Vad borde vuxna bli bättre på? Vuxna borde bli bättre på att tänka som barn. Emelie, 13 år.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad borde vuxna bli bättre på? Vuxna borde bli bättre på att tänka som barn. Emelie, 13 år."

Transkript

1 Vad borde vuxna bli bättre på? Kunskapskonferens 23 september 2009 Vuxna borde bli bättre på att tänka som barn. Emelie, 13 år. Rapport från den nationella kunskapskonferensen 2009 om barnets rätt i familjen som arrangerades av Barnombudsmannen på uppdrag av Socialdepartementet.

2 Projektgrupp för konferensen: Christopher Carlson, projektledare, Barnombudsmannen. Marina Gunnmo Grönros, Socialdepartementet. Gunnar Elvin, Ann Engblom och Catherine Johnsson, Barnombudsmannen. Hanna Hedenius, Socialdepartementet. Filmerna som visades på konferensen är producerade av Drakfilm. Design och produktion: Björkman & Mitchell AB. Texter: Per Aronsson, Peter Götell och Helena Söderqvist. Foto (utom där annat anges): Pawel Flato.

3 Med barnets perspektiv. Den 23 september 2009 genomfördes en kunskapskonferens om barnets rätt i familjen i Stockholm. Idén var att belysa familjepolitiken ur ett barnrättsperspektiv. I den här skriften fångar vi upp en del av den kunskap som förmedlades under konferensen. Konferensdeltagarna kom från hela landet och alla arbetar på ett eller annat sätt med barnets rättigheter. De fick chansen att diskutera centrala frågor som rör barn inom familjepolitiken och ta del av de senaste forskningsrönen. Oavsett infallsvinkel så var barnets perspektiv ständigt i fokus. Just denna blandning av kunniga människor, nya intryck och höga ambitioner är spännande. Världen förändras inte av en konferens, men den kan fungera som en gemensam plattform att utgå från. Skriften vänder sig både till dig som var med under konferensen och till dig som inte kunde vara med men gärna hade varit det. Tycker du att vuxna tar dig på allvar? Nej, inte hela dagen. Simon, 9 år. 3

4 Barn ska inte skuldsättas. Göran Hägglund, socialminister. Vikten av att ha ett barnperspektiv. Skyldigheten att värna barnets rättigheter. Insikten att de vuxna måste lyssna och ta barnen på allvar. Kring de frågorna talade socialminister Göran Hägglund och öppnade konferensen med att hälsa alla välkomna till en dag han hoppades skulle få stor betydelse för framtidens familjepolitik. Barn är barn och lever sina liv. De är kanske inte alltid så imponerade av oss vuxna, så är det. Varje generation går sin egen väg. Inget konstigt alls. Rollen för de vuxna är att vara där och bry sig om. Även om barnen kanske inte bryr sig så mycket om oss, så bryr vi oss oändligt mycket om dem. Det är så det ska vara. Vi vuxna som arbetar med barn och barnfrågor är skyldiga att värna om barnens rättigheter, och barnen förväntar sig det. Göran Hägglund tycker att det är dags att tydligare lyfta fram barnens rättigheter och behov. Om man inte har med sig ett barnperspektiv in i diskussionen och beslutsfattandet är det lätt att hamna fel. Låt mig ta ett konkret exempel. För lite drygt ett år sedan skapade vi en möjlighet för kommunerna att införa kommunala vårdnadsbidrag. Förslaget mottogs med blandade känslor. Vad går kritiken egentligen ut på? Jo, i sin kärna handlar det om att vårdnadsbidraget sägs motverka arbetslinjen. Ja, i en bemärkelse är det naturligtvis sant. Inför man en möjlighet för föräldrar att vara hemma längre när barnen är små, så jobbar de självklart mindre under den perioden, det är ju det som är själva poängen. Men vad som är intressant med denna diskussion är att den så ofta handlar om de vuxnas perspektiv. Föräldrarnas arbete, karriärmöjligheter och uppdelning av föräldraansvaret och samhällets behov av föräldrarna som arbetskraft. Vem ger röst åt barnets behov av omsorg och tid med föräldrarna? Se det enskilda barnet. Socialministerns analys är att debatten om vårdnadsbidrag alldeles för lätt blir polariserad. Rätt eller fel. För eller mot. Antingen får man klubbat i huvudet att barn behöver förskola. Förskola är bra. Punkt! Andra säger att förskola från tidig ålder är nästan livsfarligt. Det bästa för barnen är att få vara hemma med sina föräldrar. Vem har rätt? På sätt och vis kan man säga att båda lägren har lika rätt. Eller lika fel. Förskola kan vara det bästa för ett barn. Att få vara hemma kan vara det bästa för ett annat barn. När det gäller människor finns inga kopior. Alla är unika oavsett ålder. Utmaningen är att skapa system som tillåter att alla är lika olika. Vi vet att det finns en del barn som mår jättebra av att vara hemma längre än de cirka 16 månader som föräldraförsäkringen medger. De kan vara infektionskänsliga eller bara vantrivas i stora grupper. Vi vet att det finns föräldrar som ser dessa behov hos barnen och som gärna vill möta dem, men de känner att de inte kan. Det sociala trycket att gå tillbaka till arbete är för stort, hushållsekonomin säger ifrån eller så är det något annat. För andra barn är förskolan av helt avgörande betydelse. Kanske för att de inte har en fungerande hemmiljö. Och så tror jag att det är. Barn är olika, växer upp under olika förhållanden och har därför olika behov. Att bygga förutsättningar där vi som vuxna kan möta det enskilda barnet varje enskilt barn är naturligtvis vad vi bör sträva mot. Jag tror inte att principen om one size fits all gäller när det kommer till barn. Det gör det ju inte med vuxna. Vem skulle komma på tanken att tvinga på alla landets 37-åringar exakt samma vardag och hävda att man vet exakt hur 37-åringar fungerar och vad de behöver? Därför måste vi lämna utrymme för olika lösningar och olika val för föräldrar. Det är trots allt oftast föräldrarna som känner sina barn bäst. Barnen är måttstocken. Lyssna är ett nyckelord och det är verkligen viktigt att göra det på riktigt. Inte bara tycka att det är bra i teorin utan också göra det i den vardagliga verkligheten. Vi vuxna kan lära oss mycket när vi verkligen lyssnar och tar barnens åsikter, synpunkter och funderingar på allvar. Självklart ska vuxna inte följa varje önskan från barn. Det är inte vad det handlar om. Men om barnkonventionen ska få ökat genomslag i samhället måste vi eftersträva att ta till vara barns rättigheter och intressen på ett systematiskt sätt. Både på samhällsnivå och i det enskilda fallet. Hur barn behandlas och bemöts är enligt socialministern en värdemätare på hur medmänskligt och varmt samhället är. 4

5 5

6 Målet för regeringens barnrättspolitik, och nu läser jag innantill, är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Det är ett mål som förpliktigar. Nyckelorden är respekt, utveckling, trygghet, delaktighet och inflytande. Dessa ska finnas med och genomsyra alla politikområden och alla beslut som rör barn. Familjepolitiken är ett av dessa områden. Familjen som gemenskap har nog funnits genom hela mänsklighetens historia. Men den har naturligtvis sett olika ut under olika perioder. Vi vuxna kan lära oss mycket när vi verkligen lyssnar och tar barnens åsikter, synpunkter och funderingar på allvar. Familjen finns därför att vi som människor behöver den. Det handlar om barnens behov av omsorg och människans grundläggande behov av gemenskap. Jag tror det är viktigt att samhället eftersträvar goda förutsättningar för att bilda familj, att ta hand om barnen och att få familjelivet att fungera. Fungerande familjer ger trygga barn som växer upp till trygga vuxna. Därför är det en god investering att satsa på en bra familjepolitik. Det gäller att uppmuntra samarbete mellan föräldrar som skiljer sig. Varje år är det omkring barn som är med om att föräldrarna separerar. Bland mycket annat måste föräldrarna hantera en lång rad ekonomiska frågor som rör barnet och ofta leder det till konflikter. Socialministern exemplifierar. Vem ska få störst del av barnbidraget eller bostadsbidraget? Är det rättvist att jag betalar hela förskoleavgiften trots att barnet bara bor hos mig halva tiden? Och så vidare Av samtalen och breven till departementen att döma finns det många regler i våra system som kan ge upphov till konflikt. Det är naturligtvis inte bra. I stället är det jätteviktigt att de familjeekonomiska stöden utformas så att de uppmuntrar till samarbete och gemensamt ansvarstagande. De ska ju inte ge bränsle till en redan konfliktladdad situation. Vi har tillsatt en utredning som ska titta på hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar. Jag är jätteglad att i dag kunna presentera att Göran Harnesk ska leda denna 6

7 utredning. Göran är idag generalsekreterare för Bris och en man med ett stort hjärta och ett brinnande engagemang för barns rättigheter. Utredningen är en chans att lyfta barnperspektivet i frågan om föräldrarnas gemensamma ansvar för barnets försörjning efter en separation. Senast den 31 december 2010 ska utredningen vara klar. Barn ska inte stå i skuld. Göran Hägglund passade också på att presentera en nyhet när det gäller vårdnadshavares betalningsansvar. Flera landsting påför barn skulder på grund av obetalda hälso- och sjukvårds- och tandvårdsavgifter. I många fall är barnen inte ens medvetna om dessa skulder förrän inkassobolagen hör av sig när barnen har blivit myndiga. Minst barn är berörda, enligt en kartläggning som Barnombudsmannen gjorde under våren Regeringen anser att barns skuldsättning på detta sätt är orimlig. Det leder till problem när barnet blir myndigt. Skulderna kan resultera i inkassokrav, indrivning och betalningsanmärkningar, vilket i sin tur gör det svårt att exempelvis få lägenhetskontrakt, lån på banken och vissa arbeten. Inom regeringskansliet har vi nu arbetat fram ett förslag som innebär att det klargörs att det är vårdnadshavaren som är betalningsansvarig för barnets avgifter. Vill vara finemangsminister. Göran Hägglund avslutade med en historia om ett barn som undrade om det finns en finemangsminister. Visst är det en fantastisk tanke!? Att det skulle finnas ett jobb där man hade till uppgift att få alla människor att må finemang. Fick jag önska skulle jag ju helst av allt vara det, en barnens egen finemangsminister, som med ett trollspö kunde se till att alla barn i Sverige mådde toppen hela tiden. Sådan är ju inte riktigt verkligheten. Men jag hoppas och tror att vi alla med den här konferensen kan hjälpas åt att dra vårt strå till stacken för att göra livet för Sveriges barn så bra som vi någonsin kan. 7

8 Ju tidigare, desto bättre. Gunilla Sydsjö: Det lilla barnets rättigheter. Det är inte säkert att ett barn som växer upp under hemska förhållanden blir en människa med stora problem. Men risken ökar avsevärt. Att det är så är logiskt och lätt att förstå. Men hur ser det mer exakt ut? Vad händer med barn som växer upp i riskmiljöer? Tillsammans med andra forskare har Gunilla Sydsjö, som är kognitiv beteendeterapeut och professor vid universitetssjukhuset i Linköping, följt en grupp barn och mödrar tills barnen fyllt 16 år. I studien ingick också en jämförelsegrupp med normala familjer. I sin föreläsning om det lilla barnets rättigheter förklarade hon vikten av att hjälpa problemfamiljer väldigt tidigt och hon efterlyser ett nationellt register om de anmälningar som görs till Socialtjänsten. Vi måste börja redan när mammorna kommer till Mödravårdscentralerna (Barnavårdscentralerna). Idag vet vi en hel del om olika risk- och skyddsfaktorer. Det är en massa medicinska och sociala förhållanden som ställer till det. Vi styrs alla av våra gener. Vi är alla egna och unika individer när vi föds. Stress är en faktor som även påverkar det lilla barnet, men ändå utvecklas de flesta bra. Vad beror det på? Jo, vi har skydd i generna mot att bli deprimerade. Det vet vi tack vare forskningen. Men det här genetiska skyddet räcker inte alltid till för de mest besvärliga situationerna. Barn som verkligen far illa och kanske misshandlas år efter år sluter sig socialt eller blir aggressiva. Men hur ska då barnen skyddas? Gunilla Sydsjö säger att mödrahälsovården är experter på att tidigt under graviditeten upptäcka vilka barn som kommer att leva i psykosociala riskmiljöer. Barnmorskor är bra på att prata och förstå mammors situation. Mammorna som på något sätt har problem inser nästan alltid att de behöver stöd och hjälp och vill också ha det. Vi har siffror som visar att 70 procent delger sina bekymmer. Mödravårdens tidiga möten med alla mammor i landet kan utnyttjas effektivare. För att åtgärderna ska bli bättre återkommer Gunilla Sydsjö flera gånger till behovet av ett nationellt perspektiv och register. Vi saknar nationell statistik. Vi behöver rikstäckande uppgifter för att kunna göra korrekta bedömningar och förslag till åtgärder. Det är ju professionella yrkesmänniskor som gör anmälningar och vi måste bli duktigare på att utvärdera informationen. Det är mycket viktigt för framtiden. Riskerna är många. Fetma, rökning, stress, alkohol, droger Många unga dricker och använder droger i hög utsträckning. Det är inget nytt men skapar stora komplikationer. Det leder bland annat till långdragna förlossningar, barn som föds i oroande sammanhang, tillväxthämningar. Idag vet vi en hel del om olika risk- och skyddsfaktorer. Det är en massa medicinska och sociala förhållanden som ställer till det. 8

9 Det här är faktorer som senare i livet kan förklara beteendestörningar. Beteendestörningar som riskerar att gå i arv. Ett negativt mönster som om det bryts tidigt är bra för både den enskilde individen och för samhället. Återigen, tidiga insatser är vad som behövs. Rent samhällsekonomiskt är det viktigt. Vi vet ju också att drogmissbruk ökar risken för misshandel och övergrepp. Särskilt om båda föräldrarna missbrukar. Psykiska sjukdomar kan också leda till svåra komplikationer för familjer. Ångest och sjuklighet är vanliga följder. När Gunilla Sydsjö sammanfattar sin uppfattning så är det, trots att ämnet rymmer så många rent mänskligt svåra situationer, med optimism: De problem som finns går att upptäcka och påverka! Vad väljer du om du får besluta om en åtgärd? Jag önskar att insatser för familjer med psykosocial problematik startar tidigt. Det ska börja redan på Mödravårdshälsocentralen och tillsammans med socialtjänsten. Sedan vill jag att vi ska starta ett nationellt register för anmälningar till Socialtjänsten om barn som far illa. Det är ett sätt att effektivare utvärdera insatser och vård för barn. 9

10 Fakta & siffror. Några röster från Barn i riskmiljöer: 1,5 5 % rapporteras för vanvård/misshandel. Screening visar att 4 16 % är exponerade för fysisk misshandel. 10 % psykisk misshandel % för vanvård % av alla barn är exponerade för våld i familjen. Allvarliga självmordstankar, 16-åringar: Indexgruppen: 21 % Referensgruppen: 2 % Avgångsbetyg i matematik, svenska och engelska: Indexgruppen: 23 % inget avgångsbetyg. Referensgruppen: 7 % inget avgångsbetyg. Barnen i undersökningen efter 18 månader: 8 BUP (barn- och ungdomspsykiatri). 8 BHV (barnhälsovårdspsykolog). 3 omhändertagna. 1 familjehemsplacerad. 3 veckoslutshem. 39 förtur inom barnomsorgen av sociala skäl. Några viktiga slutsatser: Gravida kvinnor med psykosocial problematik går att upptäcka tidigt! Tidig intervention är nödvändig. Starta med intervention redan under graviditeten. Samarbeta kring kvinnan och hennes familj. Barn till kvinnor med psykosocial problematik måste uppmärksammas tidigt för att minska riskerna för en negativ utveckling både vad gäller fysisk och psykisk hälsa. Det lilla barnets utsatta situation engagerar. Diskussionens vågor gick höga. En genomgående åsikt var att det handlar mycket om hur samhället organiserar sig och använder resurserna. Här fanns det flera kritiska synpunkter. Många menade att med samma resurser går det att få mer och bättre gjort. Samtidigt var en annan allmän uppfattning att 90 procent av barnen i Sverige har det bra och historiskt sett bättre än någonsin. Men det är de återstående 10 procenten som vi måste bli bättre på att ta hand om. För bakom den siffran döljer sig många enskilda barn som har det svårt. Kanske svårare än någonsin i en tid där stress, utanförskap och sociala problem är mer komplicerade än tidigare. 10

11 seminariet om det lilla barnets rättigheter. Margareta Blennow, barnhälsovårdsläkare på Södersjukhuset i Stockholm. Viktigt att samhället inte organiseras utefter administrativa rutiner. Det måste ske efter barnets behov och så är det inte idag. Beroende på var i Stockholm kan en sjuksköterska på en barnavårdscentral möta sju gånger fler barn än en kollega i ett annat område. Är det ett bra utnyttjande av resurserna? Nej, det tycker jag inte! Charlotte Uggla, psykolog vid Socialstyrelsens utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa. För att ta tillvara det lilla barnets rättigheter är det naturligt att utgå från barnkonventionen. Egentligen är det en ganska okontroversiell åsikt och vi i Sverige har kommit en bra bit på vägen. Frågan är när vi ska tillämpa konventionen, till exempel i svåra skilsmässoärenden. Jag tycker att barnets rättigheter börjar redan i livmodern. Vi har ett ansvar att tidigt upptäcka gravida med missbruksproblem och rutinerna bör vara likadana i hela landet. Vi behöver också riktlinjer för samverkan när barn utsätts för brott. Anders Broberg, professor i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet. Ta det här med fosterföräldrar. Ett barn kanske kommer till en familj när det är fyra veckor. Sedan när barnet är tre år och har rotat sig i familjen kommer man fram till att mamman repat sig och därför kan ta hand om sitt barn. Det är fullständigt otillständigt och något som måste ses över. Barnet måste ges en rätt att få fortsätta knyta an till fosterföräldrarna. Det måste också bli möjligt att adoptera svenska barn igen! Gunilla Sydsjö, kognitiv beteendeterapeut och professor vid universitetssjukhuset i Linköping. Vi måste överlag bli bättre på att ta helhetsgrepp. Barn som tidigt blir utsatta för olika problem riskerar att råka mer illa ut genom hela livet. Problemen är invävda i hela livssituationen. Därför är tidig intervention så viktig. Joakim Pettersson, politisk sakkunnig på Socialdepartementet. Vi politiker vill gärna ställa saker tillrätta. Vi kan göra mycket, men det blir nästan aldrig som vi har tänkt oss. Verkligheten är så komplicerad att alla faktorer helt enkelt inte kan finnas med i beslutsfattandet. Sedan är det också så att det från idé till genomförande tar lång tid. Det gäller att ha ödmjukhet inför uppgiften och en medvetenhet om att det är en ofullkomlig värld. Kunskapsspridning är viktigt. Som till exempel att Karolinska Institutet sprider kunskap om Shaking Babies Syndrom för att nå ut till föräldrar och vårdpersonal. Joakim Pettersson: Frågan om barnminister kommer upp då och då. Men jag tycker att vi har en ordning som fungerar. Risken är stor att det blir en stuprörsorganisering och helheten går förlorad. Anders Broberg: Politiker ska ha ett brett ansvar. Det är på tjänstemannasidan vi ska vara mer specialiserade. Sedan tycker jag att vi lokalt ska återinföra barnavårdsnämnderna! Ola Lindholm: Barnkonventionen är en fantastisk skrift som är svår att genomföra. Vi blir ju ofta kritiserade för att vi inte uppfyller den. Joakim Pettersson: Ja, vi får kritik. Ändå ser FN:s barnrättskommitté Sverige som ett föregångsland. Men vi ska inte slå oss själva allt för mycket på bröstet. Det finns mycket kvar att göra men barnfrågor är högt prioriterade i vårt land. Anders Broberg: Det är en fråga om att fördela resurser. Vi får inte ge för mycket till dem som inte behöver, för då får vi inte pengar över till de barn och familjer som verkligen behöver hjälp. Vi måste våga prioritera. Samtalsledare var Kamratpostens chefredaktör Ola Lindholm som dessutom var moderator för hela konferensen. 11

12 Föräldraskap är att följa med från bärselen till krog Lyssna på barnet är tipset från Philip Hwang. Men för att göra det måste man först finnas där. Nutidens stress är en av föräldraskapets största utmaningar. Familjepusslet en annan. Professorn börjar i barndomen. Sin egen. Han backar så där en 50 år i tiden. Till Västergötland, där pojken Hwang växte upp med mamma från Tyskland och pappa från Kina. I Mullsjö kryllade det inte direkt av kineser. Eller halvkineser. Han minns första skoldagen, då fröken rufsade honom i håret och konstaterade att här har vi den lille kinesen. Det var då jag bestämde mig för att bli psykolog. Med inriktning på barn. Philip Hwang är professor i tillämpad psykologi vid Göteborgs universitet. Hans forskning rör olika aspekter av barns och ungdomars utveckling och livsvillkor. Papparollen samt kopplingen mellan arbetsliv och familjeliv är två andra områden han studerat ingående. Kunskapskonferensens föreläsning har rubriken Föräldraskapets nya utmaningar. Hwang lyfter tre trender: stressen, familjepusslet och de unga vuxna. Stressen är kanske den största av alla utmaningar. Både vuxna och barn drabbas. Tid för stillhet och möten går förlorad i en vardag där aktiviteterna ständigt avlöser varandra. Den förälder som vill förstå och komma nära sitt barn måste lyssna på det, menar Philip Hwang. Några genvägar finns inte. Man får ett visst antal biljetter av barnen. Nappar man inte, hör man inte eller inte ens finns där, då får man inga fler. Barn kommer inte hem och säger jag har inga kompisar. De kanske i stället frågar hade du kompisar när du var liten?. Lyssnande kräver samvaro, kravlösa stunder då det inte händer så mycket. Han tar exempel från sin egen stora familj, med barn och bonusbarn. De fick välja en aktivitet utanför skolan. Det var inte helt populärt men man måste skapa tid då inget händer. Vi är alldeles för inriktade på att göra saker. För det finns tid! Men föräldrar måste våga filtrera. Det går inte att springa på alla bollar. Då tar man slut före första halvlek. Han stannar upp i eftertänksamhet, rädd för att moralisera eller lägga ytterligare börda på föräldrar. Det jag menar är att man kan göra ganska lite och vinna väldigt mycket. Till exempel äta tillsammans, ta en gemensam stund på kvällen, eller skapa andra rum för att snappa biljetten, som han uttrycker det. Och det är en familjeangelägenhet, lika viktig för båda föräldrarna. Philip Hwang vill inte att hans prat om att skapa mer tid tillsammans ska gå att tolka som en kvinnofälla. Föräldraskapets utmaningar handlar om att både mamma och pappa ska få ihop arbetsliv och familjeliv. Han poängterar det noga och flera gånger. Det är också viktigt att göra det utifrån barnets perspektiv. Sådant som gör det lättare att kombinera familj och arbete borde därför ha högsta prioritet. 12

13 en. Philip Hwang: Föräldraskapets nya utmaningar. När familjepusslet inte går ihop får det konsekvenser för barnen. Det vet vi. Det är en jätteviktig fråga för föräldrar. Men de ser den som sin egen privata historia. Föräldrar är beredda att slå knut på sig själva flera gånger om för att fixa vardagen. För att få en ändring måste frågan om arbete och familj klättra på alla dagordningar. Tillsammans med forskare från USA har Philip Hwang undersökt både företags och fackliga organisationers syn på kopplingen mellan familjeliv och arbetsliv. 244 svenska arbetsplatser ingår i studien där familjevänlighet mätts åren 1994 och Intresset hos företag och fackföreningar är fortfarande medelmåttigt. Utvecklingen går åt rätt håll. Men det går sakta. De flesta företag motarbetar inte dem som vill kombinera arbete och familj, men man uppmuntrar inte heller till det. När familjepusslet inte går ihop får det konsekvenser för barnen. Det vet vi. 13

14 Vad väljer du om du får besluta om en åtgärd? Då beslutar jag om att få en åtgärd till. Först vill jag att det vid varje politiskt beslut görs en barnkonsekvensanalys ur barnperspektiv. Sen vill jag ha en bra skola som formas, leds och ges resurser på ett sätt som gynnar alla barn. Philip Hwangs drar slutsatsen att företagens förhållningssätt påminner om hur familjer resonerar kring jämställdhet. I princip är man för det men det finns många om och men. När det gäller fackföreningarna på de 244 företagen är inställningen densamma. Kopplingen arbete och familj finns sällan med bland de tunga frågorna. Philip Hwang ser dock en tydlig skillnad om facken leds av kvinnor. Han pekar på en rad faktorer som är viktiga för att skapa bättre förutsättningar för att kombinera arbetsliv och familjeliv. Samtliga nivåer i företaget måste vara inblandade. Det behövs också förebilder, som till exempel att chefen prioriterar barn och familj. Sedan finns det mycket outtalat som sitter i väggarna och som är svårt att komma åt. Philip Hwang tycker att ansvaret för förändring ligger också på familjen själv, att sluta se kopplingen arbetsliv och familjeliv som en privatsak. Men jag lutar också åt att det vore bra med en föräldraförsäkring som delas i tre delar, en för vardera föräldern och en fri del. För föräldrar gäller det att ta reda på vilka rättigheter som finns. Prata med närmaste chef och arbetskamrater. Resonera om hur jobbet ska lösas och ha fokus på hela familjen. För att barnen ska få det bättre behövs åtgärder för att livspusslet ska gå ihop. Om den utmaningen råder ingen tvekan. Men Philip Hwang ser även fler nya utmaningar bland dagens familjer. De unga vuxna. De som är mellan 19 och 25, kanske till och med upp mot 30 ibland. Bostadsbrist, arbetslöshet, längre utbildning och senare familjebildning gör att gruppen växer. Barnen bor kvar hemma som unga vuxna. En situation som inte alltid är så lätt. Unga vuxna utforskar sin identitet, har stort självfokus och bär ofta en känsla av att befinna sig mittemellan. Samtidigt är perioden en möjligheternas tid. För föräldrar gäller det att se sökandet för vad det är. I dagens komplexa värld är möjligheterna till utforskande oändliga. Philip Hwang återvänder till sitt Mullsjö. Om man växte upp där på 50-talet var möjligheterna något mer begränsade. Antingen var man pingstvän eller raggare. Han tycker att föräldrar till unga vuxna ska försöka utrusta sig med tålamod och inte forcera fram ställningstaganden. Vi som föräldrar får lägga band på oss. Fast lätt är det inte. Återigen delar han med sig av egna erfarenheter och igenkännandet sprider sig behagfullt i bänkraderna. Unga vuxna som lever i det egna projektet och inte är så särskilt bra på det där med föräldrakontakt. För behovet finns där. Bara lite mindre synligt. Hur gör man? Philip Hwang har ett kort och kärnfullt råd: Keep in touch, håll kontakten. Ta initiativet. Från bärselen till krogen. För oavsett ålder, finns alltid en djup önskan om att bli accepterad för den man är. 14

15 Fakta & siffror. Om stress. Ett tillstånd hos barn eller vuxna då jämvikten är rubbad, på grund av psykisk och/eller fysisk påfrestning. Stress kan ge: Både över- och underaktivering av olika hjärnfunktioner. Förändringar i hjärt- och kärlsystem, till exempel stegrad puls och ökat blodtryck. Metaboliska förändringar, till exempel av fett- och sockeromsättning. Förändringar i muskeltonus och koordination. Exempel på psykosociala stressorer: Philip Hwangs forskningsresultat om mobbning. 10 procent av de mobbade 10-åringarna och 23 procent av 13-åringarna hade inte berättat för någon vuxen att de blev mobbade. 26 procent av 10-åringarna och 35-procent av 13-åringarna upplevde inte att de fick hjälp när de berättade för någon vuxen. Endast 14 procent av gymnasieungdomarna tror att det hjälper att berätta för en vuxen för att få mobbningen att sluta. Cybermobbning är en allvarlig företeelse. Cybermobbning kan pågå dygnet runt, den når ända in i hemmet och är ytterst svår för barnet att värja sig mot. Mobbningen sker till exempel via mobilsamtal, sms, bilder och videoklipp, e-post, chatrum, webbsidor och MSN. Andel barn utsatta för traditionell mobbning respektive cybermobbning: Hur familjevänliga är företagen? Klass 2-6 (8-12 år) Klass 7-9 (13-15 år) Totalt Traditionell 16,9 % 15,3 % 16,0 % Cyber 9,0 % 12,9 % 11,2 % Uttalat positiva 3 % 32 % Villkorligt positiva 66 % 64 % Passivt motstånd 31 % 4 % I undersökningen ingår 244 svenska företag. Känslomässigt betydande separationer. Svåra trauman. Tids- och beslutskonflikter. Brister i trygghet och social stabilitet. Krånglande relationer. Vantrivsel i skolan. Sammanfattning av Philip Hwangs föreläsning Föräldraskapets nya utmaningar. Stressen: Lyssna på barnet. Mer tid för samvaro. Filtrera. Familjepusslet: Ta reda på rättigheter. Prata med närmaste chef, arbetskamrater och resonera om hur jobbet ska lösas. Fokus på familjen. Spring inte på alla bollar. Det räcker med att vara good enough. Unga vuxna: Att inte uppfatta utforskandet som annat än vad det är. Tålamod! Att inte forcera fram ett ställningstagande. Keep in touch. 15

16 Några röster från seminariet om föräldraskapets nya utmaningar. Dagens föräldrar står inför många utmaningar. Tveklöst är det så. Stressen och det eviga pusslandet för att vardagen ska fungera är väl kända för de allra flesta. Hur påverkas barnen och vilket stöd behöver de vuxna? Det var några av de frågor som diskuterades. Att vara förälder och samtidigt hinna med allt det andra karriär, hemmet, umgänge och fritid är ingen enkel ekvation. Vi lever i en tid då stressen och kraven ökar. Men hur ser barnens behov ut i detta välbekanta livspussel? Filosofie doktorn i psykologi, Ylva Elvin-Nowak, seminariets moderator, utgick från allas vår önskan om att göra rätt. Att vilja sitt barns bästa. Men det kan vara svårt att se barnets perspektiv. Vi hamnar lätt i ett resonemang som utgår från den vuxnes behov och möjligheter. Hon bad därför seminariets deltagare att ge sin syn på vad det nya föräldraskapets utmaningar betyder för barnet. Inger Davidson, riksdagsledamot för Kristdemokraterna och vice ordförande i justitieutskottet, framhöll att barn har samma behov idag som de alltid haft. Att bli älskade, känna trygghet, få leka, lära och utvecklas. Barn måste få vara mallen. Vad barnen behöver måste få komma först, även om det betyder att vi tvingas slakta en del heliga kor. Att pappor är mer närvarande är väldigt positivt, menade Inger Davidsson. Det leder till färre separationer. Livia Oláh, universitetslektor och docent i demografi vid Stockholms universitet, lyfte också fram pappornas betydelse. Hon tycker att dagens barn får två föräldrar på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Lagstiftningen är ett stöd för att aktivt hjälpa barnen att upprätthålla kontakt med båda föräldrarna. Hon stödde sig på forskning som visar att den tidiga kontakten är viktig för hela livet. Den utbyggda och delvis öronmärkta föräldraförsäkringen har ända sedan 1980-talet gett tydliga signaler från samhället att båda föräldrarna är viktiga. Idag tar pappor ut cirka 20 procent av föräldradagarna. Förändringen går långsamt, men i rätt riktning. Vi ger möjlighet att förverkliga båda föräldrarna. Lagstiftningen är inte bara ett sätt att ändra beteenden, det handlar också om attityder, menade Livia Oláh. Förutom att fler pappor är hemma idag, så har synen på papparollen förändrats. Jan Cedervärn, stabschef och tf generaldirektör för Statens folkhälsoinstitut, konstaterade att vi lever i ett land där barns hälsa prioriteras högt. Fysiskt blir våra barn allt friskare. Men vi ser en ökad psykisk ohälsa som vi inte kan förklara. Samhället blir allt mer komplext och det skapar osäkerhet hos både föräldrar och barn. Vi behöver stödja föräldrarollen under hela perioden, från 0-17 år. När det gäller behovet av stödprogram gick panelens uppfattningar isär. Carl Lindgren, barnläkare och forskare, vände sig mot överarbetade stödprogram som i många fall är utarbetade för barn med neuropsykologiska problem. Han menade att programmen enbart tar sikte på att förändra beteenden i stället för att öka insikter. Carl Lindgren berättade att han möter många stressade och oroliga föräldrar som kommer till doktorn och vill få råd. De saknar trygghet och självtillit och vill ha experternas stöd. Han konstaterade också, med stor oro, att våra barn är friskare men mår allt sämre. (Se separat artikel.) Inger Davidsson ansåg att det saknas tid för våra barn och att vi har ett arbetsliv som inte tillräckligt tar hänsyn till familjens och barnens behov. Hon tog 16

Föräldraskapets nya utmaningar

Föräldraskapets nya utmaningar Föräldraskapets nya utmaningar Philip Hwang Psykologiska institutionen Göteborg universitet philip.hwang@psy.gu.se Vad är stress? Ett tillstånd hos barn eller vuxna då jämvikten är rubbad, på grund av

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Björnungens förskola

Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Björnungens förskola Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Björnungens förskola Enligt 14 a kap. 8 skollagen och 3 kap. 16 diskrimineringslagen Gäller under tiden 20100901 20110831 Handlingsplanens främsta syfte

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila För barns och ungas bästa Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila Ansvarig för innehåll: Eva Neth,

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Ungdomsgruppen Ungdomar ur Malmös Unga och Mångfaldsgruppen inledde ett samarbete kring hur man kan förbättra dialogen mellan unga och polisen i Malmö. Ungdomsgruppen

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Trygghet i det lilla är trygghet i det stora

Trygghet i det lilla är trygghet i det stora Trygghet i det lilla är trygghet i det stora Trygghet i det lilla är trygghet i det stora. I ett tryggt samhälle lever vi i gemenskap. Vi ser varandra, vi bryr oss om och vågar sätta gränser. Vi växer

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Med ansvar för framtiden

Med ansvar för framtiden Med ansvar för framtiden En politik för goda relationer i en tid som ofta präglas av kortsiktighet, egoism och ovilja att ta ansvar behövs ett parti som vågar säga att det finns rätt och fel. Det handlar

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer