Handskar i tandvården

Transkript

1 Handskar i tandvården

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet som tas fram av huvudsakligen externa experter på uppdrag av Socialstyrelsen. Experternas material kan ge underlag till myndighetens ställningstaganden. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser Artikelnr Publicerad december

3 Innehåll Sammanfattning...5 Introduktion...7 Hudproblem inom tandvården...7 Handskanvändning...7 Val och utbud av handskar...8 Handskmaterial...8 Kemikalieskydd...9 Smittskyddsaspekter...9 Intoleransreaktioner mot handskar...9 Föreskrifter, direktiv och standarder...11 Miljösynpunkter...11 Rekommendationer...12 Länkar...12 Referenser...13 Dokumentinformation

4 4

5 Sammanfattning I få andra verksamheter används skyddshandskar så kontinuerligt och dagligen som i tandvården där handskar ska ge skydd mot såväl smittöverföring som kemikalier. Det är av särskild vikt att använda skyddshandskar då smittrisk bedöms föreligga. Eftersom denna bedömning är svår att göra är det säkrast att alltid bära handskar vid patientarbete. Handskar används både för att skydda personalen mot smitta men även för att förhindra att smitta överförs till nästa patient och därför ska handskarna bytas mellan varje patient. Arbete inom tandvård innebär risk för allergi och handeksem. Huvudsakligen beror detta på frekvent tvättning av händerna och kontakt med hudirriterande och allergiframkallande ämnen, något som delvis kan förebyggas genom användning av skyddshandskar. Handskanvändning kan dock i sig framkalla såväl hudirritation som allergiska reaktioner. Frekvensen för användning av handskar bedöms vara ca 60-80%. Sjukvårdshandskar finns tillverkade i olika polymera material, sterila och osterila, pudrade och opudrade. Vanligt använda material är naturgummilatex, syntetgummi och olika plastmaterial. Inom tandvård används till övervägande del osterila medicinska undersökningshandskar. Puder på handskar utgörs av majsmjöl och motverkar klibbighet hos handsken. Pudret kan bidra till hudirritation och sprida allergiframkallade proteiner från naturgummi vilket nu har lett till att opudrade handskar rekommenderas i vården. Vid tillverkning av såväl natur- som syntetgummi tillsätts kemikalier som kan framkalla kontaktallergiska eksem. Plast har sämre elasticitet men är ur allergisynpunkt att föredra. Handskar används inom tandvården för att skydda mot akrylatbaserade tandvårdsmaterial och andra tandvårdsprodukter. Skyddseffekten hos de handskar som vanligtvis används inom tandvården är relativt dålig, främst beroende på att de är tunna. Däremot är skyddseffekten mot virus god hos oanvända handskar. Användningen av handskar har även diskuterats ur miljösynpunkt. Naturgummilatex är en förnyelsebar råvara och kan av detta skäl föredras. Övriga material härstammar ur petroleumprodukter och kommer alltså ur en icke förnyelsebar råvara. PVC har diskuterats ur flera miljöaspekter. Med ersättning av ftalater som mjukgörare och förbränning av avfallet torde PVChandskar inte utgöra ett miljöproblem. 5

6 6

7 Introduktion I få andra verksamheter används skyddshandskar så kontinuerligt och dagligen som i tandvården där handskar ska ge skydd mot såväl smittöverföring som kemikalier. Krav på handskanvändning i svensk tandvård kom 1986 genom Arbetsmiljöverkets kungörelse med föreskrifter om skydd mot blodsmitta, AFS 1986:23 (1). Vikten av att förebygga smittöverföring framgår även av Socialstyrelsens meddelandeblad: Hygienrutiner inom tandvården 8/2000. Det är av särskild vikt att använda skyddshandskar då smittrisk bedöms föreligga. Eftersom denna bedömning är svår att göra är det säkrast att alltid bära handskar vid patientarbete. I första hand har här avsetts blodburen smitta. Handskanvändning ingår också som en viktig åtgärd i de basala hygienrutiner som rekommenderas för att förebygga spridningen av multresistenta bakterier, i första hand meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA). För att förhindra att smitta överförs till nästa patient ska handskarna bytas mellan varje patient. Skyddshandskar kan inte tvättas/desinfekteras då detta försämrar handskens skyddande egenskaper. Många dentala material har hudirriterande och kontaktallergiframkallande egenskaper, bl.a. akrylatmonomerer, hartser, aromatiska oljor och metaller, som motiverar ett handskskydd. Att använda handskar ger ett gott skydd mot blodsmitta och ett påtagligt men tidsbegränsat skydd mot ohärdade plastkemikalier. Handskarna kan i sig framkalla intoleransreaktioner. Dessa aspekter kommer att belysas nedan. Hudproblem inom tandvården Arbete inom tandvård innebär risk för allergi och handeksem (2 10). Huvudsakligen beror detta på frekvent tvättning av händerna och kontakt med hudirriterande och allergiframkallande ämnen (7-9,11,12), något som delvis kan förebyggas genom användning av skyddshandskar. Handskanvändning kan dock i sig framkalla såväl hudirritation som allergiska reaktioner. Under senare år har kontaktallergiska reaktioner mot akrylatmonomerer uppmärksammats i tandvården. Hudkontakt med dessa ohärdade substanser kan framkalla ett kontaktallergiskt eksem karaktäriserat av ett sprickbildande eksem på fingertopparna (2, 7-9, 13 18) Här ger skyddshandskar ett kortvarigt skydd (19). Handskanvändning Såväl i Sverige som internationellt rekommenderas sedan 1980-talet användning av skyddshandskar i tandvårdsarbete (1, 20). Flera studier har undersökt i vilken utsträckning dessa rekommendationer efterlevs och användningsfrekvenser mellan procent anges i flera studier (20-24), även högre siffror redovisas (25) men området är svårutforskat (26). I en svensk 7

8 enkätstudie från 1996 till 3500 tandläkare, uppgav närmare hälften att de använde handskar mer än 6 timmar dagligen medan endast 6 procent inte använde handskar (4, 27). Problem vid handskanvändning utgörs av att handskar kan försämra fingertoppskänslan vid finmotoriskt arbete, halkrisk vid hantering av instrument och roterande detaljer, ökade kostnader och intoleransreaktioner mot handskmaterial (20, 28, 29). Val och utbud av handskar För att tillgodose behovet av skydd i olika arbetsuppgifter är det väsentligt med ett brett utbud av handskar av god kvalitet. Hänsyn ska inte bara tas till skyddseffekt utan också till passform och komfort. Särskilt höga krav skall ställas på handskar som är avsedda för långvarigt bruk (30) då mekaniskt slitage och kemisk påverkan kan försämra handskens barriärfunktion (31). Hur mekanisk påverkan, lagring och exponering för vatten och desinfektionsmedel kan påverka en handskes egenskaper är ofullständigt känt men standardiseringsarbete inom området pågår. Handskmaterial Sjukvårdshandskar finns tillverkade i olika polymera material, sterila och osterila, pudrade och opudrade. Vanligt använda material är naturgummilatex, syntetgummi och olika plastmaterial. Inom tandvård används till övervägande del osterila medicinska undersökningshandskar. Puder på handskar utgörs av majsmjöl och motverkar klibbighet hos handsken. Pudret kan bidra till hudirritation (32) och sprida allergiframkallade proteiner från naturgummi vilket nu har lett till att opudrade handskar rekommenderas i vården (33, 34). Naturgummilatex som ofta bara kallas latex är det hittills mest använda handskmaterialet. Naturgummi är en förnyelsebar råvara, med hög elasticitet och latexhandskar är hållbara, bekväma och följsamma. De tillverkas i olika tjocklekar, sterila och osterila. Syntetgummi av olika slag används också i handskar. Nitrilgummi, en sampolymer av akrylnitril och butadien och kloroprengummi bl.a. används i handskar under flera olika handelsnamn. Framför allt nitrilgummihandskar används i tandvården då de är fria från naturgummi, och ändå har en relativt god elasticitet, draghållfasthet och kemikalieskyddande egenskaper. Handskar av syntetiskt isopren finns också att tillgå. Dessa har naturgummilatexens alla goda egenskaper men ger inte latexallergi. Det har även utvecklats handskar av naturgummilatex från andra arter än gummiträdet. Vid tillverkning av såväl natur- som syntetgummi tillsätts kemikalier som kan framkalla kontaktallergiska eksem. Plast har sämre elasticitet men är ur allergisynpunkt att föredra. Vanligast är undersökningshandskar av polyvinylklorid (PVC) ofta enbart kallade vinylhandskar. Andra ofta använda svetsade handskar är polyeten (PE), polyetylen- 8

9 metyletylakrylat (PEMEA) eller polyuretan (PU). Dessa handskar finns såväl sterila som osterila. De kan med fördel användas under t.ex. syntetgummihandskar eller vinylhandskar, då de inte framkallar allergi och dessutom tillför en extra barriär. Kemikalieskydd Handskar används inom tandvården för att skydda mot akrylatbaserade tandvårdsmaterial och andra tandvårdsprodukter. De härdplaster som används inom tandvården skall hanteras enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om om härdplaster, AFS 2005:18 (35). Skyddseffekten hos de handskar som vanligtvis används inom tandvården är relativt dålig, främst beroende på att de är tunna. Handskarna släpper igenom, är permeabla för, akrylatmonomerer och andra komponenter och genombrottstiden är beroende av handskmaterialet, tandvårdsmaterialet och lösningsmedlet det är löst i (19, 36-43). En tumregel är att förutom att byta handskar inför varje patient även byta handske vid spill och arbetsmoment som innebär kontakt med akrylatmonomer. Vid längre tids arbete med ohärdade plastmaterial rekommenderas dubbla handskar (44). Smittskyddsaspekter Handskar används för att minska risken för blodsmitta från vårdgivare till patient och från blod- och salivsmitta från patient till behandlare. Inom tandvården är riskerna i första hand överföring av hepatit B och C samt HIV. Skyddseffekten mot virus är god hos oanvända handskar testade enligt standard för medicinskt bruk. Detta gäller såväl gummi som PVC-plast men skyddseffekten minskar under användning, snabbare hos plast (45). Vid känd stark smittrisk rekommenderas därför dubbla handskar och täta handskbyten. Handskbyte och handtvätt mellan varje patient rekommenderas (46). Staphylococcer och bland dem då även meticillinresistenta staphylococcer, MRSA, kan ingå som kolonisatör i hud och luftvägsflora eller finnas i sårinfektioner och bölder (47). Goda hygienrutiner inom tandvården är därför angelägna som led i arbetet att hindra MRSA spridning. Intoleransreaktioner mot handskar Användning av handskar innebär för de flesta en god hjälp att skydda huden, och framkallar hos de flesta inte hudproblem (48), men huden kan reagera på den instängda miljö som handsken skapar (49-51). Hudrodnad, knottror, sveda bl.a. kan uppstå (52) och i sällsynta fall även nässelutslag på händerna utan samtidig allergi (53, 54). Rester av kemikalier i handsken, puder, tvålrester och handkrämer som stängs inne kan bidra till att huden blir irriterad utan att allergi föreligger. I flera enkätstudier rapporteras hud- 9

10 symtom vid handskanvändning (4), i vissa studier i upp emot en tredjedel av tillfrågad vårdpersonal (20, 23, 55). Hudirritation utan samtidig allergi kan förmodas ligga bakom flertalet fall. För säkerställande av diagnos krävs läkarundersökning hos företagshälsovård med eventuell remiss till hudspecialist eller allergolog. Två olika allergiformer kan utvecklas mot handskar; allergiskt kontakteksem och IgE-medierad kontakturtikaria. Den senare är beskriven framför allt mot naturgummilatex, och då ofta enbart kallad latexallergi. Det korrekta namnet för denna allergiform är IgE-medierad allergi mot naturgummilatex. Undantagsvis kan även kemikalier i plast och nitrilgummi framkalla likartade överkänslighetsreaktioner (56, 57). Såväl syntetgummi som naturgummi kan framkalla kontaktallergiska eksem, däremot ses sällan sådan allergi mot handskar av plast. Allergi mot handskar ses framför allt hos dem som använder skyddshandskar men allergiska reaktioner kan också framkallas hos patienter i vårdsituationer, framför allt har detta uppmärksammats vid IgE-medierad allergi mot naturgummilatex. Allergiskt kontakteksem. Kontaktallergi mot kemikalier i olika gummimaterial är en vanlig orsak till kontaktallergiska eksem (58-62). Vid eksem reagerar huden med alltifrån torr fjällning och sprickbildning till mer akuta eksemformer med blåsbildning och stark klåda. Det kontaktallergiska eksemet är en fördröjd allergisk reaktion som kommer omkring 6 48 timmar efter exponering för det allergiframkallande ämnet. Eksemets utbredning är typisk med ofta framträdande eksem över handryggar och fingrar med skarp gräns mot frisk hud vid handleden. Ibland sker eksemspridning till ansiktet. Diagnosen ställs hos hudspecialist genom lapptestning, där ett litet hudområde på ryggen exponeras 2 dygn för små standardiserade mängder av de misstänkta allergiframkallande kemikalierna i gummimaterialet. Behandlingen består i första hand i att undvika handskar i natur- och syntetgummi, vid svårare eksem cortisonsalvor. IgE-medierad allergi mot naturgummilatex latexallergi. Denna allergiform har de senaste decennierna fått en ökad uppmärksamhet (63-66) också inom tandvården (8,9, 67 73). Allergenen utgörs av vattenlösliga, allergiframkallande proteiner i saften latexen från gummiträdet Hevea brasiliensis. Halten av dessa latexallergen i olika naturgummiprodukter varierar starkt. De finns inte bara i handskar utan också i många andra produkter tillverkade i naturgummi t.ex. kofferdam, ballonger. Vid den här typen av allergisk reaktion uppträder kliande nässelutslag i huden respektive slemhinna, kontakturtikaria, vanligen inom minuter när hud och slemhinnor kommer i kontakt med naturgummi. Som vid alla allergiformer varierar svårighetsgraden. Många som är allergiska mot naturgummilatex har endast lindriga symtom som begränsas till det exponerade hud- eller slemhinneområdet. Vissa beskriver dessutom lindrig klåda i ögon och näsa och någon gång astma, framför allt vid kontakt med pudrade handskar. En liten grupp starkt allergiska individer riskerar fullt utvecklad allergisk chock, framför allt då slemhinnor och operationsområden exponeras för latex i samband med t.ex. tandläkarbehandlingar. Diagnos ställs genom tydlig sjukhistoria, pricktest hos allergolog eller RAST- undersökning, ett blodprov där antikroppar mot 10

11 naturgummilatex kan påvisas vid allergi. Rekommendationer hur problem med latexallergi skall hanteras inom tandvård har presenterats (44, 72, 74-77). Dokumenterade riskfaktorer för latexallergi är yrkesmässig användning av latexhandskar särskilt vid samtidig förekomst av handeksem och allergibenägenhet (atopi) för t.ex. pollen, pälsdjur och vissa frukter, som banan och avokado (78, 79). Behandlingen består i första hand av prevention, dvs. att undvika hud- och slemhinnekontakt med naturgummimaterial. Helt latexfri vård skall erbjudas till individer med latexallergi. Personal med latexallergi skall erbjudas latexfria handskar, och inte heller utsättas för damm från pudrade latexhandskar och kofferdam. Medicinsk behandling kan innefatta antihistaminer, adrenalin och intern cortisonbehandling, beroende på symtomens svårighetsgrad. Föreskrifter, direktiv och standarder Hantering av härdplaster omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Härdplaster, AFS 2005:18 (35) och Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6 (80). Krav på handskanvändning som skydd mot blodsmitta enligt AFS 1986:23 föreligger sedan 1986 (1). När skyddshandskar används som skydd mot hudkontakt för smittämnen och kemikalier gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning, AFS 2001:3 (81). Arbetsgivare ska också se till att anställda har kunskaper om smittrisker på arbetsplatsen och god vårdhygienisk praxis preciseras i AFS 2005:1 (82). Det framgår att handskar ska användas när arbetsorganisatoriska åtgärder och andra tekniska hjälpmedel inte förslår. Arbetsgivaren ska stå för kostnaden av skyddsutrusning och skyddsutrustningen ska vara anpassad till användarens hälsotillstånd, passa bäraren och inte i sig innebära en risk för användaren. HIV-infektion, samtliga hepatiter och MRSA-infektion är klassade som allmänfarliga sjukdomar och regleras under smittskyddslagstiftningen. Medicinska handskar för engångsbruk som används inom tandvården ska idag motsvara krav enligt de CEN-standarder som gäller inom EU. SS-EN 455:1 3. Medicinska engångshandskar. 1. Krav på och provning av fysikaliska egenskaper. 2. Krav samt provning av hålförekomst. 3. Krav och provningsmetoder för biologisk utvärdering. SS-EN 374:1 3. Handskar mot kemikalier och mikroorganismer. 1. Terminologi. 2. Bestämning av resistens mot penetration. 3. Bestämning av resistens mot permeation. Miljösynpunkter Naturgummilatex är en förnyelsebar råvara och kan av detta skäl föredras. Övriga material härstammar ur petroleumprodukter och kommer alltså ur en icke förnyelsebar råvara. PVC har diskuterats ur flera miljöaspekter. Med 11

12 ersättning av ftalater som mjukgörare och förbränning av avfallet torde PVC-handskar inte utgöra ett miljöproblem (16). Rekommendationer Använd skyddshandskar vid allt patientarbete Händerna skall inte utsättas för handskar under längre tid än nödvändigt eftersom risken för hudirritation och allergi då ökar Använd dubbla handskar vid längre tids arbete med ohärdade plastmaterial och vid arbete med hög smittrisk samt byt handskar ofta Använd inte samma handskar till flera patienter Berör inte omväxlande smutsigt och rent när du har handskar på händerna Undvik tvålrester under skyddshandskarna Undvik att smörja händerna direkt före handskanvändning Från allergisynpunkt är handskar av plast att föredra Risk för allergi mot naturgummilatex hos personal och patienter talar starkt för att undvika handskar i detta material i tandvården. Om latexhandskar används skall de vara puderfria och ha låga halter av allergiframkallande proteiner. Latexfria alternativ skall finnas att tillgå. Handskar kan ha begränsad hållbarhet och skall förvaras svalt. Läs på förpackningen Vid misstanke om allergi, kontakta företagshälsovården för utredning och diagnos. Länkar Arbetsmiljöverket TOXNET PUB MED ARBLINE Centers for Disease Control and Prevention, USA. 12

13 Referenser 1. Arbetsmiljöverkets kungörelse med föreskrifter om skydd mot blodsmitta, AFS 1986: Munksgaard EC, Hansen EK, Engen T, Holm U. Self-reported occupational dermatological reactions among Danish dentists. Eur J Oral Sci 1996;104: Lönnroth E-C, Shahnavaz H. Hand dermatitis and symptoms from the fingers among Swedish dental personnel. Swed Dent J 1998;22: Örtengren U, Andreasson H, Karlsson S, Meding B, Barregård L. Prevalence of self-reported hand eczema and skin symptoms associated with dental materials among Swedish dentists. Eur J Oral Sci 1999;107: Kanerva L, Lahtinen A, Toikkanen J, Forss H, Estlander T, Susitaival P, Jolanki R. Increase in occupational skin diseases of dental personnel. Contact Dermatitis 1999;40: Morken T, Augustson T, Helland S. Yrkesrelaterte hudplager blant tannhelsepersonal. Tidskr Nor Laegeforen. 1999;119: Wallenhammar LM, Örtengren U, Andreasson H, Barregard L, Björkner B, Karlsson S, Wrangsjö K, Meding B. Contact allergy and hand eczema in Swedish dentists. Contact Dermatitis 2000;43: Lindberg M, Silverdahl M. The use of protective gloves and the prevalence of hand eczema, skin complaints and allergy to natural rubber latex among dental personnel in the county of Uppsala, Sweden. Contact Dermatitis 2000;43: Ohlsson CG, Svensson L, Mossberg B, Hök M. Prevalence of contact dermatitis among dental personnel in a Swedish rural county. Swed Dent J 2001;25: Leggat PA, Smith DR. Prevalence of hand dermatoses related to latex exposure amongst dentists in Queensland, Australia. Int Dent J ;3: Hill JG, Grimwood RE, Hermesch CB, Marks JG. Prevalence of occupationally related hand dermatitis in dental workers. JADA1998;129: Uveges RE, Grimwood RE. Epidemiology of hand dermatitis in dental personnel. Military Medicine 1995;160: Kanerva L, Estlander T, Jolanki R. Allergic contact dermatitis from dental composite resins due to aromatic epoxy acrylates and aliphatic acrylates. Contact Dermatitis 1989;20: Kiec-Swierczynska M. Occupational allergic contact dermatitis due to acrylates in Lodz. Contact Dermatitis 1996;34: Ekstrand J, Björkman L, Liu Y, Sköldqvist B, Björkner B. Nya tandfyllningsmaterial hälsorisk för tandvårdspersonalen. Akrylater kan ge upp- 13

14 hov till kontaktallergi och andra besvär. Läkartidningen 1998;95: Tandläkartidningen 1998;90: Kanerva L, Alanko K, Estlander T, Jolanki R, Lahtinen A, Savela A. Statistics on occupational contact dermatitis from (meth)acrylates in dental personnel. Contact Dermatitis 2000;42: Goon ATJ, Isaksson M, Zimerson E, Goh CL, Bruze M. Contact allergy to (meth)acrylates in the dental series in southern Sweden: simultaneous positive patch test reaction patterns and possible screening allergens. Contact Dermatitis : Aalto-Korte K, Alanko K, Kuuliala O, Jolanki R. Methacrylate and acrylate allergy in dental personnel. Contact Dermatitis 2007;57: Andreasson H, Boman A, Johnsson S, Karlsson S, Barregård L. On permeability of methacrylate, 2-hydroxyethyl methacrylate and triethyleneglycol dimethacrylate through protective gloves in dentistry. Eur J Oral Sci 2003;111: Burke FJT, Wilson NHF, Cheung SW. Trends in glove use by dentists in England and Wales: Int Dent J 1994;44: Burke FJT, Wilson NHF, Wastell DG. Glove use in clinical practice: A survey of 2000 dentists in England and Wales. Br Dent J 1991;171: Hellgren K. Use of gloves among dentists in Sweden. Swed Dent J 1990;14: Hellgren K. Use of gloves among dentists in Sweden a 3-year followup study. Swed Dent J 1994;18: Walsh LJ, Lange P, Savage NW. Factors influencing the wearing of protective gloves in general dental practice. Quintessence Int. 1995;26: Scully C, Moles DR, Fiske J. Infection control: a survey of UK special care dentists and dental care professionals. Prim Dent Care ;2: Gordon BL, Burke FTJ, Bagg J, Marlborough HS, McHugh ES. Systematic review of adherence to infection control guidelines in dentistry. J Dent 2001;29: Wrangsjö K, Wallenhammar LM, Örtengren U, Barregård L, Andreasson H, Björkner B, Karlsson S, Meding B. Protective gloves in Swedish dentistry: use and side-effects. Br J Dermatol 2001;135: Baumann MA. Skyddande handskar. Tandläkartidningen 1993;85: Neiburger EJ. Are latex gloves a contributing cause of percutaneus injury in dentists? Gen Dent 1998;46: Wrangsjö K, Ransjö U, Boman A, Skoglund G, Lindberg U. Uppgiften och arbetets längd bör styra valet av handskar i vården. Läkartidningen 2001;98:

15 31. Ready MA, Schuster GS, Wilson JT, Hanes CM. Effects of dental medicaments on examination glove permeabilty. J Prosthet Dent 1989;61: Brehler R, Voss W, Muller S. Glove powder affects on roughness, one parameter of skin irritation. Contact Dermatitis 1998;39: Tarlo SM, Sussman G, Contala A, Swanson MC. Control of airborne latex by use of powder-free gloves. J Allergy Clin Immunol 1994;93: Allmers H, Brehler R, Chen Z, Raulf-Heimsoth M, Fels H, Baur X. Reduction of latex aeroallergens and latex-specific IgE antibodies in sensitized workers after removal of powdered rubber latex gloves in a hospital. J Allergy Clin Immunol 1998,102: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om härdplaster samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. AFS 2005: Munksgaard EC. Permeability of protective gloves to (di)methacrylates in resinous dental materials. Scand J Dent Res 1992;100: Andersson T, Bruze M, Björkner B. In vivo testing of the protection of gloves against acrylates in dentin bonding systems on patients with known contact allergy to acrylates. Contact Dermatitis 1999;41: Mäkälä EA, Väänänen V, Alanko K, Jolanki R, Estlander T, Kanerva L. Resistance of disposable gloves to permeation by 2-hydroxyethyl methacrylate and triethyleneglycol dimethacrylate. Occup Hyg 1999;5: Munksgaard EC. Permeability of protective gloves by HEMA and TEGDMA in the presence of solvents. Acta Odontol Scand 2000;58: Doll GM, Zentner A, Balan R, Sergl HG. Efficacy of protection by latex gloves during orthodontic therapy. J Orofac Orthop. 2000;61: Lönnroth EC, Ruyter IE. Permeability of medical gloves to mono- and dimethacrylate monomers in dental restorative materials. Int J Occup Saf Ergon. 2002;8: Lönnroth EC, Ruyter IE. Resistance of medical gloves to permeation by methyl methacrylate (MMA), ethylene glycol dimethacrylate (EG- DMA), and 1,4-butanediol dimethacrylate (1,4-BDMA). Int J Occup Saf Ergon. 2003;9: Lönnroth EC, Wellendorf H, Ruyter E. Permeability of different types of medical protective gloves to acrylic monomers. Eur J Oral Sci. 2003;111: Ohlsson CG, Svensson L. Prevention of allergy to acrylates and latex in dental personnel. Swed Dent J 2002;26: Kotilainen H R, Brinker J P, Avato J L, Gantz N M. Latex and vinyl examination gloves. Arch Intern Med 1989;149: Doebbeling BN, Pfaller MA, Houston AK, Wenzel RP. Removal of nosocomial pathogens from the contaminated glove. Implications for glove reuse and handwashing. Ann Intern Med 1988;109:

16 47. Socialstyrelsens kunskapsunderlag: MRSA hos personal inom vård och omsorg Boyle DK, Forsyth A, Bagg J, Stroubou K, Griffiths CEM, Burke FTJ. An investigation of the effect of prolonged glove wearing on the hand skin health of dental health care workers. J of Dentistry 2002;30: Ramsing DW, Agner T. Effect of glove occlusion on human skin. (I) Short-term experimental exposure. Contact Dermatitis 1996;34: Ramsing DW, Agner T. Effect of glove occlusion on human skin. (II) Long-term experimental exposure. Contact Dermatitis 1996;34: Graves CJ, Edwards C, Marks R. The effects of protective occlusive gloves on stratum corneum barrier properties. Contact Dermatitis 1995;33: Taylor JS. Other reactions from gloves. In Mellström G, Wahlberg JE, Maibach HI (eds) 1994: Protective Gloves for Occupational Use Boca Raton, Florida: CRC Press Armstrong DKB, Smith HR, Rycroft RJG. Glove-related hand urticaria in the absence of Type I latex allergy. Contact Dermatitis 1999;41: Thomson KF, Wilkinson SM. Localized dermographism: a differential diagnosis of latex glove allergy. Contact Dermatitis 1999;41: Burke FJT, Wilson NHF, Cheung SW. Factors associated with skin irritation of the hands experienced by general dental practitioners. Contact Dermatitis 1995;32: Suguira K, Suguira M, Hayakawa R, Shamoto M, Sasaki K. A case of contact urticaria syndrome due to di(-ethylhexyl)phthalate (DOP) in work clothes. Contact Dermatitis 2002;46: Horn HM, Aldridge RD. Contact urticaria due to nitrile gloves. Contact Dermatitis 2003:49: Heese A, von Hinzenstern J, Peters KP, Koch HU, Hornstein OP. Allergic and irritant reactions to rubber gloves in medical services. Spectrum, diagnostic approach, and therapy. J Am Acad Dermatol 1991;25: von Hintzenstern J, Heese A, Koch HU, Peters K-P, Hornstein OP. Frequency, spectrum and occupational relevance of type IV allergies to rubber chemicals. Contact Dermatitis 1991;24: Knudsen BB, Menné T. Contact allergy and exposure patterns to thiurams and carbamates in consecutive patients. Contact Dermatitis 1996;35: Geier J, Lessman H, Uter W, Schnuch A For The Information network of Department of Dermatology (IVDK). Occupational rubber glove allergy: results of the information Network of Departments of Dermatology (IVDK), Contact Dermatitis ; Knudsen B, Lerbaek A, Johansen J D, Menné T. Reduction in the frequency of sensitization to thiuranms. A result of legislation? Contact Dermatitis ;3:

17 63. Turjanmaa K, Alenius H, Mäkinen-Kiljunen S, Reunala T, Palosuo T. Natural rubber latex allergy. Allergy 1996; 51: Warshaw EM. Latex allergy. J Am Acad Dermatol 1998;39: Kujala V. A review of current literature on epidemiology of immediate glove irritation and latex allergy. Occup Med. 1999;49: Reunala T, Alnius H, Turjanmaa K, Palusuo T. Latex allergy and skin. Curr Opin Allergy Clin Immunol 2004; 4; Wrangsjö K, Osterman K, van Hage-Hamsten M. Glove-related skin symptoms among personnel at operation theatres and dental care units. I: Interview investigation. Contact Dermatitis, 1994;30: Wrangsjö K, Osterman K, van Hage-Hamsten M. Glove-related skin symptoms among personnel at operation theatres and dental care units. II: Clinical examination, tests and laboratory findings indicating latex allergy. Contact Dermatitis 1994;30: Rankin KV, Seale NS, Jones DL, Rees TD. Reported latex sensitivity in pediatric dental patients from hospital-and dental school-based populations. Pediatr Dent 1994;16: Tarlo SM, Sussman GL, Holness DL. Latex sensitivity in dental students and staff: A cross-sectional study. J Allergy Clin Immunol 1997;99: Hamann CP, Turjanmaa K, Rietschel R, Siew C, Owensby D, Gruninger SE, Sullivan KM. Natural rubber latex hypersensitivity: Incidence and prevalence of Type I allergy in the dental professional. JADA 1998;129: Spina AM, Levine HJ. Latex allergy, A review for the dental professional. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 1999;87: Field EA. Dental surgeons with natural rubber latex allergy: a report of 20 cases. Occup Med 1999;49: Falcone KJ, O Fee Powers K. Latex allergy: Implications for oral health care professionals. Journal of Dental Hygiene. 1998;72: Knowles KI, Ibarrola JL, Ludlow MO, Anderson JR, Newcomb BE. Rubber latex allergy and the endodontic patient. J Endod 1998;24: Kleier DJ, Shibilski K. Management of the latex hypersentitive patient in the endodontic office. J Endod 1999;25: Hain MA, Longman LP, Field EA, Harrison JE. Natural rubber latex: implications for the orthodontist. J Orthod 2007:34: Amin A, Palenik CJ, Cheung SW, Burke FJT. Latex exposure and allergy: a survey of general dental practioners and dental students. Int Dent J 1998;48: Field EA. Atopy and other risk factors of UK dentists reporting an adverse reaction to latex gloves. Contact Dermatitis 1998;38: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. AFS 2005:6. 17

18 81. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, AFS 2001: Arbetsmiljöverkets författningssamling. Mikrobiologiska arbetsmiljörisker- smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. AFS 2005:1. 18

19 Dokumentinformation Institution: Socialstyrelsen, Kunskapscenter för Dentala Material Titel: Handskar i tandvården Dokumentdatum: Version: 2.0 Personlig huvudman/huvudexpert: Yrkesdermatolog, tidigare överläkare vid Karin Wrangsjö, med dr Yrkes- och miljödermatologiska enheten Arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Anders Boman, docent, hudtoxikolog Yrkes- och miljödermatologiska enheten Arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Dokumenttyp: Underlag från experter 19