En samlad politik för framtiden

Transkript

1 13/14 En samlad politik för framtiden En liten plattform

2 En samlad politik för framtiden... sid 4 Skogens betydelse... sid 5 Äganderätten... sid 7 Skogspolitiken... sid 11 Naturvårdspolitiken... sid 17 Miljöpolitiken... sid 21 Rennäringspolitiken... sid 31 Energi- och klimatpolitiken... sid 35 Transportpolitiken... sid 39 Staten som skogsägare... sid 43 Internationell skogspolitik... sid 47 Mina anteckningar... sid 50 2

3 3

4 En samlad politik för framtiden Det finns många intressen som på ett eller annat sätt vill styra användningen av skogen, inte minst ideella naturvårdsorganisationer, politiker och myndigheter. Därför är det viktigt att det finns en samlande organisation för norrländska skogsägare. Rötterna, och grunden för vår verksamhet, är våra medlemmar och deras samlade skogsinnehav. Norra Skogsägarnas näringspolitiska arbete utgår från föreningens värdegrund: Mod Nytänkande Glädje Kommunikation Värdeskapande Vi har modet att agera, sticka ut och tänka annorlunda. Vi handlar i överensstämmelse med våra övertygelser, men har även modet att omvärdera våra egna åsikter. Genom nytänkande blickar vi framåt och är delaktiga i att finna nya lösningar. Våra medlemmar ska känna glädje över sin skog och sitt medlemskap och det ska vara roligt att arbeta tillsammans med Norra Skogsägarna. Vi lyssnar till varandra och vår omgivning och kommunicerar vad vi står för. Det näringspolitiska arbetet skapar värden för våra medlemmar, såväl ekonomiska som känslomässiga. Vår vision är att: Med förnyelse, glädje och stolthet skapa frihet, framgång och konkurrenskraft till oss själva och våra kunder. Tillsammans jobbar vi för att bevaka och förbättra förutsättningarna för ett framgångsrikt och lönsamt familjeskogsbruk. Det kan handla om skogspolitik, äganderättsfrågor, statlig markavsättningspolitik, internationella konventioner, skatter och avgifter, lagstiftning eller andra typer av politiska frågor som reglerar hur enskilda skogsägare får sköta sin skog. Våra medlemmar med aktiva skogsbruksföretag, kunder och samarbetspartners är en grundsten för ett utvecklingsbart, levande Norrland. Som näringspolitisk aktör verkar Norra Skogsägarna med styrka och kraft genom föreningens näringspolitiska tjänstemannastab, styrelsen, lokalt valda förtroendemannaråd och medlemmar. Med ett nära samarbete med LRF Skogsägarna och övriga skogsägarföreningar har Norra Skogsägarna ett stort kontaktnät för påverkan av beslutsfattare på alla nivåer. Norra Skogsägarna har en hög ambitionsnivå på utförda tjänster. Vi ser i våra uppföljningar att vi har goda resultat. Vi ser också att det finns förbättringsområden och presenterar därför en handlingsplan med konkreta åtaganden. Dessa åtaganden ska vi omvandla från ord till handling i våra medlemmars skogar. Genom att ta initiativ till nya arbetssätt som anpassas till nästa generations skogsägare, inväntar vi inte framtiden vi är faktiskt själva med om att uppfinna den. Som intresseorganisation för privatskogsbruket i Norrland har föreningen arbetat fram den politiska plattform som du nu håller i din hand. Ett samlat dokument med ståndpunkter och förslag på åtgärder som skapar mervärden för den privata skogsägaren, särskilt medlemmen! 4

5 Skogens betydelse 5

6 Skogens betydelse och möjligheter Den svenska skogen och skogsindustrin är en ryggrad för vårt välfärdssamhälle. Med exportintäkter på 128 miljarder kronor (2011) och en skogsindustri som sysselsätter cirka människor har skogen en enormt viktig roll för den svenska ekonomin och människors möjligheter till utkomster. Räknar man även med underleverantörer skapar skogsnäringen över arbetstillfällen i landet. Skogsvaror, det vill säga trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på 95 miljarder kronor under Skogens betydelse för Sveriges nettoexport (2011). Källa: Kommerskollegium Förutom att skogen är viktig för den svenska ekonomin, så har skogen som förnybar resurs andra viktiga funktioner, inte minst för att komma till rätta med klimatproblemen och för att åstadkomma en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Ett aktivt brukande med hög och uthållig skogsproduktion, där träråvaran kommer samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande material är det långsiktigt mest effektiva sättet att bidra till lösningen på klimatproblemet. Genom forskning och innovationer är det närmast bara fantasin som sätter gränser för vedfibrernas användningsområden. Det finns en enorm utvecklingspotential i att ersätta fossila material med förnybara resurser. Detta gäller alltifrån kläder, kompositmaterial, biodrivmedel med mera. Samtidigt skapar detta många nya arbetstillfällen. 6

7 Äganderätten 7

8 Norra Skogsägarna om äganderätten En trygg äganderätt där markägaren har förfoganderätt över sin egendom, skapar förutsättningar för ett aktivt familjeskogsbruk där privata skogsägare investerar i god skogsvård och bra miljöhänsyn även i framtiden. Norra Skogsägarna anser att: Nuvarande politik med frihet under ansvar fungerar bra och är viktig. När samhället eller andra näringar gör anspråk på skogsägares egendom skall detta ske i en god dialog där markägarens förslag till lösningar beaktas och respekteras. Frivilliga avtalslösningar bör eftersträvas. Lagstiftning och internationella konventioner får inte leda till inskränkningar i äganderätten eller markägarens förfoganderätt. En av Norra Skogsägarnas viktigaste uppgifter är att skapa värden för sina medlemmar, såväl ekonomiska som känslomässiga. Som intresseorganisation bevakar vi därför deras intressen så att de inte försämras av politiska beslut eller genom andra näringars resursutnyttjande. Rätten till den egna skogen är nämligen inte alltid en självklarhet. Ungefär små privata skogsägare äger hälften av den svenska skogen. Den svenska skogsbruksmodellen som utgår från frihet under ansvar är i sig en garant för en mångfald i brukandet. 8

9 Norra Skogsägarna anser att ägande- och förfoganderätt till den egna marken är en grundpelare för en livskraftig samhällsutveckling. Att veta att man kan skörda det man odlar skapar förutsättning för att investera i god skogsskötsel och miljöhänsyn även i framtiden. Dessutom skapas möjligheter till entreprenörskap och arbetstillfällen. Lagstiftning och internationella konventioner får inte leda till inskränkningar i äganderätten. Det finns många intressen som på ett eller annat sätt vill styra användningen av skogen, inte minst politiker och myndigheter. Ett exempel på en aktivitet där Norra Skogsägarna offentligt arrangerat en debatt kring ägande- och förfoganderättsliga frågor som naturreservat, nyckelbiotoper, generell hänsyn och renbruksplaner. (Annons 2009) Genom kunskap och åtaganden som i första hand vilar på skogsägarens frivilliga engagemang tar Norra Skogsägarna ansvar för utbildning och rådgivning till skogsägare, entreprenörer och fältpersonal i miljöfrågor. Det är viktigt att inkludera den enskilda markägaren i skyddsarbetet. Frivilliga avtalslösningar som KOMET (kompletterande metoder för skydd av värdefull natur) har blivit en succé och bör därför utvecklas till att omfatta hela landet. Arbetet med markavsättningar bör i framtiden huvudsakligen ske genom frivilliga avtalslösningar. 9

10 10

11 Skogspolitiken 11

12 Norra Skogsägarna om skogspolitiken Skogen som förnybar råvara är en grundbult för våra möjligheter till fortsatt välfärd och en del av lösningen på klimat- och energiomställningen. Därför är det viktigt med en hög tillväxt i våra skogar och att träråvaran kommer samhället till del både som industriråvara och en energibas. Svenska politiker ska skapa lagar för svenska skogar. Norra Skogsägarna anser att: Den svenska modellen för skogsbruk där vi kombinerar produktion och miljöhänsyn i grunden fungerar bra, men modellen kan och ska utvecklas. En tillväxtstrategi för skogsbruket bör utformas. Skogspolitiken ska utformas på ett sådant sätt att män och kvinnor erbjuds samma möjligheter och rättigheter att äga och vara verksamma inom skogen. Information, rådgivning och utbildning måste eftersträvas före sanktionsavgifter och detaljstyrd lagstiftning. Ytterligare regelförenklingar för skogsägare bör utarbetas. En ny uppsättning skogliga sektorsmål bör arbetas fram. Sektorsmålen bör vara konkreta och kopplas till åtgärdsplaner. En av de grundläggande uppgifterna är att komma till rätta med de höga viltbetesskadorna. Skogen har större betydelse för Sverige än för övriga EU-länder. Den svenska skogens biologi och de svenska formerna för ägande av skog, gör att svenska politiker måste ta ansvar för hur vi i Sverige skall bruka våra skogar. Vi kan inte överlämna detta ansvar till EU. Skogen är både bokstavligt och bildligt en lunga för mänskligheten. Den svenska modellen att förvalta denna lunga fungerar riktigt bra och utvecklas ständigt, inte minst inom familjeskogsbruket. Norra Skogsägarna vill att skogspolitiken utformas på ett sådant sätt att män och kvinnor erbjudas samma möjligheter och rättigheter att äga och vara verksamma inom skogen. Vi anser även att en ökad jämställdhet är ett medel för en högre produktivitet i skogsbruket. Med frihet under ansvar har vi idag ett högre virkesförråd i våra skogar än någonsin tidigare. Riksskogstaxeringen visar att trenden för arealen gammal skog, arealen äldre lövrik skog och mängden hård död ved stadigt har ökat. Det vi ser är resultatet av den svenska modellen, där generell miljöhänsyn i den brukade skogen varvas med formellt och frivilligt skyddade områden. Det är viktigt att dagens skogspolitik med frihet under ansvar ligger fast. Detta skapar förutsättningar för enskilda skogsägare att även i framtiden investera i ett aktivt skogsbruk och en bra miljöhänsyn. 12

13 Källa: Riksskogstaxeringen 2011 Ett aktivt brukande med hög och uthållig skogsproduktion är ur miljösynpunkt ett av de effektivaste sätten att bidra till lösningen på klimatproblemet. Forskningsresultat visar att tillväxten i Sveriges skogar kan öka med 25 procent på fastighetsnivå och upp till 50 procent på beståndsnivå, samtidigt som naturvärden bevaras och utvecklas. Norra Skogsägarna har tagit en aktiv roll i denna rådgivning. Genom projektet Kraftsamling Skog, har fler än 8000 skogsägare inom föreningens verksamhetsområde deltagit i aktiviteter och tagit del i rådgivning för ökad produktionen och lönsamhet på den egna skogsfastigheten. Norra Skogsägarna anser att produktionsmålet behöver konkretiseras och tydliggöras. Vi vill därför att regeringen ger forskare på SLU i uppdrag att tillsammans med Skogsstyrelsen utreda hur en långsiktig tillväxtstrategi kan utformas. Skogsstyrelsen bör dessutom utöka rådgivningsinsatserna för en hållbar skogsproduktion. Denna rådgivning och upplysning till allmänheten bör fokusera på föryngring, röjning, gallring och älgbetesskador. Andra prioriterade områden är satsningar på skogsbilvägar för ökad tillgänglighet och för att minimera markskador på känsliga miljöer. Norra Skogsägarna anser att skogsvårdslagens nuvarande utformning inte utgör något hinder för ett ansvarsfullt utformat kontinuitetsskogsbruk. Vi rekommenderar kontinuitetsskogsbruk i områden där natur eller sociala värden är höga, och där målklassningen i Grön plan är NS eller PF/K. Eventuella förändringar i regelverket får inte leda till oklarheter beträffande återväxtplikt, eller till att exploaterande skogsbruk utvecklas. Det var just för att undvika ett exploaterande skogsbruk som 10 tillkom i skogsvårdslagen. Norra Skogsägarna anser att paragrafen är viktig och att den måste finnas kvar. En översyn av paragrafen bör dock göras för att utreda tillämpningen. Denna översyn bör göras inom ramen för allmänna råd och utifrån regionala förutsättningar och trädslagssammansättning. Vad gäller tillväxten tyder forskning på att blädning ger procent lägre produktion än naturligt föryngrade skogar (exempelvis föryngring under högskärm) som i sin tur ger uppemot 20 procent lägre tillväxt än skogar som planterats med förädlat plantmaterial (se Elfving 2006). Sammantaget bör man således räkna med cirka 40 procent lägre virkesproduktion om blädning trots allt skulle väljas istället för trakthyggesbruk. 13

14 140% 120% 100% procent 80% 60% 40% 20% 0% Blädning Trakthygge traditionell, oförädlade plantor Trakthygge traditionell, förädlade plantor Norra Skogsägarna vill bidra aktivt med att ta fram nya konkreta skogliga sektorsmål. Antalet mål bör vara betydligt färre än tidigare så att fokus och styrning kan läggas på de mest prioriterade åtgärderna. Till dessa mål bör åtgärdsprogram kopplas, vilket inte har gjorts vid tidigare utformning av skogliga sektorsmål. Det är dessutom viktigt att markägarnas myndighetskontakter förenklas. Skogsstyrelsen är den naturliga myndigheten för alla skogsägare och det är till Skogsstyrelsen man ska vända sig till vid behov av myndighetskontakter. Arbetet med projektet En dörr in måste fortsätta och ytterligare regelförenklingar bör eftersträvas. Norra Skogsägarna efterlyser en fortsatt dialog med Skogsstyrelsen om regelförenklingar och hur de kan utformas. Norra Skogsägarna är kritiskt inställda till förslag om en mer reglerad och detaljstyrd lagstiftning. Detta riskerar att skapa ett schabloniserat skogsbruk där alla markägare ska göra likadant. En detaljreglering är heller inte någon garanti för att naturvården på så sätt skulle bli bättre eller mer kostnadseffektiv. Tidigare utredningar har visat på svårigheterna med ett sanktionssystem på grund av den mångformighet som präglar förhållandena i skogsbruket och att det därför är svårt att göra en sådan lagtillämpning rättssäker. Norra Skogsägarna anser inte att förhållandena har förändrats under senare år. Det finns heller inga exempel på att sanktionsavgifter varit ett långsiktigt hållbart styrmedel. De kräver även stor kontrollverksamhet som inte är kostnadseffektiv. Älgstammens storlek måste anpassas till betestillgången, de areella näringarna, trafiksäkerheten och rovdjurstammarna genom en lämplig avskjutning. 14

15 Markägarinflytandet måste därför vara tydligt på alla nivåer. Ett för högt betestryck ger en felaktig trädslagssammansättning och exempelvis tallskog blir granskog. Lövskog betas så hårt att det skadar den biologiska mångfalden. Skogsstyrelsen måste tillförsäkras ekonomiska resurser för att genomföra inventeringar som säkerställer faktabasen i älgförvaltningsgruppernas arbete och beslut. Läs Norra Skogsägarnas viltpolicy på webben: 15

16 Skogspolitiska åtaganden från Norra Skogsägarna Norra Skogsägarna kommer att: Fortsätta att upprätta gröna skogsbruksplaner och certifiera privata skogsägare. Ett bra planeringsunderlag skapar goda förutsättningar för den privata skogsägaren att bedriva ett aktivt skogsbruk samtidigt som områden avsätts till frivilliga avsättningar. Utveckla Blå målklassning i skogsägarnas gröna skogsbruksplaner. På så sätt kan kunskapen och medvetenheten bland privata skogsägare öka om hur vattenhänsynen kan utvecklas. Verka för att genusperspektivet ska vara en naturlig del av den dagliga verksamheten och genomsyra oss från såväl ledningsnivå som till varje enskild medarbetare och förtroendevald. Utbilda förtroendevalda och tjänstemän om viltskadornas omfattning och betydelse för tillväxten och för den biologiska mångfalden. Norra Skogsägarna kommer att konstruktivt driva och bemanna den nya viltförvaltningen. Arbeta aktivt för skonsam avverkning. Vi står bakom skogsbrukets gemensamma policy för att undvika allvarliga körskador. Vi skärper kraven på att entreprenörer som anlitas har tillgång till tekniska hjälpmedel, som exempelvis portabla broar och markskonare. Sätta press på maskintillverkare om teknisk utveckling för att komma till rätta med körskador i skogen, t.ex. genom att vara delaktiga i förstudien av HFT (Hybrid Forestry Truck), ett projekt som syftar till att hitta en ny skonsam teknik för terrängtransporter. I de flesta fall rekommendera trakthyggesbruk i vår rådgivning till medlemmar. Vi ser att kontinuitetsskogsbruk i vissa fall kan vara lämpligt där andra intressen än ekonomi och lönsamhet är styrande, exempelvis upplevelsevärden. För arter som kräver jämn fuktighet och i områden med risk för erosion, frost eller liknande så kan kontinuitetsskogsbruk också vara lämpligt. Några hänsynsargument talar dock mot kontinuitetsskogsbruk, exempelvis ökad risk för storm- och markskador, samt minskad tillgång på äldre skog och död ved. Vi utför kontinuitetsskogsbruk på markägarens begäran i enlighet med skogsvårdslagen. Intensifiera den pågående interna dialogen utifrån de rekommendationer som utarbetades i regeringsuppdraget om en kunskapsplattform. Medverka för att utveckla den digitala skogsvårdskedjan. Jobba för en ny uppsättning skogliga sektorsmål och bidra aktivt i processen. Driva och genomföra projektet Ökad produktivitet, kvalitet och miljöhänsyn i praktiken. 16

17 Naturvårdspolitiken 17

18 Norra Skogsägarna om naturvårdspolitiken Den generella naturvårdshänsynen i skogsbruket är den viktigaste delen i hela naturvårdsarbetet. För att lyckas krävs bra planering, tydliga traktdirektiv och gemensamma målbilder över vad som är bra miljöhänsyn. Norra Skogsägarna anser att: Skogsstyrelsens pågående dialog om miljöhänsyn är viktig och kommer att skapa större samsyn om målbilder för vad som är bra miljöhänsyn. Skogsstyrelsens polytaxuppföljning måste ersättas med en metodik som bygger på mer objektiva data och transparens för en lärandeprocess. Skogsstyrelsens tolkning av vad en skogsägare måste tåla utan intrångsersättning enligt 30 SVL saknar grund och måste förändras och förankras i dialog med skogsnäringen. I samband med alla skogliga åtgärder, planeras och lämnas naturvårdshänsyn. I skogsbruket kallas detta för generell naturvårdshänsyn och sker i hela det brukade landskapet. Tillsammans med frivilliga avsättningar, lågproduktiva skogar och formellt skyddade områden är de viktiga komplement i naturvårdsarbetet. Forskningen visar att olika åtgärder kompletterar varandra. Det är summan av all naturvård på landskapsnivå, skyddade områden, naturhänsyn och skapande av naturvärden som är viktig för den biologiska mångfalden. Den generella naturvårdshänsynen innebär att hänsynskrävande biotoper lämnas orörda och utan allvarliga skador. Funktionella kantzoner utformas och sparas i anslutning mot vattendrag och andra ägoslag. Trädgrupper, högstubbar och naturvärdesträd lämnas i samband med avverkningsåtgärder. Särskild hänsyn och försiktighet tas i anslutning till vattenmiljöer och skador på kulturlämningar och fornminnen ska undvikas. Norra Skogsägarna upplever att Skogsstyrelsens pågående dialog om miljöhänsyn är konstruktiv och sker i en positiv anda. En framgångsfaktor kommer att vara ett utvecklat och mer transparent uppföljningssystem, som i större utsträckning bygger på objektiva data. LIT (Lagen i taxering) bör utgå och Polytax-begreppet ersätts med hänsynsuppföljning. En stor nackdel med tidigare metodik har varit att skogsbruket inte fått en återkoppling från Skogsstyrelsen när något gått fel och miljöhänsynen vid avverkningar har underkänts. Vi efterlyser en hänsynsuppföljning som även kan fungera som en lärande process. Det är svårt att förbättra något när man inte får veta vad som är fel. Norra Skogsägarna förespråkar en miljöhänsyn som inkluderar eller kombineras med skötsel. Detta kan göras både i det brukade landskapet och i skyddade områden. På så sätt kan miljövärden snabbare utvecklas. Vi ser att arbetet med restaurering och naturvårdande skötsel i befintliga reservat måste utvecklas och prioriteras före nya avsättningar av skogsmark. Stora arealer skyddad skog är i akut behov av skötsel för att inte naturvärden ska gå förlorade. Framför allt är det igenväxning av gran samt upphörd hävd som är de största hoten. Under den senaste tioårsperioden bedöms mindre än en femtedel av behovet av naturvårdande skötsel ha utförts inom formellt skyddade områden och runt en tiondel i de frivilliga avsättningarna (Naturvårdsverket Rapport 6500, juni 2012 Steg på vägen, Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012). 18

19 Norra Skogsägarna anser att landskapsperspektiv på miljöhänsynen är positivt. Det är samtidigt viktigt att beakta ägarstrukturen. Drygt 50 procent av landets skogsmarksareal ägs av privata enskilda skogsägare. En storskalig landskapsplanering riskerar att kraftigt inskränka markägarens möjlighet och rätt till att självständigt välja inriktning på sitt brukande. Det är heller inte nödvändigtvis en garanti för lämpliga och långsiktigt hållbara lösningar. Vi ser att en mångfald i ägandet också ger en mångfald i brukandet. Ett landskapsperspektiv kan dock behövas för att fokusera insatser till rätt områden. Praxis saknar grund Skogsstyrelsen har det senaste åren ändrat praxis för hur mycket hänsyn en markägare måste tåla utan intrångsersättning från 5 procent till 10 procent av virkesvärdet. Norra Skogsägarna anser att ändringen saknar grund. Skogsstyrelsen motiverar sitt beslut med två fall i Miljööverdomstolen, som gäller toleransavdrag vid biotopskydd! Fram till 2007/08 tillämpades en generell femprocentig nivå och för avverkningar gjorda 2008/09 och senare tillämpas nu rådande trappstegsmodell. Skogsstyrelsen har även ändrat sin prioriteringsordning. Fram till och med 2008 bedömdes miljöfunktionerna Hänsynskrävande biotoper, Träd och buskar, Skyddszoner samt Växt- och djurarter som särskilt viktiga och det var i första hand dessa som skulle prioriteras. Från och med 2009 räknas istället alla miljöfunktioner som jämställda och där Skogsstyrelsen istället prioriterar utifrån det enskilda hänsynsobjektets s.k. miljövärde. Grunden till denna omvälvande förändring, som inte kommunicerats till skogsbruket, är Skogsstyrelsens arbete med miljöhänsyn vid skogliga åtgärder en strategi (protokoll 40/2008). Källa: Skogsstyrelsen

20 Naturvårdspolitiska åtaganden från Norra Skogsägarna Norra Skogsägarna kommer att: Utbilda fältpersonalen i de nya målbilder för miljöhänsyn som formas utifrån Skogsstyrelsens pågående dialog om miljöhänsyn. Genomföra studiekampanjen Skogens vatten under perioden Syftet är att inspirera och öka kunskapen bland privata skogsägare för hur vattenhänsyn kan beaktas vid skogliga åtgärder. Intensifiera arbetet med uppföljningar av interna miljömål. Genomföra en särskild utbildning av entreprenörer för blått körkort. Samtliga entreprenörer som utför skogliga åtgärder i vattenmiljöer, t.ex. i samband med dikesrensning, skyddsdikning eller markavvattning ska på sikt ha ett blått körkort. Utveckla arbetet med så kallad aktiv naturvård, det vill säga genom att aktivt utföra åtgärder som exempelvis att bryta omkull träd, skapa högstubbar och genomföra naturvårdsbränningar. Utveckla rådgivning om skötselåtgärder i medlemmarnas NS-bestånd (naturvårdande skötsel), samt PF-bestånd (produktionsskogar med förstärkt naturhänsyn). Rådgivningen till våra medlemmar behandlar i dessa områden kontinuitetsskogsbruk eller trakthyggesbruk med förstärkta naturvårdsinsatser. Bemanna regionala naturvårdsråd. Kräva att samtliga entreprenörer som anlitas av Norra Skogsägarna skall vara certifierade och inneha rätt kompetens. Norra Skogsägarna har genomfört projektet Framtidens skogsentreprenörer som har stärkt entreprenörsföretagen som företagare och höjt kompetensen bland maskinförare. 20

21 Miljöpolitiken 21

22 Norra Skogsägarna om miljöpolitiken Skogens avgörande betydelse för fortsatt välfärd och våra möjligheter att lösa klimat- och energifrågan ställer stora krav på att rätt politiska avvägningar görs. Arbetsmodellen att via en miljömålsberedning göra politiska avvägningar anser vi ge goda förutsättningar för att skapa den helhetssyn som krävs. Norra Skogsägarna anser att: Frivilliga avtalslösningar bör prioriteras i skyddsarbetet. KOMET-programmet bör utvidgas till att gälla hela landet och KOMET 2.0 bör utvecklas. Privata skogsägare som frivilligt avstår skogsmark till naturvårdsavsättningar måste erkännas och värdesättas. Restaurering och skötsel av naturvärden måste prioriteras före nya arealmål för områdesskydd. Nyckelbiotoper som inte ryms inom markägarens frivilliga avsättningar och inte prioriteras för formellt skydd, måste kvalitetssäkras, gränsjusteras och i vissa fall avregistreras. Det finns många målkonflikter i miljöpolitiken. Ett exempel är behovet av skogsråvara för bioenergi och som substitut för icke förnybara råvaror, kontra avsättning av skogsmark för naturvårdsändamål. Här har den parlamentariska miljömålsberedningen en viktig uppgift. Norra Skogsägarna är delaktiga i miljömålsberedningens arbete med en strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning genom ett förordnande i expertgruppen för hur miljöhänsynen i skogsbruket kan utvecklas. Många miljöproblem är globala och gränsöverskridande. Sverige kan inte ensamt ta ansvar för att klara alla miljöåtaganden. Därför är det viktigt att miljömålen sätts in tydligare i ett internationellt sammanhang. Förändringsprocesser i naturen tar tid. Vi anser att det är viktigt att följa trender över tiden för att fastställa huruvida åtgärder som vidtagits inom skogsbruket har haft effekt. Statistik från riksskogstaxeringen visar att arealen gammal skog, mängden hård död ved, samt arealen äldre lövrik skog ökat stadigt under de senaste åren. Även andelen grova träd och andelen lövträd ökar totalt sett. Statistiken avser produktiv skogsmark utanför formellt skyddade områden. (Riksskogstaxeringen, Skogsdata 2011). Detta visar att utvecklingen går i rätt riktning och att den generella miljöhänsynen i skogsbruket tillsammans med certifieringar och frivilliga avsättningar är positiv. Forskningen visar att olika åtgärder kompletterar varandra. Det är summan av all naturvård på landskapsnivå, skyddade områden, naturhänsyn och skapande av naturvärden som är viktig för den biologiska mångfalden. Frågan om vad som är tillräcklig hänsyn handlar till stor del om attityder och värderingar. Exempelvis skattas arealen skogliga impediment i Sverige till 5,7 miljoner hektar, vilket motsvarar 14 procent av landarealen (Skogsstyrelsen 2012, Dnr 2012/233). Dessa arealer har ett lagstadgat skydd från skogsbruk och är ett viktigt inslag för den biologiska mångfalden, inte minst ur konnektivitetssynpunkt. Skogsstyrelsens senaste uppföljning av frivilliga avsättningar visar att fem procent av den produktiva skogsmarksarealen har undantagits från skogsbruk (Skogsstyrelsen, Rapport , Skogsbrukets frivilliga avsättningar). 22

23 Figur 4.3 Förändring av volymen hård död ved. 23

24 Av de frivilliga avsättningarna har drygt 60 procent utvecklade miljövärden (nyckelbiotop, objekt med naturvärde, samt skyddszon) och knappt 15 procent utvecklingsvärden (d.v.s. kan utveckla nyckelbiotopsvärden inom en nära framtid). De frivilliga avsättningarna ligger till stor del i de äldre åldersklasserna, det vill säga i slutavverkningsmogen skog. Frivilligt skydd är en oerhört viktig del av den svenska modellen och har väsentligt överträffat det politiska målet i levande skogar som sattes till hektar. Skogsstyrelsen uppskattar de frivilliga avsättningarna nedanför gränsen för fjällnära skog till hektar produktiv skogsmark. Frivilliga avsättningar har blivit en fantastisk succé och är ett mycket bra komplement till det formella skyddet. Frivilliga avsättningar styrs främst av certifieringsregler och kommer till stånd utan kostnad för staten. Norra Skogsägarna har under lång tid jobbat målmedvetet med certifiering och med att upprätta gröna skogsbruksplaner till sina medlemmar. Idag är Norra Skogsägarna marknadsledande när det gäller att upprätta skogsbruksplaner till privatskogsbruket i norra Sverige. Privata skogsägare som på frivillig basis avsätter skogsmark utan krav på ekonomisk ersättning måste uppmärksammas. De bidrar till att uppfylla miljömålet på ett mycket värdefullt sätt. Annars finns en uppenbar risk att den positiva trenden med frivilliga avsättningar bland privata skogsägare bryts. Det är en självklarhet att frivilliga avsättningar även fortsättningsvis beslutas av skogsägaren själv. Nyckelbiotoper Norra Skogsägarna anser att Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering är värdefull. Men definitionen av begreppet nyckelbiotop, ger utrymme för ett stort tolkningsutrymme. Det är Skogsstyrelsen som äger begreppet och avgör vilka områden som skall klassas som nyckelbiotop. Enskilda skogsägare har bara att konstatera beslut och hoppas på att områdena har tillräckligt höga naturvärden för att prioriteras för formellt skydd så att de kan få ersättning för området. En nyckelbiotop innebär samrådsplikt enligt miljöbalken och samtliga större skogsföretag har via sina certifieringssystem åtagit sig att inte ta emot virke från nyckelbiotoper. I Norrlands inland är det inte ovanligt att enskilda skogsägare får betydligt mer än fem procent av sin produktiva skogsmarksareal registrerad som nyckelbiotop, samtidigt som områdena inte prioriteras för formellt skydd. Dagens hantering av nyckelbiotoper skapar således en rättsosäkerhet. Norra Skogsägarna anser att Skogsstyrelsen måste se över hanteringen av nyckelbiotoper och justera gränser, alternativt avregistrera tveksamt klassade nyckelbiotoper. Ett alternativ kunde vara att Skogsstyrelsen klassar skogar som objekt med naturvärde istället för nyckelbiotop och informerar markägaren om områdets naturvårdskvaliteter. Då kan skogsägaren själv ta ställning till om hon eller han vill spara området eller sköta skogen på annat sätt. Registrerade nyckelbiotoper på skogsmark som övergår till annan markanvändning, exempelvis industrimark eller vägar, skall Skogsstyrelsen omedelbart avregistrera. 24

25 Levande skogar Norra Skogsägarna tror på den nuvarande svenska skogsbruksmodellen och att den bidrar till en positiv utveckling av den biologiska mångfalden. En ny skogspolitik kan inte formas, utan en ärlig utvärdering av den nuvarande skogsbruksmodellen. Norra Skogsägarna anser att: Det behövs en ärlig utvärdering av den nuvarande skogsbruksmodellen innan det kan bli aktuellt med en ny skogspolitik. Restaurering och skötsel av naturvärden måste prioriteras före nya arealmål för områdesskydd. Det krävs öronmärkta medel för KOMET. Myndigheterna måste ha tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna ersätta markägare som frivilligt erbjuder staten mark för naturvård. 25

26 Många skogsägare har inte känt sig delaktiga i nuvarande process för skydd av skogsmark. Bristen på dialog har ofta inneburit att markägare känt sig överkörda av myndigheterna. Norra Skogsägarna menar att det är viktigt att markägare involveras i arbetet med skydd av skog. Försöksverksamheten med KOMET, som nu prövas på fem platser i landet har visat att det finns ett stort intresse bland privata skogsägare att skydda skogar med höga naturvårdskvaliteter. Den enkätundersökning om markägares inställning till KOMET som WSP Analys och Strategi har genomfört på uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen våren 2012, visar att skogsägare är mycket positiva till programmet. Enkätundersökningen visar dock att många markägare inte har tillräcklig information och kunskap om arbetssättet. En förklaring till detta kan vara att försöksverksamheten sker i mindre områden och därför inte blir en del av den ordinarie verksamheten hos varken myndigheterna, skogsbolag eller skogsägarföreningar. Med de goda erfarenheterna av KOMET, så här långt, bör programmet omgående utvidgas till att gälla i hela landet. För att arbetet med nya skyddsformer skall lyckas krävs dock öronmärkta pengar till KOMET. Myndigheterna måste ha tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna ersätta markägare som frivilligt erbjuder staten mark för naturvård. 26

27 Norra Skogsägarna ser en stor potential att utveckla programmet ytterligare och har tagit fram ett förslag till version 2.0 av KOMET-programmet. I förslaget ingår möjligheter för skogsägare att lämna intresseanmälningar för områden som används för bland annat rekreation och friluftsliv, skolskogar och kulturmiljövärden. Norra Skogsägarna förselår att KOMET 2.0 utvecklas för exempelvis friluftsliv och rekreation. 27

28 Sveaskogs ekoparker är att likställa med naturvårdsavtal som skogsstyrelsen och länsstyrelsen tecknar med privata skogsägare. Norra Skogsägarna anser därför att dessa skyddsvärda områden ska redovisas i det formella skyddet. Prestigetänkandet som ofta karakteriserat reservatsbildandet måste släppas och markägarens förslag till lösningar måste närmare beaktas. Nuvarande arealfördelning mellan naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal bör slopas. Låt markägaren vara delaktig i vilken skyddsform som ska användas. Regeringen måste ställa hårdare krav på Sveaskog och övriga skogsbolag när det gäller ersättningsmark och trepartsbyten. Idag nekas ofta markägare ersättningsmark till närliggande fastigheter och erbjuds istället mark flera mil bort. Byten i flera steg, så kallade treparts- och fyrpartsbyten existerar i det närmaste inte idag. Ifall regeringen fullföljer besluten i propositionen, Hållbart skydd av naturområden, kommer de regionala strategierna i norra Sverige att överskridas med råge. Norra Skogsägarna tycker i grunden att det är bra att staten tar ett stort ansvar för naturvårdavsättningar. Med fler verktyg för skydd av skogsmark borde ingen markägare, mot sin vilja, behöva frånsäga sig brukanderätten till sin egen mark. Om ytterligare markavsättningar ska ske på privat mark i norra Sverige måste detta ske på initiativ av markägaren enligt KOMET. Vattendirektivet Norra Skogsägarna ser positivt på ramdirektivets grund. Tyvärr har statusklassningen skett i ett rasande tempo och bygger i norra Sverige på expertbedömningar, modellering och påverkansanalyser. Norra Skogsägarna anser därför att: Vattenförvaltningen måste fortsätta att prioritera och verifiera mätdata under den kommande sexårscykeln innan omfattande åtgärdsprogram dras igång. Regeringen bör göra en översyn av hur Sverige infört och implementerat havs- och vattenförvaltningen. Ett expertorgan som vattendelegationerna inte är lämpliga att göra de politiska avvägningar som krävs mellan vattenmiljöintressen och andra samhällsintressen. De ekologiska miljökvalitetsnormerna bör omformuleras till mål. Sverige har valt att genomföra direktivens mål som bindande miljökvalitetsnormer, vilket är unikt inom EU. Nuvarande system med juridiskt bindande miljökvalitetsnormer och beslut som ej går att överklaga skapar en stor osäkerhet. De ekologiska miljökvalitetsnormerna bör därför omformuleras till mål. På så sätt finns möjlighet att skapa förståelse för systemet och ett större engagemang bland befolkningen. 28

29 En grundpelare i direktivet är att arbetet i vattenförvaltningen skall ske i nära samverkan med berörda aktörer och enskilda individer. Tyvärr har införlivandet av ramdirektivet i Sverige skett under stor tidspress. Statusklassningen har skett i ett rasande tempo och bygger i första hand på expertbedömningar, modellering och påverkansanalyser. Dagens modell med dokumentationskrav och bevisbörda för att en norm inte överskrids och där myndigheter är enväldiga domare främjar inte direktivets syfte om samverkan. Norra Skogsägarna har under många år jobbat framgångsrikt med skogsbruksplanläggning för att skapa bättre planeringsunderlag för privata skogsägare. Nu utvecklar vi planerna med så kallad Blå målklassning, detta kommer att leda till ännu större medvetenhet och fokus på vattenfrågorna. Vi jobbar även aktivt med utbildning av entreprenörer för att rätt hänsyn skall lämnas och för att minimera körskador i anslutning till vattenmiljöer. Norra Skogsägarna står bakom skogsbrukets gemensamma policy för att undvika körskador. Policyn har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter från hela skogsbruket inklusive Skogsstyrelsen och SkogForsk. Norra Skogsägarna deltar även aktivt i Skogsstyrelsens pågående dialog om miljöhänsyn. Föreningen har bland annat representation i arbetsgruppen för mark och vatten. Skogsägarföreningarna Norra Skogsägarna, Norrskog, Mellanskog och Södra genomför under perioden studiekampanjen Skogens vatten. Syftet är att inspirera och öka kunskapen bland privata skogsägare för hur vattenhänsyn kan beaktas vid skogliga åtgärder. Skogsägarföreningarna utvecklar Blå målklassning i våra gröna skogsbruksplaner. På så sätt ökar kunskapen och medvetenheten bland privata skogsägare om hur vattenhänsynen kan utvecklas. 29

30 Miljöpolitiska åtaganden från Norra Skogsägarna Norra Skogsägarna kommer att: Arbeta aktivt för att stärka positiva värderingar till miljövärden. Vi är beredda att bidra aktivt med informationssatsningar om till exempel KOMET. Utveckla version 2.0 av KOMET-programmet. I förslaget ingår möjligheter för skogsägare att lämna intresseanmälningar för områden som används för bland annat rekreation och friluftsliv, skolskogar och kulturmiljövärden. Delta aktivt i vattenförvaltningens arbete på regional nivå. Genomföra studiekampanjen Skogens vatten under perioden Syftet är att inspirera och öka kunskapen bland privata skogsägare för hur vattenhänsyn kan beaktas vid skogliga åtgärder. Endast använda entreprenörer som genomgått en särskild utbildning för blått körkort vid utförande av skogliga åtgärder i vattenmiljöer, till exempel i samband med dikesrensning, skyddsdikning eller markavvattning. Fortsätta erbjuda privata skogsägare att certifiera sitt skogsbruk enligt PEFC och upprätta gröna skogsbruksplaner. Följa upp föreningens interna miljömål för att ange prioriterad hänsyn i traktdirektiven och minimera påverkan på känsliga miljöer. Vara positivt inställda till utveckling av länsstyrelsernas naturvårdsråd. I naturvårdsråden finns möjlighet att tillsammans med miljöorganisationer, myndigheter och andra skogsbolag utforma regionala strategier och åtgärdsprogram. 30

31 Rennäringspolitiken 31

32 Norra Skogsägarna om rennäringspolitiken Dialog, samverkan och ömsesidig respekt är det som krävs för att rennäringen, skogsbruket och andra näringar ska kunna utvecklas positivt i norra Sverige. Norra Skogsägarna anser att: Den svenska modellen ska bygga på helhetssyn med ömsesidig dialog och samverkan som är anpassad till våra förhållanden. ILO-konventionen nr 169 och förslaget till Nordisk samekonvention leder till en positiv särbehandling av rennäringen och riskerar därmed att diskriminera andra näringar. Konventionerna måste därför avföras från agendan. Den så kallade dubbelregistreringen av älgjakten måste upphöra De senaste decenniernas alla utredningar har ensidigt fokuserat på rennäringens behov. Detta har skapat förväntningar på mycket stora förändringar från rennäringens sida. Nu behövs istället en helhetssyn. Skogsnäringen och rennäringen bedrivs på samma marker. När två näringar överlappar varandra krävs en ömsesidig respekt för varandras näringar. Dialog, samverkan och ömsesidig respekt är en förutsättning för att lyckas med detta. En positiv särbehandling av rennäringen får inte leda till diskriminering av andra näringar. En framåtsyftande politik måste istället utgå från gällande rätt, där äganderätten respekteras. Det finns stora skillnader i förutsättningarna mellan Sverige, Norge och Finland. Både när det gäller ägostruktur, arealer och andra näringar inom renskötselområdet. Även när det gäller antal renar och renskötare, så skiljer sig länderna åt. Därför är det nödvändigt att Sverige utvecklar en egen modell som passar svenska förhållanden. 32

33 En svensk lösning innebär att staten för en aktiv politik som underlättar för de areella näringarna att utvecklas tillsammans. Det krävs att myndigheternas roll blir mer stödjande och att avtalslösningar med staten som finansiär utvecklas. I SSR:s framtagna skogspolicy kräver man stopp för användning av Contorta och begränsad användning av gödsling. Samtidigt kräver de vinstdelning från skogsbruket och att samråden ersätts med förhandlingar. Ett skogsbruk i linje med SSR:s skogspolicy beräknas ge en kostnad för avstående av skogsproduktion på över en miljard kronor per år. Därutöver tillkommer förädlingsvärden och samhällskostnader. 33

34 Norra Skogsägarnas åtaganden gentemot rennäringen Norra Skogsägarna kommer att: Tillsammans med Svenska samernas riksförbund, LRF, Mellanskog och Norrskog genomföra en förstudie om dialog och samverkan för affärsutveckling. Följa Skogsstyrelsens arbete med hänsynsuppföljning mot rennäringen. Delta aktivt i Skogsstyrelsens centrala samrådsgrupp, skogsbruk/rennäring. Utveckla föreningens rutiner för samråd med rennäringen. 34

35 Energi- och klimatpolitiken 35

36 Norra Skogsägarna om energi- och klimatpolitiken Norra Sveriges skogar är en förnybar resurs och har en viktig betydelse för en positiv klimat- och energiomställning. En förutsättning för detta är att skogen får brukas och att detta kan göras på marknadsekonomiska villkor. Norra Skogsägarna anser att: Regeringen måste ta ett ökat samhällsansvar genom att medverka i arbetet med att öka tillväxten i de svenska skogarna. Norra Sverige, med få invånare, mycket skog och en stor skogsindustriell verksamhet, kan bidra med en relativt sett större andel till klimatförbättringen. Det är viktigt att Sverige tar tillvara möjligheterna att nyttja en ökad skogsproduktion vid fastställande av internationella klimatmål. Det krävs en sammanhållen politik, både internationellt och nationellt där förnybara råvaror gynnas. Ett aktivt brukande med hög och uthållig skogsproduktion är det mest effektiva sättet att bidra till lösningen på klimatproblemet. Att enbart spara kol i det skogliga ekosystemet är möjligt på kort sikt men ger en mindre klimatnytta på lång sikt. Växande skog har förmåga att ta upp koldioxid och bidrar på så sätt till att mildra klimatförändringarna. Det är viktigt med en helhetssyn så att klimatnytta optimeras över en lång tidsperiod. Hänsyn måste tas till hur användningen av förnybar energi kan öka och på så sätt skapa klimatsmarta lösningar. Genom att använda mer i trä i byggandet istället för betong och använda bioenergi istället för fossila bränslen som olja eller stenkol, uppnås direkta klimatförbättringar. De förändringar som förutses av FNs klimatpanel och svenska forskare vid SMHI är att vi i Sverige sannolikt får ökade genomsnittstemperaturer, kortare snöperiod, mer och häftigare regn och risk för torka i södra Sverige. Ett varmare klimat gynnar skogens tillväxt i Sverige genom att vegetationsperioden förlängs. Samtidigt påverkas övriga organismer och det finns risk att den biologiska mångfalden kommer att påverkas negativt. Nya trädslag och provenienser kommer att kunna användas eller vandra in i landet på egen hand. Detsamma gäller för skadegörare vissa kommer att gynnas och nya arter kommer att kunna etablera sig i landet. Andra arter minskar i utbredning och kan försvinna. Mindre tjäle och högre grundvattennivå ger svårare drivningsförhållanden och kan leda till sämre rotstabilitet och därmed värre stormskador även om vindstyrkorna inte förändras. Med mer torka ökar även brandrisken. Energin från skogen består i dagsläget av el och värme, och för framtiden finns en potential även för drivmedel. Mer än 25 procent av Sveriges energiförsörjning kommer från skogen. Vår bedömning är att den norrländska skogen har en viktig roll för att öka den bioenergiandel som EU kräver av Sverige. Norra Skogsägarna anser att skogens produkter tillhör framtiden då de är förnybara, återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara dessutom är de klimatsmarta! 36

37 Kortsiktigt kan tillväxten i skogen, och därmed potentialen för att ta ut råvara, öka med minst 25 procent. En ökad tillväxt i den norrländska skogen bidrar till ett ökat upptag av koldioxid. Dessa upptag är positiva för Sveriges åtaganden i klimatpolitiken. Vi ser dock svårigheter att överföra denna form av kolsänkeberäkningar på fastighetsnivå då till exempel stormar, bränder och ökad avverkning i samband med generationsskiften kan innebära oväntade kostnader för den enskilde fastighetsägaren. Skogsindustrin, såväl sågverk som cellulosaindustri, är en av Sveriges största konsumenter av elenergi. Förutsättningarna för en konkurrenskraftig skogsindustri sätts till stor del av de kostnader som industrin får hantera, detta gäller inte minst råvaror och el. Industrins färdigvarupriser sätts uteslutande på en internationell marknad och för att vara konkurrenskraftiga och kunna utveckla våra industrier krävs tillgång till elenergi till rimliga kostnader. Investeringar för den framtida produktionen måste ske fortlöpande, men riskerar att utebli när förutsättningarna på sikt är osäkra. Här krävs långsiktiga och stabila politiska beslut. 37

38 Energi- och klimatpolitiska åtaganden från Norra Skogsägarna Norra Skogsägarna kommer att: Ta ansvar för att förse skogsägare med väl underbyggt beslutsunderlag i klimatfrågor genom utbildning, rådgivning och skogsbruksplaner. Verka för att tillväxtmöjligheter på markägarens hela fastighet tas tillvara samtidigt som hänsyn tas till miljö och sociala aspekter. Beakta och sprida nya resultat från forskningen på klimatområdet. Arbeta för minskade transporter genom en god planering av hela logistikkedjan. Genomföra projektet Skog, Klimat och miljö. 38

39 Transportpolitiken 39

40 Norra Skogsägarna om transportpolitiken Staten har ett stort ansvar för att upprätthålla sysselsättning och möjligheter att leva och utvecklas även på landsbygden. Särskild hänsyn måste därför tas till de förutsättningar som gäller i norrland och dess inland. Norra Skogsägarna anser att: Ytterligare effektiviseringar i vägtransporterna kan ske genom ökade anslag till vägförbättringar samt förändrade transportregelverk som ökade lastbilslängder. Investeringar i järnväg är betydelsefulla. Stora järnvägssatsningar får dock inte ske på bekostnad av anslagen till utbyggnad och underhåll av vägnät. Skatter och avgifter skall utformas så att boende och verksamma i Norrland får likvärdiga konkurrens- och levnadsvillkor som boende i andra delar av Sverige. Förslag om förändrade svavelhalter i fartygsbränsle måste harmoniseras inom hela EU. Norra Skogsägarna transporterar årligen stora mängder gods. Transporterna består av skogsråvaror till industrin i form av timmer, massaved, cellulosaflis samt olika typer av skogsbränslen. Infrastrukturen i norra Sverige kännetecknas av att råvarorna till skogsindustrin endast i begränsad omfattning kan transporteras med järnväg. Vi använder järnväg för råvarutransporter där det är fysiskt möjligt, men i grunden är vi i huvudsak hänvisade till lastbilstransporter. En utbyggnad av hela infrastrukturen är enligt vår bedömning en mycket viktig insats för att förstärka miljöarbetet. 40

41 Med en järnväg längs norrlandskusten ser Norra Skogsägarna stora möjligheter att öka godstransporterna på järnväg. Detta gäller allt från transporter av rundvirke och flis till förädlade produkter. En satsning på Norrbottniabanan får dock inte ske på bekostnad av anslagen till vägförbättringar eller underhåll av befintlig infrastruktur. Råvaran finns i skogen och dit kan inte järnvägar dras överallt, utan vi kommer alltid att vara beroende av bra vägar för att kunna förse våra industrier med råvara under alla tider på året. Anslagen för underhåll av vägar och nybyggnation av skogsbilvägar måste därför öka. En ökad beskattning av biltransporterna kommer att påverka skoglig, skogsindustriell samt energibaserad industri negativt. Detta blir särskilt tydligt i norra Sverige och vi anser att staten har ett ansvar för att upprätthålla sysselsättning och möjligheter att leva även i skogs- och glesbygder. Särskild hänsyn måste därför tas till de förutsättningar som gäller i Norrland och dess inland. En ökad beskattning av transporterna kommer därför att särskilt missgynna de som bor och har sin utkomst i dessa områden. Förslag om förändrade svavelhalter i fartygsbränsle måste harmoniseras inom hela EU. Den internationella sjöfartsorganisationen IMO införde den 1 juli 2010 en gräns för svavelinnehåll i fartygsbränsle på 1 procent. Denna begränsning skärps 2015 till 0,1 procent. Dessa krav införs ensidigt i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. En konsekvensanalys gjord av Sjöfartsverket, beställd på industrins uppmaning efter det att Sverige accepterade beslutet om en gräns på 0,1 procent svavel, uppskattar att den totala bränslekostnadsökningen kommer att uppgå till 28 miljarder kronor årligen. Svavelrestriktionerna kommer att drabba svensk exportindustri hårt och kraftigt hämma framtida investeringar med ökade transportkostnader och minskad konkurrenskraft som följd. Samtidigt är svavel och försurning inte det stora miljöproblemet i Östersjön. Miljöproblemen i Östersjön är snarare övergödning, kopplade till utsläpp av kväve och fosfor. 41

42 42

43 Staten som skogsägare 43

44 Norra Skogsägarna om staten som skogsägare Norra Skogsägarna anser att staten har en viktig roll att fylla som skogsägare, inte minst för att tillhandahålla mark för vetenskapliga försök och ersättningsmark till privata skogsägare vid exempelvis reservatsbildningar. Norra Skogsägarna anser att: Staten bör se till att riksdagsbeslutet från 1999 om att Sveaskog inte ska äga egna industrier verkställs. Sveaskogs markutförsäljningsprogram bör påskyndas och utvidgas till tolv procent. Sveaskog inte ska kunna neka ersättningsmark till privata skogsägare som bildar naturreservat eller biotopskydd. Riksdagen bör därför omgående upphäva beslutet om att Sveaskog fullgjort sitt åtagande om ersättningsmark. Markägandet i norra Sverige domineras helt av statliga Sveaskog. Norra Skogsägarna ser positivt på att staten äger och förvaltar stora skogsarealer. Att markägandet och skötsel ligger i ett aktiebolag har enligt vår bedömning enbart skäl i att Sveaskog i sig har varit ett bolag som varit industriägare. Redan 1999 fattades ett beslut i riksdagen om att detta bolag skulle avveckla sitt innehav i dessa företag. Ännu idag, mer än tio år senare, har detta inte genomförts till fullo. Sveaskog är fortfarande stor ägare i Sveriges största sågverksbolag, ett bolag som är mycket stort även med internationella mått. 44

45 Någon utförsäljning har inte skett, detta trots att ett flertal låg- respektive högkonjunkturer har passerat. Beskedet har alltid varit detsamma, på grund av det rådande konjunkturläget är det inte möjligt att just nu avveckla innehavet. Enligt riksdagsbeslut 2002 ska Sveaskog sälja ut tio procent av sitt markinnehav för att möjliggöra omarrorderingar och tillköp för enskilt skogsbruk, särskilt i Norrland. Detta skapar förutsättningar för fler privatpersoner att äga skog. Tempot i utförsäljningsprogrammet har på senare år sjunkit. Norra Skogsägarna anser att utförsäljningstakten måste öka och ett nytt mål för markutförsäljningsprogrammet bör sättas till att tolv procent av markinnehavet bör vara sålt till 2020 (räknat från och med utgångsåret 2002). Till och med 2011 hade 6,94 procent av innehavet sålts. I juni 2010 beslutade riksdagen att ge Sveaskog i uppdrag att dela ut högst hektar produktiv skogsmark till staten för användning som ersättningsmark. Utdelningen fastslogs av ägaren på Sveaskogs årsstämma den 28 april Sveaskog har placerat skogsmarken i ett bolag, Ersättningsmark i Sverige AB, och delat ut samtliga aktier i bolaget till staten. Arealerna som överlåtits har visat sig inte räcka till för att möta behovet av ersättningsmark. Riksdagen måste därför ompröva beslutet om att Sveaskog fullgjort sitt åtagande. Staten som skogsägare bör inte kunna säga nej till privata aktörer som efterfrågar ersättningsmark i samband med reservatsbildning eller biotopskydd, istället för ersättning i kronor och ören. 45