Kallelse till Grundskolenämnden

Transkript

1 GRUNDSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Grundskolenämnden Tid Onsdag den 20 mars 2013, klockan 18:00 Plats Sessionssalen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer 1 Upprop 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information från förvaltningen 4 Ansökan från ThorenGruppen AB om godkännande som huvudman för fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem i Huddinge kommun GSN-2013/ Ansökan från JENSEN education college AB om godkännande som huvudman för en förskoleklass, grundskola och fritidshem i Huddinge kommun GSN-2013/ Remiss - Ansökan från Internationella Engelska Skolan AB om godkännande som huvudman för en grundskola i Huddinge kommun GSN-2013/96.602

2 GRUNDSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 7 Revisionsskrivelse- Granskning av otillåtna bisysslor GSN-2012/ Övriga frågor Huddinge den 4 mars 2013 Malin Danielsson Ordförande Agneta Sarenius Wickström Sekreterare

3 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (5) HANDLÄGGARE Hjelm, Per Per.Hjelm@huddinge.se Grundskolenämnden Ansökan från ThorenGruppen AB om godkännande som huvudman för fristående f-klass, grundskola och fritidshem i Huddinge kommun - Dnr 2013:797 Förslag till beslut Nämnden avstyrker ansökan från ThorenGruppen AB med hänvisning till risken för överetablering i området med två befintliga kommunala skolor och en fristående skola samt planerat öppnande av ytterligare två kommunal och en fristående skola i området i berörda åldersgrupper. Sammanfattning ThorenGruppen AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande av och rätt till bidrag för en fristående grundskola i Huddinge kommun. Målet är att starta en grundskola med inriktning från förskoleklass till årskurs nio och redan till starten i augusti 2014 avser man att rekrytera 290 elever och varje läsår därefter utökas för att fullt utbyggd 2016 bedriva skola för 340 elever. Skolans urvalsgrunder i fallande ordning att basera sig på syskonförtur och anmälningsdatum därmed finns det inga garantier för att platserna i skolan kommer att vikas för barn boende i Huddinge kommun. Etableringen av nya fristående skolor i kommunen medför givetvis ökade kostnader. Att en ny skola startar innebär inte med automatik att kommunala skolors lokaler kan friställas. De kostnadsökningar vi kan se berör lokalersättning inom ramen för grundbeloppet, administrationspåslag om 3 procent avseende lokalersättning och administrationspåslag om 3 procent för övriga delar inom grundbeloppet, vilket skulle kunna innebära en merkostnad per år om cirka 5,4 mnkr. Beskrivning av ärendet ThorenGruppen AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande av och rätt till bidrag för en fristående grundskola benämnd Thoren Framtid i Huddinge från och med läsåret 2014/2015 med start i augusti Huddinge kommun har fått ansökan på remiss för att kunna yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 och 1a kap i skollagen (2010:800). POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB barn-utbildning@huddinge.se

4 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (5) Målet är att starta en grundskola med inriktning från förskoleklass till årskurs nio och redan till starten i augusti 2014 avser man att rekrytera 290 elever och varje läsår därefter utökas för att fullt utbyggd år 2016 bedriva skola för 340 elever. Inriktning Sökande har i sin ansökan inte angivit någon särskild pedagogik eller profil. Elevunderlag och elevprognoser Sökande anger i sin ansökan att det till grund för elevprognosen ligger en intresseundersökning som genomförts under perioden november-januari Intresseundersökningen har påverkat den planerade verksamheten och överstiger de elevantal de avser driva skolan med. Frågorna har fokuserat på viktiga indikatorer på att föräldrar varit intresserade av att flytta sitt barn till Thoren Grundskola. Sökande anger i sin ansökan att: Intresseundersökningen är avslutad, dock har tyvärr sammanställningen av datan blivit fördröjd vilket gör att elevprognosen inte kan bifogas just nu. Den kommer dock skickas snarast i februari till Skolinspektionen. Någon elevprognos har ännu inte delgivits Huddinge kommun. Grundskoleavdelningen undersökte 2012 förhållandet i den befintliga friskolan i området, Södertörns friskola, och endast 50 av skolans 450 elever kom då från Flemingsberg det vill säga 12 procent 33 procent kom från andra kommuner och resterande 55 procent företrädesvis från Segeltorp och Stuvsta-Snättringe. Urvalsgrunder Sökande anger att skolan kommer att vara öppen för alla sökande och att inga särskilda antagningsvillkor kommer att gälla. Vid fler sökande än antal tillgängliga platser kommer följande principer att gälla: 1. syskonförtur 2. anmälningsdatum Lokalisering och lokaler Sökande anger Regulatorvägen 21 i Flemingsbergs industriområde som tänkt lokal. Detta är för övrigt endast 300 meter ifrån den plats där Internationella Engelska skolan AB ansöker om tillstånd att bedriva friståendeskola i Huddinge (åk 4-9 för 528 elever) pekar ut som sin lokal med start hösten Förvaltningens synpunkter Inriktning Sökande har i sin ansökan inte angivit någon särskild pedagogik eller profil.

5 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (5) Elevprognoser I Huddinge kommun som helhet kan vi under prognosperioden , då sökande tänker sig bygga upp sin skola, se en ökning av antalet elever i berörda åldrar motsvarande cirka 753 barn, varav ökningen i det berörda området Flemingsberg är 135 barn och i angränsande område Sjödalen/Fullersta cirka 310 barn. I detta område projekteras en kommunal F-6-skola för en kapacitetsökning motsvarande 400 elevplatser med start 2015 och i ett angränsande område Vistaberg/Glömsta projekteras även för en större F-3 och/eller 4-9-skola för 700 elever med preliminär start En fristående skolor med tillstånd planerar att öppna sin verksamhet under 2013 i området, Skapaskolan (åk F-6, 345 elever). Under den period ThorenGruppen AB avser att etablera sig I området ökar elevantalet i Flemingsberg och Sjödalen/Fullersta i berörda åldrar med 445 barn. Samtidigt öppnar två kommunal och två fristående skola som fullt utbyggda har kapacitet för 2100 elever i motsvarande åldrar. Här finns en uppenbar risk för överetablering. Tittar vi i ett längre perspektiv fram till år 2020 finns i Flemingsberg cirka 2300 barn F-9 och om tillståndsansökan från ThorenGruppen AB, Internationella Engelska skolan AB och Jensen education college AB godkänns finns tillgång till 4800 skolplatser. Förvaltningen valde våren 2012 att inte ta ställning till ansökningar i Flemingsberg. Mot bakgrund av möjlig överetablering väljer vi nu att avstyrka ansökan. Urvalsgrunder Då skolans urvalsprincip i första hand baserar sig på syskonförtur och ansökningsdatum finns det inga garantier för att platserna i skolan kommer att vikas för barn boende i Huddinge kommun. Lokalisering Lokaliseringen som ThorenGruppen AB anger är i Flemingsberg. I Flemingsberg finns redan två kommunala grundskolor: Annerstaskolan som är en F-9-skola med cirka 700 elever och Visättraskolan med cirka 280 elever i årskurserna F-6. Utöver detta finns även i området en fristående skola, Södertörns friskola, med cirka 450 elever i årskurs 6-9.

6 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (5) I närheten av Annerstaskolan projekteras för två kommunala grundskolor En för cirka 400 elever i årskurserna F-6 med start 2015 och i det angränsande Vistaberg en större kommunal skola för 700 elever med start En fristående skola öppnar även sin verksamhet under 2013 i området, Skapaskolan (åk F-6, 345 elever). Dessutom finns det ytterligare två ansökningar från Internationella engelska skolan AB (åk 4-9, 528 elever) och Jensen education college AB (åk 6-9, 360 elever) om tillstånd för skola i Huddinge med start hösten 2014 där även de i sin ansökan anger lokaler i närområdet. Ekonomiska och organisatoriska effekter Huddinge kommun kommer att göra mycket stora investeringar i och med projekteringen av två nya skolor som sammanfaller med ThorenGruppen AB åldersgrupper och den lokalisering som anges. Etableringen av nya fristående skolor i kommunen medför givetvis ökade kostnader. Att en ny skola startar innebär inte med automatik att kommunala skolors lokaler kan friställas. De kostnadsökningar vi kan se är: Skola lokalersättning inom ramen för grundbeloppet administrationspåslag om 3 procent avseende lokalersättning administrationspåslag om 3 procent för övriga delar inom grundbeloppet Beräkning gjord på att samtliga barn inom den sökandes skola kommer från Huddinge kommun skulle innebära en merkostnad per år om cirka 5,4 mnkr. Denna ökade kostnad kommer att innebära motsvarande sänkning av nuvarande grundbelopp som fördelas till samtliga huvudmän.

7 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (5) Jukka Kuusisto Utbildningschef Jan-Eric Johansson Grundskolechef Per Hjelm Biträdande grundskolechef Bilagor 1. Befolkningsprognos 2. Sammanställning över kommunala och fristående grundskolor i Huddinge 3. Elevflöden över kommungränsen 4. Sammanställning över kommunala och fristående skolor i Flemingsberg samt planerade skoletableringar och pågående ansökningar 5. Remisshandlingar den 21 februari 2013 Beslutet delges Skolinspektionen, Enheten för tillståndsprövning, Box 23069, Stockholm Akten

8 Faktisk folkmängd och prognos avser 31 december resp år. Uppgifter från Kir Vårby gård Faktiska uppgifter Prognos Ålder Kir 2011 diff w Summa Masmo Ålder Kir 2011 diff w Summa Summering Vårby gård och Masmo Ålder Kir 2011 Diff

9 w Summa Segeltorp Ålder Kir 2011 Diff w Summa Utsälje Ålder Kir 2011 Diff w Summa Summering Segeltorp och Utsälje Ålder Kir 2011 Diff

10 w Summa Glömsta/Vista/Vårdkasen Ålder Kir 2011 Diff w Summa Kästa Ålder Kir 2011 Diff w Summa Summering Glömsta och Kästa Ålder Kir 2011 Diff

11 w Summa Grantorp Ålder Kir 2011 Diff w Summa Visättra Ålder Kir 2011 Diff w Summa Sjödalen Ålder Kir 2011 Diff

12 w Summa Fullersta inkl Vistabergs allé o Furuhöjdsområdet OBS Inklistrat är området Fullersta. Ålder Kir 2011 Diff w Summa Vistabergs allé o Furuhöjdsområdet 22110,22114,22121,22124,22125,22126,22131,22132 Ålder Kir 2011 Diff w Summa Stuvsta Ö 226 Ålder Kir 2011 diff

13 w Summa Snättringe V 226 Ålder Kir 2011 diff w Summa Mellansjö-Vidja-Svartvik Ålder Kir 2011 diff w Summa Trångsund Ålder Kir 2011 diff

14 w Summa Västra Skogås Ålder Kir 2011 diff w Summa Östra Skogås Ålder Kir 2011 diff w Summa Länna Ålder Kir 2011 diff

15 w Summa Rest Ålder Kir 2011 diff w Summa Huddinge Ålder Kir 2011 diff w Summa

16

17

18

19

20

21

22

23

24 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 2 DATUM DIARIENUMMER 27 februari 2013 GSN 2013/82 SIDA 1 (7) HANDLÄGGARE Per Hjelm per.hjelm@huddinge.se Grundskolenämnden Sammanställning över kommunala och fristående skolor i Huddinge Uppgifter från elevregister i Procapita POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, 2 trappor Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB barn-utbildning@huddinge.se

25 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 2 DATUM DIARIENUMMER 27 februari 2013 GSN 2013/82 SIDA 2 (7) 1. Flemingsberg 1.1 Annerstaskolan F elever 1.2 Södertörns friskola (Fristående skola) 6-9 *297 elever 1.3 Vistaskolan F elever 1.3 Rosenhillskolan F-9 83 elever 1.4 Visättraskolan F elever *Elever från Huddinge kommun, de fristående skolorna har även elever från andra kommuner

26 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 2 DATUM DIARIENUMMER 27 februari 2013 GSN 2013/82 SIDA 3 (7) 2. Segeltorp 2.1 Juringeskolan (Fristående skola) F-6 *167 elever 2.2 Segeltorpsskolan F elever 2.3 Utsäljeskolan F elever * Elever från Huddinge kommun, de fristående skolorna har även elever från andra kommuner

27 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 2 DATUM DIARIENUMMER 27 februari 2013 GSN 2013/82 SIDA 4 (7) 3. Sjödalen-Fullersta 3.1 Balingsnässkolan F elever 3.2 Hörningsnässkolan F elever 3.3 Ängsnässkolan F elever Källbrinksskolan/Skogskällan F elever 3.6 Stenmoskolan F elever 3.7 Tomtbergaskolan F elever

28 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 2 DATUM DIARIENUMMER 27 februari 2013 GSN 2013/82 SIDA 5 (7) 4. Stuvsta-Snättringe 4.1 Kräpplaskolan F elever 4.2 Kungsklippeskolan F elever 4.3 Kvarnbergsskolan elever 4.4 Myrängsskolan (fristående skola) F-3 *151 elever 4.5 Snättringeskolan F elever 4.6 Solfagraskolan F elever 4.7 Stensängsskolan F elever * Elever från Huddinge kommun, de fristående skolorna har även elever från andra kommuner

29 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 2 DATUM DIARIENUMMER 27 februari 2013 GSN 2013/82 SIDA 6 (7) 5. Trångsund-Skogås 5.1 Edboskolan F elever 5.2 Mörtviksskolan F elever 5.3 Sjötorpsskolan F elever 5.4 Skogåsskolan elever 5.5 Vretskolan elever 5.6 Trångsundsskolan F elever

30 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 2 DATUM DIARIENUMMER 27 februari 2013 GSN 2013/82 SIDA 7 (7) 6. Vårby 6.1 Myrstugubergets friskola (fristående skola) 1-5 *88 elever 6.2 Pärlans skola (fristående skola) F-3 *48 elever 6.3 Upphört 6.4 Grindstuskolan F elever 6.5 Vårbackaskolan F elever 6.6 Vårbyskolan elever 6.7 Upphört * Elever från Huddinge kommun, de fristående skolorna har även elever från andra kommuner

31 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 3 DATUM DIARIENUMMER 27 februari 2013 GSN-2013/82 SIDA 1 (1) HANDLÄGGARE Per Hjelm per.hjelm@huddinge.se Grundskolenämnden Elevflöden över kommungränsen Elever från andra kommuner Till kommunala skolor i Huddinge 424 Totalt 424 Elever till andra kommuner Fristående skolor Kommunala skolor Stockholm Botkyrka Haninge 9 25 Övriga Totalt Uppgifter från elevregister i Procapita POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, 2 trappor Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB barn-utbildning@huddinge.se

32 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 4 DATUM DIARIENUMMER 4 mars 2013 GSN 2013/ SIDA 1 (1) HANDLÄGGARE Per Hjelm per.hjelm@huddinge.se Grundskolenämnden Sammanställning över kommunala och fristående skolor i Flemingsberg samt planerade skoletableringar och pågående ansökningar Befintliga 1.1 Annerstaskolan F elever 1.2 Södertörns friskola (Fristående skola) 6-9 *297 elever 1.3 Vistaskolan F elever 1.3 Rosenhillskolan F-9 83 elever 1.4 Visättraskolan F elever Planerade 1.5 Skapaskolan (HT13) F elever 1.7 Kommunal skola Kästa (HT15) F elever 1.8 Kommunal skola Glömsta (HT16) elever Tillståndssökande 1.6 Internationella Engelska skolan (HT14) elever 1.9 Jensen education college AB (HT14) elever 1.10 ThorenGruppen AB (HT14) F elever *Elever från Huddinge kommun, de fristående skolorna har även elever från andra kommuner POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, 2 trappor Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB barn-utbildning@huddinge.se

33 '1 t;' '<t';5;:7 skolinspektionen Huddinge kommun Remiss (1) Dnr 2013:797 Ansökan från ThorenGruppen AB om godkännande som huvudman för en förskoleklass, grundskola och fritidshem i Huddinge k'ommun ThorenGruppen AB har hos skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en förskoleklass, grundskola och fritidshem i Huddinge kommun fr.o.m. läsåret 2014/15. Ni bereds härmed tillfälle att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens remissvar i form av kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara skolinspektionen tillhanda senast den 19 april2013. Postadress: Skolinspektionen, Registrator, Box 23069, Stockholm. E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se Vänligen ange diarienummer 2013:797 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar skall ett yttrande per ansökan märkt med ansökans diarienummer skickas in. På skolinspektionens vägnar Anna Spada Utredare Bilaga Ansökan från TherenGruppen AB Informationsbroschyr från skolinspektionen -Att yttra sig till skolinspektionen om fristående skolor Kopia till TherenGruppen AB Postadress: Box 23069, Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: Fax: skolinspektionen@skolinspektionen.se

34

35 2013:797 Thoren Huddinge Ansökningsid: Gr 2013/32802 Ansökan avser 0Förskoleklass 0Grundskola 0Fritidshem l kommun Huddinge kommun Beslut från regelbunden tillsyn och/eller anmälningsärenden avseende huvudmannens befintliga skolenheter kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan. Vid skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos bland annat UC AB. Fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnas till skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Det undertecknade försättsbladet ställs till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm. Följ instruktionerna till ansökningsblanketten och statens skolinspektions föreskrifter om ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola (SKOLFS 2011:154). Ansökningsid: Gr 2013/ skolenheten och sökanden 1 a) skolenhetens adressuppgifter skolenhetens namn Thoren Framtid Utdelningsadress, postnummer och ort vid befintlig skola. Anges endast vid utökning. W ebbadress E-postadress info@thorenframtid.se Telefon Mobil

36 1 b) sökandens uppgifter Sökandens namn (exempel Bolaget AB) TherenGruppen AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer /personnummer Utdelningsadress, postnummer och ort Baggböle 115, Umeå W ebbadress E-postadress info@thorengruppen.se Telefon Mobil 1 c) Denna punkt fylls i endast om sökanden är en fysisk person. Sökanden lämnar samtycke enligt 10 personuppgiftslagen (1998:204) till att dessa uppgifter (exklusive personnummer) får göras tillgängliga på skolinspektionens webbplats. DMedgesDMedges ej 1 d) sökandens kontaktperson Kontaktpersonens behörighet att företräda sökanden bekräftas genom att en fullmakt bifogas till ansökan, se avsnitt 17. Under handläggningstiden kommer skolinspektionens kontakter att ske med kontaktpersonen eller annan behörig företrädare. Om kontaktperson ändras, ska detta anmälas till berörd handläggare. Ett byte av kontaktperson måste bekräftas genom ny fullmakt från sökanden. Kontaktpersonens namn Anders Marklund E-postadress anders. ma ppen.se Telefon Mobil 1 e) Medgivande om användning av personnamn Kontaktpersonen lämnar samtycke enligt 10 personuppgiftslagen (1998:204) till att dessa uppgifter

37 får göras tillgängliga på skolinspektionens webbplats. 0MedgesDMedges ej 1 f) Utökning av grundskolan Denna ansökan gäller en utökning vid befintlig skolenhet. 0Ja0Nej Om ansökan avser en utökning, angeskolidbestående av 5 siffror. Ska skolenheten byta namn anges här det gamla namnet. Ska skolenheten byta namn anges här det nya namnet. Nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive årskurs. 1 g) Gäller ansökan en försko leklass vid en befintlig skolenhet? OJa 0Nej, förskaleklassen ska vara en separat enhet Om ja, ange skolenhetens namn 1 h) Om ansökan avser enbart fritidshem. Ange skolenhetens namn. 1 i) Offentligt inflytande DEn kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen {2010:800). Om ja redogör för ägandeförhållandena, bestämmanderätten, det rättsliga inflytandet över verksamheten, orsakerna till att samverkan är nödvändig för att verksamheten ska komma till stånd samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. Ansökningsid: Gr 2013/ Planerad verksamhet 2 a) Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar DWaldorf D Konfessionell. Observera att undervisningen vid fristående skolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell. Verksamheten i övrigt får ha konfessionell inriktning. Redogör för det konfessionella inslagen i utbildningen. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt.

38 2 b) Läroplan För den planerade verksamheten kommer Läroplan för grundskolan, förskaleklassen och fritidshemmet 2011 att gälla. En fristående skola kan ha egna dokument som komplement till den nationella läroplanen under förutsättning att innehållet inte står i strid med den nationella läroplanen. DSkolenheten kommer att använda egna dokument som komplement till Läroplan för grundskolan, förskaleklassen och fritidshemmet Dessa ska bifogas, se avsnitt c) Ange om den planerade verksamheten omfattar något/några av nedanstående alternativ. Observera att separat ansökan om detta även måste skickas till Skolinspektionen. En sådan ansökan kan även skickas in till skolinspektionen även efter att huvudmannen godkänts för den sökta verksamheten. OUtbildning utan att tillämpa timplanen DUndervisning på engelska OFärdighetsprov från årskurs 4 2 d) Ange endast de årskurser ansökan avser: 0F-klass0Åk 10Åk 20Åk 30Åk 40Åk S0Åk 60Åk 70Åk 80Åk 9 2 e) Ange planerat antal elever samt vilket år verksamheten är fullt utbyggd. F- Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk Åk klass s Läsår so so Läsår so so so 30 Läsår so so so so Fullt utbyggd verksamhet so so so so Totalt Vilket läsår är skolenheten fullt utbyggd: f) Ange planerat antal elever samt årskurser på fritidshemmet för läsår 1-3 samt vid fullt utbyggd verksamhet. Antal elever Läsår 1 80 F-6 Årskurser

39 Läsår 2 80 F-6 Läsår 3 80 F-6 Fullt utbyggd verksamhet 80 F-6 Ansökningsid: Gr 2013/ Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. En generell beskrivning av exempelvis befolkningsprognoser utgör inte en tillräcklig grund för att styrka en elevprognos. Se avsnitt 17. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning bör följande framgå av undersökningen: Till grund för elevprognosen ligger en intresseundersökning som genomförts under perioden november-januari Intresseundersökningen har påverkat den planerade verksamheten och överstiger de elevantal vi avser driva skolan med. Frågorna har fokuserat på viktiga indikatorer på att föräldrar varit intresserade av att flytta sitt barn till Thoren Grundskola. Elevprognosen och intresseundersökningen presenteras utförligt i bilaga 3. Ansökningsid: Gr 2013/ skolenhetens och huvudmannens rutiner Fråga 4 a till c ska endast besvaras vid en nyetablering. Vid utökning ska dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten bifogas ansökan. Se avsnitt a) Systematiskt kvalitetsarbete- huvudmannanivå Redogör för huvudmannens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Av redogörelsen ska det framgå hur huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planerar att följa upp och utveckla utbildningen. Bifogat i bilaga beskrivs det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmanna och enhetsnivå. 4 b) Systematiskt kvalitetsarbete - enhetsnivå Redogör för skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Av redogörelsen ska det framgå hur rektorn systematiskt och kontinuerligt planerar att följa upp och utveckla utbildningen. Bifogat i bilaga beskrivs det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmanna och enhetsnivå. 4 c) Systematiskt kvalitetsarbete- dokumentation 0Huvudmannen och rektorn kommer att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet enligt 4 kap. 6 skollagen.

40 4 d) Rutiner för klagomålshantering Redogör för vilka rutiner huvudmannen kommer att ha gällande att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. För ett möjliggöra en tydlig och effektiv hantering av klagomål sker detta numera genom att elever, föräldrar eller andra intressenter som har synpunkter fyller i ett webbformulär. Det finns även möjlighet att lämna klagomål via pappersform, dock försöker vi styra allt till webbformuläret. Under förutsättning att den klagande lämnar kontaktuppgifter så följer följande rutin:l. Registrator centralt vid TherenGruppens kvalitets- och planeringsenhet registrerar klagomålet i en databas. 2. Ärendet vidarebetedras till aktuell affärsområdeschef som fastställer vem som utreder ärendet.3. Utredaren kontaktar, inom 7 dagar från ärendet registrerats, den klaganden via telefon (om möjligt) för att ge kontaktinfo samt få mer information om klagomålet.4. Utredningen samt åtgärdsplan presenteras för rektor och affärsområdeschef. 5. Den klagande kontaktas och åtgärdsplanen redogörs för.tidigare var främst våra skolenheter ansvariga för klagomålen. Numera kvalitetssäkras dessa även genom att samtliga registreras och hanteras även av huvudmannen. Därmed ges större kontroll över processen samt att en skolövergripande statistik och analys kan göras av samtliga klagomålinformation om själva processen ges dels muntligt vid kontakt mellan utredare och den klaganden, dessutom genom information om processen som finns presenterad vid klagomålsformuläret Eftersom vi helst ser att så många synpunkter som möjligt kommer in på vår verksamhet via webbformuläret så informeras detta om vid flera olika tillfällen, allt från via elevinformationsblad till föräldrainformationsblad, föräldrarmöten och även via lärplattformen Progress. 4 e) Elevdemokrati Redogör för vilka forum för samråd för elever som kommer att finns vid skolenheten. En av skolans viktigaste framgångsfaktorer är samverkan med skolans elever för att nå långsiktig utveckling och framgång. Det är av yttersta vikt att skolan skapar forum för eleverna så att erfarenheter, kunskaper och intressefrågor kan belysas, diskuteras och utbytas. Kvalitetssäkring är nyckelordet. För elever har skolan skapat följande forum: Klassråd Elevråd skolkonferens Syfte Att elever skall få ge sin syn på skolans koncept, program, pedagogik och skolmiljö Att skolan har ett "bollplank" att diskutera skolfrågor med Att skolan ständigt utvecklar sitt elevinflytande för att få högre kvalitet, sammanhållning och en gemensam skolanda Genomförande Elevråd Minst en representant från varje klass Minst fyra möten per läsår Fokus på skolmiljö, elevaktiviteter, elevinflytandeklassråd Skall ta tillvara klassens åsikter när det gäller studiemiljön och hur skolan skall utvecklas Klassarrangemang som klassresor, festligheter, aktiviteter Väljer representant till elevråd Minst två möten per termin skolkonferens Minst två gånger per läsår Två representanter för personalen Rektor Fem representanter från elevrådet ( ska vara i majoritet) Diskuterar förbättringar, utveckling, skolans bästa, marknadsföring, studieresor, samverkan osv. Remissorgan för lokala verksamhetsplanen 4 f) Elevinflytande Redovisa för hur eleverna i respektive sökt skolform kommer att få inflytande över utbildningen. Försko leklass Elevinflytande och elevdemokrati ser vi som en av de en viktigaste delarna av all undervisning. Elevinflytande är en viktig del av lärandeprocessen där eleverna redan i förskaleklass behöver öva på

41 elevinflytande. Redan i färskoleklassen måste eleverna utveckla både en önskan och få möjlighet till elevinflytande. Här kan det handla om att välja olika temaområden och vara med i utvärderingen av undervisningen. Ett formellt elevinflytande i form av elevråd och klassråd är viktiga och kommer finnas, men för att få verkligt elevinflytande krävs aktivt arbete med det i undervisningen dagligen.skolan prioriterar en nära kontakt med elev och vårdnadshavare. Vårdnadshavarna är delaktiga i framtagandet av den individuella utvecklingsplanen för eleven och kan även hela tiden nå denna i Progress, vår lärplattform. Förutom klassmöten, utvecklingssamtal samt enkäter finns påverkansmöjligheter för vårdnadshavarna i ett föräldraråd. Vid föräldrarådets möten deltar både föräldrar samt representanter från skolans personal. Föräldrarådet är bia delaktig i följande: Skolans kvalitetsarbete Utveckling av elevernas inflytande och påverkansmöjligheter stimulera och arrangera gemensamma aktiviteter stimulera skolans engagemang i det omkringliggande samhället Informationsutbyte Grundskola Elevinflytande i grundskolan utvecklas från eleverna kommer i åk 1 till åk 9, utifrån elevernas mognadsgrad ökar hela tiden inflytandet över undervisningen och arbetsformer. Vi ser elevinflytande som en del av undervisningen och inte något avskiljt från resten av undervisningen eftersom de färdigheter eleverna tränar när de blir delaktiga är minst lika viktiga kunskaper som själva ämneskunskaperna.vår utgångspunkt i undervisning är att undervisning med högt elevinflytande blir bättre, roligare och effektivare. Vi utgår från tre principer för att nå ett ökat elevinflytande i undervisningen: * Den första principen är reflektion, eftertanke att kritiskt se påden egna skolans system. * Den andra principen är dialogen, samtalet. Det är det enda sättet attverkligen få reda på vad, elever och lärare tycker och tänker. * Den tredje principen är mötet, om elever och lärare verkligen möts, ser, hör och lär känna varandra blir det svårt att glömmabort och nonchalera varandra. 4 g) Arbete för trygghet och studiero 0Skolenheten kommer att utarbeta ordningsregler där eleverna ges delaktighet enligt 5 kap. 5 skollagen. 4 h) Plan mot kränkande behandling Fråga 4 h ska endast besvaras vid en nyetablering. Vid utökning ska skolenhetens plan mot kränkande behandling bifogas ansökan. Se avsnitt 17. 0Huvudmannen averatt varje år upprätta en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 skollagen (besvaras vid nyetablering). 4 i) Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Redogör för huvudmannens rutiner och arbete med att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Samtlig personal vid skolan som får kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att rapportera det till rektor. Rektor i sin tur har anmälningsplikt att rapportera det till huvudmannen. Huvudmannen registrerar ärendet i en databas, där även utredare registreras. Ärendehanteringenkan liknas vid den ovan för klagomålshantering: 1. Ärendet mottas av rektor (från

42 elev/lärare/annan person) 2. Ärendet vidarebefodras till aktuell regionchef som fastställer vem som utreder ärendet. 3. Registrator centralt vid TherenGruppens kvalitets- och planeringsenhet registrerar kränkningen i en databas, tillsammans med aktuell utredare 4. Utredaren kontaktar, inom 7 dagar från ärendet registrerats, den kränkta för ett personligt möte 5. Utredningen samt åtgärdsplan presenteras för rektor och affärsområdeschef. 6. Den kränkta kontaktas och åtgärdsplanen redogörs för. Tidigare var främst våra skolenheter ansvariga för kränkningar. Numera kvalitetssäkras dessa även genom att samtliga registreras och hanteras även av huvudmannen. Därmed ges större kontroll över processen samt att en skolövergripande statistik och analys kan göras av samtliga kränkningar. 4 j) Värdegrundsfrågor Redogör för hur skolenheten kommer att arbeta med värdegrundsfrågor samt de mål och riktlinjer som beskrivs i läroplanen. Beskriv hur värdegrundsarbetet kommer att genomsyra verksamheten. Färskoleklass För att försko leklassen ska bli en plats som ger våra elever trygghet, vilja och lust att lära kommer vi att avsätta tid till ett medvetet kontinuerligt och systematiskt värdegrundsarbete. Kompissamtal och olika typer av värdegrundsmaterial kommer att vara våra verktyg. FN:s barnkonvention kommer att ligga till grund för värdegrundsarbetet l skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling ingår den öppna dialogen och den ömsesidiga respekten för varandras olikheter. Implementeringen av värdegrunden sker genom värderingsövningar, gruppuppgifter och gemensam summering övergrundläggande förhållningsregler som ska gälla i och utanför förskoleklassen. l det förebyggande arbetet ingår de pedagogiska arbetsmetoderna samt de formella forumen för samtal mellan lärare och elev samt mellan elev och elev. Det viktigaste förebyggande arbetet mot kränkande behandling sker i det dagliga arbetet i klassrummen, i korridorerna, i matsalen och alla andra tänkbara utrymmen där vuxna i skolan ska reagera och samtidigt utgöra goda förebilder. Några exempel hur vi arbetetar aktivit med värdegrunden inom färskoleklassens verksamhet är: - Kompisträning (byta kompis) där eleven leker med en kompis som läraren valt ut för att öva att leka med alla Temaarbete med hur eleven är en bra kompis- Skapande arbete om eleven själv med självporträtt, telefon, hemmet, längd, vikt, foton osv- Jobba med känslor, prata om känslor, t ex känslarunda och känslakort-gruppstärkande övningar- Arbete kring leken och uppmuntra leken Grundskola Vår vision är att alla elever på vår skola känner sig trygga och bemöts och behandlas med respekt för sin person. Vår verksamhet är fri från all diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan karakteriseras av tolerans, öppenhet och trivsel samt av goda och nära relationer mellan alla som vistas här, vilket är viktiga förutsättningar för en god arbetsmiljö. Eller mer tydligt: Vår vision är en skola som alla kan vara stolta över och minnas med glädje. Det övergripande målet är som skolan kommer arbeta med första året är att skolan skall vara fritt från all diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Följande delmål är uppsatta för första läsåretet: Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen skall utvecklas, accepteras och förstås av elever, personal och föräldrar. Planen skall vara tillgänglig för berörda parter. Den skall finnas i vår lärplattform samt på skolans hemsida. Ingen elev eller personal skall känna sig diskriminerad eller trakasserad i skolan. Elever med behov av särskilt stöd i skolan skall få den hjälp de behöver. Allas åsikter skall respekteras. Alla skall ges möjlighet att uttrycka sin åsikt. Skolan skall uppmuntra

43 mångfald och variation i fråga om åsikter och åskådningar. Vid start av skolan bildas en likabehandlingsgrupp.kränkningar och misstankar om kränkningar rapporteras alltid till någon representant i likabehandlingsgruppen som utgörs både av elev- och personalrepresentanter. Gruppen leds av rektor och träffas regelbundet för att rapportera och diskutera förekomsten av kränkande behandling och nödvändiga åtgärder. All personal på skolan visar respekt för den enskilda individen och utgår i det vardagliga arbetet från ett demokratiskt förhållningssätt. Som vuxna sätter vi en standard genom vårt sätt att vara som elever kommer att följa. Detta ställer krav på att vi ska engagera oss i eleverna även utanför klassrummet och vara goda förebilder. Vidare skall alla personal motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig skall förekomma. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan samt resultera i en dokumentation av rektor. Först och främst skall vi vara goda förebilder genom att visa respekt och empati för våra elever, föräldrarna och varandra. Mer tydligt: Vi pratar aldrig illa om varandra som anställda, elever eller om föräldrar inför eleven. Vi har nolltolerans mot kränkande språkbruk. Vi har kontroll på elevernas närvaro och frånvaro. Vid hög frånvaro utreder vi alltid vad frånvaron beror på. Detta för att säkerhetsställa om frånvaron beror på kränkningarna i skolan. Vi mäter tryggheten på skolan via vår trivselenkät och via våra utvecklingssamtal med eleverna, dvs vi kartlägger de förhållanden som finns på skolan. Utformningen av denna kartläggning har elever fått påverka och vi följer aktivt upp resultatet i vår kvalitetsredovisning. Vi skall ha gemensamma normer och regler som är kända av alla. Varje läsårsstart besöker rektorn alla klasser för att informera eleverna om skolans ordningsregler och värdegrund. Det finns alltid alternativ skolmat, med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Läsårsplaneringen planeras utifrån mottot att alla ska delta oavsett religion eller funktionshinder. Vi behandlar planen mot kränkande behandling aktivt och arbetar med den på klassrådet varje vecka. Arbetsgången vid upptäckt av kränkande behandling skall vara känd bland eleverna och diskuteras i klassråden. Vi bedömer att mentorer och ämneslärare genom sin kontinuerliga dialog med eleverna har goda möjligheter att upptäcka eventuella kränkningar bland eleverna. Alla lärare granskar kritisk den litteraturen som ingår i undervisningen, för att säkerhetsställa att innehållet inte kan uppfattas som diskriminerande eller på annat sätt kränkande. Vi för tillsammans efter det en dialog på ett pedagogiskt möte där vi diskuterar och redovisar bland annat följande frågeställningar: Förmedlar läromedlen en stereotyp bild av vissa etniska eller religiösa grupper? Synliggör litteraturen homooch bisexuella personer och personer med funktionshinder på ett naturligt sätt? Hur förmedlar läromedlen genusperspektivet? Kort och koncist, kan läromedlen uppfattas som kränkande utifrån de diskrimineringsgrunder som ligger till grund för denna plan? Vi arbetar aktivt med undervisning över klassgränserna och i förlängningen även över årskurserna. Fritidshem Vår vision är att alla elever på vår skola känner sig trygga och bemöts och behandlas med respekt för sin person. Vår verksamhet är fri från all diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan karakteriseras av tolerans, öppenhet och trivsel samt av goda och nära relationer mellan alla som vistas här, vilket är viktiga förutsättningar för en god arbetsmiljö. Eller mer tydligt: Vår vision är en skola som alla kan vara stolta över och minnas med glädje. Det övergripande målet är som fritidshemmet kommer arbeta med första året är att skolan skall vara fritt från all diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Följande delmål är uppsatta för första läsåretet: Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen skall utvecklas, accepteras och förstås av elever, personal och föräldrar. Planen skall vara tillgänglig för berörda parter. Den skall finnas i vår

44 lärplattform samt på skolans hemsida. Ingen elev eller personal skall känna sig diskriminerad eller trakasserad i skolan. Vi arbetar inom fritidshemmets verksamhet med ledord som- trygghetlivsglädje- social kompetens- respekt- Kunskap Ur ledorden lyfter vi fram följadne delar: -Trygghet genom regler och rutiner, kontinuerlig dialog med hemmet och genom n att se varje individ - Livsglädje genom att barnet ska få positiv uppmärksammhet varje dag, mycket tid för lek -Social kompetens genom att vi ska låta barnen delta/ingå i olika gruppkonstellationer, få frihet under ansvar, öva på konflikthantering, få möjlighet och träning i att föra fram sina ideer, ta ansvar för undanplockning och städning samt uppmuntras till att vara goda förebilder- respekt genom att vi ser det som självklart att barnen har ett bra bemötande mot andra barn och vuxna, alla tar ansvar det de säger och gör, vi löser konflikter tillsammans med barnen genom dialog och strävar efter att de med stigande ålder kan klara av att lösa konflikter på egen hand, barnen är aktsamma om vår yttre och inre miljö, vi använder ett vårdat språk, vi tränar barnen i att visa hänsyn och respektera varandras olikheter samt vi har nolltolerans mot kränkande behandling- Kunskap genom fritidshemspedagogik och metodik där barnen breddar och fördjupar sin teoretisk, praktiska och sociala kunskap. 4 k) Rutiner för frånvarohantering li:l'rektorn kommer att se till att vårdnadshavare underrättas samma dag om eleven utan giltigt skäl uteblir från obligatorisk verksamhet enligt 7 kap. 17 skollagen. 41) Betyg li:l'grundskolan kommer att följa bestämmelserna om betyg enligt 3 kap , 10 kap skollagen och 6 kap skolförordningen. OG rundskolan är en Waldorfskola och kommer att följa bestämmelserna om betyg enligt 6 kap. 8 skolförordningen. DAnsökan avser inte årskurser där betyg ska sättas. 4 m) slutbetyg li:l'huvudmannen kommer att skicka in slutbetygen tilllägeskommunen enligt 29 kap. 18 skollagen. Ansökningsid: Gr 2013/ Utbildning - Förskoleklass Besvaras endast om ansökan avser förskoleklass. 5 a) Omfattning Färskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar per läsår. Redogör för färskoleklassens planerade omfattning. Antal timmar läsåret totalt b) Undervisning och arbetsformer Redogör för hur undervisningen i försko leklassen kommer att stimulera elevernas utveckling och lärande, avseende exempelvis språk, matematik, motorik utveckling och social gemenskap.

45 Förskaleklassen ser vi som en viktig del i att skapa en effektiv övergång mellan samt integration av förskola, grundskola och fritidshem. Vår försko leklass skall ha ett nytänkande pedagogiskt förhållningssätt, där det skapas förutsättningar för det livslånga lärandet En stark utvecklingskraft här inom förskaleklassen ska skapa nya möjligheter och förutsättningar för lärande inom grundskolan. Det som är naturliga inslag i förskolepedagogiken, bl.a. lek, omsorg och skapande, ett temainriktat arbetssätt och barnets eget utforskande, skall vidareutvecklas inom förskaleklassen för att stimulera elevernas utveckling och lärande och verka som en grund inför den fortsatta skolgången inom grundskolan. Vår vision är att förskolans pedagogiska tradition med lek, skapande och eget utforskande får stort utrymme i försko leklassen så att grundskolan också kan ta del av denna pedagogik. En bro byggs då mellan förskolan och grundskolan för att på så vis förbättra kvaliten i båda verksamheterna. Den pedagogiska verksamheten som bedrivs i förskaleklassen är undervisning, men med förskalepedagogiken som ett naturligt inslag, så som elevens eget utforskande, lek, skapande och även omsorg ingår. Leken är i detta sammanhang den viktigaste komponenten i förskaleklassens arbete. Genom leken iscensätter vi olika lärandesituationer och hjälpa eleverna att lära i naturliga sammanhang samtidigt som leken hjälper eleverna att bearbeta sina upplevelser och förbereda dem för framtida situationer. l förskaleklassen vill vi på ett lustfyllt sätt ta vara på varje elevs vilja att lära. Leken kommer att ha en central roll i inlärningen. Grunden för fortsatt kunskapsinhämtning sker genom bland annat språklekar och rnatematikleka r. Under året i förskaleklassen inskolas eleverna i att vara delaktiga i planering och utvärdering av sitt arbete. Att arbeta med gruppstärkande aktiviteter kommer att vara centralt. 5 c) Elevens utveckling och lärande Redogör för hur man i förskaleklassen kommer att följa upp elevens utveckling och lärande. Förskaleklassen arbetar efter strävansmål som tydliggörs för elever och föräldrar. Lärarna har utvecklingssamtal med föräldrarna en gång per termin där fkus ligger på hur eleven kan stimuleras i sin utveckling. Diskussionen följer strukturen i l UP, där fokus ligger på positiva kunskaper samt hur utveckling kan gynnas. Utifrån samtalen formuleras ett dokument gemensamt som innehåller konkreta åtgärder som kan utvärderas. Utvärderingen är en viktig del av utvecklingsprocessen. Varje barn har sin egen portfolio och utvärderingsdokumentation där uppföljning av utvecklingen sker individuellt. Portfolion som kan innehålla bilder, texter, filmer, urklipp eller annat sätt att dokumentera skall tillsammans med personalens varierade dokumentation utgöra underlag för samtal med föräldrar om barnets utveckling och utvärdering av verksamheten. Vi har en medveten observation av eleverna under det dagliga arbetet. 5 d) Elevernas kunskapsutveckling och stödbehov Redogör för hur man i försko leklassen kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Beskriv särskilt rutinerna för upprättande av och arbetet med åtgärdsprogram. Om det genom uppgifterfrån förskaleklassens personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, säkerställer rektorn att behovet utreds. Om utredning visar att eleven behöver särskilt stöd, ser rektor till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet framgår vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Rektorn kommer att vara ansvarig för detta arbete. Vi avser att vara tydlig om måluppfyllelsen och i detta arbete blir lärarnas arbete med att upptäcka elever med behov av särskilt stöd viktigt. Skolans specialpedagog ska vara delaktig i denna process

46 och den som kan assistera eller leda denna process beroende på lärarens specialpedagogiska kompetens. Specialpedagog ska ingå i elevvårdteam et. Här ska frågeställningar tas upp som rör elever som är relevant för kartläggningen av eleven eller om t.ex logopedutredning eller annan specialistkompetens behövs. Rektorn bär det yttersta ansvaret för detta arbete. Varje termin ska elevers utveckling följas, för att ge möjligheter att ge stöd på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Tidiga insatser redan i färskoleklass är en viktig del i vår verksamhet för att eleverna ska framgångsrikt klara sina grundskolestudier och senare studier. 5 e) Information till vårdnadshavare ~Vårdnadshavare till elever i färskoleklassen kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje läsår enligt 9 kap. 11 skollagen. Ansökningsid: Gr 2013/ Utbildning- Grundskola Besvaras endast om ansökan avser grundskola. 6 a) Undervisning och arbetsformer Redogör för hur undervisningen i grundskolan kommer att genomföras och vilka arbetsformer som kommer att karaktärisera utbildningen. På skolan är eleverna aktiva i utformningen av sin utbildning och den egna viljan att ta ansvar för sitt lärande sporras. Vi arbetar ämnesöverskridande med både teman och projekt. Denna pedagogisk form stimulerar och utvecklar en mängd olika kompetenser, exempelvis kreativitet, ansvarskänsla, drivkraft, motivation, självkännedom, och nyfikenhet. Arbetssättet innebär att eleverna får möjlighet att prova de teoretiska bitarna mot verkligheten, vilket ger en mer meningsfylld kunskap så eleverna själva kan sätta samman de olika delarna till en helhetsbild. Eleverna får kontinuerligt respons på sitt lärande av de undervisande lärarna både i samtal och genom "Progress" skolans egna pedagogiska portal där även målsmän direkt kan följa sin elevs studieresultat. (På skolan läggs extra vikt vid matematik, svenska, engelska och No-ämnena. Läsförståelse samt förmågan att lösa problem stimuleras i alla ämnen). 6 b) Individuella utvecklingsplaner (IUP) Redogör för hur man i grundskolan kommer att arbeta med individuella utvecklingsplaner (IUP). En individuell utvecklingsplan skapas för varje elev. Den individuella utvecklingsplanen är ett levande dokument som utvärderas och revideras vid varje utvecklingssamtal Målen i utvecklingsplanen sätts tillsammans av elev, förälder och lärare. Målen ska vara konkreta och realistiska. För att ge vårdnadshavaren möjlighet att påverka utvecklingsplanen och förbereda sig inför utvecklingssamtal sänds i förväg information ut. Samtalet ska inte innebära en envägskommunikation där läraren har ett informationsövertag och vårdnadshavarare och elev är endast mottagare av information. l utvecklingsplanen antecknas överenskommelser mellan lärare, vårdnadshavare och elev i form av vad skolan ska göra samt vad elev och vårdnadshavare kan göra för att eleven ska kunna utvecklas så långt som möjligt mot de nationella målen.

47 6 c) Elever i behov av särskilt stöd Redogör för hur man i grundskolan kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Beskriv särskilt rutinerna för upprättande av och arbetet med åtgärdsprogram. Skolan strävar efter att ge varje elev rätt förutsättningar för att deras individuella behov skall mötas. l ett steg för att fånga upp och stödja elever som behöver särskilt stöd både i sina studier, men även för ett psykosocialt välmående har skolan utarbetat en arbetsgång för arbetet med.särskilt stöd. Kopplat till vår arbetsgång finns ett antal bilagor som är verktygen i arbetet med att kartlägga och dokumentera arbetet med enskilda elever. Vi ser på åtgärdsprogrammen och övriga mallar som viktiga redskap i dokumentationen och som ger oss en tydlig överblick över enskilda elevers behov och eventuella stödåtgärder. Åtgärdsprogrammen syftar till att hjälpa elever att nå målen i ämnena och att bidra till ett ökat välmående samt till att kunna se tillbaka och utvärdera det arbete som skolan gjort för att ge eleven bästa möjliga förutsättningar för att klara sin skolgång. Elever i behov av särskilt stöd Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. På skolan strävar vi alltid efter att ha en så hög kvalitet på vår utbildning som möjligt. l vår undervisning försöker vi även skapa en känsla av sammanhang för alla elever, KASAM. Det kommer dock alltid att finnas individer som behöver mer stöd. Alla elever som går på skolan och har ett behov av särskilt stöd skall få detta stöd samt ett åtgärdsprogram upprättat. Detta åtgärdsprogram skapas för eleven efter att det skett en utredning som visar att eleven behöver särskilt stöd. Åtgärdsprogrammet skall upprättas så att det är tidsbestämt. Inom åtgärdsprogrammets tidsramar skall det ske regelbundna uppföljningar och när åtgärdsprogrammet avslutats skall även en utvärdering genomföras. Rutiner för att identifiera elever På skolan har all personal, pedagogisk som icke pedagogisk, skyldighet att rapportera misstankar om elev i behov av särskilt stöd och uppmärksamhet. Vid misstanke rapporteras detta till rektor, specialpedagog, kurator eller elevens mentor. Detta ska göras omgående utan undantag. Beroende på vad som ligger bakom denna rapportering så kan rektor besluta om en EVK, upprättande av ett åtgärdsprogram, elevsamtal, samtal med kurator eller någon annan lösning. För att kontinuerligt följa upp och utvärdera elevernas studiesituation, välbefinnande samt eventuella behov av särskilt stöd har vi på skolan varje vecka ett pedagogiskt möte, där alla undervisande lärare tillsammans med mentorerna går igenom alla skolans klasser med utgångspunkt i just studieresultat och välmående. Syftet med det pedagogiska mötet är inte att sätta upp ett åtgärdsprogram för varje elev utan enbart att identifiera elever i behov av särskilt stöd samt att utse huvudansvariga för ärendet som sedan ska besluta hur ärendet ska drivas vidare. De som utsetts som huvudansvariga ska inom 1 vecka, förutsatt att ärendet inte är av väldigt akut karaktär, skriftligen skicka in en åtgärdsplan för berörd elev till rektor, specialpedagog och kurator. Mentorer ansvarar för att göra en frånvarokontroll i Progress inför varje pedagogiskt möte. Hög frånvaro eller en plötslig ökning av frånvaro ska självklart rapporteras under det pedagogiska mötet.åtgärder och åtgärdsprogram Som sagts ovan, ska för varje elevärende en ansvarig handläggare utses. Denna handläggare utses under det pedagogiska mötet av rektor. Handläggaren kan vara rektor, kurator, specialpedagog, mentor eller lärare. Denna person ansvarar för att utreda, dokumentera, utvärdera, följa upp och avsluta ett pågående ärende. Om denna person inte är rektor så ansvarar personen också för att rapportera till rektor. Vissa

48 ärenden av lindrig karaktär noteras endast hos mentor eller ämneslärare. Ett åtgärdsprogram upprättas om en elev bedöms vara i behov av särskilt stöd. Viktigt i detta fall är att elevens vårdnadshavare ges en möjlighet att delta i arbetet med åtgärdsprogrammet. l många fall då åtgärdsprogram upprättas kan det även vara aktuellt med en EVK för att skapa en helhetsbild av elevens situation. l och med åtgärdsprogrammet erbjuds eleverna antingen allmänt stöd, t.ex. coachtid, särskilt stöd eller både och. För elever med behov av särskilt stöd är en viktig åtgärd att anpassa coachtiden till just denna elevs behov. Syftet med coachtiden är att ge ett allmänt stöd för alla skolans elever, och samtidigt fungera som en resurs för elever i behov av särskilt stöd. För att coachtiden ska kunna ses som särskilt stöd måste det finnas en individuell plan för hur coachtiden ska utnyttjas för att få eleven att nå kursmålen. Efter varje veckas coachtid ska läraren föra in en kort kommentar om moment som arbetats med samt eventuell utveckling eller nya pro-blem utifrån elevens åtgärdsplan. När den senaste planen nått sitt slut så ska eleven utveckling under perioden utvärderas och dokumenteras. Därefter tas ett beslut av ämnesläraren om en ny period ska upprättas eller om eleven anses vara i fas med att nå kursmålen. l och med denna systematiska kartläggning av elevernas studiesituation och välbefinnande anser vi på skolan att vi, förutom de elever som är i behov av särskilt stöd, även fångar upp elever söm behöver kallas till en EVK. Kartläggningen kan påvisa behov av en EVK för eleven. Mål med åtgärderna Målen med åtgärderna är enkla men viktiga: l. Åtgärderna ska bidra till att eleven ska nå målen för utbildningen- Godkänt i samtliga kurser 2. Åtgärderna ska bidra till att ge eleven ett ökat psykosocialt välmående Uppföljning Uppföljning ska ske. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå när denna uppföljning ska göras och vem som ansvarar för att det utförs och dokumenteras. Utvärdering Samma person som är ansvarig för uppföljningen ansvarar även att det görs en utvärdering där det skall analyseras om de genomförda åtgärderna varit användbara i förhållande till de mål som tidigare sats upp. Utifrån denna utvärdering tas beslut om hur ärendet ska fortsätta. 6 d) Information till vårdnadshavare 0Vårdnadshavare till elever i grundskolan kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång per termin enligt 10 kap. 12 skollagen. 6 e) Timplan Ange undervisningstid i timmar om 60 minuter per ämne för de årskurser ansökan avser. Om ansökan gäller en utökning av verksamheten ska den nuvarande timplanen bifogas. Se avsnitt 17. Timplan för grundskolan Timplan för den sökta Antal timmar som reducerats enligt bilaga l i skollagen. grundskolans årskurser till förmån för skolans val Bild 230 Bild 184 Hem-och 118 Hem- och konsumentkunskap 95 konsumentkunskap Idrott och hälsa 500 Idrott och hälsa 502 Musik 230 Musik 184 Slöjd 330 Slöjd 264

49 Svenska 1490 Svenska/svenska som 1490 andraspråk Engelska 480 Engelska 480 Matematik Historia 900 }885 Matematik 942 Historia 221 Geografi Geografi 221 Religionskunskap Religionskunskap 221 Samhällskunskap Biologi Samhällskunskap } Biologi 217 Fysik Fysik 207 Kemi Kemi 243 Teknik Teknik 173 Språkval Elevens val Språkval 320 Elevens val 300 Totalt garanterat antal timmar Därav skolans val Skolans val 181 Totalt garanterat antal timmar f) Språkval Huvudmannen ska erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska. Ange vilka språk som huvudmannen avser att erbjuda. Spanska, tyska, franska. 6 g) Språkval li!huvudmannen kommer att erbjuda svenska, engelska, teckenspråk eller det språk som eleven erbjuds modersmålsundervisning i som alternativ till språkval enligt 9 kap. 6 skolförordningen. 6 h) Elevens val li!huvudmannen kommer att erbjuda ett allsidigt urval av ämnen som elevens val enligt 10 kap. 4 skollagen och 9 kap. 8 skolförordningen.

50 6 i) Skolans val Skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera av grundskolans ämnen. Ange vilka ämnen som kommer att erbjudas.. Främst till att undervisning i No, Ma, Sv (med fokus på läsförståelse)..ansökningsid: Gr 2013/ Utbildning - Fritidshem Besvaras endast om ansökan avser fritidshem. 7 a) Öppettider Ange vilka öppettider som kommer att gälla för fritidshemmet samt om huvudmannen avser att erbjuda fritidshem på skollov. Fritidsverksamheten kommer vara öppen helgfria måndagar-fredagar, kl 07.00"18.00 och även på skollov. 7 b) Undervisning och arbetsformer Redogör för hur verksamheten i fritidshemmet kommer att anpassas till elevens behov, förutsättningar och erfarenheter. Utbildningen på fritidshemmet kompletterar skolan och ger eleverna möjlighet att lära på andra sätt. Utbildningen utmanar och leder barnen till nya aktiviteter och lekar och ge dem möjlighet att prova på olika roller. På fritidshemmet finns stort utrymme för lek och skapande som bygger på barnens eget intresse för, och lust, att lära. Vistelsen på fritidshemmet ska kännas meningsfull, trygg och stimulerande På fritidshemmet ska alla barn känna att de har en kompis och alla barn ska uppleva att de har en självklar plats i gruppen. Vårdnadshavare ska känna att deras barn har god omsorg. Fritidspersonalen ska se barnen under hela dagen. Även övrig peranal skolan deltar i fritsverksamheten. På så sätt skapar vi goda förutsättningar att se till det enskilda barnets behov och fritidshemmet kan fungera som en naturlig länk mellan skola och hem. Personalen ska planera verksamheten veckovis. Målet är att barnet ska uppleva kontinuitet och sammanhang i sin tillvaro. l fritidshemmet är leken grundläggande liksom ett informellt och situationsstyrt lärande som bygger på barnens nyfikenhet och lust att lära. När verksamheten utformas utgår personalen från att barn är olika med olika erfarenheter, behov, intressen och ålder. Verksamheten kan därför inte se likadan ut över tid och i alla barngrupper.vi ska sträva efter att erbjuda varje barn en meningsfull fritid där det fria valet sätts i fokus. Utbildningen på fritidshemmet ska ge barnen möjlighet att utveckla sin sociala kompetens, självkänsla och identitet genom ett positivt samspel med andra barn och vuxna. Eftersom barnen till stor del har styrda aktiviteter under skoldagen tror vi mycket på att den fria leken ska få stort utrymme under eftermiddagen. Vi ska sträva efter att komplettera skolan genom att:- se fritidshemmet som ett komplement och inte som en förlängd skoldag, -i större utsträckning arbeta med fria val och på så vis ge barnen stor möjlighet att styra över sin tid,- uppmuntra kreativiteten i form av skapande, drama, uppträdanden, dans etc. -använda oss av naturen som lekoch skapandemiljö dels för att lära barnen att vara rädda om vår miljö, -erbjuda barnen daglig fysisk aktivitet. Elevgrupperna sammansätts på följande vis: 1. Varje avdelning har maximalt 40 elever 2.

51 Varje avdelning delas upp i mindre grupper beroende av ålder, vanligtvis i grupper om 10 elever. 3. Elevgruppers sammansättning bygger även på elevernas särskilda behov 7 c) Inflytande och ansvar Redogör för hur man i fritidshemmet kommer att arbeta med att ge barn och elever ett ökat ansvar och inflytande med hänsyn till ålder och mognad. Främst arbetar vi aktivt med våra ledord som beskrivits ovan, dvs:- trygghet- livsglädje- social kompetens- respekt- Kunskap Ur ledorden lyfter vi fram följadne delar: -Trygghet genom regler och rutiner, kontinuerlig dialog med hemmet och genom n att se varje individ -Livsglädje genom att barnet ska få positiv uppmärksammhet varje dag, mycket tid för lek -Social kompetens genom att vi ska låta barnen delta/ingå i olika gruppkonstellationer, få frihet under ansvar, öva på konflikthantering, få möjlighet och träning i att föra fram sina ideer, ta ansvar för undanplockning och städning samt uppmuntras till att vara goda förebilder- respekt genom att vi ser det som självklart att barnen har ett bra bemötande mot andra barn och vuxna, alla tar ansvar det de säger och gör, vi löser konflikter tillsammans med barnen genom dialog och strävar efter att de med stigande ålder kan klara av att lösa konflikter på egen hand, barnen är aktsamma om vår yttre och inre miljö, vi använder ett vårdat språk, vi tränar barnen i att visa hänsyn och respektera varandras olikheter samt vi har nolltolerans mot kränkande behandling- Kunskap genom fritidshemspedagogik och metodik där barnen breddar och fördjupar sin teoretisk, praktiska och sociala kunskap. 7 d) Särskilt stöd Redogör för hur man i fritidshemmet kommer att arbeta med att identifiera och tillgodose behov av stöd till barn som behöver det. Om det genom uppgifter från fritidshemmets personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, säkerställer rektorn att behovet utreds. Om utredning visar att eleven behöver särskilt stöd, ser rektor till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet framgår vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Rektorn kommer att vara ansvarig för detta arbete. Genom ett nära samarbete med grundskolan skall åtgärder både genomsyra skolan och fritidshemmet. Vi avser att vara tydlig om måluppfyllelsen och i detta arbete blir lärarnas arbete med att upptäcka elever med behov av särskilt stöd viktigt. Skolans specialpedagog ska vara delaktig i denna process och den som kan assistera eller leda denna process beroende på lärarens specialpedagogiska kompetens. Specialpedagog ska ingå i elevvårdteamet. Här ska frågeställningar tas upp som rör elever som är relevant för kartläggningen av eleven eller om t. ex logopedutredning eller annan specialistkompetens behövs. Rektorn bär det yttersta ansvaret för detta arbete. Varje termin ska ele~ers utveckling följas, för att ge möjligheter att ge stöd på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Tidiga insatser är en viktig del i vår verksamhet för att eleverna ska framgångsrikt klara sina grundskalestudier och senare studier. Ansökningsid: Gr 2013/32802

52 8. Mottagande och urval 8 a) Mottagande till förskoleklass Ange vilka villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i färskoleklassen enligt 9 kap 17 skollagen. 0Förskoleklassen kommer att vara öppen för alla elever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen. D Mottagande i färskoleklassen kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Redogör närmare för vilka elever som avses. 8 b) Mottagande till grundskolan Ange vilka villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i grundskolan enligt 10 kap 35 skollagen. 0Grundskolan kommer att vara öppen för alla. D Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd. Redogör närmare för vilka elever som avses. D Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för. Redogör närmare för vilka elever som avses. 8 c) Färdighetsprov från och med årskurs 7 OFärdighetsprov kommer att anordnas enligt 9 kap skolförordningen. Redogör för vilka ämnen och årskurser som omfattas av provet. Redogör också för vilka moment som kommer att ingå i provet, vem/vilka som kommer att bedöma provet, hur provet kommer att bedömas samt hur provets resultat kommer att ligga till grund för en plats på skolenheten. Redogör även för vilka särskilda färdigheter som utbildningen kräver. 8 d) Urvalsgrunder Ange vilka urvalsgrunder som kommer att gälla vid fler sökande än antal platser. Ange även i vilken ordning urvalsgrunder kommer att tillämpas. Förskoleklass 1 Syskonförtur 2 Anmälningsdatum

53 3 4 Grundskola Om skolenheten har en försko leklass och avser ge förtur för försko leklasselever bör detta anges som första urvalskriterium. 1 Inskriven i förskaleklass vid Thoren Framtid 2 Syskonförtur 3 Anmälningsdatum 4 Ansökningsid: Gr 2013/ skolenhetens ledning och personal 9 a) Rektor - behörighetskrav 0För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Huvudmannen kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 9 b) Lärartäthet - försko leklass Ange beräknat antallärare i förskaleklassen uttryckt i personer och antal tjänster. Läsår 1 Läsår 3 Fullt utbyggd förskaleklassen förskaleklassen förskaleklass Personer Tjänster Personer Tjänster Personer Tjänster 2 1,2 2 1,2 2 1,2 9 c) Lärartäthet-grundskola Ange endast för de årskurser ansökan avser beräknat antallärare i grundskolan uttryckt i personer och antal tjänster. Läsår 1 Läsår 3 Fullt utbyggd grundskolan grundskolan grundskola Personer Tjänster Personer Tjänster Personer Tjänster d) Personaltäthet - fritidshem Ange beräknad personaltäthet i fritidshemmet uttryckt i personer och antal tjänster.

54 läsår 1 fritidshem läsår 3 fritidshem Fullt utbyggt fritidshem Personer Tjänster Personer Tjänster Personer Tjänster 3 2,8 3 2,8 3 2,8 9 e) Lärarnas utbildning samt registerkontroll För undervisningen i en förskaleklass och i en grundskola ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Övergångsbestämmelser avseende lärarlegitimation framgår av lag (2010:801) om införande av skollagen. Den som erbjuds en anställning inom skolenheten ska lämna utdrag ur belastningsregistret 0Huvudmannen för förskaleklassen/grundskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13, skollagen. 0Huvudmannen för förskaleklassen/grundskolan kommer att följa kraven på registerkontroll av personalen enligt 2 kap skollagen. 9 f) Fritidshemspersonalens utbildning samt registerkontroll För undervisningen i fritidshemmet ställs krav på personalens utbildning. Personalen ska ha sådan utbildning att elevernas utveckling och lärande främjas. Den som erbjuds en anställning i fritidshemmet ska lämna utdrag ur belastningsregistret. 0Huvudmannen för fritidshemmet kommer att följa kraven på personalens utbildning och erfarenhet enligt 2 kap. 14 skollagen. 0Huvudmannen för fritidshemmet kommer att följa kraven på registerkontroll av personalen enligt 2 kap skollagen. Ansökningsid: Gr 2013/ Elevhälsa 10 a) Tillgång till elevhälsa Redogör för hur eleverna får tillgång till elevhälsa. Ange om huvudmannen avser att anställa personal eller överlämna uppgifterna på entreprenad. Skolan avser ha anställd personal. 10 b) Elevhälsans funktioner Ange vilka funktioner inom elevhälsan som skolenhetens elever kommer att ha tillgång till. Eleverna får tillgång till ett elevhälsoteam som består av skolsköterska, kurator, skolpsykolog, studieoch yrkesvägledare samt specialpedagog. l samtliga fall genom anställd personal. skolhälsovården säkerställer TherenGruppen genom att anställa en legitimerad sjuksköterska. skolläkare anställs på timmar. skolsköterskans uppgift är att: Genomföra hälsokontroller, hälsorådgivning och vaccinationer Spåra ungdomar som far illa Motverka drogmissbruk, smittspridning och

55 samlevnadsproblem Påverka miljön i skola och på fritid Ha särskilt ansvar för elever med handikapp Förmedla sjukvårdskontakt med annan samhällsservice säkerställa att alla elever på gymnasiet får en likvärdig skolhälsovård 10 c) Elevhälsans roll Redogör för elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll. Elevhälsans roll toll är främst förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan arbetar för att bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa.eievhälsan arbetar även med mer generellt inriktade uppgifter som rörelevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet motkränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger,jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning.eievhälsan stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan därför ett särskilt ansvar föratt undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling.även om elevhälsans fokus i första hand är förebyggande ochhälsofrämjande, är det även vara möjligt för eleverna att få hjälp medenklare sjukvårdsinsatser. Ansökningsid: Gr 2013/ studie- och yrkesvägledning 0Skolenheten kommer att erbjuda eleverna i grundskolan studie- och yrkesvägledning (SYV) så att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses enligt 2 kap skollagen. Ansökningsid: Gr 2013/ skolmåltider - grundskola 0Skolenheten kommer att ha ett system som kontinuerligt säkerställer att de skolmåltider som serveras är näringsriktiga enligt 10 kap 10 skollagen. Ansökningsid: Gr 2013/ Undervisning i modersmål och svenska som andraspråk 13 a) Modersmålsundervisning 0Förskoleklassen kommer att medverka till att elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål enligt 9 kap. 10 skollagen. 0Grundskolan kommer att erbjuda modersmålsundervisning enligt 10 kap. 7 skollagen och 5 kap 7-13 skolförordningen. 13 b) Svenska som andraspråk Undervisning i svenska som andraspråk ska om det behövs anordnas för elever i grundskolan som har ett annat språk än svenska som modersmål, elever som har svenska som modersmål och som har

56 tagits in från skolor i utlandet samt invandrarelever som har svenska som umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna.!tig rundskolan kommer att erbjuda undervisning i svenska som andraspråk enligt 5 kap skolförordningen. Ansökningsid: Gr 2013/ Lokaler och utrustning 14 a) Nyetablerad skolenhet Redogör för skolenhetens planerade lokaler (ange yta och adress). Bifoga ett skriftligt underlag som visar att angivna lokalalternativ kan bli aktuella. Detta bör göras genom intyg som visar att de fastighetsföretag som huvudmannen varit i kontakt med kommer att kunna hyra ut eller sälja fastigheten. Bifoga även ritning. Se avsnitt 17. TherenGruppen har ett väl etablerat nätverk av fastighetsägare och mäklare i hela Sverige. Att ta fram lokaler är en process som innefattar både pedagogisk personal, fastighetsägare, mäklare och kommunen. Processen avslutas först när skolinspektionen gett sitt godkännande till TherenGruppen som huvudman, samt att beslutet inte längre kan överklagas och därmed skrivs avtal om att hyra lokalen. l Huddinge har vi hittat lämpliga lokaler på Regulatorvägen 21. l fastigheten finns idag 1000kvm lediga som redan hyrs av ThorenGruppen. Fastigheten inrymmer idag två gymnasieskolor och är godkänd för skolverksam het. l anslutning finns mer yta att hyra vid behov. 14 b) Utökad skolenhet Redogör för hur skolenhetens avser att utöka befintliga lokaler (ange yta för utökning samt för hela skolenheten och skolans adress). 14 c) Fritidshem - lokaler Redogör för hur lokalerna för fritidshemmet kommer vara utformade. Verksamheten kommer vara en del av grundskolan, samt dela vissa faciliteter med grundskolan för att skapa en smidig övergång och samarbete mellan grundskola och fritidshem. Fritidshemsverksamheten kommer förfoga över ca 200kvm ensamt, övriga lokaler delas med grundskolan. Tilllokalerna finns även en utemiljö samt att vår fritidsverksamhet bygger på att vi hela tiden strävar efter att skapa verksamhet utanför fritidshemmets väggar för att öka kvaliteten på undervisningen. Vi ska sträva hitta aktiviteter utanför skolan i form av skapande, drama, uppträdanden, dans etc.- använda oss av naturen som lek- och skapandemiljö dels för att lära barnen att vara rädda om vår miljö, -erbjuda barnen daglig fysisk aktivitet. 14 d) Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallokaler och utrustning. Ange i vilken utsträckning speciallokaler ska hyras. Om skolenheten avser att hyra specialloka ler, bifoga ett skriftligt underlag som styrker tillgången till speciallokaler och utrustning.

57 Hem- och konsumentkunskap l skolan kommer finnas speciallokaler för de behov som finns inom hem- och konsumentkunskap vid skolan. Idrott och hälsa Skolan avser hyra externa lokaler vid större delen av undervisningen i idrott och hälsa. TherenGruppen har sedan tidi~are avtal med Huddinge kommun gällande hyra av idrottslokaler för våra nuvarande gymnasieskola i Huddinge, Yrkesgymnasiet. Thoren Framtid avser att använda samma avtal gällande idrottslokaler.dessutom strölokaler för t ex skridsko och simning. Naturorienterande ämnen (biologi, fysik, kemi och teknik) l skolan kommer finnas speciallokaler för naturorienterande ämnen (biologi, fysik, kemi och teknik). Textil-, trä- och metallslöjd l skolan kommer finnas speciallokaler för textil-, trä- och metallslöjd. 14 e) Skolbibliotek- tillgången till Redogör för hur huvudmannen kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Om huvudmannen avser att sluta avtal med närliggande skolenhet eller bibliotek ska intyg som visar att huvudmannen kommer att få tillgång till skolbibliotek bifogas. Om skolbiblioteket inte kommer att finnas i skolenhetens lokaler ange avståndet mellan biblioteket och skolenheten. skolbiblioteket kommer finnas i skolenhetens lokaler. skolbiblioteket är en viktigt del av skolans pedagogiska koncept. Mer beskrivs nedan under punkt 14f. 14 f) Skolbibliotek- pedagogiska verksamheten Redogör för hur skolbiblioteket ska användas i den pedagogiska verksamheten. Vårt bibliotek är en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i Thoren Grundskolas pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. l vårt uppdrag ligger både att ge eleverna tillgång till ett relevant mediabestånd samt stödja eleverna i deras informationshämtning. Biblioteksverksamheten på Thoren Grundskola handlar därför inte om ett särskilt avskilt rum på skolan, utan om en ämnesövergripande verksamhet och ett biblioteksbaserat arbetssätt för våra elevers utveckling av kunskaper och färdigheter, ett stöd i det nationella uppdraget såsom det uttrycks i läroplaner och andra styrdokument Observera dock att skolbiblioteket förfogar över ett fysiskt rum som alltid ska strävas efter att vara i en central del av skolbyggnaden där samtliga fysiska volymer finns uppställda samt att terminaler för elevernas sökningar finns uppställda. Biblioteket är en resurs för våra elever och lärare, härigenom förmedlas kunskap och tankar som ärgrundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Att utveckla elevers förmåga till kritiskt tänkande, informationssökning och användning av olika medier är ett viktigt uppdrag för Thoren Grundskola i ett demokratiskt samhälle. skolbibliotekets nya roll som informationsförmedlare i ett elektroniskt uppkopplat samhälle ställer nya krav på vår skolbiblioteksverksamhet Det är här viktigt att vi bistår eleverna med stöd i informationssökningen samt att vi ser vårt mediabestånd och biblioteksverksamheten som en naturlig del av vår undervisning.progress OCH MEDIABEsTÅNDET Vårt biblioteks mediabestånd består av en kombination av en mängd olika media. Förutom de fysiska traditionella böcker, så består det av en balanserad tillgång på uppslagsverk(t ex har varje elev en webbinlogg till

58 Nationalencyklopedin), videofilmer, e-böcker, ljud böcker, tidningar och databaser. Det fysiska beståndet av böcker vid Thoren Grundskola kommer att successivt utvecklas, där vi år 1 har minst 500 fysiska volymer i vårt bibliotek. Volymerna kommer bestå både av skönlitteratur och facklitteratur. Utgångspunkten för eleverna på Thoren Grundskola är skolans datorer som ger tillgång till elevernas lärplattform Progress M, vilket är tillgänglig för eleverna oberoende av tid och rum. Elever som önskar kan även koppla samman sin dator med terminaler i biblioteket för att underlätta sökandet. Genom Progress ges tillgång till det elektroniska mediabiblioteket oberoende av tid och rum. Progress handlar främst om att länka vidare eleverna till kunskapsinnehållet i biblioteket, på samma sätt som alla bibliotek arbetar med datoriserade sökverktyg vid bibliotekets datorer. skillnaden är bara att vid Thoren Grundskola har samtliga elever tillgång till sökdatorer. Framtidens kunskapsförmedling kommer ske via elektronisk media, det insåg redan skaparna av National Encyklopedin på 80-talet, vilket gör att framtida utveckling av vårt bibliotek huvudsakligen kommer ske i form av en successiv utveckling av det elektroniska media beståndet. Dock kommer även de fysiska volymerna hållas uppdaterade. Nyförvärven av fysiska volymer kommer varje år uppgå till8 procent av beståndet. Successivt kommer därför även det fysiska beståndet av volymer utvecklas. För att uppfylla läroplanen och ämnesplanernas mål är det ett krav att biblioteket används kontinuerligt i elevernas utbildning. Läraren har en nyckelroll i utvecklingen av biblioteksverksamheten samt elevernas användning av Progress. Det är viktigt att varje lärare är väl förtrogen med materialet i Progress samt kontinuerligt ger återkoppling om hur vi successivt bör utveckla mediabeståndet.folkbibliotek/stadsbibliotek En del i Thoren Grundskolas biblioteksverksamhet är även att ha ett nära samarbete med närliggande folkbibliotek/stadsbibliotek. Att skapa en förtrogenhet för folkbibliotekets verksamhet är en viktig del i att utveckla våra elever som individer och samhällsmedborgare i dagens kunskapssamhälle. Varje skola skall därför ha ett nära samarbete med folkbiblioteket så att varje elev kontinuerligt under utbildningen besöker och utvecklar kunskap om dess media bestånd. Folkbiblioteket har ett bredare nationell uppdrag än skolbiblioteket vilket gör att folkbiblioteket på ett naturligt sätt kompletterar skolbiblioteket både gällande facklitteratur och skönlitteratur. Ansökningsid: Gr 2013/ Ekonomi 15 a) Avgifter 0Skolenheten kommer att vara avgiftsfri för eleverna i enlighet med 9 kap. 8 samt 10 kap. 10 skollagen. 15 b) Avgift fritidshemmet Avgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar ut får inte vara oskäligt höga. Om ni avser att ta ut avgift för eleverna i fritidshemmet, redogör för avgiftens storlek samt för hur den har beräknats. Ersättning kommer krävas av enligt kommunens norm. 15 c) Etableringskostnader Ange under vilka kostnadsposter och med vilka belopp etableringskostnader finns redovisade i budgeten. Om etableringskostnader inte finns redovisade i budgeten ange varför och hur stora dessa beräknas bli.

59 Under punkt lsg finns en likviditets budget; Den visar årets likviditetsbehov för år l. skolinspektionens frågeteställning antas därför avse vilka utbetalningar som TherenGruppen måste ha täckning för, i form av externt kapital eller eget kapital, innan skolstart. Etableringskostnaderna för ansökningarna som TherenGruppen lämnat in består främst av följande poster: Rekrytering Lokalhyra Personal (Löner) MarknadsföringRekrytering (Posten Rekrytering i redovisad likviditetsbudget i ansökan)loo% av rekryteringskostnaden för respektive ansökan i likviditetsbudgeten inträffar innan skolstart.t.okalhyra (Posten Lokalhyra i redovisad likviditetsbudget i ansökan)9% av lokalhyran för respektive ansökan i likviditetsbudgeten inträffar innan skolstart. Vid våra skolstarter fördelas eventuella ombyggnadskostnader för lokalen ut på hela kontraktstiden och därför betalas den initiala ombyggnadskostnaden av hyresvärden. Hyreskostnaden inkluderar därmed ombyggnadskostnader. Personal {Posten skolledning, Lärare, Administration, i redovisad likviditetsbudget i ansökan)8% av lönekostnaden för respektive ansökan i likviditetsbudgeten inträffar vid skolstart (första lönen utbetalas normalt 25 augusti respektive år). Eftersom vi följer kollektivavtalets reglerade antal arbetsdagar {194) så inträffar normalt aldrig mer än 10 planeringsdagar innan skolstart.marknadsföring {Posten lnfo och annonsering i redovisad likviditetsbudget i ansökan)loo% av marknadsföringskostnaden för respektive ansökan i likviditetsbudgeten inträffar innan skolstart.sammanfattning etableringskostnadovanstående kostnader är de kostnader som inträffar innan skolstart. Andra kostnader inträffar först efter skolstart och är då en del av likviditetsbudgeten. Här finns t ex leasingavtal för möbler där första fakturan kommer först två månader efter skolstart. Att observera är dock att det även inträffar vissa intäkter innan skolstart, elevintäkterna pågår nämligen från l juli-30 juni respektive läsår. Normalt inträffar minst 1/12 av årsintäkterna innan skolstart. 15 d) Bidragsbelopp Redovisa hur bidragsbeloppet har beräknats per skolform. Ange till exempel om summan grundats på kontakter med kommunen eller liknande. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive verksamhet. Bidragsbeloppen beräknas grundat på information från skolans säteskommun. Trots att det kan bli vissa elever som även skrivs in från kranskommuner har endast detta belopp använts. Beloppet avser bidragsbeloppet för år e) Övriga inbetalningar /intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa styrkas. Redovisa separat hur de har beräknats och bifoga underlag som styrker beloppet. Se avsnitt 17. Ej aktuellt. 15 f) Resultatutveckling Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år tre redovisa när verksamheten beräknas generera ett positivt resultat. Ej aktuellt. 15 g) Likviditetsbudget och Resultatbudget Samtliga utbetalningar/kostnader för etableringen ska ingå i budgeten.

60 Likviditetsbudget Resultatbudget Inbetalningar Läsår 1 Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag Kommunalt bidrag försko leklass o försko leklass o 7 4 Kommunalt bidrag Kommunalt bidrag grundskola 50 grundskola so Kommunalt bidrag Kommunalt bidrag fritidshem o fritidshem o 9 9 Avgift fritidshem Lån 1) Avgift fritidshem Övriga intäkter Ägartillskott 2) Finansiering med egna Summa intäkter medel3) Övriga inbetalningar 4) Kostnader Summa inbetalningar Personal Utbetalningar Personal 70 skolledning Lärare förskaleklass Lärare grundskola skolledning o o o Lärare förskaleklass 5) Personal fritidshem o o o Lärare grundskola 5) o Administration Personal fritidshem 5) Rekrytering o Fortbildning Administration Rekrytering Lokaler/utrustning Lokalhyra Fortbildning o o o Lokaler/utrustning Service Lokalhyra Kontorsutrustning o Läromedel

61 Möbler Litteratur/utrustning/skol Datorer Service Ko n to rs utrustning Telefon, kopiator m m Läromedel bibliotek Programvaror, licenser Övrigt lnfo och anno11sering Elevhälsa skolmåltider Litteratur/utrustning/skol o o o bibliotek Programvaror, licenser Övrigt lnfo och annonsering Elevhälsa skolmåltider o studieresor m m Försäkringar SYV Finansiella poster Räntor Avskrivningar studieresor m m Möbler Försäkringar Datorer SYV Telefon, kopiator m m Finansiella poster Summa kostnader Räntor Vinst/Förlust Amorteringar 3 3 l Summa utbetalningar Över-/underskott o Lån: Styrk posten lån med aktuellt fånelöfte från till exempel bank. Av fånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut. Ägartillskott: Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg samt t ex kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå. Finansiering med egna medel: Avser finansiering med egna medel, till exempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. Styrk posten med till exempel aktuell årsredovisning. Övriga inbetalningar: Tillskott av medel som inte omfattas av ovanstående poster. styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravta l,

62 inbetalningar från medlemmar eller liknande. Personalkostnader: Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna antalet lärar-/personaltjänster. Ansökningsid: Gr 2013/ Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. Ansökningsid: Gr 2013/ Bilagor Handlingar som ska bifogas ansökan - Ange bilagenummer. Fullmakt för den kontaktperson som företräder sökanden hos statens skolinspektion. 1 Intresseundersökning eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Uppgifterna ska ligga till grund för sökandens budget och visa att sökanden kan få ett tillräckligt stort antal elever till de sökta utbildningarna. 4 Ritning över tilltänkta skollokaler. Sökandens senaste årsredovisning. 2 Intyg avseende extern finansiering av utbildningsverksamheten. Aktiebolag- Registreringsbevis från Bolagsverket Av registreringsbeviset ska framgå att bolaget ska bedriva sådan utbildningsverksamhet som ansökan avser. 1 Vid utökning av verksamheten ska dessutom följande bifogas Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten. 3 Plan mot kränkande behandling. Övriga bilagor Egna dokument som komplement till läroplanen. Lokaler- intyg från fastighetsföretag. Speciallokaler -intyg från exempelvis kommun eller fastighetsföretag. skolbibliotek- intyg från bibliotek. Bilagor till denna ansökan Namn Bilaga 1-01 Registreringsbevis TGAB.pdf Bilaga 2-02 Årsredovisning TGAB.pdf Nr 1 2 Bilaga 3- Bilaga 3 -Systematiskt kvalitetsarbete.pdf 3

63 Angående bilagor Om efterfrågade bilagor saknas, redogör för orsaken till att de efterfrågade bilagorna inte bifogats till ansökan. Intresseundersökningen är avslutad, dock har tyvärr sammanställningen av data n blivit fördröjd vilket gör att elevprognosen inte kan bifogas just nu. Den kommer dock skickas snarast i februari till Skolinspektionen. Gr 2013/32802 Ansökan avser Ansökan om godkännande som huvudman för fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem, Årskurser: Förskoleklass, Åk 1-9, Thoren Framtid i Huddinge kommun Ort och datum Underskrift av firmatecknare/behörig företrädare för sökanden Namnförtydligande En fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska ha kommit in till skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Följ instruktionerna till ansökningsblanketten och statens skolinspektions föreskrifter om ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola (SKOLFS 2011:154). Genom underskriften försäkrar du på heder och samvete att uppgifterna i ansökan och därtill bifogade handlingar är sanna.

64

65 ~\t;\ \~::[:;:;il' skolinspektionen Januari (4) Att yttra sig till skolinspektionen om fristående fritidshem, förskoleklass, grundskolor och grundsärskolor - Om skolinspektionens och kommunernas olika roller vid etablering av fristående skolor Inledning skolinspektionen har fått in en ansökan om att få starta fristående fritidshem, förskoleklass och/eller starta eller utöka verksamheten vid en fristående grundskola/grundsärskola i er kommun. Vi vill därför få ett yttrande från er om vilka konsekvenser en eventuell etablering av en fristående verksamhet skulle få för den kommunala verksamheten. Det kan till exempel gälla ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska konsekvenser. Kommunens yttrande är ett viktigt underlag för skolinspektionens prövning av ansökan. Syftet är att bedöma om etableringen av en den sökta utbildningen vid den fristående verksamheten skulle medföra påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen. Kommunens roll Kommunen bör till sitt yttrande bifoga en beskrivning av konsekvenserna av en etablering. Konsekvensbeskrivningen bör bl.a. visa på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppkommer vid start av den planerade utbildningen vid den fristående verksamheten. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år. Det framgår av förarbetena att valfriheten för vissa elever inte får inskränka andra elevers frihet att välja att gå i en skola nära hemmet. T.ex. kan tillkomsten av en fristående skola medföra att en landsorts- eller glesbygdskommun tvingas att lägga ned en redan befintlig skola vilket kan medföra att avståndet till närmaste kommunala skola avsevärt ökar för elever i någon del av kommunen. Det förekommer även att fristående skolor bildas av kommunala skolor som kommunen har bestämt sig för att avveckla. Detta kan leda till bestående kostnadsökningar för kommunen. För att skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av följderna av en etablering bör kommunen till sin konsekvensbeskrivning bifoga följande: Skolinspektionen. Box 23069, Stockholm. Telefon:

66 f':\ \~?s,p 1 skolinspektionen 2 (4) Befolkningsprognos för den ålderskategori av elever i kommunen som skulle vara aktuell för den sökta skolan. Prognosen ska minst innefatta kommande fem år, helst tio år. En sammanställning av samtliga fritidshem, förskoleklasser, grundskolor/grundsärskolor i kommunen. Sammanställningen bör även inkludera elevantal per årskurser er skola. Information om andel elever från närliggande kommuner som går i skola i lägeskommunen. Informationen bör avse sökt skolform innevarande och föregående läsår. Information om andel elever från lägeskommunen som går i annan kommun. Karta över grundskolornas eller grundsärskolornas placering i kommunen med uppgift om elevantal och årskurser per skola. Beskrivningen bör även visa vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser den planerade fristående skolan skulle få för kommunens skolväsende. skolinspektionens roll skolinspektionens ska enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800) lämna ett godkännande om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen om utbildningen inte innebär påtagligt negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Källor 2 kap. 5.skollagen (2010:800). Proposition (1995/96:200) Fristående skolor m.m., sid samt sid Bilaga: Checklista över bilagor som bör bifogas till kommunyttrande Skolinspektionen. Box 23069, Stockholm. Telefon:

67 n t;\.. \;>- -::::> Skohnspekhonen Januari (4) Bilaga 1 - Checklista över bilagor som bör bifogas till kommunyttrande Markera de bilagor som bifogats yttrandet. Elevunderlag för sökt skola i kommunen innevarande läsår och ett antal år Befintliga kommunala och fristående fritidshem, förskoleklasser, grundskolor/grundsärskolor inom kommunen. Befolkningsprognos för den ålderskategori av elever i kommunen som skulle vara aktuell för den sökta skolan. Prognosen ska minst innefatta kommande fem år, helst tio år. Grundskola/ grundsärsko la: En sammanställning av samtliga fritidshem, förskoleklasser, grundskolor/grundsärskolor i kommunen. Sammanställningen ska gärna även inkludera elevantal och årskurser per skola. Eventuella elevflöden över kommungränsen. Information om andel elever från närliggande kommuner som går i skola i lägeskommunen. Informationen bör avse sökt skolform innevarande och föregående läsår. Information om andel elever från lägeskommunen som går i annan kommun. Skolinspektionen. Box 23069, Stockholm. Telefon:

68 ~f':\ ~/ skolinspektionen 4 (4) D Geografisk karta över kommunala och fristående grundskolor/grundsärskolor i kommunen. D Eventuella övriga uppgifter Geografisk karta över grundskolomas eller grundsärskolornas placering i kommunen med uppgift om elevantal och årskurser per skola. Skolinspektionen. Box 23069, Stockholm. Telefon:

69 THORENGRUPPEN Sid: 1 av 2 Systematiskt kvalitetsarbete ThorenGruppen som huvudman har ett tydligt ansvar att systematiskt och kontinuerligt planera, föija upp och utveckla de utbildningar vi bedriver. Kvalitetsarbetet syftar främst till utveckling, men också till att kontrollera att resultat, processer och förutsättningar ligger på avsedd nivå. Systematiken bygger vi kring följande modell, som utgör grunden i det systematiska kvalitetsarbetet: Roll- och resursfördelrllng Genomförande Inom området mål ingår förutom de nationella målen fastställda i lag och förordningar, främst den skolplan som fastställs av huvudmannen. skolplanen är fastställd på 3 år, men uppdateras årligen utifrån hur verksamheten utvecklas. Utifrån skolplanen, samt åtgärdsredovisningar skapas årligen en verksamhetsplan. Verksamhetsplanen skapas lokalt på skolan, men skall godkännas av huvudmannen. Till skolplan och verksamhetsplan finns även en skolpärm med beskrivning av processer och rutiner på främst enhetsnivå, en form av kvalitetsmanual, som samtliga medarbetare på skolorna får ta del av. En granskning av måluppfyllelsen sker kontinuerligt i form av: Verksamhets bedömningar V Norrlandsg UMEA vxl: info@thorengruppen.se BankGiro: inneharf-skattesedel fax: Org-nr: VAT-nr:SE

70 :fl! THORENGRUPPE.N Sid: 2 av 2 Utvärderingar Självskattningar Kvalitetsindikatorer Verksamhetsbedömningar genomförs dels lokalt på skolan av rektor samt medarbetare, men även i form av verksamhetsbesök av huvudmannen. Utvärderingar av måluppfyllelsen sker dels lokalt på skolan, men även styrda utvärderingar i form av enkäter där samma enkät genomförs på samtliga huvudmannens skolor. Enkäter genomförs i tre former: 1. Övergripande elevenkäter på skolnivå (2 ggr/ år) 2. Övergripande medarbetarenkäter på skolnivå (1 ggn/ år) 3. Kursenkäter (två enkäter/år i varje ämne) Enkätresultat sammanställs digitalt och kan därför användas för jämförelser och analyser av måluppfyllelse. Regelbundet genomförs även självskattningar bland rektorer och medarbetare. Självskattningarna lyftar fram viktiga utvecklingsfrågor och skapar främst möjligheter till förebyggande diskussioner kring viktiga utvecklingsområden. Checklistor tillsammans med självskattningar används vid uppstarter av skolor för att kvalitetssäkra att samtliga processer fungerar/kommer igång vid skolstart. Kvalitetsindikatorer används nationellt på samtliga huvudmannens skolor. Kvalitetsindikatorerna har som syfte att dels lyfta upp viktiga kvalitetsindikatorer på en skola, men även för att kvalitetssäkra viktiga processer på skolan och ge tydlig återkoppling till huvudmannanivå och enhetsnivå om när verksamheten inte fungerar tillfredsställande. Kvalitetsindikatorerna följs upp månadsvis. Den granskning som genomförs leder till en mål- och åtgärdsredovisning som genomförs 4 ggr per år och redovisas samt godkänns av huvudmannen. Åtgärdsredovisningen skall innehålla en analys och bedömning av resultat och förbättringsarbete från föregående åtgärdsredovisning samt den nyligen genomförda granskningen. Granskning, samt analys och bedömning sker i samverkan mellan rektor, medarbetare, elever och vårdnadshavare. Åtgärdsredovisningen skall innehålla konkreta åtgärder som är tidsatta, ansvarsbestämda, specifika, mätbara samt realistiska. Åtgärdsredovisningen skall vara utvecklingsorienterad och leda till kontinuerliga förbättringar som följs upp senast vid utformningen av en ny åtgärdsredovisning. Utifrån åtgärdsredovisningen initieras utvecklingsåtgärder på skolan vilket granskas och mäts vid nästa granskning. Årligen sammanställs en större åtgärdsredovisning och kvalitetsrapport för varje skola som presenteras och godkänns av huvudmannen. Granskningar, åtgärdsredovisningar samt kvalitetsrapport leder till en revidering av skolplanen samt utvecklingen av en ny verksamhetsplan för varje skola. V Norrlandsg UMEA vxl: info@thorengruppen.se BankGiro: inneharf-skattesedel fax: Org-nr: VAT-nr:SE

71 ÅRSREDOVISNING och KONCERNRED OVISNING f"ör Thorengruppen AB Org.nr Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret Innehåll - förvaltningsberättelse -resultaträkning -balansräkning - ställda säkerheter och ansvarsförbindelser - kassaflödesanalys - tilläggsupplysningar - underskrifter Sida 2 4 s j

72 Thorengruppeu AB Org.m FÖRVALTNlNGSBERÅTTELSE Styrelsen och verl<ställande direktören får härmed avlämna årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret i Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, KSEK, om ej annat anges. Verksamheten Utbildningsbran,schen i allmänhet och friskolor i sylmerhet har haft ett späm1ande, men omvälvande år, främst då för att förändringarna i den nya gymnasiereformen börjat slå igenom på allvar. Trots mediedebatter om skattefinansierad verksamhet och minskade elevkullar så står sig TherenGruppens verksamhet väldigt bra., Våra siffror visa på att vi kontinuerligt tar marknadsandelar. TherenGruppen har under året valt ätt fokusera på de processer som ktävs för att vara ett hållbart företag långt in i framtiden. Vi har jobat med ekonomiska system och kvalitetssystem vilket lett till kortsiktigt lägre resultat men som vi är öve1tygade om kanuner att gynna oss i framtiden. Vi har gj01t företagets forsta förvärv någonsin under det här året, även om tillträdet sker undet nästa rälcenskapsår. Företaget har alltså köpt upp Lemia Colleges gymnasieskolor i Malmö, Lund, Göteborg, Uddevalla, Lidköping och Stockholm och bilar tillsrumnans vå1t dotterbolag TI1oren Innovation School. Näm1ast året kommer vi att titta närmare på verksamheter som gör osskompletta som utbildningsföretag, såsom grundskola, vuxenutbildning och företagsutbildning. Flerårsjämförelse*, koncernen* /2011 Nettoomsättning Res. efter finansiella poster Balansomslutning soliditet(%) 26,4% 41,0% Kassalikviditet (%) 55,0% 111,0% Flerårsjämförelsc*, moderbolaget* 2011/ / / /2009 Nettoomsättning Res. efter finansiella poster B alansomslutning soliditet(%) 32,1% 42,0%- 46,0% 41,0% Kassalikviditet (%) 55,3% 171,0% 212,0% 159,0% ~Defmitioner av nyckeltal, se tilläggsupplysningar Sida 2 av 17

73 Tborengruppen AB Org.nr Resultatdis position Förslagtill disposition av bolagets vinst TiU årsstämmans förfogande står balanserad vinst årets resultat L ~~-~ styrelsen fareslår att i ny räkning övertares -~- 1! Beträffande bolagets resultat och ställning i övrigthänvisas till efterfoljande resultat- och balansräkningarmed tillhora11de tllläggsupplysningar. Sida 3 av 17

74 - ---~~~~-~ Thorengruppen AB Org.nr RESULTATRÄKNING Koncernen Moderbolaget ~ ~01 Not Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter... l o... ~..,.,.....,... - ~-~~ -~~~-F"''' Rörelsens kostnader Råvaror och fornödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar l Övriga rörelsekostnader o -43 o..., ~~~~- -~--, ;;,_--. --~-~~ ~ Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar 5 o -245 o -245 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 388 o 385 o Övriga ränteintäkter från koncernföretag o 226 o 289 Räntekostnader och liknande resultatposter ~~~ ~-.. ~~ ~~-~- ~----~--~-.. -~ ~ ,.._ ~- -~~ Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Avsättning till periodiseringsfond o o o Förändring av avskrivningar utöver plan o o l Mottaget koncernbidrag o o o Koncernbidrag... o o ~.- ~ ~ ~ -~~ ~ o o Resultat före skatt Skatt på årets resultat 6 l ~ ~~- Årets resultat Sida 4 av 17

75 --~---~----,,... Thorengruppen AB Org.nr BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Not Koncernen Moderbolaget Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill Övriga immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Uppskjuten skattefordran Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar o o o 8 5QO o 500 o ---~-----~ ~---~--~-~- ----~ ' ~ o 500 o o o o lo Oll ~ o o o 4426 o o o 400 o 4 l l o o o o ~-~.. ~ ~ ~- ~-~-~- -~ ~..,~~~- ~ ~--.. ~ ~~~-- ~-~~ l l Omsättningstillgångar Varulager m.m. Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuell skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR o --~ o ~~ ~ ~ Sida 5 av 17 ~

76 Thorengruppen AB Org.nr BALANSRÄKNING Not Koncernen Moderbolaget EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 13 Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Bundna reserver : _, ~-- --~ Fritt eget kapital Fria reserver Balanserad vinst eller fårlust Årets resultat Summa eget kapital , ,..,.,..._ ,~-~ ~--- -~ ,..._~ Obeskattade reserver Periodiseringsfond Ackumulerade avskrivningar utöver plan Summa obeskattade reserver Avsättningar Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar o o o o 451 l 491 ~ ~ v ~~~-r.-...,_.,_,.,._,~-- ~ ''"'"'- ~~ ~-~~ - o o o o Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder o o o --~~- - -~ ~ o o o Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till intresseföretag Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och fårutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder o o o o 3 3 o o ~ SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Sida 6 av 17

77 Titorengruppen AB Org,nt\ BALANSRÅKNING Koncernen Moderbolåget ~ Not POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Panter och därmed jämförliga säkerheter som hår ställts för egna skulder och ror förpliktelser som redovisats som avsättningar F öretagsinteckningar 9 i9i Summa ställda säkerheter AnsvarsfOrbindelser Borgensförbindelser till fonnån för koncemföretag o o o Moderbolaget har en generellt obegränad borgen mot Thoren hmovation School AB, Thorengruppen Fastighet i Malmö AB, Thorengrppen Fastighet i Stockholm AB Summa ansvarsförbindelser o o o Sida 7 av 17

78 Tborengruppen AB Org.nr KASSAFLÖDESANALYS Koncernen Moderbolaget Not ' Den löpande verksamheten Rörelseresultat l Justeringar får poster som inte ingår i kassaflödet Erhållen ränta mm o 289 Erlagd ränta Betald inkomstskatt o Kassaflöde från de11löpand~ verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital Minskning(+ )/ökning(-) av varulager/pågående arbete o Minslfuing(+)/ökning(-) av kundfordringar 7759 o o Minskning(+ )/ökning(-) av fordringar l Minskning(-)/ökning(+) av leverantörsskulder o o Minskning(-)/ökning(+) av kortfi istiga skulder Kassaflöde från den löp ande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av goodwill o o o Förvärv av övriga immateriella anläggningstillgångar o -500 o Förvärv av byggnader och mark o o o Förvärv av inventarier Förvärv av koncernföretag 11 o o Förvärv av andelar i intresseföretag o o -400 o Förvärv av längfristiga värdepapper o -100 o -100 Försäljning av långfristiga värdepapper o 30 o 30 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Koncernbidrag o o Upptagna långfristiga lån o o o Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten F6rändring av likvida medel Likvida medel vid årets böljan ~ Likvida medel vid årets slut Sida 8 av 17 ~-

79 Thorengruppen AB Org.nr T ILLÄGGS UPPLY S N INGA R ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Värderingsprinciper m. m. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Materiella anlåggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad värdeminskning och eventuella nedskrivningar. Tillgångarna skrivs av linjärt över tillgångamas nyttjandeperiod. Fordringar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Varulager m. m. Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet Nettoförsäljningsvärdet ha:r beräknats till försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Samtliga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal, vilket innebär att leasingavgiften Samtliga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal, vilket innebär att leasingavgiften kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Övrigt Pensionsutfåselse har tryggats med kapitalförsäkring som kostnadsförts under året. Avsättningar Som avsättning redovisas sådana förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller den tidpunkt då de ska infrias. statliga stöd Statliga stöd intäktsförs vid den tidpunkt när det har bedömts som rimligt att anta att bidraget kommer att erhållas och samtliga villkor kommer att uppfyllas. Stöd som inte är förknippat tned återbetalningsskyldighet intäktsförs alltid. Stöd som är förenat med återbetalningsskyldighet intäktsfors endast om det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att stödet inte kommer att återkrävas. statliga stöd som avser förvärv av tillgång skall reducera tillgångens anskaffningsvärde. Tjällsieuppdrag Inkomsten redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Företaget redovisar därför inkomst till nominellt värde (fakturabelopp) om ersättningen erhålls i likvida medel direkt vid leverans. Avdrag görs for lämnade rabatter. Sida 9 av 17

80 T~orengruppen AB Org.nr TILLÅGGSUPPLYSNINGAR Ränta, royalty och utdelning Ränta, royalty och utdelning redovisas som intäkt när det är sannolikt att företaget kommer att få de ekonomiska fårdelar som är fårknippade med transaktionen och när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt Definition av nycke/ial soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutning Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt justerat eget kapital Avkastning på totalt kapital Rörelseresultat med tillägg för finansiella intäkter, i procent av genomsnittlig balansomsluthing Kassalikviditet Omsättningstillgångar exkl. varulager i procent av kortfristiga skulder Koncernredovisning Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR l :00. Detta innebär att förvärvade dotterbolags tillgångar och skulder redovisas till marknadsvärde enligt en upprättad förvärvsanalys. Överstiger anskaffningsvärdet för aktier i dotterbolag det beräknade marknadsvärdet av bolagets nettotillgångar enligt förvärvsanalysen redovisas skillnaden som goodwill. Avskrivning på goodwill baseras på den beräknade ekonomiska livslängden. Koncernredovisningen omfattar, förutom moderbolaget, samtliga bolag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har kontroll enligt ÅRL l :4. Intresseföretag Investeringar i intressefåretag, i vilka koncernens röstinnehav är minst 20% och högst 50% redovisas i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden. Den ökning respektive minskning av intresseföretagets värde som uppkommer enligt kapitalandelsmetoden har ökat koncernens bundna reserver respektive minskat koncernens fria: reserver. Omriikni11g av utliimlska dotterfiretag Utländska dotterbolags bokslut har omräknats till svenska kronor enligt dagskursmetoden.. Dagskursmetoden innebär att samtliga tillgångar, avsättningar och övriga skulder omräknas till balansdagens kurs o.ch samtliga poster i resultaträkningen onrräknas till årets genomsnittskurs. Uppkomna omräkningsdifferenser förs direkt mot koncernens eget kapital. Sida 10 av 17

81 Thorengruppen AB Org.nr TILLÄGGs UPPLYSNINGAR UPPLYSNINGAR TILL ENSKILDA POSTER Not l Inköp och försäljning inom koncernen Koncernen Moderbolaget 2011/ / / /2011 Not2 Andel av försäljningen som avser koncernföretag Andel av inköpen som avser koncernföretag Leasjngavtal o o o o o o Koncernen Moderbolaget 2011/ / /2012 2Q10/2011 Under året har företagets leasingavgifter uppgått till Not 3 Personal Koncernen Moderbolaget 2011/ / / /2011 Medelantill llnstiilldll Medelantalet anställda bygger på av bolaget betalda närvarotimmar relaterade till en normal arbetstid. Medelantal anställda har varit 535,0 245,0 458,0 234,0 varav kvinnor 277,0 131,0 241,0 131,0 sjukfrånvaro sjukfrånvaro för samtliga anställda 2,92% 2,31% 2,92% 2,31% Andel av sjukfrånvaro som avser långtidsjukfrånvaro 54,74% 53,34% 54,74% 53,34% sjukfrånvaro för kvinnor 3,63% 2,62% 3,63% 2,62% sjukfrånvaro for män 2,18% 1,96% 2,18% 1,96% sjukfrånvaro för personal29 år och yngre 3,47% 2,15% 3,47% 2,15% sjukfrånvaro för personal år 2,27% 1,92% 2,27% 1,92% sjukfrånvaro för personal 50 år och äldre 4,76% 3,9% 4,76% 3,9% Sida Il av 17

82 Thorengruppen AB Otg.nt TILLÅGGSUPPLYSNINGAR Lölu!r, etslittlliltgttr m.m. Löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader har utgått med följ ande belopp: Styr~lsen och VD: Löner o't:h ersättningar Pensionskostnader ! Övrig~ -anställda: Löner och ersättningar Pensionskostnader "Bidrag o ; o , Sociala kostnader Summa styrelse och övriga Könsji)nlelniftg i styl'else och ji)retagsledlting Antal styrelseledamöter, varav kvinnor Antal övriga befattningshavare inkl. VD, varav kvinnor 7 15% 8 25% 8 25% o o 4 25% 8 25% 8 25% o o Not 4 Uppskjuten skattefordran Koncernen Moderbolaget 2011/ / / /2011 Ingående saldo Årets förändring ~~-~ ~ l l Uppskjuten skattefordran per avser 26;3% på avsättningen för utbildningsresa för elever årskurs 3. Sida 12 av 17

83 Thorengruppen AB Org.nr TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Not 5 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgång Nedskrivningar Koncernen Moderbolaget 2011/ / / /2011 o 245 o 245 o 245 o 245 Not 6 Skatt på årets resultat Koncernen Moderbolaget 2011/ / / /2011 Aktuell skatt Uppskjuten skatt -2 l 031 l o Not 7 Goodwill Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående redovisat värde Koncernen Moderbolaget o o o ~- -- o o o o o o o o o o o o o o o ~ o o o Avskrivningar enligt plan beräknas på en nyttjandeperiod av 5 år. Not 8 Övriga immateriella anläggningstillgångar Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående redovisat värde Koncernen Moderbolaget o 500 o 500 o 500 o --~ ~--~ o A vs er rättighetsandel i systemutvecklingsföretag '. ;,.. ~- Sida 13 av 17

84 ~~. Thorengruppen AB Org.nr TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Not 9 Byggnader och mark Ingå(:nde 1;1nskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående rec.iovisat värde Redovisat varde byggnader Redovisat värde mark K.onc~men Moderbolaget ; ;.3() '"30 o 9277 o o o o o --~~ ~ -~- ~n---~~ ~ o o o o o o o o o o o o o,_......,.....,_ o,.._,_.~ o o ~ Avskrivningar enligt plan beräknäs på ertnyttjandeperiod av 20 år. Tllxerbigsvlirtle Taxeringsvärdet för bolagets fastigheter: varav byggnader: o o o o o o Not 10 Inventarier, verktyg och instauationef Koncernen M öderbolaget Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar Utgå~nd~ ackul1,1ulerade artskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försälj rungar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar ö -~-- ~-~ ~...,_.,...,...,.. l lo o ~ ~ o 782 o l ~- ~-~~ ~~-~ -~-- ~~- -~-... ~- - L-U~0-0 ~--~ Utgående redovisat värde Avskrivnin~ar enligt plan berliknas på en nyttjandeperiod av 5 år. Sida 14 av 17

85 Tborengruppen AB Org.nr TILLÅGGSUPPLYSNINGAR Not 11 Andelar i koncernföretag Moderbolaget Företag Organisationsnummer Säte Thoren Business Center Umeå Thorens Datahörna i Umeå AB ,.0718 Umeå Therengruppen Fastighet i Malmö AB Umeå Therengruppen Fastighet i Stockholm AB Umeå Therengruppen Fastigheter i Karlstad AB Umeå Thoren 1'111ovation School AB Umeå Baggböle Herrgård AB Umeå Antal/Kap. andel% l ,00% l ,00% l ,00% l ,00% ,00% ,00% ,00% Redovisat Redovisat värde värde o 50 o o Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderbolaget Upplupna intäkter F ömtbetalda hyreskostnader Upplupna inkomsträntor Övriga förutbetalda kostnader lo ~ Sida 15 av 17

86 Thorengruppen AB Org.nr TILLÅG GS UPPL Y SNINGA R Not 13 Eget kapital Koncernen Belopp vid arets ingång Förändring i koncerns struktur Förändring av egl;!tkapitaldel av Obeskattade reserver Resultätdisp. enl beslut av Bundnå Aktielcapital reserver o o o Fria reserver o o ~sstäln.man: Utd~ln:ing till aktie&gl:!re Förskjutruhg mellanbundna och fria reserver Åtets resultat Åtets omräkningsdifferens Belopp vid årets utgång o -767 o () Moderbolaget Belopp vid årets ingång Resultatdisp. enl. beslut av årsstämman: Utdelning till aktieägare Åtets vinst Belopp vid årets utgång Fritt eget Aktiekapital Reservfond lm p i tal ~-~~ Not 14 Upplysningar om aktiekapital Antal/värde vid årets ingång Antal/värde vid årets utgång Not 15 Periodiseringsfond Periodiseringsfond, taxering 20 l O Periodiseringsfond, taxering 2011 Periodiseringsfond, taxering 2012 Antal aktier l 000 l 000 Kvotvärde per aktie 100,00 100,00 Moderbolaget l ~ Sida 16 av 17

87 Thorengruppen AB Org.nr TILLÅGGSUPPLYSNINGAR Not 16 Avsättningar Koncernen Moderbolaget Utbildningsresa elever årskurs 3 Avsättning omstrukturering l o o o -~-- ~ Not 17 Upplupna kostnader och forutbetalda intäkter Lönerelaterade skulder Sktllder for sociala avgiftei" Övriga skulder Koncernen Moderbolaget 20U ~--- -;;, ;_ ~ ~ Umeå ~N~ t?~~.~/vj,l-- \~;:d Ann Kletbohm Håkan Boter "L- re" Vår rev'sionsberättelse har läl'i}lrtlts den 17 december ~ersrinzen ~rtktoriserad revisor Sida 17 av 17

88 REVISIONSBERÄTTELSE Till årsstämman i ThorenGruppen AB Organisation.snummei' "9290 RatJPOI't om lll'sj'cdovisningcn och koncernredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen for ThorenGruppenAB för räkenskapsåret l Styrelsens och verksiiiilande direktöreils ansvarfor årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret for att upprätta en årsredovisning och koncernr~;:dovisni:ng som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen ocl) for den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig for att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfcirt revisionen eilligt International standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utfor revisionen for att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncemredovisningen inte im1ehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan infom1ation i årsredovisningen och koncemredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta for hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncemredovisningen for att ge e11 rättvisande bild i syfte att utfonna granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständighetema, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagetsintema kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergtipande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisnin:gen och koncemredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncemens finansiella ställning per den 30 juni 2012 och av dessas finansiella resultat foi året enligt årsredovisningslagen. Förvalb1ingsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och konc;ernredovisningens övriga delar. Rappo1 t om andi a k av enligt lagar och andra f!lrfattninga Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat forslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller forfust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning får ThorenGruppen AB for räkenskapsåret Styr~lsens. oc_h verksläflan_de direkt_ö.r~ns ansvcw Det är styrelsen som har ansvaret for forslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är.styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret for förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om forslaget till dispositioner beträffatide bolagets-vinst eller forlu~t och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Somu11derlag får vårt uttal(lnde om styrelsens forslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller fårlust har vi granskat om förslaget är forenligt med aktiebolagslagen. Som under! ag for vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncemtedövisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och f<irhållanden_i bolaget for att kunna bedöma om någon styre\seledafl1ot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund for våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i forval thingsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet for räkenskapsåret. Umy;ä a~;j.'... december 9eloitte~. Vi tillstyrker därfor att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen for moderbolaget och for koncernen. 6vriga upplysningar Årsredovisningen och koncernredovisningen for räkenskapsåret "30 reviderades av en annan revisor som i sin revisionsberättelse daterad 15 november 2011 uttalade sig enligt standardutformningen om denna årsredovisning.

89 Thorengruppen AB Faststilllelseintyg Undertecknad styrelseledamot intygar härmed dels ätt denna k(lpia av årsredovisningen överensstäinmel' med ori~ihalet; dels att resultat- och balansräkhiilgenfastställts på årsst!ithma Stämmiui beslöt också att godkänna styrelsens rurslagtill resultatdisposition. Umeå dl~~/~ ~aja,thoren Verkställande direktör Styrelseledamot & VD

90

91 i!l Bolagsverket e-registreringsbevis AKTIEBOLAG Organisationsnummer Objektets registreringsdatum Nuvarande finmas registreringsdatum Dokumentet skapat :01 Sida l (2) Org.nummer: Firma: Adress: ThorenGruppen AB Baggböle UMEÅ Säte: Registreringslän: Anmärkning: Västerbottens län, Umeå kommun Detta är ett privat aktiebolag. BILDAT DATUM ! ] ' SAMMANSTÄLLNING AV AKTIEKAPITAL i.1. :' Aktiekapital... : SEK Antal aktier... : _Lägsy: SEK Högst: SEK Lä.gst: 10. ooo. Högst: STYRELSELEDAMOT, VERKSTÄLD1llii)E DIREKTÖR Thoren, Raja RolB, Kungsgårdsvägen 3, UJY,lEÅ.1' STYRELSELEDAMOT, ORDFÖRANDE l.; '. ' Renmark, Bo Lennart, Hålmar k 498'~ 905,91 UMEÅ STYRELSELEDAMÖTER Boter, Håkan, Björkvägen 50, UMEÅ Klefbohm, Ann Maria Elisabeth, Kronbodsvägen 7, UMEÅ Lorentzon, Per-Erik Henry, Burgatan 5 B, JÖNKÖPING EXTERN (A) VICE VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR (ER) Marklund, Hans Anders Mikael, Symfonivägen 20, UMEÅ REVISOR (ER) Deloitte AB, Box 5, UMEÅ Representeras av: HUVUDANSVARIG REVISOR Rinsen, Anders Jakob, Box 5, UMEÅ 01 a

92 i~i Bolagsverket e-registreringsbevis AKTIEBOLAG Organisationsnummer Objektets registreringsdatum Dokumentet skapat :01 Nuvarande finmas registreringsdatum Sida 2 (2) FIRMATECKNING Firman tecknas av styrelsen Firman tecknas två i förening av ledamöterna Firman tecknas var för sig av Marklund, Hans Anders Mikael Thoren, Raja Rolf FÖRESKRIFT OM ANTAL STYRELSELEDAM~TE~(s',iitiU:L 1 ~ESU~,~L~TER styrelsen skall bestå av lägst (l 1 d'ch' högst 10 ledamötej; ~ ~ med högst 5 suppleanter. BOLAGSORDNING Datum för senaste ändringen: FÖRBEHÅLL/AVVIKELSER/YILLKOR I~~OLA~SQ~NINGE~ Hembudsförbehåll -,. j f i--.! VERKSAMHET Verksamheten skall1b~stå av kömpeterrs-=-och organisationsutveckling. Kompetensutveckling,, ~nnefattar företa:g'svtbildningqr, --.., - ' : ~ ' l. kompetensanalyser ocl)utbildning på gru:ii.dsköle-/ gymnasiealoch vuxennivå (s kol~:)' o samt därmed förehllg :ver'ksainhet ' Organisationsutveckling, innefattar af~äräutv~~cklihg och konsultverksamhet och d~,r;med förenlig verksamhet. 1 l'' l Företaget skall också via hel eller delägda dotterföretag bedriva verksamhet inom IT-teknik'..'\:>c,h administrativa tjänster.!_l '',, RÄKENSKAPSÅR KALLELSE Kallelse sker genom brev, fax eller e-post. FIRMAHISTORIK Raja Thoren Consulting AB ****Ovanstående elektroniska registreringsbevis är utfärdat av Bolagsverket.**** Bolagsverket Sundsvall bolagsverket@bolagsverket.se D1a

93 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (5) HANDLÄGGARE Hjelm, Per Per.Hjelm@huddinge.se Grundskolenämnden Ansökan från Jensen education college AB om godkännande som huvudman för en förskoleklass, grundskola och fritidshem i Huddinge kommun - Dnr 2013:800 Förslag till beslut Nämnden avstyrker ansökan från Jensen education college AB med hänvisning till risken för överetablering i området med två befintliga kommunala skolor och en fristående skola samt planerat öppnande av ytterligare två kommunal och en fristående skola i området i berörda åldersgrupper. Sammanfattning Jensen education college AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande av och rätt till bidrag för en fristående grundskola i Huddinge kommun. Målet är att starta en grundskola med inriktning från årskurs sex till årskurs nio och redan till starten i augusti 2014 avser man att rekrytera 90 elever och varje läsår därefter utökas för att fullt utbyggd år 2018 bedriva skola för 360 elever. Skolans urvalsgrunder i fallande ordning att basera sig på syskonförtur och datum för ansökan därmed finns det inga garantier för att platserna i skolan kommer att vikas för barn boende i Huddinge kommun. Etableringen av nya fristående skolor i kommunen medför givetvis ökade kostnader. Att en ny skola startar innebär inte med automatik att kommunala skolors lokaler kan friställas. De kostnadsökningar vi kan se berör lokalersättning inom ramen för grundbeloppet, administrationspåslag om 3 procent avseende lokalersättning och administrationspåslag om 3 procent för övriga delar inom grundbeloppet, vilket skulle kunna innebära en merkostnad per år om cirka 5,3 mnkr. Beskrivning av ärendet Jensen education college AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande av och rätt till bidrag för en fristående grundskola benämnd Jensen grundskola Huddinge från och med läsåret 2014/2015 med start i augusti POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB barn-utbildning@huddinge.se

94 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (5) Huddinge kommun har fått ansökan på remiss för att kunna yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 och 1a kap i skollagen (2010:800). Målet är att starta en grundskola med inriktning från årskurs sex till årskurs nio och redan till starten i augusti 2014 avser man att rekrytera 90 elever och varje läsår därefter utökas för att fullt utbyggd år 2018 bedriva skola för 360 elever. Inriktning Sökande har i sin ansökan inte angivit någon särskild pedagogik eller profil. Elevunderlag och elevprognoser Sökande anger i sin ansökan att de genomfört en intresseundersökning. Målgruppen var föräldrar med barn födda 2001 respektive 2002, boende i Huddinge kommun. Telefonintervjuerna genomfördes slumpmässigt av intervjuare med mångårig erfarenhet av telefonintervjuer. Intervjuerna genomfördes januari Totalt blev 527 stycken föräldrar uppringda. Totalt intervjuades 202 personer vartefter undersökningen avslutades. Av dessa hade 104 stycken barn födda 2001 och 98 stycken hade barn födda Endast en intervju per hushåll genomfördes. På frågan, I vilken grad låter denna skola intressant för ditt barn? Svarade procent mycket intressant eller ganska intressant. Grundskoleavdelningen undersökte 2012 förhållandet i den befintliga friskolan i området, Södertörns friskola, och endast 50 av skolans 450 elever kom då från Flemingsberg det vill säga 12 procent 33 procent kom från andra kommuner och resterande 55 procent företrädesvis från Segeltorp och Stuvsta-Snättringe. Urvalsgrunder Sökande anger att skolan kommer att vara öppen för alla sökande och att inga särskilda antagningsvillkor kommer att gälla. Vid fler sökande än antal tillgängliga platser kommer följande principer att gälla: 1. syskonförtur 2. datum för ansökan Lokalisering och lokaler Sökande anger Blickagången 6 mitt inne i Flemingsbergs sjukhus och högskoleområde som tänkt lokal. I närliggande område, cirka 450 meter ifrån, ligger Annerstaskolan en F-9 skola med cirka 700 elever.

95 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (5) Förvaltningens synpunkter Inriktning Sökande har i sin ansökan angivit att skolan som sin inriktning/profil kommer att arbeta med undervisning på engelska. Sökande har i sin ansökan angivit att de inte kommer att erbjuda fritids för eleverna i årskurs 6. Elevprognoser I Huddinge kommun som helhet kan vi under prognosperioden , då sökande tänker sig bygga upp sin skola, se en ökning av antalet elever i berörda åldrar motsvarande cirka 660 barn, varav ökningen i det berörda området Flemingsberg är 123 barn och i angränsande område Sjödalen/Fullersta cirka 232 barn. I detta område projekteras en kommunal F-6-skola för en kapacitetsökning motsvarande 400 elevplatser med start 2015 och i ett angränsande område Vistaberg/Glömsta projekteras även för en större F-3 och/eller 4-9-skola för 700 elever med preliminär start En fristående skola med tillstånd planerar att öppna sin verksamhet under 2013 i området, Skapaskolan åk F-6, 345 elever). Under den period Jensen education college AB avser att etablera sig I området ökar alltså elevantalet i Flemingsberg och Sjödalen/Fullersta i berörda åldrar med 355 barn. Samtidigt öppnar två kommunal och två fristående skola i området som fullt utbyggda har kapacitet för cirka 1000 elever i motsvarande åldrar. Här finns en uppenbar risk för överetablering. Tittar vi i ett längre perspektiv fram till år 2020 finns i Flemingsberg cirka 2300 barn F-9 och om tillståndsansökan från Jensen education college AB, Internationella Engelska skolan AB och ThorenGruppen AB godkänns finns tillgång till 4800 skolplatser. Förvaltningen valde våren 2012 att inte ta ställning till ansökningar i Flemingsberg. Mot bakgrund av möjlig överetablering väljer vi nu att avstyrka ansökan. Urvalsgrunder Då skolans urvalsprincip i första hand baserar sig på syskonförtur och ansökningsdatum finns det inga garantier för att platserna i skolan kommer att vikas för barn boende i Huddinge kommun. Lokalisering Lokaliseringen som Jensen education college AB anger är i Flemingsberg. I Flemingsberg finns redan två kommunala grundskolor:

96 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (5) Annerstaskolan som är en F-9-skola med cirka 700 elever och Visättraskolan med cirka 280 elever i årskurserna F-6. Utöver detta finns även i området en fristående skola, Södertörns friskola, med cirka 450 elever i årskurs 6-9. I närheten av Annerstaskolan projekteras för två kommunala grundskolor En för cirka 400 elever i årskurserna F-6 med start 2015 och i det angränsande Vistaberg en större kommunal skola för 700 elever med start En fristående skola öppnar även sin verksamhet under 2013 i området, Skapaskolan åk F-6, 345 elever). Dessutom finns det ytterligare två ansökningar från Internationella engelska skolan AB (åk 4-9, 528 elever) och ThorenGruppen AB (F-9, 340 elever) om tillstånd för skola i Huddinge med start hösten 2014 där även de i sin ansökan anger lokaler i närområdet. Ekonomiska och organisatoriska effekter Huddinge kommun kommer att göra mycket stora investeringar i och med projekteringen av två nya skolor som sammanfaller med Jensen education college AB åldersgrupper och den lokalisering som anges. Etableringen av nya fristående skolor i kommunen medför givetvis ökade kostnader. Att en ny skola startar innebär inte med automatik att kommunala skolors lokaler kan friställas. De kostnadsökningar vi kan se är: Skola lokalersättning inom ramen för grundbeloppet administrationspåslag om 3 procent avseende lokalersättning administrationspåslag om 3 procent för övriga delar inom grundbeloppet Beräkning gjord på att samtliga barn inom den sökandes skola kommer från Huddinge kommun skulle innebära en merkostnad per år om cirka 5,3 mnkr. Denna ökade kostnad kommer att innebära motsvarande sänkning av nuvarande grundbelopp som fördelas till samtliga huvudmän.

97 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (5) Jukka Kuusisto Utbildningschef Jan-Eric Johansson Grundskolechef Per Hjelm Biträdande grundskolechef Bilagor 1. Befolkningsprognos 2. Sammanställning över kommunala och fristående grundskolor i Huddinge 3. Elevflöden över kommungränsen 4. Sammanställning över kommunala och fristående skolor i Flemingsberg samt planerade skoletableringar och pågående ansökningar 5. Remisshandlingar den 18 februari 2013 Beslutet delges Skolinspektionen, Enheten för tillståndsprövning, Box 23069, Stockholm Akten

98 Faktisk folkmängd och prognos avser 31 december resp år. Uppgifter från Kir Vårby gård Faktiska uppgifter Prognos Ålder Kir 2011 diff w Summa Masmo Ålder Kir 2011 diff w Summa Summering Vårby gård och Masmo Ålder Kir 2011 Diff

99 w Summa Segeltorp Ålder Kir 2011 Diff w Summa Utsälje Ålder Kir 2011 Diff w Summa Summering Segeltorp och Utsälje Ålder Kir 2011 Diff

100 w Summa Glömsta/Vista/Vårdkasen Ålder Kir 2011 Diff w Summa Kästa Ålder Kir 2011 Diff w Summa Summering Glömsta och Kästa Ålder Kir 2011 Diff

101 w Summa Grantorp Ålder Kir 2011 Diff w Summa Visättra Ålder Kir 2011 Diff w Summa Sjödalen Ålder Kir 2011 Diff

102 w Summa Fullersta inkl Vistabergs allé o Furuhöjdsområdet OBS Inklistrat är området Fullersta. Ålder Kir 2011 Diff w Summa Vistabergs allé o Furuhöjdsområdet 22110,22114,22121,22124,22125,22126,22131,22132 Ålder Kir 2011 Diff w Summa Stuvsta Ö 226 Ålder Kir 2011 diff

103 w Summa Snättringe V 226 Ålder Kir 2011 diff w Summa Mellansjö-Vidja-Svartvik Ålder Kir 2011 diff w Summa Trångsund Ålder Kir 2011 diff

104 w Summa Västra Skogås Ålder Kir 2011 diff w Summa Östra Skogås Ålder Kir 2011 diff w Summa Länna Ålder Kir 2011 diff

105 w Summa Rest Ålder Kir 2011 diff w Summa Huddinge Ålder Kir 2011 diff w Summa

106

107

108

109

110

111

112

113

114 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 2 DATUM DIARIENUMMER 27 februari 2013 GSN 2013/72 SIDA 1 (7) HANDLÄGGARE Per Hjelm per.hjelm@huddinge.se Grundskolenämnden Sammanställning över kommunala och fristående skolor i Huddinge Uppgifter från elevregister i Procapita POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, 2 trappor Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB barn-utbildning@huddinge.se

115 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 2 DATUM DIARIENUMMER 27 februari 2013 GSN 2013/82 SIDA 2 (7) 1. Flemingsberg 1.1 Annerstaskolan F elever 1.2 Södertörns friskola (Fristående skola) 6-9 *297 elever 1.3 Vistaskolan F elever 1.3 Rosenhillskolan F-9 83 elever 1.4 Visättraskolan F elever *Elever från Huddinge kommun, de fristående skolorna har även elever från andra kommuner

116 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 2 DATUM DIARIENUMMER 27 februari 2013 GSN 2013/82 SIDA 3 (7) 2. Segeltorp 2.1 Juringeskolan (Fristående skola) F-6 *167 elever 2.2 Segeltorpsskolan F elever 2.3 Utsäljeskolan F elever * Elever från Huddinge kommun, de fristående skolorna har även elever från andra kommuner

117 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 2 DATUM DIARIENUMMER 27 februari 2013 GSN 2013/82 SIDA 4 (7) 3. Sjödalen-Fullersta 3.1 Balingsnässkolan F elever 3.2 Hörningsnässkolan F elever 3.3 Ängsnässkolan F elever Källbrinksskolan/Skogskällan F elever 3.6 Stenmoskolan F elever 3.7 Tomtbergaskolan F elever

118 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 2 DATUM DIARIENUMMER 27 februari 2013 GSN 2013/82 SIDA 5 (7) 4. Stuvsta-Snättringe 4.1 Kräpplaskolan F elever 4.2 Kungsklippeskolan F elever 4.3 Kvarnbergsskolan elever 4.4 Myrängsskolan (fristående skola) F-3 *151 elever 4.5 Snättringeskolan F elever 4.6 Solfagraskolan F elever 4.7 Stensängsskolan F elever * Elever från Huddinge kommun, de fristående skolorna har även elever från andra kommuner

119 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 2 DATUM DIARIENUMMER 27 februari 2013 GSN 2013/82 SIDA 6 (7) 5. Trångsund-Skogås 5.1 Edboskolan F elever 5.2 Mörtviksskolan F elever 5.3 Sjötorpsskolan F elever 5.4 Skogåsskolan elever 5.5 Vretskolan elever 5.6 Trångsundsskolan F elever

120 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 2 DATUM DIARIENUMMER 27 februari 2013 GSN 2013/82 SIDA 7 (7) 6. Vårby 6.1 Myrstugubergets friskola (fristående skola) 1-5 *88 elever 6.2 Pärlans skola (fristående skola) F-3 *48 elever 6.3 Upphört 6.4 Grindstuskolan F elever 6.5 Vårbackaskolan F elever 6.6 Vårbyskolan elever 6.7 Upphört * Elever från Huddinge kommun, de fristående skolorna har även elever från andra kommuner