Bevarandeplan. Rataskär SE

Transkript

1 Bevarandeplan Rataskär SE Namn: Rataskär Sitecode: SE Områdestyp: SCI Area: 93 ha Kommun: Robertsfors Kartor: Robertsfors 21 K; ekonomiska kartan 21K 1 j Mittkoordinat: Fastighetsägare: Staten Ytterligare skyddsform: Naturreservat Naturvårdsförvaltare: Länsstyrelsen Västerbotten Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Västerbotten Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (dnr: ) Versionsdatum:

2 Vad är en bevarandeplan? Natura 2000 är ett nätverk av Europas allra värdefullaste naturområden. När Sverige trädde in i EU blev vi också en viktig del av Natura nätverket. Över hela Sverige finns idag många naturområden som ingår i Natura Områdena kan vara mycket olika, men gemensamt för dem är att de är ett exklusivt urval av den värdefullaste naturen i Sverige och Europa. Till varje Natura 2000-område skall det finnas en bevarandeplan som ur olika aspekter beskriver området och hur naturvärdena kan bibehållas. Bevarandeplanen skall svara på frågor som: Varför är området utpekat till Natura 2000? Vilka naturvärden och arter är här viktigast sett ur ett EU-perspektiv? Hur står det till med dessa naturtyper och arter inom området? Finns några speciella hot mot området? Vilka bevarandeåtgärder är nödvändiga för att man ska uppnå syftet med området? Hur bör området skötas? Hur följer man upp att området bibehåller och utvecklar de viktigaste naturvärdena? Var går det att läsa mer om området? Mer information om Natura 2000 Mer information om Natura 2000 hittar du på: Länsstyrelsens hemsida Naturvårdsverkets hemsida eller direkt av Länsstyrelsen på telefon Omslag: Landhöjningskust med steniga stränder och pionjärskog. Foto Örjan Clausén. 2

3 Innehåll Karta över Rataskär... 4 Beskrivning... 5 Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet... 5 Ingående arter enligt habitatdirektivet... 6 Bevarandesyfte och bevarandemål... 6 Vad kan påverka Natura 2000-området negativt?... 7 Aktuella hot mot Natura 2000-området... 7 Verksamheter m.m. som generellt kan påverka naturtypen negativt... 8 Bevarandeåtgärder med tidplan... 8 Skyddsåtgärder... 8 Skötselåtgärder... 8 Bevarandetillstånd inom området... 8 Uppföljning av bevarandemål för naturtyper och arter... 9 Beskrivning av livsmiljöer... 9 Övrigt Referenser

4 Karta över Rataskär Bakgrundskarta ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet. Medgivande

5 Beskrivning Natura 2000-området Rataskär ligger cirka 4 kilometer öster om Djäkneboda i Robertsfors kommun. Rataskäret är en ö med typisk kustnatur och också skyddat som naturreservat. Landarealen är 46 ha, men även hav ingår i reservatet. Ön består till stor del av hällmarker och fina klapperstensfält. Här finns en kärna av barrskog med gran, tall och en och längs stränderna en örtrikare zon av gråal. Rataskärs högsta punkt är 21,4 meter. Rataskäret har tidigare nyttjats som betesplats för kor och smådjur. Rataskäret är en historiskt viktig plats. Här finns många fornlämningar som berättar om människans närvaro som fiskare och säljägare och om båtförbindelsernas betydelse långt tillbaka. Här finns bl.a. labyrinter, kompassrosor, tomtningar från jakt- och fiskarkojor från 1500-talet och gistvallar. Ratan har varit en viktig hamn sedan länge genom sitt skyddade läge. Under sin storhetstid på 1700-talet var Ratan tullplats för skeppen med sina varor från hela övre norrland. På Rataskäret fanns då en krog som man fortfarande kan se lämningar efter. Under års krig gick den ryska armen i land i Ratan och det sista slaget som stått på svensk mark ägde rum här. Landhöjningen den sk. hvattuminskningen har sedan 1800-talet följts från mareografen i Ratan och på sjörapporten läses än i dag vattenståndet från Ratan. Rataskär kan sommartid endast nås med båt. I Ratan finns möjlighet att hyra roddbåt för den korta överfarten. Runt ön finns en kulturstig med informationstavlor som berättar om de olika lämningarna. I Tullgårdens gästgiveri i Ratan finns på övervåningen Kulturum Ratan, en fin utställning som berättar mer om byns spännande historia. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Rataskär ingår i Natura Det har utsetts till det europeiska nätverket därför att det här finns naturtyper som EU-länderna tillsammans bestämt är extra viktiga att skydda och bevara. Följande naturtyper ska utifrån habitatdirektivet 1 värnas inom området. Kod Naturtyp Areal (ha) 1140 Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten 0, Rev 0, Vegetationsklädda havsklippor 14, Skär och små öar i Östersjön 0, *Naturliga primärskogar i landhöjningskust 1,9 * = Särskilt prioriterad naturtyp inom Natura EU Rådets direktiv 92/43/ EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. 5

6 Ingående arter enligt habitatdirektivet Inga arter listade enligt habitatdirektivet är rapporterade från Rataskär. Bevarandesyfte och bevarandemål Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att ingående naturtyper skall ha en gynnsam bevarandestatus 2. För naturtyperna innebär detta att utbredningsområden bevaras, att viktiga strukturer och funktioner bibehålls och att populationerna för naturtypens typiska arter 3 bibehålls. För att garantera att gynnsam bevarandestatus råder har ett antal bevarandemål definierats för varje naturtyp. Naturtyper Kod Naturtyp Bevarandemål Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten Arealen ler- och sandbottnar ska vara minst 0,5 hektar. Minst X (95) % av arealen är opåverkad av muddringar eller andra typer av fysiska ingrepp. Halten totalkväve, totalfosfor respektive klorofyll a ska uppfylla minst "God ekologisk status" enligt Bedömningsgrunder för kust och hav. Täckningsgraden av flytande trådalger ska inte öka och är mindre än X (30) % i minst 90 % av vikarna. Täckningsgraden av vass/säv ska inte överstiga X (10) hektar. Antalet typiska fågelarter som använder naturtypen vid födosök är konstant eller ökar Rev Arealen rev ska vara minst 0,5 hektar. Halten totalkväve, totalfosfor respektive klorofyll a ska uppfylla minst "God ekologisk status" enligt Bedömningsgrunder för kust och hav. I minst X (90) % av den totala arealen har bottnarna en naturlig struktur och zonering, och är inte utsatta för fysisk påverkan. Täckningsgraden och djuputbredningen av utvalda arter av makroalger ska bibehållas eller öka i minst X (90) % av arealen. 2 Fullständiga definitioner av gynnsam bevarandestatus för arter och naturtyper finns i Naturvårdverkets handbok. Natura 2000 i Sverige - handbok med allmänna råd. Handbok 2003:9. 3 Typiska arter är framtagna av Naturvårdsverket för respektive naturtyp. De typiska arterna skall fungera som ett kvitto på att naturtypen har gynnsam bevarandestatus. 4 Samtliga Natura 2000-områden kommer att basinventeras under Efter basinventeringen kommer det att finnas ett bättre underlag för att sätta skarpa mål som är lättare att följa upp för respektive naturtyp. 6

7 1230 Vegetationsklädda havsklippor 1620 Skär och små öar i Östersjön 9030 *Naturliga primärskogar i landhöjningskust Arealen vegetationsklädda havsklippor ska vara minst 14 hektar. Täckningsgraden av träd ska understiga X(5) % och busktäckningen ska understiga Y(25) %. Förekomsten av de typiska kärlväxterna X, Y och Z ska bibehållas eller öka. Antal häckande par av de typiska fågelarterna är konstant eller ökar. Arealen skär och små öar ska vara minst 0,1 hektar. Täckningsgraden av träd ska understiga X(5) % och busktäckningen ska understiga Y %. Antal häckande par av de typiska fågelarterna är konstant eller ökar. Arealen primärskogar ska vara minst 2,0 hektar. Det ska finnas minst X (20) m³ död ved per hektar. Träd av utländskt ursprung (t.ex. contortatall och olika ädelgranar) ska inte förekomma i området. Lövträden gråal, klibbal, glasbjörk, sälg och rönn ska ha en andel av det totala virkesförrådet (levande träd) på minst X %. Minst X av de typiska kärlväxterna a, b, c, etc. ska förekomma i minst X % av provytorna. Minst X av de typiska vedsvamparna a, b, c, etc. ska förekomma i minst X % av provytorna. Vad kan påverka Natura 2000-området negativt? Här beskrivs endast de viktigaste hoten vi i dag känner till mot Natura 2000-områdets naturvärden. Hoten redovisas som exempel på verksamheter och faktorer som kan innebära en negativ påverkan på de naturtyper och arter som skyddas inom området. Andra hot som idag är okända kan bli aktuella i framtiden liksom mer storskaliga och diffusa hot som t.ex. klimatförändringar. Aktuella hot mot Natura 2000-området Rataskär är skyddat som naturreservat, med föreskrifter som innebär att åtgärder som annars kan hota naturvärden i de ingående naturtyperna, bl.a. avverkning, muddring, täktverksamhet och att uppföra byggnader eller bryggor, inte är aktuella. Fullständiga reservatsföreskrifter finns i Länsstyrelsens beslut, beteckning samt /93. Se också skötselplanen upprättad Inga aktuella hot finns mot Rataskärs naturvärden för närvarande. Skulle besökstrycket bli så stort att området slits kan besökarna styras att följa spångade stigar. 7

8 Verksamheter m.m. som generellt kan påverka naturtypen negativt Alla former av exploatering, t.ex. fritidsbebyggelse, vägar, vindkraftverk m.m. Alla åtgärder i vatten som skadar bottenstrukturen (muddringar, utfyllnader, bryggor m.m.). Alla former av täkt eller annan påverkan på land eller havsbotten. Alla åtgärder eller företag som innebär avverkning av levande eller döda träd. All form av markavvattning eller annan påverkan på hydrologin. Terrängkörning eller annan aktivitet som innebär betydande slitage. Onaturlig försurning via luftnedfall. Kalkning och gödsling. Användning av kemiska bekämpningsmedel. Marina habitat hotas alla potentiellt från utsläpp av olja eller kemikalier. Bevarandeåtgärder med tidplan Rataskär är ett Natura 2000-område och har det skydd enligt miljöbalken som gäller samtliga Natura 2000-områden i landet. Alla verksamheter och åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området negativt är tillståndspliktiga enlig 7 kap 28 a miljöbalken. Rataskär är även skyddat som naturreservat med stöd av 7 kapitlet 4 6 och 30 miljöbalken samt 22 områdesskyddsförordningen med särskilda inskränkningar i rätten att använda mark och vatten liksom i rätten att färdas och vistas inom reservatet. Skyddsåtgärder Området är idag skyddat som naturreservat, detta tillsammans med det skydd som Natura 2000 innebär bedöms vara tillräckligt. Skötselåtgärder Området skall vårdas så att dess karaktör av historisk plats med typisk kustnatur bevaras. Vegetationen i direkt anslutning till befintliga byggnader, andra anordningar samt fornminnen skall vårdas på för dessa lämpligt sätt. Skogen ska tillåtas att utvecklas fritt vilket innebär att inga aktiva skötselåtgärder ska vidtas. Bevarandetillstånd inom området Samtliga Natura 2000-områden kommer att basinventeras under Efter basinventeringen kommer det att finnas ett bättre underlag för att bedöma bevarandetillståndet. Det kommer också att finnas en bättre grund för att fatta beslut om områdets skötsel. Nedan redovisas därför endast en preliminär bild. Tillståndet för utpekade naturtyper på Rataskär bedöms vara gott. 8

9 Uppföljning av bevarandemål för naturtyper och arter Det pågår för närvarande ett nationellt arbete med att utveckla uppföljningsmetoder för de olika arterna och naturtyperna (Naturvårdsverket 2005). Bevarandeplanen kommer att kompletteras med information om hur de olika naturtyperna och arterna ska följas upp och bedömas. Beskrivning av livsmiljöer 1140 Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten. Naturtypen utgörs av grunda, sandiga eller leriga bottnar som exponeras när det är lågt vattenstånd. För det mesta täcks bottnarna av blågrönalger och kiselalger. Även bottnar med bandtång räknas hit i södra Östersjön och på Västkusten. Bottnarna är rika på havsborstmaskar och andra ryggradslösa smådjur, vilket ofta gör dem till viktiga födosöksområden för häckande och rastande fåglar. Särskilt gäller det vadare under höstflyttningen. Hot mot naturtypen kan t.ex. vara övergödning, som ofta gynnar fintrådiga alger, fiske med redskap som skadar bottnarna, oljeutsläpp, marina sandtäkter (även på längre avstånd från området) Rev. Rev är vanliga utmed hela Sveriges kust, och består av klippor (mycket sällsynt också rev uppbyggda av biologiskt material, som korallrev och musselbankar) som ligger under vattnet eller som exponeras vid lågvatten. Reven ska ha en naturlig zonering av växt- och djursamhällen. Vegetationen på reven brukar bestå av olika arter av rödalger, brunalger och grönalger. Ofta hittar man rika bottenfaunasamhällen i anslutning till reven. Liksom för andra marina naturtyper är övergödning ett hot, eftersom det minskar siktdjupet och påverkar artsammansättningen mot mer fintrådiga ettåriga alger. Vindkraftverk kan ge upphov till skador, åtminstone under uppförandestadiet. Oljeutsläpp är ett problem, liksom fiske med redskap som skadar bottnarna. Vissa typer av fiske kan också vara ett problem för sälar och sjöfåglar, som fastnar i näten Vegetationsklädda havsklippor. Naturtypen utgörs av klippor i direkt anslutning till havet som till varierande grad är beväxta med örter och gräs. Hur mycket vegetation det finns beror bl.a. på bergart, exponering mot havet och var i landet man är. Kärlväxterna förekommer i första hand i sprickor och på andra skyddade platser. Vegetationen är zonerad; närmast havet hittar man bara alger och lavar, medan olika ris och träd kan etablera sig längre från havet. Det förekommer ofta tillsammans med andra strandhabitat. Fågellivet kan vara rikt. Naturtypen har ganska liten areell utbredning, men förekommer längs hela Sveriges kust. 9

10 1620 Skär och små öar i Östersjön. Naturtypen utgörs av skärgårdsområden av boreal typ i Östersjön med mindre öar och skär av urberg eller morän samt anslutande undervattenvegetation. De minsta öarna är i regel trädlösa och utgör viktiga häckningsplatser för fåglar och uppehållsplatser för sälar. Vegetationen består här av arter som är anpassade till torka, solexponering, vind- och saltpåverkan samt frånvaron av egentlig jordmån. Lavfloran är artrik och särpräglad. Vegetationen på vissa öar är starkt påverkad av kvävet från fågelspillning. Lite större öar kan vara skogklädda med en kärna av barrskog och en bård av gråal. 9030* Naturliga primärskogar i landhöjningskust. Naturtypen Naturliga primärskogar i landhöjningskust är ett prioriterat Natura 2000-habitat. Naturtypen finns på landhöjningsmark efter norrlandskusten och har totalt sett en liten utbredning i Sverige. Typen inrymmer hela den naturliga busk- och skogssuccession som uppkommit genom landhöjningen i relativt sen tid. Typen omfattar olika barr-, löv- och blandskogar samt busksnår och våtmarker på stränder som i sen tid blottats av landhöjningen. Viktigt för naturtypen är den skogliga kontinuiteten representerad i ett ekosystem som sakta förflyttar sig ut mot havet i takt med landhöjningen. De olika successionsstegen kan ofta följas med början från strandängen, förbi strandsnår och lövskog, till örtrika skogspartier och fattiga barrskogar. Naturtypens värden är knutna till att skogen naturligt utvecklas på en mark som tidigare inte varit skogsbevuxen, i detta fall havsbotten. Detta brukar kallas primärsuccession. Inom ekosystemet eller området finns en kontinuitet av träd där det har skapats en naturlig åldersskillnad och artsammansättning i skogens zonering in mot land. Naturvärdena utvecklas i huvudsak genom naturlig dynamik, vilket omfattar störningar, som t.ex. stormfällningar, insektsangrepp, översvämningar och isskruvning i strandkanten. Den naturliga dynamiken innefattar också utveckling av olika successionsstadier i sig. Levande och döda träd av t.ex. gråal, klibbal, glasbjörk och vårtbjörk är viktiga substrat för insekter, och därmed för hackspettar. Typen kan också innefatta värdefulla sumpskogar. Som karaktärsarter räknas gråal, klibbal, glasbjörk, vårtbjörk, en, rönn, havtorn, rödven, kruståtel, hässlebrodd, blåtåtel, hönsbär, nordkråkbär, ängskovall och stenbär. Även mindre hackspett och tretåig hackspett är typiska för de fina primärskogarna. Naturliga primärskogar i landhöjningskust övergår i Västlig taiga (9010) ovanför 5 m ekvidistanskurva. Övrigt Riksintresse för kulturminnesvården Ratan med Rataskäret är ett område av riksintresse för kulturminnesvården (AC 12). ( Länsstyrelsen Västerbottens län. Västerbotten genom tiderna. Del 1. Kulturmiljöer av riksintresse i Västerbottens län. Meddelande 2:1991.) 10

11 Referenser Länsstyrelsen Västerbottens län. Västerbotten genom tiderna. Del 1. Kulturmiljöer av riksintresse i Västerbottens län. Meddelande 2:1991. Naturvårdsverket Uppföljning av Natura 2000 i Sverige. Rapport Naturvårdsverkets art- och naturtypsvisa vägledningar för Natura Naturvårdsverkets webbplats, Naturvårdsverket Natura 2000 i Sverige. Handbok med allmänna råd 2003:9. 11