EUROPABOLAG. Varför har associationsformen haft svårt att etablera sig? Handelsrätt C. Uppsats HT Författare: Lisa Linderoth

Transkript

1 Handelsrätt C Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Uppsats HT 2006 EUROPABOLAG Varför har associationsformen haft svårt att etablera sig? Författare: Lisa Linderoth Handledare: Bo Westlund

2 Sammanfattning Europabolag är en associationsform som ger publika aktiebolag inom EU möjligheten att verka genom ett och samma bolag på den gemensamma marknaden. Möjligheten att bilda europabolag har funnits sedan 8 oktober I Sverige finns det i dagsläget endast ett verksamt europabolag med anställda. Europabolag kan bildas på fem olika sätt. Det är endast befintliga juridiska personer som kan bilda europabolag, vilket därmed utesluter fysiska personer från att vara stiftare. I ett europabolag krävs ett aktiekapital om euro. Uppsatsens syfte är främst att utreda varför associationsformen haft svårt att etablera sig i Sverige. För att få ett helhetsperspektiv har även vissa jämförelser och alternativ illustrerats. Europabolagets främsta fördel är att de kan flytta registrerat säte utan att behöva avvecklas eller nybildas, något som inte är möjligt för andra bolag. Möjligheten att göra gränsöverskridande fusioner är också en stor fördel som endast europabolag har i dagsläget. Att bedriva verksamhet i europabolagsform kan även innebära minskade administrativa kostnader. Den stora nackdelen med europabolag är främst att lagstiftningen är komplicerad eftersom det regleras av en blandning av SE-förordningens regler samt nationella regler i det land där bolaget är registrerat. Det blir därmed inga enhetliga europabolag utan lika många olika europabolag som det finns medlemsländer. Beskattning av europabolag sker på samma sätt som för publika aktiebolag i det land bolaget har sitt säte så det finns i och med det inga särskilda fördelar med att vara ett europabolag. Bildandet av europabolag är relativt komplicerat och kan ta lång tid. En annan nackdel för europabolagsformen är att det finns fördelaktiga och framförallt billigare alternativ. Alternativen är att bolaget kan bilda dotterbolag eller filial i det medlemsland där verksamhet vill bedrivas. Totalt inom gemenskapen finns det idag 41 registrerade europabolag, varav elva utav dem är verksamma bolag med anställda. Med bakgrund i de nackdelar som finns, samt att europabolag främst riktar sig till stora aktörer gör att det inte är konstigt att det inte fått större genomslag i Sverige. Den stora majoriteten av aktiebolagen i Sverige är dessutom fåmansbolag och marknaden är därmed relativt liten. Därmed skiljer sig Sverige inte heller i något stort hänseende från de andra medlemsländerna vad gäller antalet verksamma och registrerade europabolag. För att europabolag ska ses som ett konkurrenskraftigt alternativ till andra associationsformer krävs sannolikt att bildandet kan ske effektivare, att europabolag särskiljer sig mer från publika aktiebolag, samt att fördelaktigare beskattning kan öppna möjligheter för europabolaget att bli en associationsform att räkna med i framtiden. 2

3 Förkortningslista ABL Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) Ds Departementsserien DKR Danska kronor EEG Europeiska Ekonomiska Gemenskapen EEIG Europeiska Ekonomiska Intressegrupperingar EES Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet EGT Europeiska Gemenskapernas officiella tidning ERT Europarättslig Tidskrift ET European Taxation EU Europeiska Unionen Filiallagen Lag (1992:160) om utländska filialer IL Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) JT Juridisk Tidskrift Prop. Proposition SE Societas Europaea SE-förordningen Förordning 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag SOU Statens offentliga utredningar SvJT Svensk Jurist Tidning SvSkT Svensk Skattetidning 3

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING FÖRKORTNINGSLISTA Kap.1 INLEDNING 1.1 Problembakgrund Syfte Avgränsning Metod Kap. 2 LAGSTIFTNINGEN 2.1 Historisk bakgrund Förordningen om europabolag Propositionen och lagen om europabolag Hur ABL kompletterar lagen om europabolag Direktivet om arbetstagareinflytande i europabolag 9 Kap.3 BOLAGSRÄTTSLIGA SPÖRSMÅL 3.1 Europabolagets bildande, allmänt Bildande genom fusion Bildande genom holdingbolag Bildande av dotterbolag i form av europabolag Ombildande från publikt AB till europabolag Europabolag bildar eget dotterbolag i from av europabolag Europabolagets verksamhet Kapital Organisation Registrering Beskattning Möjlighet att flytta registrerat säte Kap. 4 TÄNKBARA ORSAKER SOM KAN HA PÅVERKAT EUROPABOLAGETS FRAMVÄXT 4.1 Fördelar och nackdelar med europabolag Alternativ till europabolaget Framtida lagstiftning för europabolag 22 Kap. 5 EUROPABOLAG INOM EUROPEISKA UNIONEN 5.1 Europabolag i Sverige Europabolag i de resterande medlemsländerna Diskussion varför europabolag bildats i vissa medlemsländer 27 Kap. 6 AVSLUTANDE DISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING 4

5 Kapitel 1 Inledning 1.1 Problembakgrund Sedan oktober 2004 har det varit möjligt att bilda europabolag i Sverige. Trots detta finns det hittills bara fyra registrerade europabolag. Tre av dessa fyra bolag har inte någon verksamhet, inte heller några anställda, och är således bara papperskonstruktioner. Den nordiska bankkoncernen Nordea har visat intresse för att bilda europabolag, men ännu har ingen registrering skett. 1 Genom EG-fördraget har rådet befogenhet att utfärda lagstiftning som binder medlemsstaterna. Förordningar, direktiv och beslut är de viktigaste lagstiftningstyperna. Förordningar är direkt tillämpliga som gällande rätt i alla medlemsstater och kan åberopas av enskilda. Direktiv riktar sig till medlemsstaterna och inte till de enskilda. Ett direktiv måste överföras till den nationella lagstiftning, även kallat implementering. 2 Den 8 oktober 2004 trädde Europeiska Gemenskapens (EG) förordning nr 2157/2001, om europabolag i kraft. Samma dag trädde lagen (2004:575) om europabolag i kraft, som är till för att komplettera rådets förordning. 3 EG:s direktiv 2001/86/EG, om arbetstagarinflytande i europabolag är direkt kopplat till förordningen och detta finns reglerat i lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag. 4 En av Europeiska Unionens grundpelare är att upprätta en gemensam inre marknad. På den marknaden ska individer och företag kunna handla, byta tjänster, arbeta, producera och investera på lika villkor vad gäller konkurrens. För att utveckla den inre marknaden finns det ett EG-rättsligt regelverk på bolagsrättens område. EG:s bolagsrätt har till syfte att förenkla bolagens verksamhet och samarbete på den gemensamma marknaden. 5 Syftet med europabolag är att det ska vara en europeisk associationsform som underlättar gränsöverskridande samverkan i aktiebolagsform. 6 Denna europeiska aktiebolagsform, europabolag kallas på latin Societas Europaea (SE). 7 Ofta refereras europabolag som SE bolag/se company i svenska och utländska artiklar. Utifrån ovanstående redogörelse ska uppsatsen belysa och undersöka följande fråga: Varför finns det så få registrerade och verksamma europabolag i Sverige? För att tydligare kunna analysera ovannämnda fråga ska det i uppsatsen undersökas hur många europabolag som finns registrerade och som är verksamma i de andra medlemsländerna, samt varför det ser ut så där. För att bättre kunna få ett helhetsperspektiv på europabolag ska uppsatsen även undersökas hur det går till att bilda ett europabolag, samt vilka för- respektive nackdelar som finns med associationsformen. 1 Information från Hans Lind, jurist på Bolagsverket, Bernitz m.fl., Europarättens grunder, 2002 s Prop.2003/04:112 s Prop.2003/04:112 s Prop.2003/04:112 s Prop.2003/04:112 s 1. 7 Prop.2003/04:112 s 18. 5

6 Kapitel 1 Inledning 1.2 Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka marknadens inställning till europabolag samt analysera varför associationsformen haft svårt att etablera sig i Sverige. Med utgångspunkt i uppsatsens frågeställningar, hoppas författaren kunna utreda om det behövs förtydliganden eller förbättringar av rättsläget. 1.3 Avgränsning Fokus kommer att vara på de bolagsrättsliga frågorna som uppkommer i samband med europabolag. Behandling kommer att ske av de regler som är gemensamma för alla medlemsländer, men även de svenska lagreglerna kommer att beröras. Europabolag som bedriver bank eller försäkringsrörelse kommer inte att behandlas detaljerat, för det ger uppsatsen inte utrymme till. De skatterättsliga frågorna kommer inte att analyseras ingående, men beskattning av europabolag kommer kort att nämnas eftersom det eventuellt är ett område som kan öppna intressanta möjligheter för europabolag. Översiktligt kommer direktiv 2001/86/EG om arbetstagarinflytande i europabolag att beröras. Direktivet är direkt knutet till förordningen om europabolag och det känns därför naturligt att redogöra för hur det förhåller sig till förordningen. 1.4 Metod Denna uppsats kommer att skrivas utifrån en traditionell rättsvetenskaplig metod med inriktning på de handelsrättsliga spörsmålen. Uppsatsen kommer att skrivas med utgångspunkt i sedvanligt rättskällematerial. Till att börja med bör framhållas att europabolag är en relativt ny bolagsform. Det innebär att det inte finns någon vidare utförlig dokumentation i doktrin och det saknas även rättspraxis på området. Därför har förarbetena till den svenska lagstiftningen och lagstiftningen för europabolag på gemenskapsnivå använts. Genom flertalet artiklar har uppsatsen även fått ett vidare perspektiv på ämnesområdet. De traditionella rättskällorna kompletteras genom att kunniga på området har intervjuats med utgångspunkt att genom dessa kontakter försöka få ett praktiskt perspektiv och en djupare förstålelse för ämnet. Hans Lind, jurist på Bolagsverket, som arbetar med registrering och förfrågningar om bland annat europabolag har kontaktats. Lars-Olof Andreasson, jurist på Nordea har även kontaktats för att få reda på mer om bankkoncernen Nordeas tankar kring ett ombildande till europabolag. Slutligen har ABN AMRO Securities (Nordic) SE:s jurist Anders Wiljander, kontaktats eftersom de är det enda verksamma europabolaget i Sverige. ABN AMRO Securities (Nordic) SE:s bolagsordning har använts för att få ytterligare information om bolaget. För att få information om utländska europabolag har ländernas motsvarighet till bolagsverket kontaktats genom för att få svar på frågor. I början av uppsatsen i kapitel 2 och 3 kommer en deskriptiv redogörelse att framställas för att beskriva de regler som finns på området. Den konstruktiva framställningen kommer att redogöras i slutet av uppsatsen i kapitel 4-6. Syftet med den framställningen är att analysera hur rättsreglerna hänger samman med, eller har påverkat hur det faktiskt ser ut efter att lagen om europabolag trädde i kraft. 6

7 Kapitel 2 Lagstiftningen 2.1 Historisk bakgrund Redan 1959 föddes idén om att det borde vara möjligt att bilda ett europeiskt bolag av Professor Sanders vid Rotterdam School of Economics. Den franska regeringen tog 1965 initiativ och tillsatte en utredning, att under ledning av Professor Sanders ta fram ett förslag på en enhetlig form av aktiebolag. Denna form skulle styras av ett enhetligt EG-rättsligt regelverk. 8 Förslaget togs i beaktande av kommissionen och 1970 publicerades ett första förslag till en förordning om europabolag. Även 1975 presenterades en detaljerad beskrivning som innehöll 284 artiklar samt tillämpningsföreskrifter. 9 Där reglerades samtliga skeden i ett aktiebolags liv såsom bolagsbildande, organisationsstruktur, koncernbildning, redovisning, beskattning, fusion, medbestämmande för arbetstagare och upplösning. Förslaget byggde mycket på den tyska aktiebolagslagen och stötte på stort motstånd från de övriga medlemsländerna. 10 Regleringen ansågs också vara krånglig, omfattande och dessutom var den alltför ingripande i medlemsländernas nationella lagstiftning. Näringslivet hade därtill bara visat ett begränsat intresse för europabolag och därför avbröts lagstiftningsarbetet. 11 Arbetet med europabolag togs upp på nytt när den inre marknaden inom gemenskapen aktualiserades. År 1989 lades ett nytt förslag på förordningstext fram. De tidigare förslagen om en heltäckande reglering hade vid den här tidpunkten lagts åt sidan. Istället var målet att skapa en ram för uppbyggnaden av europabolag med utrymme för alternativa lösningar i nationell rätt. År 1991 hade förslaget om europabolag delats upp i två avsnitt, en förordning om stadga för europabolaget och ett direktiv om arbetstagarinflytandet. Inte heller detta förslag ledde till lagstiftning. Anledningen till det var främst att det rådde oenighet om hur arbetstagarinflytandet i europabolag skulle regleras. Efter att ett direktiv antagits 1994 om europeiska företagsråd var förhoppningen att frågan om arbetstagarinflytande i europabolag skulle lösas. En expertgrupp fick till uppgift att lösa problemet. I denna rapport som gjordes, kallad Davignon-rapporten, föreslogs att en individuell lösning skulle arbetas fram av varje europabolag gällande arbetstagarinflytandet. Förhandling skulle då ske mellan representanter för arbetsgivare och arbetstagare. Det fanns även rambestämmelser i förslaget gällande arbetstagarinflytandet om partnerna inte skulle komma fram till något under förhandlingarna. Efter ytterligare förhandlingar rådde enighet om förslaget och det antogs. Direktivet som finns gällande arbetstagarinflytandet i europabolag bygger på det förslag som presenterades i Davignon-rapporten Förordningen Rådets förordning (EG) nr 2157/2001 (nedan kallad SE-förordningen) om stadga för europabolag innehåller totalt 70 artiklar, fördelade på sju avdelningar. Till att börja med regleras allmänna bestämmelser för europabolag (art 1-14). Nästa avdelning tar upp hur bildandet av europabolag kan gå till (art 15-37). Bolagets sammansättning och organisation 8 Goulet, Europabolaget, ERT 4/2001 s Ahlberg m.fl., Europabolag, arbetsrätt och kollektivavtal, 2001 s Dejmek, Den europeiska bolagsrätten igår, idag och imorgon, SvJT 2002 s Ahlberg m.fl., Europabolag, arbetsrätt och kollektivavtal, 2001 s Ahlberg m.fl., Europabolag, arbetsrätt och kollektivavtal, 2001, s 6-7. Se även Goulet, Europabolaget, ERT 4/2001 s

8 Kapitel 2 Lagstiftningen regleras i tredje avdelningen (art 38-60). I fjärde avdelningen regleras hur årsbokslut och koncernbokslut ska gå till i europabolag (art 61-62). Femte avdelningen handlar om hur europabolaget kan avvecklas genom likvidation (art 63-66). I den sjätte avdelningen finns endast en artikel (67) som reglerar övergångsbestämmelser för de länder som inte deltar i eurosamarbetet, däribland Sverige. Sjunde avdelningen avslutar förordningen med att till exempel framhålla, att alla medlemsländer ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa genomförandet av förordningen och att förordningen träder i kraft den 8 oktober 2004 (art 68-70). EG-domstolen har fastslagit att förordningar inte får inkorporeras i nationell rätt, eftersom detta skulle kunna leda till tvivel om deras ursprung och rättsliga effekt. Har en viss fråga reglerats i förordningen får inte Sverige utfärda egna bestämmelser i samma fråga. När det gäller frågor som inte direkt reglerats i förordningen, ska Sverige i princip inte heller här införa egna nationella regler. I förordningen regleras vad som ska gälla i sådana fall i artikel 9, vilket kommer att redogöras i uppsatsens avsnitt Propositionen och lagen Propositionen innehåller förslag på bestämmelser som kompletterar SE-förordningen. Det rör främst frågor där de delegerat normgivningsrätten till medlemsländerna eller där det ansetts lämpligt att vid sidan om förordningen införa svenska regler. Den ursprungliga tanken från kommissionen var att europabolag skulle regleras enbart utifrån gemensamma EG-regler. Det var svårt att genomföra och istället blev resultatet att många frågor lämnats över till den nationella lagstiftaren. 14 Sammanfattningsvis finns därmed regler av tre olike slag; regler med hänvisningar till svenska rätt för publika aktiebolag som gäller europabolag med säte i Sverige 15, regler som SE-förordningen ställer upp och som är en skyldighet för Sverige att införa i nationell lag som ett komplement till förordningen 16, samt regler som inte ålägger, utan ger Sverige en möjlighet att införa nationella regler 17. Som exempel på områden som lämnats över till den nationella lagstiftaren kan nämnas; möjligheten för ett bolag som inte har sitt huvudkontor inom gemenskapen att under särskilda förhållanden få delta i ett bildande av europabolag, se artikel 2.5 SE-förordningen. Denna möjlighet finns under kriterierna i 4 i lagen (2004:575) om europabolag. Även artikel 39.5 är ett exempel på den nationella lagstiftarens område som möjliggör hur dualistiskt 18 organiserade bolag med säte i ett medlemsland kan regleras. 19 Av 16 i lagen om europabolag förtydligas vad som gäller för dualistisktorganiserade europabolag i Sverige. 13 Ds 2003: Prop.2003/04:112 s Som exempel kan nämnas artikel 5, 15 och 18 i SE-förordningen. 16 Som exempel kan nämnas artikel 64.2 i SE-förordningen. 17 Som exempel kan nämnas artikel 7 i SE-förordningen. Sverige valde att inte utnyttja kompetensen som anges i artikel om att kunna kräva att europabolaget huvudkontor och säte ska vara inom samma ort. 18 Dualistiskt och monistiskt organiserade bolag redogörs i avsnitt Prop.2003/04:112 s 22. 8

9 Kapitel 2 Lagstiftningen Den svenska lagstiftningen har således infört kompletterande bestämmelser eftersom det dualistiska systemet inte liknar det system som finns i ABL. 20 Av 1 i lagen (2004:575) om europabolag anges att lagen gäller för europabolag med säte i Sverige och att lagen fungerar som ett komplement till SE-förordningen. Detta tydliggörs även i artikel 9 i SE-förordningen. 2.4 Hur ABL kompletterar lagen Av artikel 9 i SE-förordningen framgår att i första hand ska de lagbestämmelser som antagits av gemenskapen för europabolag tillämpas, samt de bestämmelser som förordningen tillåter i bolagets bolagsordning. 21 I de fall där varken SE-förordningen eller övrig EG- lagstiftning ger hänvisning, skall bestämmelserna i nationell lagstiftning vara tillämplig. Det är då den nationella lagstiftningen som tillämpas på publika aktiebolag som åsyftas. Europabolag kommer att falla under en blandning av EG-rättsliga och nationella regler. 22 Europabolag med säte i Sverige lyder då till exempel under vissa av ABL:s regler. Som exempel kan nämnas att frågor rörande europabolagets aktier, skuldebrev eller liknade regleras av ABL. 23 Om frågor rörande bolagets kapital inte regleras i förordningen använder man i Sverige de regler som finns i ABL vad gäller ökning och nedsättning av kapitalet. 24 Ges ingen hänvisning i ABL:s regler hänvisar förordningen till bestämmelserna i bolagets bolagsordning. 25 ABL kompletterar lagen genom att SE-förordningen ger hänvisning om vad som i så fall ska gälla. Som exempel kan nämnas artikel 51 i SE-förordningen som reglerar skadeståndsfrågor i europabolag genom en hänvisning till de lagbestämmelser som gäller för publika aktiebolag i medlemslandet där bolaget har sitt säte. 26 Det blir följaktligen kapitel 29 i ABL som blir tillämpligt. Redovisning av europabolag regleras inte heller i SE-förordningen. Artikel 61 ger en allmän hänvisning till de regler som gäller för publika aktiebolag när det handlar om offentliggörande av årsredovisning samt koncernredovisning. 27 Det blir därmed kapitel 9 om revision i ABL som används. Även artikel 63 som berör avveckling, likvidation, obestånd, betalningsinställelse eller liknande för europabolag ger en hänvisning till de regler som gäller för publika aktiebolag där europabolaget har sitt säte. I ABL blir kapitel 25 om likvidation och konkurs relevant för europabolaget. 2.5 Direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag SE-förordningen reglerar hur bolaget ska vara konstruerat. I EG:s direktiv 2001/86/EG, regleras hur arbetstagarnas inflytande ska styras i europabolag som ska bildas. De två lagstiftningstyperna står i nära samband med varandra, både i materiellt och formellt 20 Skog, Europabolag kan bildas nästa år, FAR Info 2003 s Prop.2003/04:112 s Prop.2003/04:112 s Blomberg/Svernlöv, Europabolag- en ny associationsform, Ny Juridik, 3:2003 s Dejmek, Nya trender i europeisk bolagsrätt- inte bara gyllene aktier och europabolag?, ERT nr.4/2002 s Prop.2003/04:112 s Prop.2003/04:112 s Prop.2003/04:112 s 21. 9

10 Kapitel 2 Lagstiftningen hänseende. I SE-förordningens ingress stycke 19 uttrycks att direktivets bestämmelse utgör ett oskiljbart komplement till förordningen och måste används tillsammans med den. Ofta brukar medlemsländerna genom lagstiftning uppfylla det som direktivet reglerar, finns det redan lagstiftning i landet som uppfyller direktivet behöver inte något ytterligare göras. En möjlighet är också att införliva direktivet genom kollektivavtal. I artikel 14 i direktivet om arbetstagarinflytande stadgas detta. Om genomförandet inte sker via kollektivavtal ges möjlighet att föra in de nya bestämmelserna i redan existerande lag som exempelvis MBL. 28 I Sverige har man valt att uppfylla direktivet i lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag. I direktivet ingår inga egentliga bestämmelser om hur arbetstagarinflytandet ska utövas i europabolag i praktiken. Direktivet berör mer de regler om hur arbetstagarnas inflytande ska regleras i det framtida europabolaget, alltså innan bolaget bildats. 29 Innan europabolaget bildas ska förhandlingar ske mellan det deltagande bolagets förvaltningseller ledningsorgan och arbetstagarrepresentanter. Ett särskilt förhandlingsorgan ska inrättas för att företräda arbetstagarna. Målet med förhandlingarna är att de ska leda till ett avtal om formerna för arbetstagarinflytandet, i det framtida europabolaget. Skulle parterna inte lyckas att upprätta ett avtal dem emellan, kommer lagstiftningen i det aktuella landet där europabolaget har sitt säte att tillämpas. Det är lagstiftningen för information, samråd och arbetstagarnas medverkan som åsyftas. Lagstiftningen måste dock överensstämma med de så kallade referensbestämmelserna som anges i en bilaga till direktivet. 30 Under de allmänna bestämmelserna i artikel 1.4 i SE-förordningen, anges att arbetstagarinflytande i europabolag ska följa bestämmelserna i direktiv 2001/86/EG. Vidare framgår av artikel 12.2 i förordningen att ett europabolag inte får registreras om det inte uppfyller de krav som finns gällande arbetstagarinflytande. 28 Ahlberg m.fl., Europabolag, arbetsrätt och kollektivavtal, 2001 s Ahlberg m.fl., Europabolag, arbetsrätt och kollektivavtal, 2001 s Goulet, Europabolaget, ERT 4/2001 s

11 Kapitel 3 Bolagsrättsliga spörsmål 3.1 Europabolagets bildande Allmänt Ett bildande av europabolag kan ske på fem olika sätt; bildande genom fusion, bildande genom holdingbolag, bildande av ett dotterbolag i form av europabolag, ombildande från publikt AB till europabolag och europabolag bildar dotterbolag i form av ett europabolag. Gemensamt för alla de fem sätten, är att bolaget redan måste vara en befintlig nationell juridisk person. Således kan inte fysiska personer uppträda som stiftare Bildande genom fusion Bildande genom fusion är det första sättet att bilda europabolag. Här krävs att det finns publika aktiebolag hemmahörande i minst två medlemsländer som fusioneras ihop till ett europabolag. Detta regleras i SE-förordningens artikel Bildandet genom fusion kan ske på två olika sätt. Absorption innebär att ett bolag tar över ett eller flera andra bolags verksamheter och i och med det upphör de bolagen. Det andra sättet är kombination som kräver att två bolag bildar ett nytt bolag som tar över de andra bolagens verksamheter och i och med det upphör de bolagen. Genomförandet av fusion liknar förfarandet när man flyttar bolagets säte. Som exempel krävs att styrelsen upprättar särskilt förslag som ska offentliggöras, granskas av oberoende experter, att beslutet om fusion fattas med kvalificerad majoritet 33 på de berörda bolagens bolagsstämmor 34 samt att bolagens borgenärer får chans att tycka om fusionen. Bakgrunden till att detta görs är för att säkerställa att minoritetsintressen och borgenärsintressen inte ställs åt sidan. Två lagstiftningar kommer att tillämpas vid fusionen, dels används lagstiftningen i det överlåtande bolagets hemviststat och lagstiftningen i det övertagande bolagets hemviststat. Det överlåtande bolaget blir upplöst när alla dess tillgångar och skulder övertagits av europabolaget. Sedan krävs registreringen av fusionen i europabolagets hemviststat. Registrering får inte ske förrän alla stegen är uppfyllda i SE-förordningen. 35 I och med registreringen av europabolaget kan fusionen inte ogiltigförklaras. 36 I artikel 17.2 a-b i SE-förordningen finns en uttrycklig hänvisning till artiklarna 3.1 och 4.1 i fusionsdirektivet 37 78/855/EEG. I dess två artiklar anges vad som menas med absorption och kombination. Huvudregeln är att bestämmelserna i fusionsdirektivet ska tillämpas vid fusioner, dock på det sätt som krävs för att publika aktiebolag från olika medlemsstater ska 31 Prop.2003/04:112 s Prop.2003/04:112 s Vilket normalt är två tredjedelar av såväl angivna röster som på stämma företrädda aktier. 34 Enligt artikel 3.1 i SE-förordningen skall det vid tillämpning av artikel 2.1, 2.2 och 2.3 se SE-bolaget som ett publikt aktiebolag och omfattas av den lagstiftningen där bolaget har sitt säte. Därmed gäller reglerna i ABL. Artikel 10 anger även att för det som inte följer av bestämmelserna i förordningen ska europabolaget behandlas som ett publikt aktiebolag i överensstämmelse med lagstiftningen där bolaget har sitt säte. 35 Edhall/Rutberg, Europabolag -ett verktyg för gränsöverskridande omstrukturering?, SvSkT 8/2004 s , Se även Blomberg/Svernlöv, Europabolag- en ny associationsform, Ny Juridik, 3:2003 s Goulet, Europabolaget, ERT 4/2001 s EG:s tredje bolagsdirektiv. 11

12 Kapitel 3 Bolagsrättsliga spörsmål kunna bilda ett europabolag. 38 I de frågor som inte regleras i SE-förordningen ska de bestämmelserna som medlemsstaterna har genom fusionsdirektivet tillämpas. 39 Det bör även framhållas att tidigare har publika samgåenden över landsgränserna, endast kunnat ske genom offentliga uppköpserbjudande. Som exempel på transaktioner som skett inom Europa genom offentligt uppköpserbjudande, kan nämnas samgåendet mellan Telia och Sonera samt Astra och Zeneca Bildande genom holdingbolag Vid bildande genom holdingbolag förutsätts att två eller flera privata eller publika aktiebolag tillsammans bildar ett europabolag, i form av ett holdingbolag. Det krävs dessutom att minst två av bolagen omfattas av olika medlemsstaters lagstiftning, eller att de sedan minst två år tillbaka haft en filial eller ett dotterbolag i annan medlemsstat. Reglering av detta finns i SEförordningen artikel Uttrycket holdingbolag finns inte definierat i svensk rätt. Ett holdingbolag kan vara ett bolag etablerat av utländska investerare som har till syfte att utöva ägande och inflytande i bolaget. 42 För att ett bildande ska ske krävs att aktieägarna tillskjuter aktierna i bolagen till europabolaget i utbyte mot vederlag i form av aktier i europabolaget. Bildandet av holdingbolag påminner om ombildningen av ett publikt aktiebolag till ett europabolag. Precis som vid fusioner krävs att styrelsen upprättar särskilt förslag som skall offentliggöras, granskas av oberoende experter, samt att beslut om bildande fattas med kvalificerad majoritet i de berörda bolagen 43. Aktieägarna i de bildande bolagen ska ges tillfälle att meddela om de vill tillskjuta sina aktier för bildandet av europabolaget. Tillskjuter aktieägare sina aktier erhålls sedan aktier i europabolaget. Först sedan registrering skett i europabolagets hemviststat är holdingbolaget bildat. 44 Ett samgående genom holdingbolag har många likheter med en fusion genom kombination. Det blir då inte en fusion i teknisk bemärkelse eftersom inte något av de bolag som tar initiativ till samgåendet och bilda ett europabolag kommer att upphöra att existera. 45 I artikel 33 i SE-förordningen anges att aktieägarna har tre månaders betänketid om de vill tillskjuta sina aktier för bildandet av europabolaget. Tremånadersfristen börjar löpa samma tid som förfarandet sätter igång. 38 Ahlberg mfl, Europabolag, arbetsrätt och kollektivavtal, 2001 s Prop.2003/04:112 s Edhall/Rutberg, Europabolag- ett verktyg för gränsöverskridande omstrukturering?, SvSkT 8/2004 s Prop.2003/04:112 s Dahlberg, Beskattning av danska holdingbolag - dansk internationell rätt i svensk jämförelse, Skattenytt 5/2001 s Vilket sker vid bolagsstämman. 44 Edhall/Rutberg, Europabolag- ett verktyg för gränsöverskridande omstrukturering?, SvSkT 8/2004 s Ahlberg m.fl., Europabolag, arbetsrätt och kollektivavtal, 2001 s

13 Kapitel 3 Bolagsrättsliga spörsmål Bildande av dotterbolag i form av europabolag Bildande av dotterbolag i form av europabolag, förutsätter att två eller flera bolag skapar ett dotterbolag som görs till europabolag. Även här krävs att minst två av bolagen omfattas av olika medlemsländers lagstiftning eller att de sedan minst två år tillbaka haft filial eller dotterbolag i ett annat medlemsland. Allt detta anges i SE-förordningens artikel I detta fall förutsätts att bolag inom samma medlemsstat(er) bildar ett europabolag såsom dotterbolag genom att de tecknar aktier i detta. 47 Om dotterbolaget bildas i form av ett europabolag ska det ske på samma sätt som när ett företag bildar ett dotterbolag i form av ett nationellt publikt aktiebolag. Detta regleras i SE-förordningens artikel Det krävs således inga särskilda bestämmelser och huvudregeln om offentliggörande i artikel 13 i SEförordningen tillämpas Ombildande från publikt AB till europabolag Det finns även en möjlighet att ombilda ett nationellt publikt aktiebolag till ett europabolag. Även här krävs att bolaget sedan minst två år tillbaka har ett dotterbolag som omfattas av lagstiftning i en annan medlemsstat. SE-förordningen reglerar detta i artikel Det är enbart publika aktiebolag som kan ombildas till europabolag. Vid en ombildning börjar det publika aktiebolagets styrelse med att lämna ett förslag. Styrelsen ska även redogöra för ombildningens konsekvenser för bolagets anställda och aktieägarna. Först efter att förslaget offentliggjorts och granskats av oberoende experter kan bolagsstämman ta beslut om bildandet. Även här krävs kvalificerad majoritet på bolagsstämman för att beslutet ska gå igenom. Först efter att registrering skett i europabolagsregistret är det publika aktiebolaget ombildat till ett europabolag. 51 I och med ombildningen skapas inte någon ny juridisk person. Det bör även noteras att bolaget inte kan flytta till ett annat medlemsland förrän ombildning har fullbordats. 52 Det bör även framhållas att europabolag kan ombildas tillbaka till ett publikt aktiebolag. Detta anges i artikel 66 i SE-förordningen. Där anges att en sådan ombildning får ske tidigast två år efter att bolaget registrerats och inte förrän de två först årsredovisningarna har godkänts. Vad gäller förfarandet vid ombildandet gäller samma bestämmelser som när ett nationellt bolag ombildas till europabolag. 53 Vid en sådan ombildning blir inte europabolaget avvecklat eller att ett nytt bolag bildas, det som sker är endast att europabolaget blir ett publikt aktiebolag Prop.2003/04:112 s Edhall/Rutberg, Europabolag- ett verktyg för gränsöverskridande omstrukturering?, SvSkT 8/2004 s Prop.2003/04:112 s Ahlberg m.fl., Europabolag, arbetsrätt och kollektivavtal, 2001 s Prop.2003/04:112 s Edhall/Rutberg, Europabolag- ett verktyg för gränsöverskridande omstrukturering?, SvSkT 8/2004 s Ahlberg m.fl., Europabolag, arbetsrätt och kollektivavtal, 2001 s Prop.2003/04:112 s Blomberg/Svernlöv, Europabolag- en ny associationsform, Ny Juridik 3:2003 s

14 Kapitel 3 Bolagsrättsliga spörsmål Europabolag bildar eget dotterbolag i from av europabolag Den sista formen av bildande är om ett europabolag själv kan bilda ett eller flera dotterbolag i form av europabolag. Detta finns reglerat i SE-förordningens artikel Av artikeln framgår att de bestämmelser som gäller för publika aktiebolag i medlemslandet om att det ska finnas fler än en aktieägare, inte gäller för SE-dotterbolaget. Bestämmelserna om enmansbolag med begränsat ansvar ska i tillämpliga delar gälla för europabolag. 3.2 Europabolagets verksamhet Valda delar av europabolagets verksamhet kommer att redogöras för att få en bild av hur verksamheten ser ut samt vilka krav och möjligheter som finns. Det som kommer att beröras är; kapital, organisation, registrering, beskattning samt möjlighet att flytta registrerat säte Kapital Av artikel 4.3 i SE-förordningen framgår att europabolag ska ha ett aktiekapital som uppgår till minst euro. Genom artikel 4.4 kan nationell rätt ställa högre krav på aktiekapitalets storlek om bolaget bedriver viss verksamhet. I Sverige krävs det för till exempel bankaktiebolag. De reglerna gäller då även för europabolag som bedriver sådan verksamhet. 56 Vad gäller ändring av aktiekapitalets storlek genom ökning eller minskning, ger förordningen hänvisning till de nationella bestämmelserna för publika aktiebolag. Europabolag med säte i Sverige kommer därmed att lyda under ABL:s regler om ökning och nedsättning av aktiekapitalet. 57 Det finns även bestämmelser som anger att medlemsländer som inte är med i EMU-samarbetet, får tillämpa samma bestämmelser för europabolag som för de publika aktiebolagen, vad gäller i vilken valuta aktiekapitalet ska var uttryckt. Som exempel på länder som kan tillämpa den inhemska valutan är Sverige, Danmark och Storbritannien. 58 Ett europabolag får givetvis även uttrycka sitt aktiekapital i euro, då gäller valutakursen som var sista dagen i månaden före europabolagets bildande Organisation Precis som i svenska aktiebolag utövas aktieägarnas beslutanderätt i europabolag på bolagsstämman. Organisationen i övrigt för ett europabolag kan vara uppbyggt på två olika sätt. Det kan vara ett monistiskt organisationssystem eller ett dualistiskt organisationssystem. Det är upp till europabolaget själv och inte medlemslandet, att bestämma vilken organisationsform bolaget vill använda sig av. Den monistiska organisationsformen ligger närmast det svenska systemet. I det monistiska systemet finns utöver bolagsstämman ett förvaltningsorgan. Förvaltningsorganet utövar ledning och förvaltning av bolaget (art 43.1 i SE-förordningen). Ledamöterna i förvaltningsorganet tillsätts vid bolagsstämman (art 43.3). 55 Prop.2003/04:112 s Ahlberg m.fl., Europabolag, arbetsrätt och kollektivavtal, 2001 s Skog, Europabolag kan bildas nästa år, FAR Info 2003 s Goulet, Europabolaget, ERT 4/2001 s Prop.2003/04:112 s

15 Kapitel 3 Bolagsrättsliga spörsmål Det går att likställa förvaltningsorganet med styrelsen i ett svenskt aktiebolag. I svensk rätt finns lagstiftning över den löpande förvaltningen, som får vidtas av den verkställande direktören. Det är tillåtet att ha bestämmelser om verkställande direktören i den nationella lagstiftningen. Denna möjlighet finns både för monistiskt och dualistiskt organiserade bolag (art 39.1 och 43.1). 60 Ett europabolag med säte i Sverige kan i vissa fall använda sig av den dualistiska modellen, som är främmande den svenska aktiebolagsrätten. I det dualistiska systemet finns det utöver bolagsstämman två bolagsorgan; ett ledningsorgan och ett tillsynsorgan. Ledningsorganet kan likställas med styrelsen i ett svenskt aktiebolag. 61 Ledningsorganet svarar för bolagets ledning och förvaltning (art 39.1). Tillsynsorganets uppgift är att tillsätta och entlediga ledamöterna i ledningsorganet (art 39.2) samt att kontrollera ledningsorganets förvaltning (art 40.1). Tillsynsorganet har inte någon befogenhet att vidta förvaltningsåtgärder. Tillsynsorganets ledamöter väljs vid bolagsstämman (art 40.2) Detta system påminner om den tyska aktiebolagslagens regler, men förekommer även i andra länder Registrering Registreringen av ett europabolag ska ske i den medlemsstaten där bolaget har sitt säte, enligt artikel 12.1 SE-förordningen. I Sverige är det Bolagsverket som har hand om registrering av europabolag. Det är även Bolagsverket som i Sverige är den behöriga myndigheten som omnämns i SE-förordningen. 63 Av artikel 13 framgår att registreringen ska offentliggöras i enlighet med publicitetsdirektivet 64. Artikel 14.1 anger att registrering och avregistrering av europabolag ska offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Det är först i och med registreringen som europabolaget blir en juridisk person, vilket framgår av artikel 16. I SE-förordningens artikel 11 anges att förkortningen SE måste ingå i bolagets firma. Det kan antigen vara före eller efter firman och det är endast europabolag som får ha firmor som innehåller förkortningen SE. 65 En av SE-förordningens huvudregler är att europabolaget ska ha sitt säte och huvudkontor i samma land. Detta är ett uttryck för principen om den faktiska hemvisten. Principen innebär att bolag ska falla under lagstiftningen där de är verksamma och inte, där de formellt är registrerade. Det ska inte vara möjligt för ett bolag att registrera sig i ett land för att deras lagstiftning verkar mest gynnsam och sedan bedriva verksamhet i ett annat land. Detta fenomen kallas för forum shopping. 66 Forum shopping kan ses som kalkylerade val av avtalsslut. Det förekommer att länder, även inom EU, engagerar sig och medvetet erbjuder rättsregler som drar till sig företag genom att de uppfattas som fördelaktiga Prop.2003/04:112 s Prop.2003/04:112 s Prop.2003/04:112 s Prop.2003/04:112 s Det första bolagsrättsliga direktivet (68/151/EEG). 65 Prop.2003/04:112 s Prop.2003/04:112 s Bernitz, Kontraktsrätten, särskilt frågan om användning av standardavtal, SvJT 2001 s 302. Se även Severinsson, EG:s etableringsrätt för bolag, JT 2003/04 s

16 Kapitel 3 Bolagsrättsliga spörsmål Beskattning Många områden har helt lämnats utanför SE-förordningen och beskattningen är en av dem. 68 Av SE-förordningens ingress, stycke 20 framgår detta. Europabolag med säte i ett medlemsland kommer att falla under de regler som tillämpas för publika aktiebolag i det landet (framgår av art. 9). Det innebär att ett europabolag i Sverige blir obegränsat skatteskyldig, precis som ett svenskt aktiebolag. 69 I 2:4 IL anges att europabolag räknas som aktiebolag. Bestämmelserna i inkomstskattelagen avser uttryckligen bara svenska aktiebolag och är tillämpliga på europabolag med säte i Sverige. Har bolaget registrerat sitt säte i något annat medlemsland är det en utländsk juridisk person som är begränsat skatteskyldig i Sverige Möjlighet att flytta registrerat säte Möjligheten att flytta registrerat säte uppställs i SE-förordningens artikel 8.1. Där anges det att europabolag kan flytta bolagets säte inom gemenskapen utan att bolaget behöver avvecklas eller bilda en ny juridisk person. 71 SE-förordningen ställer upp vissa regler för att skydda enskilda aktieägare vid en flytt. Vid en eventuell flytt krävs att ett förslag om flyttning upprättas av lednings eller förvaltningsorganet. Organen ska även redogöra för flyttningens juridiska och ekonomiska konsekvenser, samt förklara påföljderna för aktieägarna, borgenärerna och de anställda. Det krävs vidare att beslutet om flyttning ändras i bolagsordningen. 72 Enligt artikel 59 i SE-förordningen, krävs minst två tredjedelars majoritet för att en sådan ändring ska bli aktuell. Förslaget ska även offentliggöras och oberoende experter ska bekräfta att bolaget har tillgångar som motsvarar aktiekapitalet och de bundna reserverna. 73 Om förslaget antas av bolagsstämman ska bolaget underrätta sina borgenärer om beslutet. Bolaget ska även ansöka om tillstånd att få verkställa beslutet och det är Bolagsverket som är behörig myndighet i sådana fall. 74 Det bör även påpekas att ett europabolag som varit föremål för avveckling, likvidation, insolvens, betalningsinställelse eller liknade rättsligt förfarande inte får flytta sitt säte, vilket framkommer av artikel 8.15 SEförordningen. 75 Innan intyg kan utfärdas ska Bolagsverket pröva om det föreligger sådana omständigheter som omnämns i artikel Skulle så vara fallet ska Bolagsverket vägra att utfärda intyg. 76 Medlemsländerna har även möjlighet att införa regler om att vissa myndigheter får motsätta sig en flyttning av säte med hänsyn till allmänintresset. 77 Det är 68 Prop.2003/04:112 s Edhall/Rutberg, Europabolag- ett verktyg för gränsöverskridande omstrukturering?, SvSkT 8/2004 s 516, även Innerstedt, Sverige införlivar det ändrade fusionsdirektivet, SvSkT 4/2005 s Innerstedt, Sverige införlivar det ändrade fusionsdirektivet, SvSkT 4/2005 s Prop. 2003/04:112 s 25. Se även Edhall/Rutberg, Europabolag- ett verktyg för gränsöverskridande omstrukturering?, SvSkT 8/2004 s , även Lindstrand, Flyttning av europabolagets säte, SvJT 2004 s Prop.2003/04:112 s Edhall/Rutberg, Europabolag- ett verktyg för gränsöverskridande omstrukturering?, SvSkT 8/2004 s Prop.2003/04:112 s Prop.2003/04:112 s Prop.2003/04:112 s Dejmek, Genomförandet europabolaget i nationell rätt- lättare sagt än gjort?, ERT nr.4/2003 s

17 Kapitel 3 Bolagsrättsliga spörsmål finansinspektionen som i sådana fall kan motsättas sig att en bank eller ett försäkringsbolag flyttar med hänsyn till allmänintresset. 78 Flyttning av ett bolags säte får ske först i och med att det ombildats till europabolag och kan således inte ske under ombildningen. 79 Säte och huvudkontor måste ligga i samma medlemsland, men behöver inte vara förlagt på samma ort. 80 Ett europabolag som vill flytta får fundera över vilket land det verkar vara mest fördelaktigt att ha sitt säte och huvudkontor i. Artikel 8 ger således europabolag en möjlighet till seat shopping efter att de bildats, men det återstår att se om det kommer att nyttjas. 81 Denna möjlighet att kunna flytta bolagets säte finns inte sedan tidigare. Ett aktiebolag som vill flytta till ett annat land kunde inte omregistrera sig i det landets bolagsregister. Istället fick bolaget bilda ett nytt bolag i det landet de önskade bedriva verksamhet och sedan försöka överlåta verksamheten i det äldre bolaget till det nya, vilket inte alltid är så enkelt Prop.2003/04:112 s Edhall/Rutberg, Europabolag- ett verktyg för gränsöverskridande omstrukturering?, SvSkT 8/2004, s Prop.2003/04:112 s Severinsson, EG:s etableringsrätt för bolag, JT 2003/04 s Lindstrand, Flyttning av europabolagets säte, SvJT 2004 s

18 Kapitel 4 Tänkbara orsaker som kan ha påverkat europabolagets framväxt 4.1 Fördelar och nackdelar med europabolag Syftet med europabolag är att det ska kunna förenkla gränsöverskridande verksamhet som redan är etablerade i olika medlemsländer, eller där det finns planer om en internationell etablering. 83 En fördel med europabolag är de minskade administrativa kostnaderna som uppkommer i och med att ett europabolag inte har samma behov att upprätta dotterbolag i de olika medlemsländerna där de bedriver verksamhet. 84 En stor skillnad mellan europabolag och nationella dotterbolag, är att med europabolag behöver det bara finnas ett bolag i koncernen, eftersom all verksamhet kommer att ledas och administreras från det bolaget. Verksamheten i de olika länderna kommer sedan att finnas i form av fasta driftställen. Detta innebär att det endast behövs en styrelse och inte såsom tidigare, en styrelse i varje bolag. Därmed blir det en mer central organisation. Europabolag kan även möjliggöra ett enhetligt management- och rapporteringssystem. Finns detta inte reglerat i SE-förordningen gäller nationell rätt i det land bolaget har sitt säte. 85 Europabolaget har även möjlighet att flytta sitt registrerade säte till ett annat medlemsland, något som nationella bolag inte har möjlighet till. 86 I och med flytten blir europabolaget underställt det nya landets rättsordning, utan krav på avveckling eller nybildning. 87 Att europabolaget kan flytta kan även vara negativt, på så sätt att intressenter får väga in risken och de konsekvenser som blir vid en flytt till ett annat medlemsland 88. De nationella bolagsformerna kan då ses som ett säkrare alternativ i förhållandet till europabolaget. 89 Europabolaget ger även möjlighet till fusion över nationsgränserna, något som svenska aktiebolag inte haft möjlighet till. En annan fördel är att europabolag som är ett större företag får det betydligt enklare i och med att huvudkontor, styrelse och årsmöten kan vara i ett och samma land. 90 Det kan ses som mer fördelaktigt för ett bolag som inte är etablerat att bilda europabolag, i alla fall utifrån ett kortsiktigt perspektiv. Ett etablerat bolag får i inledningsskedet kostnader för administration och juridisk rådgivning i samband med avvecklingen av eventuella dotterbolag och ombildningen till ett europabolag. De administrativa besparingar som blir på lång sikt bör ändå överstiga de merkostnader som blir i inledningsskedet. Kommissionen lät en expertgrupp, Competitiveness Advisory Group of Industrialists göra en uppskattning på hur mycket företag som inom EU bildat europabolag skulle spara på att vara europabolag. Det 83 Dejmek, Genomförandet europabolaget i nationell rätt- lättare sagt än gjort?, ERT nr.4/2003 s Hall/Lundgren, Europabolag, SvSkT 10/2003 s Goulet, Europabolaget, ERT 4/2001 s Hall/Lundgren, Europabolag, SvSkT 10/2003 s 782. Se även Blomberg/Svernlöv, Europabolag- en ny associationsform, Ny Juridik, 3:2003 s Dejmek, Genomförandet europabolaget i nationell rätt- lättare sagt än gjort?, ERT nr.4/2003 s Se vidare det som nämns under avsnitt Lindstrand, Flyttning av europabolagets säte, SvJT 2004 s Blomberg/Svernlöv, Europabolag- en ny associationsform, Ny Juridik, 3:2003 s

19 Kapitel 4 Tänkbara orsaker som kan ha påverkat europabolagets framväxt uppskattades att de tillsammans skulle få besparingar på upp till 30 miljarder euro per år 91. Denna summa har kritiserats då det ansetts att besparingarna inte borde bli så stora. Europabolag kommer inte få några skattemässiga fördelar, de beskattas i det land de bedriver verksamhet som vilket multinationellt bolag som helst. EU-harmoniseringen på skatterättens område är en lång process och medlemsländerna får försöka komma överens så gott det går, men det ska nog mycket till för att medlemsländerna ska ge upp eller gå med på en förminskad beskattningsmöjlighet. En lösning på skatteproblematiken är nog nödvändig för att europabolaget ska fungera på ett bättre sätt. Det ska inte heller vara möjligt för europabolaget att shoppa säte eftersom europabolaget ska ha sitt säte där den huvudsakliga verksamheten bedrivs. Bestämmelserna finns främst för att förhindra att europabolag väljer att ha sitt säte i det land som har mest fördelaktig beskattning. 92 Goodwill aspekten som europabolaget och förkortningen SE kan ge, bör även beaktas. Möjligheten finns att ett bolag kan ses som mer internationellt om de är ett europabolag, istället för om de är ett nationellt publikt bolag. 93 Det kan även ses som en stor bonus att ha imagen av att vara ett SE bolag, eftersom det blir en del av företagsnamnet. 94 En nackdel som finns med europabolag är att de regleras av både EG-lagstiftning och nationella bestämmelser i det landet bolaget har sitt säte. I och med det leder det till olika rättsliga förutsättningar för bolaget beroende på var det finns registrerat. Därmed blir det således lika många varianter av europabolag som det finns medlemsländer inom EU. 95 Det bildas svenska, engelska och tyska europabolag, istället för genuint europeiska bolag. Kritik har även framförts mot att europabolag inte kan bildas genom nybildning, eftersom att det endast är möjligt att ombilda redan existerande bolag till europabolag. 96 Direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag är av avgörande betydelse för att europabolaget ska kunna bildas. Arbetstagarnas medverkan är en förutsättning för europabolaget ska kunna registreras. 97 Denna förutsättning kan anses vara både positiv och negativ. Det är fördelaktigt på så sätt att arbetstagarna inte blir överkörda, utan har rätt att förhandla och säga sitt i och med ombildandet. Dock kan det bli negativt om förhandlingarna drar ut på tiden, eftersom bolaget då inte kan registreras som europabolag. Kommissionen har föreslagit att det ska bli möjligt att göra gränsöverskridande fusioner även utan bildande av europabolag. 98 Det är då fusionsdirektivet som är i åtanke 99. Denna möjlighet kan då sannolikt innebära att det blir allt färre europabolag. 91 Samma summa kom man även fram till I Ciampi rapporten, se vidare Wenz, The European Company (Societas Europaea)- Legal concepts and tax issues, ET 2004 s Goulet, Europabolaget, ERT 4/2001 s Information från Hans Lind, jurist på Bolagsverket, Werlauff, The SE as a legal form for financial companies, European Business Law Review, 2006 s Blomberg/Svernlöv, Europabolag- en ny associationsform, Ny Juridik 3:2003 s Dejmek, Den europeiska bolagsrätten igår, idag och imorgon, SvJT 2002 s Dejmek, Genomförandet europabolaget i nationell rätt- lättare sagt än gjort?, ERT nr.4/2003 s Edhall/Rutberg, Europabolag- ett verktyg för gränsöverskridande omstrukturering?, SvSkT 8/2004 s Se vidare KOM (2003)

20 Kapitel 4 Tänkbara orsaker som kan ha påverkat europabolagets framväxt Europabolagets har utan tvivel haft betydelse för etableringen av andra associationsformer på gemenskapsnivå. Som exempel kan nämnas EEIG och europakooperativ. En associationsform kallad, europeiskt andelsbolag antas få uppmärksamhet i framtiden. Andelsbolaget har stöd i praxis och har varit uppe för en självständig utredning inom den europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Europeiska andelsbolag är europeiska bolag med begränsat ansvar, som inte kan börsnoteras. Denna bolagsform kan ses som ett självklart och nödvändigt komplement till europabolaget. 100 Kommissionen har föreskrivit att en rapport ska skrivas om SE-förordningens tillämpning fem år efter att den trädde i kraft. Kommissionen ska även lämna förslag till sådana förändringar som bedöms vara erforderliga, vilket framkommer av artikel 69 i SE-förordningen. 101 Se vidare avsnitt Alternativ till europabolaget För att analysera fördelar och nackdelar med europabolag på ett tydligt sätt kommer vissa jämförelser att illustreras. Om ett bolag vill bedriva gränsöverskridande arbete, men inte bilda ett europabolag finns det två alternativ. Antingen bildar bolaget ett dotterbolag eller en filial i det land där verksamhet önskas bedrivas. Etableringsrätten är en av EG-rättens viktigaste del. Etableringsrätten innebär att ett bolag som bildats inom EU har rätt att bli verksamt i ett annat EU-land genom kontor, filial eller dotterbolag. 102 Detta regleras i artikel 43 EG-förordningen. Företag i samverkan kan byggas ut till en koncern där moderbolag och dotterbolag utgör koncernen. Bolagen ses som juridiska självständiga företag. Koncerner med dotterbolag spridda över hela världen brukar kallas för multinationella företag. 103 Koncerner kännetecknas av att moderbolaget har ett betydande inflytande över dotterbolaget. 104 Det bör påpekas att ett utländskt moderbolag som äger ett svenskt dotterbolag inte utgör en koncern enligt svenska ABL. 105 Det blir istället moderbolagets lands koncernregler som blir tillämpliga. Vill det utländska bolaget etablera ett svenskt dotterbolag måste det ske utifrån ABL:s regler, vad gäller till exempel bildandet och aktiekapitalets storlek. Ett europabolag måste som tidigare nämnts ha ett aktiekapital på minst Euro, det vill säga cirka en miljon svenska kronor. För publika aktiebolag i Sverige krävs ett aktiekapital om kronor. 106 Det relativt stora aktiekapitalbeloppet för europabolag, kan ses som både positivt och negativt. Det torde vara negativt på så sätt att det endast är de riktigt stora aktörerna, med en bra finansiell situation som kan tillskjuta kapitalkravet. Samtidigt kan det ses som positivt, eftersom det då främst är seriösa aktörer som kan tillskjuta det relativt stora 100 Dejmek, Den europeiska bolagsrätten igår, idag och imorgon, SvJT 2002 s Prop.2003/04:112 s Nelson, Aktiebolags etableringsrätt i EU- en studie utifrån målen Segers, Daily Mail och Centros, SvSkT 9/2002 s Johansson, Nials svensk associationsrätt, 2001 s Rhode, Aktiebolagsrätt, 2002 s Rhode, Aktiebolagsrätt, 2002 s Blomberg/Svernlöv, Europabolag- en ny associationsform, Ny Juridik, 3:2003 s