Vårdgivardirektiv för strålskyddsverksamhet

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson LK/ Vårdgivardirektiv för strålskyddsverksamhet Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar och andra föreskrifter. Det tydliggör ansvar och omfattar hela eller delar av landstinget. För vårdgivardirektiv för strålskyddsverksamhet ska följande lagar och föreskrifter följas: Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Tandvårdslag (1985:125), TVL Strålskyddslagen (SFS 1988:220) Medicinsk strålbehandling (SSMFS 2008:33) Nukleärmedicin (SSMFS 2008:34) Röntgendiagnostik (SSMFS 2008:31) Skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning (SSMFS 2008:35) Skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning (SSMFS 2008:51) Strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande strålning (SSMFS 2008:11) Laboratorieverksamhet med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor (SSMFS 2008:28) Tillstånd att inneha och använda viss röntgenutrustning för odontologisk diagnostik (SSMFS 2008:5) Externa personer i verksamhet med joniserande strålning (SSMFS 2008:52) Hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor (SSMFS 2010:2) Vårdgivaren ska utarbeta en riktlinje som säkerställer enhetliga regler för strålskyddsverksamhet inom landstinget. Med utgångspunkt från föreskriften har ett vårdgivardirektiv utformats../. Vårdgivardirektivet bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag för vårdgivardirektiv för strålskyddsverksamhet Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef för hälso-och sjukvårdstaben

2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdgivardirektiv Hälso- och sjukvårdsstaben 3 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Landstingsstyrelsen Strålskyddsverksamhet Gäller för: Landstinget i Värmland hälso- och sjukvården och tandvården Inledning Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar, författningar och föreskrifter. Det tydliggör ansvar och omfattar hela eller delar av landstinget. För att kunna garantera patient- och miljösäkerheten är det viktigt att verksamhet med joniserande strålning i hälso- och sjukvården sker på ett betryggande och säkert sätt. Det ska det därför finnas fastställda, säkra och kommunicerande rutiner för hur strålskyddet ska hanteras. Lagar och föreskrifter Strålskyddslagen (SFS 1988:220) Medicinsk strålbehandling (SSMFS 2008:33) Nukleärmedicin (SSMFS 2008:34) Röntgendiagnostik (SSMFS 2008:31) Skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning (SSMFS 2008:35) Skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning (SSMFS 2008:51) Strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande strålning (SSMFS 2008:11) Laboratorieverksamhet med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor (SSMFS 2008:28) Tillstånd att inneha och använda viss röntgenutrustning för odontologisk diagnostik (SSMFS 2008:5) Externa personer i verksamhet med joniserande strålning (SSMFS 2008:52) Hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor (SSMFS 2010:2) Definitioner Radiologisk ledningsfunktion (RaLF) är en funktion som upprätthålls av en person med föreskriven kompetens och som inom sitt område har ett övergripande inflytande på bedömning av berättigande, optimering, arbetsmetoder, personalens kompetens, samarbete med företrädare för andra specialiteter, och klinisk utvärdering av resultaten. Avser inte en chefsfunktion i linjeorganisationen men kan vara samma person. Titel Revision Giltig t.o.m. Strålskyddsverksamhet (3)

3 Radiologisk koordinator är ett uppdrag inom tandvården med uppgift att samordna de länsövergripande strålskyddsfrågorna inom folktandvården, vara tandvårdens representant i strålskyddskommittén samt fungera som folktandvårdens kontaktperson med Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Strålskyddsexperten ska vara en av landstingets sjukhusfysiker med uppgift att hantera de övergripande kontakterna med SSM och ha en aktiv roll med mandat från tillståndshavaren att påtala brister samt initiera och medverka till uppföljning och utveckling inom strålskyddsområdet. Strålskyddskommittén ska bestå av sjukhusfysiker, radiologisk ledningsfunktion, radiologisk koordinator samt i övrigt ha den sammansättning som Hälso- och sjukvårdschefen bestämmer. Kommitténs uppgift är att vara en expertfunktion inom strålskydd, lyfta problem, ge förslag på lösning, vara rådgivande i forskningsfrågor och bevaka utbildningsfrågor inom strålskydd. Strålskyddsorganisationen beskriver hur arbetsuppgifterna inom strålskyddsverksamheten är fördelade, strålskyddskommitténs sammansättning, formerna för samarbete mellan olika funktioner som berör strålskyddet, hur utbildningen i strålskydd är upplagd samt namn på befattningshavare som är kontaktpersoner med SSM. Här anges också vilka verksamheter som är berörda och hänvisar till verksamheternas egna rutiner inom strålskyddet. Speciella uttryck och begrepp inom strålskyddsverksamheten definieras närmare i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter. Med verksamhetschef avses i detta vårdgivardirektiv även andra befattningsbenämningar med motsvarande funktion som verksamhetschef. Ansvarsbeskrivning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har till landstinget utfärdat tillstånd för verksamhet med joniserande strålning. Ansvaret för verksamheten följer linjeorganisationen i landstinget. Strålskyddsverksamheten beskrivs närmare i strålskyddsorganisationen. Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att fastställa strålskyddsorganisationen, utser ordförande och vice ordförande i strålskyddskommittén, kommitténs sammansättning samt utser landstingets strålskyddsexpert. Tandvårdschef utser radiologisk koordinator. Verksamhetschef ansvarar för strålskyddet inom sitt område och att all berörd personal har strålskyddsutbildning. Verksamhetschef inom radiologi, klinisk fysiologi (nukleärmedicin), onkologi (strålbehandling) samt inom tandvården utser radiologisk ledningsfunktion (RaLF). Titel Revision Giltig t.o.m. Strålskyddsverksamhet (3)

4 Implementering Vårdgivardirektivet, strålskyddsorganisationen och rutinerna ska finnas tillgängliga i landstingets ledningssystem - Vårt arbetssätt. Verksamhetschef ansvarar för implementering av och följsamhet av rutinerna. I samband med implementering av rutinerna ska erforderliga utbildningsinsatser genomföras. Verksamhetschef ansvarar för att nyanställda informeras på lämpligt sätt. Kommunikationsplan När vårdgivardirektivet är fastställda är dokumentägaren ansvarig för att information sker till samtliga verksamhetschefer via nyhetsbrevet Chef. Verksamhetschefen ska informera samtliga medarbetare omgående efter det att direktivet har fastställts. Uppföljning Division diagnostik, division opererande specialiteter, division medicinska specialiteter, sjukhuset i Arvika, sjukhuset i Torsby och tandvården ska årligen i kvalitetsoch patientsäkerhetsberättelsen rapportera hur berörda vårdgivardirektiv efterföljs. Skriftlig uppföljning av vårdgivardirektivet sker en gång per år i landstingsstyrelsen. Ansvarig är dokumentägaren. Utarbetad av: Eva Eriksson, samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Isabelle Jacobson, landstingsjurist Lennart Nolstedt, sjukhusfysiker Titel Revision Giltig t.o.m. Strålskyddsverksamhet (3)

5 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson LK/ Vårdgivardirektiv medicintekniska produkter Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar, författningar och föreskrifter. Det tydliggör ansvar, säkerställer att resurser finns i organisationen och omfattar hela eller delar av landstinget. För vårdgivardirektiv för medicintekniska produkter ska följande tillämpas: Lagen (1993:584) om medicintekniska produkter 4 a tandvårdslagen (1985:125), TVL Förordningen (1993:876) om medicintekniska produkter 2 e, 3 b och 3 d hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Miljöbalken (1998:908) Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2003:11) om medicintekniska produkter Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att det fastställs riktlinjer för användandet av medicintekniska produkter. att utsedda medarbetare har förskrivningsrätt av förbrukningsartiklar som används vid inkontinens och stomi. att det finns fastställda riktlinjer för egentillverkning av medicintekniska produkter att medicintekniska gasanläggningar uppfyller kraven för egentillverkad medicinteknisk produkt. Med utgångspunkt från föreskriften har ett vårdgivardirektiv utformats../. Vårdgivardirektivet bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag för vårdgivardirektiv för medicintekniska produkter. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef för hälso-och sjukvårdstaben

6 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdgivardirektiv Hälso- och sjukvårdsstaben 4 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Landstingsstyrelsen Användning av medicintekniska produkter Gäller för: Landstinget i Värmland, hälso- och sjukvården samt tandvården Inledning Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar, föreskrifter och andra författningar. Det tydliggör ansvar, säkerställer att resurser finns i organisationen och omfattar hela eller delar av landstingets verksamhet. Direktivet beskriver hur landstinget ska tillämpa bestämmelserna i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården. Lagar och föreskrifter Lagen (1993:584) om medicintekniska produkter 4 a tandvårdslagen (1985:125), TVL Förordningen (1993:876) om medicintekniska produkter 2 e, 3 b och 3 d hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Miljöbalken (1998:908) Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2003:11) om medicintekniska produkter Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll Definitioner Medicinteknisk produkt: produkt som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom, påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder, undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process, eller kontrollera befruktning. Egentillverkad medicinteknisk produkt: medicinteknisk produkt som en vårdgivare har tagit ansvar för som tillverkare och som konstruerats och tillverkats för att Titel Revision Giltig t.o.m. Användning av medicintekniska produkter (4)

7 uteslutande användas i den egna verksamheten (i begreppet ingår även befintliga medicintekniska produkter som har modifierats eller flera medicintekniska produkter som har kombinerats på ett nytt sätt som den ursprungliga tillverkaren inte har avsett). Specialanpassad produkt: produkt som har tillverkats efter en läkares skriftliga anvisningar för att endast användas av en viss angiven patient och som läkaren på sitt ansvar har givit speciella konstruktionsegenskaper. Ansvarsfördelning Landstinget ansvarar enligt HSL och TVL för att det finns den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. Landstinget ska erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade samt förbrukningsartiklar som behövs vid inkontinens. Divisionschefen/sjukhuschefen/tandvårdschefen ansvarar, i samråd med verksamhetscheferna för medicinsk teknik respektive hjälpmedelsservice och fastighetsdrift, för att verksamheterna inom divisionen/motsvarande är organiserade så att det möjliggör en säker användning och hantering av medicintekniska produkter inklusive underhåll och service. Divisionschefen/ sjukhuschefen/tandvårdschefen ska även bestämma vilket ansvar divisionens/motsvarandes verksamhetschefer ska ha för de områden och uppgifter som anges i 3 kap. 6-7 samt 4 kap. 5-6 SOSFS 2008:1. Verksamhetschefernas ansvar ska dokumenteras i deras uppdragsbeskrivningar. En verksamhetschef kan ansvara för samtliga eller vissa av de områden och uppgifter i en verksamhet som någon annan verksamhetschef ansvarar för. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar framgår av 3 kap. 8 och 9 SOSFS 2008:1. Behörighet att förskriva vissa förbrukningsartiklar Berörda divisionschefer ska bestämma vilka verksamhetschefer som ska - ansvara för att utse vem eller vilka av hälso- och sjukvårdspersonalen som ska få förskrivningsrätt av förbrukningsartiklar som används vid bland annat inkontinens och stomi (se 4 kap. 3 och 4 SOSFS 2008:1) - göra bedömningar, i enlighet med 3 kap. 7, av personalens utbildning och kompetens Egentillverkade medicintekniska produkter Landstingsdirektören ska fastställa riktlinjer för egentillverkning av medicintekniska produkter. Verksamhetschefens ansvar för egentillverkade medicintekniska produkter framgår av 5 kap. 6-9 SOSFS 2008:1. Titel Revision Giltig t.o.m. Användning av medicintekniska produkter (4)

8 Medicinska gasanläggningar Medicinska gasanläggningar ska uppfylla kraven för en egentillverkad medicinteknisk produkt. Verksamhetschefen för AnOpIVA i Karlstad har uppdraget att, utse lämplig ordförande (med rätt kompetens för uppdraget). Ordförande ska i samråd med Gaskommittén, ansvara för att gasanläggningarna är lämpliga och säkra samt fastställa rutiner för egenkontroll. Anmälningsplikt vid negativa händelser och tillbud Verksamhetschefen ska utse en anmälningsansvarig som ska anmäla negativa händelser och tillbud till tillverkaren och Läkemedelsverket eller Socialstyrelsen beträffande egentillverkade produkter. Egentillverkade produkter Den anmälningsansvarige ska, i samarbete med verksamhetschefen för medicinsk teknik alternativt verksamhetschefen för hjälpmedelsservice, biträda Socialstyrelsen med information för att utreda en negativ händelse eller ett tillbud. Övriga medicintekniska produkter Den anmälningsansvarige ska, i samarbete med verksamhetschefen för medicinsk teknik alternativt verksamhetschefen för hjälpmedelsservice, biträda tillverkaren och Läkemedelsverket med information för att utreda en negativ händelse eller ett tillbud. Tillverkaren ska ges tillfälle att i landstingets lokaler undersöka den medicintekniska produkt som har tagits tillvara. Negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter kan även vara en anledning att göra lex Maria-anmälan enligt 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen. Samarbete med privata vårdgivare De vårdgivare som har avtal med landstinget ska ges tillfälle att så långt möjligt samordna sina rutiner för medicintekniska produkter med landstingets. Enheten upphandling och avtal ansvarar för att frågan om samordning bevakas i samband med upphandling och avtalstecknande. Implementering Vårdgivardirektivet och riktlinjer ska finnas tillgängliga i landstingets ledningssystem Vårt arbetssätt. Verksamhetschefen ansvarar för att nyanställda informeras. Kommunikationsplan När vårdgivardirektivet och riktlinjerna är fastställda, är dokumentägaren ansvarig för att information lämnas till samtliga verksamhetschefer via nyhetsbrevet Chef. Titel Revision Giltig t.o.m. Användning av medicintekniska produkter (4)

9 Verksamhetschefen ska informera samtliga medarbetare omgående efter det att direktivet och riktlinjerna fastställts. Uppföljning Varje division ska årligen i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen rapportera hur berörda vårdgivardirektiv efterföljs. Uppföljning av tillämpningen av vårdgivardirektivet sker en gång per år genom redovisning för landstingsstyrelsen. Ansvarig är dokumentägaren. Utarbetad av: Eva Eriksson, samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Isabelle Jacobson, landstingsjurist Christian Sand, verksamhetschef medicinsk teknik Ingela Svensson, tf verksamhetschef hjälpmedelsservice Titel Revision Giltig t.o.m. Användning av medicintekniska produkter (4)

10 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelen Division psykiatri Bengt Stenström LK/ Vårdkedja och ansvar för personer med samsjuklighet missbruk, psykisk ohälsa och för unga personer med missbruksproblematik Vid landstingsstyreslen sammanträde i mars 2013 beslutades om att Beroendecentrum ska övergå till permanent driftform. I beslutet uppdrogs även till landstingsdirektören att påbörja ett arbete med att utveckla tydligare vårdkedja och ansvar för personer med samsjuklighet missbruk, psykisk ohälsa och för unga personer med missbruksproblematik../. Utifrån detta beslut har en rad aktiviteter startats vilket beskrivs i bilagda rapport. Sammanfattningsvis kan noteras att arbetet är inne i en intensiv fas med flera olika inriktningar. Gällande unga personer med missbruksproblematik sker detta arbete i nära samarbete med primärkommuner och polismyndigheten. Gällande vuxna med samsjuklighet missbruk och psykisk ohälsa sker detta i första hand inom ramen för den allmänpsykiatriska slutenvården. Under år 2014 planers en genomlysning av missbruksvården i länet för att identifiera svagheter i vårdkedjan, denna genomlysning ska ske i samverkan med primärkommuner och Värmlands läns vårdförbund. Förslag till beslut att godkänna rapport avseende arbetet med att utveckla en tydligare vårdkedja och ansvar för personer med samsjuklighet missbruk, psykisk ohälsa och för unga personer med missbruksproblematik att fortsätta arbetet med vårdkedjan utifrån inriktningen i rapporten samt att en återrapport ska lämnas till landstingsstyrelsen i april Gunilla Andersson Landstingsdirektör Karin Haster Divisionschef psykiatri

11 Ärendebeskrivning 1 (5) Landstingsstyrelsen Division psykiatri Karin Kilman/Bengt Stenström/A-K Törnqvist LK/ Rapport angående vårdkedja och ansvar för personer med samsjuklighet missbruk, psykisk ohälsa och för unga personer med missbruksproblematik Unga med riskbruk och missbruk I rapport för missbruksutredningen (S 2008:04) Ungdomar och missbruk, har man samanställt tillgänglig forskning när det gäller ungdomar och missbruk. Rapporten visar att missbruk hos ungdomar skiljer sig stort från missbruk hos vuxna och att det därför krävs speciellt anpassade insatser för ungdomar. Studier har identifierat grupper av ungdomar i riskzon för missbruk som bör uppmärksammas och screenas för eventuell missbruksrelaterad problematik. - ungdomar som skolkar frekvent, avslutar sin skolgång i förtid eller vars skolprestationer försämras avsevärt. - ungdomar med förstämningssymtom eller utagerande beteendeproblem. - ungdomar som rymmer hemifrån. - ungdomar med kriminellt beteende och upprepade arresteringar. - ungdomar som kommer in akut till sjukhus till följd av alkohol eller narkotika. - ungdomar som frekvent besöker barer/diskotek eller subgrupper av ungdomar kopplade till specifika musikstilar (t.ex. techno, rave). - ungdomar från familjer där missbruk förekommit. De underliggande motiven till och de beteendemässiga yttringarna till följd av missbruk hos unga skiljer sig oftast från dem som kopplas till vuxna missbrukare. Ungdomar använder i högre utsträckning flera olika substanser men har samtidigt en kortare och mer episodisk missbrukshistorik. Därmed uppvisar de ofta ett mer komplext beroendemönster men med färre av de symtom som observeras hos vuxna substansberoende personer. Ungdomar har också i högre grad parallella problem såsom psykiatriska diagnoser, familje- och skolproblem, beteendeproblem och kamrater som missbrukar vilket kräver en mer mångfacetterad behovsbedömning och behandling. Missbruk hos ungdomar har sällan hunnit leda till så allvarliga medicinska problem att individen söker vård av den anledningen. Missbruk hos ungdomar måste därför hanteras på ett annat sätt än för vuxna. Det är därför angeläget att lyfta fram att allsidig utredning/diagnostik kommer alla ungdomar

12 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) med missbruk till del såväl inom hälso- och sjukvård som socialtjänst (Beroendecentrum Stockholm, 2011). Samsjuklighet Prevalensen av samsjuklighet med psykiatriska tillstånd är extremt hög hos missbrukande ungdomar. I studier som genomförts bland ungdomar i normalbefolkningen som använder, missbrukar eller är beroende av någon substans kan man slå fast att 60 procent någon gång i sitt liv också har uppfyllt kriterierna för en psykiatrisk störning. I en studie gjord på 180 besökare vid Maria Ungdom i Stockholm visar sig att i procent även hade åtminstone en psykiatrisk diagnos. Studien visade även att symptom för psykisk problematik uppvisats långt innan ungdomen provat någon substans för första gången (Tengström 2006). Ungdomar som missbrukar och samtidigt har en psykisk störning har oftare ett allvarligare missbruk än andra missbrukande ungdomar. De debuterar tidigare och använder narkotika mer regelbundet och över tid. Dessa ungdomar löper också en förhöjd risk att utveckla andra sociala problem såsom familje- och skolrelaterade problem och ökat kriminellt beteende. Det finns ett klart samband mellan samsjuklighet i uppförandestörning och missbruk/beroende i ungdomsåren och diagnosen antisocial personlighetsstörning och allvarligt missbruk i vuxen ålder. Missbrukande ungdomar med dubbeldiagnoser har sämre följsamhet till behandling, är svårare att engagera i och avbryter i högre utsträckning sin behandling i förtid (Beroendecentrum Stockholm, 2011). Organisation av hjälpinsatser I Sverige förefaller organisation och insatser för denna grupp splittrad, uppdelad på flera olika aktörer utan tydliga uppdrag, vilket inte i sig innebär en kritik av de insatser som faktiskt görs utan av hur dessa är målstyrda och organiserade. Patienter med enbart missbruk resp. missbruk med underliggande psykiatrisk problematik riskerar att hamna mellan stolarna i de områden i Sverige där kliniker för unga missbrukare saknas d.v.s. utanför storstadsområdena Den splittrade vårdkedjan för ungdomar med missbruk och svårigheterna att skapa en integrerad utredning, diagnos och behandling liksom det svaga kunskapsstödet till behandlingsverksamhet liksom frånvaro av adekvat behandling för vissa grupper är inte bara problematisk utifrån ett medborgarperspektiv utan kan även riskera att kräva ökade ekonomiska resurser när det gäller sluten vård och i förlängningen tvångsvård (Beroendecentrum Stockholm, 2011). Rapport för missbruksutredningen (S 2008:04) Ungdomar och missbruk lyfter även fram att mycket talar för att regionala resurser bör användas mer i samverkan för unga/unga vuxna med psykisk ohälsa och riskbruk/missbruk. Psykosocial och medicinsk kompetens bör finnas under samma tak för att denna grupp ska få en lämplig behandling. En effektiv behandling adresserar riskfaktorer hos ungdomen, i ungdomens kamratkrets, i skolan och på fritiden och innehåller incitament för att stärka positivt föräldraskap. Behandling av ungdomar måste anpassas till de kognitiva, känslomässiga, moraliska och sociala aspekter som karaktäriserar tonåren.

13 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) Karlstad med närliggande kommuner Polisen i Värmland har sedan 2011 tillsatt en ungdomsgrupp som har arbetar för att tidigt identifiera och minska missbruket av droger bland ungdomar. Tillsättandet av polisens ungdomsgrupp har lett till att man har uppmärksammat ett stort problem kring ungdomar och bruk av droger. Polisens ungdomsgrupp har sitt upptagningsområde i Grums, Säffle, Kil, Hammarö, Karlstad och Forshaga med ungdomar och unga vuxna upp till 25 år som är i ett inledningsskede av droganvändande. Polisen ser ett stort behov av att kunna slussa ungdomarna vidare till behandling efter de har omhändertagits. De anser att ungdomen och föräldrarna ska informeras och erbjudas stöd och behandling i direkt anslutning eller mycket snart efter polisförhöret eftersom man då lättare kan motivera ungdomen att motta behandling. Ofta är både ungdomen och föräldern skakade då de blir intagna till polisstationen och i stort behov av stöd just vid detta tillfälle. Polisen menar att det är avgörande att man fångar upp ungdomen vid förhöret då de ofta är motiverade till att ta emot hjälp. Tyvärr beskriver polisen att de ofta stöter på samma ungdom i samma miljö några månader senare utan att ungdomen har genomgått någon form av behandling. Vid detta tillfälle upplever polisen att det är mycket svårare att nå ungdomen och motivera denna till drogfrihet. Efter att ha samtalat med skola, socialtjänst och polis i Karlstad, Kil, Forshaga och Hammarö framgår att unga/unga vuxna med samsjuklighet anses öka och man beskriver att alkohol och droger många gånger används som självmedicinering för att kunna hantera sin psykiska ohälsa. För ungdomar och unga/unga vuxna med samsjuklighet där socialtjänsten kan behandla missbruket, men inte har kompetens att behandla den psykiska ohälsan, finns en uppfattning av att ungdomen oftast lämnas utan psykiatrisk hjälp trots att de är i stort behov av det. Aktuell lägesbeskrivning för Värmland Utifrån missbruksutredningens sammanställning samt den bild som har beskrivits på lokal nivå så skapar vi tillsammans med kommunerna Hammarö, Kil, Forshaga, Karlstads kommuner och polismyndigheten en första linjeverksamhet som kan fånga upp ungdomarna med risk-/missbruk tidigt och erbjuda samordnade insatser. Prevalensen av samsjuklighet för ungdomar med missbruksproblem, samt tydliga indikatorer för att symtom för psykisk problematik uppvisas långt innan ungdomen provat en substans, talar för att man inom en första linje bör ha kunskap om och kunna behandla både lindrig/måttlig psykisk ohälsa samt ett inledande risk-/missbruk. De insatser som ges till dessa ungdomar måste samordnas och bygga på ett helhetsperspektiv. En första linje med samlokalisering för kommun och landsting samt i nära anslutning till polisen ungdomsgrupp skulle kunna tillgodose dessa behov just för ungdomar med lindrig/måttlig psykisk ohälsa som är i ett linledningsskede av användande av droger. Ambitionen är att också i viss mån tillgodose kompetens ut i länet samt vara ett kompetenscentrum för fortsatt utveckling. Liknade organisation i övriga delar av länet kommer att planeras för och utformas.

14 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) För ungdomar med ett mer etablerat missbruk och svårare psykisk ohälsa som är i behov av intensivare insatser bör även dessa samordnas. Utifrån det behovet kommer en överenskommelse mellan kommuner och landsting att utformas för Värmland. Arbetet för överenskommelsen kommer att slutföras efter att de nationella direktiven för överenskommelse gällande unga med missbruk har lanseras och vi har tagit del av denna. En kompetenshöjning inom barn- och ungdomspsykiatrin pågår också. Bakgrund och förslag till förändring för patienter med missbruks- beroendeproblematik i behov av slutenvård Bakgrund Denna patientgrupp finns redan inom befintlig slutenvård på samtliga avdelningar. Nyligen genomförd patientinventering visade på runt 10 inneliggande patienter med beroendeproblematik men detta innefattar då både pågående och tidigare missbruk. Vad gäller de patienter som söker till den psykiatriska akutmottagningen så har uppskattningsvis en tredjedel en beroendeproblematik. En del av de sökande har sedan tidigare en etablerad kontakt med psykiatrin, många patienter söker dit för första gången men har då som regel haft kontakt inom allmänmedicin och socialtjänsten. Många av de sökande har i stunden en hög självmordsrisk men detta betyder inte att det alltid finns en psykiatrisk diagnos som grund utan mer en förtvivlan över sin livssituation och att komma ur sitt missbruk. Det förekommer också att man söker akut i väntan på inläggning på Beroendecentrum alternativt behandlingshem. Grundläggande kriterier för inläggning vid allmänpsykiatrisk slutenvård vid missbruks- beroendeproblematik: -Patienter med hög suicidrisk -Förvirrade psykotiska patienter inkluderat delirium tremens -Patienter under tvångsvård Alternativa förslag Efter bedömning av patienten och ställningstagande till vad som är det primära i patientens ohälsa så bör de patienter där beroendeproblematik är det mest centrala, utifrån de grundläggande kriterier som beskrivs enligt ovan, erbjudas en mer specialiserad vård även inom allmänpsykiatrisk slutenvård. Ett alternativ skulle kunna vara att ett visst antal platser inom slutenvården, förslagsvis 4-6 platser, har denna mer specifika inriktning på en av nuvarande avdelningar. Alternativt att denna patientgrupp vårdas på någon av de två låsta psykosavdelningarna, avd 42 eller 43. Ytterligare alternativ skulle vara att nuvarande observationsplatser görs om till avdelningsplatser med inriktning mot missbruk/ beroende. Platserna skulle i så fall kunna nyttjas av denna patientgrupp vid behov av observation under begränsad tid samt då behov av fortsatt slutenvård föreligger. Möjlighet till samutnyttjande av personal från akuten och vid denna i så fall nya avdelning kan ses vilket då också skulle ha en kompetenshöjande effekt.

15 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (5) Vidare kan man också tänka sig att PIVA:s platser får denna mer specifika inriktning. Allt får dock sättas i relation till samtliga patientgruppers behov av slutenvård, viktigt att där finna en så bra balans som möjligt. Samverkan med Beroendecentrum kan utvecklas ytterligare både vad gäller inläggning där och vidare samverkan med öppenvård och kommun. Konsultremisser dagtid vad gäller patienter med beroendeproblematik skulle eventuellt dagtid, måndag till fredag, kunna hanteras av Beroendecentrum. Kompetensutveckling och handledning är ytterligare samverkansområden. Referenser Beroendecentrum Stockholm (2011) Ungdomar och missbruk- kunskap och praktik. Rapport för Missbruksutredningen (S 2008:04). Tengström A. (2006). Ung och oberoende En studie av Maria Ungdoms klienter. I rapport - Vad vet vi om narkotikaanvändarna i Sverige. Mobilisering mot narkotika.

16 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson LK/ Möjlighet att i samverkan med primärkommunerna inrätta fler vårdplatser med fokus på mellanvårdsplatser Landstingets politiska majoritet, Värmlandssamverkan, har gett landstingsdirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna att inrätta fler vårdplatser i Värmland. Landstingsstyrelsen beslutade att uppdra åt landstingsdirektören att utreda förutsättningarna för att möta vårdsökandes behov på fler platser, att utarbeta förslag till att säkerställa tillgången till vårdplatser i samverkan med den kommunala sjukvården till att börja med i kommunerna i Kristinehamn, Säffle och Torsby. Vidare ska utredas vilka verksamheter som med fördel kan utformas i eller flyttas till befintliga landstingslokaler på andra orter än vid Centralsjukhuset i Karlstad samt att utreda förutsättningarna för djupare samverkan med primärkommunerna i syfte att skapa bättre flöden och minska antalet dagar som utskrivningsklara patienter upptar vårdplatser på sjukhusen. Uppdraget har tolkats som att det i första hand är någon form av mellanvårdsplatser som bör utredas. Utifrån utredningens resultat, behöver inför en eventuell start av mellanvårdsplatser, ett antal frågeställningar utredas och definieras ytterligare Vidare kan frågan om andra lämpliga verksamheters flytt ut från sjukhusen som exempelvis dialys och rehabilitering utredas vidare. Med utgångspunkt från uppdraget har en rapport utformats../. Rapporten och bilagor bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag för de frågeställningar som behöver utredas vidare inför en eventuell start av mellanvårdsplatser. att identifiera eventuella andra verksamheter i sjukvården som är lämpliga att bedrivas utanför sjukhusen. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef hälso- och sjukvårdsstaben

17 LK/ Rapport Möjlighet att i samverkan med primärkommunerna inrätta fler vårdplatser med fokus på mellanvårdsplatser Eva Eriksson Ida Kullgren Hälso- och sjukvårdsstaben

18 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING UPPDRAG METOD AVGRÄNSNING RESULTAT BAKGRUND Pågående utvecklingsarbeten FÖRDJUPAD DEFINITION AV BEGREPPET MELLANVÅRD OCH GRÄNSDRAGNING SLUTENVÅRD OCH KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ENLIGT LANDSTINGET I UPPSALA LÄN UPPSKATTAT BEHOV AV ANTAL PLATSER BEMANNING, PERSONAL OCH KOMPETENS ÖVRIGA KOSTNADER Kost Journalsystem m.m Lokaler service m.m FINANSIERING FAKTA VÅRDPLATSER OMVÄRLDSSPANING LANDSTINGET GÄVLEBORG LANDSTINGET I UPPSALA LÄN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN SÄFFLE KOMMUN ÖSTHAMMARS KOMMUN SLUTDISKUSSION SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL BESLUT... 13

19 3 1 INLEDNING 1.1 UPPDRAG Landstingets politiska majoritet, Värmlandssamverkan, har gett landstingsdirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna att inrätta fler vårdplatser i Värmland. Landstingsstyrelsen beslutade att uppdra åt landstingsdirektören att utreda förutsättningarna för att möta vårdsökandes behov på fler platser att utarbeta förslag till att säkerställa tillgången till vårdplatser i samverkan med den kommunala sjukvården, till att börja med i kommunerna i Kristinehamn, Säffle och Torsby. att utreda vilka verksamheter som med fördel kan utformas i eller flyttas till befintliga landstingslokaler på andra orter än vid Centralsjukhuset samt att utreda förutsättningarna för djupare samverkan med primärkommunerna i syfte att skapa bättre flöden och minska antalet dagar som utskrivningsklara patienter upptar vårdplatser på sjukhusen. 1.2 METOD Två av uppdragets att-satser handlar om vårdplatser i samverkan med primärkommunerna för att skapa ett bättre flöde mellan sluten vård och kommunerna. Uppdraget har tolkats som att det i första hand är någon form av mellanvårdsplatser som bör utredas. Andra lämpliga verksamheter att flytta ut från sjukhusen skulle exempelvis kunna vara dialys och rehabilitering. Uppdraget har tilldelats hälso- och sjukvårdschefen som uppdragit till hälso- och sjukvårdsstaben att genomföra uppdraget. Information har inhämtats från bland annat Landstingsfastigheter, hälso- och sjukvårdsstaben och ekonomistaben för att besvara frågeställningarna i uppdraget. En omvärdsspaning har genomförts för att analysera i vilken grad och på vilket sätt landsting/region och kommuner kan samverka om vårdplatser. 1.3 AVGRÄNSNING På grund av tidplanen för uppdraget har ingen dialog med primärkommunerna genomförts och uppdraget fokuserar på mellanvård i landstingsuppdraget. Rapporten presenterar möjliga mellanvårdsplatser i Säffle och Kristinehamn och en möjlig lösning i Torsby.

20 4 2 RESULTAT 2.1 BAKGRUND De mest sjuka äldre är en av de största sjukvårdskonsumenterna inom såväl slutenvård som primärvård. Den kommunala äldreomsorgen har ansvar för gruppen äldre på särskilda boenden och för personer med hemsjukvård i ordinärt boende. Den demografiska utvecklingen visar att gruppen äldre kommer att öka under de närmaste 20 åren. Samtidigt har antalet vårdplatser i landstinget reducerats från år 1978 till 668 år 2012 (bilaga 1). Förändringarna inom vården och omsorgen har varit mycket stora och genomgripande. Kommunerna har dels tagit över verksamheter från landstingen och dels från staten. Ädelreformen innebar en viss omfördelning av kostnader och intäkter från landstingen till kommunerna. Utvecklingen inom sjukvården går mot att genomföra akuta insatser och att individerna vårdas under kortare tider. Medicinska framsteg har resulterat i att äldre som vårdas i hemmet är i större behov av vård och därmed har eftervården flyttats från sjukhusen till kommunerna. Allt svårare sjuka patienter vårdas i hemmet. Vårdtiderna i sluten vård är korta och det innebär att stödet runt dessa patienter, när de har bedömts som medicinskt utskrivningsklara, behöver ske på annat sätt. Det har visat sig att redan veckan efter utskrivning sker de flesta återinskrivningar och en del av dessa beror på att vi inte informerar tillräckligt. Här finns en förbättringspotential så att patienterna ska uppleva trygghet, kan få stöd och insatser för att undvika en återinläggning i sluten vård. Landstinget och kommunerna samverkar idag i strukturen som bygger på en långtgående samverkan. Målet är att det ska komma den enskilde medborgaren till del genom ökad kvalitet i berörda verksamheter. Arenorna för denna samverkan är Beredningsgruppen (samverkansgrupp mellan landstinget och länets kommuner), Nya perspektiv, Ledningskraft och Bättre liv för sjuka äldre i Värmland. För projektet Ledningskraft är uppdraget att driva arbetet inom ramen för Sammanhållen vård om omsorg för de mest sjuka äldre. Vårdplanering via videokonferens är ett annat exempel på fördjupad samverkan (LK/ ). När en patient är medicinskt utskrivningsklar kan vårdplanering ske på traditionellt sätt genom ett möte på aktuell vårdavdelning. Ett alternativ till detta är att kommunens medarbetare finns i en lokal i kommunen och via videokonferens genomförs vårdplaneringen. Detta är ett sätt att effektivisera vårdplaneringens struktur men också en möjlighet att effektivisera arbetstiden vilket kan medföra en förkortning av vårdtiden. 2.2 PÅGÅENDE UTVECKLINGSARBETEN Utvecklingsarbeten pågår inom området undvikbar slutenvård och återinläggningar för de mest sjuka äldre. Inom ramen för detta utvecklingsarbete finns fem prioriterade områden:

21 5 långsiktig hållbar struktur för ledning i samverkan god vård i livets slutskede preventivt arbetssätt god vård vid demenssjukdom god läkemedelsanvändning för äldre I projektet Ledningskraft har dessa fem områden delats in i fyra prioriterade områden: Proaktivare omhändertagande av hjärtsviktspatienter Inrättande av multidisciplinärt team (MT) Standardiserad utskrivning Samordnad individuell plan (SIP) De utvecklingsarbeten som pågår inom respektive område beskrivs utifrån syfte, mål, genomförande och framtida planering (bilaga 2). Av sammanställningen framgår att ett antal utvecklingsarbeten pågår på ett innovativt sätt. Dels för att försöka hitta nya former för ett mer proaktivt arbetssätt med grupper som traditionellt varit stora konsumenter av hälso- och sjukvård och dels för att följa upp patienten efter hemgång så att de känner trygghet i det egna hemmet. Genom uppföljning som genomförts inom ramen för Webbkollen vid Sjukhuset i Arvika, har identifierats att de främsta faktorer som ligger till grund för återinläggningar bland äldre handlar om att de inte känner att de fått tillräckligt med information vid hemgång. Även om de känner att de varit delaktiga vid utskrivningen och planeringen av den fortsatta vården känner de ändå inte att de har fått tillräckligt med information om hur det ska bli när de kommer hem. Oro över till exempel vart de kan vända sig om de känner sig dåliga eller liknande har angetts som orsak till att de åter sökt vård. Genom en aktiv samverkan i utskrivningsprocessen mellan kommunerna, primärvård och slutenvård och kontinuerligt följa upp processarbetet kan risken för återinläggningar minska. Dessa utvecklingsarbeten ska spridas över hela länet vilket förhoppningsvis ger effekter både gällande undvikbar slutenvård och att undvika återinläggningar. 2.3 FÖRDJUPAD DEFINITION AV BEGREPPET MELLANVÅRD OCH GRÄNSDRAGNING SLU- TENVÅRD OCH KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ENLIGT LANDSTINGET I UPP- SALA LÄN. För att avgöra behovet av inrättande av någon form av mellanvård krävs en definition av vilka målgrupper som skulle kunna vara lämpliga för en mellanvårdsform. Landstinget i Uppsala län har gjort en utredning 1 med syfte att utreda möjligheten att skapa en mellanvårdsavdelning. I den utredningen identifierades vilken målgrupp som skulle vara lämpliga för en mellanvårdsavdelning. Målgrupperna som identifierades var i behov av mellanvårdplatser, sammanfattades i utredningen, i sex 1 SLUTRAPPORT Mellanvård, Landstinget i Uppsala, Stina Seger,

22 6 olika målgrupper som kan delas in två grupper. För att sätta in det i ett värmlandsperspektiv skulle det innebära dels patienter som är i olika faser av utskrivningsplanering och som vårdas på Centralsjukhuset i Karlstad, Sjukhuset i Torsby eller Sjukhuset i Arvika och dels personer som skrivs in på något av sjukhusen utan att ha behov av slutenvårdens specialistresurser. I utredningen fastslogs att mellanvårdsplatserna riktar sig främst till äldre personer över 65 år, inom framför allt grupp fem och sex (se nedan) finns dock även yngre personer. Barn under 18 år ska vara undantagna för mellanvård liksom personer med komplexa psykiatriska diagnoser. En förutsättning, som angavs i utredningen, var att tydliga kriterier bör finnas för när en person kan skrivas in på mellanvård. Grunden, som utredningen utgick ifrån, var att det inte ska finnas behov av slutenvårdens specialistresurser, att en läkarbedömning alltid ska föregå remitteringen och att inläggning sker efter överenskommelse med ansvarig läkare eller annan utsedd hälso- och sjukvårdspersonal för mellanvården. De målgrupper som fastslogs i utredningen var: Målgrupp 1 Personer som har behov av medicinsk behandling/insats under en begränsad tid och som inte den kommunala hemsjukvården och primärvården har ansvar för. Dessa personer har inte behov av specialistvårdens resurser för övrigt (målgrupp 6) Remittent är: Husläkare som träffar patient på mottagning Hemvårdsenhetens läkare Mobila hembesöksteamets läkare Målgrupp är: Personer i ordinärt boende med eller utan insatser från kommunal hälso- och sjukvård Personer på särskilda boenden Målgrupp 2 Personer som på egen hand söker akutmottagningen, som efter en bedömning av läkare inte bedöms ha behov av slutenvårdens specialistresurser men där det inte heller bedöms möjligt att återgå till hemmet av medicinska skäl. Remittent är: Läkare på akutmottagningen Målgrupp 3 Personer som är färdigbehandlade inom ett verksamhetsområde på något av Landstinget i Värmland sjukhus men inte är utskrivningsklara enligt överenskomna riktlinjer mellan landstinget och kommunerna. Remittent är: Slutenvårdsläkare

23 7 Målgrupp 4 Patienter som av slutenvårdens läkare anmälts utskrivningsklara och väntar på utskrivningsplanering och där vårdplaneringen inte kan utföras enligt riktlinjerna (inom 1-2 dagar efter att en kallelse är sänd till kommunen) eller där utskrivningsplanering har genomförts och patienten har beviljats plats på någon av kommunens korttidsenheter men där det inte finns plats. Remittent är: Slutenvårdsläkare. Samråd kan ske med funktion i kommunen som har kännedom om när förväntad utskrivning till korttidsplats kan ske. För slutenvården kan det vara viktigt att få frigöra plats även om utskrivning till en korttidsplats förväntas bli inom ett par dagar. Målgrupp 5 Patienter som ska skrivas hem med avancerade medicinska insatser till exempel trakeostomi, hemventilator och peritonealdialys. I dessa fall ska det medicinska ansvaret delas med specialistvårdens läkare inom aktuellt verksamhetsområde. Efter utskrivning från mellanvård så har primärvården ett delat medicinskt ansvar med specialistvården. Utskrivningsplaneringen för dessa patienter ska starta innan patienten är utskrivningsklar. I dessa fall finns behov av utbildning till kommunens personal och i vissa fall ska assistenter rekryteras och utbildas, vilket gör att vårdperioden inom slutenvården kan bli längre än vad som är nödvändigt. Remittent är: Slutenvårdsläkare Målgrupp 6 Personer som vårdas inom slutenvården och som har behov av behandling/insats som inte övertas av kommunens hälso- och sjukvård enligt överenskommelse om hälsooch sjukvårdsansvar på basal och avancerad nivå 5. Det kan till exempel vara personer som har behov av långtidsbehandling av antibiotika intravenöst, blodtransfusion och personer som har infusionsbehandling som behöver tillsyn för en säker administrering, infusionsbehandling pågår utöver kontorstid. Dessa personer kan bli kvar inom slutenvården onödigt länge och har inte behov av slutenvårdens specialistresurser. Remittent är: Slutenvårdsläkare Den målgrupp som fastställdes i Landstinget i Uppsala läns utredning borde vara tilllämplig också i vårt landsting. Dock behöver tydliga kriterier finnas för när en person kan skrivas in på en mellanvårdsplats, för att inte det ska bli en förskjutning av målgruppen över tid.

24 8 2.4 UPPSKATTAT BEHOV AV ANTAL PLATSER En del av den identifierade målgruppen består av utskrivningsklara personer. För kommunikation av utskrivningsklara patienter används mellan landstinget och länets kommuner informationssystemet Meddix. De patienter som registreras i systemet är de som vid utskrivningen har eller bedöms ha behov av insatser från kommunen. År 2012 registrerades vårdtillfällen i Meddix (bilaga 6). Det ger i medeltal cirka tre vårdtillfällen/dag. Efter att kallelse skickats till en samordnad utskrivningsplanering inträder kommunens betalningsansvar efter fem vardagar. Under 2012 hade kommunerna sammanlagt betalningsansvar för 98 vårddygn (bilaga 8), vilket motsvarar att kommunerna betalat för 0,3 utskrivningsklara patienter/dygn. Detta var dock en kraftig minskning från år 2011 då motsvarande siffra var 457 vårddygn, vilket motsvarar att kommunerna har betalat för 1,2 utskrivningsklara patienter/dygn. Vårt landsting kan inte direkt jämföras med den omfattning av vårddygn som Uppsala kommun under 2012 hade betalningsansvar för på Akademiska sjukhuset i Uppsala. På deras akutmottagning söker mellan två och sex äldre patienter per dygn som inte har behov av slutenvårdens specialistresurser. Vid underhandskontakt i vår organisation så är det svårt att fastställa en motsvarande definitiv siffra. Utifrån ovanstående uppskattningar i Uppsala bedöms att en mellanvårdsavdelning med cirka sex åtta platser initialt skulle kunna vara lämpligt. Utöver detta kan det finnas individer som är medicinskt utskrivningsklara på en specialistnivå och som inte ska vårdplaneras men som ändå med fördel skulle kunna vårdas på en något lägre vårdnivå. Det är dock osäkert hur stort antal det skulle kunna röra sig om. 2.5 BEMANNING, PERSONAL OCH KOMPETENS I Landstinget i Uppsala län har en utredning genomförts om möjligheterna för att inrätta mellanvårdsplatser i samverkan med Uppsala kommun. En del av utredningen var att se över uppdrag, bemanning och kostnader. I utredningen fann man att på en mellanvårdsavdelning ska vårdnivån vara lägre än den inom den specialiserade slutenvården men högre än den vårdnivå som kommunen har ansvar för. Bemanningen av undersköterskor och sjuksköterskor bör därför inte vara lika hög som inom den specialiserade slutenvården men styrs av vilka patientgrupper som kommer ifråga. Utifrån de aktuella målgrupperna som definierades i utredningen, som bedömts vara lämpliga även i föreliggande utredning, beräknades kostnaden per vårddygn inklusive patientavgift bli cirka kr. De kostnader som har identifierats i utredningen är personalkostnader, hyreskostnader samt övriga kostnader som exempelvis kost, städ och övrig drift. En mycket grov ekonomisk beräkning ger vid handen att en vårddygnskostnad på en av Landstinget i Värmlands billigaste vårdavdelning har en vårddygnskostnad på kr. Här ingår direktförda kostnader som:

25 9 avdelningspersonal material och läkemedel kr medicinsk service 600 kr allmänservice 1000 kr fastighet 300 kr övrigt 100 kr Ett vårddygn på en vårdavdelning på Centralsjukhuset i Karlstad är cirka kr kr dyrare. 2.6 ÖVRIGA KOSTNADER KOST En grov ekonomisk beräkning av kostnader för en dagsportion beräknas till 138 kr vilket innebär för 15 vårdplatser som är fullbelagda en kostnad av 750 tkr per ort och år. Till detta kommer cirka 600 tkr per ort för transporter vilket ger totalt tkr per ort och år JOURNALSYSTEM M.M. Oavsett var en mellanvårdsavdelning lokaliseras så måste lokalerna vara rustade för att vårda personer som har behov av olika medicinska insatser. Vad avser journalsystem måste detta vara samma system som används inom landstinget idag, Cosmic. Det finns också andra behov av IT-system för att bedriva vården till exempel system för beställning av läkemedel och andra förbrukningsmaterial. De IT-system som ska används på avdelningen är de som idag används i Landstinget i Värmland LOKALER Landstingsfastigheter har utrett vilka möjligheter som finns att öppna vårdplatser i Säffle och Kristinehamn. I Säffle är våningsplan 4 det som har den bästa standard av tre lediga våningsplan. I Kristinehamn finns för närvarande ett våningsplan att tillgå och det är i hus 1, plan 6. En analys har genomförts och med grovt beskrivna fastighetstekniska förutsättningar/åtgärder och kostnader för dessa (bilaga 3 och bilaga 4). När det gäller Sjukhuset i Torsby finns möjligheter att skapa nya vårdplatser om en anpassning av nuvarande uppvakningsavdelning sker. Därmed skapas IVA/HIAplatser på uppvakningsavdelningen. Denna omdisponering av vårdutbudet medför att sjuksköterskekompetensen för IVA/HIA och uppvakning kan samordnas och blir då mindre sårbar. Vården blir på detta sätt både mer effektiv och vårdplatser skapas. Idag bedrivs denna vård på olika våningsplan. Dessutom skapas möjligheten till en rehabiliteringsavdelning där IVA/HIA nu finns. Denna avdelning skulle kunna omfatta cirka 20 vårdplatser med målgruppen strokepatienter och höftledsfrakturer och andra patienter med stort behov av rehabilitering. En beskrivning och ekonomisk beräkning för att öppna fler vårdplatser vid Sjukhuset i Torsby är inte genomförd.

26 10 En grov uppskattning för totalkostnaden visar på ett åtgärdsbehov i: Säffle tkr Kristinehamn tkr Torsby - ej kostnadsberäknat Tidsaspekten avseende investeringsplanering och det praktiska byggprojektet måste tas i beaktande SERVICE M.M. Kostnader som tillkommer, men som är svåra att uppskatta, är exempelvis kostnader för service, transporter och diverse andra tjänster. 2.7 FINANSIERING Om vi utgår ifrån den definition ovan av målgrupper som Landstinget i Uppsala län ansåg vara lämpliga för mellanvård visar den att ansvaret för vården är landstingets. Ädelreformen 2 innebar en viss omfördelning av kostnader och intäkter från landstingen till kommunerna. I Värmland innebar den så kallade Ädelreformen att alla hälso- och sjukvårdsinsatser i vårdtagarens hem, med undantag för barn upp till 7 år, är ett primärkommunalt ansvar. Kommunerna tog över hemsjukvården och anställde både undersköterskor och distriktssköterskor som tidigare arbetat inom landstinget. Läkarinsatser i vårdtagarens hem är dock fortfarande en landstingsuppgift. Inom ramen för denna utredning har ingen dialog med länets 16 kommuner genomförts för att undersöka intresset av en gemensam finansiering. Målgruppen enligt utredningen är främst landstingets ansvar. För en eventuell fortsatt utredning är en dialog om samverkansformer vid organisering av mellanvård. Det är viktigt att de nya gränssnitten som skapas genom mellanvårdsformen behöver säkras för patientens bästa väg genom vården. 3 FAKTA VÅRDPLATSER En sammanställning av faktaunderlag inom området vårdplatser redovisas i bilagor enligt nedan: Definitioner enligt Socialstyrelsens termbank (bilaga 5) Vårdplatsförändringar 1978, 1992, 1995, 2001, 2002, 2010, 2011 och 2012 (bilaga 1) Vårdtillfällen i Meddix 2009, 2010, 2011 och 2012 (bilaga 6) Upprättade vårdplaner 2009, 2010, 2011 och 2012 (bilaga 7) 2 Ädelreformen genomfördes i Sverige den 1 januari 1992 och innebar att kommunerna fick ett samlat ansvar för långvarig service, vård och omsorg för äldre och handikappade och genom detta ta över en del ansvar som tidigare legat på landstingen.

27 11 Betalningsansvarsdagar för länets kommuner 2011och 2012 (bilaga 8) 4 OMVÄRLDSSPANING Omvärldsspaning om samverkan om vårdplatser visar att det inte är i en nämnvärd stor omfattning som samverkan sker över huvudmannagränserna. Men spaningen visar ändå att i Landstinget Gävleborg, Landstinget i Uppsala län och Östhammars kommun pågår samverkan inom området gemensamma vårdplatser. När det gäller definition av vårdformer utanför de gängse vanliga har inte omvärldsspaning visat en enhetlig definition av t ex mellanvård. I vissa fall innebär en mellanvårdsform en vårdavdelning på ett sjukhus men med en annan inriktning än övriga vårdavdelningar. En mellanvårdsform skulle också kunna vara ett mobilt team som har ett specifikt uppdrag att bedriva sjukvård i hemmet för de mest sjuka äldre. En mellanvårdsform, som inte kräver den slutna vårdens resurser, kan tänkas ha många olika diagnosgrupper. Palliativa patienter är ett exempel där det idag sker samverkan genom de palliativa teamen. För att öppna för möjligheten till samarbete med näraliggande landsting/region och kommuner om mellanvårdsvårdplatser i Värmland skulle en ändring av listningsregler över länsgränserna av Vårdval i primärvård vara en möjlighet. 4.1 LANDSTINGET GÄVLEBORG Landstinget Gävleborg har avtal med Ljusdals och Sandvikens kommuner om platser. På en närvårdsavdelning i Ljusdal har landstinget åtta egna vårdplatser. De är inte uttalade geriatriska platser utan medicinska slutenvårdsplatser. På Rosengården i Sandviken är det kommunala SoL-platser. Primärvårdsläkarna har dock möjlighet att där skriva in fem patienter istället för att remittera till sjukhus. För detta ersätter landstinget kommunen och dessa platser fungerar, utan att vara definierade, som någon form av mellanvårdsplatser. 4.2 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Landstinget i Uppsala län har utrett möjligheten att inrätta mellanvårdsplatser i samverkan med Uppsala kommun. I en slutrapport från utredningen ( ) visar att Uppsala kommun har redovisat ett intresse av att fortsätta medverka i arbetet med att utveckla mellanvård, även om kommunen i dagsläget inte vill vara med och finansiera en mellanvårdsavdelning. Landstingsstyrelsen i Uppsala län har beslutat att inrätta en mellanvårdsavdelning senast den 1 april Den nya avdelningen kommer att ha 26 vårdplatser och på avdelningen ska patienter vårdas som annars skulle ha vårdats på olika avdelningar inom Akademiska sjukhuset.

28 12 En del av utredningen var att se över uppdrag, bemanning och kostnader. I utredningen fann man att på en mellanvårdsavdelning ska vårdnivån vara lägre än den inom den specialiserade slutenvården men högre än den vårdnivå som kommunen har ansvar för. Bemanningen av undersköterskor och sjuksköterskor bör därför inte vara lika hög som inom den specialiserade slutenvården men styrs av vilka patientgrupper som kommer ifråga. Den totala summan för 26 vårdplatser uppgår till en nettokostnad på 24 miljoner. Utifrån de aktuella målgrupperna som definierades i utredningen beräknades kostnaden per vårddygn inklusive patientavgift bli cirka kr. De kostnader som har identifierats i utredningen är personalkostnader, hyreskostnader samt övriga kostnader som exempelvis kost, städ och övrig drift. I Sveriges Kommuner och Landstings redovisning för år 2010 var kostnaden per patient och per vårddag på Akademiska sjukhuset inom internmedicin cirka kr och en vårddag inom geriatrik cirka kr. 4.3 VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Som ett uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Göteborg Hisingen, har en utredning genomförts för att utreda förekomsten av mellanvårdsformer för somatiskt sjuka äldre vårdtagare som bor på Hisingen. Uppdraget omfattade bland annat en kartläggning av hur äldre sjuka patienter omhändertas på Hisingen idag och dels en inventering av utbudet av mellanvårdsformer för denna målgrupp i andra de lar av landet. Rapporten, som behandlades vid sammanträde , är en nulägesbild av vård och omsorg för somatiskt sjuka äldre vårdtagare inom nämndområdet. 4.4 SÄFFLE KOMMUN Socialnämndens arbetsutskott i Säffle kommun beslutade (Snau 89) om att Ge förvaltningschefen i uppdrag att, i samverkan med berörda verksamhetschefer samt motsvarande instanser vid vårdcentralerna inom Hälsoval Värmland liksom landstingets centrala förvaltning, redovisa hur samverkan om de mest sjuka äldre fungerar, samt ta fram förslag till hur huvudmännens samverkan kan utvecklas för att säkerställa en god vård. I uppdraget ingår även att utreda förutsättningarna för en samverkan kring hur närsjukvårdsplatser i Säffle skulle kunna organiseras i syfte att förbättra vården av de mest sjuka äldre. 4.5 ÖSTHAMMARS KOMMUN En närvårdsenhet med 18 vårdplatser, drivs sedan 2011 av Östhammars kommun i samverkan med Landstinget i Uppsala Län. Enheten används för invånare i kommunen som är i behov av: utredning, diagnostik eller av att inleda/ompröva medicinsk behandling inom allmänmedicin medicinsk behandling som inte kan ges i bostaden och som inte behöver specialistsjukvårdens resurser

29 13 vård i livets slutskede/palliativ vård och sviktplatser för den specialistanknutna hemsjukvården (SAH) rehabilitering utifrån det ansvar primärvården och kommunen har i överenskommelsen mellan Östhammars kommun och landstinget utredning av vård- och omsorgsbehov uppföljning efter utskrivning från slutenvården. Enheten bemannas av läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut. Läkartjänsten är organisatoriskt knuten till primärvården och övrig personal har sin anställning i Östhammars kommun. Budgeten är 19 miljoner och enheten finansieras med 40 procent från kommunen och 60 procent från landstinget. 5 SLUTDISKUSSION Enligt resonemangen om antal platser, kostnader med mera i föreliggande rapport ger en grov beräkning följande kostnader för mellanvårdplatser: Typ av kostnad Belopp Kommentar 4*2 vårdplatser kr/år 4 platser i Kristinehamn och 4 platser i Säffle, baserat på en vårddygnskostnad på kr/vårddygn 3 Kost kr/år Dagsportion 138 kr + transporter 600 tkr/ort/år Journalsystem och ITutrustning? Ingen uppskattning har kunnat göras Lokaler i Säffle kr Åtgärdsbehov Lokaler i Kristinehamn kr Åtgärdsbehov Service? Ingen uppskattning har kunnat göras Lokaler i Torsby? Ingen uppskattning har kunnat göras De i tabellen angivna summorna kräver en djupare analys inför en eventuell start av mellanvårdsplatser. Det som ska beaktas är att det förslagna antalet platser är ganska lågt vilket gör att det finns vissa fördyrande kostnader per plats. Detta då platserna ändå kräver samma utrustning, service, jourlinjer och mattransporter etc. som om antalet platser vore fler, vilket gör att det blir en högre kostnad per plats. 5.1 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL BESLUT Sammantaget har denna rapport klargjort de frågeställningar som behöver utredas och definieras ytterligare. Utifrån de resultat som framkomit i arbetet med denna 3 Inkl. personal, material och läkemedel, medicinsk service allmänservice, fastighet och övrigt

30 14 rapport och som presenteras behöver en mer omfattande utredning göras inför eventuell start av mellanvårdsplatser. Nedan redovisas vad som behöver utredas vidare: Fastställande av målgrupper Specificerade intagningskriterier för målgrupperna. Personalbemanning är avhängigt av vilka personer som mellanvårdsplatserna ska vara avsedd för. Läkarbemanning vardagar daglig rond måste kunna genomföras för att upprätthålla trygg och säker vård samt för att planering från mellanvården ska ske kontinuerligt för att undvika att personer blir kvar längre än vad som är medicinskt nödvändigt. Tillgång till jourläkare måste säkras innan en uppstart av mellanvård. Väl utarbetade rutiner för kontakt mellan läkare på mellanvård och specialistläkare i slutenvården samt mellan mellanvård och kommunerna. Lokaler var och vilka lokaler som kan vara aktuella, oavsett var så behöver de vara rustade för att bedriva hälso- och sjukvård. Nivån är högre än i kommunernas särskilda boenden. Kostnader och finansiering För att kunna erbjuda en samhållen vård för de mest sjuka äldre är det viktigt att fortsätta dialogen med kommunerna i länet inför fortsatt utredning.

31 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Ledningsstöd Åsa Löfvenberg LK/ Förnyelse och effektivisering av landstingets samspel med frivilligorganisationer inom det sociala området En intern utredning har kartlagt frivilligorganisationer som erhållit/erhåller ekonomiskt stöd av landstinget. Kartläggningen har även omfattat ansökningsförfarande, kriterier, rutiner för utbetalning, återrapportering etc. Utredningen lämnar mot bakgrund av kartläggningen två förslag; Ett förslag om förnyelse och effektivisering av landstingets interna handläggningsarbete; med en samlad handläggarfunktion och synkronisering av besluten om fördelning av bidrag. Ett förslag om förnyelse av landstingets samspel med frivilligorganisationer genom en dialogprocess under 2014 för att skapa en bred överenskommelse om förväntningar, inriktning och omfattning../. Ärendebeskrivning bifogas. Förslag till beslut att landstingstyrelsen lämnar uppdrag till landstingsdirektören att effektivisera den interna handläggningen av bidrag till frivilligorganisationer samt att landstingstyrelsen godkänner förslag till process för förnyelse av landstingets i Värmland samspel med frivilligorganisationer inom det sociala området. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Harald Ludviksen Chef för verksamhets- och ledningsstöd

32 Landstingsstyrelsen 1 (9) Ärendebeskrivning Ledningsstöd Åsa Löfvenberg LK/ Förnyelse och effektivisering av landstingets samspel med frivilligorganisationer inom det sociala området Bakgrund Landstinget i Värmland lämnar årligen ekonomiska bidrag till frivilligorganisationer av varierande karaktär. Som exempel kan nämnas bidrag till patient och handikapporganisationer, länsövergripande frivilligorganisationer, till lokala föreningar, politiska ungdomsförbund, även bidrag till stiftelseformer förekommer. Revisorerna granskade 2004 landstingets bidragsgivning (Rev/04012). Administration och hantering ansågs fungera väl men att rutiner och regelverk behövde ses över. Landstinget borde även ställa högre krav på uppföljning och utvärdering vad gällde bidragen till externa organisationer. Regelverken har sedan dess förtydligats. Dock saknas fortfarande en lättillgänglig samlad bild över vilka organisationer som söker bidrag. Ansökningsförfarande, bedömning, handläggning, beslut, utbetalningsrutiner och återrapportering sker i olika verksamheter företrädesvis inom hälso-och sjukvårdsstaben, under även inom enheten för ledningsstöd. Vid en genomlysning av ärendegång för handläggning av bidrag till lokala frivilligorganisationer som gjordes med leanförtecken av enheten folkhälsa och samhällsmedicin avslöjades stora möjligheter till effektivisering, varav en del har genomförts. Ett likande samlat grepp för all bidragshandläggning torde vara av värde. Civilsamhället/den idéburna sektorn/föreningslivet och offentlig sektor är ömsesidigt beroende och del i samhällsutvecklingen. Ett gott samspel mellan offentlig sektor och civilt samhälle är centralt för en god samhällsutveckling. Den svenska kombinationen av välgrundad tilltro till samhällets institutioner och ett livskraftigt civilsamhälle har varit och är en framgångsfaktor för social sammanhållning och ekonomisk utveckling. De idéburna organisationerna bidrar till att utveckla demokrati och välfärd i samhället- samtidigt som offentlig sektor har ansvar för välfärdspolitiska åtaganden. Inom det sociala området har frivilligorganisationer ofta gemensamma målsättningar som offentlig sektor. För ett mer utvecklat samspel mellan landstinget i Värmland och idéburen sektor inom det sociala området i Värmland skulle det vara välkommet med en principiell överenskommelse i likhet med den som sedan 2008 finns på nationell nivå. Landshövdingen bjöd under oktober 2013 in till dialog och samråd med ideella krafter med syfte att erbjuda ett forum med och mellan ideella

33 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) föreningar eftersom ideella krafter spelar en viktig roll i ett demokratiskt samhälle. Föreliggande utredning lämnar förslag till effektivisering och förnyelse - landstingets samspel med i frivilligorganisationer inom det sociala området genom att redovisa resultat av nedanstående komponenter i utredningsuppdraget. Utredningen omfattar 1. Kartläggning av frivilligorganisationer av olika slag, som under senaste två årsperioden erhållit/erhåller ekonomiskt stöd av landstinget. 2. Kartläggning av ansökningsförfarande kriterier, rutiner för utbetalning, återrapportering etc. 3. Förslag om förnyelse och effektivisering landstingets interna handläggningsarbete, på basis av genomgång av nuvarande ansökningsförfarande, kriterier, rutiner för utbetalning, återrapportering. 4. Förslag om förnyelse av landstingets dialog med frivilligorganisationer inom sociala området genom skapa bred överenskommelse om omfattning, inriktning och förväntningar. Avgränsning Utredning redovisar en samlad bild över alla typer av ekonomiska bidrag till frivilligorganisationer. När det gäller effektivisering av handläggning och förnyelse av samspel lämnas vissa bidrag utanför; divisionernas bidrag till olika frivilligorganisationer, Friskvården Värmland, Stiftelsen Frykcenter samt enheten Folkhälsa och samhällsmedicins bidrag till lokala frivilligorganisationers folkhälsoinriktade projekt. Bidrag till politiska ungdomsorganisationer beskrivs endast kortfattat och berörs inte närmare i förslag till förändring. Politiska ungdomsorganisationer Landstinget lämnar bidrag till politiska ungdomsorganisationer. Det sammanlagda beloppet för 2013 är kronor. Tjugo procent av totalbeloppet fördelas lika på organisationerna i ett grundbelopp. Resterande åttio procent fördelas på organisationerna i förhållande till moderpartiets mandatfördelning i landstingsfullmäktige. För att få ta del av bidraget krävs att organisationen är en distriktsorganisation och kan styrka sin existens genom att visa upp årsredovisning och verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår samt att styrelse och lokala organisationer finns i minst tre kommuner. Ungdomsorganisationerna söker bidrag genom att skicka in rekvisition som finns tillgänglig på Handlingar som styrker ovanstående (årsredovisning och verksamhetsberättelse från föregående år samt protokoll som visar att styrelse och lokala organisationer finns i minst tre kommuner) ska bifogas ansökan. Var i landstingsorganisationen handläggningen ska ligga är för närvarande under omprövning (under 2013 av ekonomistaben). Demokratiberedningen arbetar under 2013 med revidering av bidragskriterier för politiska ungdomsorganisationer.

34 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) Resultat Översikt landstingets bidragsgivning Nedanstående bild visar utfall av alla typer av ekonomiska bidrag 2012 till frivilligorganisationer Utfall (kr) Frykcenter Friskvården i Värmland Ae LiV bidrag ext organisationer Ae LiV ext org bidrag folkhälsa Övriga Divisioner

35 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) Nästa bild visar en översikt ut ett annat perspektiv; de två bidragsdelarna som är denna utredningsfokus, Bidrag inom funktionshinderområdet alltså patient och handikapporganisationer samt bidrag till länsövergripande frivilligorganisationer inom det sociala området. Storlek på anslag 2013, handläggande enhet, nuvarande samverkansarenor redovisas. Länshandikapporganisationerna och Handikappförbunden i Värmland Landstinget har sedan 1999 en väl etablerad samverkan med länets handikapporganisationer, bland annat genom landstingets handikappråd. Under 2012 fastställdes på basis av vunna erfarenheter ett samverkansavtal mellan Landstinget i Värmland och Handikappförbunden Värmland (LK121051). Avtalet omfattar samverkansfrågor av övergripande och principiell natur som exempelvis brukarinflytande, tillgänglighet, riktlinjer för hjälpmedelshantering, etikfrågor. Patient- och medborgaservice är handläggande enhet. Förslag till fördelning av bidrag görs av handikappkonsulent i samråd men ombudsman tillika ordförande i Handikappförbunden. Beslutet om fördelning tas av landstingsstyrelsen i samband med beslut om landstingsplan och budget för nästkommande år (juni). Totalsumma för år 2013 uppgår till kronor. Olika typer av ekonomiskt bidrag förekommer. Riktlinjer för ansökan, bedömningskriterier utbetalning och återrapportering avseende detta anslag finns. - organisationsanslag till länshandikapporganisationerna i Värmland och Handikappförbunden i Värmland. Anslaget består av olika delar: grundanslag, verksamhetsbidrag samt ändamålsbestämda anslag, exempelvis handikappförbundens ombudsmannatjänst, badverksamhet,

36 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) lägerverksamhet samt lönebidrag. Syftet med anslag för lönebidrag är att ge organisationerna möjlighet att ha lönebidragsanställda på sina kanslier. - anslag till handikapprörelsens ungdomsorganisationer. Länsövergripande frivilligorganisationer inom det sociala området Syftet med bidraget är att möjliggöra organisationernas olika former av hälsofrämjande, förebyggande och stödjande socialt arbete, som når ut i hela länet. För år 2013 fördelades kronor. Folkhälsa- och samhällsmedicin och ledningsstöd ( ) är handläggande enhet. Villkor, kriterier och rutiner för handläggning revideras senast 2008 av folkhälso- och tandvårdsutskottet, (LK090008). Förslag till fördelning tas fram av enhetschef, under av ledningsstrateg. Ärendet bereds i folkhälso- och tandvårdsutskottet, landstingsstyrelsen beslutar vid styrelsens sista möte under året (december). Bidragsmottagare inbjuds av enheten folkhälsa och samhällsmedicin in till en årlig sammankomst för erfarenhetsutbyte och inspiration. Följande organisationer har under senaste dryga tioårsperioden erhållit stöd, organisationer markerade i fet stil under de senaste tre åren, Amningshjälpen i Värmland BRIS Barnens hjälptelefon Brottsförebyggande Centrum Brottsofferjourernas Regionråd Bryggan Karlstad Civilförsvarsförbundet Örebro Värmland Föreningen Sandbäcken Hassela Solidaritet Hela Människan Hörselskadades riksorganisation, Värmlandsdistriktet IOGT/NTO juniordistrikt IOGT/NTO Värmlandsdistrikt Insolvens Internationella Qvinnoföreningen KRIS LO-distriktet i Värmland NTF Värmland RFSLVärmland RFSU Värmlands läns kvinnojourer Värmlands Länkråd Värmlands Nykterhetsförbund Värmlands Mansforum Sensus Studieförbundet Vuxenskolan Återrapportering från frivilligorganisationerna till landstinget sker dels i form av verksamhetsberättelse och bokslut dels vid den årliga inspirationsoch erfarenhetsutbytesdag. De senaste årens inspirationsdagar har haft tema som anknyter till den dialogprocess som föreslås; frivilligarbetets identitet (2011) och nya forskningsrön om svenskarnas frivilliga insatser (2012). Till årets inspirations och erfarenhetsutbytesdag den 20 november 2013 har representanter för den nationella överenskommelsen bjudits in tillsammans med SKL företrädare för samverkan med civilsamhället samt ungdomsstyrelsen.

37 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) Handläggning förslag till förändring Idag är handläggarfunktionerna för bidragshantering och därmed frivilligorganisationernas ingång till landstinget spridda på flera enheter. Detta försvårar enhetlig hantering och möjlighet för landstinget att kommunicera samlat med frivilligorganisationerna inom funktionshinderoch sociala området. Arbete pågår förnärvarande med att etablera en ny strategisk enhet för kommunikation där nuvarande informationsstab, patient- och medborgarservice samt sjukhusbiblioteken kommer att ingå. Det är lämpligt att samla de idag spridda uppdragen av landstingets handläggning av ekonomiska bidrag samt ansvar för framtagandet av regional överenskommelse enligt beskrivningen ovan, hos en funktion i den nya staben. För ideella sektorn torde en tydlig samlad ingång till landstinget i Värmland genom en tjänsteperson i en kommunikationsstab ha gott signalvärde och ange en ton av vilja till samverkan och samspel. Gällande riktlinjer för samtliga bidrag bör ses över och göras lättillgängliga på landstingets webbplats. Landstingsstyrelsen fattar idag vid olika tidpunkter på året besluten om fördelning av bidragen till både patient- och handikapporganisationer och länsövergripande frivilligorganisationer. Med nuvarande ordning får länsövergripande frivilligorganisationer inom det sociala området besked först när styrelsens decemberprotokoll är justerat, vilket ibland dröjer över årsskiftet. Bidragsutrymmet i budgeten tas i regel vid styrelsens sammanträde i maj/juni. Förutsättningarna för beslut om fördelning för samtliga bidrag vid samma tillfälle bör undersökas. Finansiering För en samlad handläggarfunktion vid ny kommunikationsstab förordas att använda/omfördela befintlig resurs för handläggning och administration som idag finns i Hälso och sjukvårdsstaben (ledningsstöd); Folkhälsa och samhällsmedicin (ledningsstöd) inklusive administration 50 %, POMS inklusive ansvar för handikappråd, pensionärsråd 100 %. Uppdragsbeskrivning för ny handläggarfunktion förslås tas fram i samråd mellan folkhälsa- samhällsmedicin, POMS, enheten för ledningsstöd för att börja fungera under Plattform för samverkan förslag till förnyelse I dag är öppenhet, transparens och förutsägbarhet nyckelord för offentligt finansierade verksamheter och för deras samverkan med andra. Dialogprocesser mellan olika parter som mynnar ut i överenskommelser har visat sig vara av värde, det ger parterna en möjlighet att göra sig tydliga för varandra vilket underlättar i relationen. Nuvarande samverkansavtal för funktionshinderområdet och landstinget har fungerat väl för båda parter. För hälso-och sjukvården fyller patient- och brukarorganisationer en särskild funktion. De erfarenheter, sakkunskap som finns där är värdefull för hälsooch sjukvården. Den nationella överenskommelsen från 2008 och de erfarenheter som vunnits åtgärder, kan fungera som ledstjärna för en process i syfte att lägga

38 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) gemensam grund för dialog/samverkan/överenskommelse mellan frivilligorganisationer inom det sociala området och landstinget. Syftet med överenskommelsen bör vara att utveckla samverkan utifrån parternas egna och gemensamma åtaganden. Landstinget bör ta initiativ till en dialogprocess då även nuvarande samverkansarenor pensionärsråd, årliga inspirations- och erfarenhetsutbytesdagar samt handikappråd kan omprövas. Med föreslagen överenskommelse mellan frivilligorganisationer och landstinget fås en bredare samverkansbas och ingen frivilligorganisation särbehandlas. I bilaga 1 skisseras en möjlig arbetsgång. Finansiering av samrådsprocess För samrådsprocessens genomförande under 2014 föreslås att medel ur bidragsanslagen reserveras. Inkomna synpunkter under beredning av utredningens förslag Bakgrund till utredningen samt förslagen har presenterats i demokratiberedningen, landstingsstyreselsen arbetsutskott och de sjukvårdsanknutna utskotten, stabschefsgruppen, handikapp- och pensionärsråd. Det har funnits omfattande samstämmighet om att det är angeläget med tydlighet, riktlinjer och samordnad handläggning. Behovet av fördjupad dialog om landstingets syn, inställning, förhållningssätt gentemot frivilligt arbete har lyfts fram i flera möten. Det frivilliga arbetets behov av långsiktighet har poängterats. Likaså har framförts att patient- och brukarorganisationers funktion och betydelse för landstinget kan skilja sig något från andra sociala frivilligorganisationer.

39 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) Förslag dialogprocess BILAGA 1 MÅLGRUPP - vilka ska delta i arbetet med en överenskommelse Frivilligorg Länsövergripande frivilligorganisationer inom det sociala området som under de senaste två åren erhållit i verksamhetsbidrag Lokala föreningar som driver folkhälsoinriktade projekt med ekonomiskt stöd från LiV senaste två åren Patient och handikapporganisationer Pensionärsorganisationer Dock öppen inbjudan - andra organisationer som hittills inte sökt/erhållit bidrag får delta. Landstinget Förtroendevalda från Demokratiberedningen/hälso-och sjukvårdsberedning/framtidsberedning utskott; folkhälso och tandvård, sjukhus- samt primärvård och psykiatriutskotten, landstingsstyrelsen Tjänstepersoner (varav en ansvarig) från: Hälso och sjukvårdsstab; Enheten folkhälsa och samhällsmedicin POMS (staben för kommunikation) NÄR Start våren 2014 INNEHÅLL 1. Politiskt uttalande - landstingets allmänna hållning till samverkan frivilligorganisationer 2. Bidragens storlek, hur mycket pengar fördelas årligen 3.landstingsledningens uttalande 4.nuvarande övergripande samverkansformer; handikappråd, pensionärsråd 5.verksamhetsbidrag o projektbidrag årliga seminarier. 6.orientering om samverkan frivilligorganisationer LiV på divisions- o verksamhetsnivå; brukarråd, patient och närståendeutbildning mm Information om nationella Överenskommelsen inbjuden talare förslag: sex vägledande principer: självständighet, oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn och mångfald SWOT för gott samspel och god samverkan; identifiera styrkor, svagheter, möjligheter och hot (med processledning)

40 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) HUR Arbetsmöten arbetsgrupper. LiV samordnar, intern processledare utses. Frivilligorganisationer respektive LiV formulerar förslag till åtaganden och åtgärder under varje nationell princip, varvid såväl barnrätts som jämställdhets och jämlikhetsperspektiv ska beaktas Nytt stormöte, hösten 2014 alt vintern 2015 Rådslag eller remissförfarande Överenskommelse slutjusteras Fastställs i landstingsfullmäktige november 2015 Undertecknas av frivilligorganisationer december? 2015 Ny överenskommelse börjar gälla från 1 januari 2016

41 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingstyrelsen Verksamhets- och ledningsstöd Åsa Löfvenberg LK/ Verksamhetsbidrag 2014 till länsövergripanden frivilligorganisationer inom det sociala området Ansökningshandlingar har inkommit från 15 organisationer. Totalt har de sökt kronor i bidrag till sina verksamheter. För år 2014 finns totalt kronor varav föreslås fördelas enligt tabellen nedan. Återstående del av anslaget reserveras för en planerad dialogprocess 2014 i syfte att lägga en långsiktig ömsesidig plattform för samspel mellan landstinget och länsövergripande frivilligorganisationer inom det sociala området../. Ärendebeskrivning bifogas. Organisation Sökt belopp Förslag 2014 Amningshjälpen Brottsförebyggande centrum BFC Bris region Mitt Brottsofferjourernas regionråd Bryggan Föreningen EBL skolan Insolvens Karlstad NTF Värmland RSMH Värmland RFSL Värmland Röda Korset region mellan Värmlands läns kvinnojourer Värmlands länkråd Värmlands nykterhetsförbund Värmlands Mansforum Avsätts för dialogprocess Totalbelopp Till Förfogande Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag till fördelning av verksamhetsbidrag. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Harald Ludviksen Chef för verksamhets- och ledningsstöd

42 Ärendebeskrivning 1 (4) Landstingsstyrelsen Verksamhets- och ledningsstöd Åsa Löfvenberg LK/ Verksamhetsbidrag 2014 till länsövergripande frivilligorganisationer inom det sociala området 2014 års bidrag annonserades i LiV-Journalen vecka 18, Annonsen fanns sedan på landstingets hemsida från maj månad till sista ansökningsdag 30 augusti, De inkomna ansökningarna har granskats och bedömts enligt fastställda kriterier (LK/090008) av enheten för ledningsstöd i samarbete med hälso- och sjukvårdsstabens enhet för folkhälsa och samhällsmedicin. Ansökningshandlingar har inkommit från 15 organisationer. Totalt har de sökt kronor i bidrag till sina verksamheter. Över tid har det varit relativt stor stabilitet bland de sökande, några nya har frivilligorganisationer tillkommit och andra försvunnit. Vid fördelningen har hänsyn tagits till: organisationernas tidigare erhållna bidragsnivåer, för stora skillnader mellan åren har i möjligaste mån undvikits samtidigt som nya sökanden ska ha möjlighet att erhålla verksamhetsbidrag. fokus på utmaningarna i Nya Perspektiv. verksamhet för barn och ungdomar har prioriterats högt. visst kompensatorisk hänsyn har tagits till om organisation tidigare även erhållit annat landstingsbidrag vilket från 2014 inte längre är möjligt. För år 2014 finns totalt kronor att fördela varav föreslås fördelas. Återstående del av anslaget reserveras för en planerad dialogprocess 2014 i syfte att lägga en långsiktig ömsesidig plattform för samspel mellan landstinget och länsövergripande frivilligorganisationer inom det sociala området. Plattformen eller överenskommelsen syftar till att skapa klarhet över förväntningar, inriktning och omfattning och tydliggöra vårt ömsesidiga beroende mellan offentlig och idéburen sektor. En stark tilltro till samhällets institutioner och ett livskraftigt civilsamhälle är viktig för social sammanhållning och ekonomiskt utvecklig.

43 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (4) Förslag till föredelning av verksamhetsbidrag Organisation Sökt belopp Förslag 2014 Amningshjälpen Brottsförebyggande centrum BFC Bris region Mitt Brottsofferjourernas regionråd Bryggan Föreningen EBL skolan Insolvens Karlstad NTF Värmland RSMH Värmland RFSL Värmland Röda Korset region mellan Värmlands läns kvinnojourer Värmlands länkråd Värmlands nykterhetsförbund Värmlands Mansforum Avsätts för dialogprocess Totalbelopp Till Förfogande

44 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK (4) Organisation Erhöll Erhöll Söker Förslag Förtydligande text Amningshjälpen Amningshjälpen tillgänglig i hela länet, arbetar med rådgivning via telefon, epost till föräldrar o personal, hembesök, övervakar WHO kod om amning. Deltagit i landstingets utbildning kring amning för hela vårdkedjan Brottsförebyggande centrum BFC Ideell paraplyorganisation, driver verksamheter o projekt i syfte att skapa ett tryggare o säkrare Värmland, ex: Medlingsverksamhet och SoL team, samverkansprojekt AF inom Fas 3 av jobb- och utvecklingsgarantin. Bris region mitt BRIS erbjuder alla barn och ungdomar upp t 18 år en möjlighet att anonymt och kostnadsfritt får en stödjande vuxenkontakt. Upptagningsområde Värmland samt 8 andra landsting och 99 kommuner. Region Mitt bemannar BRIS , (kostnadsfria samtal, öppen må-sö 10-22), BRIS-mejlen, BRIS chatten, diskussionsforum. BRIS vuxentelefon info för vuxna om barn utifrån barnperspektiv. Under 2014 ökas utåtriktat arbete i regionen. Sökta medel till delfinansiering av jourverksamhet i region Mitt. Brottsofferjourernas regionråd Huvuduppgiften är stöd till lokala styrelser i samordning av gemensam utbildning o fortbildning, informationsinsatser, samverkan med andra aktörer i brottsofferfrågor. 20 % av bidraget används för detta. 80 % av bidraget fördelas till de fyra lokala jourer, för stöd till alla brottsoffer, vittnen och anhöriga. Bryggan Bryggan Karlstad (lokalförening av Bryggan)ideell förening med syfte att driva verksamhet som stödjer och hjälper barn vars ena eller båda föräldrar är/har varit aktuella inom kriminalvården. Riktar sig till barn i hela länet. Verksamheten är inriktad på meningsfull fritid för barnen, kunskaps- o informationsspridning, samverkan. Föreningen EBL skolan Föreningens syfte är att tillhandhålla kurser och aktiviteter för människor med psykisk ohälsa. Nära samarbete med Hjärnkoll studieförbundet Vuxenskolan. Insolvens Karlstad Föreningen arbetar med hjälp och stöd till överskuldsatta, ekonomisk rehabilitering, genom studiecirklar o informationsinsatser har stort samverkansnätverk. NTF Värmland NTF paraplyorganisation som arbetar för rätten till en trygg och säker trafik. Aktiviteterna inriktade på trafiksäkerhetsproblem som ger upphov till många personskador o dödsfall. NTF Värmland söker verksamhetbidrag för fyra nationella o två regionala projekt.

45 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK (4) Organisation Erhöll Erhöll Söker Förslag Förtydligande text RSMH Värmland Erhåller verksamhetsbidrag ut patient- och handikappanslaget. Lokala RSMH föreningar har sökt o beviljats lokalt projektstöd från Folkhälsa o samhällsmedicin. RFSL Värmland RFSL arbetar för att homosexuella, bisexuella och transpersoner, samt andra personer med queera uttryck och identiteter, ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som andra. Verksamhet genom påverkan, informationsarbete, utbildning för HBT certifiering och sociala och stödjande verksamheter. Ingår i länets hiv/sti nätverk samverkar med kommunal verksamhet och hälsoo sjukvård. Röda Korset region Mellan Ny sökande organisation. Röda Korset i Värmlands län söker verksamhetsstöd för utveckling av de lokala kretsarnas arbete med mötesplats Kupan med inriktning på integration och äldres hälsa och livsmiljö. Värmlands läns kvinnojourer Länskvinnojouren lämnar samlad ansökan för sju lokala jourer i Värmland, alla har basverksamhet dygnet runt öppen telefonjour och skyddat boende. Samverkan med polis, socialtjänst, hälso- o sjukvård, NGO. Värmlands länkråd Samordnad ansökan för fem länksällskap i länet, bidraget används huvudsakligen till kontakt med och hjälp till de som frivilligt vill komma från sitt missbruk, även jourverksamhet, social samvaro, länkrådsmöten mm. Några av länkråden ingår i lokala brukarråd och man deltar i länsstyrelsen ANDT arbete. Värmlands nykterhetsförbund Samarbetsorganisation för alkohol o drogförebyggande arbete. Inga kanslianställda, LiV enda bidragsgivare fördelar bidraget till de nio anslutna organisationer, opinionsbildning, uppsökande aktiviteter, studiecirklar, temaföreläsningar mm. Värmlands mansforum Värmlands mansforum vill genom att etablera mansgrupper i samtliga kommuner med hjälp av specifik pedagogik bidra till jämställdhet, kvinnofrid, erbjuda möjlighet för män att dela erfarenheter, främja beteende utan våld samt erbjuda stöd för män som är eller har varit utsatta för våld och övergrepp. Basverksamhet i form av bemannad jourtelefon.

46 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Utredning och analys Eva-Lena Aspetorp LK/ Samverkansavtal mellan Landstinget i Värmland och Örebro läns landsting Landstinget i Värmland har sedan 2001 ett ramavtal med Örebro läns landsting för samarbete mellan Landstinget i Värmland och Örebro läns landsting med utgångspunkten att erbjuda invånarna i det gemensamma området bästa möjliga service genom ett fördjupat samarbete. Ett nytt samverkansavtal mellan Landstinget i Värmland och Örebro läns landsting har arbetats fram gemensamt av avtalsparterna med giltighetstid till Om avtalet inte sägs upp av någon av parterna senast 6 månader innan avtalstidens utgång förlängs avtalet med 12 månader. Till avtalet kopplas underavtal för de områden där samverkan utvecklas och fördjupas. Hittills har avtalen utgått från att förenkla tillgängligheten till vård för invånarna i gränsområdet mellan huvudmännen samt säkerställa tillgången till högspecialiserad vård för invånarna i Värmlands och Örebro län. Antalet underavtal och omfattningen i dessa kommer att kunna variera över tid. För att kontinuerligt följa och värdera innehåll och utveckling av detta ramavtal och dess underavtal skall landstingsledningarna för Landstinget i Värmland och Örebro läns landsting träffas två gånger per år för diskussioner om hur samverkan kan utvecklas. Förslag till beslut att godkänna samverkansavtalet mellan Landstinget i Värmland och Örebro läns landsting med giltighetstid till med möjlighet till förlängning 12 månader i taget. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Chef hälso- sjukvårdsstaben

47 Samverkansavtal mellan Landstinget i Värmland och Örebro läns landsting Detta avtal ersätter Ramavtal för samarbete mellan Landstinget i Värmland och Örebro läns landsting som undertecknades AVTALETS INNEHÅLL OCH SYFTE Avsikten med detta samverkansavtal är att långsiktigt stärka den samverkan och det samarbete som sker mellan Örebro läns landsting och Landstinget Värmland. Parternas gemensamma ambition är att utveckla ett långsiktigt och förtroendefullt samarbete. Samverkan ska ske i en anda av öppenhet och dialog och med ett ömsesidigt åtagande att bidra till en för båda parter gynnsam utveckling av verksamheten. 2. UNDERAVTAL Avtalet utformas så att de speciella områden där samverkan utvecklas och fördjupas kommer att beskrivas i särskilda underavtal till detta övergripande ramavtal. Hittills har avtalen utgått från att förenkla tillgängligheten till vård för invånarna i gränsområdet mellan huvudmännen samt säkerställa tillgången till högspecialiserad vård för invånarna i Värmlands och Örebro län. Antalet underavtal och omfattningen i dessa kommer att kunna variera över tid. De underavtal som knyts till detta ramavtal reglerar de ekonomiska och övriga åtaganden som gäller för dessa områden. Inom övrigt vårdutbyte mellan huvudmännen gäller de regler och den hanteringsordning som fastställs i riksavtalet. Ett etablerat samarbete föreligger idag bland annat när det gäller - högspecialiserad sjukvård vid Universitetssjukhuset Örebro - högspecialiserad sjukvård vid Akademiska sjukhuset - länssjukvård vid Karlskoga lasarett - arbets- och miljömedicinska kliniken - ortopedteknisk verksamhet - ambulansverksamhet Områden där diskussioner pågår om utvecklad samverkan - Utnyttjande av vårdvalssystem över landstingsgränserna - Ambulanshelikopterverksamhet - Robotkirurgi Samarbetet kan även breddas till att omfatta andra verksamheter i Landstinget Värmland och Örebro läns landsting eller till andra landsting/regioner.