Bevarandeplan. Strömbäck Kont SE

Transkript

1 Bevarandeplan Strömbäck Kont SE Namn: Strömbäck Kont Sitecode: SE Områdestyp: SCI Area: 476,1 ha Kommun: Umeå Karta: 20K (1:50000) Koordinat: Fastighetsägare: Umeå kommun, privata Ytterligare skyddsform: Naturreservat (100%) Naturvårdsförvaltare: Umeå kommun Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (dnr: ) Versionsdatum:

2 Vad är en bevarandeplan? Natura 2000 är ett nätverk av Europas allra värdefullaste naturområden. När Sverige trädde in i EU blev vi också en viktig del av Natura nätverket. Över hela Sverige finns idag många naturområden som ingår i Natura Områdena kan vara mycket olika, men gemensamt för dem är att de är ett exklusivt urval av den värdefullaste naturen i Sverige och Europa. Till varje Natura 2000-område skall det finnas en bevarandeplan som ur olika aspekter beskriver området. Bevarandeplanen skall svara på frågor som: Varför är området utpekat till Natura 2000? Vilka naturvärden och arter är här viktigast sett ur ett EU-perspektiv? Hur står det till med dessa naturtyper och arter inom området? Vilka bevarandeåtgärder är nödvändiga för att man ska uppnå syftet med området? Hur bör området skötas? Hur följer man upp att området bibehåller och utvecklar de viktigaste naturvärdena? Finns några speciella hot mot området? Var går det att läsa mer om området? Mer information om Natura 2000 Mer information om Natura 2000 hittar du på: Länsstyrelsens hemsida Naturvårdsverkets hemsida eller direkt av Länsstyrelsen på telefon Omslag: Landhöjningskust vid Strömbäck Kont. Foto Roger Malm, Länsstyrelsen

3 Innehåll Karta över Strömbäck Kont... 4 Beskrivning... 5 Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet... 5 Ingående arter enligt habitatdirektivet... 6 Bevarandesyfte och bevarandemål... 6 Vad kan påverka Natura 2000-området negativt?... 8 Bevarandeåtgärder med tidplan... 9 Skyddsåtgärder... 9 Skötselåtgärder... 9 Bevarandetillstånd inom området... 9 Uppföljning av bevarandemål... 9 Beskrivning av livsmiljöer... 9 Beskrivning av arter Referenser

4 Karta över Strömbäck Kont Bakgrundskarta ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet. Medgivande

5 Beskrivning Strömbäck Kont ligger i Umeå kommun, knappt 15 km söder om Umeå, och är ett av kommunens två egna naturreservat. Närheten till Umeå gör området till ett av Västerbottens mest besökta och omtyckta reservat. Naturen är omväxlande, och här hittar man såväl kusten med dess grunda vikar, steniga stränder och hällmarker, som skogar och öppna marker. Det förekommer gott om spår från inlandsisen, i form av isräfflor och drumliner. Området är starkt präglat av landhöjningen, och innehåller fina exempel på habitat som laguner och landhöjningsskogar. Där havet har svallat bort jord och annat finare material finns nu stora fält med klappersten. Eftersom äldre delar av skogsmarken avverkades innan reservatet bildades är skogarna mestadels ganska unga. Det finns dock fortfarande gammal barrskog i några delar av området, fr.a. granskogen på halvön Vitögern och hällmarkstallskogen på Flakaskär. På Våtön finns mindre områden med betade hagmarker och strandängar. Tidigare bedrev man uppfödning av hästar i området, som också har en intressant kulturhistoria. På Våtöberget finns en grotta. Strömbäck Kont har ett rikt växt- och djurliv, bl.a. med en av länets största förekomster av ävjepilört vid södra stränderna av lagunen Hatten. Strömbäck Kont är ett viktigt område för friluftlivet, på bekvämt avstånd från Umeå. Framför allt i reservatets södra del har man satsat på att ställa iordning anläggningar som underlättar för de som vill stifta bekantskap med området. Här finns vandringsleder, toaletter och grillplatser som även är anpassade för rullstolsburna personer. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet 1 Anledningen till att Strömbäck Kont utsetts till det europeiska nätverket är att det här finns naturtyper och arter som EU-länderna tillsammans bestämt är viktiga att skydda och bevara. Naturtyperna Laguner (1150), Havsstrandängar av Östersjötyp (1630) och Västlig taiga (9010) och Naturliga pionjärskogar i landhöjningskust (9030) är prioriterade naturtyper enligt EU-kommissionen. Följande naturtyper ska värnas inom området: Kod Naturtyp Areal (ha) 1150 *Laguner Ettårig vegetation på driftvallar Vegetationsklädda havsklippor *Havsstrandängar av Östersjötyp Pionjärvegetation på silikatrika bergytor *Västlig taiga *Naturliga pionjärskogar i landhöjningskust 14 * = Prioriterad art eller naturtyp ur ett EU-perspektiv. 1 EU Rådets direktiv 92/43/ EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. 5

6 Ingående arter enligt habitatdirektivet Strömbäck Kont är växtplats för ävjepilört, som är listad som särskilt skyddsvärd i bilaga 2 till direktivet. Antalet plantor uppskattades till ca 8225 individer år 2000 (Näslund 2000), men man kan liksom på andra lokaler förvänta att antalet varierar kraftigt mellan åren. Kod Art Population 1966 Ävjepilört ca 8225 plantor år Bevarandesyfte och bevarandemål Det övergripande syftet med att skydda området är att de naturtyper och arter som legat till grund för utpekandet av Strömbäck Kont till Natura 2000 skall ha en gynnsam bevarandestatus 3. Med det menas t.ex. att naturtyperna skall vara tillräckligt stora och ha en naturlig struktur och funktion, och att de typiska arternas antal och utbredning inte minskar och att deras livsmiljö är tillräckligt stor. För att garantera att en ett gynnsamt bevarande tillstånd råder har ett antal bevarandemål definierats för respektive naturtyp. De höga naturvärdena utgörs till stor del av skogsmarker och brackvattenmiljöer, fr.a. miljöer som är resultatet av landhöjningen. Förekomsten av ävjepilörten, som ingår i Habitatdirektivet, är också en grund för att området pekats ut inom Natura Det är särskilt viktigt att bevara och återställa de inom EU prioriterade habitaten 1150, 1630, 9010 och För varje naturtyperna finns även enskilda bevarandemål (se tabell nedan). Kod Naturtyp Bevarandemål 1150 *Laguner Arealen laguner ska vara minst 62 hektar (en minskning av naturtypen i området accepteras om den beror på landhöjningen). Minst X (95) % av arealen är opåverkad av muddringar eller andra typer av fysiska ingrepp. Arealen vegetationstäckt botten ska vara minst X hektar, och vegetation ska finnas ner till minst Y meters djup. Halten totalkväve, totalfosfor resp. klorofyll a ska uppfylla minst "God ekologisk status" enligt Bedömningsgrunder för kust och hav. Täckningsgraden av flytande trådalger ökar inte och är <30 % i minst 90 % av vikarna. Minst X av de typiska arterna höstlånke, knopp- och axslinga, natearter, möjor och kransalger förekommer i minst X % av transekterna. 2 Se Näslund Fullständiga definitioner av gynnsam bevarandestatus för arter och naturtyper finns i Naturvårdverkets handbok: Natura 2000 i Sverige handbok med allmänna råd. Handbok 2003:9. 6

7 1210 Ettårig vegetation på driftvallar 1230 Vegetationsklädda havsklippor 1630 *Havsstrandängar av Östersjötyp 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor Antalet vikar med driftvallar ska vara minst X st. Längden (arealen) driftvallar med ettåriga örter ska inte minska mer än 20X %. Driftvallar ska regelbundet nybildas och brytas ner inom området. Fintrådiga alger ska utgöra mindre än X (50) % av materialet i driftvallarna. Förekomsten av typiska kärlväxter X, Y och Z ska bibehållas eller öka i driftvallarna. Arealen vegetationsklädda havsklippor ska vara minst 48 hektar. Täckningsgraden av träd ska understiga X(5) % och busktäckningen ska understiga Y(25) %. Förekomsten av de typiska kärlväxterna X, Y och Z ska bibehållas eller öka. Arealen havsstrandängar ska vara minst 5 hektar. Minst X (50) % av arealen ska årligen ha ett kort grässkikt (mindre än X (5) cm). Bladvass, rörflen, älggräs, gråal eller andra högvuxna ohävdsarter ska inte förekomma med mer än X (100) m2 per hektar. Krontäckning av träd och buskar ska vara högst X (2?) %. Minst X av de typiska kärlväxterna strandkrypa, ormtunga, slåtterblomma, snutronklöver, havssälting och kärrsälting ska förekomma i minst Y % av proytorna. Arealen pionjärvegetation på silkatrika bergytor ska vara minst 71 hektar. Träd och busktäckningen ska understiga X (5) %. Minst X av de typiska kärlväxtarter och lavar ska förekomma i minst X % av provytorna. (Arter och inventeringsmetodik bestäms i samband med basinventeringen.) 9010 *Västlig taiga Arealen västlig taiga ska vara minst 38 hektar. Det ska finnas minst X (20) m³ död ved per hektar. (Relationen död ved/levande ved ska vara minst 1/5.) Träd av utländskt ursprung (t.ex. contortatall och olika ädelgranar) ska inte förekomma i området. Sumpskogarna ska ha en ostörd hydrologi. Minst X av de typiska kärlväxterna a, b, c ska förekomma i minst X % av provytorna. Minst X av de typiska vedsvamparna a, b, c, etc. ska förekomma i minst X % av provytorna. Antalet häckande par av de typiska fågelarterna a, b, c, etc. ska vara minst X, y respektive z. 9030* Naturliga pionjärskogar i landhöjningskust Arealen primärskogar ska vara minst 14 hektar. Det ska finnas minst X (20) m³ död ved per hektar. Träd av utländskt ursprung (t.ex. contortatall och olika 7

8 ädelgranar) ska inte förekomma i området. Lövträden gråal, klibbal, glasbjörk, sälg och rönn ska ha en andel av det totala virkesförrådet (levande träd) på minst X %. Minst X av de typiska kärlväxterna a, b, c, etc. ska förekomma i minst X % av provytorna. Minst X av de typiska vedsvamparna a, b, c, etc. ska förekomma i minst X % av provytorna. Kod Art Bevarandemål 1966 Ävjepilört Arten och dess livsmiljö skall finnas kvar i åtminstone samma omfattning som idag. Antalet skott/individer skall överstiga 500X ex åtminstone en gång per sexårsperiod. Vad kan påverka Natura 2000-området negativt? Här beskrivs endast de viktigaste hoten vi i dag känner till mot områdets naturvärden. Andra hot som idag är okända kan bli aktuella i framtiden. Här beskrivs också hot av global karaktär, t.ex. klimatförändringar, vilka inte kan lösas genom hänsyn i och omkring området eller genom områdets skötsel. Effekterna från dessa storskaliga och ofta mera diffusa faktorer bör likväl följas upp inom ramen för nationell uppföljning och övervakning. Hoten redovisas som exempel på verksamheter och faktorer som kan innebära en negativ påverkan på de naturtyper och arter som skyddas inom området. Aktuella hot mot Natura 2000-området Övergödning av vatten och mark, t.ex. genom luftföroreningar Försurning av skogsmark Verksamheter m.m. som generellt kan påverka naturtypen negativt Bruten succession av landhöjningsskogarna Modernt skogsbruk, fr.a. avverkningar i utpekade habitat Muddringar, utfyllnader och liknande vattenverksamheter Exploatering för bryggor, bebyggelse och liknande Igenväxning av de öppna områdena p.g.a. minskade störningar Oljeolyckor som skadar stränderna, oljespill Avsaknad av bränder hotar många brandberoende arter (gäller fr.a. naturtyp 9010) Fragmentering av livsmiljöerna i området genom att omgivningen exploateras eller påverkas negativt 8

9 Bevarandeåtgärder med tidplan Strömbäck Kont är ett Natura 2000-område och har det skydd enligt miljöbalken som gäller samtliga Natura 2000-områden i landet. Alla verksamheter och åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området negativt är tillståndspliktiga enligt 7 kap 28a miljöbalken. Bevarandeåtgäderna innefattar både skötsel och i vissa fall skydd av området. Skyddsåtgärder Strömbäck Kont är redan naturreservat, och tillsammans med det skydd som Natura 2000 innebär ger det goda förutsättningar att kunna bevara och utveckla områdets naturvärden. Skötselåtgärder Se skötselplanen för området (Umeå kommun 2000). Efter basinventeringen av Strömbäck Kont kan det framkomma behov av nya åtgärder för att restaurera eller utveckla vissa naturtyper. Även växtplatsen för den hotade ävjepilört kommer att ses över. Bevarandetillstånd inom området Samtliga Natura 2000-områden kommer att basinventeras under Efter basinventeringen kommer det att finnas ett bättre underlag för att bedöma bevarandetillståndet. Det kommer också att finnas en bättre grund för att fatta beslut om områdets skötsel. Nedan redovisas därför endast en preliminär och inte helt tillförlitlig bild av de ingående naturtypernas och arternas bevarandestatus. Bevarandestatusen för Strömbäck Kont bedöms preliminärt vara gynnsam med avseende på kvalitet och skyddsstatus. Eftersom stora delar av skogsmarken brukats in i sen tid så kan naturvärdena i habitaten 9010 och 9030 påverkats negativt. Området är naturreservat sedan 1978, och har en relativt ny skötselplan så med tiden kommer rimligtvis naturvärdena i området att utvecklas. Vid en inventering år 2000 förekom ävjepilörten mycket rikligt. Uppföljning av bevarandemål Ett nationellt arbete med att utveckla uppföljningen av de olika arterna och naturtyperna som finns inom Natura 2000 har nyligen slutförts (Naturvårdsverket 2005). Uppföljning och övervakning av naturtyper och arter på områdesnivå kommer att preciseras efter att information samlats in i samband med basinventering. Bevarandeplanen kommer att kompletteras med detta. Beskrivning av livsmiljöer 1150, Laguner. Habitatet utgörs av helt eller delvis avsnörda havsvikar, som i Västerbotten i första hand uppkommer genom landhöjningen. Flador och småvatten som bildats genom landhöjningen räknas hit. De kan ha varierande salthalt och vattenvolum, beroende på avdunstning och tillfälliga inflöden av havsvatten. 9

10 Lagunerna är ofta viktiga miljöer för vattenväxter av olika slag, t.ex. kransalger, borstnate, vitstjälksmöja, nateväxter, höstlånke och andra lånkearter. De har också stora värden som rast- och födosöksplatser för sjöfåglar och som uppväxtområden för fisk. Utmed stränderna kan det ofta finnas vassbälten. 1210, Ettårig vegetation på driftvallar. Genom strömmar, vågor, isrörelser m.m. förs växtdelar från vattenväxter som natar, olika alger, möjor, vasstrån m.m. upp på stranden där de bildar driftvallar. På driftvallarna frodas ettåriga, kvävegynnade växter, som gåsört, mållor av olika slag m fl. Särskilt om området inte betas får man ofta mycket åkertistlar, renfana och liknande. Driftvallarna utgörs av smala "band" vid högvattenlinjen. Stormar och högvatten medför att det är en dynamik över tiden vad gäller areal och läge på habitatet i ett visst objekt. 1230, Vegetationsklädda havsklippor. Naturtypen utgörs av klippor i direkt anslutning till havet som till varierande grad är beväxta med örter och gräs. Hur mycket vegetation det finns beror bl.a. på bergart, exponering mot havet och var i landet man är. Kärlväxterna förekommer i första hand i sprickor och på andra skyddade platser. Vegetationen är zonerad; närmast havet hittar man bara alger och lavar, medan olika ris och träd kan etablera sig längre från havet. Det förekommer ofta tillsammans med andra strandhabitat. Fågellivet kan vara rikt. Naturtypen har ganska liten areell utbredning, men förekommer längs hela Sveriges kust. 1630* Havsstrandängar av östersjötyp. Havsstrandängarna av östersjötyp kännetecknas av oftast lågvuxen vegatation och en salthalt som vanligen är under 1,5%. De är eller har varit hävdade genom bete eller slåtter, och påverkas i Västerbotten starkt av landhöjningen. Havsstrandängarna har en zonerad vegetation med många olika växtarter, t.ex. med blåsäv närmast vattnet, därinnanför agnsäv, salttåg och krypven, och längst upp t.ex. gulkämpar, ormtunga och liten ärtstarr. Strandängarna är också viktiga för fågellivet, och större områden har ofta flera hotade eller sällsynta vadare. Naturtypen är prioriterad inom Natura , Pionjärvegetation på silikatrika bergytor. Tidvis mycket torra, silikatrika bergytor med pionjärvegetation som domineras av fetbladsväxter, mossor och lavar. I regel är habitatet beroende av bete eller någon annan störning. Det förekommer i anslutning till habitatet 8220 (Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar). På kalkrikt underlag motsvarar det naturtyperna 6110 (Gräsmarker på kalkhällar) eller 8240 (Uppspruckna kalkstenshällmarker). Karaktärsarter kan vara t.ex. gul fetknopp, kärleksört och bergven. Igenväxning p.g.a. att hävden har upphört är ofta ett hot. 9010, *Västlig taiga. Västlig taiga definieras som naturliga, gamla, boreala och hemiboreala skogar samt yngre successioner som utvecklas naturligt efter brand eller omfattande stormfällningar. Skogarna ska ha en stor del av den naturliga skogens artsammansättning, åldersvariation och ekologiska funktioner. Skogarna kan ha en viss mänsklig påverkan genom exempelvis plockhuggning, men har aldrig omfattats av större kalavverkning. De hyser en rad hotade arter bland mossor, lavar, svampar och småkryp (inte minst skalbaggar). Brand präglade förr i hög grad skogarna i den boreala regionen och många hotade arter är knutna till av förekomst av död ved och olika successionsstadier. 10

11 9030, *Naturliga pionjärskogar i landhöjningskust. Habitaten rymmer hela den naturliga busk- och skogssuccession som uppkommit genom landhöjningen och omfattar olika barr-, löv- och blandskogar samt busksnår och våtmarker på stränder. De olika successionsstegen kan ofta följas med början från strandängen, förbi strandsnår och dungar, till örtrika skogspartier och fattiga barrskogar. Den skogliga kontinuiteten skall vara representerad i ekosystem som sakta förflyttar sig ut mot havet i takt med landhöjningen. (Habitatet övergår i 9010 ovanför ekvidistanskurvan för 5 m.ö.h.) Karaktärsarter är t.ex. gråal, glasbjörk, vårtbjörk, en, rönn och havtorn. Beskrivning av arter 1966, Ävjepilört Persicaria foliosa Ävjepilörten är en ettårig, liten och ofta krypande ört med oansenliga blommor som växer på grunda, leriga stränder vid älvar, åar och vid bräckt vatten. Den är ljusälskande och mycket konkurrenssvag. Ett 90-tal lokaler är kända från Sverige. Hälsingland och Västerbotten har idag de tätaste förekomsterna i landet. Exempel på hot mot arten är kraftverksutbyggnad, upphörande strandbete, vattenreglering och övergödning. Ävjepilörten är rödlistad i Sverige. Referenser Naturvårdsverket Uppföljning av Natura 2000 i Sverige. Rapport Naturvårdsverket, handbok 2003:9. Natura 2000 i Sverige. Handbok med allmänna råd. Näslund, P Inventering av Västerbottens läns kända lokaler av ävjepilört (Persicaria foliosa). Opublicerad stencil, Länsstyrelsen Västerbottens län. Umeå kommun Skötselplan för Strömbäck Kont. Stencil. 11