Kommentarer till utkast till handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter
|
|
- Jonas Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kommentarer till utkast till handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter Undertecknande organisationer välkomnar att regeringen presenterar ett utkast till handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter, samt bjuder in till konsultation. Vi har deltagit på konsultationsmöten i Stockholm och lämnade synpunkter, men vill härmed även lämna en skriftlig kommentar. Process Idag finns ett antal verktyg och vägledande dokument kring hur en nationell handlingsplan ska upprättas, samt utvärderingar av existerande handlingsplaner. 1 Dessa bör användas vid framtagandet av den svenska nationella handlingsplanen. I utvärderingarna av befintliga handlingsplaner framhålls kritik som vi förväntar oss att Sverige beaktar i framtagandet av en egen handlingsplan för att inte samma svagheter upprepas. En central del av att upprätta en handlingsplan är att först genomföra en så kallad National Baseline Assessment (NAB). En NAB syftar till att kartlägga hur väl staten i dagsläget har implementerat FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Hur väl existerande lagstiftning, riktlinjer och ramverk stämmer överens med samtliga principer i pelare I och pelare III i de vägledande principerna bör redogöras för i en NAB. Kartläggningen ger en grund som den nationella handlingsplanen kan utgå ifrån. Den identifierar brister i lagstiftning och policys och ger därmed stöd för vilka åtgärder som krävs för att de vägledande principerna ska kunna implementeras fullt ut. Vid konsultationsmötet den 5 mars konstaterades att en NAB genomfördes 2013 men att detta är ett internt dokument som inte kommer delas publikt. I och med att det inte genomfördes någon konsultation med intressenter i samband med detta, samt att ingenting publiceras går det inte att bedöma kvaliteten på processen. Det blir även omöjligt att utvärdera vad de föreslagna åtgärderna i utkastet baseras på eller vad de syftar till att uppnå, i förhållande till implementering av de vägledande principerna. Samtliga genomförda nationella handlingsplaner har kritiserats på grund av att en NAB saknats. I och med denna kritik bör Sverige vara ett föregångsland och genomföra en publik NAB till grund för den nationella handlingsplanen baseras. Vi efterfrågar även en längre och mer inkluderande konsultationsprocess. Indikationen på konsultationsmötet den 5 mars var att de fyra inplanerade konsultationerna är de enda som kommer att genomföras. I och med att detta är ett första utkastet och första gången intressenter fått 1 The Danish Institute for Human Rights, International Corporate Accountability Roundtable, National Action Plans on Business and Human Rights A Toolkit for the Development, Implementation, and Review of State Commitments to Business and Human Rights Frameworks, 2014, International Corporate Accountability Roundtable, European Coalition for Corporate Justice, Assessments of Existing National Action Plans (NAPS) on Business and Human Rights, 2014,
2 möjlighet att kommentera på någonting konkret ser vi ett behov av fortsatta konsultationer under arbetets gång. De vägledande principerna lyfter särskilt fram vikten av att beakta utsatta grupper, något som även är centralt i en konsultationsprocess. Här ser vi en avsaknad av konsultationer med grupper så som exempelvis ursprungsfolk och migrantarbetare i Sverige, samt lokalsamhällen i högriskländer där svenska företag är verksamma. Vidare är det av stor vikt att det framgår tydligt i handlingsplanen vilka tidsramar som gäller för utvärdering och revidering av planen. En nationell handlingsplan ska vara ett levande dokument och behöver därför revideras med jämna mellanrum. De förslagna åtgärderna bör följas upp för att på så sätt utvärdera måluppfyllnad och effektivitet. Det saknas en tidsram för utvärdering samt hur processen för revidering kommer att se ut. Substans Pelare I Detta kapitel fokuserar i princip enbart på nationell lagstiftning som berör skyddet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Det är visserligen väsentligt men i sin nuvarande form saknas aspekter som berör statens roll i att säkerställa att svenska företag lever upp till sitt ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna i hela sin verksamhet, även utomlands. Utkastet till handlingsplan berör överhuvudtaget inte flertalet av principerna under pelare I i de vägledande principerna. Dessutom diskuteras som sagt inte säkerställandet av skyddet av de mänskliga rättigheterna för utsatta grupper i Sverige, exempelvis ursprungsfolk och migrantarbetare. Vidare nämns straffrättsliga bestämmelser när det gäller skydd för de mänskliga rättigheterna men inte de civilrättsliga. När det gäller fall relaterade till företags negativa påverkan på de mänskliga rättigheterna drivs dessa mål ofta som civilrättsliga skadeståndsprocesser. Hur väl civilrättsliga bestämmelser stämmer överens med statens skyldighet enligt de vägledande principerna bör tas upp i handlingsplanen. När det gäller ansvarsfrågan för företag är det endast företagsbot som behandlas. Lämpligheten i ansvarsutkrävande av företag i form av företagsbot för kränkningar av de mänskliga rättigheterna kan ifrågasättas. Dessutom har nivåerna för företagsboten kritiserats som alldeles för låga och har därmed inte den avskräckande effekt som åsyftas. En utredning kring andra former av ansvarsutkrävande av företag samt höjda nivåer för företagsbot bör genomföras. Princip 2 - Stater bör vara tydliga med att de förväntar sig att alla företag som är etablerade inom det egna territoriet och/eller den egna jurisdiktionen respekterar de mänskliga rättigheterna i all verksamhet. I kommentaren till denna princip framhålls att stater visserligen inte är förpliktigade att reglera företags verksamhet utanför det egna territoriet, men är i regel inte heller förhindrade att göra detta. Det är väsentligt att den nationella handlingsplanen inte enbart fokuserar på lagstiftning som får effekt inom Sveriges gränser. I ett antal andra nationella handlingsplaner diskuteras frågan om
3 extraterritoriell lagstiftning samt ansvarsutkrävande av moderbolag. Till exempel kommer Danmark tillsätta en interdepartamental arbetsgrupp för att utreda behovet av eventuell extraterritoriell lagstiftning eller andra åtgärder för att reglera företags agerande utomlands. Vi ser behov av att utreda detta även i Sverige och efterlyser därför en liknande utredning som del av de planerade åtgärderna i handlingsplanen. Princip 3 - Skyldigheten att skydda innebär att staterna bör se till att andra lagar och riktlinjer som reglerar företags bildande och löpande verksamhet, till exempel associationsrätten, inte begränsar utan gör det möjligt för företag att respektera de mänskliga rättigheterna. Kommentarerna till denna princip slår fast att bland annat associationsrätten och finansmarknadslagstiftningen är av direkt betydelse för hur företag uppträder men att det råder otydlighet när det gäller påverkan på de mänskliga rättigheterna och hur företag och deras anställda får, eller ska, agera för att respektera de mänskliga rättigheterna. Idag saknas tydliga åtaganden på detta område inom exempelvis associationsrätten. En annan fråga som är viktig att beakta är huruvida det förekommer hinder inom associationsrätten för företag att leva upp till sitt ansvar. Ett exempel som vi uppmärksammat i ett flertal rapporter är bristen på transparens i företagens kommunikation kring sitt hållbarhetsarbete. Ofta hänvisas till att information är konfidentiell, vilket leder till att den information som presenteras publikt är av mycket generell karaktär och sällan belyser substansen i vidtagna åtgärder. I handlingsplanen konstateras helt enkelt att Några associationsrättsliga bestämmelser som hindrar företag från att respektera mänskliga rättigheter har inte identifierats under arbetets gång. Utan att presentera en NAB är detta konstaterande inte tillräckligt väl underbyggt. Vi skulle därmed vilja se underlaget som detta påstående baseras på, i form av en NAB. I fall sådant underlag saknas bör detta utredas närmare och inkluderas som en planerad åtgärd i handlingsplanen. Det finns även utrymme att tydliggöra de associationsrättsliga bestämmelser som reglerar exempelvis styrelsens ansvar för att även inkludera respekten för mänskliga rättigheter. Precis som de vägledande principerna slår fast bör inte stater ta för givet att företag alltid föredrar, eller tjänar på, passivitet från statens sida, och de bör överväga olika typer av åtgärder nationella och internationella, tvingande och frivilliga för att främja företagens respekt för de mänskliga rättigheterna. I utkastet till handlingsplan lyser internationella såväl som tvingande åtgärder med sin frånvaro. Att endast fokusera på den nationella aspekten och friviliga riktlinjer är otillräckligt. Princip 6 Stater bör verka för att företag som de genomför affärstransaktioner med respekterar de mänskliga rättigheterna. Offentlig upphandling bör användas som ett styrmedel för att säkerställa respekten av de mänskliga rättigheterna. De nya EU-direktiven, så väl som Post-2015 agendan understrycker att offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att nå samhälleliga mål och bidra till hållbarutveckling. Svensk offentlig upphandling uppgår årligen till cirka 600 miljarder SEK. En stor del av de produkter och tjänster som upphandlas, produceras och tillhandahålls i länder där det finns allvarliga brister i skyddet av de mänskliga rättigheterna. Det bör nämnas särskilt i handlingsplanen vilka åtgärder regeringen planerar att genomföra för att säkerställa att de produkter och tjänster som upphandlas produceras under förhållanden som lever upp till internationella standarder och normer.
4 Princip 7 Risken för grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna är förhöjd i konfliktdrabbade områden, och stater bör bidra till att säkerställa att företag som är verksamma i sådana miljöer inte är inblandade i sådana kränkningar. Regeringens nya exportstrategi fokuserar särskilt på diktaturer och repressiva regimer. Här har staten en mycket viktig roll i att säkerställa att handeln med dessa länder sker med respekt för de mänskliga rättigheterna samt att se till att svenska företag som agerar på dessa marknader lever upp till sitt ansvar att inte påverka de mänskliga rättigheterna negativt genom sin verksamhet. Att enbart tro att svensk närvaro i länder med repressiva regimer kommer stärka respekten för de mänskliga rättigheterna är otillräckligt och idag saknas några som helst åtgärder i handlingsplanen kopplade till hur denna handel ska ske med respekt för de mänskliga rättigheterna. Här behövs ett tydligare agerande från regeringens sida. Nya uppdrag till ambassader och övrig utlandsrepresentation kan vara en väg framåt men vilka ambassader som berörs och vad som förväntas av dem måste tydliggöras. Princip - 9 Stater bör upprätthålla ett nationellt politiskt handlingsutrymme så att de kan fullgöra sina internationella åtaganden när det gäller de mänskliga rättigheterna när de försöker uppnå sina näringspolitiska mål med andra stater eller företag, till exempel genom överenskommelser eller avtal om investering. Regeringen avser att främja samstämmighet avseende företagande och de mänskliga rättigheterna i en rad organisationer. En högre ambitionsnivå är önskvärt eftersom villkoren i internationella avtal kan inskränka staters möjlighet att lagstifta kring exempelvis ökad skydd av de mänskliga rättigheterna. Enligt kommentarerna bör stater därför säkerställa att rätten att reglera till skydd för de mänskliga rättigheterna kvarstår i avtal, när nödvändigt investeringsskydd ges. Pelare II Detta kapitel innehåller i överlag relativt svaga och oprecisa formuleringar. I sin nuvarande form redogör kapitlet i princip för delar av det som står i de vägledande principerna men diskuterar inte närmare vilka utmaningar och hinder som eventuellt finns i att säkerställa att företag lever upp till sitt ansvar, samt statens roll i detta. Det konstateras exempelvis att många företag redan idag arbetar aktivt med dessa frågor, men ingenting om hur man säkerställer att samtliga företag gör detta. Istället för att uppmuntra och förvänta bör det tydligt framgå vad företag ska göra för att leva upp till de vägledande principerna samt hur detta säkerställs. Här bör frågan om due diligencemekanismer inkluderas för att stärka kraven på företag att genomföra mänskliga rättigheters-due diligence, samt en förhöjd mänskliga rättigheters-due diligence för högriskbranscher. Pelare III Även detta kapitel fokuserar i stor utsträckning på skyddet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Visserligen nämns OECD:s nationella kontaktpunkt (NKP), men ingen utvärdering av dess funktion eller effektivitet berörs. När den planerade åtgärden är att stärka den svenska nationella kontaktpunkten framgår det inte tillräckligt tydligt vad som behöver stärkas och vilka brister som kräver åtgärder. Här kan exempelvis nämnas den danska NKP:n som har en betydligt starkare ställning än den svenska genom lagstadgat mandat, expertledamöter, samt ett kansli som möjliggör hantering av fler fall.
5 Princip 26 Stater bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de inhemska rättsliga mekanismerna på ett effektivt sätt hanterar företagsrelaterade kränkningar av de mänskliga rättigheterna och de bör överväga hur de kan minska rättsliga, praktiska och andra relevanta hinder som kan leda till att möjligheten att få sin sak prövad omintetgörs. De vägledande principerna understrycker behovet av att stater ser till att varken legala eller praktiska hinder föreligger för drabbade att få sin sak prövad. Som exempel nämns fördelningen av det rättsliga ansvaret bland en företagsgrupp som kan möjliggöra undvikande av ansvarsutkrävande, möjligheten att få sin sak prövad i hemstaten då det inte går att få tillgång till rättvisa i värdstaten, rättegångskostnader, tillgång till rättsliga ombud samt möjligheten att föra grupptalan. Någon närmare diskussion kring, eller planerade åtgärder kopplade till, dessa hinder diskuteras inte i utkastet till handlingsplanen. Den maktobalans som ofta förekommer mellan ett multinationellt företag och en drabbad individ diskuteras inte överhuvudtaget och några åtgärder för att motverka denna obalans presenteras inte. Sverige bör utreda möjligheten att hålla moderbolag ansvariga för dotterbolags agerande i fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, som ett sätt att komma åt komplexa affärsmodeller och företagsstrukturer som försvårar ansvarsutkrävande. På konsultationsmötet presenterades en rättsutredning genomförd av advokatfirman Mannheimer Swartling (MSA) kring möjligheten för enskilda att inför svensk domstol föra talan mot svenska företag till följd av kränkningar av de mänskliga rättigheterna begångna utomlands. Till att börja med är det anmärkningsvärt att en sådan rättsutredning, som bör ha varit del av en NAB genomförd av regeringskansliet, utförs av en affärsjuridisk byrå som dessutom representerar ett svenskt företag i en pågående tvist kring just dessa rättsfrågor. 2 Oavsett lämpligheten av att låta MSA utföra rättsutredningen presenterar denna ett antal praktiska hinder för enskilda att föra talan. Både rättsutredningen och handlingsplanen saknar dock en konsekvensanalys eller åtgärdsplan för vad som skulle behöva åtgärdas för att komma till rätta med de brister som presenteras. En sådan analys ackompanjerad av en utstakad plan kring vad som ska göras hade gjort handlingsplanen betydligt mer strategisk. 3 De hinder som nämns är skyldigheten att ersätta vinnande parts rättegångskostnader, svårigheter att föra talan utan svenskt ombud vilket kan vara svårt för utländska parter att tillgå begränsade möjligheter för svenska advokater att arbeta på basis av så kallade kvotdelsavtal, samt förhållandevis svarandevänlig lag om grupprättegång och bristande tradition att föra grupptalan. Samtliga dessa hinder behöver diskuteras i handlingsplanen och konkreta åtgärder presenteras för att komma till rätta med bristerna. 2 Se: Skellefteå Tingsrätt, Protokoll , fortsatt muntlig förberedelse i Skellefteå, Aktiebilaga 121, Mål nr T , 3 För fler konkreta exempel på hinder och brister i tillgången till rättvisa inom det svenska rättssystemet se bl.a. Larsen, R. K. (2014): The feasibility of foreign direct liability claims in Sweden: Learning from Arica Victims KB v. Boliden Mineral AB? Nordic Journal of International Law, 83(4): ,
6 Princip 31 Effektivitetskriterier för klagomålsmekanismer utanför domstol Det är viktigt att handlingsplanen belyser företagens egna klagomålsmekanismer, dock berörs inte samtliga av de effektivitetskriterier som FN:s vägledande principer ställer upp. Vidtagna och planerade åtgärder Den övergripande kommentaren till dessa kapitel i utkastet till handlingsplan är att åtgärderna är för vagt formulerade. Syftet med en handlingsplan är att ha tydliga åtgärder och mål som går att följa upp och utvärdera när handlingsplanen revideras. Därför efterfrågar vi bestämda formuleringar kring vilka aktiviteter som kommer att genomföras, varför dessa aktiviteter genomförs och vilka brister som aktiviteterna syftar till att åtgärda, samt presentera en tidsplan för åtgärderna. Stockholm, Annelie Andersson, Ordförande, Latinamerikagrupperna Mikael Jonsson, Projektsamordnare, FIAN Sverige Anna Lindfors, Generalsekreterare, Amnesty International Erik Lysén, Internationell chef, Svenska kyrkan Viveka Risberg, Kanslichef, Swedwatch
Billigt, men till vilket pris? Hur man ställer, och följer upp, sociala och etiska krav i offentlig upphandling
1 Billigt, men till vilket pris? Hur man ställer, och följer upp, sociala och etiska krav i offentlig upphandling Erik Olsson/Delphi Malin Oud/Tracktwo Umeå den 25 mars 2014 Parallellseminarium SOI årkonferens
Läs merI. Statens skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna
Bilaga Vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter: tillämpning av Förenta nationernas ramverk "skydda, respektera och åtgärda" Allmänna principer Grundvalen för dessa vägledande principer
Läs mer2018:8. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter utmaningar i statens arbete
2018:8 FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter utmaningar i statens arbete MISSIV DATUM 2018-03-13 ERT DATUM 2017-08-10 DIARIENR 2017/183-5 ER BETECKNING UD2O17/13093/FH Regeringen
Läs merPolicy för mänskliga rättigheter. Antagen av styrelsen för Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) den 27 oktober 2016
Policy för mänskliga rättigheter Antagen av styrelsen för Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) den 27 oktober 2016 1. Övergripande ställningstagande LKAB accepterar och bejakar de naturliga rättigheter som
Läs merPolicy för Swedwatchs arbete
Policy för Swedwatchs arbete Fastställd av Swedwatchs styrelse den 18 mars 2009, reviderad den 22 okt 2012 och 3 mars 2014. Innehåll 1. Swedwatchs syfte och strategi 2. Arbetet med rapporter 3. Externa
Läs merIntroduktion till AIDS Accountability Country Scorecard
Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard
Läs merÖverenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
Läs merKommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010
Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs
Läs merThe Academy for Human Rights in Business
The Academy for Human Rights in Business är en direkt respons på EU-krav, det svenska åttagande till John Ruggies ramverk för mänskliga rättigheter och den nya UK Bribery Act. Vi talar allt som oftast
Läs mer1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001
R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport
Läs merSammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning
Sammanfattning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Myndigheten för delaktighet
Läs merRiktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling
RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana
Läs merLikabehandlingsplan. Årlig plan för vuxenutbildningen
Likabehandlingsplan Årlig plan för vuxenutbildningen Vuxenutbildningen NVU 2015 1 Lagstiftning I diskrimineringslagen finns idag sju diskrimineringsgrunder. Lagen är till för att förhindra diskriminering
Läs merTillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)
1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes
Läs merYttrande över utkast till lagrådsremiss; Stärkt skydd mot diskriminering i skolan Ku2018/01543/RS
Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissyttrande 2018-10-11 1 (6) Yttrande över utkast till lagrådsremiss; Stärkt skydd mot diskriminering i skolan Ku2018/01543/RS
Läs merSammanställning av resultatet av tillsynen av jämställdhetsplaner i statliga myndigheter 2016
Beslutad 2017-06-14 Sida 1 (7) Handläggare Björn Andersson Sammanställning av resultatet av tillsynen av jämställdhetsplaner i statliga myndigheter 2016 Det allmänna har ett särskilt ansvar för att motverka
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område
Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation
Läs merBedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod
BILAGA 3 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (12) Bedömningsmall Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod Centrala grundförutsättningar: Frågorna avser tillverkningsprocessen
Läs merRegeringskansliet Socialdepartementet Stockholm
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets
Läs merVåld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merSvensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 15 maj 2019 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens ska
Läs merKommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)
REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas
Läs merRekommendation Tidig marknadsdialog
Till Medlemmarna i Anläggningsforum Föreslagna aktiviteter i denna Rekommendation är omhändertagna genom att de är införda i Trafikverkets Verksamhetssystem. Uppföljning genomförd 2019-02-12 Rekommendation
Läs merRemissvar med anledning av promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)
Stockholm den 9 oktober 2015 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar med anledning av promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Civil Rights Defenders och
Läs merArbetsrättsliga villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner. Lisa Sennström Upphandlingskonferensen 23 november 2017
Arbetsrättsliga villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner Lisa Sennström Upphandlingskonferensen 23 november 2017 Nya bestämmelser om arbetsrättsliga villkor Ny lagstiftning från den 1 juni 2017 Vad
Läs mer2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm
2004-03-15 REMISSYTTRANDE Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (Fi Dnr. 03-8290-450)
Läs merTillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2)
YTTRANDE 2015-05-25 Dnr 4.1.1-2015/00788-2 Arbetsmarknadsdepartementet Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) Er ref: A2015/1050/ARM Sammanfattning Kollegiet anser att
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Justitiedepartementet 2016-06-07 Dokumentbeteckning KOM (2016) 271 Förslag från kommissionen
Läs merVerksamhetsstrategier för Fair Action
Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter
Läs merYttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå
Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med lagrådsremissen att underlätta
Läs merYttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå
RB1000, v 4.0, 2014-02-27 Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1
FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2018/2019
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2018/2019 Alla barn har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och bemötas med respekt. Förskolan, skolan, fritidshem och annan verksamhet
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merStockholm den 16 december 2016
R-2016/1940 Stockholm den 16 december 2016 Till Socialdepartementet S2016/06189/FS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 oktober 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Reglering
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 januari 2008 Ö 5203-06 KLAGANDE AK Ombud: Advokat CA MOTPART DS Ombud: Advokat GB SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGADE
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen
VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...
Läs merGöteborg, Malmö och Stockholms gemensamma arbete för schysta villkor vid upphandlingar
Göteborg, Malmö och Stockholms gemensamma arbete för schysta villkor vid upphandlingar Gemensamt för Göteborg, Malmö och Stockholm är att städerna var för sig har tagit beslut att i samband med upphandling
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merSTOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY
Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor
Läs merFörskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merHandlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.
Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen
Läs merInstitutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882
Institutet Mot Mutor Org. nr. 802001 5882 I. Styrelsens arbetsordning II. Instruktion för generalsekreteraren III. Instruktion för ekonomisk rapportering 1(10) I. STYRELSENS ARBETSORDNING Styrelsen för
Läs merPolitik för hållbart företagande
Utrikesutskottets yttrande 2015/16:UU4y Politik för hållbart företagande Till näringsutskottet Näringsutskottet beslutade den 21 januari 2016 att bereda utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelse
Läs merHandledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling
Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt
Läs merFörskolan Västanvinden
Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning
Läs merRutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling
Sida 1 av 5 2017-05-29 KOMMUNSTYRELSEN Rutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Mål Att arbeta i Munkedals kommun ska upplevas som positivt, utvecklande och trivsamt och det
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.
Läs merKommerskollegiums remissvar av SOU 2019:13, Agenda 2030 delegationens slutbetänkande
Kommerskollegium National Board of Trade Sweden Enheten för handel och tekniska regler Isabel Roberth REMISS 2019-05-02 Dnr 2019/00636-3 Regeringskansliet Kommerskollegiums remissvar av SOU 2019:13, Agenda
Läs merUtkast till lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling
Yttrande Utkast till lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling Bakgrund Svenska ILO-kommittén har genom remiss den 26 februari 2016 (Fi2016/00530/UR) ombetts att yttra sig
Läs merInfranords uppförandekod
Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och
Läs merRiktlinje vid kränkande särbehandling
1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2017-03-08 Riktlinje vid kränkande särbehandling Inledning Älvsbyns kommun är en arbetsgivare där ingen medarbetare ska utsättas för kränkande särbehandling i någon form. Detta
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nordalsskolan
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nordalsskolan 2018/2019 1 1 2 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING NORDALSSKOLAN 2018 Alla barn och elever har rätt att lära och utvecklas i
Läs merBeslutad i Landstingsstyrelsen
- Beslutad i Landstingsstyrelsen 2013-03-12 LS-LED12-419 Till denna riktlinje finns handlingsplanen FRÄMJA SÄKERSTÄLLA BEVAKA BARNETS RÄTTIGHETER. Handlingsplanen är beslutad av landstingsdirektören i
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-11. Ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid statens egendom Harpsund och Sagerska huset
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-11 Närvarande: F.d. justitieråden Dag Victor och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid statens egendom
Läs merInfranord AB Box Solna Tel
Uppförandekod Infranord AB Box 1803 171 21 Solna Tel 010-121 10 00 www.infranord.se Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare och samhällsaktör.
Läs merInledande synpunkter. Tel
1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka
Läs merAktiemarknadsnämndens uttalande 2007: BAKGRUND
Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:10 2007-03-14 BAKGRUND Den 18 september 2006 offentliggjorde MAN AG ( MAN ) ett offentligt erbjudande till aktieägarna i Scania. Den 29 november 2006 mottog Scania
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-27
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-27 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Severin Blomstrand samt justitierådet Kristina Ståhl. Erkännande och verkställighet av beslut
Läs merCOOR HÅLLBARHETSPOLICY
Coor-Group 1 (7) COOR HÅLLBARHETSPOLICY Syfte Coors ambition är att ständigt utveckla verksamheten från ett brett och långsiktigt perspektiv att bedriva en lönsam och sund verksamhet idag utan att kompromissa
Läs merYttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN
Sida 1 (1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Protokollsutdrag 2019-08-20 222 Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU
Läs merEU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser
2013-02-20 Miljödepartementet EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerat förslag till program. Generellt
Läs merLikabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
CENTRUM FÖR VUXENUTBILDNING Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Centrum för vuxenutbildning 2012 CENTRUM FÖR VUXENUTBILDNING 2 (10) Innehåll Inledning och bakgrund till planen
Läs merRemissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten
REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar
Läs merKommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014
Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering
Läs merNy struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)
REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker
Läs merPOLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖREBYGGA, UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING
POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖREBYGGA, UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2017-11-27, 178 Dnr: KS 2017/662 Revideras xxxx Kommunledningskontoret
Läs merTillgänglighetsplan 2013-2015
Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet
Läs merUppförandekod för leverantörer
April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra
Läs merS:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan
S:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan -mot diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling 2019-04-16 Inledning Denna handlingsplan avser att vara ett stöd för alla den drabbade, den
Läs merMARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2003:19 2003-06-11 Dnr A 3/02. ÖVERKLAGAT BESLUT Konkurrensverkets beslut 2002-06-19, dnr 207/2002, bilaga (ej bilagd här)
MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2003:19 2003-06-11 Dnr A 3/02 ÖVERKLAGAT BESLUT Konkurrensverkets beslut 2002-06-19, dnr 207/2002, bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE Gustavus Holding AB, 556576-4874, Box 11046,
Läs merAsige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merKommittédirektiv. En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen. Dir. 2018:99. Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018
Kommittédirektiv En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen Dir. 2018:99 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vilka åtgärder
Läs merBakgrund. Stockholm Ju2016/09295/L7. Justitiedepartementet Stockholm.
1 Stockholm 2017-02-01 Ju2016/09295/L7 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ju.l7@regeringskansliet.se. Svenska Röda Korsets yttrande över utkast till lagrådsremiss Tydligare befogenheter för Polismyndigheten
Läs merRemissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn
Sida 1/6 Ert datum Er beteckning A2016/01333/I Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn Sammanfattning
Läs merReglemente för internkontroll
Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll
Läs merDirektivet om ett ökat aktieägarengagemang. Förslag till genomförande i svensk rätt. (DS 2018:15); Ju2018/03135/L1
Svensk Försäkring Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Yttrande Stockholm 2018-08 30 Direktivet om ett ökat aktieägarengagemang. Förslag till genomförande i svensk rätt.
Läs merHÅLLBART FÖRETAGANDE MED RESPEKT FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER:
HÅLLBART FÖRETAGANDE MED RESPEKT FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER: HUR NÅR VI DIT? S VERIGE INLEDNING Återkommande granskningar visar att svenska företag inte gör tillräckligt för att säkerställa att mänskliga
Läs merÄgardialog Göteborgs Hamn AB Summering och handlingsplan
Bilaga F Styrelsen 2017-02-06 1 Diarenummer: 0003/17 Handläggare: Mats Boogh Tel: 031-368 54 55 E-post: mats.boogh@stadshuset.goteborg.se Ägardialog Summering och handlingsplan Förslag till beslut i styrelsen
Läs merUtgångspunkter Arbetet mot diskriminering utgår från de lagar och bestämmelser som tar upp diskrimineringsfrågorna,
2007-08-20 1 (5) Dnr 01-2007:2708 s antidiskrimineringsstrategi Bakgrund Alla människor har ett okränkbart värde. Diskriminering utgör ett brott mot de mänskliga rättigheterna där rätten till likabehandling
Läs merStyrelsens arbetsordning
Styrelsens arbetsordning jämte instruktion för arbetsfördelning mellan styrelsen och generalsekreteraren (GS) och för verksamhetsuppföljning A. Styrelsens arbetsordning 1. Allmänt 1.1 Denna arbetsordning
Läs merANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))
Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva P8_TA-PROV(2015)0279 Bahrain, särskilt fallet med Nabeel Rajab Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet
Läs merEUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN
C 58/4 Europeiska unionens officiella tidning 24.2.2011 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS BESLUT av den 20 januari 2011 om arbetsordningen för Europeiska systemrisknämnden (ESRB/2011/1)
Läs merKommittédirektiv. Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Dir. 2018:20
Kommittédirektiv Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen Dir. 2018:20 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2018 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merRapporteringspolicy. Mars [Skriv text]
Rapporteringspolicy [Skriv text] Innehållsförteckning 1. SYFTE:... 2 2. OMFATTNING OCH TILLÄMPNING:... 2 3. VAD SOM SKA RAPPORTERAS:... 2 4. RAPPORTERING OCH UTREDNING:... 3 5. SAMARBETSSKYLDIGHET:...
Läs merFörslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. Ds 2019:4
Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige Sammanfattning Utredaren Lise Bergh har haft i uppdrag att föreslå hur en nationell institution för mänskliga rättigheter (MR-institution)
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15
2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129 Beslut vid regeringssammanträde den 3 december 2015 Utvidgning av och förlängd
Läs merLIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT ÄGARPOLICY
1 (5) LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT ÄGARPOLICY Beslutad av Styrelsen i Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Datum för beslut 2013-12-18 Träder ikraft 2014-01-01 Ersätter - Gäller för
Läs merIntressentdialog om Mänskliga Rättigheter
Swedfund, 12 november 2015 Intressentdialog om Mänskliga Rättigheter Mötesanteckningar Agenda Välkomsthälsning & uppdatering Tour de table introduktion av deltagare Swedfunds ansvar att respektera mänskliga
Läs merBOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT
BOMBER OCH GRANATER S V E N S K A B A N K E R S I N V E S T E R I N G A R I K O N T R O V E R S I E L L VA P E N E X P O R T Detta är en sammanfattning av en längre rapport publicerad på engelska av Diakonia
Läs merLagstiftningsöverläggningar
Kommenterad dagordning Rådet 2016-11-04 Statsrådsberedningen EU-kansliet Allmänna rådets möte den 15 november 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.)
Läs merReviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remiss från kommunstyrelsen
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING KANSLIET TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-11-28 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 508 09 015 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden
Läs merUppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för regeringens nationella arbete för mänskliga rättigheter
Regeringsbeslut I:18 2018-08-30 Ku2018/01727/DISK Kulturdepartementet Statistiska centralbyrån Box 24300 104 51 STOCKHOLM Uppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se
HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2017/2018
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2017/2018 Alla barn har rätt att lära och utvecklas i en trygg miljö och bemötas med respekt. Förskolan, skolan, fritidshem och annan verksamhet
Läs mer