Ett samhälle i omvandling
|
|
- Anna-Karin Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ett samhälle i omvandling Decennierna runt 1900 förändrades det svenska samhället i många avseenden. Det gäller både det ekonomiska livet, den sociala strukturen och det demografiska mönstret. Förändringarna inom vart och ett av dessa områden påverkade utvecklingen inom de andra. Det var en i högsta grad sammansatt process. Förutsättningarna för familjebildning ändrades i och med att allt färre var beroende av jordbruket för sin försörjning, andelen gifta kvinnor minskade och den sociala rörligheten ökade. De barn som föddes överlevde barnaåren i högre grad än tidigare och trots minskande födelsetal och emigration ökade befolkningen stadigt. Fler flickor än pojkar överlevde de första småbarnsåren, vilket på sikt ledde till ett allt större kvinnoöverskott. Kvinnornas situation Vid mitten av 1800-talet inträdde det i Sverige en rad förändringar i kvinnornas situation. Befolkningen ökade kraftigt i Sverige liksom i många andra europeiska länder och fler kvinnor än män nådde vuxen ålder. Många ogifta kvinnor var beroende av egen försörjning. Skrålagstiftningens upphörande 1846 gjorde det möjligt för kvinnor att öppna butiker i begränsad skala och kvinnor erhöll samma rätt som män att idka hantverk. Året innan fick kvinnor och män lika arvsrätt. I princip var ogifta kvinnor omyndiga, men det fanns en möjlighet att begära kunglig dispens för att bli myndigförklarad. Kvinnoöverskottet ökade och fler ogifta kvinnor begärde dispenser till dess det 1858 förordnades att det räckte med en anmälan hos domstol för att ogift kvinna äldre än 25 år skulle förklaras myndig och i likhet med myndig man råda över sig och sin egendom. Fem år senare förändrades detta så att myndighet tillkom ogift kvinna vid 25 års ålder såvida hon inte särskilt begärde att förbli omyndig och 1884 blev myndighetsåldern även för ogift kvinna 21 år. Gift kvinna var i princip myndig, men eftersom hennes man ägde målsmansrätt över henne, hade hon mycket begränsade möjligheter att råda över sig och sin egendom fram till 1920 års äktenskapslagstiftning. Fredrika Bremers romaner som ställde kvinnofrågorna under belysning, kanske allra mest romanen Hertha utgiven 1856, bidrog till den förändrade lagstiftningen, men det dröjde till 1884 innan en kvinnosaksförening etablerades i form av Fredrika Bremer-förbundet (7)
2 Kvinnors arbete och utbildning Med omformningen av det ekonomiska livet öppnades nya försörjningsmöjligheter för kvinnor utanför hemmet, först inom de traditionella uppgifter som kvinnor tidigare hade haft hand om i hemmen såsom barnavård, matlagning, viss utbildning och service. Även fria yrkesområden såsom konstnärskap, musicerande och författarskap såg en stark utveckling för kvinnor från 1800-talets mitt. Dessutom öppnade sig helt nya yrkesområden; exempelvis kunde kvinnor bli maskinskriverskor och så småningom, när telefonin infördes, växeltelefonister, medan områden med stark manlig tradition dröjde med att öppnas för kvinnor. Vissa industriarbeten som i textilindustri och livsmedelsbranscher gav många kvinnor arbeten i de nya industricentra som växte fram. Under den andra hälften av 1800-talet fick formell skolutbildning en allt större betydelse. Särskilda utbildningsanstalter inrättades för en rad yrken. Åren tillsattes inte mindre än 53 statliga utredningar om undervisningssystemen och deras omvandling. Folkskolan gav utbildning på lika villkor till både pojkar och flickor, men när det gällde läroverken var de långt in på 1900-talet förbehållna pojkarna erhöll kvinnor rätt att avlägga studentexamen och 1873 fick kvinnor rätt att bedriva universitetsstudier i alla fakulteter utom den teologiska och beträffande juridik fram till jur.lic. Men samtidigt förklarades det att detta medgivande inte innebar rätt för kvinnor att inneha statliga högre tjänster. Några statliga läroverk för flickor fanns det heller inte, utan flickors utbildning skedde i privata flickskolor, som så småningom tillerkändes vissa statsbidrag inlämnade förstakammarhögerns ledare Ernst Trygger en motion, som är värd att uppmärksamma. Den gick ut på att statliga tjänster borde öppnas för kvinnor när de nu hade fått möjligheter att utbilda sig. Han menade att rätten att avlägga examina blivit ändamålslös när den inte var förenad med rätt till tjänst. Han gick igenom hur många kvinnor som studerat fram till universitetsexamina mellan 1873 och 1905 och fann att 22 hade avlagt med. kand., 22 dessutom blivit (7)
3 med. lic., men varit hänvisade till enskild praktik för sin yrkesutövning och 1905 befanns ytterligare 18 ha påbörjat sina medicinska studier för med kand. Några förändringar hade inträtt 1903 för kvinnliga medicinare; de fick inneha vissa undervisningstjänster vid universiteten, vissa offentliga läkartjänster och vid Gymnastiska Centralinstitutet, GCI. Inom filosofisk fakultet hade 8 kvinnor disputerat, 6 hade avlagt licentiatexamen och 94 innehade kandidatexamen, medan 82 hade påbörjat sina studier men ännu inte avlagt examen. Problemet med att successivt utöka den sektor där kvinnor kunde inneha tjänster låg framför allt i att grundlagen stadgade att tjänst på kunglig fullmakt bara kunde innehas av män. Ernst Trygger, juridikprofessor i Uppsala och förstakammarhögerns ledare, ville ganska radikalt ändra grundlagen på denna punkt, även om han inte var beredd att låta kvinnor studera juridik för jur. dr.- examen tillkom samskolor, där pojkar och flickor skulle kunna studera fram till realexamen, men eftersom tjänsterna skulle tillsättas med kunglig fullmakt var de inte öppna för kvinnor. Inte heller kunde kvinnor anställas vid KB, universitetsbibliotek eller Riksarkivet, alla anställningar som dock torde anses för kvinnor lämpliga Motionen behandlades som alla grundlagsfrågor av Konstitutionsutskottet som i princip biträdde förslaget men med en reservation för att regering och riksdag skulle bestämma om vilka tjänster som kunde öppnas för kvinnor. Det är häpnadsväckande att diskussionen i utskottet blev så formalistisk genom Staaffs med fleras synpunkter på att det skulle vara riksdagens ensam obetaget att bestämma detta vid beslut i statsverkspropositionen vilket ledde till att motionen föll i andra kammaren medan den bifölls i första kammaren. När kamrarna stannade för olika förslag föll hela förslaget. Trygger lämnade en i stort sett likalydande motion vid påföljande riksdag, och då med större framgång. Eftersom det rörde sig om en grundlagsfråga krävdes två beslut av riksdagen med val emellan och 1909 tillkom den andra läsningen, vilket innebar att några tjänster öppnades för kvinnor med tillbörliga meriter. Av stor betydelse för framtiden blev framför allt att det var meningsfullt också för kvinnor att studera för att meritera sig till tjänster inom biblioteken och de allmänna läroverken (7)
4 Kvinnors medborgarrätt Det tog också lång tid innan kvinnor alls tilläts vara aktörer i det politiska livet i Sverige. Termen politisk rösträtt var egentligen förbehållen rösträtt till riksdagen, där det länge ansågs att de politiska idéerna hörde hemma, medan den kommunala verksamheten inte betraktades som politisk utan sågs som ett praktiskt ansvar för uppgifter som tidigare skötts av kvinnorna i hemmen, men som i det förändrade ekonomiska och sociala sammanhanget allt mer behövde ombesörjas av landskommunen eller i än högre grad av staden som kommunal enhet. Socknarna hade sedan gammalt ansvar för fattigvård och kyrkan bibringade konfirmanderna grundläggande utbildning i läskunnighet alltsedan början av 1700-talet. Men med samhällsomvandlingar som industrialisering och urbanisering tillväxte städerna snabbt och behoven av förbättrade bostäder, sanitära förhållanden och bättre villkor för barn vars föräldrar arbetade långa dagar utanför hemmet blev omfattande. Mot denna bakgrund ter det sig inte förvånande att kvinnors engagemang utanför hemmet blev starkt inom välgörenhetsföreningar framför allt i städerna de sista decennierna av 1800-talet. De såg vad som behövde göras och för många kvinnor blev det nära nog ett oavlönat heltidsarbete att förbättra villkoren för socialt utsatta människor. Det gäller i synnerhet i Stockholm, där listan över filantropiska organisationer kan göras lång. De filantropiska föreningarna gav kunskaper om vad som behövde göras i fråga om slumområden, föräldralösa barns och änkors situation och det visar sig att kvinnorna tog upp sådana frågor till politisk diskussion redan innan de hade möjligheter att som valda aktörer arbeta politiskt. Kommunal rösträtt och representation Kommunallagarna 1862 gav kvinnor med egen debetsedel rösträtt till de kommunala församlingarna, men inte representationsrätt. Enskilda motionärer från flera partier hade lyft fram frågan om kvinnlig rösträtt i riksdagen hade liberalen Fredrik Borg motionerat om kvinnlig rösträtt, som dock avslogs av båda kamrarna. Carl Lindhagen, först liberal och senare socialdemokrat motionerade 1902 om en utredning om kvinnlig rösträtt. Landshövding Sjöcrona (h) motionerade upprepade gånger ensam och (7)
5 tillsammans med andra högermän, liberaler och socialdemokrater om utredning av rösträtt för kvinnor och 1906 beslöt riksdagen att begära en utredning och förslag från regeringen om kvinnornas rösträtt. Det är tydligt att partierna först ville besluta om allmän rösträtt för män innan kvinnornas rösträtt till riksdagen fick en lösning. Men det fanns enstaka företrädare, t.ex. Albert Bergström och Sjöcrona, båda högermän och flitiga motionärer i frågan, som ansåg att kvinnorna skulle ha rösträtt på samma villkor som männen. Regeringen Staaff misslyckades med att få majoritet för sin linje om allmän rösträtt för män till andra kammaren. Propositionen byggde på majoritetsval. När den nedvoterades bildade Arvid Lindman regering med särskild uppgift att lösa frågan om allmän rösträtt för män till andra kammaren. Skillnaden mellan hans förslag och Staaffs var fr.a. att Lindman förordade proportionell valmetod såväl för första som andra kammaren, vilket gav utrymme för flera partier i riksdagen. Riksdagsdebatten rörde sig huvudsakligen om denna fråga där Staaff och Branting benhårt höll på principen om majoritetsval i varje valkrets. Eftersom kvinnor med egen debetsedel hade rösträtt till kommuner enades man om att de också skulle få rätt till representation i kommun- och stadsfullmäktigeförsamlingar, men ännu inte till landstinget. Detta beslut togs samtidigt som rösträttsutvidgningen för män till andra kammaren i de båda läsningarna 1907 och Historiska framställningar har mycket märkliga och ganska krystade förklaringar till att en högerregering var den som genomförde den allmänna manliga rösträttens princip. Ofta omnämns över huvud taget inte den genomgripande förändringen 1909 som innebar att den kommunala rösträttsskalan, som alltid tidigare utgått efter skattekraft, begränsades till 40 inkomstklasser. Vidare fick alla män som inte släpade efter med skatten eller var placerade i fattigvården lika rösträtt till andra kammaren. Allmänna Valmansförbundet hade 1905, dvs året efter dess tillkomst, tagit ställning för allmän rösträtt med proportionell metod. Organisationen utgick från valmännen, men det dröjde många år innan den fick grepp om de valda riksdagsmännen. I första kammaren var oviljan stor att organisera sig i ett parti. Där fanns flera grupperingar, gemensamt benämnda förstakammarhögern med Ernst Trygger som stark auktoritet och dessutom fanns ett antal utan någon partianknytning, s.k. vildar. I (7)
6 andra kammaren fanns två högergrupperingar, Nationella framstegspartiet och Lantmanna- och borgarepartiet. Lindman insåg att det inte var möjligt att styra riksdagen med alla dessa olika högergrupper och satsade stor energi på att samordna dem i AVF. Lindman hade också en nära kontakt med högerpressen, vilket han använde för att nomineringarna av riksdagsmän, både till första och andra kammaren skulle tas ur Allmänna Valmansförbundet och omfatta dess mera framstegsvänliga värderingar. Att få en majoritet för att genomföra kvinnlig rösträtt var ö h t inte möjligt så länge ingen partidisciplin fanns inom och mellan högergrupperingarna i de båda kamrarna. Motståndet fanns i huvudsak inom första kammaren. Men Lindmans strategi kan tolkas så att det gällde att kvinnorna fick en första tillgång till offentlig representation; då kunde de visa att de var kunniga nog och mogna för utökade uppdrag. Den kommunala representationen för kvinnorna kan ses ur detta perspektiv. Vid de första valen till kommun- och stadsfullmäktige 1910 valdes 37 kvinnliga ledamöter, varav 3 socialdemokrater. De valdes in i Stockholm, Gävle och Malmö. Minst nio moderata kvinnor som valdes detta år och ett antal som är svåra att partibestämma. Det är en av våra uppgifter; att försöka ta reda på var de första moderata kvinnorna valdes in. Vi vet att Stockholm hade en moderat kvinna på valbar plats redan 1910, Valfrid Palmgren, Kungliga Bibliotekets första kvinnliga amanuens. Hon var ledamot i den Folkbiblioteksutredning, som tillsattes av regeringen Lindman och har betytt väldigt mycket för utvecklingen av biblioteksväsendet i Sverige, bl.a. den studieresa hon fick tillfälle att göra i utredningen och det hon förmedlade därifrån samt genom att anordna den första bibliotekarieutbildningen i Sverige. Att utse en kvinna i biblioteksutredningen var en markering av Lindman: att föra fram en kompetent kvinna som Valfrid Palmgren kunde vara ett sätt att visa på hur kvinnor var kapabla att klara tidigare exklusivt manliga områden och mogna för ökade offentliga uppgifter. När det gäller de fortsatta stegen på vägen till kvinnlig rösträtt, kan det noteras, att det gick trögt med den utredning, som riksdagen 1906 hade beslutat genomföra. Många regeringar var kortlivade och andra frågor ansågs mer angelägna att lösa var försvarsfrågan den stora politiska stridsfrågan. Högerkvinnorna gjorde imponerande insatser i föreningar för att stärka försvaret till lands och till sjöss och samlade in hundratusentals namnunderskrifter för ett starkare försvar (7)
7 Landsföreningen för Kvinnlig Politisk Rösträtt, LKPR, förtröttades ändå inte i sin strävan efter kvinnlig politisk rösträtt och uppvaktade regeringarna och enskilda regeringsledamöter i frågan. Under första världskriget var försörjningsfrågan det stora ämnet att lösa för sittande regeringar och de inrikes frågorna fick stå tillbaka. Men i början av 1917 samlades LKPR till ett stort offentligt möte i Stockholm. Från liberala, socialdemokratiska och högersinnade framfördes gemensamt en resolution med innehållet Politisk rösträtt och valbarhet för svensk kvinna på samma villkor som för svensk man må vid innevarande års riksdag beslutas. Regeringen Swartz tillträdde i mars 1917 och uppvaktades av LKPR som anhöll om att en proposition om rösträtt för kvinnor skulle läggas fram vid årets riksdag. Regeringen påbörjade också arbetet med propositionen, men tvingades avgå innan frågan var färdigberedd. Regeringen Swartz, där Arvid Lindman var utrikesminister var snarast en expeditionsministär fram till dess valen hölls under hösten Inför den slutliga lösningen av rösträttsfrågan hade högerpartierna i riksdagen avgivit en avsiktsförklaring att verka för frågans lösning och när beslutet togs var det ett mindre antal riksdagsledamöter som var däremot. Ingen votering förekom. Ann-Marie Petersson 1 nov (7)
Kommunal rösträtt och representation
Kommunal rösträtt och representation Ann-Marie Petersson 1907 inlämnade Albert Bergström, ledamot av riksdagens första kammare från Värmland, en motion som är värd att uppmärksamma i kvinnofrågans historia.
Läs merKVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Vårterminen 2016 Elsa Trolle Önnerfors
KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING Vårterminen 2016 Elsa Trolle Önnerfors PERSPEKTIV Diakront perspektiv Kronologiskt (följer utvecklingen längs en tidslinje) Synkront perspektiv Kontextuellt (gör ett stopp
Läs merKampen för kvinnors rösträtt i Sverige
Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet
Läs merENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2
ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en
Läs merFlickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning
Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial
Läs merFrån val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?
Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet
Läs merJustitia et. Prudentia KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Legal Culture in the Svea Court of Appeal , with Focus on the Law of Wills
KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING Justitia et och några praktiska tips inför den muntliga tentamen Prudentia Legal Culture in the Svea Court of Appeal 1640-1690, with Focus on the Law of Wills Vårterminen 2015
Läs merBertha Wellin (1870 1951) Högerns första kvinnliga riksdagsledamot
bertha wellin Bertha Wellin (1870 1951) Högerns första kvinnliga riksdagsledamot stina nicklasson, ann-marie petersson När Kjell Östberg skriver om kvinnorna efter rösträttens införande kommenterar han
Läs merÖversyn av Riksrevisionen grundlagsfrågor (vilande grundlagsbeslut, m.m.)
Konstitutionsutskottets betänkande Översyn av Riksrevisionen grundlagsfrågor (vilande grundlagsbeslut, m.m.) Sammanfattning I betänkandet anmäls för slutligt beslut vilande förslag till lag om ändring
Läs merFÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015
FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 Förslaget har upprättats av Anders Klasson, Göran Wendelin och Jan Säbb 1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Läs merDemokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag
Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades
Läs merSvar på motion om uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen
Kulturförvaltningen Stadsarkivet Sida 1 (5) 2016-05-16 Handläggare Ann-Charlotte Backlund Telefon: 31 560 Till Kulturnämnden Svar på motion om uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och
Läs merInspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18
2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska
Läs merPionjären Alexandra Skoglund (1862 1938)
alexandra skoglund Pionjären Alexandra Skoglund (1862 1938) inger ström-billing 1904 gick flera högerpartier ihop och bildade Allmänna Valmansförbundet. Högern var sen att bilda ett gemensamt parti. Både
Läs merRedovisning av stadgeändringar som träder i kraft 2015-01-08
Redovisning av stadgeändringar som träder i kraft 2015-01-08 Tidigare lydelse av ändrade paragrafer 1.4.3 Styrelsen biträdes i sin verksamhet av utskotten: 1. Förvaltningsutskottet 2. Kulturutskottet 3.
Läs merEUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR
EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader
Läs merHedemora kommun. 150 år
Hedemora kommun 150 år 1863 2013 2013 fyller alla kommuner och landsting i Sverige 150 år. För att uppmärksamma det har kommunarkivet tagit fram denna lilla broschyr. I kommunens arkiv bevaras nämligen
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 8 december 2011 KLAGANDE 1. AA 2. BB Ombud för 1-2 (vårdnadshavarna) och av dessa befullmäktigat ombud för CC: DD Offentligt biträde
Läs merNormalstadgar för förening inom nomineringsgruppen Borgerligt alternativ
Normalstadgar för förening inom nomineringsgruppen Borgerligt alternativ Fastställda av Borgerligt alternativs stämma den 2014-05-10. 1 Ändamål... 1 2 Verksamhetsområde... 1 3 Medlemskap... 2 4 Årsmöte...
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:176 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 12 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen
Läs merRösträtten. Gå och rösta är budskapet i valpropagandan från socialdemokraterna 1928. Foto: AB Foto. Eskilstuna stadsmuseum.
Rösträtten När Sveriges riksdag i maj 1919 fattade beslut om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor var det en viktig milstolpe för den svenska demokratin. Beslutet innebar att en stor andel av landets
Läs merAndelen kvinnor i åldern år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %.
Bilaga 4 Jämställdhet SCB Några viktiga fakta Andelen kvinnor i åldern 20 64 år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år 2007. För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %. 42 % av kvinnorna
Läs merDe första moderata kvinnorna i stadsfullmäktige
De första moderata kvinnorna i stadsfullmäktige Ann-Marie Petersson Tidskriften Dagny, FBF:s organ uttryckte sig avvaktande om högerkvinnors framgångar inför de första stadsfullmäktigevalen 1910. Skulle
Läs merFaktamaterial till bilderna om grundlagarna
Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna
Läs merStadgar för lokalavdelning inom nomineringsgruppen Borgerligt alternativ
Rev 2013-01-22 Stadgar för lokalavdelning inom nomineringsgruppen Borgerligt alternativ Fastställda av Kyrkliga samrådsgruppen 2012-01-29. Inför bildande av lokalavdelning finns en handledning tillgänglig.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting; SFS 2016:740 Utkom från trycket den 27 juni 2016 utfärdad den 16 juni 2016. Enligt
Läs merVIKTIGA SKILLNADER MELLAN NUVARANDE STADGAR OCH FÖRSLAGET TILL FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015
VIKTIGA SKILLNADER MELLAN NUVARANDE STADGAR OCH FÖRSLAGET TILL FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 1 Namn, säte, ändamål m.m. Föreningens namn skall vara Classic Car Week. Föreningen är en ideell förening
Läs merARBETSORDNING FÖR REGIONFULLMÄKTIGE I REGION SKÅNE
ARBETSORDNING FÖR REGIONFULLMÄKTIGE I REGION SKÅNE Utöver det som föreskrivs om regionfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning i tillämpliga delar. Antalet
Läs merI de frågor som medlemsdiskussionerna handlar om ligger ansvaret på olika nivåer i partiorganisationen. Något förenklat kan man beskriva det så här:
I vårt parti kan medlemmar göra sin röst hörd i många olika sammanhang. Grundläggande för påverkan är förstås möjligheter att mötas och diskutera politiska frågor och lösningar i den socialdemokratiska
Läs merSocial omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv Magnus Nilsson Karlstad universitet Historik och bakgrund Under medeltiden var böndernas barn och släktingar skyldiga att ta hand om sina gamla.
Läs merFöreningen Ekets Framtid
Stadgar för Föreningen Ekets Framtid med säte i Eket, Örkelljunga kommun organisationsnummer 802451-9277 Föreningen bildades 2010-02-10 Dessa stadgar ersätter tidigare fastställda stadgar vid årsmötet
Läs merVal av områdes- och fakultetsnämnder mm
Dnr UFV 2013/1233 Val av områdes- och fakultetsnämnder mm 2014-2017 Anvisningar Beslutad av rektor 2013-09-17 Innehållsförteckning Val till områdesnämnd 3 Elektorsförsamlingens sammansättning 3 Röstberättigad
Läs merEn samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.
1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar
Läs merKonstitutionsutskottets betänkande. 1988/89:KU8
Konstitutionsutskottets betänkande. Rösträtt och valbarhet, m.m. 1988/89 KU8 Sammanfattning I proposition 1987/88:32 framlades hösten 1987 förslag om att genom ändringar i regeringsformen (RF) avskaffa
Läs merSTADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)
STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka
Läs merVANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET
VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET Personer med utvecklingsstörning har rätt till insatsen daglig. Daglig tillförsäkras personer som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig..
Läs merÅren var det krig mellan Sverige och
FINLAND Finland har inte alltid varit ett självständigt land. I ungefär 600 år tillhörde vi Sverige. På den tiden var Sveriges kung också vår kung, Sveriges lagar var våra lagar och Stockholm var vår huvudstad.
Läs merBeslutade och antagna av partidistriktets höstmöte kompletterat
Stadgar för Bohusläns partidistrikt Beslutade och antagna av partidistriktets höstmöte 2007-10-20 kompletterat 2013-03-23 1. Partidistriktets uppgift Partidistriktet ansvarar för: Utåtriktad opinionsbildning
Läs merStadgar Riksorganisationen Reacta
Stadgar Riksorganisationen Reacta 1. ORGANISATIONENS NAMN Organisationens namn är Reacta och har sitt säte i Stockholm. 2. MÅLGRUPP Organisationen är en sammanslutning av ungdomar i hela Sverige. 3. ÄNDAMÅL
Läs merB Ö N D E R N A S T I D
Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Det moderna samhällets framväxt böndernas och arbetarnas tid 17 Böndernas tid enhetssamhällets upplösning 19 Arbetarnas tid den moderna kapitalismen skapas 19 Könsrelationernas
Läs merSveriges riksdag på lättläst svenska
Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,
Läs merVad är en resonerande text
Vi resonerar! Vad är en resonerande text Vad är en resonerande text I en resonerande text ska du fundera och diskutera med dig själv. Du ska utgå från ett ämne och sedan försöka se på det från olika perspektiv.
Läs merDärför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati
Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör
Läs mer35:orna. Generationen som gifte sig
:orna Generationen som gifte sig De som föddes på -talet gifte sig i störst utsträckning. Det ser vi när vi jämför 9-talets generationer med varandra. Därefter har andelen gifta minskat. Det har blivit
Läs merERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET
Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen
Läs merSTADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02
STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet
Läs merFacket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin
Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga
Läs merStadgar RFSU. 1 Ändamål. 2 Organisation och ansvar. 3 Medlemskap. Reviderade och antagna av kongressen 2015
Stadgar RFSU Reviderade och antagna av kongressen 2015 1 Ändamål Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, är en partipolitiskt, fackligt och religiöst obunden ideell förening. RFSU utgår från övertygelsen
Läs merStadgar för Realstars ideell förening Sverige Reviderade vid föreningsstämma
Stadgar för Realstars ideell förening Sverige Reviderade vid föreningsstämma 2017-05-23 1 NAMN Föreningens namn är Realstars ideell förening Sverige (nedan Realstars eller föreningen ). Realstars är en
Läs merKap. 1 Om föreningen 1 (5) Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Örnsköldsvik den 31 augusti 2013.
1 (5) Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Örnsköldsvik den 31 augusti 2013. Kap. 1 Om föreningen 1 Föreningens namn är Barnaktiviteter i Örnsköldsvik. Föreningen ska bedriva sin verksamhet i Örnsköldsviks
Läs merFrågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden?
Frågeformuläret Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA I EN RUTA FÖR VARJE DELFRÅGA (a - f) a) En mamma som
Läs merArbetarekommunen är partiets lokala huvudorganisation i Norrköpings primärkommuns område.
RÖTT = strykning GULT = ändring/tillägg Arbetarekommunen ansvarar för opinionsbildning för partiets idéer och politik inom Norrköpings kommun kommunikation med väljare inom Norrköpings kommun valorganisationen
Läs merSamma lydelse: Föreningen är öppen för de medlemmar i Feministiskt initiativ som är bosatta eller vill verka i regionen Stockholms län.
Förslag till stadgeändringar 1 Föreningens namn och organisationsnummer Samma lydelse: Föreningens namn är Feministiskt initiativ Storstockholm (FiSS). Föreningen är registrerad som ideell förening hos
Läs merStadgar för Utrikespolitiska Föreningen Göteborg
1 Firma Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Göteborg Så som de antogs vid extra årsmöte 25 maj 2010 1.1. Utrikespolitiska föreningen Göteborg är en ideell, politiskt och religiöst obunden förening
Läs merRP 77/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.
RP 77/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. och 8 kap. i kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kyrkolagen ändras
Läs merStadgar för. kretsar i Stockholms län
Stadgar för kretsar i Stockholms län Stadga för kretsar inom Moderaterna i Stockholms län Antagna vid förbundsstämma den 13 maj 2017. Godkända av partistyrelsen den 16 juni 2017. 1 Ändamål Kretsen är ett
Läs merFöreningen kan i fullgörandet av sin uppgift verka genom ett helägt servicebolag.
STADGAR för den ideella föreningen ByggDialog Dalarna 1 Ändamål ByggDialog Dalarna är en ideell förening med ändamål att inom Dalarnas län utifrån alla aktörers perspektiv arbeta proaktivt för att bidra
Läs merRiksdagens protokoll 1994/95:5. Torsdagen den 6 oktober. Protokoll 1994/95:5. Kl Prövning av förslaget om statsminister
Riksdagens protokoll 1994/95:5 Torsdagen den Protokoll 1994/95:5 Kl. 14.00 14.17 1 Prövning av förslaget om statsminister Anf. 1 TALMANNEN: Tisdagen den 4 oktober föreslog jag riksdagen att till statsminister
Läs merd) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma.
1. a) En statschef definieras internationellt som landets främsta företrädare att representera landet. I Sverige har Statschefen ej någon politisk makt, däremot i exempelvis USA är den folkvalda presidenten
Läs merSÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.
SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7
Läs merpraktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN
RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen
Läs merSmå barn har stort behov av omsorg
Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola
Läs merKallelse och handlingar till ordinarie sammanträde skall vara ledamöter och suppleanter tillhanda senast sju dagar före sammanträdet.
ARBETSORDNING FÖR UPPSALA STUDENTKÅRS FULLMÄKTIGE Antagen av fullmäktige den 16 april 2012 1 Ledamöter och suppleanter Vid röstsammanräkningen fördelas mandaten mellan i valet deltagande partier enligt
Läs merS T A D G A R för föreningen Fridhems folkhögskola
S T A D G A R för föreningen Fridhems folkhögskola 1 Egenskap och ändamål Föreningen Fridhems folkhögskola är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening med säte i Svalöv. Föreningen är huvudman
Läs merSaco studentråds stadga
Saco studentråd 2014 Saco studentråds stadga Senast uppdaterad på Saco studentråds kongress 2014 och antagen av Sacos styrelse den 15 december 2014 2 Innehåll Allmänna bestämmelser 4 1 Ändamål 4 2 Sammansättning
Läs merFörenklat trossamfundsregister
Konstitutionsutskottets betänkande Förenklat trossamfundsregister Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2009/10:6 Ett förenklat trossamfundsregister. De nya bestämmelserna föreslås
Läs merFöreningens namn är Riksorganisationen GAPF Glöm Aldrig Pela och Fadime. Föreningen har sitt säte i Stockholm.
FÖRENINGSSTADGAR 1. 1 Namn och säte Föreningens namn är Glöm Aldrig Pela och Fadime. Föreningen har sitt säte i Stockholm. 2 Syfte och målsättning Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF)
Läs merStadga för Teknologernas Centralorganisation
Stadga för Teknologernas Centralorganisation 1 Syfte 1.1 Teknologernas Centralorganisations syfte är att stödja studiesociala och/eller kontaktskapande aktiviteter för medlemsföreningarnas studenter. 2
Läs merStadgar för Gredelbykyrkan
Gredelbykyrkan är ansluten till Equmeniakyrkan Stadgar för Gredelbykyrkan Gredelbykyrkan, med organisationsnummer 814800-0592, har antagit följande stadgar för att reglera församlingens yttre former. Församlingen
Läs merStadgar för Abrahamsbergskyrkans församling
Stadgar för Abrahamsbergskyrkans församling Abrahamsbergskyrkans församling har vid församlingsmöte 2012-12-09 och årsmöte 2013-02-09 antagit följande stadgar för att reglera församlingens yttre former.
Läs merSTADGAR, föreningen Södra Sveriges Sjuksköterskehem, SSSH
Föreningen bildades den 18 maj 1901 och dess första stadgar antogs. En interimsstyrelse tillsattes och utförde sitt förberedelsearbete till den 13 juni 1903, då föreningens första styrelse valdes. Den
Läs merEn guide till Sveriges riksdag
En guide till Sveriges riksdag Riksdagshuset på Helgeandsholmen mitt i Stockholm är centrum för den svenska demokratin. Här beslutas om lagar och om statsbudgeten. Följ med på en rundtur i Riksdagshuset!
Läs merInstuderingsfrågor till Tema demokrati
Instuderingsfrågor till Tema demokrati 1. Vilka skapar den svenska demokratin? (s.1) Medborgarna i Sverige 2. Hur många ledamöter beslutar åt medborgarna i riksdagen? (s.2) 349 ledamöter 3. Varför finns
Läs merSTADGAR. Juridiska Föreningen vid Örebro universitet
STADGAR Juridiska Föreningen vid Örebro universitet Antagna på den extra årsstämman i Juridiska Föreningen den 5 mars 2009. Reviderade på den ordinarie årsstämman den 22 oktober 2009, på den ordinarie
Läs merStadgar för Halmstads socialdemokratiska arbetarekommun
Stadgar för Halmstads socialdemokratiska arbetarekommun Fastställda av årsmöte 2 mars 2013 1 Arbetarekommunens uppgift Arbetarekommunen ansvarar för att på grundval av partiets program verka för de socialdemokratiska
Läs merProposition 1. Studentförbundet för Socialt Arbete. i Stockholm. Revidering av stadgar STUDENTFÖRBUNDET FÖR SOCIALT ARBETE I STOCKHOLM
Proposition 1 Revidering av stadgar Studentförbundet för Socialt Arbete i Stockholm 1 Proposition 1 Studentkåren är i konstant förändring och därmed behöver stadgarna uppdateras kontinuerligt. Nuvarande
Läs merSveriges befolkning efter ålder (2006)
Sveriges befolkning efter ålder (2006) 2006 1986 1966 1946 Vad innebär demografin Att bli vuxen tar tid Man är vuxen när man tar ansvar för sina beslut, försörjer sig själv eller har hittat sin identitet.
Läs merStadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad
Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad Antagna vid förbundsstämma den 24-25 maj 2013. Godkända av partistyrelsen den 6 september 2013. 1 Ändamål Partiföreningens strävan
Läs merFöreningens firma är Västerås Soppkök, en ideell förening för socialt arbete.
STADGAR FÖR FÖRENINGEN VÄSTERÅS SOPPKÖK Version 4, 2015-10-03 1 Föreningens namn Föreningens firma är Västerås Soppkök, en ideell förening för socialt arbete. 2 Föreningens ändamål Föreningen har till
Läs merHur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt
riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget Kommunens historia Innan kommunen fanns så var byar indelade i en socken. Den viktigaste
Läs merHur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?
Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala
Läs merEn MÄNSKLIG politik för omtanke och stöd
FINSPÅNGARE INTE TILL SALU VALET 2014 En MÄNSKLIG politik för omtanke och stöd För att kunna må bra, trivas och känna sig trygg, måste man veta att samhället finns för omtanke och stöd till behövande.
Läs merDir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap
Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Beslut vid regeringssammanträde
Läs merSocialnämndens beslut
Sida 12 (36) 6 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-182/2016 s beslut 1. hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. överlämnar tjänsteutlåtandet
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
1 (2) FÖRSLAG 2013:8 LS 1203-0467 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2012:10 av Paul Lappalainen m.fl. (MP) om att europeiska och utomeuropeiska invandrare ska behandlas lika när det gäller
Läs merStadgar för kyrkopolitiskt råd inom nomineringsgruppen Borgerligt alternativ
Stadgar för kyrkopolitiskt råd inom nomineringsgruppen Borgerligt alternativ Fastställda av Kyrkliga samrådsgruppen 2012-01-29. Inför igångsättandet av arbetet i kyrkopolitiskt råd utfärdas kompletterande
Läs merFiSS ska utgöra basen för beslutsfattande rörande de regionalpolitiska frågorna, liksom för beslut i övriga ärenden av lokal eller regional karaktär.
Stadgar för Feministiskt initiativ Storstockholm antagna på extra årsmöte den 6 juni 2016 1 Föreningens namn och organisationsnummer Föreningens namn är Feministiskt initiativ Storstockholm (nedan FiSS).
Läs merSTADGAR för VALLDA TORÅSSKOLANS FÖRÄLDRAFÖRENING
STADGAR för VALLDA TORÅSSKOLANS FÖRÄLDRAFÖRENING 1 Ändamål Föreningen, vars namn är Vallda Toråsskolans Föräldraförening (VTFF) har till uppgift inom Toråsskolan och dess förskolor stödja hemmen och skolan
Läs merKvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 35/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 kap. 3 kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att kyrkolagen kompletteras så Ett barn som
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:31 LS 1006-0509 1 (1) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:4 av Erika Ullberg (S) om stopp för åldersdiskriminering av ledamöter i övervakningsnämnder Föredragande landstingsråd:
Läs merEn grafisk översikt över skolsystemets utveckling
En grafisk översikt över skolsystemets utveckling I denna presentation ges en grafisk beskrivning av det svenska utbildningssystemets utveckling från 1807 till 1994. Syftet med denna överblick är att ge
Läs merNamngivelse av skolgården på Kommendörsgatan 31 till Anna Ahlströms plan Motion (2016:15) av Johanna Sjö (M)
Utlåtande 2017:107 RII (Dnr 106-224/2016) Namngivelse av skolgården på Kommendörsgatan 31 till Anna Ahlströms plan Motion (2016:15) av Johanna Sjö (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
Läs merDIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK
DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK
Läs merUngdomsorganisationens namn är Reacta och har sitt säte i Stockholm. Organisationen är en sammanslutning av ungdomar i hela Sverige.
Reactas stadgar 1. ORGANISATIONENS NAMN Ungdomsorganisationens namn är Reacta och har sitt säte i Stockholm. 2. MÅLGRUPP Organisationen är en sammanslutning av ungdomar i hela Sverige. 3. ÄNDAMÅL Organisationen
Läs merStadgar HSO Stockholms stad
Stadgar HSO Stockholms stad Antagna 1994-04-25 Reviderade 1997-04-07 Reviderade 1998-04-22 Reviderade 1999-04-27 Reviderade 2001-04-24 Reviderade 2003-04-10 Reviderade 2006-04-05 Reviderade 2008-04-09
Läs merSTADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER
STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik
Läs merStadgar. för Brottsofferjouren Sverige. Förbundets stadgar reviderades senast vid Förbundsstämman i Solna maj 2017.
Stadgar för Brottsofferjouren Sverige Förbundets stadgar reviderades senast vid Förbundsstämman i Solna 19-20 maj 2017. Förbundsstadgar Innehåll 1 Förbundet, dess namn och säte... 2 2 Förbundets ändamål...
Läs merLandstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.
- PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-04-20 LS-LED09-696 48 Dags för gratis HPV vaccin även till länets pojkar! Motionssvar Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut Landstingsstyrelsens förslag bifölls.
Läs mer