Prins Karls Uppfostringsinrättning För Fattiga Barn copyright Mauritz Henriksson 2009
|
|
- Ingemar Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Prins Karls Uppfostringsinrättning För Fattiga Barn copyright Mauritz Henriksson 2009 Till vardags, av befolkningen på Gålö, kallad för Inrättningen. Många, förutom Gålöborna har hört talas om den. Men ganska få vet vad denna Inrättningen faktiskt var. Det förekommer uppfattningen, dock ej bland Gålöborna, att det skulle vara vanartiga eller till och med medellösa barn. Så var inte fallet alls. Inget av barnen fick ha psykiska eller fysiska hinder för sin utveckling. Däremot var deras hem och familjeförhållande inne i Stockholm diskutabla. Ensamstående föräldrar under fattiga omständligheter. Alkoholism och kriminalitet var andra orsaker. Dåvarande polismästaren i Stockholm, Olof af Wannqvist, insåg på 1820-talet dessa barns omöjliga situation. I följande kortfattade sammanställning försöker jag beskriva vad Prins Karls Inrättning För Fattiga Barn faktiskt var. Prins Karl som givit namn åt Inrättningen, föddes i maj 1826 och blev sedan Kung Karl XV. Han hade alltså inget med bildandet av Inrättningen att göra. Uppgifter har jag hämtat ur Inrättningens minnesskrift vid 100- årsjubileét 1930, samt boken En Stiftelse i Tiden, Gålöstiftelsen Fotografier av äldre datum finns på Stockholms Stadsarkiv. Färgfoton har jag själv tagit. Polismästaren Olof af Wannqvist hade idéer om en inrättning redan Till en början fick han stöd av många, och pengar samlades in. Men sedan tyckte några att det var olämpligt att ställa en sådan inrättning under en furstlig persons skydd. Idén lades på is, och de insamlade medlen överlämnades till den redan befintliga Sällskapet för öm och sedlig modersvård. År 1830 tog Wannqvist åter tag i idén. Denna gång tillsammans med dåvarande Pastor Primarus Johan Olof Wallin. Den senare skrev då ett upprop i syfte att införskaffa donationer. Delar ur uppropet citerar jag här: att af sådana barn, som hafva ovärdiga eller inga föräldrar, samla de mest vanlottade inom en tjenlig lokal vid de år då deras själsanlag vanligen få sin riktning för livstiden, således ungefärligen från 7 till 14 a 15 års ålder. Der skola de torftligen födas och klädas, undervisas i religion och de för en hvar nödigaste kunskaper och färdigheter, finna tillfälle att utveckla sina naturliga anlag för särskilda hantverk och yrken, och i synnerhet vänjas till arbetsamhet,, ordning,, snygghet och lydnad. Uppropet är undertecknat i november 1830 av Johan Olof Wallin och Olof af Wannqvist. Johan Olof Wallin Olof af Wannqvist År 1831 gjordes rikliga donationer vilket ledde till inrättningens första fastighetsköp i hörnet Högbergsgatan Skaraborgsgatan, den 16 december Dessutom disponerade Inrättningen en av Växelundervisningssällskapets byggnader vid Prästgårdsgatan. Fastigheten renoverades under Vid ett sammanträde i september 1832 valdes Wannqvist till Inrättningens styresman. Den 22 november samma år inskrevs de första barnen, 5 pojkar och 3 flickor. Vid slutet av året hade antalet barn stigit till 14 pojkar och 12 flickor. Verksamheten var således redan igång när det första konstituerande sammanträdet hölls den 23 maj Närvarande då var: Överståthållaren J.W. Sprengporten Pastor Primarus J.O. Wallin Direktören C. Arfwedsson Professorn E.G. Göthe Grosshandlarna G. Hegardt och F. Sterky 1
2 Polismästaren Wannqvist deltog inte i sammanträdet på grund av sjukdom. Han avsade sig också uppdraget som Inrättningens styresman. Istället valdes Överståthållaren J.W. Sprengporten till styresman. Polismästaren Wannqvist avled sedan 3 juni Nästa fastighet som Inrättningen kom att äga var nr 12 i kvart. Hästen (senare Tjärhovsgatan 28). Den skänktes genom gåvobrev av änkefru Sara Carolina Kindelius i juli I februari 1843 skänkte Maria Christina Enström änka efter sidenfabrikören Z. Fagerlund, genom gåvobrev egendomen nr 113 i kvarteret Suggan mellan Wollmar Yxkullsgatan och Prästgårdsgatan. Gåvan var förknippad med villkoret att Inrättningens verksamhet skulle flytta dit. Tomten bestod av nära 2 tunnland mark, och huvudbyggnaden skulle komma att rymma ca 100 barn. Efter renovering och ombyggnader hade hela verksamheten flyttat dit i slutet av december Inrättningen blev kvar där till de flyttade till Gålö. Huset vid Högbergsgatan eldhärjades i slutet av samma år och såldes. Verksamheten bedrevs med donationer och avkastning därav. Ekonomin var under 1830-talet mycket god. Från 1832, med 26 barn, hade antalet stigit till 105 barn åren Sedan hölls ungefär det antalet fram till Från slutet av 40-talet sjönk tillgångarna så att man tvingades minska antalet barn. Det minskade till 87 barn 1852 och 75 i juli Den till Inrättningen donerade fastigheten vid Wollmar Yxkullsgat - Prästgårdsgatan Skolundervisningen gick till så att barnen satt på skolbänken varannan dag, måndag, onsdag, fredag, och undervisades i hantverksyrken tisdag, torsdag, lördag. Verkstäder fanns för skräddare, skomakare, snickare och smeder. Flickorna hjälpte till i köket och undervisades i allehanda hushållsgöromål. I slutet av 1850-talet föreslogs att flytta ut verksamheten från stadsmiljön till landet. Man ville komma bort från den anstaltslika formen. Styrelseledamöterna grosshandlare Fröberg och handlande Lindström hade fått i uppdrag att leta reda på någon lämplig egendom på landet. Flera förslag på egendomar fanns. Bl. a. Herrö i Ösmo socken. Till sist bestämdes att köpa egendomen Stegsholm på Gålö till summan Rdr. Den 6 oktober 1860 fick herr Fröberg i uppdrag att, tillsammans med advokatfiskal Hörstadius, avsluta inköpet av nämnda egendom. Den 1 november meddelade Fröberg styrelsen att egendomen Stegsholm på Gålö inköpts till den angivna summan. Herr Fröberg fick sedan uppdraget att säga upp befintliga kontrakt med arrendatorer och torpare på Gålö. Han skulle också införskaffa nödvändiga inventarier för Inrättningens verksamhet. Gålö hade fram till början av 1850-talet ägts av Årsta Gods (i Österhaninge). När arvingarna efter brukspatron Carl Fredrik Bremer sålde Årsta 1853, delades Gålö av och köptes av tobaksfabrikören Wilhelm Hellgren från Stockholm. Hela Gålö utom byn Sunnansund, som redan på 1700-talet hade donerats till innevånarna där. Den donationen har en alldeles egen historia Tobaksfabrikören Hellgren sålde i sin tur Gålö 1856 till handlanden H. Windruva från Waxholm. Windruva tillsammans med en svåger avverkade det mesta av öns skog. De uppodlade ca 150 tunnland av skogsmarken till odlingsbar mark, men gjorde sedan konkurs. Det var då Inrättningen köpte Gålö. Vid slutet av år 1860 bodde det på Gålö 157 personer, 82 manskön och 75 kvinnskön. I hela Österhaninge socken 1621 personer. År 1882 var siffran för Gålö 177 manskön och 137 kvinnskön. Då var Inrättningens personal och fosterbarn medräknade. Det kan också vara värt att nämna att gården Bondäng (på sydvästra Gålö) från början inte heller tillhörde Årsta Gods. Bondäng inköptes 1786 av dåvarande Baron Fredric Fleming på Årsta. Bondäng tillhörde på den tiden Västerhaninge socken och församling. 2
3 Genom Inrättningens försorg införlivades dock den delen av Gålö med Österhaninge socken och församling År 1861 skrevs det nya arrendekontrakt med alla gårdarna på ön. Utom med Sunnansundsborna. När Gålö köptes fanns det tjugo gårdar och torp. Plus gamla Bihagen som revs på 1870-talet och Tomta Båtsmanstorp, numera Brunstorp. Inrättningen byggde sedan upp ytterligare sex. Inrättningen försökte sedan vid flera tillfällen köpa in byn Sunnansund. Bl. a. rekommenderade 1907 års revisorer att så skulle ske. Det lyckades dock inte. Därför är den byn fortfarande upp-styckad på privata ägare. Kontrakten hade tre avdelningar, med punkter under varje. Jag återger här nedan utdrag ur dessa. Några av punkterna i förkortad version: 1. Åbon mottager hemmansdelen efter syn, och avträder likaledes efter syn Då uppsägning å någondera sidan skett före Thomæ dag, åbon avflyttar ett år efter därpå följande 14 mars. 6 Till byggnad, reparationer och stängsel, som av direktionen prövas nödiga, erhålles behövligt virke samt övriga materialier och rudimaterier, utom halm, att hämtas efter anvisning, och i mån av behov. 7 För varje fosterbarn erhåller åbon årlig betalning med: R:dr 120 för barn under och inom 8:e levnadsåret 110 9:e :e o. s. v. till 40 16:e 30 17:e 8. Barnen överlämnas till fosterföräldrarna med nödig beklädnad, varjämte bestås helgdagskläder, för gossar: Tröja, byxor, väst, mössa och överplagg. För flickor: Klädning, huvudkläde, halsduk och överplagg. Åbon förbinder sig: 1. Att under arrendetiden väl hävda och underhålla den till honom upplåtna hemmansdelen till jord, hus, väg och stängsel 2 Att årligen, så länge han hemmansdelen på här fastställda villkor brukar, före den första februari betala fastställt arrende, därvid likvid av den ersättning, som han för vårdade fosterbarn kan äga uppbära, kommer att med honom uppgöras. 6. Att gemensamt med övriga åbor underhålla vägarna på Gålö efter indelning. 10. Att såsom egna barn kristligen uppfostra, kläda, föda och väl vårda de barn han av direktionen anförtros. 11. Att i allting föregå de till honom lämnade fosterbarn med exempel av gudsfruktan, sedlighet, flit, snygghet och ordning, samt härunder tillika inöva dem i lantmannagöromål och därvid använda dem som egna barn. 12. Att noga hålla dem till regelbunden skolgång under den tid, och i den ordning, som härför av direktionen bestämmes. Åbon förbjudes: 1. All jakt och djurfångst på Gålö s område. 5. Att från hemmansdelen bortföra eller försälja ved och andra skogseffekter, hö, halm eller gödsel. 9. Att vid sjukdomfall söka hjälp hos kvacksalvare eller använda vidskepliga kurer. 10. Att låta andra än fosterbarnen begagna för dem bestämda högtidskläder. Överträder åbon någon av de i avdelning lll ovan upptagna punkter förverkar han därigenom sin rätt att hemmansdelen vidare bruka, och underkastar sig att genast, utan tillgodojutande av fardag, därfrån avflytta.. 3
4 Inköpet av, och flytten till, Gålö gillades naturligtvis inte av alla. Flera röster hade höjts mot ett sådant tilltag. Bl. a. ansågs det stora avståndet från Stockholm försvåra styrelsens tillsyn av verksamheten. Arrendatorernas förmåga att handhava barnens uppfostran ifrågasattes. Även de höga kostnaderna, förutom inköpet, för iordningställande av byggnader m.m. skulle belasta ekonomin. Sysslomannen Lundbäck, som var initiativtagare till en förflyttning till landet, bemötte dock all kritik. Det skulle ju senare visa sig att alla protester kom på skam. Visserligen höll han med om att styrelsen skulle få lång resväg vid sina tillsyner. Men för barnen skulle det bli positivt att komma ut till naturen, och bort från den ohälsosamma stadsmiljön. Den 5 juni 1861 flyttade de första barnen, 26 gossar, till Gålö. Den 10 juli flyttades 11 flickor. De fick då sina nya hem hos arrendatorer på landet. Vid årets slut hade hela verksamheten flyttat ut. Inrättningen gjorde efterhand många och stora förbättringar. Investeringar gjordes i nya bostadshus och ekonomibyggnader. Man byggde skolhus och i början av 1900-talet ett badhus. Ett ångverk för drift av både kvarn och såg köptes ön Stora Rotholmen, som tillhörde Ornö socken, för kronor. Som donation fick Inrättningen en tredjedel av egendomen Edholmen Edholmen tillhörde inte Gålö, men den gränsade till Stegsholm. Man köpte sedan resterande del av egendomen, och fick då med Botvidshyddan, som var ett kapell med plats för 120 personer. Det som fanns kvar av skogen efter Windruvas skövlingar vårdades, och ny skog planterades. Så småningom blev Inrättningen självförsörjande på virke och brännved. Askvik, blev en av tre roteskolor för de yngre. Den fungerade så mellan 1865 och Man använde samma system som tidigare, med varannandags undervisning. Från början var undervisningen endast avsedd för fosterbarnen. Detta ändrades senare så att även arrendatorernas egna barn fick gå i samma skola. Småskolan Berget med elever och lärarinnan Förutom de sedvanliga skolämnen och hantverks-kunskap, kom det genom en donation även att bildas en musikorkester. Direktören August Reinhold i Stockholm skänkte ett antal mässings- och träinstrument. Året därpå anställdes en musiklärare. Därmed var Gålöpojkarnas musikkår en verklighet. Dessutom ombesörjde Inrättningen att barnen/ ungdomarna fick begå nattvarden och konfirmeras. Botvidshyddan Barnens uppfostran och skolundervisning stod i fokus. Några byggnader byggdes vid Stegsholm för utbildning av de äldre barnen och för hantverk. Tidigare arrendegården Berget, vid Inrättningen hade i medeltal ca barn utplacerade hos arrendatorerna. Musikkåren 4
5 På de flesta gårdarna fanns 4 fosterbarn. En bit in på 1900-talet sjönk antalet barn till ca 60 fram till Därefter minskade antalet ytterligare. Den 1 juli 1940 hade samtliga fosterbarn lämnat Inrättningens verksamhet på Gålö. Lokalerna vid Stegsholm arrenderades sedan av Stockholms läns Hushållningssällskap. Syskolan 1948 sålde Inrättningen, eller Gålöstiftelsen, hela Gålö till Stockholms Stad för kr. Gålöstiftelsen förvaltar ett ansenligt kapital vars avkastning går till stipendier och ungdomsverksamhet. Konfirmander vid Gålö 1915 Erik Holmström, Pastor Edvander, Ivar Öberg och Bernhard Holmström, Hjalmar Svensson, Anton Karlsson, Edvin Bodérus, Oskar Nilsson, Hjalmar Endrell, Johan Jansson, Gustaf Larsson Judit Andersson, Ruth Karlsson, Karin Brodén, Vilma Eriksson och Olga Jansson Detta är en starkt komprimerad beskrivning av den s.k. Inrättningen. Min avsikt är bara att ge läsarna en liten inblick i densamma. Mycket mer finns att läsa i minnesskriften Prins Karls Uppfostringsinrättning För Fattiga barn , samt En stiftelse i Tiden, Gålöstiftelse Därutöver rekommenderar jag gärna Tore Eliassons bok Gålö, Strövtåg i Tid och Rum. 5
6 När barnen kom till sina fosterföräldrar, hade de en korg och en byrå med sina kläder i. Byrån var en säng som fälldes ut till natten ,MH(SN 6
Prins Karls Uppfostringsinrättning För Fattiga Barn copyright 2009 Gålö Gärsar Hembygdsförening
Prins Karls Uppfostringsinrättning För Fattiga Barn copyright 2009 Gålö Gärsar Hembygdsförening Till vardags, av befolkningen på Gålö, kallad för Inrättningen. Många, förutom Gålö-borna har hört talas
Titta själv och tyck till! Ewa
För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör
Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson
Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Mauritz Henriksson Havstornsudd 1964 Foto Alf Nordström Namnet på torpet som ligger otillgängligt till, om man vill ta sig dit landvägen, har stavats på olika
Historien om Finkarudd, torp till Stegsholm
Historien om Finkarudd, torp till Stegsholm Copyright Gålö Gärsar Hembygdsförening 2009 Torpet Finkarudd var ett torp, liksom Kärrmaräng, under Stegsholm. I mantalsländerna benämndes det bara Udden fram
Karolinska skolans föräldra- och lärarförening.
Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Karolinska skolans föräldra- och lärarförening. 2014-10-13 Historik Verksamhetstid och handlingarnas omfattning 1946-1994. Starten Karolinska läroverkets föräldra- och
Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag.
Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag. 2014-10-13 Historik Historik för. Verksamhetstid 1862- Handlingarna omfattar tiden 1859-1999 Örebro Läns Trädgårdsaktiebolag (ÖLTAB)
Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd
Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd Av Ingolf Berg, Lidingö oktober 2018 Stenvik nämns för första gången i jordeboken 1815 och husförhörslängden 1822-1827. Samuel Persson (f 1781) och hans hustru Anna Jönsdotter
SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF
SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Slåfällan under Ulfsnäs Torpet låg 400 meter söder om Ulfsnäs, vid sjön Rusken. Byggdes 1815
Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar
! Onsdagen 10/7 Onsdagen 10/7 Torsdag 11/7 Torsdag 11/7, Fredag 12/7 Fredag 12/7 Lördag 13/7 Lördag 13/7 Söndag 14/7 Söndag 14/7 Måndag 15/7 Måndag 15/7 Tisdag 16/7 Tisdag 16/7 Onsdag 17/7 Onsdag 17/7
BOXHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING
Sidan 1 av 8 BOXHOLMS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 8. Donationsfonder Sida Boxholms skolors samfond 2 Buréns donationsfond, gåvobrev 5 S. Appelmans donation 6 Sociala samfonden 7 Syskonen Holmqvists minnesfond
Historien om torpet Havtornsudd
Historien om torpet Havtornsudd Copyright 2010 Gålö Gärsar Hembygdsförening Namnet på torpet som ligger otillgängligt till, om man vill ta sig dit landvägen, har stavats på olika sätt. Eller hetat olika
S1_005 Hildur Nilsson g Petersson
Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid
När man slår och forskar i de gamla husförhörslängderna och kyrkoböckerna träffar man på namn och platser som är mer eller mindre försvunna.
Den försvunna byn Lundby Denna karta finns som bakgrund till en artikel om de böcker som skrevs av Lars Widding på 1960-talet under samlingsnamnet Sorundasviten. Här finns 4 gårdar inritade vid Lundby
Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.
Kapitel - 4 Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Laga skifte i Hällekils hemman Hällekils hemman ligger i Övre Ulleruds socken, Forshaga kommun, Värmlands län. Byns lantliga bebyggelse
Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren där,
MARKLANDA NORRA BYS FASTIGHETER Av Gunnar Fröberg 2014 Solhaga trädgård Marklanda 1:68 Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren
ARRENDEKONTRAKT. Här nedan kallad föreningen, upplåter härmed till. vilken skall vara medlem av nämnda förening, nedan kallad medlemmen,
ARRENDEKONTRAKT Koloniträdgårdsföreningen. Här nedan kallad föreningen, upplåter härmed till. personummer... adress... vilken skall vara medlem av nämnda förening, nedan kallad medlemmen, arrenderätten
Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970
1 Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 Avskrivet av Bertil Malmfält 2012-11-16 Georg Karlsson har samlat ihop olika varor till butiken i mer än trettio
Nykterhetslogen 4012 ungdomens lycka i Wallkärra.
Nykterhetslogen 4012 ungdomens lycka i Wallkärra. I årsskriften 1993 finns en artikel om nykterhetsföreningen i Vallkärra. Efter mycket letande har vi nu lyckats spåra förenigsprotokoll och medlemsförteckningar
Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening
Historien om Askvik, 1 mtl fortsättningen Copyright 2008 Gålö Gärsar Hembygdsförening Askvik västra, ½ mtl Den tidigaste absolut säkra noteringen från Askvik västra finner jag i födelse/dop-boken 1736.
Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.
Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan
November / december 2013
November / december 2013 Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare
Föreningens firma är Anläggningssamfälligheten Timjanen i Uppsala.
Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar. Firma
Domsagohistorik Hudiksvalls tingsrätt
Domsagohistorik Hudiksvalls tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Hudiksvalls tingsrätt Mellan
Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström
Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan
Katrineberg, torp under Stav
Katrineberg, torp under Stav Lilla Katrineberg och källarstugan på 60-talet. Foto Göte Ekström. Torpet har i äldre tider kallats Katrinelund. Katrineberg finns som torp i HFL 1826-95 och hette från början
Historien om torpet Spjutsund Copyright Mauritz Henriksson 2010
Historien om torpet Spjutsund Copyright Mauritz Henriksson 2010 Oxnö Spjutsund Långgarn Lilla Långgarn Spjutsund skiljer ön Långgarn från övriga Gålö. Sundet har gett torpet sitt namn, som sedan början
Nystrand kom arb. Manne Larsson och Hanna Karlsson hit. Efter dom sonen Erik Larsson med hustru Anna-Lisa. Idag fritidsstuga.
Nystrand 2. Stuga bebodd av arb. Lars Petter Berggren f 1861 och Brita Olsdotter f 1853, dom flyttade till Öster Färnebo 1900. Dom hade en son och en dotter. 1901 byggdes stugan om, arb. Johan Larsson
Sotenäs kommun har som mål att boende inom kommunen skall kunna få en plats för sjöbod eller i sjöbodsutrymme.
Kommunens mål har som mål att boende inom kommunen skall kunna få en plats för sjöbod eller i sjöbodsutrymme. Ett led för att detta skall kunna genomföras, så skall arrende avses för två personer per sjöbod.
Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30
Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda
S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12
S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka
Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson
Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl
Den som sist bodde permanent i huset var Elisabeth Olsson, kallad Lisen, som dog 1959 genom en olyckshändelse.
Kyrkvreten, Fors 2:2 Kyrkvreten 1968. Foto Henry Hall. Torpet Kyrkvreten låg knappt hundra meter norr om den stora industribyggnaden på östra sidan av gamla landsvägen genom Fors By. Kyrkvreten tillhörde
Gården nr Källa AI:23a Sid 239 Ingeberg Äger Gården nr Källa AI:24a Sid 212 Ingeberg Äger
Gården nr 102 1881-1885 Källa AI:23a Sid 239 Ingeberg Äger Anna Christina Carlsson Carlsson, Anna Christina, f d Defl Pig. f 1835 26/9 Andersson, Anna Charl. Ingeborg, hennes o ä Dotter f 1865 6/3 Kjellman,
Utvandrare Mörlunda socken R
Utvandrare Mörlunda socken 857.04.22-934..6 R Utresedatum Titel Förnamn Efternamn Född Adress Män Kvinnor 9280720 INGRID DORIS ANGELIN GUNNARSSON 95 ROSENBERG 8820428 ARBETAREN NILS ERIK JÖNSON ROSENBERG
STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19
1 1979-01-22 beviljade Länsstyrelsen i Stockholms län Organisationsnummer registrering av Fjällhöjdens samfällighetsförening 716417-0560 /Anders Brodd STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 Stadgar för samfällighetsförening,
Historien om. arrendegården Oxnö, ½ mantal under Årsta Copyright Mauritz Henriksson 2010
Historien om. arrendegården Oxnö, ½ mantal under Årsta Copyright Mauritz Henriksson 2010 Gården Oxnö finns kvar, men ligger numera på inhägnat område tillhörande Kronan, d.v.s. militärt område. Med ledning
STATUTER FÖR STIFTELSEN ARCADAS FONDER
STATUTER FÖR STIFTELSEN ARCADAS FONDER Stiftelsen Arcada förvaltar för närvarande följande fonder: 1.1. Bergsrådet Gustaf Zittings understödsfond I 1.2. Bergsrådet Gustaf Zittings understödsfond II 1.3.
Soldattorp nr 59 under Slögestorp
torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var
RAPPORT. Vad har du fått för reaktioner på din konsert? Leader Bergslagen Box 101 739 22 Skinnskatteberg Besöksadress: Kyrkvägen 7
RAPPORT Projektets namn Genomförare Mitt sommarprojekt/ Pianot i fokus Daniel Larsson Hur fick du idén till att göra pianokonserten och varför ville du göra den? Jag har spelat piano sedan jag var runt
Namn för park i stadsdelen Kungsholmen - Holmiaparken
Utlåtande 2010: RIII (Dnr 312-282/2010) Namn för park i stadsdelen Kungsholmen - Holmiaparken Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande Holmiaparken fastställs som namn för park
Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.
Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda
FÖRFATTNINGSSAMLING 283.1
1 (5) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 283.1 STADGAR FÖR VÄSTERVIKS UTVECKLINGSCENTRUM ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 1987-09-24, 163 MED ÄNDRING 1990-09-27, 97, SAMT ÄNDRING I 10 ENLIGT BESLUT AV STIFTARMÖTET
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901
Sandra Hägerstrand berättar om tvättandet på Skärsvik
Sandra Hägerstrand berättar om tvättandet på Skärsvik För oss lite äldre Västerhaningebor är namnet Sandra Hägerstrand väl känt. Hon var gift med kyrkvaktmästaren Viktor och bodde på Klockargatan med döttrarna
Handelsboden/Lilla Norregård.
Handelsboden/Lilla Norregård. Skylt: nej Ligger på fastighet: Hamra 3:22 Koordinater: N / E Kallas idag i folkmun Brittas. Låg först under Hamra Knutsgård åren 1863-1866, därefter under Hamra Norregård
Skolträff den 19 augusti 2014
Skolträff den 19 augusti 2014 Med elever som började skolan i Borgared i mitten av 1940-talet. Borgareds skola byggdes 1880. Lärare 1938-1945 var Elvira Nelson. Efter år 1945 anställdes ett antal vikarier
Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se
Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.
Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1
1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville
August Petterssons Donationsfond
Revisionsrapport August Petterssons Donationsfond Kalmar kommun Datum: 4 augusti 2008 Författare: Elisabeth Rye Andersson 2008-08-26 Elisabeth Rye Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 2 Granskningsresultat...1
med gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch)
1 Bensbyn no 4:9 Bomärke: med gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch) Det här är en av gårdarna som finns med i 1645 års Jordabok, ett hus fanns i alla fall på samma tomt som det hus som finns där idag. Ägarna har
Vimpelås. Torp 324. Foto från 2001
Vimpelås. Torp 324 Foto från 2001 Anders Bengtsson född den 11/9 1843 i Hägnen och hans hustru Christina Olausdotter född 23/10 1845 på Stensgård i Kärrsgärde, båda i Sätila socken. Paret gifter sig år
Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08. Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930
1 Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08 Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930 Kortet är taget ca 1950 tal 2 Fastighetens historik Karl Gustav
Nybyggarna i Snättringe
Nybyggarna i Snättringe År 1917 skedde, som tidigare berättats, den största avstyckningen från Snättringe gård. Den skulle komma att betyda början till Snättringe samhälle. Först i början gick försäljningen
Strädelängan. 1700-talet
Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och
Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation.
Senast ändrad 2015-01-12 Kammarkollegiet Permutation av stiftelser Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation. En stiftelse är en s.k.
Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2
Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle
Riktlinjer angående bildande/förvaltning av stiftelser och mottagande/hantering av gåvor
PM Antagna av regionfullmäktige 2001-03-06, 55 Juridiska avdelningen Referens Datum Diarienummer Björn Ahlberg 2001-01-15 98-2001 Riktlinjer angående bildande/förvaltning av stiftelser och mottagande/hantering
Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. Gåvobrevet. jämte. testators önskemål beträffande fondens förvaltning
Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne Gåvobrevet jämte testators önskemål beträffande fondens förvaltning med däri gjorda ändringar LO.m. 2009-10-02 GÅVOBREV Jag Ernst August Bång överlämnar härmed
Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)
Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.
66 SKRÅMSTA Håbo-Tibble - Upplands Regemente till fot - Sigtuna Kompani nr 8 - Nr 816
66 SKRÅMSTA Håbo-Tibble - Upplands Regemente till fot - Sigtuna Kompani nr 8 - Nr 816 1700 talet låg torpet vid West-Tibble 1833 Löfhagen sista var i Kevan det finns kvar 2012 Gun Björkman Ur Håtuna Husförhörslängder
Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22. Roten
Nr 72 Gammelby rote av Bengt Antonsson 2013-01-22 Roten Roten ingick i Västerås kompani och hette från början Gammalby. Roten var frälse och bestod av landbönder under Wirsbo och Seglingsbergs Bruk. 1864
Johan Petter och hans familj på Håga 57, första hälften av 1900talet.
Johan Petter och hans familj på Håga 57, första hälften av 1900talet. Det lilla lantbruket Håga 57, Nödesta 1:69, låg bakom billadan, Wellgards. Det såldes av Fredrique Upmark på Hammar år 1910 till Reinhold
Stiftelser att söka ur 2013
Stiftelser att söka ur 2013 Norrköpings kommun förvaltar många olika stiftelser som enskilda personer kan söka pengar ur. I år finns det 22 stiftelser att söka ifrån. Stiftelserna är indelade i två grupper:
STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02
STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet
Stiftelser att söka 2013
Stiftelser att söka 2013 Norrköpings kommun förvaltar många olika stiftelser som enskilda personer kan söka pengar ur. I år finns det 22 stiftelser att söka ifrån. Stiftelserna är indelade i två grupper:
Historien om arrendegården Frönäs, 1/4 mantal under Årsta
Historien om arrendegården Frönäs, 1/4 mantal under Årsta Copyright 2015 Gålö Gärsar Hembygdsförening I Landskapshandlingarna år 1600 finns inte Frönäs med. Men i mantalslängderna (mtl) år 1650 bor bonden
Christina Johansson och Allan Myrtenkvist. Kommunsekreterarens rum måndag 2008-06-25
Kommunstyrelsen 2008-06-23 1 (8) Plats och tid Kommunhuset, Hällefors, kl. 13.00 15.15 Beslutande Se bilagd förteckning Övriga deltagande Se bilagd förteckning Utses att justera Justeringens plats och
MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber stamnät
Varje upplåtelse är unik. Det finns i många fall skäl att anpassa innehållet med hänsyn till omständigheterna i projektet eller det enskilda fallet. Läs därför informationsmaterialet viktiga punkter att
STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening
STADGAR Sammanträdesdatum 2002-05-15 Sammanträdesledare Anders A Ärende Stadgar för Ekås Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen
Historien om.arrendegården Askvik, 1 mtl
Historien om.arrendegården Askvik, 1 mtl Copyright 2007 Gålö Gärsar Hembygdsförening Askvik, 1 mantal under Årsta, hör till en av de äldsta och en av de större gårdarna på Gålö. I husförhörsböckerna, den
Gravar utan känd gravrättsinnehavare
Gravar utan känd gravrättsinnehavare EDEBO Gravnummer Gravstenstext Senast gravsatt A 4 J A Gustafsson, Skärsta Hilda 1889-1971 Johan Alfred Gustafsson 1977 A 7 C J Janzon fam grav Knut Hjalmar Johanzon
Sveriges befolkning 1890 Sida 1
Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Post 3785636 Andersson, Anders f. 1843 i Post 3785615 Andersson, Karl Johan f. 1854 i Arboga landsförs (Västmanlands län, Västmanland) Födelseort i källan: Arboga S:n Post
Resarö Vägförening STADGAR Ytterbyvik VAXHOLM
Resarö Vägförening STADGAR 2012-03-20 Ytterbyvik 1 185 94 VAXHOLM Stadgar för Resarö Vägförening, gällande fr. o. m. 2012-03-20 (Antagna vid ordinarie årsmöte 2011-03-28 och bekräftade av ordinarie årsmöte
REGLEMENTE. för Gällivare allmänningsskog
REGLEMENTE för Gällivare allmänningsskog ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1 ÄGANDERÄTT... 2 2 DELÄGARFASTIGHET OCH DESS FÖRETRÄDARE... 2 3 FÖRVALTNING... 2 4 VÅRD AV ALLMÄNNINGSSKOGEN... 2 5 AVYTTRING AV MARK...
Hanna Karlsson, en personlighet från Muskö
Hanna Karlsson, en personlighet från Muskö Rune Karlsson, en av författarna till Gillets tvätteribok, hittade i sina gömmor ett skolbetyg från år 1882 från Ösmo norra folkskola för sin farfars syster Sofia
Ivar Lo och Tungelstaborna: Inbrottet hos adelsmannen
Ivar Lo och Tungelstaborna: Inbrottet hos adelsmannen Ivar Lo beskriver i sina självbiografiska romaner som utkommer på 1970-talet sin tid på Djurgårdsgrind, framför allt i böckerna Pubertet och Asfalt
Stadgar för Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center
FÖRFATTNING 2.10 Stadgar för Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center 1 Stiftelsens namn och firma Stiftelsens namn är Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center. 2 Ändamål Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center
Regenter under personers livstid
Regenter under personers livstid Arneson Anders Tillträdde Gustav III Holstein Gottorpska ätten 1771-02-12 1792-03-25 Andersdotter Maria Gustav III Holstein Gottorpska ätten 1771-02-12 1792-03-25 Olsson
POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s
POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson
TRÄDRISTNINGAR. TEXT och FOTO: INGE NILSSON
TRÄDRISTNINGAR I Dalarnas skogar är det sedan länge känt att det finns gott om trädristningar utförda av vallkullor under 1700- och 1800-talen. Men vilka var de? Ingen Nilsson har forskat vidare och berättar
MNKTV Mjölkudden Notvikens Kabel-TV & Villaägareförening STADGAR
MNKTV Mjölkudden Notvikens Kabel-TV & Villaägareförening STADGAR S T A D G A R För Mjölkudden-Notvikens Kabel-TV och Villaägare Förening antagna vid sammanträde i Tunaskolans Aula den 26 november 1991
MARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber byalag
Varje upplåtelse är unik. Det finns i många fall skäl att anpassa innehållet med hänsyn till omständigheterna i projektet eller det enskilda fallet. Läs därför informationsmaterialet viktiga punkter att
KILINGE 1:3. Kilinge efter nybyggnaden
KILINGE 1:3 Kilinge efter nybyggnaden 1908-1910. Hit kom Anders Olsson, född 1795 i Boberg och hustrun Johanna Nilsdotter, född 1799 i Restad, från Boberg 1824. De fick 2 barn Maja Lena född 1822 och Olof
Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008
Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors
KONSTMÄSSAN I GÖTEBORG 2015
KONSTMÄSSAN I GÖTEBORG 2015 När: 28 AUGUSTI - 2015 29 AUGUSTI 30 AUGUSTI Var: Parkgatan 35 411 24 Göteborg Exercishuset vid Heden Obegränsat med P-platser Tider: Fredagen 28/8 kl. 13 18 Lördagen 29/8 kl.
Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31
Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse 1 Allmänt 1 Styrelse och revisorer 2 Fastigheter 5 Förvaltning 5 Stadgeenlig besiktning 5 Föreningens lån 6 Ekonomisk
Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare
Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar
Selma Lagerlöf Ett liv
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ORDLISTA änka (sida 6, rad 14) en gift kvinna som förlorat sin man svärfar (sida 12, rad 8) pappa till din fru eller man pjäs (sida 12, rad 6) föreställning på teater myndig (sida
BESLUT. Ärendet Tillsyn av HVB för barn och unga vid Skogsro HVB i Sorsele Kommun - oanmäld
BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-06-16 Dnr 8.4.2-8944/2014-3 1(5) Avdelning nord Gudrun Kågström Lindberg Gudrun.Kagstrom-Lindberggivo.se Skogsro AB Såggatan 3 920 70 Sorsele Ärendet Tillsyn av
ÖVERMO GÅRD 1805 2009
ÖVERMO GÅRD 1805 2009 Historik Ägare Karta och bilder Alf D Blomquist 2009 08 2 Övermo Gård 1805-2009 I Leksand finns en gård som i dagligt tal kallas för Ros ns och är granne med förskolan Rosen i Övermo
1 FIRMA Föreningens firma är Vårdkasens Samfällighetsförening. (organisationsnummer: )
Orgnr: 717904-4727 Sida 1 (6) Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av Samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår
3 GRUNDERNA FÖR Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid FÖRVALTNINGEN bildandet bestäms om dess ändamål.
1 STADGAR Sammanträdesdatum 1978-04-06 (1990-11-20; 11a) (1991-11-19; 11, 12) (1992-05-19; 14) (2004-05-27; 2,3,6) (2012-03-07; 12) Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om
1848 kom Nils Petter Andersson, född 1818 i Vreta Kloster och hans hustru Carin Jonsdotter, född 1821 i Vånga, hit.
KILINGE 2:1 Vid storskiftet 1818 ägdes Kilinge 2:1 av Bergsmannen Anders Månsson. Han var född 1785 i Trälsätter och gift med Kjerstin Olofsdotter, född 1778 i Käslinge. De flyttade till Trälsätter 1830.
Huseby - undersökning av en gränsbygd
Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs
MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF
MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF Information av Doris Fransson, Björkelund, vid torpvandringen 20180930. Muggebo under Ulfsnäs Muggebo var en backstuga byggd 1840, den låg vid södra delen av Ulfsnäs,
Historien om. torpet Bondängen / Östra Bondäng
Historien om torpet Bondängen / Östra Bondäng Copyright 2010 Gålö Gärsar Hembygdsförening Bondängen, torp på Gålö, nämns 1666 första gången i mantalslängderna i Österhaninge socken. Innevånaren hette Brita.
Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark
Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen, senare prosten, Swen Schöldberg var född 1764 på Schöldby, Torpa fs, Västmanlands Län, han avled 1834 i Västerhaninge och ligger begravd på Västerhaninge
3 Grunderna för förvaltningen Samfälligheten ska förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål.
STADGAR för Bärnstenens samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltning ska gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar.
Hamra Håkansgård 3 (Hamra 1:27)
Hamra Håkansgård 3 (Hamra 1:27) Oklart vilket byggår huset har. År 1863 vid hemmansklyvningen för Hamra Håkansgård, så ligger ett bostadshus på samma plats som idag, enligt kartan, men ladugården var placerad
Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.
I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och