Utredning rörande luftföroreningar och luktolägenheter inför planerade efterbehandlingsarbeten

Transkript

1 BT Kemi Efterbehandling Skede: Förberedelser Utredning rörande luftföroreningar och luktolägenheter inför planerade efterbehandlingsarbeten Göteborg Kompletterad SWECO VIAK AB Luftvård Granskad Godkänd: Beatrice Teurneau Stig Andreasson Lars Bevmo Uppdragsnummer SWECO VIAK Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax Bete p:\1224\ _bt kemi_c\-500 luftkontroll\10arbetsmtrl_dok\ slutrapport luft.doc

2 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Omfattning 2 2 Genomförande Utförd undersökning Spridning av gasformiga föreningar Spridning av partiklar 7 3 Resultat Tidigare undersökningar Fysikaliska data Halter i jord Halter i luft Luktstyrka Spridning av lukt och gasformiga föreningar Spridning av partiklar 20 4 Utvärdering Spridning av lukt Spridning av organiska föreningar Spridning av partiklar Samvariation 22 5 Slutsatser 23 Referenser 25 Bilagor Bilaga 1 Fysikalisk-kemiska ämnesdata Bilaga 2 Spridning av lukt Bilaga 3 Statistisk utvärdering Bilaga 4 Hygieniska gränsvärden Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet Kompletterad Bete p:\1224\ _bt kemi_c\-500 luftkontroll\10arbetsmtrl_dok\ slutrapport luft.doc

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vissa av de markföroreningar som förekommer inom BT Kemi är flyktiga och/eller starkt illaluktande. Särskilt gäller detta klorfenoler och klorkresoler. Den förestående efterbehandlingen kan därför förväntas ge upphov till spridning av föroreningar och luktolägenheter i omgivningsluften. Som underlag för planering av efterbehandlingsarbetena och bedömning av konsekvenserna av dessa har föreliggande utredning gjorts avseende spridning av luftburna föroreningar och luktolägenheter i anslutning till planerade arbeten. Utredningen har utförts av SWECO VIAK har på uppdrag av BT Kemi Efterbehandling. I arbetet har även Kemakta Konsult AB medverkat. Läsaren förutsätts ha god kunskap om projekt BT Kemi Efterbehandling utifrån den huvudstudie som genomförts och från andra dokument tillgängliga på Svalöv Kommuns hemsida. 1.2 Syfte Syftet med utredningen är att: o översiktligt beskriva avgången av föroreningar till omgivningsluften och spridningen av dessa från området (före och i anslutning till efterbehandlingsarbeten); o identifiera kritiska ämnen vad gäller dels hälsorisker, dels luktolägenheter; o bedöma risker till följd av spridning av luftburna föroreningar dels inom arbetsplatsen, dels i omgivningen i anslutning till efterbehandlingsarbeten och o bedöma sannolikheten för luktolägenheter i anslutning till efterbehandlingsarbeten Utredningen är tänkt att ligga till grund för planering av efterbehandlingsarbetena och de skyddsåtgärder som kan behöva vidtas med anledning av avgång av föroreningar till omgivningsluften. Vidare är 1(25)

4 utredningen tänkt att utgöra underlag för den miljökonsekvensbeskrivning som ska upprättas för efterbehandlingsarbetena. 1.3 Omfattning Utredningen omfattar följande moment: o Genomgång av tidigare utredningar rörande spridning av luftburna föroreningar från BT Kemi-området. o Insamling av fysikaliska data, toxicitetsdata och uppgifter om lukttröskelvärden för förekommande ämnen. o Insamling av meteorologiska data. o Undersökning av gasavgång från upptagna jordprov. o Undersökning av avgång av lukt från upptagna jordprov. o Bestämning av luktstyrka från öppet schakt vid testsanering. o Spridningsberäkningar för luftburna föroreningar. o Bedömning av damning vid saneringsarbetena. 2 Genomförande 2.1 Utförd undersökning Undersökningarna har utförts enligt ett program daterat PM angående provtagningsprogram luftföroreningar upprättat av SWECO VIAK, Göteborg. Därutöver har en undersökning gjorts i samband med testsaneringen Provtagning och analys av jord Provtagning av jord för undersökning av gasavgång skedde på sju platser i samband med provgropsgrävningarna Grävningarnas främsta syfte var att ta ut och erbjuda anbudsgivare för efterbehandlingsentreprenaden jordprov för behandlingstester etc. Provuttag skedde som blandprov från 5-8 delprover i var och en av de sju provgroparna, benämnda inom planerade 2(25)

5 saneringsområden (figur 1, tabell 1). Blandproven togs som samlingsprov från olika djup. Djupintervallerna för respektive provgrop redovisas i tabell 2. Jordlagerföljder och observationer som skedde vid provgropsgrävningen redovisas i särskild rapport (FB Flygfältsbyrån, 2005). Figur 1. Provgroparnas placering. Röd linje anger planerat arbetsområde och blå linje områden för planerad sanering. Tabell 1. Storlek på de planerade saneringsområdena. Saneringsområde Area (m 2 ) Volym (m 3 ) A B C Tabell 2. Provgroparnas djup (meter under markytan). Område Provgrop Övre ej analyserade lager Analyserade lager Nedre ej analyserade lager ,5 0,5-2,5 2,5-4,0 A ,5 0,5-3, ,5 0,5-4,0 4,0-4, ,5 0,5-3,5 3,5-4,5 B ,5 0,5-3,5 3,5-4, ,5 0,5-3,0 3,0-4,0 C ,5 0,5-3,0 4,0-4,0 3(25)

6 Samtliga prover analyserades med avseende på följande ämnen: fenoxisyror (MCPA, MCPP, 2,4-D, 2,4-DP, 2,6-DP, 2,4,5-T, 2,4,5-TP och 2(4-klorfenoxy)propionsyra) dinoseb klorfenoler (mono-, di-, tri-, tetra- och pentaklorfenol) klorkresol (4-klor-o-kresol, 6-klor-o-kresol) Jordproverna analyserades dessutom med avseende på: dioxiner och dibensofuraner vissa grundämnen torrsubstans och glödförlust Samtliga analyser utfördes av AnalyCen, Lidköping Provtagning och analys av gas Vid grävningarna togs från varje grop ca 10 liter samlingsprov som placerades i ett gastätt kärl med volymen 20 liter och försett med tättslutande lock. Provkärl av plast med låg avgång av luktande ämnen användes för att inte påverka provet under förvaringen fram till provtagningen. För att säkerställa att mättning av gasfasen ovan jordprovet uppnåtts före provtagning och analys, bestämdes tiden till dess jämvikt för totalkolväten inställt sig. Detta skedde med ett kontinuerligt registrerande instrument försett med flamjonisationsdetektor. Det visade sig att jämvikt uppnåddes mycket snabbt. Vid provtagning och analys avseende lukt och organiska föreningar var gasen därför mättad, dvs. den innehöll högsta möjliga halt Luktundersökning Eftersom den upplevda lukten är ett sammansatt intryck av många olika ämnen i samverkan, går det inte att beräkna luktstyrka enbart utifrån kemiska analyser. Därför har en undersökning avseende lukt genomförts som en sensorisk analys. Luktundersökningen genomfördes av SWECO VIAK i BT Kemi-projekts lokaler i Teckomatorp. Luktundersökningarna utfördes på parallellprov till de prov som analyserades med avseende på organiska föreningar. 4(25)

7 Luktpanelen bestod av tio personer varav åtta personer från Teckomatorp, och två personer från BT Kemi-projektet. Undersökningen utfördes som ett triangeltest, för varje prov med sex utspädningar, med hjälp av en olfaktometer tillverkad av IITRI. Strax före undersökningen blandades provet om för att erhålla en färsk jordyta med syftet att efterlikna de förhållanden som kommer att råda vid efterbehandlingen. Gasfas ur respektive provkärl sögs med hjälp av vakuumpump till olfaktometern. Lukttröskelvärdet har bestämts som den halt där 50 % av deltagarna i luktpanelen kände lukt. Luktstyrka anges som luktenheter per kubikmeter (le/m 3 ). Med 1 le/m 3 menas den mängd av en förorening som, vid fullständig inblandning i 1 m 3 luktfri luft, ger en blandning där koncentrationen är samma som lukttröskelvärdet. För den kemiska analysen absorberades föreningarna i en svag lösning av natriumhydroxid som analyserades med avseende på fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler. Analyserna utfördes av Analycen i Lidköping. I samband med testsaneringen togs prov för att bestämma avgången av bland annat luktande ämnen från en jordyta. Provtagningen skedde genom att en väl definierad area täcktes med en tättslutande huv under vilken provet togs ut. Provet innehöll därför enbart de föreningar som avgick från den inneslutna arean. Provuttag skedde dels i schakten, dels i mellanlagringshögen. Proven för bestämning av luktstyrka uppsamlades i Tedlarpåsar. Analys av två prov genomfördes av SWECO VIAK i BT Kemi-projektets lokaler i Teckomatorp. Dessutom uttogs tre prov för analys med avseende på organiska föreningar. För kemiska analyser absorberades föroreningarna i en svag lösning av natriumhydroxid som analyserades med avseende på klorfenoler av Analycen i Lidköping. 2.2 Spridning av gasformiga föreningar Beräkningsmodell Spridningsberäkningarna är utförda enligt ett amerikanskt modellkoncept; AERMOD, som rekommenderas av US-EPA att användas i tillståndsärenden och konsekvensutredningar. Två olika applikationer ingår i denna utredning: 5(25)

8 AERMET - en specialanpassad beräkningsapplikation för att beräkna meteorologiska parametrar för bl.a. vertikala profiler i luftrummet. AERMOD - en spridningsmodell för utsläpp från bland annat ytkällor, speciellt utvecklad för att beskriva halter i närområdet kring utsläppskällan Förutsättningar Spridningsberäkningarna baserar sig på lokala meteorologiska data såsom vindriktning, vindhastighet, lufttryck, luftfuktighet och nederbörd från en nyuppförd mätstation i den västra delen av BT Kemiområdet. Dessa mätningar har pågått under tiden , dvs mer än ett år, vilket ger gott underlag för spridningsberäkningar för ett möjligt framtida scenario. Vid andra meteorologiska förhållanden än de som rått under mätperioden, kan större eller mindre avvikelser mot redovisade halter förekomma. Bestämningen av luktstyrka i den mättade gasfasen i uttagna prover tillsammans med avgångshastigheten ligger till grund för beräkningen av källstyrka (le/m 2 s) för spridningsberäkningarna. Avgångshastigheten av luktande ämnen har uppskattats med utgångspunkt från att avgångshastigheten för luktande ämnen är samma som för totalhalten organiska föreningar. Detta ger ett beräknat utsläpp av 0,5 le/m 2 s. För beräkningarna av halter av organiska föreningar har avgången för klorfenoler 2,6 µg/m 2 s använts. Motsvarande värden är för klorkresoler är 2,4 µg/m 2 s och för fenoxisyror 0,003 µg/m 2 s För spridningsberäkningarna har antagits att den öppna ytan, dvs. källan varifrån lukt och föroreningar sprids, är 200 respektive 1000 m 2. För lukt har beräknats dels maxvärden, dels 99.9-percentil. Maxvärdet representerar den värsta timmen under året, medan percentilen representerar de värsta tre timmarna. Beräkningarna utgår från att lukt sprids enbart under arbetstid; kl Beräkningarna har skett dels för var och en av årets månader, dels för hela året. För föroreningshalter i luft beräknas maxvärden baserat på utsläpp under dygnets alla timmar. 6(25)

9 2.3 Spridning av partiklar Förutsättningar för damning I samband med grävningarna kan damm virvla upp och spridas från de uppgrävda massorna i området som är beläget väster och sydväst om Teckomatorp tätort. Grävningarna genomförs inom ett plant område som ligger utsatt för vinden. I första hand är det partikelstorlek, vindhastighet och massornas fukthalt som avgör i vilken utsträckning damning sker. Material med diameter mindre än 100 µm berörs av vinderosion vid genomsnittliga vindhastigheter (3-3,5 m/s), medan partiklar mindre än 10 µm tenderar att bete sig som lätt gas och hålla sig svävande. Högre vindhastighet innebär både ökad torkning på markytan och att större mängd partiklar rycks med. Enligt amerikanska studier krävs en vindhastighet större än 5,5 m/s för att damm ska virvla upp. I litteraturen förekommer beräkningar av damning i mycket begränsad omfattning. Värden från USA visar att 0,05 g/ton hanterat material blåste av vid en vindhastighet på 4 m/s och fukthalt i materialet på 5 %. Jordprover från BT Kemiområdet håller % fukthalt varför damningen borde bli lägre då fuktens och de mindre kornens sammanhållande effekt är viktig för omfattningen av damningen. Om massorna tillåts torka, lossnar de mindre partiklarna på ytan och blåser bort och en ny yta blottas, torkar och dammar Beräkningsmodell En spridningsberäkning med spridningsmodellen Tscreen (US-EPA 454/R ) som ger medelvärden över en timme har utförts med avseende på silt (diam µm) Förutsättningar för spridningsberäkningar För spridningsberäkningarna har följande förutsättningar antagits: massorna består till 100 % av silt nederbörd > 25 mm under 10 dagar om året vindhastighet > 5,4 m/s under 25 % av tiden exponerad plan yta 200 m 2 7(25)

10 3 Resultat 3.1 Tidigare undersökningar Vid saneringsarbetena på området gjordes yrkes- och omgivningshygieniska provtagningar på luft, dels med personburen, dels med stationär utrustning (IVL, 1979). I två av 20 luftprover uppmättes summahalter av klorfenol och klorkresol över det yrkeshygieniska nivågränsvärdet (0,5 mg/m 3 ). Maximalt uppmättes vid ett enskilt tillfälle en summahalt av 2,3 mg/m 3. Som ett omgivningshygieniskt gränsvärde och för jämförelse användes 5 µg pentaklorfenol/m 3, dvs. en hundradel av det yrkeshygieniska nivågränsvärdet. Halterna av pentaklorfenol uppgick vid rivningsarbetena maximalt till 0,72 µg/m 3 (i genomsnitt 0,36 µg/m 3 ) och vid sprängningen av fabriken maximalt 0,35 µg/m 3. Summa klorfenoler och klorkresoler uppgick maximalt till 1,1 µg/m 3, medan medelvärdet var ca 100 gånger lägre. 3.2 Fysikaliska data De förorenande ämnenas kemisk-fysikaliska egenskaper tillsammans med markens egenskaper bestämmer spridning och risk för exponering. Fysikaliska data för de analyserade ämnena framgår av bilaga 1. Tillgången på lukttröskelvärden i litteraturen är mycket begränsad, men karakteristiskt för de undersökta ämnena är att många har en låg lukttröskel. 3.3 Halter i jord I tabell 3 redovisas resultat av utförda undersökningar av jordprover. 2,4-diklorfenol och 2,5-diklorfenol analyseras tillsammans eftersom de är svåra att separera. Prover benämnda uttogs under tidsperioden (25)

11 Tabell 3. Resultat av kemiska analyser av jordprover. e d = ej detekterbar halt. Ämne Provgrop µg/kg TS Fenoxisyror MCPA e d ,3 0, MCPP 6, , ,3 1,7 2,4-D e d ,0 0, ,1 2,4-DP 2, ,14 8, ,6-DP 0,26 1,7 1,6 e d 0,41 1,8 1,6 2,4,5-T e d ,3 0, ,4,5-TP 0,13 1,9 11 0,29 4,0 4,0 e d 2(4-klorfenoxy)propionsyra 0,53 e d e d e d 1,5 e d 13 Dinoseb e d e d e d e d e d e d e d Klorfenoler 2-klorfenol 0,02 0,82 0,90 0,029 0,033 0,057 0,042 3-klorfenol 0,04 0,50 0,17 0,014 0,14 e d 0,074 4-klorfenol 0,22 4,70 2,10 0,18 0,30 0,079 0,15 2,3-diklorfenol e d 0,009 e d e d e d e d e d 2,4+2,5-diklorfenol 0,21 e d e d e d 0,43 24,0 0,89 2,6-diklorfenol 0,27 3,50 5,0 0,83 0,17 2,20 0,30 3,4-diklorfenol 1,00 1,80 0,88 0,71 2,30 1,70 0,49 3,5-diklorfenol e d e d 0,096 0,012 e d 0,008 e d 2,3,4-triklorfenol e d 0,01 0,034 0,010 0,014 0,073 e d 2,3,5-triklorfenol e d e d e d e d e d e d e d 2,3,6-triklorfenol e d 0,09 0,15 0,058 0,055 0,55 0,045 2,4,5-triklorfenol 0,12 5,30 9,90 1,70 1,40 33,0 2,40 2,4,6-triklorfenol 0,12 4,40 15,0 3,50 5,10 5,10 1,40 3,4,5-triklorfenol e d e d e d e d e d 0,009 e d 2,3,4,5-tetraklorfenol e d e d e d e d 0,007 0,025 e d 2,3,4,6-tetraklorfenol 0,01 0,41 1,50 1,10 0,42 0,80 2,40 2,3,5,6-tetraklorfenol e d e d e d 0,051 0,034 0,15 e d Pentaklorfenol e d 0,009 0,028 0,045 0,029 0,13 0,18 Klorkresoler 4-klor-o-kresol 15, ,0 5,30 13,0 9,30 3,60 6-klor-o-kresol (25)

12 3.4 Halter i luft Ämne I tabell 4 redovisas resultat av utförda analyser av gasfasen. Tabell 4. Resultat av kemiska analyser av gasfas över jordprov. e d = ej detekterbar halt. Provgrop µg/m A B M-lager Fenoxisyror MCPA e d e d e d e d e d e d e d MCPP e d e d 0,4 0,4 e d e d 1, ,4-D e d e d 0,8 e d e d e d 0, ,4-DP e d e d e d e d e d e d e d ,6-DP e d e d e d e d e d e d e d ,4,5-T e d e d e d e d e d e d e d ,4,5-TP e d e d e d e d e d e d e d (4-klorfenoxy)- propionsyra e d e d e d e d e d e d e d Dinoseb e d e d e d e d e d e d e d Klorfenoler 2-klorfenol 6, , , ,0 1,5 3-klorfenol 0,5 1,2 2,1 0,1 9,2 0,5 0,3 0,15 0,05 0,08 4-klorfenol 2, ,6 62 4,6 3,2 0,54 0,19 0,34 2,3-diklorfenol e d e d e d e d 0,1 e d e d e d e d e d 2,4+2,5-diklorfenol 8, ,1 0,73 2,2 2,6-diklorfenol 5,9 5,9 82 1,2 32 3,2 11 0,7 0,25 0,4 3,4-diklorfenol 0,2 0,2 0,8 0,1 2,7 0,2 0,2 e d e d e d 3,5-diklorfenol e d e d e d e d e d e d e d e d e d e d 2,3,4-triklorfenol e d e d 0,2 e d e d e d e d e d e d e d 2,3,5-triklorfenol e d e d e d e d e d e d e d e d e d e d 2,3,6-triklorfenol e d e d 0,2 e d 0,1 e d e d e d e d e d 2,4,5-triklorfenol 0,6 3,3 54 1,5 7,8 12 7,4 1,65 e d 0,08 2,4,6-triklorfenol 0,4 0,7 30 0,4 1,5 0,4 3,5 1,50 0,05 0,08 3,4,5-triklorfenol e d e d e d e d e d e d e d e d e d e d 2,3,4,5-tetraklorfenol e d e d e d e d e d e d e d e d e d e d 2,3,4,6-tetraklorfenol e d e d e d e d e d e d e d e d e d e d 2,3,5,6-tetraklorfenol e d e d 0,1 e d e d e d e d e d e d e d Pentaklorfenol e d e d e d e d e d e d e d e d e d e d Klorkresoler 4-klor-o-kresol , ,0 0,37 1,1 6-klor-o-kresol ,0 0,45 1,8 10(25)

13 I tabell 4 redovisas en sammanställning av resultaten av analyserna i gasfasen. 2,4-diklorfenol och 2,5-diklorfenol analyserades tillsammans eftersom de är svåra att separera. Prover benämnda uttogs under tidsperioden medan prover benämnda A, B och M-lager (Mellanlagringshögen) uttogs Avgången av föroreningar till luft har teoretiskt beräknats (Kemakta Konsult, 2005). Beräkningarna baserar sig på analyser av tidigare uttagna jordprover och med kännedom om jordens fukthalt och ångtryck för analyserade föreningar. I tabell 5 jämförs de uppmätta summahalterna per saneringsområde med de teoretisk beräknade. A, B och C i tabellen anger saneringsområden enligt figur 1. Tabell 5. Summahalter (µg/m 3 ) av ämnesgrupper. Jämförelse mellan uppmätta och teoretiskt beräknade halter per saneringsområde. Ämne Uppmätta halter Beräknade halter A B C A B C Fenoxisyror 0,4 0,1 2, Klorfenoler Klorkresoler För flera av proven är skillnaden mellan uppmätta och beräknade halter stor. En förklaring till detta kan vara att beräkningarna bygger på tidigare analyser av jordprover där lokala skillnader i föroreningshalt inom provtagningsområdena förekommit. 11(25)

14 3.5 Luktstyrka Resultaten av utförda luktundersökningar sammanfattas i tabell 6. Tabell 6. Resultat av bestämning av luktstyrka (le/m 3 ). Provtagningspunkt Datum Luktstyrka (le/m 3 ) Schaktområde A Schaktområde B Starkaste lukten fanns således i provgrop 507 där hälften av paneldeltagarna kunde urskilja lukt vid en utspädning av nästan 500 ggr (478) medan lukten från provgrop 502, den svagast luktande, var ca tio gånger lägre. 3.6 Spridning av lukt och gasformiga föreningar Förhärskande vind Mätstationen där meteorologiska data insamlats är placerad i västra delen av BT Kemi-området. Eftersom BT Kemiområdet ligger öster om tätorten, kommer teoretiskt vindar från sektorn sydväst till nordnordväst att passera BT Kemi-området och sedan röra sig in över tätorten. Vindrosen i figur 2 ger vid handen att vinden drygt 20 % av tiden kommer från sektorer som kan påverka någon del av samhället. 12(25)

15 Figur 2. Vindros för Teckomatorp Observationerna utgår från väderstationen i BT Kemi-områdets västra del Spridning av lukt Beräkningarna baserar sig på luktspridning från en källa med luktstyrkan 0,5 le/m 2 *s och en yta av 200 resp m 2. Resultaten redovisas i figur 3 och figur 4. Enheten i figurerna är le/m 3 där 1 le/m 3 är lukttröskelvärdet, dvs. lukten uppfattas av hälften av människorna i luktpanelen (blå linje märkt 1). Betrakta även linjen 0,1 le/m 3 som erfarenhetsmässigt är den halt där det i praktiken normalt råder luktfrihet, även om en och annan kan förnimma lukt. Spridningsberäkningarna i figur 3 visar det maximala värdet, dvs. den timme under perioden som genererar de mest ofördelaktiga meteorologiska betingelserna ur spridningssynpunkt och därmed visar de högsta halterna ett worst case-scenario. Figur 4 visar de tre värsta timmarna under ett år, dvs percentilen. 13(25)

16 Figur 3. Maximal lukt vid arbete dagtid (le/m 3 ) beräknad för 200 resp m 2. 14(25)

17 Figur 4. Lukt 99.9-percentil vid arbete dagtid (le/m 3 ) beräknad för 200 resp m 2. 15(25)

18 Månadsvisa beräkningar baserade på de meteorologiska förutsättningarna under respektive månad för perioden augusti 2005 till december 2006 redovisas i bilaga 2. Underlaget är dock för litet för att kunna påvisa om skillnaderna mellan de olika månaderna är statistiskt säkerställda. Vid de tillfällen arbeten med stor risk för lukt genomförts har sex personer i samhället fungerat som luktobservatörer. Erfarenheterna från observatörernas noteringar vid saneringsarbetena december 2006 finns redovisade i en separat rapport, Redovisning av utförda arbeten avseende efterbehandling av viss del av BT Kemi-området i Teckomatorp, Svalövs kommun, Sammanfattningsvis visar denna undersökning att någon lukt inte kunde kännas i samhället men väl ca meter från arbetsområdet (halvvägs mellan Torgskolan och det norra BT Kemi-området). Vid arbetsplatsen var lukten påtaglig och miljökontrollanter använde generellt en friskluftmask för att slippa obehag under arbetet. 16(25)

19 3.6.3 Spridning av gasformiga föreningar Resultatet av spridningsberäkningarna framgår av figur 5 7. Figur 5. Maximala halter av fenoxisyror (µg/m 3 ) beräknat på 200 resp m 2. Det yrkeshygieniska gränsvärdet (NGV) är µg/m 3. 17(25)

20 Figur 6. Maximala halter av klorfenoler (µg/m 3 ) beräknat på 200 resp m 2. Det yrkeshygieniska gränsvärdet (NGV) är 500 µg/m 3. 18(25)

21 Figur 7. Maximala halter av klorkresoler (µg/m 3 ) beräknat på 200 resp m 2. För klorkresoler saknas yrkeshygieniska gränsvärden. 19(25)

22 3.7 Spridning av partiklar De maximala värdena för halten siltpartiklar i luft presenteras i figur 8. Beräkningarna visar att de högsta värdena, ca 1500 µg/m 3, förekommer ca 150 meter från källan och att halterna avtar snabbt med avståndet från spridningskällan. Detta spridningsmönster bestäms av mindre partiklars förmåga att hålla sig svävande i luft. Angiven halt avser medelvärde över en timme för partiklar mindre än 60 µm. Vid bedömningen skall observeras att avståndet från saneringsområdet till de närmsta bostäderna är ca 400 m. Damning av silt från en markyta av 200 m2 µg/m meter Figur 8. Halten silt i luft mot avståndet från källan (25)

23 4 Utvärdering 4.1 Spridning av lukt Den starkaste lukten påvisades i provgrop 507 som representerar saneringsområde C (figur 1), vilket har en betydligt mindre volym än de andra saneringsområdena (tabell 1). Av modelleringsfallet i figur 3, d.v.s. en spridningsberäkning baserad på högsta tänkbara avgång av lukt, framgår att lukttröskelvärdet riskerar att överskridas i saneringsområdets närhet. Beroende på arean av öppet schakt kommer antalet tillfällen med lukt att variera. Erfarenheterna visar att för en luktstyrka av 0,1 le/m 3 i praktiken är att betrakta som luktfritt, även om en och annan person av och till kan känna lukt. Betraktar man 99.9-percentilen mot bakgrund av detta, framgår att endast de östra utkanterna av tätorten berörs av lukt enligt spridningsberäkningen (figur 4). Man skall ha i åtanke att percentil visar luktspridningen under de tre värsta timmarna. Beräkningarna utgår från att lukt sprids enbart under arbetstid; Inför grävningarna kan man med hjälp av spridningsmodeller och väderdata prognostisera spridningsförhållandena och i förväg bedöma luktolägenheten. 4.2 Spridning av organiska föreningar Jämförelsen av de beräknade respektive uppmätta halterna av föroreningar i luft visar skillnader på ungefär en faktor , vilket kan bero på att beräkningarna grundar sig på andra prover och lokala variationer i föroreningshalt i jord (tabell 5). De uppmätta halterna i luft är bestämda vid mättnad, dvs. de är de högsta möjliga (tabell 4). Dessa kommer enbart att förekomma vid stiltje och t ex nere i saneringsgropen. De gränsvärden för arbetsmiljö som gäller i Sverige för de undersökta ämnena i luft redovisas i bilaga 4. Endast i ett fall överskrids nivågränsvärdena; för 2,4-diklorfenol och 2,5-diklorfenol i provgrop 503. Figur 5-7 illustrerar koncentrationsnivåer sjunkande mot omgivningen från en tänkt saneringsgrop. En större saneringsyta ger upphov till högre halter av föroreningar i omgivningsluften. Om man betraktar innersta zonen kring saneringsgropen på 1000 m 2, ligger 21(25)

24 värdena för fenoxisyror gånger lägre än det yrkeshygieniska gränsvärdet. För klorfenoler ligger det 10 gånger under motsvarande värde. För klorkresoler saknas gränsvärde. Det skall observeras att alla beräkningar baserar sig på de högsta halterna och sämsta uppmätta meteorologiska förhållanden. Då riktvärden för omgivningsluft saknas används ofta som uppskattning för acceptabla halter i omgivningsluft att de bör vara gånger lägre än det yrkeshygieniska gränsvärdet. För fenoxisyror skulle detta innebära en halt av µg/m 3, vilket svårligen skulle kunna uppnås ens i saneringsgropen. För klorfenoler motsvarar det 0,5-5 µg/m 3. Spridningsområdet för klorfenolhalter över 5 µg/m 3 kan beröra ett fåtal bostäder/fastigheter, vilket framgår av figurerna 6A-B. Vid dessa värsta tänkbara förhållanden kan 0,5 µg/m 3 ligga över bebyggt område. Även halten 6-klor-o-kresol var hög, men för klorkresoler saknas gränsvärden. 4.3 Spridning av partiklar Spridningsberäkningens totalhalt av partiklar i omgivningsluft skall ställas i relation till att bakgrundsvärdet för PM 10 (partiklar med en diameter mindre än 10 µm) i Skåne är µg/m 3 (SMHI, 2001). Enligt miljökvalitetsnormen för utomhusluft är dygnsmedelvärdet för PM µg/m 3. Denna halt är ett medelvärde över ett dygn och avser partiklar med en diameter mindre än 10 µm, medan beräkningarna avser partiklar mindre än 60 µm och ett medelvärde över en timme. Några säkra slutsatser om överskridanden kan därför inte göras. Mest sannolikt är dock att miljökvalitetsnormen inte överskrids. Bland annat parametrar som fukthalt i jordmassor, vidhastighet samt exponerad yta styr generellt sett damningen och bör beaktas vid saneringsarbetet. I möjligaste mån bör upplag av uppgrävda massor och öppna grävda ytor minimeras Vid behov kan dammbindare som vägsalt eller vatten användas. 4.4 Samvariation Samband mellan resultaten av jord- och gasanalys samt luktbestämningen har studerats i en statistisk analys och sammanställts i bilaga 3. Av denna studie framgår att något samband mellan föroreningshalter i jord och gas inte kan påvisas. 22(25)

25 Ett positivt samband mellan jordens halt av tetra- och pentaklorfenol och luktstyrkan har påvisats. Det visar sig också att lägre andel torrsubstans, TS, innebär högre luktstyrka. Inget samband mellan uppfattad lukt och föroreningshalter i gasfas kunde styrkas. 5 Slutsatser På basis av utförda spridningsberäkningar kan man anta att lukt sannolikt inte kommer att bli ett problem även om lukt av och till kan förekomma i området kring saneringsplatsen och delar av samhället. Enligt spridningsberäkning kommer vid de sämsta förhållandena halterna av fenoxisyror i luft att vara långt under risknivåer både för de involverade i saneringsarbetena och för de närboende. Halterna av klorfenoler ligger betydligt lägre än de yrkeshygieniska värdena. Över tätorten kan vid de sämsta förhållandena en halt som är nära det uppskattade riktvärdet för omgivningsluft förekomma. Samverkande effekt kan enligt AFS 2005:17 uppskattas som en summa av ämnenas kvoter [uppmätt koncentration]/[gränsvärde]. Detta ger vid handen att provgrop 503 kommer att kunna överskrida en godtagbar nivå. Dessa förhållanden kommer sannolikt inte att uppstå mer än just i provgropen under grävning. Damm eller partiklar med diameter mindre än 10 µm (PM 10 ) kan tränga ner i lungorna och regleras därför av miljökvalitetsnormen för luft (SFS 2001:527). Det är inte troligt att miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) kommer att överskrids. Däremot kan högre halter av damm som kan upplevas som störande kortvarigt förekomma av och till såvida inte dammbekämpning av något slag tillämpas. Från en mindre schaktgrop avgår mindre luftföroreningar, men skillnaden mellan 200 och 1000 m 2 är inte större än att en schaktgrop med arean 1000 m 2 kan accepteras med avseende på beräknade föroreningshalter. Exponeringstiden är avgörande vad gäller föroreningar och damm. Ju snabbare saneringsarbetet kan avslutas desto bättre. 23(25)

26 Föreliggande beräkningar har baserats på en maximal avgång från marken av föroreningar vid en temperatur av 20 C. Vid kallare väderlek blir lukten inte större utan sannolikt mindre. Av studien framgår att ju högre fukthalt i jorden desto större var luktstyrkan, medan damningen minskar med ökad fuktighet. Meteorologiska data i kombination med spridningsberäkning kan vara en hjälp att varna för ogynnsamma väderförhållanden vid saneringens genomförande. 24(25)

27 Referenser AFS 2005:17. Arbetsmiljöverkets författningssamling: Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. ECA-IAQ, Sensory evaluation of indoor air quality, rapport 20, European Collaborative Action, Indoor Air Quality and Its Impact on Man, European Commission, Joint Research Centre - Environmental Institute. Flygfältsbyrån, BT Kemi Efterbehandling, Skede: Förberedelser. Genomförande av provtagning inom förorenade områden. Rapport daterad IVL, Kontrollprogram BT Kemi Vatten- och luftprovtagningar för perioden sommaren 1978 våren Kemakta Konsult, Beräkningar av avgång av klorfenoler, klorkresoler och fenoxisyror till luft från BT Kemiområdet. SMHI, Valentin L. Foltescu, Lars Gidhagen, Gunnar Omstedt: Nomogram för uppskattning av halter av PM 10 och NO 2 reviderad version. SWECO VIAK, Svalövs kommun BT Kemi Huvudstudie Version 3. Daterad, juli SWECO VIAK Svalövs kommun. Redovisning av utförda arbeten avseende efterbehandling av viss del av BT Kemi-området i Teckomatorp, Svalövs kommun, (25)

28 BT Kemi Efterbehandling Skede: Förberedelser Bilaga 1 Fysikalisk-kemiska ämnesdata Substans CAS-nummer Ångtryck (mm Hg, 25 C) Henrys konstant (atm. m 3 /mol, 25 C) Hälsofara Lukt Lukttröskelvärde Fenoxisyror MCPA Metyl-4-klorfenoxiättiksyra MCPP, mecoprop (4-Klor-o-tolyloxi) propionsyra 2,4-D (2,4-Diklorfenoxi)ättiksyra 2,4-DP C9H8Cl2O3 Diklorprop-P ,6-DP 2(4-klorfenoxy)propionsyra 2,4,5-T ,4,5-Triklorfenoxiättiksyra 2,4,5-TP (2,4,5-Triklorfenoxi)propionsyra 5.90X X mpa 2.3X10-6 mm Hg vid 20 C 8.25X10-8 mm Hg vid 20 C 1.82X X X10-8 Potentiellt cancerogen för luktlös människor enl. IARC, grp. 2B. 8 Potentiellt cancerogen för människor enl. IARC, grp. 2B. Reproduktionstoxisk 8 luktlöst om rent / svag fenolliknande lukt 9 <7.5X10-8 < 9.4X10-11 Potentiellt cancerogen för människor enl. IARC, grp. 2B. Reproduktionstoxisk 8 luktlöst 5.2X10-6 Svag lukt, möjligen p.g.a. förorening av fenol 1 (5)

29 BT Kemi Efterbehandling Skede: Förberedelser Bilaga 1 Substans CAS-nummer Ångtryck (mm Hg, 25 C) Henrys konstant (atm. m 3 /mol, 25 C) Hälsofara Lukt Lukttröskelvärde Dinoseb DNBP 2-(1-Metyl-n-propyl)-4,6- dinitrofenol 8.5X10-2 mm Hg vid 20 C 5.04X10-4 Miljöfarlig, reproduktionstoxisk, giftig, irriterande. Misstänks kunna ge cancer enl. KEMI (Canc3). 3 Stickande lukt Klorfenoler mg/m klorfenol klorfenol klorfenol ,3-diklorfenol 2,4-diklorfenol ,5-diklorfenol ,6-diklorfenol X10-7 Obehaglig genomträngande lukt mg/m x10-2 ppm 0.19 x10-4 mg/l mg/l X10-7 Medicinartad lukt mg/l 7 8.7X X10-7 Karakteristisk obehaglig, genomträngande fenollukt X10-6. Kan ge obehaglig lukt i vatten vid extremt låga koncentrationer mg/m mg/l mg/m mg/l X mg/l X mg/m mg/l 7 2 (5)

30 BT Kemi Efterbehandling Skede: Förberedelser Bilaga 1 Substans CAS-nummer Ångtryck (mm Hg, 25 C) Henrys konstant (atm. m 3 /mol, 25 C) Hälsofara Lukt Lukttröskelvärde Klorfenoler forts. 3,4-diklorfenol ,3,5-triklorfenol ,3,6-triklorfenol ,4,5-triklorfenol ,4,6-triklorfenol ,3,4-triklorfenol 2,4,5-triklorfenol 2,3,4,6-tetraklorfenol X X10-7 Ej cancerklassificerad enligt NTP H, C 11 H, C X10-6 Miljöfarlig, irriterande, hälsoskadlig. 6 Nedbrytningsprodukt av Agent Orange. 4 Sublimerar. 11 H, C X10-6 B2 enl. USEPA. Misstänks kunna ge cancer enl. KEMI (Canc3). 6 H, C 4.23X X10-6 Giftig, miljöfarlig, irriterande, hälsoskadlig H Stark fenolliknande lukt mg/m mg/l 7 Stark fenolliknande lukt mg/m >1.0 mg/l 7 Stark lukt. Konc mg/l; detektion: 0.6 mg/l. 5 3 (5)

31 BT Kemi Efterbehandling Skede: Förberedelser Bilaga 1 Substans CAS-nummer Ångtryck (mm Hg, 25 C) Henrys konstant (atm. m 3 /mol, 25 C) Hälsofara Lukt Lukttröskelvärde Klorfenoler forts. 2,3,4,5-tetraklorfenol ,3,5,6-tetraklorfenol Pentaklorfenol Klorkresoler 4-klor-o-kresol X X10-8 Misstänks kunna ge cancer enl. KEMI (Canc3). Miljöfarlig, mycket giftig, irriterande. 3 Sannolikt carcinogen för människor, grp. B2 6 H 2.40X X10-6 Giftig, frätande, miljöfarlig, irriterande, hälsoskadlig. 3 ( 11 S, för närbesläktade 3 metyl-4- klorfenol) 11 H Fenol- / bensenliknande. Mkt skarp när den är varm. Svagt fenolliknande 6-klor-o-kresol Fenolliknande mg/l (ppb at 25ºC) in air 12 4 (5)

32 BT Kemi Efterbehandling Skede: Förberedelser Bilaga 1 Ångtryck: ung. följd: 2-klorfenol > 3-klorfenol >2,4-diklorfenol>4-klorfenol > dinoseb >2,5-diklorfenol>2,6-diklorfenol>4-klor-o-kresol>3,4-diklorfenol> 2,4,5- triklorfenol = 2,4,6-triklorfenol> 2,3,4,6-tetraklorfenol> 2,3,6-triklorfenol > MCPP > MCPA > 2,4-D > 2,4,5-T > 2,4,5-TP Henrys konstant: 2,4,5-T < MCPA< MCPP < pentaklrfenol< 2,3,6-triklorfenol < 3,4-diklorfenol= 2,5-diklorfenol< 2-klorfenol< 4-klorfenol< 3-klorfenol< 4-klor-okresol< 2,3,4,6-tetraklorfenol< 2,4,5-triklorfenol< 2,4,6-triklorfenol< 2,6-diklorfenol< 2,4-diklorfenol< 2,4-D Toxiciteten hos klorfenoler stiger med stigande antal kloratomer. Klorfenoler är potentiellt carcinogena för människor (grupp 2B) enligt International Agency for Research on Cancer, IARC:s, klassificering. Cancerklassificering B2 enligt USEPA innebär att man konstaterat att ämnet sannolikt är cancerogent för människor baserat på djurstudier. Klorfenoler som grupp har en karakteristisk lukt som beskrivs som obehaglig, skarp, fenolliknande, ihållande. Allmänheten utsätts för klorfenoler i första hand genom kontaminerat dricksvatten och inandning av partiklar. Damm av klorfenoler irriterar andningsorganen. Källor: Alla uppgifter som inte har specifik hänvisning, kommer från Hazardous Substances Data Bank (HSDB), Unites States National Library of Medicine. 1 National Toxicology Program, Department of health and human services: 3 Kemikalieinspektionen, KEMI: 4 International Programme on Chemical Safety (IPCS): 5 Spectrum Laboratories Inc.: McKnee, J.E., Wolf, H.W. (1963) Water quality criteria. The resources agency of California, State water quality control board. (Handbook of environmental data on organic chemicals Van Nostrand Reinhold.) 8 Occpational exposure to hazardous agents, Haz-Map. Specialized Information Services, U.S. National Library of Medicine: 9 United States Environmental Protection Agency: 10 Ruth, J.H. (1986) Odor thresholds and irritation levels of several chemical substances: A review. Am. Ind. Hyg. Assoc. J AFS 2005:17 NGV, Nivågränsvärde - Hygiensikt gränsvärde för exponering under en arbetsdag. KTV, Korttidsvärde Ett rekommenderat värde som utgörs av ett tidsvägt medelvärde för exponering under en referensperiod av 15 minuter. H Ämnet kan lätt tas upp genom huden. C cancerframkallande, S- sensibiliserande (5)

33 BT Kemi Efterbehandling Skede: Förberedelser Bilaga 2 Spridning av lukt På basis av meteorologiska data insamlade under perioden har spridningsberäkningar för respektive månad utförts. Som källstyrka har ansatts 0,5 le/m 2. s och den öppna ytan, varifrån lukten sprids, 1000 m 2. Enheten i figuren är le/m 3 där 1 le/m 3 är lukttröskelvärdet, dvs. att lukten uppfattas av hälften av en genomsnittlig grupp människor. Underlaget är för litet för att kunna påvisa att de månadsvisa skillnaderna skulle vara typiska över flera år. Samtliga beräkningar avser det maximala timmedelvärdet. januari 2006 februari 2006 mars 2006 april (3)

34 BT Kemi Efterbehandling Skede: Förberedelser Bilaga 2 maj 2006 juni 2006 juli 2006 augusti (3)

35 BT Kemi Efterbehandling Skede: Förberedelser Bilaga 2 september 2006 oktober 2006 november 2006 december (3)

36 BT Kemi Efterbehandling Skede: Förberedelser Bilaga 3 Statistisk utvärdering Bakgrund En parameter att ta hänsyn till vid hanteringen av förorenade massor på BT-kemi området är de luktolägenheter som kan uppkomma. Orsaken till detta problem är att ett flertal av de substanser som förekommer i jordlagren, framförallt klorfenoler och klorkresoler, är välkända luktämnen med en mycket distinkt och oangenäm lukt. Som ett led i att hantera detta problem genomfördes ett lukttest under hösten 2005 där en panel på tio personer fick beskriva graden av luktförnimmelse i sju stycken jordprover från olika punkter på området. Diskreta data på luktförnimmelsen räknades sedan om till kvantitativa luktvärden för varje prov. I samband med detta mättes även halterna av alla relevanta organiska ämnen i luft- och markprover. Som ett led i utvärderingen av detta försök redovisas i detta PM en statistisk utvärdering av resultaten. Syfte Syftet med förekommande arbete är att identifiera relevanta samband mellan uppfattad lukt och luft- och jordhalter av organiska miljögifter. I idealfallet skall detta leda till en identifiering av de viktigaste luktämnena på BT-kemi området. Detta skall också leda till en allmän förståelse om vilka fysiokemiska parametrar som påverkar den uppfattade lukten. Dessa resultat tillsammans med en litteraturgenomgång av fysiokemiska egenskaper och luktgränsvärden för de olika ämnena skall utgöra ett stöd för en bedömning och prognostisering av luktproblemen som saneringsarbetet kan ge upphov till. 1 (10)

37 BT Kemi Efterbehandling Skede: Förberedelser Bilaga 3 Fysiokemiska egenskaper och luktegenskaper hos klorfenoler och klorkresoler De luktgränsvärden i luft som har identifierats i litteraturen (tabell 1) varierar i hög grad mellan de olika ämnena och detta kan bero på metodikproblem och -skillnader vad gäller bestämmandet av luktgränsvärden. Det är t.ex. oklart varför 2,6-diklorfenol har ett 75 ggr högre luktgränsvärde än 2,4-diklorfenol. I vatten tycks luktgränsvärden öka med ökande grad av klorinering. Endast i fyra av proverna överstigs luktgränsvärdena i luft för något av de enskilda ämnena. Trots detta så detekterades lukt i alla prover. Detta tyder på att luktuppfattningen är additiv så att det egentligen är summan eller den relativa sammansättningen av alla luktämnen i luften som styr graden av luktdetektion. Lukt kontra luftkoncentrationer Ett förväntat samband vore att den uppfattade lukten skulle samvariera med lufthalterna. Trots detta finns ingen signifikant samvariation mellan uppfattad lukt och lufthalter av enskilda ämnen eller summaparametrar. Sambanden mellan lukt och lufthalter redovisas i figur 1. Luk t Lukt Lukt E5 4E5 6E5 8E5 luf tkoncentration klorkresoler (ng/nm 3 ) luf tkoncentration f enoxisy ror (ng/nm 3 ) Lukt 0E-01 6E+05 1E+06 2E+06 2E+06 luf tkoncentration diklorf enoler (ng/nm 3 ) luftkoncentration triklorf enoler (ng/nm 3 ) Lukt luf tkoncentration monoklorfenoler (ng/nm 3 ) Figur 1. Uppfattad lukt (y-axeln) kontra lufthalter (x-axeln). 2 (10)

38 BT Kemi Efterbehandling Skede: Förberedelser Bilaga Lukt E5 0 2E5 4E5 6E5 8E5 1E6 1.2E6 1.4E6 1.6E6 luf thalt av 2-klor-6-m ety lf enol (ng/m 3) Figur 2. Uppfattad lukt (y-axeln) kontra lufthalter av 6-klor-2-metylfenol (x-axeln). Det fanns inte heller någon samvariation mellan 2-klor-6-metylfenol och uppfattad lukt (figur 2), trots att detta ämne återfanns i höga koncentrationer i luftproverna och att 2-klor-6-metylfenol är ett mycket starkt luktämne med ett betydligt lägre luktgränsvärde än andra klorfenoler (Mottram 1998). 2-klor-6-metylfenol har vid ett flertal tillfällen gett upphov till lukt- och smakhygieniska problem (Mottram 1998). Andra möjliga kandidater till ej identifierade luktämnen är deklorinerade kresoler, dvs o-, p- eller m-kresoler. Fakhoury mfl (2000) visade t.ex. att lufthalter av o-kresoler uppvisade det bästa sambandet med uppfattad lukt (uppmätt via en luktpanel) jämfört med ett flertal andra ämnen. Dessa kresoler har dock inte analyserats. Den relativa luftsammansättningens betydelse för uppfattad lukt Tydliga samband mellan lufthalter av enskilda ämnen och uppfattad lukt kan vara svåra att identifiera. Det är istället möjligt ämnenas lufthalter i relation till varandra styr den uppfattade lukten. Detta testades genom en principal komponent analys (PCA). I figur 3 representerar värdet på X-axeln ett fingeravtryck av uppmätta lufthalter. Detta fingeravtrycksvärde beror på den relativa haltsammansättningen av alla ämnen i luftfasen. Figur 3 tycks belägga att den relativa sammansättningen av olika ämnen i luftfas styr den uppfattade lukten. Slutsatsen blir då att inga enskilda lutande ämnen kan identifieras utan att det är den relativa variationen av olika ämnen som styr den uppfattade lukten. 3 (10)

39 BT Kemi Efterbehandling Skede: Förberedelser Bilaga Figur över sambandet mellan uppfattad lukt (y-axeln) och ämnessammansättningen i luft (x -axeln). siffrorna vid varje punkt är provnummer Lukt "fingerprint" med avseende på ämnessammansättningen i luft Figur 3. Uppfattad lukt (y-axeln) kontra en parameter som representerar den relativa haltsammansättningen av olika ämnen i luft (x -axeln). Koncentration i luft kontra koncentration i jord Det fanns ingen tydlig samvariation mellan luftkoncentrationer av något ämne och koncentrationen i jord. Detta är något förvånande, men en trolig förklaring är att markparametrar såsom porositet, halt organiskt kol och ph mm påverkar både vattenlöslighet och avdunstning från jordytor. Detta kan försvåra en prognostisering av lufthalter vid t.ex. grävningsarbeten, eftersom jordhalter inte med lätthet kan kopplas direkt till lufthalter. De bästa sambanden mellan luft- och jordhalter redovisas i figur 4. luft 2,4,6-triklorfenol (ng /nm 3 ) ,4,6-Triklorfenol (mg/kg) luft 3,4-diklorfenol (ng/nm 3 ) ,4-Diklorfenol (mg/kg) 2.30 luft 4-klorfenol (ng/nm 3 ) monoklorfenol (mg/kg) Figur 4. Luftkoncentrationer (y-axeln) kontra jordkoncentrationer (x-axeln). Kvoten mellan luft- och jordhalt kontra fysiokemiska konstanter Kvoten mellan uppmätta luft- och jordkoncentrationer är inte relaterad till Henrys konstant för mono-, di- och triklorfenoler. Däremot finns det ett positivt ickelinjärt samband mellan dessa ämnens ångtryck och 4 (10)

40 BT Kemi Efterbehandling Skede: Förberedelser Bilaga 3 denna kvot (figur 5). Detta tyder på att evaporation av dessa klorfenoler sker från torra jordpartiklar och inte från porvatten. Detta motsägs dock av sambandet mellan lukt och vattenhalt i jord som redovisas nedan kvot mellan luft och jord för 7 olika klorfenoler ångtryck för 7 olika klorfenoler (mm Hg) Figur 5. Kvot mellan luft- och jordkoncentrationer för 7 olika klorfenoler (y-axeln) kontra dessa klorfenolers ångtryck (x-axeln). Lukt kontra haltnivåer i jord Som framgår av ovanstående finns ingen signifikant samvariation mellan uppfattad lukt och lufthalter av enskilda ämnen eller summaparametrar. Någon tydlig samvariation mellan luftkoncentrationer och koncentrationer i jord har heller inte påvisats. Däremot finns det anmärkningsvärt nog ett tydligt positivt samband mellan halten av klorfenoler i jord och graden av lukt (figur 6). Denna samvariation är dock endast tydlig för de mer högklorinerade fenolerna vilket är något oväntat, eftersom mono- och diklorfenoler är mer flyktiga än tetra- och pentaklorfenoler (HSDB). Det finns också ett mycket tydligt samband mellan vattenhalten i jordmaterialet och den uppfattade luktnivån (figur 3, lukt vs TS). Om den uppfattade lukten beror på halten av mono-tetraklorfenoler och/eller klorkresoler är detta är inte oväntat, eftersom Henrys konstant för dessa ämnen indikerar att de kan avdunsta från fuktiga jordytor eller porvatten. 5 (10)

41 BT Kemi Efterbehandling Skede: Förberedelser Bilaga Lukt Lukt 47 Lukt Tetraklorfenoler Pentaklorfenol Svavel Lukt Lukt Lukt WHO TEQ (upper-bound, only PCDD/F) Kalcium 1.04E TS Lukt Lukt Lukt Kobolt Nickel Järn Figur 6. Linjära samband mellan lukt och jordhalter för ett antal ämnen. Streckade linjer anger ett 95% konfidensintervall. Det finns också tydliga negativa samband mellan luktnivåer och ett flertal grundämnen (figur 6). Statistiska multivariata utvärderingar tyder på att grundämnessammansättningen i jord från BT Kemiområdet är starkt kopplad till karaktären på de industrimassor som deponerats på området och därmed också till föroreningshalterna. Det negativa sambandet mellan luktnivå och halten av dessa grundämnen är därför en indirekt effekt av ett negativt samband mellan klorfenoler och dessa grundämnen. Figur 7 visar att man troligtvis kan förutsäga den uppfattade luktnivån utifrån jordhalten av alla ämnen som redovisas i figur 6. 6 (10)

42 BT Kemi Efterbehandling Skede: Förberedelser Bilaga Oberverade/Uppmätta Luktvärden Förutsagda luktvärden utifrån multipel regression med tetra, penta, svavel, kalcium, TS, kobolt, nickel och järn Figur 7. (Multipel) regression mellan uppfattad lukt och jordhalter av alla ämnen i figur 1. Y-axeln visar observerade luktvärden och x-axeln visar förutsagda luktvärden. Figur 8 visar dock att det räcker med värden på endast TS, tetra- och pentaklorfenoler för att med god säkerhet förutsäga luktnivåer. Ekvationen för detta är: Lukt = 2177+(-27.4*TS)+(150*tetraklorfenol)+(-1755*pentaklorfenol) Observerade (uppmätta) Föru ts ag da lu ktvärde n u tifrån re gres sion m ed te tra klo rfen ol, pe ntaklorfen ol och TS Figur 8. (Multipel) regression mellan uppfattad lukt och jordhalter av tetra- och pentaklorfenoler samt TS. Y-axeln visar observerade luktvärden och x-axeln visar förutsagda luktvärden. Dioxiner uppvisar också ett tydligt samband med uppfattad luktnivå (figur 3). Eftersom dessa har en mycket låg flyktighet och en mycket hög tendens att absorbera till den fasta fasen beror detta samband ej på att dioxin i sig har bidragit till den uppfattade lukten. Sambandet beror i stället på att halten av klorfenoler och dioxiner samvarierar i jordlagren. Fenoxisyror tycks inte bidra till den uppfattade lukten, vilket är förväntat eftersom dessa inte är kända som starka luktämnen (HSDB). 7 (10)

43 BT Kemi Efterbehandling Skede: Förberedelser Bilaga 3 Sammanfattning och slutsatser Resultaten av luktundersökningarna visar att uppfattad lukt inte var relaterad till lufthalter av några ämnen. Inte heller ett känt luktämne såsom 2-klor-6-metylfenol kunde relateras till uppfattad lukt. Luktförnimmelsen var dock tydligt relaterad till halter av tetra- och pentaklorfenol i jordproven. Både jämförelser mellan luktgränsvärden och lufthalter och multivariat analys (PCA) antyder att det är den relativa haltsammansättningen av olika ämnen i luften som framförallt styr hur pass mycket jordproverna luktar. Alltså kan inga enstaka, viktiga luktämnen identifieras. Det är möjligt att sambanden mellan markparametrar och lukt kan användas rent praktiskt för att förutsäga var och när luktproblem kan uppstå. Eftersom klorfenoler är uppmätta på hela området finns det en möjlighet att använda sambandet för att göra en luktkarta som skattar vart den största luktrisken finns inom området. För detta används en interpolationsteknik som kallas cokriging. Ett sådant samband bör dock användas med hänsyn tagen till att de bakomliggande orsakerna till sambandet är okända. Ett ur praktiskt hänseende viktigt konstaterande är att sambandet mellan TS och uppfattad lukt tyder på att fuktig jord luktar mer, vilket i sin tur tyder på att evaporation sker från fuktiga jordytor/porvatten. Ur lukthänseende bör det således vara optimalt att utföra grävningar vid torra förhållanden. SWECO VIAK AB Södra regionen Niklas Törneman Granskad: Peter Englöv 8 (10)