In BKS ÖLL 67 Politisk organisation för den nya regionorganisationen 2015 samt beslutsunderlag och samverkan, Örebro läns landsting

Transkript

1 MEDDELANDEN (händelser) Beredande kommunstyrelsen Sida 1 (2) Lindesbergs kommun Kansliavdelningen Riktning Hid Besl.inst Info Ärendemening Diarienr Sammtr.dat Notering Handläggare In BKS ÖLL 67 Politisk organisation för den nya regionorganisationen 2015 samt beslutsunderlag och samverkan, Örebro läns landsting Remiss från Socialdepartementet, Regeringskansliet om promemorian (Ds 2013:14) Regionalt utvecklingsansvar i Örebro och Gävleborgs län 2013/100 AKK In BKS Beslut om bidragsförordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler för IOGT-NTO Södra Lävåsen - Avslag, Boverket Ansökan om förbättringsbidrag till IOGT-NTO föreningen i Lindesberg för renovering av föreningsgården Södra Lövåsen 2012/202 AKK In BKS Beslut om bidragsförordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler för Grönbo Bygdegårdsförening - Beviljas, Boverket Ansökan om investeringsbidrag till Grönbo Bygdegård 2012/301 AKK Ut BKS KF 83/ , 1. Organisation för Stadsnät i 2012/199 AKK Lindesbergs kommun Lindesberg överlåter fibernätet Lindesbergs Stadsnät genom försäljning till anbudsgivare B (TeliaSonera). osv. In BKS Beslut om ansökan för bidrag till Mötesplats Kyrkberget - Beviljas, Leader Bergslagen Ansökan om pengar från Leader Bergslagen för naturreservat på Kyrkberget i Lindesberg 2013/117 AKK In BKS Rapport från Boverkets enkät för Bostadsmarknaden år , Boverket In BKS Slutrapport från finnskogarna, Ludvika kommun Förfrågan från Finnskogarna om medlemskap i Finnskogarna Ekonomisk Förening 2013/38 AKK Winess Bardeli Datasystem :26 Antal:11 HAMED 1

2 MEDDELANDEN (händelser) Beredande kommunstyrelsen Sida 2 (2) Lindesbergs kommun Kansliavdelningen Riktning Hid Besl.inst Info Ärendemening Diarienr Sammtr.dat Notering Handläggare In BKS RF 39 med Tertialrapport 2013:1, 1 jan-30 apr, samt uppföljning av verksamhetsplan med rambudget, Regionförbundet Örebro In BKS Beslut om stödbelopp för ansökan om projektstöd inom Leader till projektet Mötesplats Kyrkberget, Länsstyrelsen Örebro Län Ansökan om pengar från Leader Bergslagen för naturreservat på Kyrkberget i Lindesberg 2013/117 AKK In BKS Rapport Bostadsmarknaden år med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2013, Boverket In BKS Rapport från besök i vänorten Landkreis Hassberge 1-6 augusti 2013, Arnold Bengtsson Vänortsaktiviteter med Hassberge, Tyskland /245 AKK Winess Bardeli Datasystem :26 Antal:11 HAMED 2

3 3

4 4

5 Projekt Region Förslag politisk organisation för Region 2015 Inledning Den 1 januari 2005 bildade länets kommuner och Örebro läns landsting tillsammans Regionförbundet Örebro län. Detta var ett viktigt steg i riktning mot att synliggöra den lokala och regionala politikens ansvar för den regionala utvecklingen i vår region. Landstinget och kommunerna har sedan dess gemensamt utvecklat arbetet med de regionala utvecklingsfrågorna i regionförbundet. Fyra år senare, 2009 meddelade regeringen att Sverige i framtiden ska ha tre politiska nivåer med beskattningsrätt staten, regioner och primärkommuner. Den 27 november 2012 beslutade landstinget i samråd med länets kommuner, att till regeringen lämna in en ansökan om regionbildning i enlighet med Lag om regionalt utvecklingsansvar, SFS 2010:630. Beslutet föregicks av en remissrunda till länets kommuner där samtliga kommuner tillstyrkte att landstinget ansökte hos regeringen om att överta det regionala utvecklingsansvaret, och att det därmed i Örebro län bildas en region med direktvalt regionfullmäktige från Ett projektdirektiv för Projekt Region 2015 antogs av landstingsfullmäktige och en styrgrupp med ledamöter från landstingsstyrelsen och regionstyrelsen utsågs. Styrgruppen har tillsammans med partidistriktsordföranden i länet arbetat fram en projektplan samt stämt av förslag angående projektdelmål löpande fram till juni Vägledande från den processen har bland annat varit att den politiska organisationen ska vara tydlig och att ansvar och befogenheter ska kopplas ihop. Styrgruppen överlämnar härmed förslag till politisk organisation, och avser att senare återkomma med en slutrapport med redovisning omkring projektets alla delmål. Landstingets ansökan om att få bilda region har skickats ut på remiss av Socialdepartementet och regering samt riksdag väntas fatta beslut om regionbildning under hösten Regionen ska ge större kraft och bättre samordning Syftet med regionbildningen är att ge större kraft och skapa bättre samordning i det regionala utvecklingsarbetet. Ett starkt skäl som anges i ansökan för bildande av en region är att genom direkta val stärka medborgarnas inflytande över vardagens frågor och därmed utveckla och fördjupa demokratin. Därmed ges en större demokratisk legitimitet. Beskattningsrätten medför också att dialogen med staten om exempelvis infrastruktur och kultur underlättas. En ny roll för regionen Regionbildningen innebär att den regionala politiska nivån tar på sig en annan roll än i dag. Titel, namn telefonnummer, mobilnummer 5

6 Det finns i dag tre organisationer, Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro och Länsstyrelsen i Örebro län vilka alla arbetar med regionala frågor. Regionbildningen innebär att det i stället blir två organisationer på regional nivå, den nya regionen och länsstyrelsen som styrs utifrån den statliga nivån. Den nya regionorganisationen styrs av direktvalda politiker och får därmed en tydlig roll som regional företrädare för Örebroregionen. Regionen kommer i sin roll som företrädare för territoriet Örebro län att kunna ta på sig en ny roll. Formell legitimitet att ta denna nya roll får länets politiker genom regionfullmäktige, direktvalt av invånarna i länet. Regionen kommer också att inom exempelvis det regionala tillväxtområdet få uppdrag direkt från regeringen och statliga myndigheter för att på regional nivå genomföra uppdrag som kommer från staten. Regionen tar därmed en roll som innebär ett tydligt regionalt ledarskap som är vidare än uppdragen som finns i den egna verksamheten. Regionens uppdrag från 2015 (Under förutsättning riksdagen beviljar landstingets ansökan) Regionens uppdrag är att driva och samordna arbetet med en hållbar regional utveckling inom områdena regional tillväxt, hälsa, vård och klinisk forskning samt samhällsbyggnad. Inom samtliga områden ska stor vikt läggas vid omvärldsanalys, uppföljning och utvärdering. Centralt är också att fördjupa samverkan med kommuner, universitetet och andra aktörer i vår omvärld. Forskning och internationella relationer ska också ha en framträdande plats. En övergripande summering av uppdragen ser ut så här: HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING -Regional utvecklingsstrategi (RUS) inklusive Regional översiktlig fysisk planering (RÖP) Regional tillväxt -Innovationer och entreprenörskap -Kompetensförsörjning -Turism -Kultur -med mera Hälsa, vård och klinisk forskning -Hälso- och sjukvård -Tandvård -Klinisk forskning - med mera Samhällsbyggnad -Infrastruktur -Kollektivtrafik -Energi och klimat -Regional samhällsplanering -med mera Politisk organisation för regionen Den nya regionorganisationen kommer att ha en budgetomsättning på cirka 9,5 miljarder kronor och ansvara för en stor och komplex verksamhet. I den egna organisationen finns över anställda. Där finns också flera bolag och en stor mängd samverkansorgan, stiftelser och andra organisationer som på olika sätt är starkt sammankopplade med regionorganisationen. Den 6 2

7 politiska organisationen ska präglas av tydlighet kring ansvar och befogenheter, effektivitet, öppenhet och insyn samt ett medborgarperspektiv. Här följer förslag på hur den nya regionala politiska organisationen ska formas. Regionfullmäktige beslutar i frågor av större vikt Regionens högsta beslutanderätt utövas av fullmäktige som, enligt kommunallagen, beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Regionfullmäktige ansvarar för övergripande strategier, mål och riktlinjer för verksamheten samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor som avgifter och taxor. Fullmäktige tillsätter de organ som utöver styrelsen behövs för att fullgöra regionens uppdrag, t.ex inrättande av nämnd och vilket ansvarsområde nämnden ska ansvara för. Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Regionfullmäktige beslutar om budgetramar till styrelse och nämnder. Demokratiberedning. En demokratiberedning föreslås inrättas under fullmäktige. Beredningen ska följa upp demokratiarbetet i regionorganisationen samt ta initiativ till hur ett demokratiperspektiv kan stärkas. Genom moderna arbetssätt ska beredningen stimulera och bidra till en god medborgardialog. Regionorganisationen ska uppfattas som öppen, där det finns möjlighet till inflytande och påverkan. Rapportörskap. Fullmäktige, regionstyrelsen och nämnderna föreslås införa rapportörskap där enskilda politiker får i uppdrag att bevaka särskilda frågor för fullmäktiges/styrelsens/nämndens räkning. Rapportören ska kunna ta initiativ för att utveckla nya idéer och vara aktiv i det offentliga samtalet för uppdragsgivarens räkning. Till regionfullmäktige föreslås höra valberedning, revisionsnämnd och patientnämnd. Regionfullmäktige föreslås omfatta 71 ledamöter med 71 ersättare. Regionstyrelse företräder regionen Regionstyrelsen är regionorganisationens högsta verkställande och beredande organ. Styrelsen får därmed ledarrollen i att företräda regionen. Enligt kommunallagen ska styrelsen, leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Denna uppsikt ska också gälla de bolag som regionen äger helt eller delvis och ha som utgångspunkt regionfullmäktiges beslut. Regionstyrelsen ansvarar för en hållbar strategisk utveckling av regionen, en ekonomi i balans, styrning som arbetsgivare och fastighetsägare och att se till att alla nämnder följer styrelsens och fullmäktiges beslut med mera. Regionstyrelsen har också ansvar för beslut och organisering av LOV, Lag om valfrihetssystem samt tandvårdsersättning för vuxentandvården. Det är regionstyrelsens uppgift att, inför fullmäktiges beslut, leda arbetet med att ta fram förslag till verksamhetsplan och budget för regionen. 7 3

8 Styrelsen ska på uppdrag av fullmäktige ha det övergripande ansvaret för regionens utveckling. Detta sker med stöd av regionens tre nämnder, som ansvarar för områdena regional tillväxt, hälsa, vård och klinisk forskning samt samhällsbyggnad. I denna roll ges styrelsen rätt att begära stöd och underlag från nämnderna och andra organ. Regionstyrelsen ansvarar för beredningen av ärenden till regionfullmäktige. Regionstyrelsen föreslås omfatta 15 ledamöter med 15 ersättare. Utskott från regionstyrelsen Regionstyrelsen föreslås inrätta två utskott som ska bereda strategiska frågor till styrelsen. En nämnds beslutanderätt får, enligt kommunallagen delegeras till ett utskott och ett utskott kan också ha till uppgift att bereda nämndens ärenden. Utskotten föreslås omfatta: 1. Ekonomi, regionservice och ägarfrågor samt LOV (Lagen om valfrihetssystem samt ersättningen för vuxentandvård). 2. Personal och arbetsgivarfrågor. Rådgivande organ Till regionstyrelsen hör också de rådgivande organen Pensionärsrådet, Etikrådet samt Planeringsoch organisationskommitté. Pensionärsrådet Rådet ska beakta frågor som berör pensionärerna och deras livskvalitet i beslutsprocessen och i verksamheternas arbete. Det ska vara ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärsorganisationerna och regionen. Rådet föreslås omfatta 7 ledamöter utan ersättare. Etikrådet Etikrådet ska skapa förutsättningar för att de etiska frågorna beaktas i beslutsfattandet och lyfts fram i verksamheternas vardagsarbete. Rådet ska verka för att det skapas mötesplatser där etiska frågor kan diskuteras. Rådet föreslås omfatta 7 ledamöter utan ersättare. Planerings- och organisationskommitté Planerings- och organisationskommittén är ett rådgivande organ till regionstyrelsen i planeringsoch organisationsfrågor. Kommittén föreslås omfatta 12 ledamöter som utses av styrelsen proportionellt i relation till representationen i regionstyrelsen. 8 4

9 Nämnder Enligt kommunallagen ska nämnder, var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Regionens ska inrätta tre nämnder. Utgångspunkten är att verksamhetsområden som har starkast kopplingar till varandra förs samman. Det möjliggör synergieffekter och bättre kostnadseffektivitet. De tre nämnderna är: Regional tillväxt, Hälsa, vård och klinisk forskning samt Samhällsbyggnad. Det är nödvändigt och naturligt att det finns ett nära samband mellan de tre nämnderna och regionstyrelsen med hänsyn till verksamhetsområdenas starka inbördes beröringspunkter. Flera uppdrag är gemensamma för alla nämnder. Styrelsen har därför ett samordningsansvar och ska följa upp att nämnderna arbetar med dessa generella uppdrag. Nämndernas viktigaste uppgifter är att ansvara för verksamhetsutveckling och bidra till en hållbar regional utveckling och att verksamheterna bedrivs kostnadseffektivt. Nämnderna ska också ansvara för att verksamheterna drivs i enlighet med fullmäktiges och styrelsens mål och direktiv och ha en god kontakt och dialog med medborgarna. Nämnderna föreslås omfatta 15 ledamöter var med 15 ersättare till respektive nämnd. Fokusnämnder Underställt nämnderna Regional tillväxt respektive Samhällsbyggnad föreslås att det inrättas fokusnämnder som ansvarar för ett preciserat verksamhetsområde. Syftet med fokusnämnd är att avlasta nämnden, både genom eget beslutsmandat och att bereda ärenden till den överställda nämnden, förbättra/möjliggöra kunskapsfördjupning samt skapa ökad tillgänglighet till politiken för medborgare och andra aktörer. Fokusnämnderna föreslås omfatta 15 ledamöter med 7 ersättare. Fokusberedning Fokusberedning är ett beredningsorgan till nämnd och är inte reglerat i kommunallagen. Fokusberedningarna är beredningar till nämnden för Hälsa, vård och klinisk forskning. Syftet med beredningen är att avlasta nämnden, förbättra/möjliggöra kunskapsfördjupning samt skapa ökad tillgänglighet till politiken för medborgare och andra aktörer. Fokusberedningarna föreslås omfatta 15 ledamöter utan ersättare till respektive beredning. Fokusberedningen för närsjukvården föreslås omfatta 15 ledamöter med 15 ersättare. 9 5

10 Nämndernas uppdrag Förslaget om nämndernas uppdrag presenteras här översiktligt. En fördjupad och mer detaljerad redovisning presenteras senare under året. Nämnd för Regional tillväxt Till område Regional tillväxt hör innovationer och entreprenörskap, kompetensförsörjning, turism, kultur med mera. Nämnden ska också stimulera och skapa förutsättningar för forskning, system för innovationsstöd och utveckling som främjar regional tillväxt. Nämnden ska även ansvara för verksamhetsstyrning av regionens bolag En fokusnämnd föreslås med ansvar för verksamhetsområdena: kultur, ideell sektor samt bildningsfrågor. Nämnden är tillika folkhögskolestyrelse. Vilt- och naturvårdskommittén Till nämnden hör också Vilt- och naturvårdskommittén. Den är ett bidragsgivande organ som ska främja naturskyddande insatser i länet och skapa engagemang och möjlighet till praktiskt genomförande av konkreta vilt- och naturvårdsprojekt. Vilt- och naturvårdskommittén föreslås omfatta 5 ledamöter utan ersättare. Nämnd för Hälsa, vård och klinisk forskning Till område Hälsa, vård och klinisk forskning hör hälso- och sjukvård, tandvård, klinisk forskning med mera. Nämnden ska inom sitt uppdrag också svara för att rutiner finns för anmälan till Socialstyrelsen vid risk för allvarlig skada eller sjukdom för patient (Lex Maria) i enlighet med 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (2010:659). Nämnden ska också svara för att rutiner finns för avvikelserapportering i enlighet med 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen (2010:659). Tre fokusberedningar föreslås inrättas under nämnden: fokusberedning för habilitering, hjälpmedel och folktandvården, en fokusberedning för högspecialiserad vård, klinisk forskning och utbildning samt en fokusberedning för närsjukvården. Till fokusberedningen för närsjukvårdens uppdrag hör bland annat att främja en positiv utveckling av regionens och regiondelarnas nära hälso- och sjukvård, samt att möta och utveckla samarbete med andra aktörer och invånare omkring regiondelarnas nära hälso- och sjukvård. Rådet för funktionshinderfrågor Till nämnden hör också Rådet för funktionshinderfrågor som arbetar för att förbättra villkoren för länets invånare med funktionsnedsättning med särskilt fokus på tillgänglighet, delaktighet, bemötande och diskriminering. Rådet ska vara ett samrådsorgan mellan Regionen och handikapporganisationernas länsföreningar och statliga myndigheter. Rådet ska ta fram förslag om fördelning av regionanslaget till de olika handikapporganisationerna. Rådet föreslås omfatta 7 ledamöter utan ersättare. 10 6

11 Nämnd för Samhällsbyggnad Till området Samhällsbyggnad hör infrastruktur, kollektivtrafik, energi och klimat, regional samhällsplanering med mera. Nämnden ska också vara regionens kollektivtrafikmyndighet samt ansvara för verksamhetsstyrning av regionens bolag. Fokusnämnd föreslås inrättas för miljö- och klimatfrågor som är tillika styrelse för energikontor. Uppdraget avser externa miljö- och klimatfrågor. Nämnd för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice I landstinget finns en gemensam nämnd tillsammans med Örebro kommun och Kumla kommun kring företagshälsovård. Förslaget är att regionen är "värdorganisation" och den gemensamma nämnden ingår i regionens organisation. Från 2007 har Tolk- och översättarservice organisatoriskt flyttats från Örebro kommun till landstinget och ingår i förvaltningsorganisationen för Landstingshälsan. Den gemensamma nämnden föreslås i nya organisationen ansvara för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice. Samverkan med länets kommuner Samverkan mellan regionen och kommunerna är avgörande för att skapa förutsättningar för en god regional utveckling. Till regionstyrelsen knyts därför ett Regionalt samverkansråd. Detta samrådsorgan består av representanter från regionstyrelsen samt representanter från länets alla kommunstyrelser. Syftet med detta forum är att säkerställa en mötesplats och kontaktyta mellan regionföreträdare och kommunföreträdare. Samverkansrådet inskränker inte nämndernas ansvar för att samverka med kommunerna inom sina respektive områden. Beslut om att inrätta ett Regionalt samverkansråd, samt beslut om instruktioner kring rådets sammansättning och arbetsordning, fattas under hösten av respektive huvudmans fullmäktige. Förslag på ett Regionalt samverkansråd ska diskuteras på länssamråd där samtliga kommuner medverkar. Syftet är att utarbeta ett gemensamt förslag som därefter skall beslutas av respektive huvudmans fullmäktige. Som information bifogas till detta beslut ett arbetsmaterial på Samverkan Regionorganisationen och kommunerna i länet. Ekonomi, juridik och utvärdering Reglemente och delegationsordning Reglemente och delegationsordning möjliggör såväl avgränsning som utvidgning av berörda organs ansvar och befogenheter. Förslag på reglemente kommer att utarbetas. Kostnad för den politiska organisationen Kostnaden för den politiska organisationen enligt förslag beräknas vara 3 mnkr lägre än nuvarande sammanlagda kostnad i landstinget och regionförbundet. Partistöd och kostnaden för råd och dess funktioners kanslier, som idag finns i landstingsorganisationen, är räknat på dagens kostnadsnivå. 11 7

12 Justering av namn och ansvarsområden Förslag till politisk organisation har processats fram på kort tid. Senare kommer landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige få ta ställning till reglemente och delegationsordning som mer i detalj beskriver respektive organs ansvar och befogenheter. I det sammanhanget kan även vissa namn på de politiska organen förändras/utvecklas. Utvärdering av organisationen Under mandatperioden ska det vid minst ett tillfälle ske en granskning av den politiska strukturen där justeringar ska vara möjliga att genomföra. Det kan t.ex. röra sig om antal ledamöter i de olika nämnderna/beredningarna, m.m. 12 8

13 Antal förtroendeuppdrag Här redovisas en sammanställning över hur många politiska uppdrag ovanstående förslag till politisk organisation innehåller. Politiskt organ Ordinarie ledamöter Ersättare Totalt Regionfullmäktige RF beredning Regionstyrelse Nämnd för Regional tillväxt Nämnd för Hälsa, vård och klinisk forskning Nämnd för Samhällsbyggnad Företagsh. nämnd Pensionärsråd 7 7 Rådet för funktionshinderfrågor 7 7 Etikråd 7 7 Vilt- och naturvårds 5 5 kommittén Planering och organisationskommitté Personalutskott RS Ekonomi, ägarfrågor och LOV/Hälsovals samt regionservice utskott RS Fokusberedning för högspec vård, klinisk forskning och utbildning HVM Fokusberedning för habilitering, hjälpmedel och folktandvården HVM Fokusberedning för närsjukvård HVM Fokusnämnd för miljö och klimatfrågor samt styrelse för energikontor SB Fokusnämnd för kultur och ideella sektorn samt bildning och tillika folkhögskolestyrelsen RT Valberedning Revisionsnämnd 9 9 Patientnämnd Totalt Beslut om samverkansråd fattas av respektive huvudman Regionalt samverkansråd 8 8 -Samverkan inom specifika 5 5 områden - kultur -Samverkan inom specifika områden - folkhälsa, socialvälfärd, vård 5 5 -Samverkan inom specifika områden - infrastruktur och trafik 5 5 Totalt inkl. samverkansråd

14 14 10

15 Projekt Region samverkan ARBETSMATERIAL Samverkan Regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva boendemiljöer, goda arbetstillfällen och ett gott näringsklimat, möjlighet till utbildning och kompetensutveckling, ett intressant kulturliv och ett rikt utbud av fritidsaktiviteter, en god hälsooch sjukvård och fungerande offentlig service. Det behövs en bra infrastruktur med pendlingsmöjligheter både hit och bort. En region som vill bli attraktiv måste skapa positiva värden och en image som andra ser och talar om. En organisation med ett samlat ansvar för regionala utvecklingsfrågor kan ta ett större regionalt ansvar för frågor som i dag hanteras dels av olika regionala organ, dels av statliga myndigheter. Regionen, med sitt starka demokratiska mandat och sin beskattningsrätt, blir en starkare och tydligare samverkanspartner för staten, kommuner och t.ex. näringslivet. Ett mycket nära samband med länets kommuner är en förutsättning för en framgångsrik region. Flertalet av kommande arbetsuppgifter för regionen har en stark anknytning till kommuner. Därför måste möjligheter till en aktiv samverkan och dialog med kommunerna skapas organisatoriskt mellan kommunerna och regionen. På samma sätt är det viktigt med ett aktivt kommunalt engagemang och ansvarstagande i samverkansförhållandet. I dagsläget finns samverkan inom olika områden och nivåer mellan nuvarande landsting, regionförbund och kommuner. För framtiden kan säkert gälla andra och ytterligare samverkansområden som blir aktuella och som kommunerna önskar föra in i regionarbetet. Landstinget och länets kommuner har sedan lång tid tillbaka byggt upp en god samverkan inom sociala välfärden och angränsande hälso- och sjukvård. Regionförbundet har tillsammans med kommunerna i länet utvecklat arbetssätt som knutit ihop primärkommunala intressen med den regionala nivån. Bildandet av en region i Örebro län påverkar den kommunala samverkan, såväl kommunerna emellan som mellan regionen och kommunerna. Den senare samverkan får ny aktualitet genom det regionala utvecklingsuppdraget. Den förstnämnda är i princip kommunernas ensak, men eftersom frågorna hänger ihop bör de lösas i ett sammanhang. I samband med att regionen bildas övertar den ansvaret för de uppgifter inom regional utveckling som regionförbundet har. Detta organ har dock även andra uppgifter. Som regionalt förbund är det ett viktigt forum för samverkan mellan kommunerna i länet samt för samverkan mellan kommuner och landsting. Efter att regionen bildats kommer det fortfarande att finnas behov av ett eller flera sådana fora för samverkan. Titel, namn telefonnummer, mobilnummer 15

16 Befintliga regioner - tre modeller för regional/kommunal samverkan Samverkan mellan regionen och kommunerna kan organiseras inom ramen för regionen, som i Halland, direkt på regional nivå, som i Skåne län, eller om den kräver att delregioner inrättas, som i Västra Götalands län. Så här har man organiserat samverkan idag: 1. I Hallands län, med sex kommuner, kanaliseras den kommunala samverkan direkt genom den nybildade regionen, Region Halland. Länet saknar alltså regionalt kommunförbund. I stället har en särskild kommunberedning inrättats för att hantera den kommunala samverkan. Beredningen består av totalt 16 ledamöter varav Region Halland utser fyra och kommunerna två var. 2. I Skåne län, med 33 kommuner, finns ett regionalt kommunförbund som forum för samverkan mellan kommunerna. Samverkan mellan Region Skåne och kommunerna sker dels direkt och dels via kommunförbundet. 3. I Västra Götalands län, med 49 kommuner, har dessa organiserat sig i fyra kommunalförbund Göteborgsregionen, Sjuhärad, Fyrbodal och Skaraborg som fora för samverkan mellan kommunerna. Dessa är i sin tur sammanslutna i Västsvenska Kommunförbundens Samorganisation (Västkom). Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna kanaliseras huvudsakligen genom dessa fem fora, på regional respektive delregional nivå. Samverkan mellan kommunerna och mellan regionen och länets kommuner Valet av modell handlar egentligen om två frågor dels hur samverkan kommunerna emellan organiseras och dels hur kontakterna mellan regionen och kommunerna ska organiseras Hur kommunerna organiserar sin samverkan sinsemellan är i princip en sak de själva avgör. Eftersom bildandet av en region påtagligt påverkar förutsättningarna för denna samverkan är det ändå rimligt att synliggöra behovet av att hantera denna fråga. Med ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen får samverkan med regionen en ny dimension jämfört med dagens samverkan inom Regionförbundet Örebro. De framgångar man i Halland, Skåne och Västra Götalands län har haft beror inte minst på att Region Halland, Region Skåne och Västra Götalandsregionen, i kraft av sitt demokratiska mandat att företräda respektive landsända, har lyckats samla kommunerna och andra regionala aktörer runt en gemensam dagordning. Det var därför ingen tillfällighet att de nya regionernas fullmäktigeförsamlingar från början kom att domineras av kommunpolitiker snarare än tidigare landstingspolitiker regionpolitiken uppfattas ha en helt annan bäring på kommunpolitiken än vad den tidigare landstingspolitiken hade. Synpunkter och diskussioner inom länet Projektledningen har genomfört 90 intervjuer av personer som har ledande politiska- och tjänstemannauppdrag inom Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro, länets kommuner samt ledningen för länsstyrelsen och Örebro universitetet. Drygt 30 av alla intervjuer har genomförts med kommunföreträdare. Samtliga intervjuade betonar vikten av ett nära samspel mellan kommunerna som representerar den lokala nivån och regionen som representerar den regionala nivån. Många intervjuade ser en utveckling där fler och fler kommunala frågor kräver samverkan över kommungränser och där mobilisering och ansvarstagande måste ske på regional nivå. Intervjupersonerna, och då framförallt kommunföreträdarna, har en klar samsyn på att kommunernas inflytande och påverkansmöjlighet på regionala frågeställningar bör säkras genom en samverkansstruktur där regionala och kommunala företrädare träffas. Intervjupersonerna 16 2

17 betonar även regionens behov av att säkerställa en struktur för samverkan för att det regionala utvecklingsarbetet ska bli framgångsrikt. Flera träffar har genomförts med kommunstyrelseordförande och kommunchefer om hur en bra och effektiv samverkan ska säkerställas mellan regionen och kommunerna. På dessa träffar har det varit stor enighet om att man vill att en samverkansstruktur byggs upp mellan regionala och kommunala företrädare. Ett citat som till stora delar sammanfattar diskussionerna under januari-mars omkring samverkan region kommun: Det behövs en mötesplats där både långsiktiga och löpande mellankommunala och regionala frågor kan diskuteras flertalet av de regionala frågorna har bäring i det lokala arbetet. Projektledningen genomförde en kunskapsdag januari 2013 där företrädare för kommunerna, landstinget, regionförbundet, länsstyrelsen och universitetet lyssnade och diskuterade framgångsfaktorer för positiv regional utveckling. En framgångsfaktor som lyftes fram var att regionen ska underlätta och uppmuntra samarbete mellan regionens aktörer och att regional utveckling måste ske både lokalt och regionalt - alla måste hjälpas åt för att regionen ska utvecklas och växa. Förslag Samverkansstruktur mellan Regionen och kommunerna Regionalt samverkansråd Ett samrådsforum benämnt Regionalt samverkansråd bildas med representanter från Regionstyrelsen samt representanter från länets alla kommunstyrelser. Syftet med detta forum är att säkerställa en mötesplats och kontaktyta mellan regionföreträdare och kommunföreträdare. Det Regionala samverkansrådet är ett organ för information, samråd och samverkan. Uppgifter för rådet: Samråd om frågor som är strategiska och viktiga för regionen, t.ex frågor omkring tillväxt och regional utveckling. Samordna det regionala och lokala utvecklingsarbetet. Vara ett forum för regional och kommunal omvärlds- och intressebevakning. Rådet kan, utan representanter för Regionen, användas som mötesplats för kommunerna för mellankommunala frågor. Regionala samverkansrådet föreslås bestå av: - 2 representanter från varje kommun (en majoritets- och en minoritetsföreträdare) - 3 representanter från Örebro kommun (två majoritets- och en minoritetsföreträdare) representanter från regionen - rådet leds av regionstyrelsens ordförande, kommunerna utser tillsammans en vice ordförande - partier som finns representerade i Regionfullmäktige och inte har någon ledamot i Regionala samverkansrådet ska adjungeras till rådets möten. 17 3

18 Rådet beslutar om bildande av permanenta och tillfälliga politiska grupperingar med syfte att säkerställa att frågor hanteras på mest optimala sätt. Rådet har ingen egen juridisk status och därmed ingen formell beslutanderätt. Rådet bereder och rekommenderar till regionen och kommunerna inför beslut hos huvudmännen. Vid sammanträde med Regionala samverkansrådet ska det föras protokoll som undertecknas av tjänstgörande ordförande och justeras av utsedd ledamot. Protokollet expedieras till respektive huvudman för diariehantering. Överenskommelse om Regionalt samverkansråd upprättas och antas av fullmäktigeförsamlingarna hos respektive huvudman. Medlem kan när som helst frånträda sitt medlemskap i Regionala samverkansrådet. Vid sådant förhållande ska denna överenskommelse för samtliga upphöra gälla. Överenskommelsen skrivs in i Regionens reglemente. Regionen svarar för sekreterarfunktion, arkiv och administrativa kostnader för Regionala samverkansrådet. Kostnaderna för rådets nödvändiga administrativa resurser belastar regionen. Arvodering av ledamöter i rådet ombesörjs av respektive huvudman. Samverkansråd inom specifika områden Regionala samverkansrådet hanterar övergripande viktiga frågor för regionen och kommunerna. För vissa verksamhetsområden bildas särskilda samverkansråd med samma uppdrag och uppgifter som Regionalt samverkansråd men för ett begränsat verksamhetsområde. Sammansättningen av representanter i respektive samverkansråd för specifika områden utses av respektive huvudmans styrelse. Antalet ledamöter från respektive organisation fastställs vid ett senare tillfälle. Inom följande specifika verksamhetsområden bildas tre särskilda samverkansråd mellan regionorganisationen och kommunerna: 1. Infrastruktur och trafik, 2. Folkhälsa, social välfärd och vård, samt 3. Kultur. Dessa samverkansråd består av politiker från respektive regionnämnd och politiker från samtliga kommuner. Varför är det särskilt viktigt med samverkan kring dessa specifika områden? Infrastruktur och trafik: Kommunerna var tidigare delägare av Länstrafiken och genom detta ägaransvar hade de påverkan och inflytande på strategiska trafikförsörjningsfrågor. I samband med att landstinget blev kollektivtrafikmyndighet övertogs ägaransvaret till fullo av landstinget. Vid denna ägarförändring skrevs avtal om att kollektivtrafikmyndigheten ska samråda och samverka med kommunerna. Planering av regionala infrastrukturåtgärder är ofta betingat av ett större geografiskt område än en eller några kommuner och kräver därför samverkan mellan regionen och kommunerna. 18 4

19 Folkhälsa, social välfärd och vård: I många vård- och behandlingsprocesser är både regionen och kommunerna involverade och har ansvar. För att övergångarna mellan huvudmännen ska löpa smidigt, men också för att utveckla verksamheter tillsammans, behövs mötesplatser för samråd och samverkan. Nuvarande Marit - Vilgot strukturen avvecklas och ersätts av Folkhälsa, social välfärd och vård som ska vara mer utvecklingsinriktad och stödja förändringsprocesser i verksamheterna. Kultur: Den statliga fördelningen av kulturpengar sker till den regionala myndigheten som har uppdraget att fördela pengar till kommunerna och kulturarrangemang. Här måste samverkan/samråd ske mellan regionen och kommunerna. Ytterligare samverkansråd för specifika områden kan skapas vid behov. Regionala chefssamverkansgruppen ansvarar för att de politiska samverkansråden för specifika områden får tjänstemannastöd. Regionen svarar för sekreterarfunktion, arkiv och administrativa kostnader för samverkansråden. Regional chefssamverkansgrupp En beredningsgrupp till Regionalt samverkansråd bildas som består av huvudmännens chefstjänstemän. Gruppens syfte är att samråda och samordna gemensamma ärenden samt bereda ärenden till Regionala samverkansrådet. Gruppens uppdrag är kopplat till rådets arbete. Chefsgruppen består av regiondirektör och ytterligare en eller flera representanter för regionen samt kommundirektör/kommunchef från respektive kommun. Örebro kommun kan utse ytterligare en chefstjänsteman. Regiondirektör är gruppens ordförande. Chefsgruppen beslutar om bildande av permanenta och tillfälliga tjänstemannagrupperingar, inkluderande samverkansgrupper för de särskilda samverkansområdena, med syfte att säkerställa att gemensamma frågor hanteras på mest optimala sätt. Regionen svarar för sekreterarfunktion, arkiv och administrativa kostnader för chefsgruppens arbete. Fler mötesplatser Förutom ovanstående samverkansorgan skapas andra typer av mötesplatser t.ex länssamråd (för regionen, kommunerna, länsstyrelsen, universitetet) men också dialogforum som har karaktären av mer öppna arenor för att skapa hög delaktighet men också inspirera till nytänkande. 19 5

20 Bilaga Regionalt samverkansråd mötesplats och kontaktyta mellan regionföreträdare och kommunföreträdare Regionstyrelse Kommunstyrelse i samtliga kommuner Örebro kommun Karlskoga kommun Lindesberg kommun Kumla kommun X y Kultur Infrastruktur och Trafik Folkhälsa Social välfärd, Vård Regionalt samverkans - råd T.ex frågor omkring Tillväxt och Regional utveckling Hallsberg kommun Askersunds kommun Nora kommun Degerfors kommun Lekebergs kommun Regional chefsamverkansgrupp Hällefors kommun Laxå kommun Ljusnarsbergs kommun Regionalt samverkansråd: 6-8 representanter från regionen 3 representanter från Örebro kommun 2 representanter från respektive kommun. Regional chefsamverkansgrupp: Regiondirektör + ytterligare en eller flera representanter från regionen. Kommundirektör/chef från respektive kommun, 1-2 representanter från Örebro kommun 20 6

21 21

22 22

23 23

24 24

25 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunfullmäktige KF 83 Dnr. 2012/199 Organisation för Stadsnät i Lindesberg Beslut 1. Lindesbergs kommun överlåter fibernätet Lindesbergs Stadsnät genom försäljning till anbudsgivare B (TeliaSonera). Lindesbergs Stadsnät omfattar tillgångar, rättigheter och förpliktelser enligt följande: fibernät med tillbehör, ledningsrätter, nyttjanderätter, kundavtal avseende hyra av kanalisation och svartfiber samt befintligt avtal med kommunikationsoperatör. Köpeskillingen uppgår till kronor. Tillträdesdagen är den 1 oktober Kommunstyrelsen uppdras att teckna avtal med anbudsgivare B (TeliaSonera), där det särskilt anges att fibernätet ska vara öppet för olika tjänsteleverantörer för leverans av bredbandstjänster. 3. Paragrafen är omedelbart justerad. Ärendebeskrivning I februari 2012 inkom en motion från Pär-Ove Lindqvist (M), Jonas Kleber (C), Ingrid Åberg (KD) och Göran Gustavsson (FP) med förslag att en bredbandsstrategi upprättas och att Stadsnät i Lindesberg ombildas till bolag och läggs som dotterbolag i Linde Energi AB. Den 19 juni 2012 besvarade kommunfullmäktige motionen med att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda organisationsform för stadsnät i Lindesberg, samt att göra en kartläggning av tillgång och tillgänglighet av fiberanslutet bredband och därefter ta ställning till behovet av en bredbandsstrategi. Förslaget ska presenteras för kommunfullmäktige senast i november VD för Linde Stadshus AB och kommunchefen upprättade i augusti 2012 ett direktiv för att utreda förslag till organisation av stadsnät som innebär att verksamheten kan bedrivas och utvecklas under ekonomiskt kontrollerade former. Uppdraget gavs till VD för Linde Energi AB. Uppdraget redovisades vid beredande kommunstyrelsemöte den 15 oktober Utredaren konstaterar följande: Bristfällig kontroll av stadsnätets ekonomi. Ansvar för beslut, vad som har beslutats och ekonomiskt resultat verkar otydligt. Justerande Utdragsbestyrkande 25

26 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Kommunfullmäktige Andra kommuner har varit mer framgångsrika än Lindesbergs kommun när det gäller att verka för att kommuninvånarna ska få tillgång till bredband. Nuvarande samarbete med kommunikationsoperatör har inte fallit väl ut. De alternativ som framkommer är att behålla stadsnätet eller låta andra aktörer driva utbyggnaden av bredbandskommunikation. Ett fortsatt kommunalt ägande förutsätter att verksamheten bedrivs inom en tydligt avgränsad enhet med ett tydligt uppdrag och att personella resurser tillförs liksom ekonomiska resurser för drift och fortsatta investeringar. Utredaren sammanfattar följande huvudargument för avyttring av stadsnätet: Att äga stadsnät är ingen kommunal kärnverksamhet och stadsnätet har en negativ påverkan på kommunens ekonomi. Fortsatt ägande kräver personella resurser för drift och styrning av verksamheten samt tid för kommunens befattningshavare att utöva ägarrollen. Fortsatt ägande förutsätter stora investeringar. Dessa investeringar konkurrerar med andra, för kommunen, mera prioriterade investeringar. Andra aktörer är sannolikt bättre på att bygga ut bredbandskommunikation. Kommunens eget behov av bredbandskommunikation kan säkras med andra lösningar. Kommunstyrelsen beslutade den 23 oktober 2012 följande: Kommunchefen får i uppdrag att utreda samarbete med, alternativt försäljning till affärdrivande verksamhet inom området. Kommunchefen har i en tjänsteskrivelse daterad den 4 juni 2013 presenterat olika förutsättningar och alternativ för en försäljning av Stadsnät. Kommunstyrelsen beslutade den 10 juni 2013 att föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. Lindesbergs kommun överlåter fibernätet Lindesbergs Stadsnät genom försäljning till anbudsgivare B. Lindesbergs Stadsnät omfattar tillgångar, rättigheter och förpliktelser enligt följande: fibernät med tillbehör, ledningsrätter, nyttjanderätter, kundavtal avseende hyra av kanalisation och svartfiber samt befintligt avtal med kommunikationsoperatör. Köpeskillingen uppgår till kronor. Tillträdesdagen är den 1 oktober Kommunstyrelsen uppdras att teckna avtal med anbudsgivare B. Justerande Utdragsbestyrkande 26

27 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 3 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen beslutade den 10 juni 2013 under förutsättning av att kommunfullmäktige beslutar att sälja Lindesbergs Stadsnät: 1. Lindesbergs kommun godkänner den ambitionsnivå och utbyggnadstakt av fiberaccess som anbudsgivare B redovisat och som innebär att de nationella målen ska uppnås år Lindesbergs kommun tecknar avtal om förhyrning av fibernät med anbudsgivare B för att säkra förbindelserna till kommunens anläggningar till en årlig fast kostnad av kronor och en avtalstid på 15 år. Tillkommande accessfiber för icke anslutna förvaltningsfastigheter kan inom den fasta kostnaden avropas senast den 31 december Lindesbergs kommun tecknar överenskommelse med anbudsgivare B som innebär att köparen ersätter Lindesbergs kommun för moms på investerade medel som Lindesbergs kommun åläggs att återbetala till staten i samband med försäljningen. För handlingarna i ärendet råder sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 19 kap. 3, samt 31 kap. 16 fram till kommunfullmäktiges beslut i ärendet. Vid kommunfullmäktiges behandling beslutade kommunfullmäktige att endast kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare, kommunchef, kommunsekreterare, samt tf Stadsnätschef Anders Widegren får närvara under behandlingen av ärendet. Dörrarna öppnades igen efter överläggningarna innan beslutet togs. Ledamöternas förslag till beslut Bengt Storbacka (S) föreslog följande tillägg till kommunstyrelsens förslag i beslutspunkt 2: där det särskilt anges att fibernätet ska vara öppet för olika tjänsteleverantörer för leverans av bredbandstjänster. Pär-Ove Lindqvist (M), Jonas Kleber (C), Anders Ceder (S) och Ulf Axelsson (V) föreslog bifall till kommunstyrelsens förslag och tilläggsförslaget. Bo Bäckman (C) hade ett motförslag i punkt 1: att fibernätet ska säljas till anbudsgivare A till en köpeskilling av kronor. Beslutsgång Sammanträdet öppnades för allmänheten. Ordförande angav följande propositionsordning: Först ställs kommunstyrelsens förslag mot Bo Bäckmans (C) motförslag i punkt 1. Därefter tas punkt 2 upp med Bengt Storbackas (S) tilläggsförslag. Kommunfullmäktige godkände propositionsordningen. Justerande Utdragsbestyrkande 27

28 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 Kommunfullmäktige Ordförande ställde kommunstyrelsens förslag i punkt 1 mot Bo Bäckmans (C) motförslag och fann att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärdes och genomfördes enligt följande: De som stödjer kommunstyrelsens förslag röstar Ja och de som stödjer Bo Bäckmans (C) förslag röstar Nej. Omrösningen utföll med 35 ja och ett nej. Sex ledamöter avstod från att rösta. I bifogad röstningslista framgår hur var och en av ledamöterna röstade. Därefter tog ordförande upp punkt 2 i kommunstyrelsens förslag med Bengt Storbackas (S) tilläggsförslag och fann att kommunfullmäktige beslutat enligt förslaget. Paragrafen ansågs omedelbart justerad. Reservation Bo Bäckman (C) reserverade sig mot förslaget till förmån för sitt motförslag i punkt 1. Meddelas för åtgärd: Kommunchefen Meddelas för kännedom: Kommunstyrelsen Justerande Utdragsbestyrkande 28

29 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 5 Kommunfullmäktige Röstningslista JA=KS förslag, NEJ= Bo Bäckmans (C) förslag Nr Namn Ja Nej Avstår Nr Namn Ja Nej Avstår 1 Anders Ceder (S) X 24 Pär-Ove Lindqvist (M) X 2 Irja Gustavsson (S) X 26 Jan Marne (M) X 3 Arnold Bengtsson (S) X 27 Mats Melander (M) X 4 Linda Andersson (S) X 29 Birgitta Duell (M) X 5 Pia Sternheden (S) X 30 Gunnar Nilsson (M) X 6 Margareta Ahlm (S) X 31 Sven-Erik Larsson (M) X 7 Ulla Lundqvist (S) X 32 Bo Bäckman (C) X 8 Jessica Kling (S) X 33 Christina Pettersson (C) X 9 Lennart Olsson (S) X 34 Anne Nyström (C) X 10 Ingegerd Lööv (S) X 35 Jonas Kleber (C) X 11 Maria Eriksson (S) X 36 Tuula Marjeta (C) X 12 Marie Olsson (S) X 37 Karl Arne Löthgren (C) X 13 Pia Gröndahl (S) X 38 Per Carlström (FP) X 14 Bo Stenberg (S) X 39 Göran Gustavsson (FP) X 15 Ulrika Nilsson (S) X 40 Hlödur Bjarnason (KD) X 16 Hans S Eriksson (S) X 41 Ingrid Åberg (KD) X 18 Göran Karlsson (S) X 42 Magnus Ingwall (SD) X 19 Inger Söderberg (V) X 43 Inger Karlsson (SD) X 20 Ulf Axelsson (V) X 44 Sven-Ove Karlsson (SD) X 21 Bengt Evertsson (MP) X 45 Thord Durnell (SD) X 22 Inger Griberg (MP) X 17 Bengt Storbacka (S) X Resultat JA= 35 röster NEJ= 1 röst Avstår= 6 röster Justerande Utdragsbestyrkande 29

30 30

31 Page 1 of 2 Kommun e-post - Boverkets Bostadsmarknadsenkät 2013 Från: Bensköld, Ulrika<Ulrika.Benskold@boverket.se> Till: Bensköld, Ulrika<Ulrika.Benskold@boverket.se> Datum: den 27 juni :14 Ärende: Boverkets Bostadsmarknadsenkät 2013 Hemlig: Kommun e-post Till: Kommunstyrelsens ordförande, samt Den ansvarige handläggaren av Bostadsmarknadsenkäten 2013 Tack för ett gott samarbete Du får här en länk till Boverkets rapport Bostadsmarknaden år , som bygger på resultaten från årets Bostadsmarknadsenkät. Rapporten ger en översikt över situationen på bostadsmarknaden i landets kommuner baserat på era bedömningar. Vi har överlämnat rapporten till Socialdepartementet och den har också skickats ut till samtliga länsstyrelser m.fl. Den är ett viktigt underlag som används i många sammanhang. Resultaten från Bostadsmarknadsenkäten används i många av Boverkets uppdrag och inte minst av departementet som underlag till bland annat budgetpropositionen. Vi tackar för Din och dina medarbetares medverkan vid uppgiftsinsamlingen och hoppas även att rapporten ska vara av intresse också för er som stått för underlaget. Vår ambition är att den ska kunna fungera som ett referensmaterial när man diskuterar utvecklingen i den egna kommunen. Materialet bör kunna underlätta jämförelser med kommuner med liknande förutsättningar, men också mer allmänt ge möjligheter att sätta in den egna kommunens situation i ett större sammanhang. Behöver ni en mer detaljerad sammanställning av enkätsvaren för det egna länet kan ni säkert få det från länsstyrelsen. Rapporten går att ladda ner på Boverkets webbplats: avbostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten 2013/ På webben finns det även ett avsnitt som heter Öppen data där det går att ladda ner information på kommunnivå från olika delar av enkäten för att sedan kunna göra egna sammanställningar om så önskas. Med vänlig hälsning Ulrika Bensköld ulrika.benskold@boverket.se Anna Andersson anna.andersson@boverket.se Vänliga hälsningar Ulrika Bensköld utredare Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Telefon: direkt , växel Postadress: Boverket, Box 534, Karlskrona ulrika.benskold@boverket.se file://c:\documents and Settings\Aes07\Lokala inställningar\temp\xpgrpwise\51cc

32 Page 2 of file://c:\documents and Settings\Aes07\Lokala inställningar\temp\xpgrpwise\51cc

33 Finnskogarna.com Slutrapport från ett treårigt EU-projekt i Norra Mellansveriges Finnskogar Bakom varje hörn finns en ny historia! I Mellansveriges otillgängliga barrskogar finns en unik del av Sverige. En del som vi kallar för finnskogarna och som i slutet på 1500-talet blev hem för ett mytomspunnet folk. Skogsfinnarna eller svedjefinnarna som de även kallades invandrade från Finland och förvandlade den obebyggda skogen till jordbruksbygder. De drev svedjebruk, röjde torp och gårdar, bodde i rökstugor och badade rökbastu. De satte finska ortnamn på landskapet omkring sig och formade även områdets kultur och historia. Skogsfinnarna ansågs ha magiska krafter, de trodde på naturväsen och med besvärjelser, offer och ritualer höll de sig vänner med skogsgudarna Finnskogarna Finnskogarna är ett samarbete mellan flera mindre företag som alla värnar om den skogsfinska kulturen. Här tas den gamla skogsfinska kulturen tillvara och förs vidare från generation till generation. I finnskogarna kan du hitta välbevarade rökstugor, rior och rökbastuer och här finns skogsfinnarnas historia i form av bosättningar, museum och minnesplatser. Tack vare Finnskogarna kan du få insyn i skogsfinnarnas kultur och vardagsliv, uppleva vacker natur och stjärnklara nätter. 33

34 Sammanfattning Projektet Finnskogarna.com har haft som mål att använda den skogsfinska kulturen som en intresseväckande och inbjudande del i det turistiska utbudet. Vi har arbetat i några av de geografiska områden som har en skogsfinsk bakgrund. En anledning till projektets start var 200-årsminnet av Sverige och Finlands delning Vi ansåg att det fanns skäl att påminna om historien och samhörigheten mellan de båda länderna. Skogsfinnarna migrerade under talen från östra Finland till det som idag är Norra Mellansverige. Projektets utmaning har varit att lyfta fram den skogsfinska kulturen på olika sätt i besöksnäringen. Det har till stor del berört maträtter, byggnadskultur, magi och mystik mm kopplat till den skogsfinska traditionen. Genom paketering har vi velat göra den tillgänglig för en bredare allmänhet. Detta har, ofta genom berättelser, paketerats tillsammans med boende, evenemang etc. Projektet har haft kontoret och utgångspunkten i Fredriksberg, Ludvika kommun. Ett 30-tal små turistföretag och ca 20 föreningar har varit aktiva i arbetet. De har varit utspridda i hela upptagningsområdet Gävleborg, Dalarna, norra Örebro län och Värmlandskommunerna Torsby och Filipstad. De har varit indelade i 4 geografiska områden där vi haft regelbundna träffar minst två gånger i halvåret. Årligen har ett Finnskogsting arrangerats dit samtliga inbjudits och där de stora riktlinjerna dragits upp. Ett miljö- och kvalitetsprogram för Finnskogarna har tagits fram. Detta har deltagarna arbetat aktivt med och vid projektets slut har de flesta företag, men även flera föreningar genomfört det. 34