ARBETSHÄFTE FÖR FÖRENING

Transkript

1 ARBETSHÄFTE FÖR FÖRENING GYMNASTIKEN VILL DET HÄR VILL VI! 1

2 Arbetshäfte avsett att bearbeta Gymnastikföreningens: VERKSAMHETSIDÉ VÄRDEGRUND VISION & MÅL 2020 MÅL STRATEGIER HANDLINGSPLAN AKTIVITETER STÖD & HJÄLP med utgångspunkt från Gymnastiken Vill Det finns självklart inget krav på att din förening måste följa underlaget från A till Ö. Istället handlar det om att samtala och arbeta er igenom de punkter och frågor i underlaget ni tror att ni kan ha nytta av. Detta arbetshäfte är ett resultat av den process som lett fram till Gymnastiken Vill Materialet har tagits fram av Svenska Gymnastikförbundet och SISU Idrottsutbildarna i samverkan. Mer info finner du på och respektive regions hemsida (se sid 13). 2

3 Introduktion Ingen kan göra allt, alla kan göra något. Så skulle man kunna sammanfatta den ambition som finns inom Gymnastikförbundet för att tillsammans nå både gemensamma och enskilda mål. Gymnastiken Vill är Gymnastikförbundets gemensamma idédokument. Här sammanfattas de målsättningar och verksamhetsinriktning som Förbundsmötet 2012 fattat beslut om för perioden Så här säger ordförande Malin Eggertz Forsmark om Gymnastiken Vill: Inom Gymnastikförbundets åtta regioner ska Gymnastiken Vill konkretiseras i åtgärder som följer förbundsmötets beslut och som varje förening kan ta del av utifrån den egna verksamhetens inriktning och behov. Målet är tydligt; framgångsrika medlemsföreningar och fortsatt utveckling för Svensk Gymnastik i alla dess många varianter, med en gemensam nämnare: rörelseglädje och gemenskap! Kort sagt Svensk Gymnastik är dess medlemsföreningar. Det är där verksamheten bedrivs, det är där det skrattas och svettas. Med gemensamma krafter ökar dels möjligheten till ännu bättre verksamhet i föreningarna, dels möjligheten att uppnå gemensamma mål som i sin tur bidrar till ökade möjligheter på föreningsnivå. Snacka om goda rörelser! Med detta arbetsmaterial vill vi stimulera till att arbeta fram egna Gymnastiken Vill för , Hörnefors Gymnastikförening Vill, Bofors Gymnastikförening Vill, GF Malmöflickorna Vill o.s.v. I regionernas Gymnastiken Vill har målen och verksamheterna ytterligare konkretiseras och formats efter den specifika regionen; Gymnastiken Norr Vill, Gymnastiken Sydost Vill, Gymnastiken Syd Vill o.s.v. På regionernas respektive hemsida finner ni regionernas Gymnastiken Vill. GYMNASTIKEN VILL! Förslag till Förbundsmötet GYMNASTIKEN VILL

4 Arbetssätt Gymnastikförbundet är och består av dess medlemmar. Det är medlemmarna som på förbundsmötet bestämmer vilka mål som ska uppnås och vilka strategier som i stora drag förväntas leda mot målen. IG ymnastiken Vill kan man dels ta del av förbundets verksamhetsidé, värdegrund, vision och mål som ska uppnås till år 2020, dels vad som ska uppnås de närmaste åren, Man kan också ta del av de strategier och de resurser som finns för att lyckas. Och, för att lyckas, behöver så många som möjligt, helst alla, dra åt samma håll. Det innebär inte att alla måste göra exakt lika. Det innebär att alla, från förening via region till förbund, utifrån sina förutsättningar omsätter den gemensamma grunden till egna verksamhets- och handlingsplaner. Det innebär att alla har chansen att vara unika inom ramen för det gemensamma. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Med detta arbetsunderlag vill vi underlätta bearbetningen av den gemensamma inriktningen sam tidigt som man arbetar fram sin egen plan för de närmaste två åren, Tips på genomförande Bestäm er för vilka som ska medverka i processen och hur ni ska lägga upp det hela. Det kan t.ex. vara bra att hela eller delar av styrelsen medverkar tillsammans med personer från olika delar av föreningen (ledare, verksamhetsansvariga, aktiva, föräldrar för att nämna några). Kontakta gärna konsulenten i gymnastikregionen och/eller SISU Idrottsutbildarna för att få hjälp och stöd i processen kontaktuppgifter finner du på respektive hemsida. Se till att alla som ska medverka har tillgång till Gymnastiken Vill och er regions Gymnastiken Vill samt föreningens senaste verksamhetsplan, verksamhetsberättelse och stadgar. Det finns självklart inget krav på att man måste följa underlaget från A till Ö. Istället handlar det om att samtala och arbeta er igenom de punkter och frågor i underlaget ni tror att ni kan ha nytta av. Var noga med att alla som vill, får komma till tals och att ni skriver ned vad ni kommer fram till. Tänk på att ni är en del av helheten och att det ni gör bidrar till denna helhet. Tänk också på att ni är självständiga och unika och det ni gör, gör ni för att ni vill. För att både Gymnastikförbundet och er region på bästa sätt ska kunna stödja och hjälpa er är det värdefullt att ni skickar in den bifogade sammanställningen (se sidan 27). Sammanställningen skickas till Gymnastikförbundet i din region när ni är klara. Sammanställningen finns också att fylla i på respektive regions hemsida. Se sidan 13 för respektive regions hemsides adress. Ha kul! 4

5 Stöd och hjälp På finner du Gymnastiken Vill, policys och riktlinjer för verksamheten. (Dokumentbank) Där finner du även information om våra olika verksamhetsinriktningar för barn, ungdom, grupp träning och tävling (se under respektive rubrik på hemsidan). Sök hjälp och stöd via ert regionskontor för föreningsbesök och/eller ledarutbildning. På sidan 13 i det här arbetshäftet kan ni se en karta över regionsindelningen i Gymnastikförbundet och respektive regions hem sida. SISU Idrottsutbildarna är idrottens utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna är en resurs som finns i närheten där din förening verkar. Förutom att SISU kan stödja föreningen i arbetet med Gymnastiken Vill Det här är vi!, materialet du håller i din hand, kan de hjälpa föreningen med bland annat: Inspirera till verksamhetsutveckling Pedagogisk resurs Bollplank/stöd till verksamhetsutveckling Tillgång till studiematerial Behovsprövat stöd, skräddarsys efter föreningens behov Ekonomiskt stöd SISU hjälper er gärna med kunskap, resurser och stöd i er viktiga utvecklingsprocess hör av er! Läs mer på En lärgrupp kan jämföras med en studiecirkel. Metodiken är självlärande i grupper med fokus att lära av och med varandra. Initiativ och planering görs gemensamt i gruppen. För att räknas som lärgrupp ska följande uppfyllas: En inriktning/ett tema med tidsplan Utgångspunkt i ett lärande material, likt det du nu håller i din hand En utsedd lärgruppsledare (som vet vad rollen innebär) Minst tre deltagare inkl. lärgruppsledaren Pågå minst en utbildningstimme á 45 minuter Ska domineras av teoretiska inslag 5

6 Begreppsförklaringar I det följande kommer några begrepp att vara centrala. Förmodligen har du mött dem tidigare och/eller synonyma begrepp till dem vi nu kommer att använda. All kommunikation handlar om att göra gemensamt (som själva ordet kommunikation betyder) och för vårt syfte är det viktigt att vi menar samma sak med dessa centrala begrepp. VERKSAMHETSIDÉ beskriver vad en förening ska göra, för vem detta görs och varför. Ibland kallas verksamhetsidén för ändamål, uppdrag eller syfte. En verksamhetsidé svarar på frågan: Varför finns vi? VÄRDEGRUND beskriver föreningens förhållningssätt, rättesnören och ledstjärnor. En värdegrund är en uppsättning värderingar och spelregler eller kännetecken som ska tydliggöra hur man i den egna föreningen ska och vill förhålla sig till varandra och till sin verksamhet. En värdegrund svarar på frågan: Vad ska känneteckna hur vi gör, det vi gör i vår förening? VISION en vision beskriver ett framtida önskvärt läge som föreningen vill uppnå eller befinna sig i. En vision ska vädja till och stimulera både hjärta och hjärna. Den ska bidra till att både aktiva och ledare har en gemensam bild och mental föreställning om vart man så att säga är på väg. En vision svarar på frågan: Vad kännetecknar vår förening och vår verksamhet när den är som bäst? MÅL handlar om vad man vill uppnå och åstadkomma. Mål beskriver resultat, tillstånd eller position man vill uppnå inom olika verksamhetsområden. Det gäller att skilja på mål och medel. När mål är en beskrivning av vad man vill uppnå, är medel det man gör för att nå målen. Ibland är det svårt att skilja på vad som är mål och vad som är medel. Ett enkelt sätt att verkligen få fram vad som är det egentliga målet med en viss aktivitet är att ställa sig frågan varför? ett antal gånger. När man inte längre kommer på något bra svar på varför-frågan har man troligen fångat vad som är det egentliga målet. Ett mål svarar på frågan: Vad ska, vill och kan vi uppnå? STRATEGI är en beskrivning av hur man i stora drag väljer att prioritera bland de metoder och resurser som man på goda grunder tror kan leda mot målen. Ska vi satsa på annonsering i olika medier eller ska vi i första hand satsa på att utrusta befintliga medlemmar med tips på hur de kan kommunicera med sina nätverk? Ska vi höja medlems- och träningsavgifter eller ska vi försöka få fler resurser via sponsring och sam arbeten med andra? Ska vi kommande period satsa mer på gruppen år i relation till gruppen år? Ska vi bygga ut eller ska vi hitta annan lokal? En strategi svarar på frågan: Vilka resurser och metoder ska vi välja och prioritera i relation till målet/målen? AKTIVITET beskriver konkret vad som göras och gärna också något om hur det ska ske, vem som ansvarar för att det blir gjort (vilket inte alla gånger är detsamma som att också den personen själv ska göra det) och när det ska vara klart. För varje aktivitet man vill genomföra kan det vara bra att ställa sig kontrollfrågan : På vilket sätt bidrar denna aktivitet till att vi når våra mål? En aktivitet svarar på frågan: Vad ska vi göra för att nå målet/målen? 6

7 7-stegsraketen mot framtiden Bilden illustrerar de steg som detta arbetshäfte bygger på. 4.VERKSAMHETSOMRÅDEN Inom vilka områden ska vi verka? Övergripande mål = vilka tillstånd och positioner vill vi uppnå? + 5. FOKUS OCH MÅL Vad ska/vill vi fokusera på för att nå de övergripande målen, förverkliga verksamhetsidén och närma oss visionen? Vilka konkreta mål vill vi nå? 6. STRATEGIER Hur ska vi övergripande och långsiktigt agera för att lyckas? 3.VISION Ett framtida önskvärt tillstånd + 2.VÄRDEGRUND Vilka förhållningssätt ska/vill vi leva upp till när vi ska förverkliga verksamhetsidén? + 1.VERKSAMHETSIDÉ Vad ska vi göra för vem och varför? Syfte, ändamål, uppdrag. = + + VERKSAMHETSINRIKTNING 7.VERKSAMHETS- OCH EKONOMISK PLAN Vem ska göra vad, hur ska det gått till och hur ska vi utvärdera? Vad beräknas vad få kosta? 7

8 Verksamhetsidé Första steget handlar om att bearbeta verksamhetsidén. Gymnastikförbundets ser ut och låter så här: SVENSK GYMNASTIK RÖRELSE HELA LIVET Svensk Gymnastik har många ansikten. Rolig och lekfull träning i ständigt nya former för alla. Tävlingsutmaningar för dem som vill mer. Olika men ändå lika den egna kroppens rörelser är i centrum. God hälsa och välbefinnande genom rörelse, gemenskap och personlig utveckling det är Svensk Gymnastik. Hos oss är alla välkomna. 1. Vilka är styrkorna i Gymnastikförbundets verksamhetsidé? 2. Vilka möjligheter skapar Gymnastikförbundets verksamhetsidé? 3. Verksamhetsidén ovan är hela Gymnastikförbundets verksamhetsidé. Hur ser föreningens nuvarande verksamhetsidé ut eller hur skulle vi vilja att den såg ut? Ta hjälp av frågorna nedan när ni samtalar och svarar: Varför finns vår förening? Vem riktar vi vår verksamhet till? Vad står det i stadgarnas ändamålsparagraf? Vad skulle vi svara en journalist som frågar vad vår förening erbjuder vem och varför? Känns föreningens nuvarande verksamhetsidé som uppdaterad och aktuell? Finns det behov av förbättring, omskrivning eller utveckling av föreningens nuvarande verksamhetsidé? Hur då? 5. Ange i vilken grad föreningens verksamhetsidé överensstämmer med Gymnastikförbundets gemensamma verksamhetsidé (kryssa i nedan). q Helt och hållet q Till stor del q Till viss del q Inte alls Reflektioner, bra eller dåligt? 8

9 6. Vilka är styrkorna i föreningens verksamhetsidé? 7. Vilka möjligheter skapar föreningens verksamhetsidé? 8. Till sist, finns det anledning att ändra hur vi beskriver ändamålet med vår förening i stadgarna? Vad behöver vi i så fall göra? (ändamålsparagrafen brukar vara 1 i stadgarna stadgeändringar är alltid årsmötesbeslut) Svensk Gymnastik - rörelse hela livet 0 år 5 år 10 år 15 år 20 år 30 år 40 år 100 år GY M Gymnastikförbundets varumärken och logotyper: NA STIK Gympa Kidz Gympa Kidz FLICKIS SE Du kan finna mer information om Gymnastikförbundets olika verksamheter på 9

10 Värdegrund Nästa steg är att bearbeta värdegrunden i föreningen. Gymnastikförbundets värdegrund är: Personligt engagemang hela livet Vi ser och tar tillvara alla individers möjligheter att vara med. Nyfikenhet och öppenhet Vi är lyhörda för den enskilde individens behov och visar förståelse för varandras verksamheter och bjuder på oss själva. Glädje och utveckling Vi utvecklas och gläds tillsammans och vi lär för livet. 9. Vilka är styrkorna i Gymnastikförbundets värdegrund? 10. Vilka möjligheter skapar Gymnastikförbundets värdegrund? 10

11 11. Bör vi komplettera den gemensamma värdegrunden med några egna ledstjärnor* och förhållningssätt som vi vill ska gälla i vår förening och för vår verksamhet? Vad skulle det i så fall vara? 12. Hur ska och vill vi underlätta att vår värdegrund inte bara blir vackra ord på ett papper, det vill säga hur ska det märkas att alla försöker leva upp till de fina orden? * Exempel på värdeord/ledstjärnor det här står vi för: Rent spel Gemenskap Möjligheter Social Starkast vinner Kreativitet Allas rätt att vara med Vilja Satsning Prestera Utåtriktad Kompetens Kommunikation Hjälpsam Tillsammans Samhällsansvar Behovsstyrning Offensiv Vinnare Engagemang Påverka Målmedveten Våga Kul Samverkan Positiv Nytänkande Demokrati Jämställdhet Utmanande Glädje Samarbete Information Rättvis Trygghet Förutsägbar Kreativitet Styrande Utåtriktad Rationell Stark Öppenhet Mångfald Kvalité Respekt Bredd Säkerhet Flexibel Utvecklande Toppning Individanpassat Kunskap Gruppen i centrum Delaktighet Klubbkänsla Ansvar Feedback Talang Kamratskap Tävla 11

12 Vision 2020 Nu handlar det om att bearbeta Gymnastikförbundets och föreningens vision och mål. Den nya visionen för Gymnastikförbundet är (Vision 2020): Bra bättre bäst inom alla former av gymnastik 13. Vilka är styrkorna i Gymnastikförbundets vision? 14. Vilka möjligheter skapar Gymnastikförbundets vision? 12

13 15. Kanske har ni redan en egen vision ni vill behålla eller revidera. Kanske har ni ingen, men vill komplettera den gemensamma visionen. Hur tänker ni kring dessa frågor? Gymnastikförbundets organisation och regionsindelning Vi är en av idrottens största kvinnoorganisationer. Fyra av fem medlemmar är kvinnor. De flesta ägnar sig åt barngymnastik och gruppträning är licensierade tävlingsgymnaster och återfinns i någon av gymnastikens sju discipliner. Störst är truppgymnastik med utövare. Fyra discipliner är olympiska: kvinnlig respektive manlig artistisk gymnastik, rytmisk gymnastik och trampolin. I Sverige tävlar man även i aerobic gymnastics och hopprep. Norr 2011 var 41 % av medlemmarna under 13 år, 11 % mellan 13 och 20 år, 19 % mellan 21 och 40 år samt 29 % 41 år eller äldre. Av Gymnastikförbundets drygt 1100 medlemsföreningar har 15 föreningar (1 %) över 1000 medlemmar, 84 föreningar (7 %) mellan 500 och 999 medlemmar, 179 föreningar (16 %) mellan 200 och 499 medlemmar, 200 föreningar (18 %) mellan 100 och 199 medlemmar, och 652 föreningar (58 %) högst 100 medlemmar. Stödorganisationen till medlemsföreningarna finns i åtta regioner från norr till söder, alla med lokala regionstyrelser och bemannade kanslier. Gymnastikförbundets centrala kontor finns i Stockholm. Gymnastikförbundets högsta organ är Förbundsmötet. Förbunds mötet utser Förbundsstyrelsen och fastställer verksamhetens inriktning för en k ommande tvåårsperiod. Uppsvenska Mellansvenska Öst Väst (ALLA SIFFROR AVSER 2011) Mitt Sydost Syd 13

14 Mål 2020 I Gymnastiken Vill finns de sex mål som Förbundsmötet 2012 fattat beslut om ska uppnås till år Det är tuffa mål och det är mål som ingen enskild förening kan eller förväntas uppnå. Men, som sagt, alla kan göra något, ingen kan göra allt. I regionernas Gymnastiken Vill är målen konkretiserade för respektive region. 1. År 2020 har Gymnastikförbundets föreningar sammanlagt minst medlemmar i hela landet. 2. År 2020 är 15 % av alla barn upp till 12 år medlemmar i en gymnastikförening. 3. År 2020 tränar minst medlemmar gruppträning i en certifierad Gymmixförening. 4. Senast år 2020 tar svenska gymnaster minst en medalj på EM och VM eller OS. 5. År 2020 är alla nybyggda idrottslokaler i kommunala förskolor och skolor utrustade med gymnastikredskap enligt Gymnastikförbundets rekommendationer. 6. År 2020 har det fattats beslut om eller projekterats för minst 20 nya specialhallar för gymnastik. 16. Vad ska och vill ni bidra till att uppnå inom vart och ett av de gemensamma sex målen? Hur många medlemmar har vår förening år 2020? Hur många procent av alla barn upp till 12 år i vårt upptagningsområde är medlemmar hos oss år 2020? Är ni eller har ni tankar på att bli en certifierad Gymmixförening? Hur många tränar gruppträning i vår förening år 2020? 14

15 Vad vill vår förening uppnå för att bidra till de gemensamma medaljmålen? Vad vill vår förening uppnå för att bidra till målet om anpassningen av nybyggda idrottslokaler? Vad vill vår förening uppnå för att bidra till målet om nya specialhallar för gymnastik? 17. Förutom dessa gemensamma långsiktiga mål, finns det andra mål? Vilka andra mål vill vår förening i så fall uppnå till år 2020? 15

16 Verksamhetsperioden vad vill vi, vad ska vi göra, hos oss Gymnastikförbundet delar in sin verksamhet i fyra huvudkategorier: (se Gymnastiken Vill) BARN För flickor och pojkar, 3 12 år. Grundläggande motorikträning. Bamsegympa, GympaKidz. Barngymnastik ska vara allsidig, varierande, lekfull och utgå från barnens individuella förutsättningar. UNGDOM För tjejer och killar, år. Här ryms både traditionell gymnastik och nya former t.ex. dans, Parkour, free running, tricking, redskapsgymnastik samt uppvisningar och läger både nationellt och internationellt. GYMMIX GRUPPTRÄNING För kvinnor och män i vuxen ålder. Gymnastikförbundets utbud av varierande former av gruppträning ska vara anpassad till olika behov och förutsättningar, hålla hög kvalitet och vara lättillgänglig. Gymmix. TÄVLINGSGYMNASTIK Tävlingsgymnastik ska finnas tillgängligt för alla flickor och pojkar från skolålder som vill tävla, oavsett ambitionsnivå och oavsett disciplin: manlig artistisk gymnastik, kvinnlig artistisk gymnastik, truppgymnastik, trampolin, rytmisk gymnastik, aerobic gymnastics eller hopprep. Verksamheten ska bedrivas på ett kvalitetssäkrat vis, under trygga och säkra förhållanden för gymnasterna, samt vara inriktad på prestationsförbättring och goda resultat. Tränings- och tävlingsverksamheten ska följa Gymnastikförbundets värdegrund, policys och riktlinjer. På väg mot 2020 ska vi leva i nuet. I allt vi gör ska verksamhetsidé, värdegrund och vision smitta av sig, märkas och påverka det vi gör. För att både uppnå saker, vara framgångsrik på både kort och lång sikt, behövs mål, strategier och en konkret handlingsplan. Så, vad vill och behöver vi uppnå under perioden ? Hur ska det gå till? Generellt kan man säga att det inte räcker med att göra som man alltid har gjort, vilket bygger på följande lilla historia : Om vi gör som vi alltid har gjort, kommer vi att få det som vi alltid har haft det gäller bara om allt är lika, vilket det inte är. Kort sagt den som vill utvecklas behöver i någon mening göra andra saker, och på andra sätt, än vad man tidigare har gjort. I nedanstående fyra steg får ni hjälp att strukturera och sortera de olika områden som behöver bearbetas. 16

17 Steg Verksamhetsområden vad ska vi fokusera på? Av alla de verksamheter vår förening bedriver idag vilka bidrar till att förverkliga verksamhetsidén (dels den för hela förbundet, dels den för vår förening), värdegrunden och visionen? Finns det verksamhetsområden/verksamheter vår förening skulle vilja börja respektive sluta med, i relation till verksamhetsidé, värdegrund och vision? Varför ska och vill vi bedriva verksamhet inom de verksamhetsområden vi tagit upp ovan? 17

18 Steg Mål vad ska och vill vi uppnå? Att formulera mål kan tyckas lätt, men är i själva verket en konst i sig. Utan att göra anspråk på att fullständigt behärska den konsten här är i alla fall några exempel. I linje med innehållet i Gymnastiken Vill kan ni med fördel sortera era mål enligt bra bättre bäst- modellen. Exempel: Vi ska vara bäst i vår kommun på barngympa. Vi ska vara bättre på att rekrytera nya målgrupper. Vi ska vara bra på att utbilda föräldrarna. Exempel på andra målformuleringar: År 2014 ska vi ha minst 100 nya medlemmar. År 2014 ska minst 90 % av alla våra medlemmar vara mycket nöjda med vår (sin) förening. Under verksamhetsperioden ska vi aktivt arbeta för att nå nya målgrupper. Vi ska öka antalet medlemmar som bedriver tävlingsgymnastik. Vi ska bedriva påverkansarbete i vår kommun för att fler lokaler ska gymnastikanpassas. Sätt nu upp och formulera mål inom respektive verksamhetsområde (ta hjälp av definitionen av mål). Vad vill vår förening uppnå 2013 och 2014? 18

19 När ni har formulerat föreningens mål, kan ni med fördel utsätta dem för en liten granskning: Överensstämmer och rimmar målen med verksamhetsidén? Samspelar målen med värdegrunden? Leder målen till att visionen kan förverkligas? I vilken utsträckning är målen SMARTA för de som ska uppnå dem? Specifika, Mätbara, Attraktiva, Realistiska och Accepterade Hur ska vi mer konkret mäta (veta/utvärdera) i vilken utsträckning vi når föreningens mål? 19

20 Steg Strategi hur ska vi uppnå det vi vill i föreningen? Här handlar det om att göra vägval. Ska vi satsa på: bredd eller elit? barn eller vuxna? bidrags- eller egenfinansiering? egna lokaler eller andras lokaler? Det handlar alltså om vägval på en lite mer övergripande nivå. 1. Ta hjälp av nedanstående punkter när ni ska arbeta fram vilka strategier ni ska satsa på i föreningen. 2. Utgå från de mål ni tidigare arbetat fram och enats om. 3. Lista sedan olika tillvägagångssätt eller metoder som, på en övergripande nivå, skulle kunna leda till att målen uppnås. Tänk ganska stort och fritt i detta läge. Värdera de olika alternativen dels utifrån hur realistiska de är med tanke på kostnader, tid och kompetens, dels hur bra de kan tänkas vara. Matrisen nedan kan hjälpa till med sorteringen. Den mäter förväntad effekt och grad av genomförbarhet. Effekt = hur verkningsfull en viss strategi kan tänkas vara. Genomförbarhet = hur realistisk den (strategin) är. Man börjar med att värdera vilken effekt man tror att genomförandet av en viss strategi kommer att ha, för att sedan ta ställning till om man tror att den kommer att vara lätt eller krävande att genomföra. Efter att ha sorterat och värderat de olika alternativen får man ta ställning till vilken/vilka man slutligen ska satsa på. Vad man väljer beror på innehållet i de samtal som har lett fram till de olika värderingarna. Ska man satsa på ett alternativ som antas ha hög effekt, men som troligen kräver mycket tid, kraft och engagemang eller, ska man satsa på ett alternativ som troligen är lätt att genomföra, men som å andra sidan antas ha lägre effekt? Exemplet utgår från målet att vi år 2014 ska ha minst 100 nya medlemmar. MÅL: År 2014 ska vi ha minst 100 nya medlemmar. STRATEGI: Med utgångspunkt i antagandet att: Nära en befintlig nöjd och stolt medlem, finns en ny medlem, ska vi satsa på medlemsvård så att fler brinner för vår (sin) förening. GENOMFÖRBARHET Troligen lätt Troligen krävande Troligen hög EFFEKT Troligen låg 20 7

21 Mall för Effekt och genomförbarhet MÅL: STRATEGI: GENOMFÖRBARHET Troligen lätt Troligen krävande Troligen hög EFFEKT Troligen låg När ni är klara med att formulera mål och har valt vilka strategier ni på goda grunder tror kan leda dit, kan ni sammanställa det hela här ett exempel: VERKSAMHETSOMRÅDE: Barngympa BESKRIVNING MÅL STRATEGI Med barngympa menar vi alla former av gymnastik för barn upp till 12 år. Vi ska nå minst 15 % av alla barn upp till 12 år i vår kommun med vår barngympa. Dels ska vi fortsätta utbilda de ledare och tränare vi har idag. De barn som upplever att det är kul att vara med hos oss, kommer att prata om det med sina kompisar. Dels ska vi genomföra ett sam arbete med skolorna i kommunen. Syftet ska vara ett nå fler barn och deras föräldrar med vår verksamhet. Mall Sammanställning mål och strategier VERKSAMHETSOMRÅDE: BESKRIVNING MÅL STRATEGI Så där, äntligen dags att gå från från ord till handling. Ha kul och lycka till! 21

22 Steg Handlingsplan från ord till handling! Nu, slutligen, handlar det om att så konkret som möjligt komma fram till hur strategier ska omsättas i handling. Vi utgår från ett antal frågeord för att säkerställa att vi får allt. Man kan använda matrisen nedan för respektive mål och strategi. Exempel: MÅL: Vi ska vara bäst i vår kommun på barngympa. STRATEGI: Utbilda ledare, tränare och föräldrar och ha kul! Någon ska göra något Vem? Vad? vid detta tillfälle på detta sätt på denna plats Hur? Var? När? så att eller för att Varför? Bea och Nils Delta på förbundets Bamsegympa utbildning. September Vara väl förberedda och pålästa. Lillsved Så att de kan vara Bamsegympaledare. Fia och Karl Genomföra föräldraträffar. Varannan månad. Informera om vår barngympa och hur vi tillsammans kan göra den ännu bättre och roligare. Gympahallen Så att fler kan och vill ta på sig olika ledaruppdrag. Här några fler hjälpfrågor när man ska bearbeta de olika stegen: 22 Vem/vilka ska göra? Vad ska göras? När ska det göras? Hur ska det göras? Var ska det göras? Varför ska det göras? Vem/vilka ska agera? Vad ska genomföras? Vid vilket tillfälle? På vilket sätt? Plats/platser? Vad ska uppnås? Vem/vilka har ansvaret? Vad är uppdraget? Vilken tidpunkt? Vilken metod, modell eller arbetssätt ska användas? Vad är syftet/ avsikten?

23 Mall Handlingsplan: MÅL: STRATEGI: Någon ska göra något Vem? Vad? vid detta tillfälle på detta sätt på denna plats Hur? Var? När? så att eller för att Varför? Anteckningar 23

24 Anteckningar 24

25 Anteckningar 25

26 Anteckningar 26

27 Sammanfattning för: Datum: Vår Verksamhetsidé är: Vår Värdegrund är: Vår Vision är: Våra Mål 2020 är: Verksamhetsperioden Detta ska vi fokusera på! (verksamhetsområden) Verksamhetsperioden Detta ska och vill vi uppnå! (mål) Verksamhetsperioden Så här ska vi uppnå det vi vill! (strategier) Verksamhetsperioden Handlingsplan för att lyckas med det vi vill: Skicka in denna sammanfattning (på denna mall eller genom eget dokument) till Gymnastikförbundet i din region när ni är klara i föreningen. Kontaktuppgifter finner du på hemsidan Ta gärna kontakt med Gymnastikförbundet och SISU idrottsutbildarna i din region innan ni startar. Vi kan stödja och vägleda er i detta viktiga arbete med föreningens framtid och utveckling. 27

28 Idrottens Hus Stockholm Besöksadress: Fiskartorpsvägen 15 A Tel (växel) Fax info@gymnastik.se, 28