Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Människors hälsa i miljökvalitetsmålen

Transkript

1 Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet Människors hälsa i miljökvalitetsmålen

2 Dokumentty Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering. Det innebär att den innehåller uppföljningar och utvärderingar av reformer, lagstiftning och/eller verksamheter som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den innehåller analys av insamlade data och i förekommande fall forskning som man kan dra generella slutsatser av och som kan användas för att förändra eller utveckla verksamheten. Kraven på vetenskaplighet tillgodoses genom att vetenskaplig expertis medverkar. Socialstyrelsens svarar för slutsatser och förslag. ISBN Artikelnr:

3 Förord Miljömålsrådet ska enligt propositionen 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier förse regeringen med underlag för en fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen. Syftet med miljömålsrådets rapport är främst att klarlägga om styrmedel eller mål behöver korrigeras. Socialstyrelsen har det övergripande ansvaret för hälsofrågor i de nationella miljökvalitetsmålen (Prop. 2000/01:130) och har i regleringsbrevet för 2003 fått uppdraget att lämna underlag om miljömålsarbetet till Miljömålsrådet. Denna rapport utgör Socialstyrelsens bidrag till den fördjupade utvärderingen. I Framtiden miljö allas vårt ansvar (SOU 2000:52) slår miljömålskommittén fast att begreppet människors hälsa omfattar såväl strävan att undvika sjukdom eller olägenhet som att skapa förutsättningar för psykiskt och socialt välbefinnande. Fokus för hälsofrågorna i miljömålsarbetet ligger på miljörelaterade hälsorisker. Olycksrisker, arbetsskador och livsstilsrelaterade risker ingår inte primärt i arbetet med miljökvalitetsmålen. Rapporten har författats av Åsa Ahlgren, Marie Becker, Patric Carlsson, Ingemar Eckerlund, Stefan Håkansson, Ing-Marie Olsson, Bo Pettersson, Michael Ressner, Magnus Svartengren och Ann Thuvander, Socialstyrelsen, samt Magnus Wickman, Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting. Arbetet har bedrivits i samråd med Miljömålsrådets myndigheter, samt med Livsmedelsverket, Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet (IMM), Smittskyddsinstitutet och landets yrkes- och miljömedicinska enheter. Vi vill tacka alla som bidragit med material och synpunkter eller på annat sätt medverkat i arbetet med rapporten. Kerstin Wigzell Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning och övergripande kommentarer 8 Besvär och sjuklighet relaterad till miljö 8 Hälsoekonomiska aspekter på miljörelaterad ohälsa 9 Hälsa i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) 9 Når vi målen? 10 Förslag till ytterligare åtgärder 10 Socialstyrelsens prioriterade åtgärdsförslag 12 Introduktion 13 Aktörer inom miljöhälsoområdet 16 Överkänslighet inbegripande astma och andra allergisjukdomar 18 Status 19 Utvärderande bedömning 23 Kommer vi att nå målen? 24 Förslag till ytterligare åtgärder 25 Påverkan på luftvägar och hjärt-kärlsjuklighet av luftföroreningar 26 Status 26 Utvärderande bedömning 31 Kommer vi att nå målet? 32 Förslag till ytterligare åtgärder 33 Tumörsjukdomar 34 Status 34 Utvärderande bedömningar 39 Kommer vi att nå målen? 40 Förslag till ytterligare åtgärder 41 Metaller och persistenta organiska ämnen i livsmedel och dricksvatten 42 Status 42 Kommer vi att nå målen? 47 Förslag till ytterligare åtgärder 48 Inomhusmiljön 49 Status 49 Kommentarer till åtgärdsförslagen i propositionen om vissa inomhusmiljöfrågor 52 5

6 Verksamhet för kunskapsuppbyggnad 54 Utvärderande bedömningar 54 Kommer vi att nå målet? 55 Förslag till ytterligare åtgärder 56 Buller 57 Status 57 Hälsoeffekter 58 Kommer vi att nå målen? 62 Förslag till ytterligare åtgärder 62 Hälsofrämjande faktorer i miljömålsarbetet 63 Status 64 Utvärderande bedömning 65 Kommer vi att nå målen? 65 Hälsoekonomiska aspekter på miljörelaterad ohälsa 67 Samhällsekonomiska kostnader 67 Kostnadseffektivitet 68 Slutsatser 69 Hälsa i miljökonsekvens- beskrivningar (MKB) 70 Hälsobegreppet i miljöarbetet 70 Hur kan miljökvalitetsmålen komma in i MKB-processen? 71 Socialstyrelsens roll i MKB-arbetet 71 Referenser 74 6

7 Miljökvalitetsmålen och Miljömålsrådet Beskrivningen av miljökvalitetsmålen som den ekologiska dimensionen av begreppet hållbar utveckling finns i Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier (Prop. 2000/01: 130). Där anges också fem grundläggande värden som ska utgöra basen för delmål och åtgärder i arbetet med miljökvalitetsmålen: Människans hälsa Den biologiska mångfalden och naturmiljön Kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga En god hushållning med naturresurser De femton miljökvalitetsmålen är: 1) Begränsad klimatpåverkan 9) Grundvatten av god kvalitet 2) Frisk luft 10) Hav i balans samt levande kust 3) Bara naturlig försurning och skärgård 4) Giftfri miljö 11) Myllrande våtmarker 5) Skyddande ozonskikt 12) Levande skogar 6) Säker strålmiljö 13) Ett rikt odlingslandskap 7) Ingen övergödning 14) Storslagen fjällmiljö 8) Levande sjöar och vattendrag 15) God bebyggd miljö Regeringen har inrättat Miljömålsrådet för att samordna arbetet mellan myndigheterna och se till att myndigheternas resurser utnyttjas så effektivt som möjligt. Miljömålsrådet består av företrädare för centrala myndigheter (14 st.), länsstyrelser (1 st.), kommuner (2 st.), frivilliga organisationer (1 st.) och näringsliv (1 st.). Miljömålsrådet viktigaste uppgifter är att: följa upp och utvärdera utvecklingen mot miljökvalitetsmålen; rapportera till regeringen om hur arbetet mot miljömålen går och vad som ytterligare behöver göras; samordna informationsinsatser från miljömålsmyndigheterna ; övergripande samordna regional fördelning av miljökvalitetsmål och delmål; och fördela medel till miljömålsuppföljning, miljöövervakning och viss internationell rapportering. Miljömålsrådet lämnar en årlig rapport (de Facto) till regeringen om utvecklingen mot miljömålen. Syftet är att identifiera de viktigaste drivkrafterna bakom miljöproblem, redovisa om och i så fall i vilken takt vi närmar oss målen, samt ge underlag för beslut om korrigeringar av åtgärder och styrmedel. Vart fjärde år gör rådet en djupare utvärdering för att se om styrmedel eller mål måste korrigeras. Miljömålen har flera beröringspunkter med Sveriges elva målområden för folkhälsan, framför allt med målområdet Sunda och säkra miljöer och produkter. 7

8 Sammanfattning och övergripande kommentarer Socialstyrelsen ger i denna underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålsarbetet en beskrivning och utvärdering av de hälsorelaterade frågorna i miljömålsarbetet. Hälsofrågorna skär tvärs över alla miljökvalitetsmålen. Därför utgår rapporten från miljörelaterade hälsofrågor som beskrivits och satts i relation till miljökvalitetsmålen (tabell 1, s. 14). Dessutom presenteras ett avsnitt om hälsoekonomiska aspekter av miljörelaterad ohälsa och ett avsnitt om hälsoriskbedömningar i miljökonsekvensbeskrivningar. Rapporten baseras i mycket hög grad på Miljöhälsorapport 2001 (MHR 2001) samt den nationella miljöhälsoenkät från 1999 (NMHE) som ligger till grund för Miljöhälsorapport Miljöhälsorapport 2001 kan ses som en uppföljning av Miljhälsoutredningen (SOU 1996:124). En lång rad aktörer är direkt berörda av frågor som rör människors hälsa i miljömålsarbetet. Dessa återfinns på alla nivåer i landet - såväl centralt, regionalt som lokalt. Tillsynen är ett av de styrmedel samhället har till förfogande för att nå miljökvalitetsmålen. Ju mer de nationella miljökvalitetsmålen och delmålen anpassas till lokala förhållanden, desto lättare blir det att styra tillsynen mot dem. Besvär och sjuklighet relaterad till miljö Många människor i Sverige rapporterar att de upplever besvär som de relaterar till miljön (MHR 2001). Baserat på NMHE beräknas:! cirka 1 miljon besväras av buller i bostaden minst en gång per vecka;! cirka 1 miljon ha besvär eller symtom relaterade till inomhusmiljön;! 47 procent av befolkningen besväras av luftföroreningar; och cirka 10 procent av befolkningen lider av astma, vilket gör dem extra känsliga för påverkan av luftföroreningar. Samhällsbuller är ett utbrett miljöproblem och är den miljöfaktor som berör flest människor. Drygt 2 miljoner beräknades 1998 vara utsatta för trafikbuller över riktvärdena utomhus vid sin bostad. Trots att den här typen av bullerstörning inte leder till allvarlig sjuklighet betyder den mycket för vårt allmänna välbefinnande och möjlighet till god livskvalitet. Antalet personer med överkänslighet ökade successivt under förra århundradet. Föroreningar i miljön bidrar i viss mån till att inducera astma, allergi och annan överkänslighet, men framför allt underhåller de besvär hos dem som redan är sjuka. Luftföroreningar associeras också med ökad sjuklighet i hjärt-kärlsjukdomar. Tumörsjukdomarna fortsätter att öka men ökningstakten har avtagit. Även om miljön i vid bemärkelse, inklusive kost och andra livsstilsfaktorer, har betydelse för uppkomsten av dessa sjukdomar har endast ett fåtal faktorer i 8

9 den yttre eller inre miljön visats bidra till sjukligheten. För radon och miljötobaksrök, liksom för luftföroreningar, har samband med lungcancer påvisats. Sambandet mellan UV-strålning och malignt melanom anses också fastställt. Via dricksvatten och livsmedel exponeras vi kontinuerligt och i låga koncentrationer för en rad ämnen med påvisade negativa hälsoeffekter, bland annat tungmetaller (kadmium, kvicksilver, bly m.fl.) och persistenta organiska miljöföroreningar (PCB, dioxiner, bromerade flamskyddsmedel m.fl.). I vilken grad detta påverkar människors hälsa går i dag inte att bedöma, men beräkningar tyder på att marginalen mellan exponering och effekt är liten eller obefintlig för vissa av ämnena. Hälsoekonomiska aspekter på miljörelaterad ohälsa Miljörelaterad ohälsa medför betydande samhällsekonomiska kostnader (cost-of-illness). Dessa är visserligen svåra att kvantifiera och värdera i pengar, bl.a. för att kunskap ofta saknas om orsakssamband och effekter. De samhällsekonomiska kostnaderna för sjukdom och ohälsa omfattar dels direkta kostnader, för vård, dels indirekta kostnader, för produktionsbortfall till följd av sjukdom och ohälsa. Psykosociala kostnader för mänskligt lidande tillkommer men specificeras sällan eftersom de är ännu svårare att beräkna. På grundval av tillgängliga data redovisas i rapporten exempel på beräkningar av samhällsekonomiska kostnader för lungcancer orsakad av radon (137,5 miljoner) och hudcancer orsakad av ultraviolett strålning (800 miljoner). De samhällsekonomiska kostnadsberäkningarna är främst av intresse som en beskrivning av problemets storlek. Hälsa i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) Många mänskliga aktiviteter leder till hälsopåverkan direkt eller indirekt. För att nå miljökvalitetsmålen måste beslut fattas så att samhällsutvecklingen inte påverkar människors hälsa negativt. Beslutsunderlaget måste innehålla uppgifter så att bedömningar av eventuell hälsopåverkan går att göra. Ett verktyg i detta arbete är miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), vars syfte är att identifiera och beskriva såväl direkta som indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan ha på miljön eller människors hälsa. För att klargöra samband och upptäcka nya former av störningar som samhällsutvecklingen kan medföra måste en miljömedicinsk bedömning göras. Miljökonsekvensbeskrivningar krävs vid olika typer av tillstånd eller tillåtlighetsprövningar, t.ex. enligt miljöbalken, plan- och bygglagen, väglagen och banlagen. Trots att det inte finns något formellt krav att redovisa hur miljökvalitetsmålen förhåller sig till det projekt som beskrivs anser Socialstyrelsen att detta bör göras, eftersom arbete med hälsofrågor i MKB respektive miljökvalitetsmålsarbetet kan ses som komplement till varandra. 9

10 Når vi målen? Vi har i denna rapport formulerat mål för respektive hälsorelaterat område (tabell 2, s. 14), som är baserade på formuleringar i proposition 2000/01:130 Svenska miljökvalitetsmål delmål och åtgärdsstrategier. Målen för samhällsbuller och inomhusmiljö bedömer vi bli svåra att nå. Avsevärda insatser behövs för att påverka utvecklingen så att buller och inomhusmiljön inte påverkar människors hälsa och livskvalitet negativt. Målet om överkänslighet inklusive astma och allergier är svårbedömt. Orsakerna till utvecklingen av dessa sjukdomar är bara delvis klarlagda, och därmed är inte heller kopplingen till olika miljöfaktorers betydelse klarlagd. Det är dock helt klart att miljöfaktorer kan förvärra sjukdomsbilden och förstärka symtom. För att nå målet att luftföroreningar inte ska ge upphov till negativa hälsoeffekter krävs ytterligare åtgärder, bl.a. avseende partiklar i utomhusluft. Revidering av riktvärden för luftkvalitet utomhus behöver ske regelbundet utifrån senaste tillgängliga data om hälsoeffekter så att fullgott skydd uppnås också för extra känsliga individer. Vidare behövs en omfattande genomgång för att kunna definiera de kvalitetskrav som ur hälsomässig synvinkel bör gälla för luft inomhus samt att dessa då de är definierade uppnås i praktiken. Möjligheten att följa upp antalet miljörelaterade cancerfall begränsas av att diagnos oftast ställs långt efter det att en exponering har skett eller började ske (latensperiod). Detta gör att vi inte kan förvänta oss att se effekter av vidtagna åtgärder förrän efter flera år. På livsmedelsområdet finns det en del positiva signaler om sjunkande exponering, t.ex. för bly och flera organiska miljöföroreningar. Dioxinhalterna i Östersjöfisk har sjunkit sen 1970-talet, men halterna har under de senaste tio åren legat på ungefär samma nivå. Fortfarande överskrids det av Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) långsiktigt uppsatta miljömålet för dioxin och dioxinliknande substanser. För att nå målet att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en hälsosam miljö krävs att flera andra delmål, inklusive de för fysisk planering och samhällsbyggnad, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och buller, uppnås. Förslag till ytterligare åtgärder Delmål För att öka möjligheterna att främja hälsa i miljömålsarbetet föreslår Socialstyrelsen att vissa delmål formuleras om och att några nya delmål införs. Inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bör delmål formuleras så att de omfattar; andelen störda av buller i samhället; buller från fasta installationer; buller från musik som framförs med risk för skada på barns och vuxnas hörsel; inomhusluftens kvalitet inklusive fukt- och mögelproblem; och skyddandet av de områden som ännu kan betraktas som tysta områden för rekreation. 10

11 Inom miljökvalitetsmålet Frisk luft bör delmål formuleras för partiklar. Det är viktigt att samtliga mål och delmål formuleras så att hänsyn tas till känsliga individer i befolkningen. Forskning Bedömningar av miljöfaktorers påverkan på människors hälsa försvåras av att dataunderlaget i de flesta fall är mycket bristfälligt. Detta gäller såväl orsakssamband som exponering. Forskning och undersökningsverksamhet är därför angeläget inom det miljömedicinska området. För inomhusmiljöfrågor finns behov av en koncentrerad och gränsöverskridande forskningsinsats med helhetssyn på hälsa och miljö. Likaså behövs ytterligare satsningar för att utreda hälsopåverkan av trafik - både avseende luftföroreningar och buller. Vidare behöver mätmetoder utvecklas för potentiella carcinogener och lågrisknivåerna för cancerutveckling studeras. Kunskap saknas även på livsmedelsområdet där underlaget för riskbedömningar är bristfälligt för flertalet miljöföroreningar. Det är angeläget att exponeringssituationen i landet övervakas kontinuerligt och att övervakningen fokuseras på riskgrupper. Tillgången på hälsoekonomiskt underlag för beslut om olika åtgärder mot miljörelaterad ohälsa är mycket begränsat, vilket innebär att underlaget för prioriteringar mellan tillgängliga alternativ blir bristfälligt. En angelägen åtgärd i det framtida miljömålsarbetet borde därför vara att initiera hälsoekonomiska kostnadseffektstudier inom områden som bedöms möjliga att åtgärda till rimlig kostnad. Förbättrad uppföljning genom att indikatorer utvecklas eller modifieras Indikatorer för uppföljning av miljöns påverkan på människors hälsa är i dag i stort sett begränsade till undersökningar av upplevda besvär med hjälp av enkätstudier samt exponeringsundersökningar för vissa föroreningar i den yttre miljön. För en effektivare uppföljning av hälsorisker förknippade med inomhusmiljön vore det önskvärt att en uppföljning av radonhalter i byggnader snarast påbörjas, antingen genom en nationell undersökning av ett statistiskt urval av bostäder eller genom att upprätta ett centralt mätregister enligt Radonutredningens förslag. För att byggnadsdeklarationer ska kunna användas för uppföljning i framtiden är det viktigt att hälsoaspekter inkluderas då dessa utformas. Ytterligare indikatorer behöver även utvecklas för att följa hälsomässig påverkan av luftföroreningar utomhus, främst hos känsliga grupper som barn och astmatiker. Vidare skulle den lungcancerbaserade indikator som föreslagits för Frisk luft eventuellt kunna förbättras genom att man följer den åldersstandardiserade incidensen av lungcancer hos icke-rökare. Detta kräver dock att fler uppgifter om cancerfallen samlas in. Samordningsbehovet mellan lokala, regionala, nationella och internationella system för indikatorbaserad uppföljning behöver också uppmärksammas. Vidare behöver finansieringen av olika uppföljningssystem, inklusive uttag av registerdata och statistiska underlag, ses över. 11

12 Socialstyrelsens prioriterade åtgärdsförslag Ge inomhusmiljön en tydligare plats i miljömålsarbetet! Trots att de flesta människor vistas omkring 90 procent av sin tid inomhus har inomhusmiljön traditionellt rönt lite intresse jämfört med den yttre miljön. En viktig signal är att fortsätta arbetet med att definiera relevanta delmål under God bebyggd miljö. Vidare behöver system för datainsamling etableras på lokal, regional och central nivå samt finansieringen av sådana system klargöras. Verka för en ökad lokal förankring av arbetet med miljökvalitetsmålen! En tydlig koppling till miljömålen i planeringsprocesser, liksom inom tillsynen, krävs för att nå det övergripande målet om en hållbar samhällsutveckling. Här är det lokala arbetet särskilt betydelsefullt. Satsa på utvecklingen av hälsomässigt relevanta indikatorer för uppföljning! Trots att det pågår ett intensivt utvecklingsarbete vid flera av landets miljömedicinska kliniker råder det fortfarande en markant brist på användbara indikatorer för uppföljning av människors miljörelaterade hälsa. Samordningsbehovet mellan lokala, regionala, nationella och internationella system för indikatorbaserad uppföljning behöver också uppmärksammas. Stärk den hälsorelaterade miljöövervakningen så att vi får ett bättre grepp om exponeringssituationen! För flertalet av de miljöfaktorer som diskuteras i denna rapport är underlaget alltför bristfälligt för att kunna bedöma i vilken grad människors hälsa påverkas. Vidare behövs en ökad samordning mellan de olika system som idag används för att samla in data med relevans för människors hälsa. Initiera forskningsprogram för att studera miljömedicinska orsakssamband! Det är dessutom angeläget med en fortsatt satsning på ett tvärvetenskapligt program för inomhusmiljöfrågor, som t.ex. Det sunda huset. 12

13 Introduktion Fem grundläggande värden utgör basen för delmål och åtgärder i arbetet med miljökvalitetsmålen. Det första av dessa fem är Människors hälsa (faktaruta s. 6). Socialstyrelsen har ett övergripande ansvar för att driva och utveckla arbetet med hälsofrågor i miljömålsarbetet nationellt, samt stödja detta arbete regionalt och lokalt. Rapportens utformning Hälsofrågorna skär tvärs över alla de femton miljökvalitetsmålen. Vi har valt att låta rapporten utgå från några av de sjukdomar, riskmiljöer och exponeringar som är relaterade till faktorer i miljön och som bl.a. utpekats som viktiga i miljöhälsoutredningens betänkande (SOU 1996:124) och Miljöhälsorapport 2001 (MHR 2001). Varje avsnitt inleds med en beskrivning över vilket eller vilka miljömål som är centrala för avsnittet ifråga. Ofta kan man hitta mer eller mindre tydliga, direkta eller indirekta, kopplingar till en lång rad miljömål (tabell 1). De miljömål som har de tydligaste och mest direkta kopplingarna till hälsofrågor är enligt vår bedömning Frisk luft, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Säker strålmiljö och God bebyggd miljö. För varje avsnitt ges en statusrapport och en utvärderande bedömning av problemens storlek. Trots att vår intention har varit att så långt det är möjligt göra kvantitativa uppskattningar av antalet individer som drabbas av miljörelaterade sjukdomar eller störningar låter detta sig inte göras i de allra flesta fall. Dataunderlaget är för bristfälligt och forskningsbehovet uppenbart. Vi har också gjort grova skattningar av möjligheterna att nå målen för de olika sjukdomarna och störningarna. Skattningar är gjorda mot mål som vi formulerat med hjälp av de övergripande intentionerna, målen och delmålen i miljömålsarbetet (tabell 2) och med samma språkbruk som i proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier. Dessa mål är således direkt kopplade till miljörelaterade sjukdomar eller störningar. Om målen nås är givetvis beroende av utvecklingen inom de femton miljökvalitetsmålen. Varje avsnitt avslutas med förslag till fortsatta åtgärder. Eftersom Socialstyrelsen förutom sin tillsynsvägledande roll för hälsoskyddet inte har något direkt ansvar för åtgärder i miljön, och eftersom vi utgår från att ansvariga målmyndigheter beskriver sådana åtgärder, har vi valt att i huvudsak begränsa våra förslag till följande grupper: nya eller modifierade delmål; angelägna forskningsuppgifter; förbättrad uppföljning genom att indikatorer utvecklas eller modifieras. 13

14 Tabell 1. Översikt av miljökvalitetsmål som berörs i rapportens olika avsnitt. Avsnitt i rapporten Miljökvalitetsmål Astma och allergier Luftföroreningar Tumörsjukdomar Livsmedel och dricksvatten Inomhusmiljön Buller Hälsofrämjande faktorer Begränsad klimatpåverkan X X X Frisk luft X X X X X X Bara naturlig försurning X X X Giftfri miljö X X X X X X X Skyddande ozonskikt X X X Säker strålmiljö X X X X Ingen övergödning X X X Levande sjöar och X X vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Hälsa i MKB X X X X X X X Myllrande våtmarker X X Levande skogar X X Ett rikt odlingsland- X X X skap Storslagen fjällmiljö X X X God bebyggd miljö X X X X X X X Tabell 2. Målformuleringar för respektive område med miljörelaterade hälsofrågor Rapportavsnitt Överkänslighet inbegripande astma och andra allergisjukdomar Påverkan på luftvägar och hjärt-kärlsjuklighet av luftföroreningar Tumörsjukdomar Metaller persistenta organiska ämnen i livsmedel och dricksvatten Besvär kopplade till inomhusmiljön Buller Hälsofrämjande åtgärder i miljömålsarbetet Socialstyrelsens målformulering Miljöföroreningar ska inte bidra till att öka prevalensen för överkänslighetssjukdomar eller förvärra situationen för människor med sådan sjukdom Människors hälsa ska inte påverkas negativt av luftföroreningar, vare sig utomhus eller inomhus Människor ska inte utsättas för en ökad cancerrisk genom exponering för samhälleliga miljöfaktorer Människor ska kunna konsumera livsmedel och dricksvatten utan risk att exponeras för hälsoskadliga halter av miljöföroreningar Människors hälsa ska inte påverkas negativt av inomhusmiljön Människors hälsa ska inte påverkas negativt av samhällsbuller Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö 14

15 Rapporten innehåller även avsnitt om aktörer inom miljöhälsoområdet samt tillsynens roll. Vidare behandlas hälsokonsekvensbedömningar i miljökonsekvensbeskrivningar respektive hälsoekonomiska beräkningar. Dessa avsnitten behandlar verktyg och styrmedel som är värdefulla för att driva arbetet med miljörelaterade hälsofrågor framåt. Den nationella miljöhälsoenkäten 1999 (NMHE) besvarades av slumpvis utvalda svenskar i åldern år. Resultaten från NMHE är redovisade i Miljöhälsorapport 2001 (MHR 2001). Enkätundersökningar är en värdefull metod för att samla in vissa typer av uppgifter i miljöhälsosammanhang, t.ex. besvär relaterade till miljöfaktorer som trafikbuller eller rök från vedeldning. De minskar emellertid inte behovet av experimentella eller epidemiologiska studier som kan klarlägga orsakssamband mellan exponering och effekt. 15

16 Aktörer inom miljöhälsoområdet En lång rad aktörer är direkt berörda av frågor som rör människors hälsa i miljömålsarbetet (SOU 1996:124). Dessa återfinns på alla nivåer i landet - såväl centralt, regionalt som lokalt. Bland de centrala myndigheterna har Socialstyrelsen det övergripande ansvaret för människors hälsa i miljömålsarbetet. Detta uppdrag kräver samordning med en rad andra centrala myndigheter, främst Naturvårdsverket, Statens strålskyddsinstitut (SSI), Kemikalieinspektionen, Boverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Livsmedelsverket, trafikmyndigheterna, Energimyndigheten och Folkhälsoinstitutet. Dessutom är samordning med länsstyrelser, kommuner samt andra regionala och lokala aktörer viktig. På den regionala nivån har länsstyrelserna ansvar för att utveckla regionala miljömål. Enligt Socialstyrelsens bedömning har hälsofrågorna ungefär samma tyngd i de regionala som i de nationella miljökvalitetsmålen. Utöver länsstyrelserna är landstingen viktiga samarbetspartners på regional nivå. Här bidrar landets miljömedicinska kliniker och folkhälsovetenskapliga enheter med värdefull kunskap om människors hälsa och miljön. I vissa av landets regioner finns ett omfattande samarbete mellan länsstyrelser, landsting och kommuner. Vikten av detta samarbete avspeglas i det sätt på vilket människors hälsa blir belysta i miljömålsarbetet och beslutsprocesser. På den lokala/kommunala nivån är flera nämnder och förvaltningar berörda av hälsorelaterade miljömål. Många kommuner har tagit beslut om lokala miljömål. Dessa har i många fall utvecklats i brett samarbete mellan olika lokala aktörer kommunala förvaltningar, näringsliv och intresseorganisationer. Även här är samarbetet med landstingen väsentligt för att lyfta hälsofrågorna. Flera kommuner arbetar med en tillsyn som styrs av lokala miljömål. Målstyrt arbete är i sig inte nytt. Många kommuner har t.ex. arbetat mycket aktivt med Agenda 21 ett arbete som bedrivits i brett samarbete mellan flera aktörer och som bidragit till att lokala miljöfrågor hamnat i fokus. Agenda 21-arbetet har också med sitt utåtriktade och konkreta angreppssätt i hög grad bidragit till att förankra miljöarbetet, t.ex. i skolan och hos allmänheten. Viktiga aktörer i det lokala förankringsarbetet är olika intresseorganisationer, bl.a. Astma- och allergiförbundet som i många kommuner driver framgångsrika projekt. Andra viktiga aktörer är professionella organisationer, t.ex. miljö- och hälsotjänstemannaförbundet (MHTF) som bl.a. bidrar till att föra ut kunskap till de lokala nätverken. Tillsynens roll är central för att nå målen Lokal förankring av miljömålsarbetet är en förutsättning för att nå målen. Detta gäller miljömålsarbetet i stort, men blir särskilt tydligt för vissa hälsorelaterade frågor. Så avgör t.ex. det lokala intresset vilken tyngd frågor som rör hälsoskydd och människors hälsa får i lokala planerings- och beslutsprocesser. Här spelar den kommunala tillsynen en viktig roll. 16

17 Miljöbalkens syfte är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Den hållbara utvecklingen enligt miljöbalken är konkretiserad i miljökvalitetsmålen. Enligt miljöbalken ska tillsynen säkerställa syftet med balken och dess föreskrifter. Tillsynen ska således bedrivas så att den medverkar till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås och följaktligen måste den då också styras av miljökvalitetsmålen. Planering och prioritering av den operativa tillsynen görs av den operativa tillsynsmyndigheten. Att få till stånd en tillsyn som är styrd av miljökvalitetsmålen är en långsiktig process. Bland annat måste tillsynen bli initiativstyrd i betydligt högre grad. Att arbeta med målstyrd tillsyn utifrån miljömålen är i sig själv ett verktyg för att prioritera i den händelsestyrda vardagen, men det krävs att tillsynsmyndigheterna lyfter blicken och tar sikte på miljömålen i ett längre perspektiv trots begränsade resurser. Vidare måste fokus vara på miljö- och hälsoproblem inte på verksamheter/objekt. I längden kommer detta synsätt att leda till en förändrad tillsyn, där andra områden och verksamheter än idag kan komma att prioriteras. Tillsyn är ett avgörande styrmedel för att nå målen. Ett viktigt led i den process som innebär att styra tillsynen mot miljökvalitetsmålen utgörs av regionala och lokala miljömål. Ju mer de nationella miljökvalitetsmålen och delmålen anpassas till lokala förhållanden, desto lättare blir det att styra tillsynen mot dem. 17

18 Överkänslighet inbegripande astma och andra allergisjukdomar Centrala miljökvalitetsmål: Frisk luft, God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö Detta avsnitt berör flera av miljökvalitetsmålen. Det hänger samman med att ett stort antal faktorer varav vissa miljöbetingade har betydelse för överkänslighetssjukdomar. Föroreningar i miljön bidrar i viss mån till att inducera astma, allergi och annan överkänslighet, men framför allt underhåller de olika besvär hos dem som redan är sjuka. Frisk luft. I år har det varit känt att ren luft är viktigt för astmatiker. Under de senaste decennierna har det blivit allt mer klart att individer med astma och/eller överretbarhet i luftvägarna reagerar på gaser och partiklar i miljön, såväl inomhus som utomhus. Dessutom vet man att effekten av pollen och andra allergen förstärks av luftföroreningar och partiklar bland redan känsliga individer. De främsta orsakerna till försämring i luftvägarna bland redan känsliga individer får anses vara spridning av pollen under vår, sommar och tidig höst, följt av olika gaser och partiklar alstrat från trafiken, följt av vedeldning. God bebyggd miljö. Den bebyggda miljön ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Detta är inte fallet idag för personer med astma, allergisnuva och överretbarhet i luftvägarna då halterna av luftföroreningarna i den bebyggda miljön är höge än på landsbygden. Ett stort antal svenskars hälsa påverkas av luftföroreningar från den ökande vägbundna trafiken. Problemet kring byggnader och ohälsa är långt ifrån nytt. Det nya är det sätt som bostäder byggs på och att mindre lämplig mark tas i anspråk för byggnation. Detta ställer större krav på planering och noggrannhet under uppförande. I en rad studier har man visat på samband mellan fukt i bostäder och astmasymtom. Det är emellertid inte fukten i sig som är orsaken, utan fukten är snarare en indikator på ett dåligt inomhusklimat, i vilket en rad olika föroreningar kan ge upphov till symptom. Begränsad klimatpåverkan. Kan astma och andra allergisjukdomar kopplas till en påverkan av klimatet? Under de senaste decennierna kan man ur feneologisk synvinkel se en förändrad blomningstid i Europa med bl.a. tidigare blomning för en rad växtarter. Denna tidigare blomning anses helt bero på mildare vintrar och tidigare vår, d.v.s. klimatpåverkan. I en ny, och ännu inte publicerad större multicenterundersökning på barn, har klimatologiska effekter och förekomsten av astma belysts (personlig kommentar Magnus Wickman, Stockholms läns landsting). I denna ses en nära och helt fristående koppling mellan utomhusfukt och astma som kvarstår efter det att samtliga andra möjliga samvarierande faktorer tagits hänsyn till. Astma bland barn verkar således till viss del påverkas av klimatet och under ett expertmöte i WHO:s regi i januari 2003 konstaterades att det inte är uteslutet att astma kan öka som en följd av ett fuktigare klimat i framtiden. 18

19 Giftfri miljö Det har sedan länge varit känt att exponering för olika metaller, (framför allt nickel och krom), konserveringsmedel, gummikemikalier, naturharts samt härdplaster ökar risken för kontakteksem i huden. Likaså har exponering för olika kemiska ämnen inom industrin visat sig vara direkt astmaframkallande. En del bygg- och inredningsmaterial verkar också ha sådana egenskaper. Vissa yrken leder till extrema exponeringar för olika kemikalier och aerosoler. Inom en del av dessa yrken är debut av astma inte ovanligt. Frisöryrket är ett sådant. Under senare tid har astma hos städpersonal uppmärksammats. En möjlig orsak till uppkomst av astma inom denna yrkeskår anses kunna vara exponering för olika rengöringskemikalier. Olika syntetiska doftämnen blir allt vanligare såväl i privat som offentlig miljö. För många av dem med känsliga och överretbara slemhinnor är ett stort antal av dessa ämnen retande och ger upphov till uttalade besvär. Status Definition av begreppet överkänslighet För att begreppet överkänslighet ska användas ska besvären vara återkommande och möjliga att provocera fram på ett objektivt sätt. Den exponeringsdos som ger upphov till besvären ska tålas av den allmänna befolkningen. Vid överkänslighetssjukdomar misstänks starkt att immunologiska mekanismer förekommer. Så kallad multipel kemisk känslighet, elkänslighet eller känslighet för amalgam räknas därför inte in i begreppet överkänslighet enligt denna definition. Orsaker till och konsekvenser av allergisjukdomar och överkänslighet Under det senaste århundradet har allergisjukdomar successivt ökat, med en sannolikt mer uttalad ökning sedan 60-talet då ett fåtal procent var drabbade av olika former av allergisjukdomar såsom astma, allergisnuva och eksem. Under denna tidsperiod har det också skett en utveckling som förändrat vårt sätt att leva, och som saknar motstycke i historien. Immunsystemet är programmerat att bekämpa olika infektioner för vår överlevnad men också att tolerera vissa bakterier, inte minst bakterier i vårt tarmsystem. På goda grunder antas att den ökningen som ses av en rad sjukdomar såsom allergisjukdomar, diabetes, inflammatoriska tarmsjukdomar och vissa andra autoimmuna sjukdomar till viss del skulle kunna förklaras av att vårt immunsystem inte tidigt får börja arbeta på rätt sätt. Detta i sin tur innebär en ökad känslighet för att exponering för miljörelaterade faktorer ska leda till utveckling av allergisjukdom. Då sjukdomen väl är etablerad kommer vidare exponering, inte minst för luftföroreningar, att öka risken för symtom. Detta leder till ett såväl medicinskt som socialt handikapp. I Miljöhälsorapport 2001 (MHR 2001) konstateras att förekomsten (prevalensen) av sjukdomar såsom astma, allergisk snuva och ögonkatarr, samt atopiskt eksem har mer än fördubblats i Sverige och i många andra länder i västvärlden under de senaste 30 åren. Allergenspecifik (IgE-medierad) allergi mot pollen, pälsdjur eller kvalster förefaller också ha ökat. Ökningen i sjukdomsförekomst gäller framför allt barn och ungdomar. Eftersom allergierna och sjukdomssymtomen ofta kvarstår syns nu ökningen också bland 19

20 dem som blivit vuxna och i framtiden kommer vi sannolikt att se en tydligare ökning bland äldre. Allergisjukdomar medför stora kostnader för såväl den enskilde som samhället. Nyinsjuknandet i allergisjukdomar är störst bland barn och unga. Ett flertal barn/ungdomsstudier har försökt kartlägga aktuell förekomst av allergisjukdomar under det senaste årtiondet. I BAMSE-studien, en pågående prospektiv födelsekohortundersökning av barn födda i Stockholms län, studerades förekomsten av allergisjukdomar upp till fyra års ålder. Det samlade insjuknandet i astma bland barnen upp till 4 års ålder var ca 13,5 procent och 30 procent hade astma, allergisnuva eller eksem. Studien visar höga sjuksiffror för småbarnsastma och allergisjukdomar i en grupp som tidigare inte undersökts i detalj. Hög och ökande förekomst av allergisjukdomar har observerats i de flesta åldersgrupper bland barn (Formgren 1998). I studier från Stockholm under 1990-talet rapporterades bl.a. besvär av hösnuva hos 4 procent av barn under fem år medan förekomsten av föräldrarapporterad astma hos barn mellan fyra och sju år (förskoleålder) var 8 9 procent. För barn i norra Sverige i åldersgrupperna 7-8 och år rapporterades en astma-förekomst av ca 10 procent under 1990-talet. Även bland yngre tonåringar (13 14 år) i Svealand har en astmaprevalens på drygt 10 procent rapporterats. Bland värnpliktiga tredubblades enligt en undersökning antalet personer med allergisjukdomar mellan 1971 och 1992, från 1,9 procent till 5,7 procent för astma och från drygt 4 procent till knappt 15 procent för hösnuva (MHR 2001). I NMHE 99 uppgav totalt 3,5 procent att de hade diagnosticerad kronisk bronkit eller emfysem. Frekvensen var 17 procent bland de personer som uppgav samtidig astma men bara 1,8 procent bland övriga personer utan samtidig astma. Frekvensen var högst bland rökare och ökade starkt med åldern både bland rökare och icke-rökare. Ingen skillnad sågs i astmaförekomst mellan storstadsregionerna och övriga landet (10,2 procent respektive 9,9 procent). Astmaförekomst rapporterades oftare i norr än i söder. Lägst låg Gotlands län med 7,4 procent och högst Norrbottens län med 13,5 procent (MHR 2001). Betydelsen av miljörelaterade orsaksfaktorer Man bör skilja på faktorer som kan orsaka allergisjukdom hos en individ och faktorer som utlöser eller förvärrar symtom hos en individ med redan etablerad sjukdom. Som symtomgivande faktorer är allergen från pollen, pälsdjur, kvalster, mögel m.m., liksom irritanter som tobak, kvävedioxid, andra luftföroreningar, parfymer och starka dofter, givetvis av avgörande betydelse för de redan allergiska. Det vetenskapliga underlaget för en sjukdomsförvärrande och symtomutlösande effekt av dessa miljöfaktorer har också stärkts under senare år (Wennergren 2003). Kost och livsstil Livsstilens betydelse för utveckling av olika allergisjukdomar har under senare år alltmer betonats. Västerländsk livsstil har i det närmaste likställts med ökad risk för allergiutveckling. Begreppet livsstil inrymmer en rad olika komponenter såsom familjestruktur, bostadsstruktur samt levnads- och 20

21 kostvanor. Samtliga har troligen effekt på hälsan. Betydelsen av minskad omfattning av barnsjukdomar, infektioner och parasiter samt ökad vaccinering har också diskuterats, men tillgängliga rön är ännu oklara. Kortvarig amning är en känd riskfaktor för astma. Pollen och mögel Allergen utomhus utgörs främst av pollenallergen från lövträd, gräs och örter samt mögelallergen från mögelsporer. Pollensäsongen varierar över landet. Mängden pollen i luften beror på väderförhållandena samt på att årscykler förekommer bland lövträd. Allergi mot pollen är den vanligaste typen av allergi. Mer eller mindre svår hösnuva med allergisk rinit och konjunktivit samt astmatiska besvär kan medföra mycket stora problem med sömn, arbete och livsföring för många allergiker när pollenhalterna är som högst. Mögelsporer finns överallt i miljön. Ofta diskuteras förekomsten i inomhusmiljön, men naturen är den utan jämförelse största källan. Under sensommar och höst när sporproduktionen utomhus når sin toppnivå, mår de som har symtomgivande allergi mot mögel ofta som sämst. Allergi mot mögel förekommer både bland barn och vuxna. Pollenallergiska reaktioner kan förstärkas vid tidigare eller samtidig exponering för luftföroreningar som ozon, kvävedioxid och partiklar. Luftföroreningar i utomhusluft Både kvävedioxid och ozon kan i höga halter förvärra astma och under senare tid har partikelföroreningar i luften diskuterats som en möjlig orsak till nydebuterad astma och ökade besvär. Eventuella samband med allergi är mer oklara. Både ozon och kvävedioxid kan förstärka effekten av andra luftföroreningar. Man har t.ex. sett att lungfunktionen påverkas hos astmatiska barn, som först exponeras för låga doser ozon och därefter låga doser svaveldioxid. Ozon ökar också retbarheten i luftrören för olika luftvägssammandragande ämnen. Även samverkanseffekter med pollenallergen har påvisats. (Se även avsnittet Påverkan på luftvägar och hjärt- kärlsjuklighet av luftföroreningar ) Pälsdjursallergen Flera undersökningar har visat att individer med astma eller allergisnuva och som är allergiska för pälsdjur också försämras i sin sjukdom om pälsdjurägandet är stort i samhället. Pälsdjursinnehav är vanligt, inte minst i barnfamiljer. Mellan 15 procent och 20 procent av skolbarnen i mellan- och högstadiet är allergiska mot pälsdjur. Personer med pälsdjursallergi rapporterade i mindre utsträckning pälsdjur i hemmet jämfört med övriga. En stor andel vuxna i landet rapporterar allergi/överkänslighet mot pälsdjur, och besvärsfrihet genom att undvika kontakt tycks inte alltid vara helt lätt att förverkliga. Kvalster Allergi mot husdammskvalster har ökat i stora delar av Sverige. Exponering för kvalster kan ge upphov till besvär av astma, allergisk snuva och eksem. I rejält fuktiga eller undermåligt ventilerade bostäder kan luftfuktigheten öka till sådana nivåer, att kvalster kan leva och föröka sig. I riskzonen för så låg luftomsättning finns främst enfamiljshus med självdragsventilation byggda 21

22 efter 1960, samt äldre tilläggsisolerade hus med sådan ventilation. Förekomst av kvalster i bostaden bör i större delen av Sverige betraktas som en biologisk indikator på ohälsosam miljö. Kvalsterproblem beräknas t.ex. förekomma i ca 10 procent av bostäderna i Stockholm. Enligt NMHE upplever 9 procent av Sveriges befolkning i åldern år allergi/överkänslighetsbesvär, som man hänför till kvalster. Störst är andelen i södra Sverige och Stockholmsregionen (MHR 2001). Miljötobaksrök Samband mellan tobaksrök i miljön och astma- och allergiutveckling har visats i en rad studier. Tobaksrök påverkar kroppens immunförsvar och kan skada slemhinnorna i luftvägarna. Små barn är särskilt känsliga för tobaksrök. Miljötobaksrök kan leda till besvär, luftvägssymtom och påverkan på lungfunktionen hos många, bl.a. personer med astma. Samverkanseffekter har visats mellan miljötobaksrök, exponering för husdammskvalster och pälsdjur då det gäller allergiutveckling bland barn. Luftföroreningar inomhus Inomhusluftens kvalitet är totalt sett oftast sämre än utomhusluftens. Även för bostäder belägna i trafikerad miljö är det därför värdefullt om bostadens ventilation kompletteras med vädring. Gasformiga föroreningar som ozon och kvävedioxid liksom finpartikulära föroreningar tränger lätt in i byggnader, oavsett vädring. Exponering för sådana utomhusföroreningar omfattar därför hela dygnet. Kvävedioxid är en särskilt viktig inomhusluftförorening. De främsta källorna i inomhusmiljön är gasspis i bostaden samt tillskott från biltrafik via utomhusluften. Andelen hushåll som dagligen eller nästan dagligen lagar mat på gasspis är enligt NMHE 4,8 procent i landet 11 procent i storstäderna och 1,7 procent i landet i övrigt (MHR 2001). Exponering för kvävedioxid kan ge upphov till akuta luftvägsbesvär, särskilt hos astmatiker och andra med ökad känslighet. Studier på små barn har även visat samband mellan exponering för kvävedioxid och utveckling av nedre luftvägssjukdom. En miljö där särskilt höga nivåer kan uppkomma är ishallar där gasoldrivna ismaskiner används. Ett antal incidenter har rapporterats där barn fått hosta, andnöd och bröstsmärtor efter träning i ishall, och intensivvård har krävts i vissa fall. Även under bästa möjliga förhållanden leder dessa maskiner till förhöjda halter kvävedioxid med möjliga luftvägssymtom som följd. Övergång till eldrivna ismaskiner i alla svenska ishallar har rekommenderats. Fukt, mögel och kemiska ämnen i inomhusluften sjuka hus Det råder enighet om att förändringar av inomhusmiljön bidragit till ökningen av allergi och annan överkänslighet (Bornehag et al. 2001). I en riksomfattande svensk studie beräknades att nära en miljon människor i Sverige kan vara exponerade för faktorer i inomhusmiljön som kan påverka hälsan, med symtom som ögon-, hud- och slemhinneirritationer, huvudvärk, trötthet och ökad infektionsbenägenhet. Kunskapen om de faktorer som kan ge problem är ännu ofullständig. Idag finns tiotusentals olika byggprodukter som ofta är baserade på syntetiskt framställda kemiska ämnen. Ett vanligt problem är att material används i felaktig miljö och i kombination med fel produkter. Fuktskador och mikrobiella skador, främst mögelangrepp, före- 22

23 kommer uppskattningsvis i procent av bostadsbeståndet. Orsaker är bl.a. byggfel och alltför korta byggtider, samt övergången från karbad till dagligt och rikligt duschande, för vilket badrum i äldre fastigheter, inklusive miljonprogrammets hus, inte är konstruerade. Den höga andelen allergiska/överkänsliga mot mögel enligt NMHE kan i stor utsträckning antas avspegla känslighet mot fukt och mögeldoft, då sann allergi mot mögel är mindre vanligt. Forskning har också visat samband mellan undermålig ventilation och ökad risk för allergi, astma och bronkiell hyperreaktivitet. Utvärderande bedömning Ökningen av förekomsten av astma och allergisjukdom under senare decennier är väl belagd. Däremot är det inte möjligt att kvantifiera hur stor del av denna ökning som kan tillskrivas miljöfaktorer, eftersom en rad faktorer samverkar, dels för induktion av olika allergisjukdomar, dels för att underhålla dessa och ge fortsatta besvär. Klart är emellertid att faktorer i såväl den yttre miljön som inomhus har betydelse för uppkomsten av symtom hos allergiker och astmatiker. I nuläget verkar det finnas en medvetenhet kring inom- och utomhusmiljö och påverkan på hälsa bland alla dem i Sverige med astma, allergisnuva och retbarhet i luftvägarna. För flertalet av dessa kommer arbetet med luftens kvalitet och en god bebyggd miljö att vara av stor betydelse. Dessa individer kan fungera som ett slags biosensorer. Tids-trender och tids-serieanalyser kan komma att utgöra värdefulla instrument för att följa utvecklingen av miljön. Sett i ett europaperspektiv är dessa frågor synnerligen aktuella och relevanta på såväl nationell, regional som lokal nivå. Det finns emellertid stora inomeuropeiska skillnader i förekomst av olika allergisjukdomar. Orsakerna till detta är ej klarlagda. Uppföljning I dag finns inga etablerade uppföljningssystem för astma och allergisjukdomar. Det är viktigt att ett sådant kommer till stånd. Enkätundersökningen som ligger till grund för MHR 2001 avseende vuxna bör upprepas senast Under 2003 kommer en motsvarande barnens miljöhälsoundersökning att genomföras. Denna bör upprepas Målkonflikter Vissa målkonflikter kan skönjas. En konflikt är betydelsen av energisparande vid uppvärmning av bostäder. Detta har lett till reducerad luftomsättning med ökade luftfuktighets- och luftföroreningsnivåer, vilket kopplats till besvär och ohälsa. Delmålet för God bebyggd miljö avseende miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler kan därför stå i konflikt med astma- och allergiprevention. Vidare har ekonomiska hänsynstaganden med mark lett till att bostäder och offentliga byggnader byggts på otjänlig grund med fuktproblematik som följd och i och med det ohälsa. 23

24 Kommer vi att nå målen? Det övergripande målet för detta område skulle kunna formuleras som följer: Miljöföroreningar ska inte bidra till att öka prevalensen för överkänslighetssjukdomar eller förvärra situationen för människor med sådan sjukdom. Detta grundar vi bl.a. på målformuleringen för miljökvalitetsmålet Frisk luft, där det anges att luften ska vara så ren att människors hälsa inte skadas. I generationsperspektivet anges också att halterna av bl.a. luftföroreningar inte får överskrida lågrisknivåerna för sjukdomar och att riktvärden skall sättas med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. I generationsperspektivet för God bebyggd miljö slås också fast att byggnader och deras egenskaper inte ska påverka människors hälsa negativt, vilket bör innebära att kvaliteten på inomhusluften ska vara fullgod även för personer med särskild känslighet. Slutligen täcker generationsperspektivet för Giftfri miljö väl in kravet att människor inte ska utsättas för allergiframkallande metaller och kemikalier. Då de direkta orsakerna till att allt fler utvecklar allergisjukdomar inte är kända, är det omöjligt att bedöma om uppsatta miljömål kommer att bromsa en fortsatt ökning i samhället av antalet individer med allergisjukdom. Däremot är uppsatta miljömål synnerligen väsentliga för alla de med redan etablerade besvär i och med att många av dem är uttalat miljökänsliga. En försvårande faktor vid bedömningar av utvecklingen är att sambanden mellan byggnader och luftföroreningar som riskfaktorer för astma och allergi inte är klarlagda. I Miljöhälsorapport 2001 framhölls att miljörelaterade besvär var vanliga bland dem med astma. Andelen astmatiker som rapporterar reaktioner i luftvägarna vid vistelse utomhus skulle kunna användas för att följa utvecklingen av Frisk luft. Uppsatta delmål avseende svavel- och kvävedioxid, marknära ozon och flyktiga organiska ämnen har alla bäring på detta och får därför anses ha stor betydelse. För en bedömning av utvecklingen mot dessa delmål hänvisar vi till Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av Frisk luft. Faktorer som kommer att påverka inomhusklimatet är meterologiska förhållanden, luftföroreningshalten utomhus, uppförandekvaliteten, konstruktionen inklusive materialval, ventilation, grund etc. samt brukarens luftföroreningsalstrande vanor. En låg förekomst av fukt och mögel i befolkningens bostäder är ett viktigt mått på god bebyggd miljö. Uppsatta mål för 2020 och delmål för 2015 kan förväntas ha stor betydelse för alla dem med astma och överretbarhet i luftvägarna. Avsaknaden av ett konkret delmål för inomhusluftens kvalitet eller för förekomst av fukt och mögel kan dock medföra att uppföljningen av inomhusmiljön i miljömålsarbetet inte uppmärksammas i tillräckligt hög grad. För en bedömning av utvecklingen mot dessa delmål hänvisar vi till Boverkets fördjupade utvärdering av God bebyggd miljö. Kemikalieanvändningen har under de senaste årtiondena ökat. I takt med detta har andelen individer med hud- och luftvägskänslighet ökat. Det är därför inte förvånande att olika kemikalier som används i industrin och av olika yrkesutövare, kemikalier och metaller som används av allmänheten och olika kemiska dofter som tredje person utsätts för är ett avsevärt hälsoproblem. Uppsatta miljömål för 2010 för att öka kunskapen om ämnens häl- 24