Tillväxtanalys utlandsbaserade verksamhet

Transkript

1 2012:14 Tillväxtanalys utlandsbaserade verksamhet nytta och nyttjande

2 MISSIV DATUM DIARIENR /226-5 ERT DATUM ER BETECKNING N2011/5178/AS Regeringen Näringsdepartementet Stockholm Uppföljning av Tillväxtanalys utlandsbaserade verksamhet Statskontoret fick i september 2011 i uppdrag av regeringen att utvärdera Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers utlandsbaserade verksamhet, utifrån myndighetens uppsatta mål och riktlinjer. I uppdraget har ingått att följa upp hur och i vilken utsträckning berörda avnämare använder utlandsverksamheten. Statskontoret överlämnar härmed rapporten Tillväxtanalys utlandsbaserade verksamhet nytta och nyttjande (2012:14). Generaldirektör Yvonne Gustafsson har beslutat i detta ärende. Utredningschef Bob Pernodd och utredare Ulrika Vintmyr, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Yvonne Gustafsson Ulrika Vintmyr POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: FAX: statskontoret@statskontoret.se

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 7 1 Inledning Bakgrunden till Statskontorets uppdrag Statskontorets uppdrag Hur uppdraget genomförts Rapportens disposition 16 2 Bakgrund, syfte och inriktning Sveriges tekniska attachéer och ITPS Den nya myndigheten Tillväxtanalys bildas Ökad betoning av främjande verksamhet Sammanfattande iakttagelser 23 3 Organisation och styrning Tillväxtanalys uppdrag och organisering Styrning av verksamheten Verksamhetens finansiering Resursanvändning Intern nytta och nyttjande av utlandskontoren Sammanfattande iakttagelser 36 4 Prestationer och resultat av verksamheten Prestationer i årsredovisningen Omvärldsbevakning och analys Alliansbyggande och operativt stöd Sammanfattande iakttagelser 44 5 Avnämarnas nytta och nyttjande av verksamheten Uppdragsbeställningar Regeringskansliet Samarbetsmyndigheterna Ambassaderna Sammanfattande iakttagelser 57 5

4 6 Slutsatser och diskussion Nyttjande och nytta Måluppfyllelse Avslutande diskussion 62 Referenser 67 Bilaga Regeringsuppdraget 69 6

5 Sammanfattning Statskontoret har på regeringens uppdrag gjort en uppföljning av den utlandsbaserade verksamheten vid Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), utifrån myndighetens uppsatta mål och riktlinjer. Statskontoret har även haft i uppdrag att klargöra hur väl och till vilken grad Tillväxtanalys utlandsbaserade verksamhet har nyttjats av berörda avnämare. I uppdraget har inte ingått att ompröva behovet av en utlandsbaserad omvärldsbevakning. Det har inte heller ingått i uppdraget att studera ansvarsfördelning och Tillväxtanalys gränssnitt i myndighetens operativa arbete gentemot övriga utlandsmyndigheter och offentliga främjandeaktörer. Fokus för utredningen har legat på att följa upp verksamhetens måluppfyllelse och att analysera nytta och nyttjande av utlandsverksamheten för berörda avnämare. Undersökningsperioden har avgränsats till Tillväxtanalys har genom sina utlandskontor i uppgift att söka, systematisera och förmedla kunskap om internationaliseringen av ekonomin och förutsättningar för hållbar tillväxt i olika länder. Det görs genom omvärldsbevakning och analyser. Myndigheten har även i uppdrag att bedriva främjande verksamhet bland annat inom tillväxt-, innovations-, forsknings- och utbildningspolitiken. Nyttjande och nytta Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet svarar tillsammans för merparten av de analysuppdrag som Tillväxtanalys fått i uppdrag att genomföra under De uppdrag som Tillväxtanalys samarbetsmyndigheter har består till stor del i att initiera och driva programverksamheter. Samarbetsmyndigheterna utnyttjar därför i första hand utlandskontorens alliansbyggande verksamhet. 7

6 Samarbetsmyndigheterna har under åren 2009 och 2010 i begränsad utsträckning nyttjat utlandskontoren för omvärldsanalyser. Vinnovas nyttjandegrad ökade år 2011, men från en låg nivå de två föregående åren. Tillväxtverkets önskemål om skräddarsydda analysunderlag har inte kunnat tillmötesgås av Tillväxtanalys i önskad utsträckning. Koppling till svensk kontext behöver vidareutvecklas De underlag som Tillväxtanalys tar fram ska ha bäring och relevans för frågor som är på dagordningen i Sverige. Med några viktiga undantag kan vi konstatera att Tillväxtanalys analyser i många fall inte har ansetts vara på rätt konkretionsnivå eller saknat direkt policyrelevans. Det går inte att utesluta att en svag beställarkompetens till viss del ligger bakom de problem med brister i träffsäkerheten som undersökningen antyder. Tillväxtanalys har under senare år byggt upp strukturer för att säkerställa utlandskontorens koppling till den politiska agendan i Sverige. Konstruktionen med tematiskt ansvariga som fungerar som en brygga mellan utlandskontoren och avnämarna är viktig för att koppla utlandskontoren närmare policyprocessen i Sverige. Varierande grad av policyrelevans Omvärldsbevakningens tyngdpunkt i länder utanför Europa har angetts som förklaring till att bevakningen många gånger haft begränsad policyrelevans inom vissa politikområden. Det gäller särskilt regional utveckling och entreprenörskap. Inom dessa områden är det framförallt de nordiska samt vissa europeiska länder som har direkt relevans i policyhänseende. Mål och syfte för utlandsverksamheten Uppdraget är inte preciserat Tillväxtanalys instruktion är oprecis och anger inte vad som ska prioriteras särskilt eller hur uppgifter ska fördelas mellan den omvärldsbevakande och främjande verksamheten. Tillväxtanalys stödjer sig i sin tolkning av verksamhetens uppdrag på den ståndpunktspromemoria som tagits fram vid Regeringskansliet. 8

7 Enligt Statskontoret är det problematiskt att dokumentet inte är formellt bindande och ger uttryck för enskilda departements snarare än regeringens samlade syn på verksamheten. Gränsen är därmed inte helt tydlig för var den formella styrningen av verksamheten slutar och enskilda departements styrning börjar. Tillväxtanalys utlandsverksamhet har såvitt Statskontoret kan bedöma gjort en rimlig tolkning av uppdraget och följer de inriktningsbeslut som regeringen har fattat. Oklart vilka resultat verksamheten genererar Det finns begränsad information om utlandsverksamhetens resultat. Statskontoret har försökt hitta resultatindikatorer för analysverksamheten respektive den alliansbyggande verksamheten. Vår undersökning visar att utlandskontorens rapporter refereras i mycket begränsad utsträckning och att samarbetsmyndigheterna endast kan peka på några få konkreta samarbeten eller avtal som ingåtts till följd av utlandskontorens insatser. Resultatet antyder en relativt begränsad direkt nytta av verksamheten. Det kan naturligtvis finnas värden med verksamheten som inte fångas i mätbara termer. Tillväxtanalys har dock inte kunnat redovisa någon uppskattning av den indirekta nyttan. Det innebär att regeringen har ett svagt underlag för att bedöma verksamhetens måluppfyllelse och vilka resultat man kan förvänta sig av medel som avsätts för verksamheten. I avsaknad av ett preciserat syfte och mål för verksamheten är det dock svårt att dra slutsatser om utlandsverksamhetens resultat. 9

8 10

9 1 Inledning 1.1 Bakgrunden till Statskontorets uppdrag Regeringen fattade i december 2009 beslut om att Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) tills vidare ska ansvara för den utlandsbaserade omvärldsbevakande och främjande verksamheten inom framförallt tillväxt-, innovations-, forskningsoch utbildningspolitiken. Av beslutet framgår att regeringen avser att utveckla den utlandsbaserade omvärldsbevakande och främjande verksamheten. Regeringen ansåg att den framtida organisationen ska stödja regeringens och samarbetsmyndigheternas omvärldsbevakning och internationella samverkan. I beslutet angavs att utlandsverksamheten genom att bistå regeringen och övriga samarbetsaktörer med en plattform av analyser och kontakter för utveckling av strategiska allianser och samarbeten bland annat ökar möjligheterna att få tillgång till ett bredare beslutsunderlag. 1 Av beslutet framgår att en utvärdering av verksamheten bör ske senast den 1 april Statskontorets uppdrag Mot bakgrund av den aviserade utvärderingen uppdrog regeringen i september 2011 åt Statskontoret att, utifrån de för Tillväxtanalys uppsatta målen och riktlinjerna, utvärdera Tillväxtanalys internationella verksamhet och klargöra hur väl och till vilken grad myndighetens internationella verksamhet har nyttjats av berörda avnämare. 2 1 Regeringsbeslut , Uppdrag att ansvara för utlandsbaserad omvärldsbevakande och främjande verksamhet, (N2009/9649/KLS (delvis)). 2 Regeringsbeslut , Uppdrag till Statskontoret att genomföra en utvärdering av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers internationella verksamhet, (N2011/5178/AS). 11

10 I dialog med Näringsdepartementet har uppdraget avgränsats. Det ingår inte i Statskontorets uppdrag att ompröva behovet av en utlandsbaserad omvärldsbevakning. Att utvärdera verksamheten i termer av dess nytta i objektiv bemärkelse ligger därmed utanför Statskontorets uppdrag. Det ingår inte heller i uppdraget att studera ansvarsfördelning och Tillväxtanalys gränssnitt i myndighetens operativa arbete gentemot övriga utlandsmyndigheter och offentliga främjandeaktörer. Fokus i utredningen ska läggas på avnämarnas nytta och nyttjande av verksamheten. I uppdraget ingår även att följa upp verksamheten utifrån de beslut som fattades om verksamhetens inriktning år Det innebär en naturlig avgränsning av undersökningsperioden till åren Av dessa avgränsningar av uppdragets omfattning följer att Statskontorets uppdrag har varit att följa upp verksamheten, det har således inte varit fråga om att utvärdera Tillväxtanalys utlandsverksamhet. Utredningens snävare fokus innebär begränsningar i hur långtgående slutsatser om utlandsverksamheten vi kan dra. 1.3 Hur uppdraget genomförts Utifrån den precisering av uppdraget som har gjorts har vi urskilt två huvudsakliga analysområden. Det ena är utlandsverksamhetens måluppfyllelse utifrån myndighetens instruktion och regeringens beslut om verksamhetens inriktning. Det andra är utlandsverksamheten i relation till berörda avnämares nytta och nyttjande Nyttjande och avnämare Begreppet nyttjande saknar en entydig betydelse. Nyttjande kan avse på vilket sätt och i vilken utsträckning någonting används. Nyttjande kan också handla om hur det som kommer ut ur verksamheten omvandlas och inkorporeras hos användaren. Denna uppföljning undersöker i första hand nyttjande i betydelsen på vilket sätt och i vilken utsträckning verksamheten används. Att beskriva eventuella strukturella och verksamhetsmässiga hinder för att omvandla och förädla resultaten av utlandsverksamhetens kunskap i berörda departement och myndigheters organisationer ligger därmed utanför denna undersöknings ramar. Däremot följer vi på olika sätt upp vilket avtryck utlandsverksamheten lämnar. 12

11 Med avnämare avses här de myndigheter som utpekats av regeringen som centrala samarbetsmyndigheter till Tillväxtanalys och som bidrar till utlandskontorens finansiering. I regeringsbeslutet från 2009 anges Verket för innovationssystem (Vinnova) och Statens energimyndighet som de då aktuella samarbetsmyndigheterna. 3 Utöver dessa myndigheter har även Tillväxtverket bidragit till utlandskontorens finansiering åren Vid Regeringskansliet bidrar Näringsdepartementet, Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet till utlandskontorens finansiering Metoder Av uppdraget framgår att Statskontoret ska följa upp Tillväxtanalys internationella verksamhet utifrån de mål och riktlinjer som satts upp för verksamheten. Uppdraget att göra en analys av måluppfyllelsen kompliceras emellertid av att det saknas specifika mål för den internationella verksamheten. Det övergripande målet för Tillväxtanalys att stärka den svenska konkurrenskraften och att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag i alla delar av landet 5 tar sikte på effekter längst ut i effektkedjan. Ett sådant mål är metodologiskt svårt att utvärdera och därtill svårt att direkt härleda till utlandsverksamhetens verksamhet. Eftersom det saknas uppföljningsbara mål ligger tonvikten i undersökningen vid att följa upp om utlandsverksamhetens verksamhetsinriktning är i linje med de beslut regeringen har fattat om verksamheten. Avsaknaden av mål innebär samtidigt att vi har begränsade möjligheter att värdera verksamhetens prestationer och resultat. Vår uppföljning består av två delar, dels intervjuer med berörda avnämare och dels en studie av utlandsverksamhetens inriktning, prestationer och resultat. Statskontoret har genomfört ett stort antal intervjuer med berörda departement och myndigheter. Sammantaget har vi intervjuat ett tjugotal personer under perioden november till och med januari. Därtill har vi intervjuat 12 företrädare för Tillväxtanalys, däri- 3 Regeringsbeslut , Uppdrag att ansvara för utlandsbaserad omvärldsbevakande och främjande verksamhet, (N2009/9649/KLS(delvis). 4 Socialdepartementet avsatte inga medel under 2011 men kommer under 2012 att gå in som medfinansiär. 5 Prop. 2011/12:1, Budgetpropositionen för 2012, utg. omr. 24; Tillväxtanalys verksamhetsplan 2012, dnr. 2012/

12 bland generaldirektören, samtliga avdelningschefer och samtliga anställda vid avdelningen för innovationer och globala mötesplatser. Urvalet har gjorts i två steg. Ett första urval gjordes i kretsen av avnämare och intressenter. I detta urval ingick enbart företrädare för de av regeringen utpekade samarbetsmyndigheterna och företrädare för myndigheter och departement som bidrar till utlandsverksamhetens finansiering. I ett andra steg gjordes ett urval utifrån kriteriet att intervjupersonen skulle ha god kännedom om Tillväxtanalys verksamhet och ingå i forum där uppdrag till Tillväxtanalys diskuteras och tas fram. Det bör understrykas att de synpunkter som återges i denna rapport ofta är av subjektiv karaktär och att det därför inte går att utesluta att ett annat urval skulle ge ett något annorlunda resultat. Vårt urval borgar dock för att de synpunkter som vi återger har en relevans i sig. Intervjuerna med avnämare har även kompletterats med en mindre enkät som gått ut till samtliga ambassader i de länder där Tillväxtanalys utlandskontor finns lokaliserade eller bevakar från ett grannland. 6 Utöver intervjuer med avnämare har vi gått igenom de centrala styrdokument för myndigheten och årsredovisningarna. Dessutom har vi studerat verksamhetsplaner, interna riktlinjer samt utlandskontorens resursförbrukning. Underlaget har i relevanta delar faktagranskats av Tillväxtanalys samt Vinnova, Energimyndigheten och Tillväxtverket. Uppföljningen har genomförts av Ulrika Vintmyr (projektledare) och Jonas Hammarlund. I det följande redogör vi närmare för de metoder som vi har använt inom respektive analysområde. 6 Ambassaderna i Peking, Tokyo, Seoul, New Delhi, Washington D.C., Ottawa samt Brasilia. 14

13 1.3.3 Utlandsverksamhetens inriktning, prestationer och resultat Utifrån regeringens inriktningsbeslut för utlandsverksamheten kan två övergripande verksamhetsgrenar urskiljas: omvärldsbevakning och analys respektive alliansbyggande och operativt stöd (främjande). Utifrån underlag från Tillväxtanalys har vi sammanställt genomförda aktiviteter och prestationer och i förekommande fall kostnaderna för desamma inom respektive verksamhetsgren under perioden Utifrån detta underlag har vi även kunnat redovisa för vilka aktörer utlandskontoren åtar sig uppdrag. Denna redovisning beskriver verksamhetens produktion men ger begränsat underlag för vidare analys. I ett försök att nå längre i vår analys av verksamhetens resultat har vi utifrån syftet med verksamheten identifierat två resultatindikatorer. Det är viktigt att understryka att indikatorerna inte fångar hela verksamheten men vi har bedömt att de har ett värde som ett komplement till avnämarundersökningen. Utlandsverksamheten ska bland annat bidra till bredare beslutsunderlag. Ett sätt att mäta i vilken utsträckning Tillväxtanalys underlag omsätts i regeringens politik är att undersöka i vilken utsträckning utlandsverksamhetens rapporter refereras i offentligt tryck. 7 Tillväxtanalys utlandsverksamhet ska även underlätta och stödja uppbyggnaden av strategiska allianser. Vi har använt konkreta samarbeten och avtal som samarbetsmyndigheterna har ingått under perioden som indikator för att mäta resultatet av utlandskontorens insatser inom verksamhetsgrenen operativt stöd och alliansbyggande Avnämarnas nyttjande Vi har funnit att intervjuer har varit det mest ändamålsenliga sättet att beskriva och mäta avnämarnas nytta och nyttjande av verksamheten med hänsyn till deras olika roller i relation till och variationen i täthet i kontakterna med Tillväxtanalys utlandsverksamhet. Följande analysdimensioner har varit centrala i våra intervjuer med avnämarna. 7 För en utförligare beskrivning av undersökningen se kap

14 1. Policyrelevans hur väl stämmer underlagen överens med de frågor som är aktuella i avnämarnas verksamhet? 2. Tillämpbarhet hur och i vilken utsträckning kan underlagen omsättas i avnämarnas verksamhet? 3. Tajmning tas underlagen fram i rätt tid för att kunna användas som besluts- och/eller kunskapsunderlag? 1.4 Rapportens disposition I kapitel ett redogör vi för Statskontorets uppdrag och vilka avgränsningar som gjorts. Vi beskriver även metodval och definitioner. I kapitel två ger vi en kort historik av utlandskontoren och går igenom vilka beslut som har fattats om utlandsverksamhetens syfte och inriktning. I kapitel tre beskriver vi hur utlandsverksamheten styrs, finansieras och är organiserad. I kapitel fyra redovisar och analyserar vi verksamhetens mätbara prestationer och resultat utifrån de beslut som fattats om utlandsverksamheten. Vi redovisar även hur produktionen utvecklats under perioden I kapitel fem återger vi de synpunkter på utlandsverksamheten som har framförts i våra intervjuer med berörda avnämare. Vi redovisar även hur användandet av utlandsverksamheten fördelar sig mellan de olika avnämarna. I kapitel sex drar vi slutsatser om utlandsverksamhetens måluppfyllse och avnämarnas nyttjande. I en avslutande diskussionsdel för vi även resonemang om frågor som inte ligger inom Statskontorets omedelbara uppdrag men som har bäring på de slutsatser vi kan dra utifrån vår uppföljning. 16

15 2 Bakgrund, syfte och inriktning I detta kapitel ges en kort historik av den utlandsbaserade omvärldsbevakningen som genom åren har haft skiftande syften och hemvist. Vi har bedömt att det inte går att förbigå historiken då dagens verksamhet till stor del är ett resultat av historiska beslut och stegvisa förändringar. 2.1 Sveriges tekniska attachéer och ITPS I samband med att Institutet för tillväxtpolitiska studiers (ITPS) bildades den 1 januari 2001 avvecklades Sveriges teknisk vetenskapliga attachéverksamhet (Statt), en stiftelse som främst hade finansierats med bidrag från staten. När ITPS bildades hade Statt kontor i Washington, Los Angeles, Menlo Park, Tokyo, Kuala Lumpur och Paris. ITPS tog över ansvaret för kontoren. Den organisationsutredning som låg till grund för ITPS konstaterade att myndighetens utlandsbaserade verksamhet borde finansieras av ITPS tillsammans med andra intressenter. Skälet var att utredaren bedömde att flera myndigheter och andra organisationer skulle ha nytta av den kunskap som togs fram inom ramen för verksamheten. Enligt regeringen var dessa i första hand Vinnova och Nutek. Dessutom bedömde Statens energimyndighet att den skulle ha nytta av verksamheten och beslöt att bidra till finansieringen. ITPS och partnermyndigheterna kom överens om en gemensam finansieringslösning för budgetåret 2002, som även om det inte gjordes något formellt åtagande var tänkt att gälla för flera år framöver. Enligt förslaget skulle en del vara så kallad basfinansiering och en del programfinansiering. För att garantera kontinuiteten i verksamheten kom myndigheterna överens om att ansvaret för basfinansiering av utlandsstrukturen skulle ligga på ITPS. Under det första verksamhetsåret fick ITPS regeringens uppdrag att föreslå hur den utlandsbaserade verksamheten borde organiseras, 17

16 dimensioneras och finansieras på lång sikt. Uppdraget redovisades som ett gemensamt förslag från ITPS, Vinnova, Nutek och Energimyndigheten. Förslaget låg till grund för en överenskommelse mellan de fyra myndigheterna. Enligt överenskommelsen skulle kontoren förse det svenska näringspolitiska systemet med omvärldsanalyser. ITPS breda ansvar för tillväxtfrågor ansågs motivera att ITPS ansvarade för basfinansieringen. Som viktiga utgångspunkter för utlandsverksamheten framhölls behovet av fasta strukturer med en viss kritisk massa på strategiska platser, samtidigt som kontorsstrukturen måste vara flexibel och väl integrerad på hemmaplan. I de fyra myndigheternas förslag till organisation av utlandsverksamheten angav de sina intresseområden. Vinnova var särskilt intresserat av innovationssystemens och innovationspolitikens utveckling samt innovationspolitiskt relaterad organisation av nationella och regionala organ. Nutek var intresserat av hållbar utveckling, informations- och kommunikationsteknologi (IKT), finansieringsfrågor, specifika branschanalyser och regional utveckling. Energimyndighetens intressen fanns inom hållbar utveckling. Generaldirektörerna för ITPS och Vinnova kom överens om att ta ett gemensamt ansvar för den utlandsbaserade verksamheten. Det resulterade bland annat i att de tillsammans bedömde att kontoren i Washington, Los Angeles och Tokyo skulle vara kvar medan de tre övriga lades ned Utvärdering av ITPS utlandsverksamhet Den 2 mars 2006 fick Statskontoret i uppdrag av regeringen att utvärdera ITPS utlandsbaserade verksamhet med utgångspunkt i myndighetens mål och uppdrag. 8 Uppdraget redovisades i rapporten Omvärldsbevakning vad, var och för vem? (2006:11). Statskontoret kunde konstatera att myndighetens instruktion lämnade utrymme för tolkningar vilket bedömdes ha betydelse för hur verksamheten utformas. Av det skälet föreslog Statskontoret bland annat att regeringen måste precisera verksamhetens syfte och inriktning. 8 Regeringsbeslut , Uppdrag angående utvärdering av Institutet för tillväxtpolitiska studiers utlandsbaserade verksamhet, (N2006/1454/AU). 18

17 2.2 Den nya myndigheten Tillväxtanalys bildas Tillväxtanalys inrättades den 1 april 2009 enligt regeringens direktiv (dir. 2008:68) genom verksamhetsövergångar från ITPS och Glesbygdsverket. Den utlandsbaserade omvärldsbevakningen övergick, i avvaktan på ett långsiktigt ställningstagande, utan några verksamhetsförändringar från ITPS till Tillväxtanalys. Tillväxtanalys gavs i uppdrag att, i samarbete med berörda aktörer, se över och lämna förslag till hur utlandsverksamheten kunde utvecklas för att stärka Sveriges konkurrenskraft och hållbar tillväxt (N2009/ 3200/SAM). I Tillväxtanalys rapport drogs bland annat slutsatserna att interaktionen mellan utlandskontoren och Sverige inte var tillräcklig och att det ofta saknades en tydlig adressat för de underlag utlandskontoren tog fram. I rapporten lämnades följande förslag till ny inriktning för verksamheten: - Verksamheten borde begränsas till att bistå Regeringskansliet och andra myndigheter i deras internationaliseringsarbete och arbeta inom prioriterade tillväxtområden. - Policyanalys borde bli en central del av verksamheten. - Utlandsverksamheten måste vara flexibelt uppbyggd för att tillgodose olika myndigheters behov. - Verksamheten borde arbeta med att stödja myndigheter i deras behov av att koppla sina operativa insatser till internationella miljöer Ökad betoning av främjande verksamhet I 2008 års forskningsproposition diskuterades frågan om en kvalificerad svensk utlandsnärvaro och utlandsbaserad omvärldsbevakning. I ljuset av en hårdnande konkurrens om tillgång på kunskap från kvali- 9 Tillväxtanalys (2009), Utlandsnärvaro för stärkt konkurrenskraft och tillväxt förslag till inriktning av den framtida utlandsverksamheten, Rapport 2009:01, dnr. 2009/

18 ficerade kunskapsmiljöer samt behovet av att etablera långsiktig samverkan med attraktiva parter ansåg regeringen att utlandskontoren hade en viktig roll att spela genom att stärka kopplingar mellan svenska forsknings-, utbildnings- och kunskapsmiljöer till strategiska marknader. Av det skälet förordade regeringen en förstärkning av den svenska utlandsnärvaron i form ambassader och ITPS, senare Tillväxtanalys, utlandskontor. Frågor kring hur en utvecklad utlandsstruktur borde utformas vad gäller inriktning och omfattning samt långsiktig hemvist lämnades till pågående beredningsarbete vid Regeringskansliet Regeringen beslutar om utlandsverksamheten Regeringen fattade i december 2009 beslut om att Tillväxtanalys tills vidare ska ansvara för den utlandsbaserade omvärldsbevakande och främjande verksamheten inom framförallt tillväxt-, innovations-, forsknings- och utbildningspolitiken. Av beslutet framgår att regeringen anser att den utlandsbaserade omvärldsbevakande och främjande verksamheten ska stödja regeringens och samarbetsmyndigheternas omvärldsbevakning och internationella samverkan. Med samarbetsmyndigheter avsågs då Vinnova och Statens energimyndighet. I beslutet anges att utlandsverksamheten ska bistå regeringen och övriga samarbetsaktörer med en plattform av analyser och kontakter för utveckling av strategiska allianser och samarbeten för ett effektivt och framgångsrikt utvecklingsarbete. Därmed förväntas möjligheterna att få tillgång till ett bredare beslutsunderlag öka. Enligt beslutet ska verksamheten främst fokusera på att: - informera och öka kunskapen om de politikområden som myndigheten bevakar samt andra områden av betydelse för svensk konkurrenskraft och hållbar utveckling, - underlätta och stödja uppbyggnaden av strategiska allianser, - bidra till att attrahera internationellt humankapital och investeringar som främjar innovationer i Sverige, - bidra i arbetet att främja innovationssamarbeten samt kommersialisering av forskning och utbildning på utländska marknader Regeringsbeslut , Uppdrag att ansvara för utlandsbaserad omvärldsbevakande och främjande verksamhet, (N2009/9649/KLS (delvis)). 20

19 Regeringen anger i beslutet att de avtal som Sverige ingått med strategiskt betydelsefulla länder på utbildnings-, forsknings- och innovationsområdena ska vara en utgångspunkt för verksamheten. Vidare anges att utlandsverksamheten i stationeringslandet ska samverka och samråda med svenska utlandsmyndigheter samt andra officiella svenska främjarorganisationer, Sveriges Exportråd, Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (Invest Sweden), Visit Sweden AB med flera. Utöver de uppgifter som anges i regeringsbeslutet från 2009 aviserade regeringen i prop. 2009/10:65 Konkurrera med kvalitet studieavgifter för utländska studenter sin avsikt att ge myndigheten i uppdrag att, i samråd med Svenska institutet, planera och genomföra insatser som syftar till att, med stöd av myndighetens utlandskontor, öka intresset för utbildning och forskning i Sverige för att stärka Sveriges möjligheter att attrahera studenter inom den högre utbildningen och forskare från länder utanför EES och Schweiz. 11 Tillväxtanalys främjandeuppdrag formaliserades i och med en förändring i Tillväxtanalys instruktion som trädde i kraft i maj Förtydligat uppdrag i departementspromemoria I regeringsbeslutet anges att Tillväxtanalys i samråd med Regeringskansliet skulle utforma verksamheten för att säkerställa den långsiktiga styrningen av verksamheten, inklusive den övergripande inriktningen av den utlandsbaserade omvärldsbevakningen. 12 Utöver de besked som getts i regeringsbeslutet från 2009 ansåg Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet att det fanns några frågor som borde klaras ut i dialogen med Tillväxtanalys under år De båda departementens gemensamma syn på utlandsverksamhetens uppdrag redovisades i en ståndpunktspromemoria. 13 Prome- 11 Prop. 2009/10:65, Konkurrera med kvalitet studieavgifter för utländska studenter, s. 34, bet. 2009/10:UbU15, rskr. 2009/10: Regeringsbeslut Departementspromemoria, Ståndpunktspromemoria avseende utvecklingen av Tillväxtanalys utlandsbaserade omvärldsbevakande, analyserande och främjande verksamhet, Näringsdepartementet,

20 morian har i Statskontorets intervjuer med företrädare för Tillväxtanalys beskrivits som ett vägledande styrdokument. Ett viktigt klargörande i promemorian är att den utlandsbaserade främjande verksamheten vid Tillväxtanalys ska riktas uteslutande mot de offentliga aktörerna och deras behov. I promemorian skriver departementen att på ett fält där ett flertal statliga aktörer agerar sida vid sida, ska den utlandsbaserade verksamheten vid Tillväxtanalys syfta till att, via samverkan med Regeringskansliet och myndigheter, tydligt bidra till att öka kunskapsuppbyggnaden, konkurrenskraften och en hållbar tillväxt i Sverige. I promemorian nämns som exempel på främjandeaktörer ambassaderna, Exportrådet, Invest Sweden, Visit Sweden AB, Svenska Institutet. 14 Den främjande verksamheten ska enligt promemorian utgå från existerande samarbeten, inte minst de avtal som Sverige ingått med strategiskt betydelsefulla länder inom utbildnings-, forsknings-, innovationsoch energiområdena. Tillväxtanalys ska på plats arbeta med avtalen samt möjliggöra för samarbetsmyndigheterna att skicka ut egen personal genom att inom begränsade ramar tillhandahålla fysiska arbetsplatser. Näringsdepartement och Utbildningsdepartementet anser i promemorian att utlandsverksamheten i högre grad än tidigare ska arbeta inom prioriterade och strategiska kunskapsområden. I promemorian pekas sex områden ut: - hållbar utveckling/energi/klimat - livsvetenskaper - innovationer och entreprenörskap - teknisk utveckling - regional tillväxt - regelförenklingar. Samtidigt fastslås att inriktningen kan förändras i takt med att nya behov uppstår. 14 Departementspromemoria, Näringsdepartementet,

21 2.3.3 Översyn av utrikesförvaltningen Frågan om hur en utlandsbaserad omvärldsbevakande och främjande verksamhet ska organiseras aktualiserades i samband med den översyn av utrikesförvaltningen som leddes av Peter Egardt och i mars 2011 lämnade sitt slutbetänkande. Utredningen pekar på att det finns ett stort antal offentliga aktörer med uppdrag att främja svenska intressen utomlands. Utredningen ansåg att Tillväxtanalys analyser bör göras tillgängliga och nyttjas och integreras på ett mer systematiskt sätt i regeringens samlade främjandeverksamhet. För att undvika suboptimering och öka verksamhetssynergier föreslog utredningen att det bör övervägas att avskilja utlandskontoren från Tillväxtanalys och föra över dem till annan myndighet. 15 Utredningen bereds för närvarande vid Utrikesdepartementet och en slutrapport är beräknad till någon gång i april till juni. 2.4 Sammanfattande iakttagelser Verksamheten tangerar såväl export- som investeringsfrämjande I regeringsbeslutet från år 2009 som fastställer inriktningen för den utlandsbaserade verksamheten finns formuleringar som öppnar för tolkningen att Tillväxtanalys främjandeuppdrag innefattar export- och investeringsfrämjande. Det sägs till exempel att utlandskontoren ska underlätta och stödja strategiska allianser, bidra till att attrahera internationellt humankapital och investeringar som främjar innovationer i Sverige och bidra i arbetet att främja innovationssamarbeten samt kommersialisering av forskning och utbildning på utländska marknader. Oklar avgränsning gentemot andra främjare Tillväxtanalys uppdrag enligt regeringsbeslutet gör gränssnitten gentemot andra offentliga främjandeaktörer delvis överlappande. Det gäller särskilt gentemot utlandsmyndigheterna, Exportrådet och Invest Sweden. 15 SOU 2011:21, Utrikesförvaltning i världsklass, slutbetänkande av Utrikesförvaltningsutredningen. 23

22 Avnämarkretsen inte tydlig Regeringen har inte tydligt angett vilka myndigheter som Tillväxtanalys utlandsverksamhet ska bistå. I regeringsbeslutet utpekades Vinnova och Energimyndigheten som centrala samarbetsmyndigheter. Samtidigt antyder beslut om verksamhetens syfte och inriktning att kretsen av avnämare kan komma att vidgas, till exempel genom Tillväxtanalys uppdrag inom ramen för studentmobilitet och främjandeuppdraget. Departementspromemoria central i styrningen Statskontoret noterar att en vid Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet gemensamt utarbetad departementspromemoria har fått en central roll i styrningen av utlandsverksamheten. I promemorian görs bland annat förtydliganden kring Tillväxtanalys främjandeuppdrag. 24

23 3 Organisation och styrning I följande kapitel beskriver vi hur Tillväxtanalys utlandsverksamhet styrs och är organiserad. 3.1 Tillväxtanalys uppdrag och organisering Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) ska utvärdera, analysera och redovisa effekter av statliga åtgärder för hållbar tillväxt, konkurrenskraft och regioners utvecklingskraft i hela landet samt ge underlag och rekommendationer för omprövning och effektivisering av åtgärderna. Tillväxtanalys ska lämna kunskapsunderlag och förslag till regeringen som är policyrelevanta och användbara i arbetet med att utforma tillväxtpolitiken. 16 Myndighetens uppdrag formas i dialog med uppdragsgivare, främst Näringsdepartementet. 17 Vidare har Tillväxtanalys uppdraget att svara för utlandsbaserad omvärldsbevakning och främjande verksamhet inom tillväxt-, innovations-, forsknings- och utbildningspolitiken samt inom andra områden som har betydelse för svensk konkurrenskraft och hållbar utveckling och som inte ligger inom ramen för andra aktörers uppdrag. Verksamheten ska bedrivas i samverkan med berörda aktörer. 18 Tillväxtanalys huvudkontor ligger i Östersund och verksamhet bedrivs i Stockholm, Bryssel, New Delhi, Brasilia, Peking, Tokyo och Washington D.C. Tillväxtanalys verksamhet bedrivs inom tre områden som också är myndighetens avdelningar: 16 Tillväxtanalys (2012), Årsredovisning 2011, dnr. 2012/040, s Tillväxtanalys (2012), Årsredovisning 2011, dnr. 2012/ Förordning 2009:146 med instruktion för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. 25

24 1. entreprenörskap och näringsliv 2. innovationer och globala mötesplatser 3. tillgänglighet och regional tillväxt Därutöver finns en avdelning för verksamhetsutveckling och stöd. Tillväxtanalys ansvarar för officiell statistik inom områdena internationella företag, nystartade företag, konkurser och offentliga ackord. Dessutom ansvarar myndigheten för inrapporteringen till regeringen avseende förekomsten av statliga stöd till näringslivet. Tillväxtanalys har genom sina utlandskontor i uppgift att genom omvärldsanalyser söka, systematisera och förmedla sådan kunskap om internationaliseringen av ekonomin, förutsättningar för hållbar tillväxt i olika länder och åtgärder i andra länder som syftar till hållbar tillväxt på nationell och regional nivå Avdelningen för innovationer och globala mötesplatser Utlandskontoren tillhör organisatoriskt avdelningen för innovationer och globala mötesplatser som har 22 anställda. Verksamheten vid avdelningen för innovationer och globala mötesplatser drivs tematiskt inom områdena: - hållbar utveckling - forskningspolitik och life science - teknisk utveckling Temaområdena är inte avsedda att kommuniceras utåt utan ett sätt att fördela resurser internt och organisera omvärldsbevakningen. En annan effekt av att arbeta tematiskt är att det ger möjligheter att bygga upp långsiktig kompetens inom några strategiska områden. Temaområdena skapar en gemensam nämnare hos flera avnämare som kan generera uppdrag. Uppdrag som faller utanför dessa temaområden åtar sig Tillväxtanalys endast om det är tydligt att Regeringskansliet prioriterar frågan. 26

25 Stockholmskontoret kan sägas vara ett samordningskontor för utlandskontoren. Vid Stockholmskontoret arbetar sju personer samt en person med tidsbegränsad projektanställning. Av dessa arbetar tre personer som så kallade tematiskt ansvariga och en person som samordningsansvarig för avdelningens verksamheten. Den samordningsansvarigas uppgift är att planera och fördela resurserna på utlandskontoren och i Stockholm i dialog med kontoren, Regeringskansliet och avnämarna. De tematiskt ansvarigas främsta uppgifter är att ha en löpande dialog med avnämarna om deras kunskapsbehov och att hålla sig uppdaterade om vilka näringspolitiska frågor som är aktuella i den svenska policyprocessen samt att sammanställa underlagen från utlandskontoren. Syftet med de tematiskt ansvariga är att utlandskontorens analyser ska vara relevanta för den svenska policyprocessen. De underlag som tas fram på utlandskontoren ska ha bäring på och relevans för frågor som är på dagordningen i Sverige. De tematiskt ansvariga har också en roll som grindvakt och stämmer av utlandskontorens kapacitet att genomföra olika uppdrag samt när och hur lång tid som behövs för ett uppdrag. Alla uppdrag kanaliseras och projektleds av tematiskt ansvariga i Stockholm. De tematiskt ansvariga arbetar med något av utlandsverksamhetens temaområden (hållbar utveckling, forskningspolitik och life science samt teknisk utveckling). I 2010 års årsredovisning anges att myndigheten beslutat att strukturera verksamheten i enlighet med den inriktning av verksamheten som beskrivs i ståndpunktspromemorian. 19 Företrädare för Tillväxtanalys har beskrivit att det innebär att verksamheten framför allt ska formas efter tre roller som beskrivs i promemorian: omvärldsbevakning och policyanalys, alliansbyggande samt operativt stöd Utlandskontorens lokalisering och inriktning Tillväxtanalys utlandsbaserade kontor finns i Washington, Brasilia, Tokyo, Peking, New Delhi och Bryssel. Utlandskontoren sysselsätter 10 personer. Till det kommer lokalt anställda; för 2012 har Tillväxtanalys budgeterat cirka 7 årsarbetskrafter. Flest lokalt anställda finns vid kontoren i Peking och Tokyo. 19 Tillväxtanalys (2011), Årsredovisning 2010, dnr. 2011/

26 Kontoret i Bryssel öppnades hösten 2003 som ett försöksprojekt på initiativ av Nutek och Forum för småföretagsforskning (Fsf). Nutek och Fsf såg ett behov av bättre insyn i EU och även i andra länder som fanns representerade i Bryssel. Kontoret har bevakat nya trender och initiativ, främst när det gäller entreprenörskap, innovationer och småföretagsutveckling, men har under senare år profilerats mer mot hållbarhetsfrågor. År 2011 beslöt Tillväxtanalys att verksamheten ska omlokaliseras till Stockholm. Vid kontoret arbetade en person under år Kontoret i Peking tillkom på Näringsdepartementets, ITPS och Vinnovas initiativ. Det öppnades som ett treårigt försöksprojekt år 2003, men år 2006 beslöt ITPS att kontoret skulle finnas kvar. Verksamheten är inriktad mot informations- och kommunikationsteknologi (IKT), hållbar utveckling och innovationspolitik. Utöver arbetet med ett antal analysprojekt har kontoret arbetat relativt mycket med forskningsavtal och med att knyta kontakter mellan kinesiska och svenska högskolor och universitet. Vid kontoret arbetar två utsända personer och tre lokalt anställda. Kontoret samarbetar med ambassaden genom att bistå denna vid besök av svenska delegationer och har även samarbetat med ambassaden kring ett antal analysprojekt. Kontoret samarbetar också med Invest Sweden, Exportrådet och Center for Environmental Technology (Centec). Tokyokontoret startades av Statt. För närvarande arbetar två utsända personer vid kontoret samt tre lokalt anställda. Kontoret bevakar den japanska innovations-, forsknings- och teknikpolitiken, främst med inriktning mot forskningssamarbeten, IKT, miljöteknik, bioteknik och hållbar utveckling. Kontoret är lokaliserat i samma lokaler som ambassaden och arbetar nära den genom att bistå vid besök av svenska delegationer inom ramen för Tillväxtanalys uppdrag som Office of Science and Technology. Kontoret samarbetar även med Invest Sweden och Exportrådet, som också har sina kontor i ambassadens byggnad. Tillväxtanalys har också en bevakning av Sydkorea som leds ifrån kontoret i Japan. Även kontoret i Washington etablerades av Statt. Kontoret är lokaliserat inom ambassaden i House of Sweden, dock utanför skalskyddet. Samarbetet med ambassaden är omfattande. Tre personer arbetar vid 28

27 kontoret med inriktning mot forskningspolitik, hållbar utveckling och IKT. Kontoret i New Delhi inrättades år 2007 på initiativ av Näringsdepartementet, Energimyndigheten, ITPS och Vinnova. Kontoret ansvarar för tillväxtrelaterad omvärldsanalys från Indien. Förutom analyser inom områden som tillväxt och forskning och utveckling (FoU) arbetar kontoret direkt för att främja och underlätta svensk-indiska forskningssamarbeten främst inom IKT, bioteknologi och miljörelaterad teknik. Sedan 2005 finns det en bilateral överenskommelse mellan Sverige och Indien om utökat forskningssamarbete, vilket understöds från kontoret. Tillväxtanalys i New Delhi samarbetar nära med ambassaden och Exportrådet, bland annat om kontaktskapande verksamhet, samt genom att tillhandahålla expertkunskaper inom teknikvetenskap och tillväxtpolitiska områden. Vid kontoret arbetade en person under år 2011 samt en lokalt anställd administratör på 50 procent. Under år 2010 fattades beslut om att inrätta en ny verksamhet i Brasilien from årsskiftet 2010/2011. Etableringen skedde i samverkan med Näringsdepartementet, Utrikesdepartementet och Vinnova. Verksamheten är placerad vid svenska ambassaden i Brasilia. Motiven för etableringen är att regeringen, samarbetsmyndigheterna och Tillväxtanalys har ett tillväxtpolitiskt intresse för landet. Flera samarbetsavtal mellan Sverige och Brasilien finns och den svenska regeringen har upprättat en strategisk handlingsplan för samarbetet. Vid kontoret arbetade en person under år Styrning av verksamheten Verksamheten vid utlandskontoren styrs och utformas på flera sätt. Enskilda regeringsbeslut och Tillväxtanalys instruktion är de centrala styrinstrumenten för verksamhetens inriktning. Regleringsbrevet har en underordnad betydelse för utlandsverksamheten. Den övergripande planeringen av verksamheten görs av chefen för avdelningen för innovationer och globala mötesplatser tillsammans med generaldirektören och övriga avdelningschefer. För att öka förankringen och insynen i den framtida utlandsverksamheten har ett samverkansråd inrättats. Rådet består av representanter för medfinansiärerna av verksamheten, ordförande är avdelningschefen för innovationer 29

28 och globala mötesplatser. Rådet hade tre möten under Rådet är en plattform för informationsutbyte kring aktuella frågor hos avnämarna och Tillväxtanalys. Det finns även en handläggargrupp på Näringsdepartementet med representanter för departementets sakenheter som bereder kortare uppdrag, regeringsbeslut och regleringsbrevsuppdrag. Verksamheten kan beskrivas som både efterfråge- och utbudsstyrd. Den efterfrågestyrda verksamheten består av särskilda uppdrag som antingen är beställda eller uppkommer genom dialog mellan avdelningen som helhet och samarbetsmyndigheterna. Den utbudsstyrda verksamheten utgörs av löpande omvärldsbevakning inom de temaområden som verksamheten är organiserad efter. Merparten uppdrag genereras i den löpande dialogen med avnämarna. Tillväxtanalys framhåller att en skillnad mot ITPS-tiden är att det ska finnas en tydlig adressat för de underlag som Tillväxtanalys tar fram. I detta sammanhang är de tematiskt ansvariga viktiga. De ska borga för att det finns en koppling till aktuella policyprocesser och programverksamheter hos avnämarna. Uppdragen tas ofta fram i en iterativ process som syftar till att öka träffsäkerheten. I regleringsbrevet för Tillväxtanalys kan regeringen ge uppdrag som kräver medverkan från utlandskontoren. År 2011 var det endast ett uppdrag i regleringsbrevet, Analys av globala värdekedjor, som lämnades till utlandsverksamheten. Utlandskontoren bidrog därutöver i begränsad omfattning i regeringsuppdraget om IT-användning i småoch medelstora företag. I Tillväxtanalys verksamhetsplan för 2012 anger myndigheten att man identifierat ett behov av ökad samverkan mellan avdelningarna. I syfte att ta tillvara myndighetens samlade kompetens har myndigheten valt ut tre regleringsbrevsuppdrag för samverkan över avdelningsgränserna: - Förutsättningar för grön strukturomvandling. - Samverkan mellan olika geografiska nivåer och sektorsområdens betydelse för hållbar lokal och regional tillväxt. - Analys av globala värdekedjor. Sveriges konkurrenskraft och konsekvenser för tillväxtpolitiken. 30

29 3.2.1 Verksamhetsmål Det övergripande målet för Tillväxtanalys är att stärka den svenska konkurrenskraften och att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag i alla delar av landet. 20 I Tillväxtanalys verksamhetsplan har detta mål brutits ned till verksamhetsmål för avdelningen för innovation och globala mötesplatser. Målet uttrycks i 2011 års verksamhetsplan som att verksamheten genom att kombinera analyser och utvärderingar med att stödja utvecklandet av internationella relationer ska bidra till att svensk tillväxtpolitik får snabb och kvalificerad kunskap och information om förändrade internationella förutsättningar. I 2012 års verksamhetsplan har några tillägg gjorts. Verksamheten ska genom en kombination av bland annat analyser och kontaktskapande bidra till att svensk tillväxtpolitik får snabb och kvalificerad kunskap och information samt tillgång till internationella mötesplatser där förändrade internationella förutsättningar kan diskuteras och analyseras och hur dessa kan komma att påverka forskning och innovation i Sverige. De flesta mål som satts upp för innevarande verksamhetsår är till sin karaktär mer av det som i Ekonomistyrningsverkets terminologi kallas åtgärdskrav, dvs. något som myndigheten ska göra i stället för mål som beskriver ett önskat resultat eller tillstånd vid en viss framtida tidpunkt. 21 Till exempel är ett mål för 2011 att integrera utlandskontorens roll och verksamhet i Regeringskansliets och myndigheternas strategiska och löpande policyprocess medan mål för 2012 bland annat är att fokusera verksamhetens aktiviteter i tre huvudspår för att bättre utnyttja synergier mellan avdelningens olika aktiviteter. Ett mer målorienterat mål är att verksamheten ska genomföra policyrelevanta omvärldsanalyser och utvärderingar samt utveckla relevanta globala mötesplatser för alliansbyggande med internationella aktörer som bidrar till en lärande forsknings- och innovationspolitik Prop. 2011/12:1, Budgetpropositionen för 2012, utg. omr. 24; Tillväxtanalys verksamhetsplan 2012, dnr. 2012/ ESV 2004:14, ESV:s ordbok om ekonomisk styrning i staten. 22 Tillväxtanalys verksamhetsplan 2011, dnr. 2011/033; Tillväxtanalys verksamhetsplan 2012, dnr. 2012/

30 3.3 Verksamhetens finansiering Under ITPS ansvar för utlandskontoren var finansieringen en förhandlingsfråga varje år mellan myndigheten och berörda aktörer. Vid beredningen när Tillväxtanalys inrättades framkom behovet av en fastare finansiering av utlandskontoren. Åren 2009 och 2010 utvecklades en modell med Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet samt samarbetsmyndigheterna som basfinansiärer. När Statt upplöstes år 2002 beslutades att stiftelsens återstående tillgångar skulle överföras till ITPS som ett engångsanslag. Tillgångarna bestod av 19,4 miljoner kronor. Användningen av dem förenades med villkoret att pengarna skulle användas i enlighet med Statts ändamålsparagraf. ITPS tolkade det som att de bara får användas till tidsbegränsade insatser som inte ryms inom anslags- och programfinansieringen, och att pengarna inte får användas till investeringar. Finansieringen under åren 2008 (ITPS), 2009 (Tillväxtanalys fr.o.m. den 1 april), 2010 och 2011 framgår av tabellen nedan. Tabell 3.3 Bidrag till den utlandsbaserade verksamheten (mnkr) Aktör/År Finansiering via anslag 15 10,7 10,7 10 Vinnova 3,1 6,5 4 4 Energimyndigheten 1,5 2,5 2 2 Nutek/Tillväxtverket 2 0,5 2 2 Utbildningsdepartementet Statt-medel 2 0,6-1,8* Övriga intressenter 23 2,2 0,5 - - Summa: 25,8 25,3 26,7 27,8 * Etablering i Brasilien År 2011 var de totala kostnaderna för utlandsverksamheten drygt 28 miljoner kronor. 24 Av dessa kostnader finansieras cirka 12 miljoner 23 Socialdepartementet avser att finansiera verksamheten med 2 miljoner kronor år

31 kronor via Tillväxtanalys förvaltningsanslag och medel från Statt (1,8 miljoner kronor). Därutöver bidrog övriga myndigheter med 16 miljoner kronor. Frågan har åter ställts om för- och nackdelar med nuvarande finansieringsmodell och en modell som skulle innebära en sammanhållen finansiering av utlandsverksamheten. Den nuvarande modellen kommer att gälla även för år 2012 men Näringsdepartementet avser att se över finansieringsmodellen under året. 3.4 Resursanvändning Tillväxtanalys har beslutat att, i enlighet med den vid Regeringskansliet framtagna ståndpunktspromemorian, strukturera verksamheten i tre huvuduppgifter; omvärldsbevakning, alliansbyggande och främjande samt operativt stöd. Hur mycket tid och resurser som läggs på de olika uppgifterna vid de olika kontoren redovisas inte särskilt. Tillväxtanalys delar upp tiden i fyra olika kategorier: 1. Administrativ tid 2. Löpande bevakning 3. Specifika uppdrag 4. Ambassadsamarbete Vilken kategori de olika uppgifterna ska hänföras till beror på uppdragets karaktär, ofta faller ett uppdrag inom fler än en kategori. Det kan vara en rapport inom ramen för löpande bevakning, eller en delegationsresa inom ramen för specifika uppdrag osv. I en ambition att få bättre översikt över belagd tid och åtaganden så har Tillväxtanalys schablonmässigt satt tidsangivelser för respektive kategori, där cirka 40 procent av tillgänglig tid per år ska användas för löpande bevakning när tid för basadministration och semester räknats bort. Det senaste året har Tillväxtanalys arbetat med att tydligare formulera ett antal specifika inriktningsområden för den löpande bevakningen. Den löpande bevakningen ska hela tiden vara delområdesfoku- 24 Tabellen visar enbart ackumulerade faktiska kostnader som uppstått vid de olika kontoren, dvs. kostnader för verksamheten i Sverige (ledning, styrning, analytikerkapacitet och OH) ingår ej. 33