Gilla r d u d en h ä r g u id en? Vill d u a tt vi ska f o rtsä tta g ö ra f ler g u id er? - lä s mer h ä r»

Transkript

1 Gilla r d u d en h ä r g u id en? Vill d u a tt vi ska f o rtsä tta g ö ra f ler g u id er? - lä s mer h ä r» skriv ut» C SS - gr unde r Infor mation om C S S CS S i exter n mall eller i dokumentet? A nvända classer som selektor er Mer om enheter : % - em - px Teckensnitt och teckenfär g Rubr iker B akgr undsfär g B akgr undsbild A HR EF - länkar ( pseudo- classes) L änkar - ta bor t under str ykning L änkar - egen fär g L änkar - O nmouseo ver Radavstånd Juster ing av text L istor - punktlistor och numr er ade listor Textbakgr undsfär g eller bakgr undsbild K antlinjer i tabeller mm S kuggor med bakgr undsbild S idbr ytning CS S för utskr ift ( media="pr int") ---> Fär g på bläddr ingslist - scr ollbar ---> V a d ä r C S S o c h v a r f ö r s k a d u a n v ä n d a d e t? Innehåll och struktur CSS - (Cascading Style Sheets) är stilmallar som tillåter både den som skapar dokument och den som läser dem att använda sin egen stilmall. I praktiken har CSS använts till att formge dokument när det gäller färg, teckensnitt, justering av text och objekt mm. En enda CSS-mall kan styra tusentals dokument och det är då enkelt att ändra formateringen genom att det bara i CSS-mallen. CSS har tagit HTML ett steg längre och 1 av :56

2 möjliggjort formateringar och effekter som inte fanns i HTML standarden. En av fördelarna med CSS är att flera mallar kan användas och de har då företräde inbördes så att en "huvudmall" med de övergripande formateringarna kan ersättas på en lägre nivå av en "lokal mall" som då gäller före huvudmallen. CSS är liksom XML/XHTML ett steg mot att separera innehåll och struktur i dokument. All formatering bör ske i externa mallar vilket gör att mängden kod i själva dokumentet minskar avsevärt och gör att sidorna laddas snabbare i webbläsaren. Då samma mall används för varje dokument behöver inte webbläsaren läsa in formateringsanvisningar på nytt varje gång en ny sida anropas. Tillgänglighet En målsättning med CSS är att läsaren ska kunna påverka utseendet av dokumentet när sidorna läses i webbläsaren vilket inte alltid har varit populärt bland författarna av dokumenten då förändringar kan påverka webbplatsens layout. Detta har i praktiken inneburit att vissa grupper har utestängts från att använda många platser på Internet. Syn- och hörselskadade och andra har haft svårigheter att ta del av innehåll på sidorna trots att det finns programvaror för tolkning av innehåll på webbsidor. Tillgänglighet är ett av ledorden när framtidens webbplatser ska utformas och då gäller detta inte bara de som har svårt att läsa dokumenten på en PC. Ett av målen för W3C är att göra webbaserat innehåll tillgängligt på fler plattformar än PC. Det kan vara för PDA (handdator), mobiltelefoner, enheter för talsyntes och punktskrift (Braille). Genom att strukturera dokumenten på rätt sätt ska alltså både synskadade och hörselskadade kunna ta del av innehållet. Det innebär att många webbplatser som byggts med layout som första prioritet inte fungerar om de använder tex Frames, Iframes, Imagemaps, java, javascript, nästlade tabeller, bilder utan ALT-text, GIF-animationer, Flash, Shockwave, PDF-dokument osv. Många funktioner som används idag går då alltså bort helt... (läs mer om W3C och webstandards») CSS levels CSS finns specificerat i olika "nivåer" där CSS1 (1996) innehåller information om relativt enkel formatering som bakgrundsfärger, bakgrundsbilder, teckensnitt och justering av text. CSS2 (1998) går ett steg längre och ger möjlighet att formge hela dokument med positionerade rektangulära områden (boxar) som tidigare bara varit möjligt med tabeller (tables). CSS2 har förbättrats och finns i version CSS21 men kommer att ersättas av CSS3 som idag inte är helt färdig. Håll dig uppdaterad om alla specifikationer i CSS genom att besöka W3C för mer information: CSS1» - CSS2» - CSS3» TIPS! CSS har begränsat stöd i framförallt äldre webbläsare men även i IE6. Den webbläsare som bäst följer specifikationerna från W3C är Firefox - detta gäller framförallt CSS2- positionering». Använd i första hand Firefox när du testar dina CSS-layoter för att se det korrekta resultatet och anpassa sedan koden till IE vid behov. Läs mer om Firefox och andra webbläsare här» Läs mer om: CSS-effekter» - CSS-positionering» - CSS-menyer» - CSS-layout» C S S i e x t e r n m a l l e l l e r i d o k u m e n t e t? När du använder CSS för att formatera en sida kan du infoga CSS-formateringen på tre sätt: Extern CSS-mall en extern CSS-mall som kopplas till dokumentet I dokumentet i dokumentets huvud <HEAD> 2 av :56

3 3. Direkt i element) i elementet där CSS-formateringen ska utföras 1. C S S i ex t er n m a l l Det här är den vanligaste användningen av CSS där ett externt dokument som innehåller formateringen kopplas till alla de sidor som ska tillämpa formatet. Namnet på CSS-mallen måste ha filtilläget.css och namnet på mallen i exemplet nedan är "mall.css". Den här metoden är mest effektiv, om formateringen ska ändras behöver du bara göra det i ett enda mall-dokument. Här uppfylls målet med att separera innehåll och struktur i dokumenten. Så här kan koden för sidorna som kopplas till mallen se ut: <!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" " <html> <head> <meta http-equiv="content-type" content="text/html; charset=iso "> <title>sidan namn</title> <link href="mall.css" rel="stylesheet" type="text/css"> </head> <body> <h1>rubrik</h1> </body> </html> CSS-mallen "mall.css" innehåller formateringen av rubriken <H1>: h1 { font-size: 24px; }... och när rubriken <H1> används i sidan formateras den enligt den externa CSS-mallen: <!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" " <html> <head> <meta http-equiv="content-type" content="text/html; charset=iso "> <title>sidan namn</title> <link href="mall.css" rel="stylesheet" type="text/css"> </head> <body> <h1>rubrik</h1> 3 av :56

4 </body> </html> Du kan koppla flera externa CSS-mallar till samma dokument. Om samma selektorer förekommer i båda mallarna men med olika formatering gäller den mall som angivits senast i radvis ordning. I exemplet nedan gäller alltså "mall2.css" före "mall.css": <!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" " <html> <head> <meta http-equiv="content-type" content="text/html; charset=iso "> <title>sidan namn</title> <link href="mall.css" rel="stylesheet" type="text/css"> <link href="mall2.css" rel="stylesheet" type="text/css"> </head> <body> <h1>rubrik</h1> </body> </html> 2. C S S i d o k u m en t et CSS-formatering angiven direkt i dokumentet kan användas när vissa sidor ska avvika från huvudmallens formatering. Den här metoden är inte lika effektiv som att använda en extern CSS-mall. Om formateringen ska ändras måste det utföras i varje dokument som använder formateringen. Här formateras rubriken <H1> direkt i dokumentet: <!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" " <html> <head> <meta http-equiv="content-type" content="text/html; charset=iso "> <title>sidan namn</title> <style type="text/css"> <!-- h1 { font-size: 24px; } --> </style> </head> <body> <h1>rubrik</h1> </body> </html> 3. D i r ek t i el e m en t et s o m s k a fo r m a t er a s Den här metoden är minst effektiv och här uppfylls inte målet med att separera innehåll och struktur i 4 av :56

5 dokumenten. CSS-formateringen anges i anslutning till de elementsom ska formateras. När formatet ska användas i ett nytt elememnt måste CSS-koden anges på nytt och det innebär att sidorna innehåller mycket kod och tar längre tid att laddas i webbläsaren. Så här kan koden se ut när rubriken <H1> formateras direkt i elementet: <!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" " <html> <head> <meta http-equiv="content-type" content="text/html; charset=iso "> <title>sidan namn</title> </head> <body> <h1 style="font-size: 24px;">Rubrik</h1> </body> </html> VIKTIGT! För all CSS-formatering gäller att all tidigare HTML-formatering måste tas bort innan CSS-formateringen fungerar. Prioriteringsordningen av formateringen är följande: HTML-formatering CSS-kod i element eller avsnitt där formateringen ska tillämpas CSS-kod i dokumentet CSS i extern mall Detta innebär att du kan börja formateringen i en extern CSS-mall som du kopplar till dina dokument. Vill du sedan ange avvikande format lokalt i ett dokument formaterar du CSS direkt i dokumentet (gäller då före den externa CSS-mallen). Om någon del av dokumentet ska avvika från övrig CSS-formatering anger du detta direkt i avsnittet/objektet (gäller då före både CSS i dokumentets <HEAD> och CSS i en extern CSS-mall) A n v ä n d a c l a s s e r s o m s e l e k t o r e r CLASS kan användas som attribut till alla element och det ger dig möjlighet att använda olika format på samma typ av element. Om du vill tilldela elementet <P> olika format kan du alltså lägga till attributet CLASS och det class-namn som ska användas: <p class="textformat1">text här...</p> <p class="textformat2">annan text här...</p> Här tillämpas formateringen med CLASS som attribut till <P>: <body> <h1>text 1</h1> <p class="textformat1">för att din webbplats ska vara tillgänglig för besökare måste den ha en unik 5 av :56

6 adress och finnas på en dator som alltid är ansluten till Internet. Du kan använda din egen dator om du har en fast uppkoppling mot Internet med en egen IP-adress. Risken är dock stor att din dator utsätts för virus eller andra intrång och du bör ha en sk "brandvägg" (Firewall) och antivirusprogram. En enklare lösning är att istället anlita ett webbhotell som erbjuder utrymme för dina webbsidor. </p> <h1>text2</h1> <p class="textformat2">ett seriöst webbhotell ansvarar för brandvägg och virusskydd. Dessutom är det viktigt att de gör regelbundna backuper av din webbplats och att din webbplats finns på fler än en webserver så att den alltid är tillgänglig även om en webserver krånglar... Adressen till din webbplats får du genom att registrera ett eget domännamn som är lätt att komma ihåg för dina besökare. Dessutom får du samtidigt epost-adresser med samma namn.</p> </body> Här är classerna angivna i CSS-mallen. Notera den inledande punkten i classnamnet som är viktig och måste finnas med: body { font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 11px; line-height: 18px; } h1 { font-size: 24px; font-weight: normal; letter-spacing: 2px; }.textformat1 { color: #336699; }.textformat2 { color: #990000; }... här är resultatet i webbläsaren: Du kan ha flera mallar med de namn du själv anger som som tex:.teckensnitt2.textcolor.bakgrundsfarg.kantlinje.kantlinje2 6 av :56

7 CLASS kan också användas på angivet område i ett element sk inline element. Om du bara vill formatera några ord inom <P> kan du omluta området som ska formateras med <SPAN>: <p>här är <span class="textformat2">några ord</span> formaterade...</p> Här används <SPAN> för att omsluta de delar av texten som ska formateras: <body> <h1>text 1</h1> <p>för att <span class="textformat12">din webbplats</span> ska vara <span class="textformat2">tillgänglig</span> för besökare måste den ha en unik <span class="textformat2">adress</span> och finnas på en dator som alltid är ansluten till Internet. Du kan använda din<span class="textformat2"> egen dator</span> om du har en fast uppkoppling mot Internet med en egen IP-adress. Risken är dock stor att din dator utsätts för virus eller andra intrång och du bör ha en sk "brandvägg" (Firewall) och antivirusprogram. En enklare lösning är att istället anlita ett webbhotell som erbjuder utrymme för dina webbsidor. </p> </body>... här är resultatet i webbläsaren: M e r o m e n h e t e r : % - e m - p x Storlekar på framförallt text men även boxar (områden) kan anges med olika enheter och den vanligaste enheten för text i HTML var tidigare "size" som utgick ifrån en standardstorlek (default) och angav storlek i 7 steg (läs mer om font size i HTML grunder»). CSS ger möjlighet att skala text obegränsat och olika enheter för att ange storleken. En vanlig enhet är pixlar som även används för att ange storlek på bildskärmar och därför erbjuder bra kontroll över hur resultatet blir på en bildskärm. Problemet med pixlar är att IE och vissa andra webbläsare inte kan förstora dem om användaren vill se texten i större storlek. Den här guiden har textstorlek angiven i em och kan förstoras i både Firefox och i Internet Explorer och med tanke på framtida tillgänglighet är det en fördel - se informationen i början av guiden» 7 av :56

8 TIPS! Prova att förstora eller förminska texten i denna guide. Snabbkommandot i Firefox och Internet Explorer är CTRL+plus eller CTRL+minus (återställ till standard med CTRL+0). Snabbkommandon finns inte i IE6 men du kan välja menyn "Visa/Textstorlek" där du har fem olika storlekar att välja på ("mellan" är standardvärdet). Klicka här för provsida med olika enheter» Textstorlekar kan anges i enheterna: px - pixlar (pixels) - samma enhet som bildskärmars upplösning pt - Punkter (point) - 1 pt är lika med 1/72 inch in - tum (inch) cm - centimeter mm - millimeter p - picas - 1 pc är lika med 12 punkter em - em - relativ till andra element ex - exs - en ex är x-höjden på ett tecken % - Procent - relativ till andra element Enheterna "pt", "pica" och "ems" har traditionellt använts i typografin och trycksaker och det är förmodligen "punkter" (pt) som är mest allmänt använt i tex ordbehandling. Enheten em är ursprungligen ett horisontellt mått som utgår från bredden på bokstaven "M". Två bindestreck ihop (--) kallas för "em-dash" och har samma bredd som bokstaven "M". Endast ett bindestreck (-) kallas "en-dash". Begreppet "em" har inte samma betydelse i CSS som i typografin då bokstaven "M" inte finns i alla länders teckenuppsättningar. Alla teckenuppsättningar har däremot en höjd på tecknen och "em" används i CSS som en enhet för höjd på tecken. Enheten em är betydelsefull i CCS för att skapa skalbara dokument som fungerar på flera enheter och du bör alltså använda "em" som enhet för både text och områden (boxar). Em är relativ till andra element och utgår alltså från tidigare formatering. Om du anger textstorlek för "brödtexten" <P> till "10 pixlar" så kan du formatera radhöjd, teckenmellanrum, rubriker, storlek på boxar mm relativt till texten genom att ange "em" som enhet på dessa element. Klicka här för att se exempel på användning av "em" i text» TIPS! Fler exempel och information om enheter finns i guiden CSS-positionering» T i l l ä m pa C SS- f o r m a t e r i nge n Tillämpa CSS-formateringen i en extern mall eller direkt i dokumentet. OBS! Ta bort all eventuell tidigare HTML-formatering för att CSS-formateringen ska gälla. Läs mer i avsnittet ovan: CSS med olika metoder» 8 av :56

9 T e c k e n s n i t t o c h t e c k e n f ä r g För att använda samma teckensnitt och storlek på all text i ett dokument kan innehållet i CSS-mallen "textmall.css" se ut så här: body {font-family: Verdana; font-size: 11px;} p {font-family: Verdana; font-size: 11px;} td {font-family: Verdana; font-size: 11px;} li {font-family: Verdana; font-size: 11px;} Klicka här för att se exemplet» Notera att formateringen anges för flera märken för att även texten som finns i tabellceller <TD>, stycketext <P> och listor <LI> ska formateras. Det kan fungera att bara ange textstorleken inom <BODY> men vissa webbläsare använder då inte formateringen i tabellceller eller listor. Att ange samma formatering för de element du använder på din sida är en metod att säkerställa att formateringen verkligen fungerar i de flesta webbläsare. Textfärg på all text i hela dokumentet <BODY> kan du ange så här: body {color: #003366;}...formatering av både teckensnitt och textfärg kan se ut så här:: body {font-family: Verdana; font-size: 11px; color: #003366;} p {font-family: Verdana; font-size: 11px;} td {font-family: Verdana; font-size: 11px;} li {font-family: Verdana; font-size: 11px;} Tillämpa CSS-formateringen endast på de märken (taggar) och objekt du använder i ditt dokument. Om du inte använder tabeller <TABLE> kan du alltså hoppa över formateringen av <TD>. R u b r i k e r < H > Ett effektivt sätt att enkelt kunna byta formatering av Rubrikerna i dokument är att koppla dem till de vanliga märkena för "heading" H1-H6. Då kan du formatera "brödtexten" enligt avsnittet om teckensnitt ovan men ha olika storlekar på rubrikerna genom att tilldela märkena <H1> till <H6> egna storlekar och teckensnitt. Då kan innehållet i CSS-mallen "textmall.css" (eller inom <HEAD> på aktuell sida) se ut så här: h1 { font-family: Verdana; font-size: 24px; font-weight: normal; letter-spacing: 2px; } h2 { font-family: Verdana; font-size: 20px; font-weight: normal; letter-spacing: 1px; } h3 { font-family: Verdana; font-size: 16px } body {font-family: Verdana; font-size: 11px;} 9 av :56

10 p {font-family: Verdana; font-size: 11px;} td {font-family: Verdana; font-size: 11px;} li {font-family: Verdana; font-size: 11px;} Klicka här för att se exemplet» B a k g r u n d s f ä r g Även bakgrundsfärgen kan du ange i din CSS-mall vilket gör det enkelt att byta färg på alla sidor. Både teckensnitt och bakgrundsfärg för hela sidan anges i märket <BODY>. Då kan innehållet i CSS-mallen "textmall.css" (eller inom <HEAD> på aktuell sida) se ut så här: body {background-color: #CCCC99;} Bakgrundsfärg, teckensnitt och teckenfärg för hela sidan kan du ange inom <BODY>: body { background-color: #CCCC99; font-family: Verdana; font-size: 11px; color: #666633} Klicka här för att se exemplet» B a k g r u n d s b i l d För att ange vilken bakgrundsbild som skall användas gör du på samma sätt som med bakgrundsfärg. I exemplet nedan används både en bakgrundsbild och en bakgrundsfärg i samma nyans (bakgrundsfärgen syns ju i webbläsaren den tid det eventuellt tar för bakgrundsbilden att laddas ner): body { background-image: url(bakgrundsbild.jpg);} Klicka här för att se exemplet» 10 av :56

11 Här anges bakgrundsbild tillsammans med bakgrundsfärg och teckensnitt: body { background-image: url(bakgrundsbild.jpg); background-color: #6699FF; font-family: Verdana; font-size: 11px; } CSS ger fler möjligheter att bestämma bakgrundsbildens position, egenskaper och upprepning. B a k g r u n d s b i l d s o m i n t e u p p r ep a s body { background-image: url(bakgrundsbild.gif); background-repeat: no-repeat } Klicka här för att se exemplet» 11 av :56

12 B a k g r u n d s b i l d s o m ä r fi x er a d o c h en d a s t u p p r ep a s å t h ö g er (ej n ed å t ): body { background-image: url(bakgrundsbild.gif); background-repeat: repeat-x; backgroundattachment: fixed } Klicka här för att se exemplet» 12 av :56

13 B a k g r u n d s b i l d s o m ä r fi x er a d o c h i n t e u p p r ep a s. D es s u t o m ä r b i l d en c en t r er a d b å d e h o r i s o n t el l t o c h v er t i k a l t : body { background-image: url(bakgrundsbild.gif); background-repeat: no-repeat; backgroundposition: center center; background-attachment: fixed } Klicka här för att se exemplet» 13 av :56

14 B a k g r u n d s b i l d s o m b a r a u p p r ep a s n ed å t (ej å t h ö g er ): body { background-image: url(bakgrundsbild.gif); background-repeat: repeat-y} Klicka här för att se exemplet» 14 av :56

15 A H R E F - l ä n k a r ( p s e u d o - c l a s s e s ) Pseudo-classes är en benämning på information som kan användas i CSS selektorer men inte finns som HTML-kod. Det är egentligen en form av "fiktiva taggar" som gör det möjligt att tex ange egenskaper för länkar. HTML använder elementet <A HREF> men det finns inga andra attribut till märket som anger om en länk har använts (besökts). Däremot finns det funktioner i webbläsaren som som tilldelar länkarna egenskaper om de besökts eller ej. Genom att använda pseudo-classes till <A HREF> kan du själv bestämma egenskaperna med CSS. Selektorerna som används för länkar <A HREF> är: a:link = länk a:visited = länk som användaren klickat på a:active = länk som välj (klickas på) av användaren a:hover = länk som muspekaren förs över (hovras över) OBS!! Pseudo-class för A:ACTIVE (aktiv länk) fungerar olika beroende på vilken webbläsare som används. Internet Explorer visar egenskapen när sidan som länken leder till är aktiv och visas. Firefox 15 av :56

16 visar bara egenskapen när musknappen hålls intryckt. CSS-koden nedan använder alla selektorerna tilldelade olika format: a:link { color: #FF0000; } a:visited { color: #999933; } a:active { letter-spacing: 5px; } a:hover { background-color: #FFFF00; }... här är resultatet i webbläsaren: Klicka här för att se exemplet» T a b o r t u n d e r s t r y k n i n g i l ä n k Att ta bort understrykningen i länkar är något som används i menyer där man ju kan förstå att alla menyval är länkade. Om du vill ta bort understrykningen på länkar i övrigt bör du se till att de har en färg eller annat kännetecken som gör att dina besökare förstår att det är klickbara länkar. Koden nedan tar bort understrykning på länkar, besökta länkar och aktiva länkar: a:link { text-decoration: none} a:visited { text-decoration: none} a:active { text-decoration: none} L ä n k a r - e g e n f ä r g OBS! Tänk på att dina besökare kanske letar efter det typiska länkutseendet (blå och understruken) och kan missa dina länkar om de inte är utmärkande på något annat sätt. Genom att ta bort understrykning och ändra färg på länkarna kan du få dina menyer mm att passa in bättre i din övriga layout. 16 av :56

17 Koden nedan ändrar färg på länkar och besökta länkar och ger bakgrundsfärg vid hovring: a:link { color: #006699; } a:visited { color: #666666; } a:hover { background-color: #cccccc; } L ä n k a r - O n M o u s e O v e r OnMouseOver (rollover, hover) är läget när du för muspekaren över en länkad text. Med CSS kan du tilldela text och bildlänkar olika OnMouseOver-effekter. Exemplet nedan tar bort understrykningen av länkar men visar understrykning vid OnMouseOver. Koden kan se ut så här: a:link { text-decoration: none; color: #CC3333} a:visited { text-decoration: none; color: #CC3333} a:active { text-decoration: none; color: #CC3333} a:hover { text-decoration: underline} OBS! Selektorn a:hover måste placeras efter a:link och a:visited. Om du använder bakgrundsfärg som hover-effekt kommer den annars inte att synas. Det finns flera andra rollover-effekter och du ser några exempel nedan. a:hover { color: #CC6600} a:hover { background-color: #99CCFF} a:hover { text-decoration: underline overline} a:hover { font-style: italic} a:hover { background-image: url(egen_bild.gif)} a:hover { letter-spacing: 5px} a:hover { cursor: help} a:hover { cursor: e-resize} a:hover { color: #FFFFFF; background-color: #006699} Klicka här för att se alla exemplen ovan» 17 av :56

18 R a d a v s t å n d Du kan styra radavståndet i hela din text eller i vissa stycken genom att använda CSS-kod. Det är ju oftast bättre att ha luft i texten och ha ett normalstort teckensnitt än att förstora teckensnittet för att fylla upp en sida. När du använder avståndsangivelser i CSS så kan du använda olika måttenheter för att ange avstånden. Vanliga mått är: points (pt), pixels (px), inch (in), centimeter (cm), millimeter (mm), pica (pc), procent (%). Class-namnet i exemplet nedan är.linespacing och koden kan se ut så här:.linespacing {line-height: 20px}...tillämpa classen på ett stycke <P> eller tabellcell <TD> <body> <p class="linespacing">texten i ett stycke...</p> </body> Om du bara vill formatera några ord inom <P> kan du omluta området som ska formateras med <SPAN>. Exemplet nedan formaterar endast den text som omsluts av <span>: <body> <p>texten i ett stycke men bara ett <span class="linespacing">par tre textrader som formaterats med CSS-mallen för radavståndet</span> och de andra raderna är oformaterade...</p> </body> normalt radavstånd 20 pixlar.linespacing {line-height: 20px} Du kan styra radavståndet i hela din text eller i vissa stycken genom att använda CSS-kod. Det är ju oftast bättre att ha luft i texten och ha ett normalstort teckensnitt än att förstora teckensnittet för att fylla upp en sida. När du använder avståndsangivelser i CSS så kan du använda olika måttenheter för att ange avstånden. Vanliga mått är: points (pt), pixels (px), inch (in), centimeter (cm), millimeter (mm), pica (pc), procent (%). Du kan styra radavståndet i hela din text eller i vissa stycken genom att använda CSS-kod. Det är ju oftast bättre att ha luft i texten och ha ett normalstort teckensnitt än att förstora teckensnittet för att fylla upp en sida. När du använder avståndsangivelser i CSS så kan du använda olika måttenheter för att ange avstånden. Vanliga mått är: points (pt), pixels (px), inch (in), centimeter (cm), millimeter (mm), pica (pc), procent (%). 200 % 20 punkter.linespacing {line-height: 200%}.linespacing {line-height: 20pt} Du kan styra radavståndet i hela din text eller i Du kan styra radavståndet i hela din text eller i 18 av :56

19 vissa stycken genom att använda CSS-kod. Det är ju oftast bättre att ha luft i texten och ha ett normalstort teckensnitt än att förstora teckensnittet för att fylla upp en sida. När du använder avståndsangivelser i CSS så kan du använda olika måttenheter för att ange avstånden. Vanliga mått är: points (pt), pixels (px), inch (in), centimeter (cm), millimeter (mm), pica (pc), procent (%). vissa stycken genom att använda CSS-kod. Det är ju oftast bättre att ha luft i texten och ha ett normalstort teckensnitt än att förstora teckensnittet för att fylla upp en sida. När du använder avståndsangivelser i CSS så kan du använda olika måttenheter för att ange avstånden. Vanliga mått är: points (pt), pixels (px), inch (in), centimeter (cm), millimeter (mm), pica (pc), procent (%). J u s t e r i n g a v t e x t Justering av text höger, vänster, centrerad eller marginaljustering. Du kan även ange avstånd mellan orden eller bokstäverna. Class-namnet i exemplet nedan är.justering och koden kan se ut så här:.justering {text-align: justify;} (För tillämpning av formateringen se ovan» ) full justering (marginaljustering) första radens indrag.justering {text-align: justify;}.justering {text-indent: 20px;} Full justering av texten används ofta i tidningsartiklar eller ordbehandling i kolumner och kallas i CSS för "justify". För bästa resultat ska egentligen vissa ord avstavas men ännu finns ingen bra metod för detta varken i HTML eller i CSS. Naturligtvis kan du också ange vänsterjustering (left), högerjustering (right), och centrering (center) på samma sätt som i HTML men fördelen är ju att du kan ändra all justering i en extern CSS-mall. Första radens indrag i en text är också en formatering som används i tidningsartiklar och ordbehandling. Varje nytt stycke börjar då med indragen text och det passar bra att samtidigt formatera avståndet mellan stycken <P> och radavstånd för att få full kontroll över textflödet. Här är formateringen tillämpad på stycken <P> och varje nytt stycke inleds med det angivna indraget. avstånd mellan ord avstånd mellan bokstäver.justering {word-spacing: 10px;}.justering {letter-spacing: 3px;} 19 av :56

20 Avstånd mellan ord är (liksom avstånd mellan bokstäver) kanske inte är den mest använda formateringen men du kanske har användning av den ändå? Avstånden mellan orden kan anges med olika mått som tex: points (pt), pixels (px), inch (in), centimeter (cm), millimeter (mm), pica (pc), procent (%). A v s t å n d m e l l a n b o k s t ä v e r ä r ( l i k s o m a v s t å n d m e l l a n o r d ) k a n s k e i n t e ä r d e n m e s t a n v ä n d a f o r m a t e r i n g e n m e n d u k a n s k e h a r a n v ä n d n i n g a v d e n ä n d å? A v s t å n d e n m e l l a n b o k s t ä v e r n a k a n a n g e s m e d o l i k a m å t t s o m t e x : p o i n t s ( p t ), p i x e l s ( p x ), i n c h ( i n ), c e n t i m e t e r ( c m ), m i l l i m e t e r ( m m ), p i c a ( p c ), p r o c e n t ( % ). L i s t o r - p u n k t l i s t o r o c h n u m r e r a d e l i s t o r Punktlistor <UL> eller numrerade listor <OL> kan formateras med CSS. Förutom att formatera hela listan han du formatera varje listelement <LI>. CSS-kod till punktlista med cirkel som symbol: (ul { list-style-type: circle})... formaterar alla punktlistor <UL> i dokumentet: Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 CSS-kod till punktlista med punkt som symbol: (ul { list-style-type: disc})... formaterar alla punktlistor <UL> i dokumentet: Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 CSS-kod till punktlista med rektangel som symbol: (ul { list-style-type: square}) 20 av :56

21 ... formaterar alla punktlistor <UL> i dokumentet: Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 För att få olika format punktlistor i samma dokument använder du en class som selektor:.punktlista {list-style-type: circle}...tillämpa classen på de listområden <UL> som ska ha formateringen: <ul class="punktlista"> <li>punkt 1</li> <li>punkt 2</li> <li>punkt 3</li> E g n a b i l d er i p u n k t l i s t a Egna bilder kan användas som symbol i punktlistorna: Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 CSS-kod till punktlista med bild som symbol: ul {list-style-image: url(dinegenbild.gif)} 21 av :56

22 För att få olika format punktlistor i samma dokument använder du en class som selektor:.bildpunktlista {list-style-image: url(dinegenbild.gif)}...tillämpa classen på de listområden <UL> som ska ha formateringen: <ul class="bildpunktlista"> <li>punkt 1</li> <li>punkt 2</li> <li>punkt 3</li> N u m r er a d l i s t a Numrerade listor <OL> formateras enligt samma pricip som punktlistorna ovan. De olika egenskaper du kan använda ser du i exemplen nedan: ol { list-style-type: lower-roman} i. ii. iii. Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 ol { list-style-type: upper-roman} I. II. III. Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 ol { list-style-type: lower-alpha} a. b. c. Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 ol { list-style-type: upper-alpha} A. B. C. Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 ol { list-style-type: decimal} Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 T e x t b a k g r u n d s f ä r g Med hjälp av CSS kan du få en färgad bakgrund på bokstäver, ord eller hela rader. 22 av :56