnors hälsa. gynsamposten nr 4, december

14 lokalföreningarna Länssjukhuset i Halmstad ombyggt GCF Anemonen med vid öppnandet av nya sjukhusentrén text marie widegren en 2 och 3 november invigdes, efter ombyggnad, Länssjukhusets nya mottagningsbyggnad och huvudentré i Halmstad. En väl genomtänkt och mycket luftig byggnad med behagliga färger möter besökaren i entrén som känns enkel att orientera sig i och trevlig att befinna sig i. I byggnaden finns mottagning för gynekolog, urolog, kirurg, ögon, samt öron-, näs- och hals. Presentation av GCF Anemonen Efter att ha tillfrågats av klinikchefen för gynekologmottagningen var vi från GCF Anemonen Halland med och presenterade vår patientförening. Givetvis var detta ett tillfälle som vi med tacksamhet och glädje deltog i. På fredagen visades byggnaden för landstingsfolk och entreprenörer. Då informerade Gun-Brith Ottosson och Marie Widegren om föreningen och om riksorganisationen Gynsam. På lördagen var det öppet hus för allmänheten och då var GCF Anemonen representerad av Marianne Edvardsson och undertecknad. Vi presenterade en bildserie som visade vad Anemonen har för syfte, vilka aktiviteter samt föreläsningar vi haft sedan start den 8 mars Föreläsningarna finns att läsa om i årets oktober- och decembernummer av Gynsamposten. Ett reportage från Hallandsposten om hur vi bildades fanns också med. Vi sålde även Gynsamband och delade ut Gynsamposten. Det gavs många tillfällen att tala med intresserade besökare om vår idéella förening och dess syften. 14 gynsamposten nr 4, december 2007

15 gynsamposten nr 4, december

16 lokalföreningarna Gynekolog Serney Bööj från lasarettet Varberg som föreläste och Kerstin Axelzon, sjuksköterska på onkologavdelningen, Länssjukhuset i Halmstad. GCF Anemonen Halland ordnade informationskväll i Varberg åndagen den 15 oktober hade GCF Anemonen Halland en informationskväll för allmänheten på sjukhuset i Varberg, med ett 40-tal deltagare. Temat för kvällen var gynekologisk cancer och de behandlingsprinciper som finns. Föreläsare var överläkare Serney Bööj. Serney Bööj berättade informativt och engagerande om de olika cancerformer i underlivet som kan drabba kvinnor livmodercancer, äggstockscancer, livmoderhalscancer med flera. Hon talade också om vilka cancersjukdomar som är vanligast hos kvinnor i Halland, varav bröstcancer är den vanligaste med fall per år och att den tyvärr har ökat väsentligt de senast 40 åren. Äggstockscancer förekommer med 170 fall per år och livmoderhalscancer med 94 fall per år. Till det positiva hör att denna cancerform har minskat de senaste 40 åren. Detta beror förstås på de förebyggande kontroller med cytologprov som kvinnor kallas till vartannat till vart tredje år. Tyvärr är det så att cirka 40 procent av kvinnorna inte går till dessa provtagningar. Livmoderhalscancer orsakas av ett virus HPV 16, 18. Detta virus anses orsaka cirka 70 procent av all livmoderhalscancer och sprids genom sexuella kontakter. Genom vaccination av flickor såväl som pojkar före sexualdebuten kan man hindra utvecklingen av denna cancer. Efter föreläsningen bjöds på förfriskningar. Kvällen avslutades med en frågestund och därefter tackade föreningens ordförande Marianne Edvardsson föreläsaren för en intressant och givande kväll genom att överlämna en blomma givetvis en anemon och choklad. GCF Mariarosens höstmöte i Västerås GCF Mariarosen i Västerås med omnejd hade förlagt en av sina höstaktiviteter till Församlingsgården Hökåsen i Västerås den 25 oktober På dagordningen stod klädvisning med försäljning. Företaget Chez Toi från Sollentuna tog med sig»hela butiken«och visade överdelar, kjolar, långbyxor, jeans, blusar, jumprar, festkläder, scarves och underkläder. Butiksägarna»mannekängade«och lottade under kvällen ut några presenter. Under trevlig stämning provade ett 30-tal medlemmar och andra inbjudna många plagg ur det stora utbudet. Kaffe och smörgåsar serverades. Avslutningsvis informerade ordförande Anna-Britt Qvist om årets sista aktivitet för föreningen, 2007 års Julbad till levande ljus, i Sätra Brunns nya badhus. 16 gynsamposten nr 4, december 2007

17 Mitt i livet. De flesta människor berörs någon gång i livet av cancer. Varje år får över människor i Sverige det omvälvande sjukdomsbeskedet. För var och en av dessa människor följer en svår tid, vilket i hög grad också bidrar till en smärtsam process för de som är anhöriga. Intensiv forskning inom cancerområdet har lett till att hälften av de som drabbas av cancer idag kan botas. Läkemedelsföretaget Schering-Plough satsar många miljarder kronor varje år på forskning och utveckling. Vi är anställda i 50 länder. Cancerforskning är ett av våra högprioriterade områden och idag bedriver vi forskning inom bl a hjärntumörer, bröstcancer och äggstockscancer. Vi hoppas att vi också bidragit till att man numera inte behöver se cancer som ett slutgiltigt besked. Läs mer på

18 En resurs med många ansikten Palliativ vård Foto Gun-Inger Arvidsson 18 gynsamposten nr 4, december 2007

19 palliativ vård Begreppet palliativ vård förknippas ofta med vård i livets slutskede. Det är någonting som vi kanske inte alltid vill tänka så mycket på. Det är roligare att skriva om nya forskningsrön eller berätta om patienter som genomgått lyckade behandlingar, men det är dock en del av Gynsams verksamhet att arbeta för optimal vård under alla skeden av en gyncancersjukdom. Även när bot inte längre finns att få. Text Cathrine Dahlström Vad är palliativ vård? en statliga kommittén för palliativ vård i Sverige har bestämt sig för att använda begreppet för vården i livets slutskede. I medicinsk terminologi kan emellertid»palliativ vård«även syfta till behandlingar vars mål är att både lindra symptom och eventuellt förlänga livet. Faktum är att många människor kan få hjälp att leva med sin cancer i flera år efter ett återfall till exempel. Alla instanser i Sverige som sysslar med vård i livets slutskede hänvisar till WHO:s (World Health Organisation) beskrivning av god palliativ vård som lyder så här: En aktiv helhetsvård i ett skede när patienten inte längre svarar på botande behandling och när kontroll och lindring av smärta och andra symptom är av största vikt liksom beaktande av problem av psykologisk, social och existentiell art. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes närstående utan att vare sig förlänga patientens liv eller påskynda dennes död. Palliativ vård inbegriper en livssyn som bejakar livet och ser döendet som en normal process. Palliativ vård innebär att tonvikten läggs på att lindra smärta och andra besvärande symptom. Palliativ vård innebär att såväl fysiska, psykologiska som existentiella/andliga aspekter förenas till en helhet i vården. Den palliativa vården måste kunna erbjuda ett system av stödåtgärder för att hjälpa patienten att leva ett så aktivt liv som möjligt till livets slut och ett stödsystem för att kunna hjälpa närstående att orka med situationen under patientens sjukdom och under sorgearbetet. Man kan gott säga att den palliativa vårdens främsta mål är att vårda livet. Visste Du att Hur är den palliativa vården organiserad i Sverige? I december 2006 kom Socialstyrelsen ut med en rapport om Vård i livets slutskede, där situationen beskrivs som»svåröverskådlig«. Detta betyder i klartext att det finns stora regionala skillnader i hur vården är organiserad och vem som bär ansvaret, kommunen eller landstinget till exempel. Nu håller verket på att bygga upp ett register som kommer att ge en klarare bild och som skall vara färdigställt i år. I vilket fall kan Socialstyrelsen konstatera att den palliativa vården fortfarande är mycket ojämnt fördelad över landet. Specialiserad palliativ vård bedrivs bara i cirka 65 procent av landets kommuner. Det är lika ojämnt vad gäller kompetensutveckling hos sjukvårdspersonal och man har också sett väldiga skillnader i läkarutbildningen på olika håll i landet. Antalet timmar planerade för undervisning i ämnet kan variera mellan 8 och 20. Den svenska läroplanen för palliativ vård används i mycket varierande utsträckning och»enbart enstaka utbildningar tar upp ämnen som teamarbete och yrkesroller i palliativ vård«. Situationen är betydligt bättre vad gäller sjuksköterskutbildning. Rapporten visar visserligen på en hel del problem, men läget är inte enbart dystert. Även om många regioner och landsting fortfarande saknar vårdprogram för palliativ vård har många sådana program tillkommit på senare år. Vården byggs ut och det finns en paraplyorganisation för olika Första gången begreppet palliativ vård används är hos läkaren Hippokrates, 460 före Kristus. Hippokrates ed, det vill säga de etiska principer som en läkare bör följa, gäller än idag. Ordet hospice kommer från latinets hospitium, den del av klostret där sjuka och andra behövande kunde få hjälp. Ordet i används först 300 år före Kristus. Ordet i bemärkelse vård av döende återupptogs 1842 i Frankrike och 1879 öppnades Our Lady s Hospice (Heliga Jungfruns Hospice) i Dublin. Ordet är besläktat med ordet för gästfrihet. Den som är på hospice är att jämställa med en gäst. Palliativa vården debatterades i Riksdagen 30 januari i år. Ylva Johansson (s) hade frågat socialministern Göran Hägglund vad han tänkte göra för att»utveckla och säkerställa en god palliativvård«överallt i landet. Svaret blev att han skulle tänka över vilka åtgärder som eventuellt krävs från regeringens sida. Lennart Levi (c) ville se en proposition i frågan som skulle hjälpa till att garantera likvärdig vård överallt, men varken Hägglund eller Johansson verkade tro på denna lösning. World Hospice and Palliative Care Day ägde rum den 6 oktober 2007 med 500 konserter världen runt för att samla pengar till hospicerörelsen och palliativvård. Luleå var med Sverige var inte med i år! Samma dag gav WHO ut sina senaste guidelines för vård av patienter med obotlig cancer (Palliative care: cancer control knowledge into action, WHO guide for effective programmes). gynsamposten nr 4, december

20 palliativ vård Drottning Silvia och landshövding Gerhard Larsson vid invigningen av Mellannorrlands hospice i Sundsvall. Eldsjälarna bakom detta hospice, Mattias Brian och Åsa Tjernell öppningstalade. Sundsvalls kammarkör tillsammans med Kjell Lönnå inledde ceremonin. föreningar som arbetar för bättre palliativ vård: Det Nationella Rådet för Palliativ Vård. Beroende på var man befinner sig kan det, när stunden är inne, finnas både möjlighet till avancerad sjukvård i hemmet och till en särskild vårdplats antingen inom sjukhuset till exempel på onkologikliniken eller på hospice. I båda fallen krävs remiss från behandlade läkare. Vård i hemmet Sjukvård i hemmet ges av palliativa team som antingen är anslutna till ett sjukhus eller utgår ifrån primärvården. Där kommunen har ansvar för sjukvård i hemmet finns nästan alltid ett utarbetat program för palliativ vård. Men alla team arbetar i stort utifrån de principer som WHO antagit. I teamen ingår alltid läkare och sjuksköterskor men även andra psykologer, kuratorer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och personer från hemtjänsten. Enligt riktlinjerna skall vården i största möjliga mån utgå ifrån patientens önskemål och skall ge de närstående dels en aktiv roll i vården men även olika former av praktiskt och emotionellt stöd. Hospice en vårdfilosofi Ordet hospice syftar egentligen till en vård filosofi och inte till en plats. Hospicevård utgår ifrån att döden och döendet är en naturlig del av livet och är dessutom en viktig aspekt av mänsklig erfarenhet. Målsättningen är att göra den sista tiden i livet så positiv som möjligt. Den moderna hospicerörelse har sitt ursprung i England där en sjuksköterska (sedermera läkare), Cicely Saunders, grundade St. Christophers Hospice Det var en reaktion mot hennes upplevelser av bristerna inom vården av fattiga döende patienter. Hon ville nämligen inte bara sörja för patientens fysiska behov men även möta deras andliga och känslomässiga behov. Det kan finnas avdelningar på sjukhus som arbetar enligt dessa principer eller det kan finnas ett hospice där du bor. Hospice kan antingen drivas i landstingets regi eller av privata stiftelser, som Ersta i Stockholm eller Bräcke Diakoni som finns i Göteborg, Falköping, Linköping och Ljungskile. Dessa verksamheter är förankrade i kristen tro, men det görs inga försök att påtvinga patienterna en viss livsåskådning. Lite mer personligt kan jag berätta att jag som vän har erfarenhet dels av vilket stöd en person med en kronisk men inte livshotande cancersjukdom kan få av ett palliativteam och dels vilket rikt liv en människa kan få under tiden på hospice. I kommande nummer av Gynsamposten tänker vi berätta mer om patienträttigheter. Mer om palliativ vård Om du vill veta mer om palliativ vård kan du gå in på Nationella Rådet för Palliativ vårds hemsida Vill du se vilka möjligheter till vård som finns där du befinner dig, klicka på länken och sedan på kartan för ditt län. Om du tror att du eller någon närstående har behov av palliativ vård så tveka inte att diskutera detta med behandlande läkare. 20 gynsamposten nr 4, december 2007

21 boktips Av Gun-Brith Ottosson Medmänniskor Av Stefan Einhorn Utgiven på Forum bokförlag i september de tolv korta berättelserna i boken Medmänniskor fångar Stefan Einhorn olika aspekter av medmänsklighet och kärlek och hur vårt förhållningssätt kan förändra våra liv och värderingar. Han skriver om olika relationer mellan människor, till exempel far och son, läkare och patient eller två väninnor, och hur slumpmässiga möten kan bli livsavgörande. Att vara medmänniska är ett stort ansvar i sig och en stor utmaning. Ibland misslyckas vi, ibland lyckas vi och kan välja att lära något eller inte. Världen är full av goda gärningar. Nickar och leenden i vardagliga möten, dörrar som hålls upp, ett berömmande ord, en människa ser en annans behov. Ofta blir konsekvenserna av den goda handlingen knappt märkbara. Kanske en nick tillbaka, kanske ett tack, kanske ingenting. Sedan går vi vidare. Men är det verkligen så? Ibland för en god handling, liksom en ond, med sig stora konsekvenser som vi blir varse först efter lång tid. De skönlitterära texterna, som var och en tar upp en särskild aspekt av medmänsklighet, varvas med författarens egna resonemang kring ämnet. Stefan Einhorn är professor och ordförande i etiska rådet vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Radiumhemmet. Han har tidigare skrivit bland annat Konsten att vara snäll. Skugga Av Karin Alvtegen Utgiven på Natur & Kultur i september okens nobelpristagare Axel Rangerfeldt har allt han någonsin kunnat drömma om. Älskad, beundrad och högaktad för sina böcker kan han se tillbaka på ett långt liv kantat av framgång och respekt. Han är arbetarsonen som tack vare sin flit och sina uppoffrande föräldrar blev en nationalikon för hela det svenska folket. En man vars ryktbarhet skulle bli så stor att ingen i hans närhet kunnat undgå att påverkas av den. Men vägen till framgång är sällan rak och giganter kastar ofta djupa skuggor. När en ensam åldring avlider sätts ett ödesdigert händelseförlopp igång. Uppgifter om en långt mörkare historia än den ljusa framgångssagan börjar sippra fram. En historia som rymmer fasansfulla hemligheter, svek, lögner och död. Det är en grym, psykologisk, historia om medaljens baksida som Karin Alvtegen berättar i thrillern Skugga, om det pris som vissa människor är redo att betala för att uppnå odödlighet. Karin Alvtegen är en av Sveriges mest populära författare. Hon är hittills översatt till tjugofem språk. Har tidigare utkommit med de uppmärksammade böckerna Skam, Svek, Saknad och Skuld. Skam har blivit nominerad till det prestigefyllda Duncan Lawrie International Dagger-priset. Stora julboken Av Jan-Öjvind Swahn Utgiven på Ordalaget Bokförlag i november tora julboken är en stämningsfull och mycket omfattande bok om julfirandets historia. Här beskrivs det mesta kring julen. Det berättas om julen förr och nu, advent och adventskalendern, julhandeln, julmaten, om lek och dans, lucia, tomten och granen, julskrock, grötrim, nyår och mycket, mycket mera. Några klassiska julrecept finns också med. Vårt julfirande härstammar från många olika tidsperioder. Uråldriga julseder blandas med modernare traditioner. I Stora julboken får vi till exempel reda på var tomten kommer ifrån. Vi får svar på de flesta frågor om julens ursprung. Tomten är inte äldre än han ser ut, och granen kom inte in i våra hem förrän början av 1900-talet. Men annat är uråldrigt: lutfisken har osat i minst 700 år, skriver Jan-Öjvind Swahn. Ur den boken kan vi få inspiration, tips och njutbar läsning, kanske en trevlig julklapp. Varför inte pröva ett recept ur boken, lite julgodis är inte fel. Du kan till exempel gör dina egna»falska Mozartkulor«men mandelmassa och nougat och konjak och God jul. Jan-Öjvind Swahn, författare, kåsör och Lundabo är även redaktör för Gastronomiska Akademiens årsbok. gynsamposten nr 4, december

22 gynsam kontakt Gynsams styrelse Ordförande Margaretha Sundsten Kassör Ulla Samuelsson Sekreterare Kerstin Mårdberg Vice ordförande Gun-Brith Ottosson , Ledamot Eva Ekman Suppleant Maude Andersson Suppleant Britt-Marie Moberg Valberedningen Christina Uggla Astrid Schedin Revisor Asteri Redovisning Revisorssuppleant Iris Westman Diskussionsforum på internet På Cancerfondens hemsida, hittar du forumet»diskutera cancer«. Det finns flera olika rubriker, bland annat»gynekologisk cancer«och»anhörigas situation«. Kalendarium för Gynsam finns på Gynsams hemsida, Gynsams medlemsföreningar GCF Ada & Beda Göteborg med omnejd Önnereds Bryggväg 69 D Västra Frölunda bea.andreasson@posten.se Plusgiro GCF Anemonen halland Marianne Edvardsson Yxenvägen 11, Halmstad anemonen.halland@gmail.com Bankgiro GCF Linnéa Medelpad Margaretha Sundsten Storgatan 52 B, Sundsvall maggan@brfguldsmeden.se Plusgiro GCF Mariarosen Västerås med omnejd Anna-Britt Qvist Drevervägen 107, Västerås gcf.mariarosen@telia.com Plusgiro GCF Musslan Värmland Maude Andersson Östra Kanalgatan 4, Karlstad maude.andersson@comhem.se Plusgiro GCF Stockholm Stockholmsområdet GynCancerFöreningen GCF Stockholm Box 22245, Stockholm , info@gcf.nu Plusgiro GCF Viola Skåne Gullbritt Palm Brunkelstorp 3086, Osby gcfviola@hotmail.com Plusgiro GCF Örebro örebro Ditte Tengvall ditte.tengvall@orebroll.se eller Ulla Samuelsson Gynsam, c/o Ulla Samuelsson Hökåsvägen 35, Västerås kassor@gynsam.se, gynsams adressregister Gynsam har ett centralt medlemsregister för distribution av Gynsamposten. Uppgifterna behandlas med sekretess och lämnas inte ut till obehöriga. Är du medlem i lokal GCF och upptäcker felaktigheter eller om du flyttar och ändrar adress kontakta din lokala GCF för rättelse. I övriga fall kontakta Gynsam. stödpersoner Vill du tala med någon som lyssnar? Våra stödpersoner träffas på sina hemtelefoner välkommen att ringa. Britt Björk Vivianne Johansson Liss-Britt Persson Astrid Schedin Ulla Samuelsson Marie-Louise Jansson Ann-Christin Broström Lena Elfsberg Birgit Feychting eller Christina Uggla Petra Zetterberg-Ferngren Ann-Christin Hjertström Iris Westman För anhöriga Eva-Maria Dufva Wiveka Ramel En stödperson har själv haft gynekologisk cancer eller är närstående vet genom egen erfarenhet hur viktigt det är att ha någon att tala med om sin situation har tid att lyssna har moralisk tystnadsplikt hänvisar till sjukvårdspersonal i medicinska frågor är ett komplement till sjukvården är utbildad för sin uppgift träffas på sin hemtelefon eller via Gynsams hemsida. 22 gynsamposten nr 4, december 2007