Patientsäkerhetsberättelse 2013 och patientsäkerhetsplan 2014 för omsorgsförvaltningen Växjö kommun

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse 2013 och patientsäkerhetsplan 2014 för omsorgsförvaltningen Växjö kommun År 2013 Datum

2 Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivaren/omsorgsnämnden... 4 Verksamhetschef enligt HSL Medicinskt ansvarig sjuksköterska... 5 Hälso- och sjukvårdspersonalen medverkar i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i:... 5 Struktur för patientsäkerhetsarbetet... 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 6 Uppföljning genom egenkontroll... 6 Riskanalys... 6 Avvikelser... 6 Klagomål och synpunkter... 6 Sammanställning, analys och återkoppling... 7 Samverkan för att förebygga vårdskador... 7 Samverkan med patienter och närstående... 7 Resultat Kvalitetsarbete... 8 Inriktning... 8 Evidensbasering... 8 Avvikelser... 9 Kvalitetsregister Preventivt arbetssätt Senior Alert Nutrition Fallprevention Trycksår God vård i livets slut Svenska Palliativregistret... 15

3 God vård vid demens Svenskt register för Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens BPSD:registret Ytterligare fokusområden Rehabilitering Medicintekniska produkter Läkemedel Vårdhygien Dokumentation Sammanhållen Vård och omsorg Övriga förbättringsarbeten Patientsäkerhetsplan Avvikelsehantering Arbetet inom områden enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Nationell patientöversikt NPÖ Psykisk ohälsa hos äldre God vård i livets slutskede Preventivt arbetssätt God vård vid demenssjukdom God läkemedelsbehandling för äldre Sammanhållen vård och omsorg Övriga fokusområden inom patientsäkerhetsarbetet Nutrition Rehabilitering Trycksår Dokumentation Vårdhygien

4 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Sammanfattning Den mest omfattande åtgärden som vidtagits när det gäller förebyggande arbete under året är det fortsatta arbetet med att hitta arbetssätt med Senior Alert i särskilt boende samt införandet i ordinärt boende inom äldreomsorgen. 98 % av omsorgstagarna i särskilt boende var registrerade i registret i oktober. Antalet höftfrakturer har minskat med 25 % vilket kan kopplas till ett aktivt fall- och skadeförebyggande arbete. Antalet trycksår som uppstått i nuvarande verksamhet på särskilt boende har ökat under året medan trycksåren i ordinärt boende hade minskat något. Arbetet med trycksår fortsätter genom stort fokus på ett aktivt arbete med Senior alert. Inom området nutrition har målen för nattfasta ännu inte uppnåtts men det har skett en förbättring när det gäller ett garanterat näringsinnehållet i kosten och säkra hygienrutiner för livsmedelshanteringen på enheterna. Det ökande antalet munvårdsbedömningar ökar också förutsättningarna för ett gott näringsintag hos patienterna. Inom området vård i livets slut har vi uppnått målet för registreringsgrad (78 %) men inte målen som gäller utförande av brytpunktssamtal, behandling mot ångest och bedömning av smärta. En arbetsgrupp har utsetts för att stimulera måluppfyllelsen inom områdena under Under 2013 har 429 läkemedelsgenomgångar gjorts främst inom särskilt boende inom äldreomsorgen. I samband med läkemedelsgenomgångarna har 10 utbildningar för personalen också genomförts av farmaceut. Antalet läkemedelsgenomgångar hade minskat från 2012 då det gjordes 577. Målet var att öka antalet genomgångar och orsaken till minskningen är oklar. Genomgångarna har vid 10 tillfällen kombinerats med en utbildning för personalen kring läkemedel och äldre som hållits av farmaceut. Användandet av läkemedel som är olämpliga för äldre och antalet preparat som de äldre är ordinerade ligger trots en viss minskning förhållandevis högt i kommunen så arbetet kommer, i samverkan med landstinget att fortsätta mot samma mål som under Enligt resultaten i den återkommande nationella punktprevalensmätningen av vårdhygien så sker en stadig förbättring mellan mätningarna som sker två gånger per år. Målen som gäller handdesinfektion före och efter vårdarbete och frånvaro av smycken på händer och armar har dock inte uppnåtts. Under året har baspersonalen börjat dokumentera och läsa i utvalda delar av hälso- och sjukvårdsjournalen. Otydlighet i rutiner för att läsa dokumentationen och i informationsöverföring mellan baspersonal och sjuksköterskor innebär på en del enheter patientsäkerhetsrisker. Arbetet med att förbättra personalens kunskaper i dokumentation och att införa säkra rutiner för informationsöverföring är ett viktigt område under

5 Tre ärenden enligt lex Maria har anmälts av MAS till socialstyrelsen varav två gällde privata utförare och en kommunal hemvårdsenhet. Ett ärende ledde till inläggning på sjukhus. De andra ärendena ledde inte till vårdskada, men innebar en betydande risk för den enskildes hälsa. Risker för vårdskador har identifierats och hanterats genom avvikelser och synpunkter, samt genom de resultat som vi fått in genom egenkontroller, kvalitetsregister och andra resultat som delgivits oss genom olika mätningar. Egenkontroll har utförts inom nutrition, fallprevention, trycksår, vård i livets slutskede, rehabilitering, skyddsåtgärder, läkemedel, vårdhygien och dokumentation. Ett stort antal avvikelser som gällde insulin, läkemedelsplåster och blodförtunnande läkemedel ska analyseras och handlingsplan för att minska avvikelserna upprättas. När det gäller ordinerade rehabiliteringsinsatser så är bristerna i utförandegrad fortfarande stora. Detta är ett känt problem sedan flera år tillbaka. I projektet för ökat utförande på utvalda enheter har nu flera av enheterna lyckats uppnå målet. Trots de många uteblivna insatserna skrivs det fortfarande mycket få avvikelser. Projektet vardagsrehab har inneburit en utveckling mot högre utförandegrad på en utvald hemvårdsenhet och projektet har även haft många andra positiva effekter för patienternas hälsa och säkerhet. Båda projekten inom rehabilitering kommer att fortsätta under Övergripande mål och strategier Ledningssystem för kvalitet finns enligt SOSFS 2005:12. Revidering av ledningssystemet pågår enligt SOSFS 2011:9. Omsorgsnämnden fullgör sitt ansvar bl.a. genom att varje år fastställa en plan för patientsäkerhetsarbete och genom att följa och redovisa resultatet av detta arbete i patientsäkerhetsberättelsen. Omsorgsnämnden ser också till att det finns rutiner för att utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada, och för att vidta åtgärder till följd av dessa, samt att via MAS göra anmälan enligt lex Maria enligt SOSFS 2005:28. Omsorgsförvaltningens rutiner för arbete med avvikelser, synpunkter och klagomål och anmälan enligt lex Maria finns i handboken När det inte blev som det var tänkt. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivaren/omsorgsnämnden 4 skall säkerställa att chefer och medarbetare har kompetens, engagemang, ansvar och befogenheter för systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete skall efterfråga och följa upp mätbara mål, mått och mätrutiner för viktiga processer, även verksamhetsöverskridande

6 skall av enheter kräva medverkan i olika nationella och internationella kvalitetsregister för att på så sätt kunna bedöma verksamhetens kvalitet. Verksamhetschef enligt HSL 29 ansvarar för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva en vård av god kvalitet ansvarar för att operativa verksamhetsmål formuleras så att de är mätbara och för att målen nås ansvarar för att ta fram mätbara mål, mått och mätrutiner för viktiga processen, även verksamhetsöverskridande ansvarar för att utfallet analyseras, medarbetarna delges resultatet samt åtgärder initieras Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet. ansvarar för att journaler förs i den omfattning som förskrivs i patientdatalagen ansvarar för att beslut om att delegera hälso- och sjukvårds insatser är förenliga med säkerhet för patienten. ansvarar för att det finns rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fodrar det. ansvarar för att utreda och anmäla alvarlig skada eller risk för allvarlig skada lex Maria ansvarar för att patienten får den vård och behandling som en läkare förordnar om ansvarar för att ändamålsenliga och behövliga väl fungerande direktiv, instruktioner, riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering upprättas, fastställs, följs upp och revideras. Hälso- och sjukvårdspersonalen medverkar i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i: framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, risk- och avvikelsehantering, och uppföljning av mål och resultat Förutom ovanstående övergripande ansvarsbeskrivning så beskrivs också ansvar för respektive yrkeskategori i de rutiner som finns i handböckerna Rutiner för hälso- och sjukvård, Handbok för rehabilitering, Vård och omsorg i livets slut, När det inte blev som det var tänkt, Handboken för medicintekniska produkter och Nutritionshandboken, 5

7 Struktur för patientsäkerhetsarbetet Uppkomna vårdskador mäts genom avvikelserapporteringssystemet och redovisas till omsorgsnämnden vid delårs- och årsrapporter samt genom patientsäkerhetsberättelsen. Ansvariga chefer tar del av egna resultat via avvikelsesystemet och anställd personal får återkoppling på arbetsplatsträffar. När beslutade åtgärder har vidtagits bestäms också uppföljningsdatum. Uppföljningsansvaret kan ligga på olika nivåer beroende på vilken typ av händelse det gäller och allvarlighetsgraden. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits utifrån patientsäkerhetsplanen samt utifrån de rutiner för avvikelsehantering, klagomåls/synpunktshantering och anmälningar enligt lex Maria som beskrivs i handboken När det inte blev som det var tänkt. Arbetet med riskbedömningar och förebyggande åtgärder för de äldre patienterna när det gäller risk för trycksår, undernäring och fall har förstärkts genom att Senior Alert har införts, främst i särskilt boende inom äldreomsorgen. Uppföljning genom egenkontroll Arbetet med egenkontroller beskrivs i patientsäkerhetsplanen och resultatet därav redovisas i denna berättelse och i årsrapporten. Riskanalys Riskbedömningar görs i stor utsträckning för enskilda patienter i samband med registrering i kvalitetsregistret Senior Alert. Det görs också i flera andra sammanhang t.ex., inför att en skyddsåtgärd ordineras. Även om patientsäkerheten diskuteras i många olika sammanhang och riskbedömningar görs så finns det ingen etablerad modell för riskanalyser ur ett patientperspektiv vid verksamhetsförändringar. Detta ser vi som ett förbättringsområde inför kommande år. Avvikelser När en händelse har inträffat som hade kunnat leda till en vårdskada skrivs en avvikelserapport. Vid allvarligare händelser kontaktas också MAS. Händelseanalys och uppföljning sker enligt rutiner i handboken När det inte blev som det var tänkt. Sammanställning av årets avvikelser finns tillgänglig i verksamhetssystemet både på förvaltnings- och enhetsnivå. Omsorgscheferna använder detta i sin uppföljning med respektive enhet. Varje enhetschef ansvarar för återkoppling till sin verksamhet. Klagomål och synpunkter Riktlinjer för synpunktshantering finns i handboken När det inte blev som det var tänkt Målsättningen är att ständigt utveckla och stärka verksamheten genom synpunktshanteringen. 6

8 Klagomål som kommer till Omsorgsnämndens kännedom via anmälan till Inspektionen för vård och Omsorg - IVO eller som ett ärende från Patientnämnden handläggs av MAS på likartat sätt som våra egna avvikelser och synpnkter. Modellen som används för händelseanalysen är hämtad från Socialstyrelsens, SKL:s m.fl. s handbok för patientsäkerhetsarbete. Sammanställning, analys och återkoppling Synpunktshantering redovisas i delårs- och årsrapporter kopplat till frågeställningar i bland annat förvaltningens verksamhetsplan samt Ledningssystem för kvalitet i omsorgsnämndens verksamhet. Alla enheter ska ha en god uppföljning av sin synpunktshantering. Statistik ska redovisas och återkopplas av chefer till personalen i verksamheten i samband med delårsrapport och årsrapport. Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan med Landstinget Kronoberg regleras genom överenskommelserna 1 Hemsjukvård i Kronobergs län Överenskommelse mellan kommunerna och Landstinget i Kronobergs län gällande insatser i somatisk hemsjukvård och 2 Rutiner för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård i Kronobergs län. 3 Avtal om samverkan inom psykiatrin har undertecknats under året. Samverkan med primärvården regleras genom lokala avtal mellan hemsjukvårdsenheter och vårdcentralerna i Växjö kommun. Något övergripande samverkansavtal enligt 26 HSL finns för närvarande inte. De stärkta strukturerna för samverkan inom hälso- och sjukvård och omsorg mellan kommuner och landsting har fortsatt sitt arbete under året. Samverkan mellan olika enheter inom omsorgsförvaltningen beskrivs i rutiner för hälso- och sjukvård i handböckerna. Samverkan med patienter och närstående När en synpunkt kommit till förvaltningens kännedom ska synpunktslämnaren få ett mottagningsbesked inom fem arbetsdagar om att synpunkten mottagits. Återkoppling på hur synpunkten hanterats ska ges till den som önskar inom två veckor. Folder med beskrivning av synpunktshanteringen finns på Växjö kommuns hemsida tillsammans med riktlinjer och information om hur man vänder sig till Patientnämnden och Inspektionen för vård och omsorg, samt ansöker om ersättning enligt patientförsäkringen. 1 Överenskommelse som beskriver ansvarsgränserna mellan kommun och landsting inom den somatiska (kroppsliga) hälso- och sjukvården i länet. Finns att läsa på 2 Rutiner för Landstinget Kronoberg och länets kommuner om hur lagen om betalningsansvar vid utskrivning (BAL) ska tillämpas. Finns att läsa på 3 Avtalet finns att läsa på under fliken Samverkan och informationsöverföring. 7

9 Redovisning och dialog sker i Växjö kommunala pensionärsråd - KPR, omsorgsnämndens Handikappråd samt Anhörigrådet. Resultat 2013 Kvalitetsarbete Till grund för allt kvalitetsarbete ligger inrapporterade avvikelser och synpunkter, samt de resultat som registreras i kvalitetsregistren. Ett nytt verksamhetsstöd för avvikelsehanteringen infördes under 2012, vilket nu underlättar användarnas delaktighet i avvikelsehanteringen. Baspersonalen har under året succesivt fått möjlighet att själva registrera en avvikelse och följa ärendehanteringen via datorn. Enheternas arbete med kvalitetsutveckling har genom detta lyfts fram och diskuterats. En ny rutin fastslår att avvikelsehanteringen ska vara en återkommande del på teamträffen. Det finns en del svårigheter när det gäller kategorisering av avvikelserna fortfarande vilket gör att statistiken fortfarande kan vara något missvisande. I huvudsak ger statistiken en god bild av de avvikelser som sker på enheten. Mycket tyder dock på att vidtagna åtgärder och uppstådda skador inte registreras fullt ut. Det finns också en del brister i flödet när det gäller samverkan i teamet kring avvikelser. En del enheter har ännu inte kommit i gång med tillämpningen av de nya riktlinjerna för teamträffar. Inriktning Patienternas delaktighet Arbete har gjorts för att förstärka patienternas och närståendes delaktighet genom att legitimerad personal har fått information utifrån socialstyrelsens rekommendationer i handboken Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Evidensbasering Arbete har bedrivits för att öka medvetenheten hos den legitimerade personalen om vikten av ansvaret för att uppdatera sina kunskaper och alltid försäkra sig om att det arbetssätt man tillämpar är evidensbaserat4. På personalmöten har vikten av att ta del av de vårdprogram och den forskning som berör vår verksamhet betonats. Arbetet ska utgå från Vårdhandbokens rekommendationer och de rutiner och riktlinjer som finns i förvaltningens handböcker. 4 Vetenskapligt förankrat 8

10 Avvikelser Avvikelserna rapporteras från perioden Fall Antalet inrapporterade falltillbud var Motsvarande siffra för 2010 var 2913 och år 2011 var siffran Vi kan alltså se ett förhållandevis högt antal fall. Glädjande är dock att antalet höftfrakturer har minskat med cirka 25 %. Vid 411 av fallen bars höftskyddsbyxor, vilket får förmodas ha en skyddande effekt. Fallen sker ganska jämt fördelade över dygnet. Det vanligaste är att man faller i sovrummet eller i badrummet. Fallen är fördelade över boendeformerna enligt följande; Ordinärt boende (1597), särskilt boende äldreomsorg (1562), bostad med särskild service (200), korttidsboende SoL (126) och korttidsvistelse LSS (8). De 5 vanligaste faktorerna som sätts i samband med fallen är; Riskbeteende/bristande insikt (1097), Oro (490), Svårt att hantera hjälpmedel (306), Förvirring (334) och Yrsel (324) 1211 skador är rapporterade i samband med fallen, varav 2 dödsfall. Eftersom antalet höftfrakturer som rapporterats in i avvikelsesystemet inte överensstämmer med det antal som mätning av rehab gör så finns det en risk att även övrig skadestatistik är ofullständig. Trolig orsak till detta är att allvarligare skador ibland inte är diagnostiserade när avvikelsen registreras. Problemet är påtalat för enhetscheferna som alltid ska kontrollera att alla uppgifter finns med innan avvikelsen avslutas. Läkemedel Antalet registrerade avvikelser som rör läkemedel var Avvikelserna var fördelade på boendeformerna enligt följande; Ordinärt boende (776), Särskilt boende (685), Bostad med särskild service (135), Korttidsboende SoL (14), Korttidsvistelse LSS (4). Antalet personer som får hjälp med läkemedelshantering är fler (783) inom ordinärt boende än inom särskilt boende (524). De allra flesta avvikelserna sker i bostaden och de är jämnt fördelade över veckans dagar. Den vanligaste tidpunkten för avvikelser som rör läkemedel är mellan kl. 18 och 22 (509). Följt av kl. 05 till 09 (452) och kl (335). De 5 vanligaste händelserna är; Utebliven dos (1114), fel tid för överlämnande (101), fel i iordningställande (85), avvikelser narkotika 25 och förväxling av patient (22) Många läkemedel distribueras nu via plåster t.ex. smärtlindring. Plåstren ska oftast bytas var 3:e dag. 114 av avvikelserna gällde läkemedelsbehandling med plåster. 42 av avvikelserna gällde insulinbehandling. 67 gällde behandling med blodförtunnande läkemedel, varav 3 gällde blodförtunnande i injektionsform. De vårdskador som registrerats i samband med läkemedelshantering var; Psykiskt lidande (25), smärta (23) och annan (22). En person blev inlagd på sjukhus till följd av brister i läkemedelshanteringen, 41 av avvikelserna ledde till kontakt med läkare i någon form. De 5 9

11 vanligaste angivna orsakerna var; Glömska (488), Annat (218), Bristande rutiner (199), Stress (139) och Missförstånd 131 Medicintekniska produkter - MTP Avvikelserna som rör MTP räknas per kalenderår. Totalt registrerades 60 avvikelser under perioden. En avvikelse ledde till rapport till Läkemedelsverket. Antalet avvikelser som bedöms ha inneburit risk för allvarlig skada var 23 st. De skador som registrerats var: Blånader och tillfälligt försämrad gångförmåga (1), annan 2, psykiskt lidande 1, sårskador 3. Sju avvikelser ledde till kontakt med sjuksköterska eller läkare. Stick- och skärskador Sjutton rapporter om att personal har stuckit sig har inkommit. Nya arbetsmiljöregler gör att flertalet kanyler kommer att vara stickskyddade och därför antas vi få en rejäl minskning under Rehabilitering Totalt har 43 avvikelser rapporterats inom området. Eftersom upprepade mätningar har visat på stora brister i utförandet av insatser ordinerade av sjukgymnast så vet vi att det föreligger en stor underrapportering. Därför görs ingen analys av denna statistik. De skador som rapporterats var fördröjd rehabilitering (7) och psykiskt lidande (2). Bristerna i avvikelserapporteringen har vid ett flertal tillfällen påtalats av MAS för ansvariga chefer. Övrig hälso- och sjukvård Totalt registrerades 154 avvikelser. De 5 vanligaste händelserna var; Brister i utförande (43), Annat (37), Utebliven insats (26), Informationsöverföring (14), Dokumentation (9). Tre av avvikelserna ledde till inläggning på sjukhus. 9 till kontakt med läkare och 16 till extra tillsyn/övervakning. Avvikelser som inkommit till förvaltningen från annan vårdgivare/annan part 97 avvikelser har inkommit. De 5 vanligaste händelserna var; Brister i vårdplanering (18), Annat (18), Vårdplan i LINK bristande (11), Brister i förhållningssätt(10), Patientinformation till landstinget saknas eller är bristande (6). En av avvikelserna har lett till extra tillsyn/övervakning. Två ledde till psykiskt lidande och en till smärta. I övrigt finns inga allvarligare åtgärder eller skador registrerade. Avvikelser som skickats från förvaltningen till annan vårdgivare/part Totalt skickades 118 avvikelser. De 5 vanligaste händelserna var; Bristande informationsöverföring utanför LINK (26), Annat (22), Läkemedelshantering (18), Medicinsk slutanteckning ej signerad (18), Brister i informationsöverföring i LINK (18) Registrerade vårdskador var psykiskt lidande (9), smärta (4), annat (11), trycksår grad 2. I 15 av avvikelserna har den rapporterande registrerat att det fanns risk för felbehandling. Inom 10

12 detta område finns det en stor känd underrapportering när det gäller läkemedelshanteringen och de medicinska slutanteckningarna från landstinget slutenvård. Lex Maria Tre avvikelser har lett till en anmälan enligt lex Maria under året. En avvikelse gällde utebliven dos av insulin hos en patient med personlig assistens från privat assistensbolag. Pga. brister i rutiner hos företagets bemanningsenhet fick inte den assistent som sjukanmält sig någon ersättare. Patienten fick inte någon hjälp alls förrän på eftermiddagen. Ingen vårdskada uppstod. En annan anmälan gällde att en patient i ett särskilt boende inom äldreomsorgen som drivs av privat utförare fick föras till sjukhus med allvarliga symptom på intorkning. Den huvudsakliga orsaken till detta var brister i informationsöverföringen mellan personalen och sjuksköterska och brister i dokumentationsrutiner. En tredje anmälan gällde att en patient fick fel sorts insulin i 8 dagar pga. en miss i informationsöverföringen mellan sjuksköterska och personal och att personalen som gav insulinet (6 olika) inte följde rutiner för läkemedelshanteringen. De kontrollerade inte att det var rätt insulin som låg hemma hos patienten. Händelsen inträffade på kommunal hemvårdsenhet. Ingen vårdskada uppstod. Andra ärenden med Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg IVO Tre ärenden med begäran om handlingar och yttranden angående anmälan om fel i vården har inkommit från Inspektionen för vård och omsorg - IVO. Två anmälningar har gjorts till IVO angående att enskilda sjuksköterskor genom brister i sitt yrkesutövande eller andra omständigheter anses utgöra en risk för patientsäkerheten. Sjuksköterskorna är/var anställda på särskilda boenden som drivs av privata utförare. En begäran om yttrande har inkommit från IVO gällande bedömning av om en sjuksköterska utgör en risk för patientsäkerheten i sitt yrkesutövande. Den sjuksköterskan är nu anställd av annan vårdgivare. Ärenden från patientnämnden Fyra ärenden har inkommit från patientnämnden. Tre ärenden gällde kommunalt driven hemsjukvårdsverksamhet och ett gällde ett särskilt boende som drivs av privat utförare. Synpunkter Fjorton synpunkter som gällde hälso- och sjukvård har registrerats. Synpunkterna var negativa och inkom via MAS (12) eller enhetschef (2). Tre av synpunkterna kom från patienter och övriga från närstående. 11

13 Kvalitetsregister Omsorgsförvaltningen strävar mot ett aktivt användande av kvalitetsregistren Senior Alert, Svenska palliativregistret och Svenskt register för Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens BPSD-registret. Resultaten från registren redovisas utifrån registrerade resultat Preventivt arbetssätt Senior Alert Mål 1. Minst 90 % av alla omsorgstagare 65 år och äldre som bor på särskilt boende eller på tillfällig placering för äldre ska ha fått riskbedömning som registrerats i Senior Alert. 2. Alla enheter i ordinärt boende ska ha påbörjat registrering. 3. För minst 80 % av alla som enligt registret faller ut i risk ska åtgärder ha planerats. 4. De enheter som är intresserade ska registrera munvårdsbedömningar utförda genom användande av bedömningsinstrumentet ROAG 5. De enheter som vill presentera förbättringsarbeten utförda med hjälp av Senior Alert ska presentera dem på Senior Alertdagen Resultat % av alla omsorgstagare 65 år och äldre var registrerade i Senior Alert 2. 6 hemvårdsenheter dvs. 1/3 har ännu inte påbörjat registrering i registret. 62 % av de personer som bedömts ha en risk inom något av områdena fall, undernäring eller trycksår har också en registrerad åtgärd munvårdsbedömningar är utförda enligt ROAG. 4. Två enheter presenterade förbättringsarbete på Senior Alertdagen. Nutrition Mål Mat och näring erbjuds med god fördelning över dygnet. Nattfastan i särskilda boenden för äldre ska vara högst 11 timmar. 12

14 2. Energiinnehållet och näringsvärdet för de konsistensanpassade specialkosterna ska vara säkrat så att omsorgstagarna får den energi och näring de behöver. 3. Ingen ska smittas eller insjukna till följd av olämplig hantering av livsmedel ur hygiensynpunkt. Alla avdelningskök ska ha fungerande egenkontrollsystem. 4. Nya ordinations- och beställningsrutiner av specialkost ska införas, med syftet att alla omsorgstagare med behov av specialkost ska få rätt kost ordinerad, beställd och levererad. Resultat 1. Av de äldre i särskilda boenden hade 78 % under hösten en nattfasta på 11 timmar eller lägre. Resultatet är baserat på om omsorgstagarna har blivit erbjudna näring under natten, alltså inte den faktiska nattfastan. Endast 67 % hade en faktisk nattfasta på 11 timmar eller lägre. 2. Näringsvärdet i de konsistensanpassade specialkosterna som levereras från kostenhetens kök (middag med dessert och kvällsmat) ger ett tillräckligt energi- och proteinintag i förhållande till vad de beräknas utgöra av dagens totala energibehov. 3. Ingen smitta har rapporterats till följd av livsmedelshanteringen. Alla avdelningskök har fungerande egenkontrollssystem. 4. Nya ordinations- och beställningsrutiner har införts. Detta har lett till förbättringar av säkerheten, men ännu återstår en del implementeringsarbete för att detta ska fungera fullt ut. Fallprevention Mål Minskning av antalet höftfrakturer med 5 % jämfört med Minskning av antalet fall som lett till inläggning på sjukhus jämfört med genomsnittet för Träning ska vara en av de fem vanligaste åtgärderna som registrerats i Senior Alert. Resultat Antalet höftfrakturer har minskat med 25 %. Under perioden 1 okt sept 2013 ådrog sig 89 personer en höftfraktur. 29 av omsorgstagarna bodde i särskilt boende, övriga i ordinärt boende.

15 14 2. Antalet fall som lett till inläggning på sjukhus var 128. Jämförelsetal saknas pga. byte av mätmetod. Den siffra som mättes mellan 2009 och 2011 vara antalet fall som lett till läkarvård eller inläggning på sjukhus och den låg då i genomsnitt på 154. Antalet fall som lett till läkarvård under 2013 var 110. Av dem var 30 hembesök av läkare, 49 besök på mottagning och 31 rådgivning av läkare per telefon. 3. Träning var en av de fem vanligaste utförda åtgärderna. De vanligaste planerade åtgärderna var; larm/extra tillsyn (397), hjälpmedelsförskrivning (367), fysisk träning (192), assistens vid förflyttning (182), assistans vid personlig vård (164). Åtgärder som rörde läkemedel var; översyn av läkemedel (124) och läkemedelsgenomgång (107) Övriga satsningar med fokus på att förhindra fall Sedan januari arbetar arbetsterapeuter och sjukgymnaster med att initiera tidiga insatser för att förhindra fall vid ärendemottagning i Rehabtelefonen. Vid alla samtal från personer i ordinärt boende ställs frågorna har du/patienten fallit under det senaste året? och är du/patienten rädd för att falla? eller till närstående tror du att han/hon kommer att falla inom de närmaste månaderna om ingen förebyggande åtgärd sätts in? Vid annan ärendeingång ställs frågorna vid kommande telefonsamtal eller vid planerat hembesök. Jakande svar på någon av frågorna resulterar i gemensamt hembesök av arbetsterapeut och sjukgymnast för bedömning av fallrisk. Vid hembesöket används strukturerade bedömningsinstrument som ligger till grund för vilka insatser som initierats. Upplevelsen är att detta fångar upp patienter med fallrisk i ett tidigare skede och att relevanta insatser kan initieras för att undvika fall. Det strukturerade arbetssättet leder också till ett utvecklat teamsamarbete och utvecklande av ett gemensamt och likartat arbetssätt. Uppdraget för den förvaltningsövergripande fallgruppen har reviderats och uppdraget för ansvarig sjukgymnast och sjuksköterska inom fallområdet har omarbetats och förtydligats. Det finns nu också en ny produkt i sortiment, fallskyddsmatta, och kriterier för förskrivning av sådana togs fram under hösten. Samverkansprojektet Håll dig på benen har fortsatt med 5 olika sammankomster under året. Förutom Omsorgsförvaltningen så har Tekniska förvaltningen, Polisen, Pensionärsorganisationerna, Civilförsvarsförbundet, Värends räddningstjänst och Landstinget Kronoberg varit aktiva vid sammankomsterna. Aktiviteterna har varit bl.a. föreläsningar med fokus på hur man kan behålla sin hälsa genom åldrandet, trafiksäkerhet, vardagssäkerhet, utomhusaktiviteter, dans, sång och musik. Antalet deltagare har varit 585. Trycksår Mål 2013 Minska trycksåren i grad 2-4 för omsorgstagare i särskilt boende för äldre och i ordinärt boende med hemtjänst och hemsjukvård.

16 Resultat Antalet trycksår i grad 2-4 var 42. Det innebär en marginell ökning jämfört med 2012 då antalet var 40. I särskilt boende inom äldreomsorgen hade antalet ökat från 20 till 24, och i ordinärt boende hade det skett en minskning från 20 till 17. Inom omsorg och funktionsnedsättning hade endast en patient ett trycksår. 30 av trycksåren hade uppstått i nuvarande boendeform. Under 2012 var motsvarande antal 19. Tjugo av de 30 trycksår som hade uppstått i nuvarande verksamhet var i särskilt boende inom äldreomsorgen. Antalet patienter som ingår i mätning var i särskilt boende inom äldreomsorgen 530, i ordinärt boende 1090 och inom omsorg och funktionsnedsättning i bostad med särskild service 155, i omsorg och funktionsnedsättning i ordinärt boende 39. Detta är totalt 1814 patienter. Vid mätningen 2012 ingick 2140 patienter. Andelen patienter med trycksår har ökat från 1,9 % 2012 till 2,3 % under I särskilt boende är andelen patienter med trycksår 4,5 %, jämfört med 3,5 % Vid slutet av året inleddes ett utbyte av grundmadrasserna på våra särskilda boenden, vilket är en åtgärd som i andra kommuner har visat sig effektivt i preventivt syfte. God vård i livets slut Svenska Palliativregistret Mål Sammantaget ska landstinget och länets kommuner registrera 70 % eller fler av dödsfallen i Svenska Palliativregistret. 2. Brytpunktssamtal av läkare ska genomföras i minst 60 % av dödsfallen som sker i kommunal vård och omsorg. 3. Vården ska ha förbättrats med i genomsnitt 10 % för de fyra indikatorerna brytpunktssamtal, smärtskattning, munhälsa och ordination av injektionsmedel mot ångest. 4. De som vill ska redovisa sina förbättringsarbeten på Senior Alertdagen. Resultat 1. I september var 78,4 % av dödsfallen registrerade under det senaste året. 2. Brytpunktssamtal av läkare hade enligt uppgift i journalen genomförts med patienten inför 45 % av dödsfallen. Brytpunktssamtal med närstående hade genomförts inför 73 % av dödsfallen.

17 3. Resultaten för de 4 indikatorerna hade i genomsnitt försämrats med 3,5 %. Smärtskattningen hade förbättrats med 3,4 %. Övriga indikatorer hade försämrats enligt följande; brytpunktssamtal -6,6 %, ordination mot ångest -3 % och munhälsobedömning -7,9 %. God vård vid demens Svenskt register för Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens BPSD:registret Mål 2013 Att påbörja införandet av BPSD:registret och därigenom införa ett standardiserat arbetssätt vid BPSD:symptom. Resultat 16 registreringar hade gjorts. Antal med demens Vid mätning i november där kommunens sjuksköterskor svarar på frågan om hur många patienter som har ett dement beteende och hur många av dem som har demensdiagnos blev svaren följande: I särskilt boende hade 310 av 550 patienter ett dement beteende (56 %). Tvåhundra av dem hade fått demensdiagnos. I ordinärt boende hade 247 av 1090 patienter ett dement beteende och 130 av dem hade diagnos. Ytterligare fokusområden Rehabilitering Medicintekniska produkter Läkemedel Vårdhygien Dokumentation Sammanhållen vård och omsorg Rehabilitering Mål 2013 Ökad utförandegrad av hälso- och sjukvårdsinsatser ordinerade av sjukgymnast på fem projektenheter till 85 %. 16

18 Resultat Ökad utförandegrad av hälso- och sjukvårdsinsatser ordinerade av sjukgymnast i projektet. Arbetet med att nå en högre utförandegrad av insatser ordinerade av sjukgymnast till baspersonal har fortsatt på de sju enheter som ingår i projektet. Samtliga enheter har tagit fram en handlingsplan för hur de ska nå uppsatta mål och planerna har redovisats för MAS och Rehabchef vid de regelbundna möten som genomförts under året. Målet var att nå en utförandgrad på 85 procent och vid mätningen i november var resultatet 83 procent (snittvärde) jämfört med 75 procent i början av året. Tre av enheterna nådde målet med 85 procents utförandegrad. Som underlag har signeringslistorna samlats in och utförandegraden beräknats genom summering av genomförd åtgärd samt erbjuden åtgärd. Trenden har under året varit positiv och samtliga enheter har förbättrat sitt resultat. Två av enheterna har nu utgått ur projektet pga. stadigvarande goda resultat. Ökat fokus på ökad utförandegrad på övriga enheter Under hösten genomfördes utbildning av nya rehabombud och en repetitionsutbildning för rehabombud har planerats för genomförande under Under 2013 har en för Växjö kommun ny modell av rehabilitering kallad Vardagsrehabilitering testats och utvärderats. Fokus har varit på att utföra och stödja patienternas rehabilitering bl.a. genom att förstärka stödet till baspersonalen i deras vardagsrehabiliterande arbete. En arbetsterapeut (0,80) och en sjukgymnast (0,80) genomför vardagsrehab i ett utvalt hemvårdsområde i Växjö. Skillnaden i arbetsmodellen är att arbetsterapeut och sjukgymnast arbetar i ett mindre geografiskt område jämfört med den traditionella rehabiliteringen i Växjö kommun. De arbetar hela sin arbetstid i en och samma hemvårdsgrupp och har därför förutsättningar att vara mer närvarande i hemvårdsgruppen och hos patienterna. Teamträffar har genomförts 1 gång/vecka. HSL-ordinationer med signeringslista följs upp tätare än vid traditionell rehabilitering. Totalt har vardagsrehab omfattat 93 patientärenden (februari till oktober). Resultatet för patienterna är att antalet fall har minskat. Enligt personalen bedömning så har trygghetskänslan ökat och förmågan att självständigt klara vardagsaktiviteter har förbättrats. 17

19 Medicintekniska produkter Mål 2013 Utveckling av hjälpmedelssystemet Sesam och rutiner på HjälpmedelsCentrum för att säkra produktleveranser enligt beställning. Resultat För att garantera hjälpmedelsleverans enligt beställning har rutiner och arbetssätt setts över och förbättrats. Under hösten har det varit färre avvikelser kopplat till hjälpmedelsleveranser jämfört med tidigare. Sammantaget har många olika förändringar i arbetssätt inneburit att behovet av nyinköp av hjälpmedel minskat och återanvändningen av hjälpmedel ökat. Arbete med processkartläggning har skapat ett ökat ansvarstagande hos personalen. Arbetet med att säkra och korta ner leveranstiderna på hjälpmedel ut till kund är också ett led i att minska behovet av nyinköp och att effektivare använda begagnade produkter. Vid jämförelser av inköp mellan 2012 och 2013 syns en minskad volym av nyinköp så åtgärderna bedöms ha haft effekt. Hjälpmedlen har delats in i olika kategorier: 1. Lagervara (hjälpmedel med hög förskrivning och/eller behov av snabb leverans) levereras nästa arbetsdag. Om lagervara behöver justeras/ändras av tekniker före leverans är leveranstiden 7 arbetsdagar 2. Beställningsvara (hjälpmedel med låg förskrivningsvolym och/eller oftast inte samma behov av snabb leverans) levereras inom 17 arbetsdagar. 3. Udda artiklar utanför sortimentet och proformalån (tillfälligt lån för att pröva produkt) levereras inom 30 arbetsdagar. Gäller även andra artiklar som finns i Sesam, beroende på leverantörens leveranstid Genom förändringar kan lagerytan användas mer effektivt och kunderna vet också när de kan förvänta sig leverans av produkt. Läkemedel Mål Alla enheter ska ha aktuella lokala rutiner för läkemedelshantering som är fastställda av MAS. 2. Minskning av antalet olämpliga läkemedel för patienter 75 år och äldre. 3. Minskning av antalet läkemedel mot psykos som administreras via apodos för patienter 65 år och äldre. 18

20 4. Minskning av användandet av antiinflammatoriska läkemedel (NSAID, COXhämmare) för personer 75 år och äldre. Resultat 1. Alla enheter har aktuella rutiner för läkemedelshanteringen och granskningen av farmaceut visar också på att ordningen var god på de granskade enheterna. 2. Antalet ordinerade olämpliga läkemedel för patienter 75 år och äldre hade minskat mellan alla de 6 månader som mätningen pågick. Minskningen var i genomsnitt 1,4 %. 3. Antalet läkemedel mot psykos som administreras via apodos för patienter 65 år och äldre hade minskat mellan tre av månaderna och ökat mellan tre. Totalt innebar det en ökning på i genomsnitt 0,6 %. 4. Ordinationerna av antiinflammatoriska läkemedel (NSAID, COX-hämmare) för personer 75 år och äldre hade minskat mellan alla de 6 månader som mätningen pågick. Minskningen var i genomsnitt 0,5 %. Antalet fördjupade läkemedelsgenomgångar (där farmaceut deltar) var 429 fördelat på 16 enheter. Detta var en minskning från 577 under Merparten av de fördjupade läkemedelsgenomgångarna görs i särskilt boende för äldre och endast ett fåtal i ordinärt boende. Under året har 10 så kallade kick-offer hållits av farmaceut. Kick-offerna innebär att personalen erbjuds utbildning inom området läkemedel och äldre. Vårdhygien Mål Samtlig personal ska använda handsprit före och efter patientnära arbete enligt vårdhygieniska riktlinjer och ingen ska använda smycken på händer eller armar. 2. Samtliga enheter ska genomföra en egenkontroll Resultat % av personalen använde handsprit före patientnära arbete och 94 % efter. 92 % av personalen var fria från ringar, armband och klockor i det vårdtagarnära arbetet. I samma mätning 2012 var resultaten för desinfektion före 62 %, desinfektion efter 87 % och 83 % var då fria från ringar, armband och klockor. Resultaten har alltså på ett år förbättrats med i genomsnitt 9 % enheter inom äldreomsorgen har under året utfört egenkontroll av hur vårdhygieniska riktlinjer tillämpas på enheten. Endast 2 enheter inom omsorg och funktionsnedsättning har utfört egenkontroller.

21 Vinterkräksjuka Verksamheterna har haft 23 utbrott av vinterkräksjuka under året. Detta är en ökning jämfört med de 14 utbrotten under En del enheter har drabbats vid upprepade tillfällen. Totalt har 197 omsorgstagare insjuknat varav 5 har avlidit i samband med magsjukan. Av personalen har 145 insjuknat. Detta är en fördubbling i antalet insjuknade och avlidna jämfört med Flertalet utbrott har dock varit små vilket kan tyda på att många enheter har tillämpat rutinerna för att bryta smittspridningen väl. Multiresistenta bakterier Ett fall av MRSA har lett till smittspårningsåtgärder under året. Ett antal fall av ESBL har förekommit. Statistik finns ej för Växjö kommun. Dokumentation Mål 2013 En säker journalföring i den digitala journalen. Resultat Granskning av journalerna visar på brister fr.a. i överskådligheten i journalerna. Det kan vara svårt att hitta aktuella uppgifter snabbt, och det finns hos många en osäkerhet i vilka sökord som ska användas. Granskning av dokumentationen i ärenden i LINK visade att den till mycket stor del fungerar enligt rutinerna och att vårdplanerna är tydliga och begripliga för patienterna. Sammanhållen Vård och omsorg Mål Minska undvikbar slutenvård så att den är mindre än under Minska antalet återinläggningar i slutenvård inom 30 dagar efter utskrivning så att de är färre än under Öka antalet individuella planer - SIP enligt socialtjänstlagen - SoL och Hälso och sjukvårdsslagen - HSL. Strategier Förstärka arbete med vårdplaneringar inför utskrivning genom att vid behov upprätta individuell plan - SIP De patienter som har behov av fast vårdkontakt ska erbjudas det. 20

22 Patienter som har skrivits ut från slutenvården ska senast efter 7 dagar få kontakt med hemsjukvården. Resultat 1. Under mätperiodens 6 månader minskade den undvikbara slutenvården under 3 av månaderna. 2. Antalet återinläggningar har minskat under 4 av mätperiodens 6 månader. 3. Antalet samordnade individuella planer - SIP är i dag 25. De är fördelade på 7 inom verksamhet enligt LSS och 18 inom verksamheter enligt SoL. Det finns ingen säker uppgift om antalet SIP:ar under 2012 men upplevelsen är att de har ökat. Övriga förbättringsarbeten Kvalitetssäkring av bedömningar ISBAR 5 utbildning i kommunikationsteknik för sjuksköterskor har fortsatt. Samtliga sjuksköterskor har gått utbildningen. Samtliga sjuksköterskor har fått MEWS 6 utbildning i bedömningar av hälsotillstånd för sjuksköterskor Inkontinens En översyn pågår av vårdprogrammet. Detta görs i ett nätverk för sjuksköterskor i länet då vårdprogrammet är länsövergripande. Patientsäkerhetsplan 2014 Avvikelsehantering Avvikelser som gäller fall Mål 1. Minska antalet fall 2. Minskning av antalet höftfrakturer med 5 % jämfört med ISBAR identifikation, Situation, Bakgrund, Analys, Råd är ett kommunikationsverktyg för att säkerställa informationsöverföringen vid förändringar i hälsotillståndet 6 MEWS Modified Early Warning Score hjälpmedel för bedömning av vitala funktioner 21

23 3. Minskning av antalet fall som lett till inläggning på sjukhus jämfört med 2013 Strategi Arbetet med fallprevention fortsätter enligt handlingsplan som upprättas av förvaltningens fallpreventionsgrupp. Avvikelser som gäller läkemedel När det gäller avvikelser inom läkemedelshanteringen så är det fr.a. det höga antalet avvikelser som rör läkemedelsplåster, insulin och blodförtunnande läkemedel som är oroande. Några allvarliga avvikelser har orsakats av brister i rutiner för informationsöverföring mellan sjuksköterska och baspersonal. Mål Minskning av antalet avvikelser som gäller insulin, blodförtunnande och behandling med läkemedelsplåster Alla enheter ska ha säkra rutiner för informationsöverföring mellan sjuksköterska och baspersonal. Strategi En analys av de tre typerna av avvikelser som grupp måste göras och handlingsplan upprättas. Om enskilda enheter har hög förekomst ska även lokala handlingsplaner upprättas på de enheterna. Information till all personal om vikten av att ha säkra rutiner för informationsöverföring mellan sjuksköterska och baspersonal. Arbetet inom områden enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Nationell patientöversikt NPÖ Mål Att under 2014 införa NPÖ som innebär att landsting och övriga kommuner, efter samtycke från den enskilde kommer att kunna ha tillgång till kommunens patientjournaler. Strategi En IT-samordnare med inriktning på e-hälsa rekryteras i början av

24 Psykisk ohälsa hos äldre Mål Öka personalens kunskap om psykisk ohälsa hos äldre Strategi Kompetensutveckling för personalen är planerad inom området. God vård i livets slutskede Mål 1. Sammantaget ska landstinget och länets kommuner registrera 70 % eller fler av dödsfallen i Svenska Palliativregistret. 2. Vården ska ha förbättrats med i genomsnitt 10 % för de fyra indikatorerna brytpunktssamtal, smärtskattning, munhälsa och ordination av injektionsmedel mot ångest. 3. Den genomsnittlig måluppfyllelse av de fyra indikatorerna ska vara lägst 60 %. Strategi Kompetensutveckling för sjuksköterskor och baspersonal inom området vård i livets slut med fokus på de fyra prioriterade indikatorerna. Preventivt arbetssätt Mål % av de som bor i särskilda boenden och korttidsboenden för äldre oavsett driftsform ska ha fått en riskbedömning, en planerad åtgärd och uppföljning registrerad i Senior Alert. 2. Alla hemvårdsenheter ska ha påbörjat registrering i Senior alert och de som har bedömts ha en risk inom något område ska också ha en planerad åtgärd. 3. De som registreras i registret ska också få en bedömning av sin munhälsa utförd enligt munhälsobedömningsinstrumentet ROAG. Strategi Fortsatt stöd till de enheter i särskilt boende som ännu inte tillämpar arbetssättet med Senior Alert fullt ut. Utbildning i ROAG på de enheter som behöver det. Prioritering av stöd till de enheter i ordinärt boende som ännu inte har påbörjat registrering. 23

25 God vård vid demenssjukdom Mål Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens - BPSD ska användas som stöd vid BPSD i tre av verksamheterna. Strategi Ytterligare två enheter ska få information och utbildning och införa registret under God läkemedelsbehandling för äldre Olämpliga läkemedel Långtidsverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, tramadol och propiomazin ska endast användas om det finns välgrundad och aktuell indikation och läkaren har bedömt att den förväntade nyttan står i rimlig proportion till riskerna. Behandlingen ska följas upp och omprövas med täta intervall. Läkemedel mot psykos Preparaten är starkt förknippade med biverkningar av olika slag t.ex. passivitet och kognitiva störningar. De har också negativa effekter på känslolivet och sociala funktioner samt ger en ökad risk för stroke och förtida död hos äldre med demenssjukdom. De ska med kunskap om detta bara användas vid psykossjukdom, annan sjukdom med psykotiska symptom och vissa allvarliga beteendesymptom vid demens t.ex. aggressivitet. Användning av antiinflammatoriska läkemedel Dessa läkemedel (Cox-hämmare, NSAID) medför vid behandling av äldre en ökad risk för sår och blödningar i magtarmkanalen, vätskeretention, hjärtinkompensation samt nedsatt njurfunktion. De kan också minska effekten av många andra mediciner som är vanliga hos äldre. Vissa av preparaten kan också öka risken för hjärtinfarkt och stroke. Mål Att under 2014 minska användandet av ovanstående läkemedelsgrupper. Strategi Öka antalet läkemedelsgenomgångar och kick offer 7 jämfört med Medverka till att tillsammans med landstinget hitta en strategi för att öka antalet läkemedelsgenomgångar i ordinärt boende. 7 Utbildning inom området läkemedel och äldre som leds av farmaceut och riktar sig till personal på enheten 24

26 Sammanhållen vård och omsorg Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvården som hade kunnat undvikas, så kallad undvikbar slutenvård. För den enskilde äldre kan en resa till akutsjukvården innebära onödig och farlig exponering för infektioner, långa väntetider och förvirringstillstånd. När patienten ändå blir inlagd är det också viktigt att vården inte avslutas och patienten blir utskriven innan hen är redo för det. Mål Att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar efter utskrivning. Strategi En mobil läkare anställs av landstinget med uppdrag att bl.a. kunna göra akuta bedömningar i ordinärt boende. Kompetensutveckling till sjuksköterskorna i kliniska bedömningar. Analysgrupp med deltagare från kommun och landsting analyserar statistik som rör faktorer som kan påverka den sammanhållna vården och omsorgen. Övriga fokusområden inom patientsäkerhetsarbetet Nutrition Mål 1. Mat och näring erbjuds med god fördelning över dygnet. Nattfastan i särskilda boenden för äldre ska vara högst 11 timmar. 2. Alla patienter/omsorgstagare som har ätsvårigheter får sin sväljförmåga bedömd av sjuksköterska och rätt konsistens på mat och dryck ordinerad. Strategi Utvecklingsarbete med fokus på dygnsportion d.v.s. näringsintaget över hela dygnet. Ytterligare satsningar på stöd för att få alla enheter att uppnå målet inom nattfastan. Evidensbaserade riktlinjer för sväljscreening finns framtagna. I samarbete med vår logopedresurs i Landstinget Kronoberg och i kommunikation med nutritionssköterska och dietist i en kommun som nu använder sig av screeningen ska den anpassas till vår verksamhet och implementeras hos i första hand sjuksköterskorna. En kostnadsfri utbildning för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i området 8 dysfagi planeras till MAT2014 (4-5 september), och arrangeras av seminariegruppen i MAT sväljsvårigheter 25

27 Rehabilitering Mål Projektet för ökad utförandegrad fortsätter med samma mål på 85 % utförandegrad vid två tillfällen. Projektet vardagsrehab fortsätter och utökas något. En utökad och vidgad samverkan mellan förvaltningens rehabenhet och verksamheterna inom Omsorg funktionsnedsättning. Strategi Fortsatt arbete enligt projektplaner. Upprättande av handlingsplan för en vidgad samverkan mellan förvaltningens rehabenhet och verksamheterna inom Omsorg funktionsnedsättning i syfte att främja ett rehabiliterande arbetssätt. Tillämpning och uppföljning av handlingsplanen. Trycksår Mål Minskning av antalet trycksår i grad 2-4 som har uppstått i vår egen verksamhet. Strategi Fortsatt arbete med införande och utveckling av arbetssätt enligt Senior Alert. Fortsatt utbyte av grundmadrasser. Uppföljning av tillämpningen av riktlinjer för teamträffar. Dokumentation Mål En säker journalföring Förbättra baspersonalens kunskaper i dokumentation inom hälso- och sjukvården och att införande av säkra rutiner för informationsöverföring på alla enheter. Strategi Fortsatta journalgranskningar av hälso- och sjukvårdsjournalen. Fortsatt utveckling av strukturen i journalsystemet för en förbättrad överskådlighet. 26