Handlingar. till sammanträde med Kulturnämnden, KUN

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med Kulturnämnden, KUN

2 1(2) KALLELSE Kultursekretariatet Referens Datum Staffan Rydén/Maria Hessman Sammanträde med Kulturnämnden onsdagen den 24 september 2014 Tid: ca Plats: Rörstrands museum, Lidköping rum, Fajansen plan 1 Föredragningslista och handlingar samt program bifogas. VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Enligt uppdrag.. Maria Hessman Sändlista: se nästa sida POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST Regionens Hus Uddevalla Vänersborg Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Växeln maria.hessman@vgregion.se

3 2(2) Ledamöter Kulturnämnden Alex Bergström (S) Lena Jagers Bladini (V) Lars Nordström (FP) Christer Lundberg (S) Beatrice Toll (S) Pär-Göran Björkman (S) Evert Svenningsson (S) Mikael Andersson (S) Henrik Ekelund (M) Birgitta Bergman (M) Pirita Isegran (M) Joachim Grundin (M) Anna Sibinska (MP) Kristina Carlsson (KD) Lena Bjurström (C) Ersättare Kulturnämnden: Ingrid Forsberg (S) Stig Carlsson (S) Birgitta Andersson (S) Christian Persson (S) Cajsa Hallberg Branchetti (S) Pia Gillerstedt (S) Helen Andersson (M) Carina Ridenius (M) Alexander Abenius (M) Rebecka Bergling (M) Helene Stiernstrand (MP) Ann-Charlotte Toreld (FP) Jenny Broman (V) Thomas Elg (KD) Julia Färjhage (C) Övriga: Staffan Rydén kulturchef Annika Strömberg, regionutvecklare Björn Skog, kommunikatör Dick Wesström, ekonom Birgitta Adler, regionutvecklare Eira Högforsen, regionutvecklare Ylva Gustafsson, regionutvecklare Jens Lejhall, regionutvecklare Rausoul Nejadmehr, forskare Lars Lundgren, regionutvecklare Tomas Olsson, regionutvecklare Maria Ericsson, utredningsledare Ann-Charlotte Eklund, regionutvecklare För kännedom: Kultursekretariatet Diariet Politiska sekreterare

4 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med Kulturnämnden den 24 september 2014 Plats: Rörstrand, Lidköping, lokal Fajansen Tid: Kl: Beslutsärenden 1. Budget för strategiska områden/dick Wesström Diarienummer KUN Delårsredovisning/Dick Wesström: Handlingar på nämndsammanträdet Diarienummer KUN Omedelbar justering 3. Eftergymnasiala utbildningar/y Gustafsson Diarienummer KUN Regionalt stöd för läsfrämjandeprojekt/eira Högforsen Diarienummer KUN Litterärt arrangörsstöd/eira Högforsen Diarienummer KUN Översättarstöd/Eira Högforsen Diarienummer KUN Stöd till essäer och kvalificerad kulturjournalistik/eira Högforsen Föredragning 5-10 min Diarienummer KUN Kulturnämndens stöd till festivaler/lars Lundgren Föredragning 15 min Diarienummer KUN Miljödiplomering/Annika Strömberg Diarienummer KUN Remissvar: Regional digital agenda/annika Strömberg Diarienummer KUN Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

5 Föredragningslista Kulturnämnden, (2) 11. Verksamhetsbidrag 2014 till Sverigefinska riksförbundet (SFRF) distrikten Göteborg-Bohuslän och Västra Götaland/Birgitta Adler Diarienummer KUN Riktlinjer för strategiområdet - Vidgat deltagande, rätten att delta i kulturlivet/rasoul Nejadmehr Föredragning 15 min Diarienummer KUN Nivå för interkommunala ersättningar till folkhögskolor utanför Västra Götaland/Jens Lejhall Diarienummer KUN Rättighetskommitténs samråd för de nationella minoriteterna/ann-charlott Eklund Diarienummer KUN Kulturrådets medel för minoriteter/jens Lejhall Diarienummer KUN Ansökan Sources Film i Väst/Ylva Gustafsson Diarienummer KUN Sammanträdesdatum 2015/Maria Hessman Diarienummer KUN Anmälningsärenden/Staffan Rydén Diarienummer KUN Informationsärenden A. Uppföljning kulturstrategiska uppdrag (KSU) /Ylva Gustafsson B. Återrapportering av samverkan mellan idrottsrörelsen och kulturnämnden 2014/Birgitta Adler C. Slutredovisning av projektet att mäta sociala värden /Birgitta Adler D. Hantverkslaboratoriet i Mariestad/Tomas Olsson E. Förslag på process och underlag för ny regional Kulturplan /Ann-Charlott Eklund F. Kulturchefen informerar/staffan Rydén Alex Bergström, Kulturnämndens ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

6 1(1) PROGRAM Kultursekretariatet Referens Datum Maria Hessman Program Kulturnämnden den 24 september 2014 Tid: 09:30 ca 15:00 Plats: Rörstrands center, Lidköping, lokal Fajansen plan 1 (Gå till innegården och sedan till vänster. Vid en stor vepa där det står Välkommen till Rörstrands museum ligger Fajansen) Kaffe och smörgås serveras vid kl Visning av museet efter sammanträdet för de som vill PROGRAM Välkomsthälsning av VD Inger Nordström Upprop och val av justerare Genomgång av besluts och informationsärenden: Stöd till essäer och kvalificerad kulturjournalistik (5-10 min) Kulturnämndens stöd till festivaler (15 min) Riktlinjer för strategiområdet Vidgat deltagande, rätten att delta i kulturlivet (15 min) Kulturchefen informerar (30 min) Eira Högforsen Lars Lundgren Rasoul Nejadmehr Staffan Rydén Lunch på Rörstrand och gruppmöten Beslutssammanträde Visning av Rörstrand Inger Nordström POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST MOBIL Regionens Hus Vänersborg Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Växeln maria.hessman@ vgregion.se

7

8

9

10

11 ÄRENDE 1

12 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare/Dick Wesström Telefon: E-post: Kulturnämnden Budget för strategiska områden 2014 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden beslutar att anta de föreslagna insatserna inom strategiområdet Vidgat deltagande och Kulturella och kreativa näringar enligt kultursekretariatets tjänsteutlåtande För insatserna tas kr från budgetposten Vidgat deltagande och kr från budgetposten Kulturella och kreativa näringar. 2. Kulturnämnden beslutar att identifierat överskott på budgetposten EU-projekt och utveckling, kr, flyttas till budgetposten Vidgat deltagande. 3. Kulturnämnden beslutar att inom budgetposten Vidgat deltagande omdisponera kr av ej utnyttjade medel avsatta till läsfrämjandestöd och litterärt arrangörsstöd. Medlen föreslås istället användas till översättarstöd i enlighet med TU daterat , KUN Sammanfattning av ärendet Vid kulturnämndens sammanträde tog nämnden beslut om att fördela sammanlagt kr av tillgängliga medel för budgetposterna gällande de fem strategiområdena samt för EU projekt och kulturella och kreativa näringar. Efter detta beslut finns ytterligare kr kvar av budgetmedel inom ovanstående områden att fördela. Av resterande kr föreslås i detta tjänsteutlåtande fördelning till ytterligare insatser under 2014 för strategiområdet Vidgat deltagande med kr och för budgetposten Kulturella och kreativa näringar med kr, sammanlagt kr. För budgetposten EU-projekt och utveckling finns i budgeten för 2014 avsatt medel för medfinansiering av EU-projekt. Efter att besluten om tilldelning av projektmedel nu har tillkännagivits av EU, visar det sig att kulturnämndens avsatta medel inte kommer att utnyttjas i planerad omfattning. Dessa medel föreslås istället flyttas över till strategiområdet Vidgat deltagande, där förslag finns för mer aktiviteter än vad som anges i budgeten för verksamheten. Postadress: kulturnämnden Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Vänersborg Telefon: Webbplats: dick.wesstrom@vgregion.se

13 Datum Diarienummer KUN (3) Inom budgetposten vidgat deltagande har kulturnämnden också avsatt kr till läsfrämjandestöd till kommuner samt kr till ett litterärt arrangörsstöd. Då båda dessa stöd i nuläget har ett lågt söktryck, prognosticeras ett sammanlagt överskott på ca kr. Överskottet föreslås att istället användas till ett översättarstöd enligt tjänsteutlåtandet daterat , KUN Stödet behandlas i eget ärende nr 6, Översättarstöd författare och publicister på annat språk än svenska, vid kulturnämndens sammanträde Fördjupning av ärendet Strategiområde vidgat deltagande Kulturnämndens har tagit flera olika initiativ som syftar till att vidga deltagandet och öka delaktigheten för alla invånare i Västra Götaland. Som komplement till kulturnämndens tidigare beslut från förslås följande insats inom området: 1. Samverkan med de nationella minoriteterna. I kulturplanen för föreslås ett utvecklingsarbete kallat Fortsätt utveckla nya samverkansmetoder med de nationella minoriteterna, vilket också har uppmärksammats i samtal med Kulturrådet med flera. I ett projekt Gemenskap i Olikheter, tillsammans med ABF Västra Götaland, ska de sex nationella minoritetsspråken, inklusive teckenspråk, lyftas fram, stärkas och synliggöras utifrån språkoch kultursammanhang. Även andra kulturinstitutioner i regionen, föreningsliv, övrig folkbildning, folkhögskolor och andra enheter inom Västra Götalandsregionen deltar. Projektet är en förstudie för att se hur samverkan, gemensamma beröringspunkter, gemensam kraft, gemensam diskussion och egenmakt, kan verka och utveckla den egna minoritetens kultur och de gemensamma delarna. Förstudien ska skapa ett underlag för att söka medel för att arbeta vidare med medel från Allmänna Arvsfonden och Kulturstiftelsen vilka visat stort intresse för arbetet men vill ha en tydligare projektidé innan beslut kan tas om eventuella stöd. Belopp som föreslås för Gemenskap i Olikheter : kr Kulturella och kreativa näringar Kulturella och kreativa näringar är ett av regionfullmäktiges prioriterade områden. Som komplement till kulturnämndens tidigare beslut från föreslås följande insats inom området: 1. En konferens planeras i samband med en ny konstmässa i Falköpings kommun. Målet med konferensen är att under en seminariedag i Falköping samla ca 100 tjänstemän, politiker och andra aktörer för att på ett konkret sätt arbeta vidare med Kreativa kraftfält. Syftet är att i form av en workshop skapa samsyn om hur resultatet av projektet Kreativa kraftfält Skaraborg ska tolkas och utveckla en gemensam målbild. Konferensen syftar också till att göra resultatet av studien känd för fler aktörer i Skaraborg och regionen. Belopp som föreslås för Mötesplats Falbygden : kr

14 Datum Diarienummer KUN (3) EU-projekt och utveckling I kulturnämndens beslut gällande EU-medel, avsattes kr för medfinansiering till sökta EU-projekt. Då endast 2 mindre projekt blev godkända av EU har ett överskott uppkommit på budgetposten. Då det inom strategiområdet Vidgat deltagande framkommit fler förslag på verksamheter än vad det finns budget för, föreslås att beräknat överskott, kr, flyttas till området. Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Dick Wesström Ekonom Beslutet skickas till: ABF Västra Götaland Falköpings kommun Diariet

15 ÄRENDE 2

16 ÄRENDE 3

17 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Y Gustafsson/J Lejhall Telefon: E-post: ylva.l.gustafsson@vgregion.se Till Kulturnämnden Eftergymnasiala utbildningar Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden beslutar att inför 2015 göra om uppdragen till de eftergymnasiala utbildningarna till ett regelbaserat verksamhetsstöd. 2. Kulturnämnden beslutar att uppdra åt kulturchefen att utreda nya former för stöd till de utbildningar som inte berättigas till stöd enligt det nya regelverket. 3. Kulturnämnden beslutar att anta förslaget om nya rutiner för ansökan och uppföljning av regelbaserat verksamhetsstöd till konst- och kulturutbildningar. Sammanfattning av ärendet Inför uppdragsperioden har kultursekretariatet gjort en översyn av uppdragen till tretton eftergymnasiala konst- och kulturutbildningar i Västra Götaland. De nuvarande uppdragen är en kombination av uppdrag och regelbaserat verksamhetsstöd, eftersom anslagen baserar sig på elevveckor. Kultursekretariatet föreslår i översynen att uppdragen görs om till regelbaserade verksamhetsstöd inför På så vis förtydligas nämndens intentioner med de regelstyrda bidragen samtidigt som det blir tydligt att Myndigheten för yrkeshögskolan har ett huvudsakligt ansvar för finansiering och uppföljning. Förutsättningen har varit att hålla sig inom nuvarande budgetram för eftergymnasiala utbildningar. Fördjupad beskrivning av ärendet Västra Götalandsregionens kulturnämnd ger, som enda regionala kulturnämnd i landet, uppdrag till ett antal eftergymnasiala konst- och kulturutbildningar i länet. Tre av utbildningarna har stöd sedan Västra Götalandsregionen bildades, övriga tio tillkom efter en översyn Nämnden motivering för stöd var och är att utbildningarna fyller en Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: ylva.l.gustafsson@vgregion.se

18 Datum Diarienummer KUN (2) viktig funktion som förberedelse inför konstnärliga högskoleutbildningar samt att de spelar en stor roll som kreativ miljö och kulturell mötesplats på sina respektive orter. Kulturnämndens stöd är sedan starten baserat på nyckeltal (bidrag per elevvecka) och endast skolor med statligt stöd får regionala uppdrag (med undantag från Da Capo i Mariestad som är en kommunal utbildningsverksamhet). Tidigare hade Skolverket ansvar för finansiering och tillsyn, ett ansvar som nu förts över till den nybildade Myndigheten för yrkeshögskolan. Under 2014 introduceras ett nytt regelverk för eftergymnasiala utbildningar, där konst- och kulturutbildningarna nu blir ett eget fristående område inom myndigheten och förväntas ansöka om att ingå i det nya regelverket. De nuvarande uppdragen till de eftergymnasiala utbildningarna (som löper ) har alla fyra mål enligt vilka verksamheten ska öka sin attraktivitet, samverkan med andra aktörer, öppenhet mot samhället samt bidra till ökad jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Motivering Enligt en utvärdering som gjordes efter förra uppdragsperioden ( ) upplever skolorna att kulturnämndens mål stämmer väl överens med de egna verksamhetsmålen. Alla följer noga hur många studenter som går vidare till högre utbildning, och många framhäver skolornas roll för att minska den socioekonomiska och etniska snedrekryteringen till de estetiska högskoleutbildningarna som är dokumenterat hög. Kultursekretariatet anser att det är angeläget att de eftergymnasiala utbildningarna även fortsättningsvis arbetar med breddad rekrytering och platsutveckling, men att ett regelbaserat verksamhetsstöd lämpar sig bättre än regelrätta uppdrag. Med ett verksamhetsstöd kan kulturnämndens intentioner tydliggöras samtidigt som huvudansvaret för finansiering och tillsyn vilar på Myndigheten för yrkeshögskolan. Därmed blir kulturnämndens intentioner tydligare och försvinner inte i mer allmänt hållna uppdrag. Kultursekretariatet föreslår att statligt stöd även i fortsättningen ska vara en förutsättning för regionalt stöd och att ett nytt regelbaserat verksamhetsstöd baserar sig på antalet utbildningsplatser under föregående år. Siffrorna revideras årligen. Stödet till Da Capo föreslås avvecklas inom ramen för stöd till eftergymnasiala utbildningar. Kulturnämnden Staffan Rydén Kulturchef Ylva Gustafsson/Jens Lejhall Regionutvecklare kultur Beslutet skickas till Eftergymnasiala utbildningar med regionala uppdrag Myndigheten för yrkeshögskolan

19 1 (10) Nulägesanalys Datum Diarienummer KUN Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Handläggare: Y Gustafsson/J Lejhall Telefon: E-post: ylva.l.gustafsson@vgregion.se jens.lejhall@vgregion.se Till Kulturnämnden Eftergymnasiala utbildningar Sammanfattning Inför uppdragsperioden har kultursekretariatet inlett en översyn av uppdragen till de eftergymnasiala konst- och kulturutbildningarna i Västra Götaland, totalt 13 stycken. De nuvarande uppdragen är en kombination av uppdrag och regelbaserat verksamhetsstöd, eftersom anslagen baserar sig på elevveckor. Utgångspunkten i översynen är att tydliggöra syftet med stödet föreslå eventuella förändringar. Förutsättningen har varit att hålla sig inom nuvarande budgetram för eftergymnasiala utbildningar. Bakgrund Nuvarande stöd Västra Götalandsregionens kulturnämnd ger, som enda regionala kulturnämnd i landet, uppdrag till ett antal eftergymnasiala utbildningar i länet. Tre av utbildningarna, Göteborgs konstskola, Dômens konstskola och KV konstskola har haft stöd sedan 2000-talets början gjordes en översyn av området vilket ledde till att kulturnämnden den 1 juni 2006 beslutade att ge stöd till fler eftergymnasiala utbildningar inom hela konst- och kulturfältet (KUN ). Nämndens motivering för stöd var att de eftergymnasiala utbildningarna fyller en viktig funktion som förberedelse inför konstnärliga högskoleutbildningar samt att de spelar en stor roll som kreativ miljö och kulturell mötesplats och på sina respektive orter. I beslutet anges också att stödet ska baseras på nyckeltal (bidrag per elevvecka) kombinerat med uppdrag samt att endast skolor med statligt stöd kan komma ifråga för stöd. Skolorna får alltjämt uppdrag av kulturnämnden och anslag baserade på antalet elevplatser. Endast skolor med statligt stöd kan komma i fråga för regionalt stöd, även om tillsynen nu gått över från Skolverket till Myndigheten för yrkeshögskolan. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

20 Eftergymnasiala utbildningar, (10) De eftergymnasiala skolor som får stöd av kulturnämnden är för närvarande tretton till antalet. De får treåriga uppdrag, innevarande uppdrag löper ut 2014 och ska normalt sett omförhandlas under innevarande år inför ny uppdragsperiod Uppdragsperioden följer övriga s.k. långsiktiga uppdrag. Utbildningar med uppdrag är: Art College (Göteborg) Balettakademin (Göteborg) Da Capo (Mariestad) Dansforum (Göteborg) Dômen konstskola (Göteborg) Formakademin (Lidköping) Gerlesborgsskolan (Tanum) Göteborgs konstskola (Göteborg) Hantverkscentrum (Tibro) KV konstskola (Göteborg) Nordisk designskola (Borås) Skara skolscen (Skara) Tillskärarakademin (Göteborg) Ny förordning för eftergymnasiala utbildningar De eftergymnasiala utbildningar inom konst- och kulturområdet som får stöd av kulturnämnden har, med undantag av Da Capo i Mariestad 1, statsbidrag och står under tillsyn av Myndigheten för yrkeshögskolan. Under 2013 antog riksdagen en ny förordning för eftergymnasiala utbildningar som innebär att Konst- och kulturutbildningar blir ett eget, fristående område inom Myndigheten för yrkeshögskolan istället för att som tidigare ingå i samma regelverk som samtliga eftergymnasiala utbildningar. 2 Under 2014 ansöker utbildningarna om att få ingå i det nya regelverket. Myndigheten beslutar om statsbidrag och studiestöd samt utövar tillsyn över utbildningarna samma roll som Skolverket tidigare hade. 3 Det statliga stödet är regelbaserat och grundar sig på antalet utbildningsplatser i kombination med schablonkostnader för typen av utbildning. Kulturnämnden använder sig av ett regelbaserat stöd när det gäller folkhögskolorna, där baserat på deltagarveckor. För de regelbaserade stöden anger kulturnämnden ett syfte och nivån på medlen bestäms av volymen på verksamheten. Stödet till de eftergymnasiala utbildningarna kan därmed mer tyckas ha formen av ett regelbaserat stöd med syfte än ett egentligt uppdrag. 1 Da Capo i Mariestad har stöd från kulturnämnden sedan 2006 men är ett kommunalt högskolecentrum utan statligt stöd. 2 Konst- och kulturutbildningar: utbildningarna ska förbereda för vidare studier på konstnärliga högskolor, leda till ett yrke inom det konstnärliga eller kulturella området eller bidra till att bevara eller utveckla kulturarvet. MYH är ansvarig myndighet för frågor som rör konst- och kulturutbildningar, de beslutar om statsbidrag och studiestöd för utbildningarna samt utvärderar och gör tillsyn på dem. 3

21 Eftergymnasiala utbildningar, (10) Nuvarande uppdrag till utbildningarna De nuvarande uppdragen till de eftergymnasiala utbildningarna liknar varandra i uppdragsbeskrivningarna. Följande skrivning är gemensam för alla: Västra Götalandsregionens engagemang och stöd till de eftergymnasiala konstoch hantverksutbildningarna i regionen grundar sig på att de är viktiga aktörer för förverkligandet av det gemensamma Västra Götaland och av en hållbar utveckling för ökad attraktivitet och konkurrenskraft. Utbildningarna är regionalt värdefulla ur både en konstnärlig aspekt, en regional tillväxtaspekt och en lokal utvecklingsaspekt samt tillmötesgår den regionala strävan mot en ökad delaktighet och det egna skapandet. Utbildningarna stödjer det livslånga lärandet och utgör genom sin kompetens inom respektive områden viktiga kontaktytor gentemot civilsamhället. Samtliga uppdrag är indelade i fyra mål där verksamheten ska 1) öka attraktiviteten (både antal sökande och i kvaliteten på utbildningarna, 2) öka samverkan med andra aktörer, 3) öka öppenheten mot samhället och 4) bidra till ökad jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Resultat och effekter I diskussion med skolorna efter förra uppdragsperioden ( ) framkom en rad synpunkter på nämndens uppdrag och stöd. Samtliga utbildningar konstaterar att Västra Götalandsregionen som enda regional kulturnämnd ger stöd till den här formen av utbildningar, vilket givetvis upplevs som värdefullt. Man upplever också överlag att kulturnämndens mål väl stämmer överens med de egna verksamhetsmålen. Samtliga skolor följer upp hur många studenter som går vidare till högre konstnärlig utbildning eftersom det är en viktig indikator på skolans kvalitet. Göteborgs konstskola menar att närmare hälften av studenterna går vidare till högskola. Många ordnar också externa sommarkurser för att få in nya deltagare. Många skolor framhäver att det faktum att man tillämpar arbetsprover och inte intervjuer gör att fler outsiders kommer in. Många skolor arbetar medvetet med att täppa till glappet mellan förberedande och högre utbildningar genom studiebesök dialog etc. Utbildningarna på mindre orter menar att många av deras studenter aldrig skulle läst vidare om det inte varit nära till utbildningen. Flera utbildningar, bland annat Formakademin i Lidköping, har gjort särskilda insatser för barn och ungdomar med invandrarbakgrund. Göteborgs konstskola menar att det bästa sättet att mäta om man nått sina mål är att låta eleverna beskriva hur man upplevt utbildningen. Det görs genom en så kallad spindel som mäter åtta olika egenskaper hämtade från skolans uppdrag och egna målbeskrivningar. Många skolor betonade redan tidigt att Myndigheten för yrkeshögskolan ibland har alltför höga krav på kontakter med yrkeslivet. Själva vill de hellre betona kreativt skapande och personlig utveckling i studentens egen takt. Några skolor påpekar också att deras studenter är överrepresenterade när det gäller dyslexi, och att det kräver särskilda insatser från lärarna.

22 Eftergymnasiala utbildningar, (10) Analys De eftergymnasiala skolorna konstaterar över lag att nämndens mål stämmer väl överens med de egna verksamhetsmålen att öka utbildningens attraktivitet, samverka på orten och inom sitt konstområde och bredda rekryteringen. Vissa betonar kontakterna med branschen, andra ser hellre att studenterna får ägna sig åt sina egna kreativa processer utan alltför mycket yttre inblandning. Samtliga har frågan om breddad rekrytering högt på dagordningen. I en rapport från SCB och Högskoleverket 4 utreder man varför breddad rekrytering bland olika socioekonomiska och etniska grupper varit extra svår att åstadkomma när det gäller konstnärliga högskoleutbildningar: Av särskilt stor betydelse är att antagningskraven är så höga att det i realiteten oftast krävs att de sökande har gått någon förberedande utbildning under högskolenivå: utbildningar som redan de kan vara socialt selekterade. Sammantaget är detta förhållanden som säkert starkt bidrar till att samtliga konstnärliga högskolor har en dominans av sökande med högutbildade föräldrar och/eller hög socioekonomisk bakgrund. Kultursekretariatet drar slutsatsen att det är angeläget att de eftergymnasiala konst- och kulturutbildningarna även fortsättningsvis arbetar med breddad rekrytering, och att detta är den viktigaste frågan tillsammans med att vara en mötesplats och hubb för konstnärliga projekt i sitt närområde i kulturnämndens arbete med så kallade kultursystem har en befintlig utbildning på orten bedömts som en av de viktigaste faktorerna till att dessa system uppstår, med Gerlesborgsskolan och Stenebyskolan som talande exempel. Frågan är då om uppdragsformen är den bästa, eller om man bör införa någon form av regelbaserat verksamhetsstöd som liknar det folkhögskolorna, studieförbunden eller ungdomsorganisationerna har. Ett regelbaserat verksamhetsstöd skulle kunna innebära att syftet med kulturnämndens stöd tydliggörs och att återrapporteringen bättre anpassas till dessa syften. Det skulle också bli tydligare att det är Myndigheten för yrkeshögskolan som står för tillsyn och grundfinansiering. Verksamheterna som får dessa regelbaserade verksamhetsstöd skulle dessutom inte behöva återrapportera i samma utsträckning som andra med långsiktigt uppdrag eller förhålla sig till alla de strategier, program och mål som övriga uppdragstagare. Formen för regionalt stöd till Da Capo i Mariestad, som i dagsläget inte har något statligt stöd, måste diskuteras men föreslås lyftas bort från budgetposten för eftergymnasiala utbildningar. Det finns således en poäng i att införa ett regelbaserat verksamhetsstöd för konstoch kulturutbildningarna eftersom de redan i praktiken har ett tekniskt stöd (utbildningsplatser) men reglerna bör ange en inriktning mot att verka för breddad rekrytering och lokal kulturutveckling i anslutning till den fysiska platsen. Även i fortsättningen kommer alltså kulturnämndens stöd, om nämnden väljer att följa förslaget, att vara baserat på antalet utbildningsplatser. 4 SCB/Högskoleverket, UF 20 SM 0602 s 1

23 Eftergymnasiala utbildningar, (10) Utöver de utbildningar som får regionalt stöd så ger Myndigheten för yrkeshögskolan dessutom stöd till The Florence Academy of Art, en tvåårig konstnärlig yrkesutbildning med säte i Mölndal (Konstnärlig yrkesutbildning i klassiskt/realistiskt måleri och teckning, 99 veckor), se bilaga 1. Därutöver finns ett antal andra utbildningar som i dagsläget inte är berättigade till studiemedel men som står under MYH:s tillsyn och skulle kunna komma i fråga för regionalt stöd på sikt. MYH:s beslut om stöd till utbildningar och antal elevårsplatser kan variera år från år. En fråga som kan diskuteras ytterligare är hur kulturnämnden bäst kan bidra till att målen om breddad rekrytering uppfylls. Är deltagaravgifterna (som i vissa fall uppgår till kronor/termin) ett hinder för att få sociokulturell bredd i rekryteringen och hur skulle kulturnämndens stöd kunna bidra till att förhindra snedrekrytering? Kultursekretariatet föreslår att ett statligt stöd även i fortsättningen ska vara en förutsättning för regionalt stöd och att det nya regelbaserade verksamhetsstödet baserar sig på antalet utbildningsplatser under föregående år. Siffrorna revideras årligen. För förslag på regelverk och rutiner för kulturnämndens regelbaserade stöd till eftergymnasiala utbildningar inom konst- och kulturområdet i Västra Götaland, se bilaga 2.

24 Eftergymnasiala utbildningar, (10) Bilaga 1 Sammanställning av utbildningsanordnare/utbildningar inom konst- och kulturområdet i Västra Götaland i huvudsak baserat på uppgifter från Myndigheten för yrkeshögskolan. Skolor som får stöd av Västra Götalandsregionens kulturnämnd Skola och huvudman Art College FU Göteborg (Stiftelsen Folkuniversitetet) Utbildning Årselevsplatser Statligt stöd/styrning Regionstöd Regstöd /årsel.pl Fotograf med digital inriktning (37 v.) 12 Tillsyn, studiestöd Hantverksutbildning i silver och keramik (37 v.) 12 Tillsyn, studiestöd Inredning och design, 37 v. 12 Tillsyn, studiestöd Modedesign, 37 v. 12 Tillsyn, studiestöd Balettakademin Göteborg (Stiftelsen Folkuniversitetet) Danslinjen, 105 v. 40 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Musikallinjen, 105 v. 51 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Dansforum i Göteborg (Dans i Göteborg AB) Performing Arts School, 105 v. 78 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Dômen konstskola Göteborg (Stiftelsen Dômen konstskola) Film som berättelse och kommunikation, 34 v. 0 Tillsyn Grafik, grundläggande konstnärlig utbildning, 68 v. 16 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Måleri, grundläggande konstnärlig utbildning, 68 v. 32 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Skulptur, grundläggande konstnärlig utbildning, 68 v. 16 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Formakademin i Lidköping (Formakademin Lidköping AB) Designmodellörsutbildning, 80 v. 16 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Grafisk hantverksteknik, 40 v. 8 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Keramisk hantverksteknik år 1, 37 v. 9 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Keramisk hantverksteknik år 2, 37 v. 9 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Textil- och modedesign, 40 v. 0 Tillsyn Gerlesborgsskolan (Stiftelsen Gerlesborgsskolan) Konstnärlig grundutbildning, 68 v. 40 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag

25 Eftergymnasiala utbildningar, (10) Göteborgs konstskola (Göteborgs konstskola AB) Konstnärlig grundutbildning i grafik, 66 v. 16 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Konstnärlig grundutbildning i måleri, 66 v. 32 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Konstnärlig grundutbildning i skulptur, 66 v. 16 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Konstnärlig idégestaltning, 33 v. 10 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Hantverkscentrum Tibro (Stiftelsen Folkuniversitetet) Dekormålning, 40 v. 10 Tillsyn, studiestöd Förgyllning, 60 v. 6 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Möbelrestaurerare, 80 v. 8 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Tapetserare, 80 v. 12 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Träbildhuggeri, 60 v. 6 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Trähantverk, 40 v. 10 Tillsyn, studiestöd KV konstskola (Stiftelsen Folkuniversitetet) Bild och rumsgestaltning, 37 v. 10 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Färg och form fördjupning, 37 v. (fd Konstnärlig grundläggande utbildning II, 37 v.) 10 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Konstnärlig grundläggande utbildning I, 37 v. 54 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Nordisk designskola (Nordic School of Design AB) Designutbildning Sko/Sport/Mode, 80 v. 27 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Skara skolscen (Stiftelsen Folkuniversitetet) Förberedande scenisk utbildning, 54 v. 24 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Tillskärarakademien i Göteborg (Stiftelsen Tillskärarakademien i Göteborg) Direktris, 38 v. 12 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Modist, 76 v. 10 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Mönsterkonstruktion med sömnad, 38 v. 24 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Scenkostym, 76 v. 10 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Skräddare/Herr, Dam och Klänning, 120 v. 18 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Da Capo (Mariestads kommun)

26 Eftergymnasiala utbildningar, (10) Skolor som saknar stöd av Västra Götalandsregionens kulturnämnd Medborgarskolan Region Väst Showskolan Entreprenörskap och Artisteri, 80 veckor 0 Tillsyn Music Development Factory AB Musikfilm, 40 veckor Tillsyn 0 Tillsyn New Generation Singer- Songwriter, 40 veckor 0 Tillsyn The Florence Academy of Art (The Florence Academy of Art AB) Konstnärlig yrkesutbildning i klassiskt/realistiskt måleri och teckning, 99 veckor 27 Tillsyn, studiestöd Stenebyskolan (Stiftelsen Stenebyskolan) Förberedande/kompletterande utbildning för konsthantverk och design, 40 veckor 85 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag RUN Tapetserare, specialinriktning läder, skinn och päls, 80 veckor 6 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag Yrkesinriktad utbildning Finsnickeri och Möbelrestaurering, 80 veckor 10 Tillsyn, studiestöd, statsbidrag

27 Eftergymnasiala utbildningar, (10) Bilaga 2. Förslag till regelverk och rutiner för kulturnämndens regelbaserade stöd till eftergymnasiala utbildningar inom konst- och kulturutbildningar i Västra Götaland 1. Mål Syftet med kulturnämndens stöd till eftergymnasiala utbildningar inom konstoch kulturområdet är att öka kulturens demokratiska öppenhet och sociala relevans. Den demokratiska öppenheten betyder att utbildningsanordnarna ska skapa goda förutsättning för alla invånare, oavsett kön, etnisk bakgrund, samhällsklass, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, funktionsförmåga eller religiös övertygelse att genomgå utbildningarna. Syftet är därmed kopplat till att minska den sociala snedrekryteringen. Kulturens sociala relevans innebär skapandet av livsmiljöer och verksamheter som upplevs som meningsfulla och stimulerande av dem som lever och verkar i dem. Utbildningsanordnarna skall därmed måna om kulturuttryck som förhåller sig till samhällsutvecklingen och människors livsvillkor. Utbildningsanordnarna skall därmed också vara en aktiv part i det lokala och regionala kulturlivet. Utöver dessa övergripande syften så finns det en stor potential för utbildningsanordnarna att: - attrahera fler studenter och öka utbytet med omvärlden (VG ) - utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik (VG ) - öka samverkan mellan eftergymnasiala utbildningar och arbetslivet (VG ) - fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska (VG ) - främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland (VG ) - öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt (VG ) 2. Villkor Västra Götalandsregionen ger stöd per årselevplats till utbildningar där MYH har tillsynsansvar, som är studiemedelsberättigande samt har statsbidrag fördelat av MYH. 3. Rutiner för ansökan Utbildningsanordnarna skall årligen ansöka om bidrag från kulturnämnden, senast den 1 september (med beslut i kulturnämnden i oktober). Till ansökan skall fogas MYH:s beslut om årselevplatser samt beskrivning av hur man ämnar jobbar med att uppfylla kulturnämndens mål.

28 Eftergymnasiala utbildningar, (10) 4. Återrapportering Utbildningsanordnarna ska återrapportera till kulturnämnden senast två månader efter utbildningens avslutande i enlighet med kulturchefens anvisningar.

29 ÄRENDE

30 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Eira Högforsen Telefon: E-post: Till Kulturnämnden Regionalt stöd för läsfrämjandeprojekt Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1) Kulturnämnden beslutar att bevilja kr till NBBF- Norra Bohusläns Biblioteksförbund 2) Kulturnämnden beslutar att bevilja kr till Essunga kommun 3) Kulturnämnden beslutar att bevilja kr till Gullspångs kommun 4) Medlen tas från budgetposten Stöd till läsfrämjandeprojekt. Sammanfattning av ärendet Kulturnämnden beslutade vid sammanträde att inrätta ett nytt stöd för läsfrämjandeprojekt. Berättigade att söka är samtliga regionens kommuner med färre invånare än Dessa kan ansöka som högst om kronor för läsfrämjande verksamhet. Det regionala stödet förutsätter att kommunen satsar motsvarande summa. Det har inkommit tre ansökningar från kommunerna Essunga, Gullspång och NBBF Munkedal, Tanum, Sotenäs och Strömstad. Samtliga ansökningar föreslås att beviljas de ansökta beloppen. Projektsökanden och projektbeskrivningar 1) Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum har bildat en samarbetsallians som förkortas NBBF-Norra Bohusläns Biblioteksförbund. De planerar att tillsammans erbjuda en rad olika aktiviteter till målgruppen ungdomar som ska stimulera till läslust. Deras fokus är läsning på fritiden. Därför kommer biblioteken och deras planerade aktiviteter att flytta ut till platser där ungdomar befinner sig såsom fritidsgårdar, idrottsföreningar, kyrkan och andra liknande arenor. Aktiviteter man planerar är workshops i serier och film, bokpresentationer, författarbesök, läsecirklar, poesigrupper, podcastsändningar, bloggar och andra skrivprojekt. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 1 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

31 Datum Diarienummer KUN (2) Ansöker: Total budget Förslag: kronor (fyra kommuner tillsammans) kronor Bevilja kronor 2) Essunga kommun. Läsfrämjande för målgruppen 1-5 år. Essunga kommun vill stimulera läsande genom att utveckla nya läsmiljöer och öka tillgängligheten till böcker samt satsa på kompetensutbildning för förskolepersonalen. Planerade aktiviteter är bokstationer, så kallade bokholkar, inköp av en personlig bok till varje barn i förskolegrupperna samt föreläsningar och pedagogisk litteratur till personalen/lärarna. Ansöker Total budget Förslag kronor kronor Bevilja kronor 3) Gullspångs kommun vill i samarbete med Studiefrämjandet starta skrivargrupper för ungdomar. Bibliotekets insats är att erbjuda lokaler och sprida information. Studiefrämjandet är projektansvariga och har sökt medel för läsfrämjande från sin Riksorganisation, Planerade aktiviteter är en introduktionsträff för unga som därefter deltar i cirkelverksamhet omkring textförfattande och låtskrivande. Projektet heter Tänk om jag kunde skriva som John Lennon. Som inspiration kommer en rikskänd låtskrivare att bjudas in. Ansöker Total budget Förslag kronor kronor (Budgeten inkluderar flera kommuner men ansökan gäller endast för Gullspångs kommun.) Bevilja kronor Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Eira Högforsen Regionutvecklare Bilaga Ansökningarna Beslutet skickas till Essunga kommun; rigmor.persson@essunga.se Gullspångs kommun; anna.lundqvist@gullspang.se Tanums kommun; jenny.hjalmarsson@tanum.se

32 Ansökan om ekonomiskt stöd till läsfrämjande insatser: KUPP Tanumshede Bakgrund Vi vill i vår ambition att utveckla samarbetet inom NBBF, Norra Bohusläns biblioteksförbund, skapa ett gemensamt interkommunalt läsfrämjandeprojekt med inriktning på ungdomars läsning. Satsningar på barn i yngre åldrar har under åren prioriterats och ungdomar har framför allt nåtts via skolbiblioteken. Detta är i sig inte negativt men vi önskar nu öka vårt fokus på folkbibliotekens arbete med ungdomar och lägga särskild vikt vid deras fritids-/lustläsning och egna önskemål rörande biblioteksverksamheten. Ett interkommunalt projekt, med något varierande inriktning utifrån lokala förutsättningar, men med samma målgrupp och mål tror vi är framgångsrikt. Vi utnyttjar våra gemensamma resurser, samlingar, lokaler, personella tillgångar och kontaktnät på bästa vis genom samverkan och kan på så sätt nå fler. Vad vi dock behöver är en projektledare som tillsammans med biblioteken utarbetar en plan för arbetet och sedan även driver detta på fältet. Vi tänker namnge projektet: KUPP, Kommunöverskridande Ungdomsbibliotekarie På Plats. Syfte Syftet med projektet är således att nå ut till ungdomar i Tanums-, Sotenäs-, Munkedals- och Strömstads kommun och erbjuda dem en rad aktiviteter som i sig syftar till att finna lusten till litteraturen. Vi har också vårt fokus på fritidsläsningen och inte på den av skolan pålagda läsningen. Vi vill genom dialog finna vägar där biblioteket och ungdomar kan mötas och det kan ske först då biblioteket finns på fritidsgårdar, nätet, idrottsföreningar, kyrkan och andra arenor där ungdomar rör sig. Mycket stor vikt läggs även vid att vi ska kunna fortsätta arbeta med målgruppen efter projektperiodens slut. Det är önskvärt att vi arbetat fram ett kontaktnät och skapat aktiviteter som kan bli permanent verksamhet. Att öppna litteraturen för unga människor är det huvudsakliga målet med projektet och att i förlängningen få dem att tänka på biblioteket som en angelägenhet. Vi har i denna ansökan valt att definiera litteratur brett och kan i begreppet även komma att innefatta konstnärliga uttryck såsom serier, film, muntligt berättande, blogg, podcast m.m. Praktiskt genomförande En bibliotekarie anställs inom projektet för att i första skedet knyta alla nödvändiga kontakter och sedan börja arbeta uppsökande. Genom att finnas på exempelvis fritidsgårdar eller på gym, prata om läsning och littereratur och sedan erbjuda en rad olika aktiviteter och småprojekt utifrån ungdomarnas egna önskemål hoppas vi nå en framkomlig väg. Vi höjer också medvetenheten hos alla inblandade om att bibliotek finns och kan användas. Det är också en klar fördel om vissa aktiviteter kan utföras i flera av kommunerna, exempelvis en författarbesöksturné eller workshop. Aktiviteter som det kan handla om: bokpresentation författarbesök läsecirklar 1

33 workshops (serieteckning, film) högläsningsgrupp poesigrupp podcastsändning bokblogg av och med ungdom (och bibliotekarie?) skrivprojekt Målgrupp Målgruppen är ungdomar i Tanum, Strömstad, Munkedal och Sotenäs i åldrarna år. Gymnasieelever är i stor grad utpendlande och även bosatta i andra kommuner. Vi kommer att försöka arbeta genusmedvetet och att använda könsneutrala begrepp vilket innebär att vi undviker kill- och tjejgrupper, litteratur för pojkar och dyl. Vi anser att det är viktigt att kön inte ska vara någon definierande faktor. Plats och period Eftersom projektet är interkommunalt så kommer det att pågå på flera orter och i olika miljöer där ungdomar finns. Tanums kommun med dess centrala läge kan komma att utgör bas för KUPPledaren. Start planeras september 2014 och projektet pågår fram till februari Förväntat resultat Vårt mål är att öppna litteraturen för fler ungdomar i Tanums-, Sotenäs-, Munkedals- och Strömstads kommun. Vi vill skapa personlig drivkraft, motivation och lust till att läsa och skriva. Vi ska presentera litteratur och helst skapa dialog om den. Vårt mål är också att de ska möta vuxna som anser att litteratur och läsning är något enastående och viktigt i livet. Vi förväntar oss att vi kommer att få en viss andel ungdomar att stifta närmare bekantskap med litteratur ur en bred definition och att en del kommer att besöka folkbiblioteken oftare. Budget Sökt stöd uppgår till kr som ska användas till anställning av personell resurs, en projektledande bibliotekarie, som under projektperioden 1 sep feb 2015 arbetar för alla fyra kommuner. Denne kommer dels att uppbära lön och ha en arbetsplats belägen i någon av kommunerna. Tillkommer gör resekostnader som kommunerna står för med egna medel. Tanums-, Sotenäs-, Munkedals- och Strömstads kommuner bidrar själva med varderar kr, sammanlagt kr. Jenny Hjalmarsson, 1:e Bibliotekarie, Tanums kommun Gunilla Sandin, Bibliotekschef, Strömstads kommun Helena Blomqvist, Bibliotekssamordnare, Sotenäs kommun Anders Hermansson, 1:e Bibliotekarie, Munkedals bibliotek 2

34 Stöd till läsfrämjande insatser Syfte: Vi vill stimulera till läsning genom förhållningssätt, läsmiljöer och tillgänglighet av böcker på olika sätt. Därigenom utvecklar vi barnens språk samtidigt som de får tillgång till barnböckernas värld. Nyfikenhet och lust är ledord i arbetet. Målgrupp: Alla barn i förskolan, 1-5 år. Förväntat resultat: Förbättrad språkutveckling hos barnen. Större intresse bland föräldrarna när det gäller att läsa tillsammans med barnen. Förhoppningen är att fler barnfamiljer ska upptäcka biblioteket som en resurs när det gäller lån av bl a bilderböcker. Plats: Alla förskolor i Essunga kommun. Projektperiod: aug 2014-juni 2015 Budget: Medel från VGR: Litteratur till barnen: kr 260 böcker a ca 60 kr. Det finns 260 barn i åldrarna 1-5 år. Varje barn ska få ett eget exemplar av en bok som man sedan arbetar tematiskt med i barngrupperna. Bokstationer/holkar till varje förskola: kr Parallellt med arbete utifrån böcker gör vi en satsning för tillgängligheten av barnböcker och har små bokholkar på varje avdelning vid entrén. Här kan man låna/byta barnböcker på förskolan. Här finns chans att lätt kunna ta med en bok hem, och också en plats där man kan byta barnböcker med varandra. Dessa böcker är inte knutna till något bibliotekssystem. Bokholkarna tillverkas av arbetsmarknadsenheten som tillverkar dessa efter förskolans önskemål. (Kostnadsberäkning 16 holkar á ca 300 kr). Pedagogisk litteratur /inspiration till personalen: kr Förskolan i Essunga har prioriterat följande mål för lå : Utveckling och lärande Förskolan ska sträva eter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Litteratur köps in till personalen och tid för att läsa denna betalas av arbetsgivaren. Det kan även handla om en inspiratör som bjuds in för att fortbilda personalen. Medel från Essunga kommun: Föreläsning för all personal med Anette Murås : ca kr Tid för kompetensutveckling hos personal genom litteraturläsning och annan fortbildning: kr

35 Varje personal får betalt 2 timmar för litteraturläsning (50 personer * 2 tim=100 tim á ca 200 kr ger summan kr) Detta är en satsning från förskolans sida och mer av personalens tid kommer att läggas på läsfrämjande arbete under läsåret. Förskolan kopplas till projektet Essunga läser (med stöd från Kulturrådet). Bl a får all förskolepersonal utbildning i boksamtal av språkutvecklare Lena Erlingson. (50 personer 50 timmar á ca 200 kr= kr) Till detta kommer även annan tid. Bl a kommer förskolan att förlägga föräldramöten på Biblioteket för att ge föräldrarna möjlighet att upptäcka vad Biblioteket kan erbjuda. Essunga kommuns insats är ca kr, och vi ansöker om kr från Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Sökande: Essunga kommun Kontaktperson: Rigmor Persson, biblioteks- och kulturchef. Tel: , rigmor.persson@essunga.se Förskolans representant: Berit Cerdier, förskolechef Tel: , berit.cerdier@essunga.se

36 Tänk om man kunde skriva som John Lennon Syfte Läs och skrivfrämjande-aktivitet: Här ges möjlighet för blivande nya textförfattare att få träffa likasinnande. Ta gammalt skrivet material från byrålådan, utvecklas som textförfattare. Kanske hitta en textkompis som samarbetspartner mot oanade höjder. Här är allt möjligt, inget är omöjligt! Allt startas upp med kickoffer på bibliotek där deltagarna får träffa text författare/låtskrivare ur Studiefrämjandets egna led. Därefter träffas man 6 gånger och skriver. Avslutningen sker med en Storträff där både Calle Kindbom och Johan Went medverkar. Detta tror vi kan bli riktigt bra! Kul! Målgrupp Blivande textförfattare- blir nog mycket killar och män. Samverkanspart o lokal Kommuner, bibliotek Verksamhetsform Omfattning Budget Kickoff på bibliotek 7 st, en/kommun 7x1000:- vår ledare 7.000:- 7x 2 medverkandex :- Cirklar på 6 ggr 7st, en per kommun Ledarex7 grupperx3000: :- Storträff för alla grupper avslut. 2 medv x 5.000: :- Gullspångs kommun ansöker härmed om :- från läsfrämjandet-kulturnämnden Västra Götaland för detta projekt Gullspångs kommun: Samordnande bibliotekarie Anna Lundqvist

37 ÄRENDE 5

38 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Eira Högforsen Telefon: E-post: Till Kulturnämnden Litterärt arrangörsstöd Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1) Kulturnämnden beslutar att bevilja kr till Kompani 415 2) Kulturnämnden beslutar att bevilja kr till Puntland Community Organisation. 3) Medlen tas från budgetposten Litterär arrangörsstöd. Sammanfattning av ärendet Kulturnämnden beslutade vid sammanträde om en Handlingsplan för litteraturen Inom ramen för det beslutet inrättades ett litterärt arrangörsstöd på kronor per år. Stödet kan sökas av kommuner och föreningar för engagemang av författare och publicister vid litterära arrangemang och endast för arvode samt de omkostnader som rör författarens/publicistens resa, logi och traktamente. Det regionala stödet förutsätter att arrangören satsar motsvarande summa som ansöks. Det har inkommit två ansökningar. Från Kompani 415 och Puntland Community Organisation. Samtliga ansökningar föreslås att beviljas medel. Projektsökanden och projektbeskrivningar 1) Puntland Community Organisation är en somalisk förening som vill genomföra en bok- och kulturmässa med somaliska och svenska författare under hösten Man samarbetar med ABF-Göteborg, folkhögskolan i Angered, Blå stället samt Hide iyo dhaqan från Malmö. Ambitionen är att bygga broar mellan kulturer och förmedla kunskap och förståelse för somalisk kultur. Mässan kommer att ha särskilt fokus på somaliska barn och ungdomar som är födda och uppvuxna i Sverige. Författare som man planerar att engagera är; Abdinur Mohamed, Mustafa Haij Elmi, Zeinab Dahir, Georgi Kapkits, Abdalla Mansur, Hodan Isse. Beräknade kostnader för arvode och omkostnader är totalt kronor. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

39 Datum Diarienummer KUN (2) Ansöker Total budget Förslag kronor kronor Bevilja kronor 2) Kompani 415 är en kreativ mötesplats i Kviberg, Göteborg. Föreningen vill arrangera en författarfrukost med Amanda Svensson omkring hennes bok Allt det där jag sa till dig var sant, som följas upp med en bokcirkel. Amandas återkommande tematik är att skildra unga kvinnor som bryter mot normen. Föreningen samarbetar med studieförbundet Sensus och använder sig av deras utarbetade samtalsmetod Tala film, tala liv, som också är applicerbar för litteratur. Ansöker Total budget Förslag kronor kronor Bevilja kronor Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Eira Högforsen Regionutvecklare Bilaga Ansökningarna Beslutet skickas till Puntland Community Organisation Kompani 415, Kristin Ödlund abdullahi.mohamed.ahmed1@gmail.com kristin@kompani.nu

40 Ansökan Kompani 415 Stöd för läsfrämjande insatser insatser VGR Litterärt arrangörsstöd Vi är en grupp kulturvetare och kulturkoordinatorer som tillsammans driver den kreativa samarbetsplatsen Kompani 415 i Kviberg, Göteborg. Utöver detta arrangerar vi kulturevenemang så som panelsamtal, konserter, quiz och festivaler. Vi föreläser även om vår verksamhet och om genus. Vi tre som arrangerar just detta projekt är kulturvetare med teater-, genus- och litteraturvetenskaplig bakgrund. Vi söker litterärt arrangörsstöd för en författarfrukost och en bokcirkel med Amanda Svensson med utgångspunkt i hennes senaste roman Allt det där jag sa till dig var sant. Mer information finner ni i vår ansökan nedan. Plats: Kompani 415 i Kviberg, Göteborg. En ny kulturscen i Göteborg som samlar människor från hela staden, men med ett särskild fokus på de nordöstra delarna. Vi tycker det är viktigt att även dessa mer perifiera delar av Göteborg får ett tillgängligt kulturutbud. Projektperiod: 9-11 oktober Bokcirkel 9 oktober kvällstid, författarfrukost 11 oktober förmiddag. Målgrupp: Personer mellan år. Syfte: Vårt syfte är att genom en bokcirkel och en författarfrukost främja läsandet av litteratur som skildrar unga kvinnor som bryter mot normen. Vi vill tillsammans med författaren skapa förutsättningar för att få ut mer av läsandet. På så sätt vill vi inspirera till såväl läsande som skrivande samt uppmärksamma och synliggöra kvinnokaraktärer som når utanför ramarna. Genomförande/upplägg: Vår huvudsakliga del är en författarfrukost med Amanda Svensson, som har bekräftat att hon kan delta under det ovan angivna datumet. Amanda Svensson är senast aktuell med Allt det där jag sa till dig var sant utgiven på Nordstedts förlag. Hennes återkommande tematik med trotsiga kvinnoöden är något vi fastnat för och önskar lyfta fram. Morgonen inleds med att frukost serveras till samtliga närvarande. Författarfrukosten kommer bestå av ca 60 minuter samtal med författaren där en moderator kommer att leda samtalet, tillfälle för publikfrågor och egna reflektioner kommer också att ges. Författaren kommer dessutom att läsa utdrag ur sin roman. För att få ut mesta möjilga av författarfrukosten kommer vi även att bjuda in till en bokcirkel två dagar innan författarfrukosten. Där kommer vi tillsammans under lättsamma former diskutera Allt det där jag sa till dig var sant utifrån givna teman och ta fram frågor eller ämnen som vi sedan kommer ta med till mötet med författaren. För att detta ska bli givande för alla parter krävs att vi inte pratar sönder romanen, målet är att bokcirkeln ska väcka ytterligare nyfikenhet på romanen och författaren samt uppmuntra till mer läsande.

41 Vi kommer att inspireras av Sensus studieförbunds samtalsmetod Tala film, tala liv som även är applicerbar på litteratur (se bifogat dokument). Författarfrukosten kommer eventuellt att spelas in och publiceras som en podcast på Avant magasin ( Förväntat resultat: I den lokal vi planerar att arrangera vår författarfrukost ryms ca 35 personer, vi tror att det blir en lagom skara personer för att samtalet ska bli intimt och att folk ska vara villiga att själva delta. Skulle det bli ett större gensvar kommer vi diskutera möjligheterna att flytta till en större lokal där vi kan ta in ca 100 personer. Bokcirkeln kommer att anpassas efter hur många som anmäler sig. Samarbetspartners: - Vi samarbetar med Sensus studieförbund som går in med kronor till detta projekt. De är även behjälpliga med marknadsföring, tar in anmälningar och delger oss sitt material Tala film, tala liv som också är användbart i litterära sammanhang för att diskutera en roman efter en struktur där man inte pratar sönder texten - Eventuellt kommer Avant magasins podcast AvanTalk vara med och spela in författarfrukosten. - Vi diskuterar samarbetsmöjligheter med Gamlestadens bibliotek i Göteborg. Marknadsföring: - Affischering - Vi kommer att göra en Stop motion-film att lägga upp på vår hemsida för att marknadsföra evenemanget - Sensus studieförbund kommer att marknadsföra detta via sina kanaler - Vi kommer att göra ett öppet facebookevent samt marknadsföra det på vår egen facebooksida Kompani 415 och vår hemsida Budget: Utgifter: Arvode + resa + ev. logi 8000 kr Lokalhyra 500 kr Frukost Marknadsföring (affischer, stop motion-film) Totalt: 1000 kr 500 kr kr Intäkter: Deltagaravgifter: 35 st x 80 kr Sensus studieförbund: Totalt: Differens: Kontakt: kr kr kr kr

42 Kristin Ödlund

43 ÄRENDE 6

44 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Eira Högforsen Telefon: E-post: Till Kulturnämnden Översättarstöd Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden beslutar att bevilja kronor till Författarcentrum Väst för att administrera och fördela ett regionalt översättarstöd. 2. Kulturnämnden beslutar att ge kulturchefen i uppdrag att utarbeta direktiv för uppdraget till Författarcentrum Väst. 3. Medlen belastar budgetposten Vidgat deltagande. Sammanfattning av ärendet Kulturnämnden beslutade vid sammanträde om Handlingsplan för litteraturen Inom ramen för handlingsplanen beslutades om ett antal satsningar, åtgärder och utredningar för perioden. En sådan åtgärd var att kartlägga hur många författare och publicister i regionen som skriver på annat språk än svenska. Utredaren Namdar Nasser skulle också redovisa deras geografiska spridning i regionen, språk, genrer, kön, utbildning och försörjningsmöjligheter inom sitt yrke. I uppdraget låg också att efterfråga deras behov av stöd för att öka sina möjligheter till försörjning, synlighet och publicering. Resultatet av kartläggningen visar att det finns omkring 100 personer som kan räknas till gruppen invandrade författare eller publicister i Västra Götaland. Utredaren Namdar Nasser redovisar och förordar en rad satsningar och åtgärder som skulle vara av stort värde för gruppen. Den av utredaren och informanterna högst prioriterade satsningen är ett översättarstöd för att öka förlagens ekonomiska möjligheter att satsa på relativt okända författare som skriver på annat språk än svenska. Kulturnämnden föreslås därför att inrätta ett särskilt stöd som kan sökas av ett förlag för att översätta invandrade författares böcker och artiklar till svenska. Översättarstödet ska i första hand ses som ett stöd för att ge ökade möjligheter till försörjning och synlighet för författare med invandrarbakgrund i regionen. Men det är också ett stöd riktat till regionens förlag. Förlaget eller författaren ska ha sin hemvist i Västra Götaland. Ansökningarna ska bedömas av en oberoende jury med relevant kompetens. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

45 Datum Diarienummer KUN (3) Satsningen stödjer mål 4 i En strategi för tillväxt och utveckling VG 2020 En region som syns och engagerar, Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland samt kulturnämndens strategiområde Vidga deltagandet och Öka internationaliseringen. Fördjupad beskrivning av ärendet Kartläggningens slutsatser och förslag på satsningar bygger på 65 individer som svarat på en enkät samt intervjuer. Därtill har kontakt funnits med ytterligare 13 personer som ingår i gruppen. Utredaren räknar också med att några inte fångats upp på den korta tiden. Bedömningen är att det finns omkring 100 personer som kan räknas till gruppen författare och publicister med annat modersmål än svenska. Utredaren har gjort följande avgränsning och definition av gruppen: Skrivit eller översatt minst en bok i hemlandet eller i Sverige och/eller är därutöver väldokumenterat litterärt/kulturellt verksam. (Radio och webb inkluderade) Varit verksamma inom fältet under den senaste 10-årsperioden Födda och uppvuxna i Sverige räknas inte till gruppen De flesta bor i Göteborg men några finns också i Borås, Falköping, Mariestad, Mark, Partille, Stenungssund, Strömstad och Trollhättan. Majoriteten har födelseland Iran, vilket följaktligen gör att huvuddelen av gruppen skriver på farsi (persiska). Merparten skriver poesi men också mycket prosa, barnböcker och ungdomslitteratur. Könsfördelningen är 60 % män och 40 % kvinnor, de flesta med högskole-/universitetsutbildning. Många har bott länge i Sverige och flertalet är i medelåldern. Vid en snabb översyn av kultursekretariatet 2011 fanns ett drygt 30-tal förlag i Västra Götaland. Många är små enmansföretag och förlagsverksamheten är ofta en bisyssla. Kabusa är ett av regionens större förlag. Förlagschefen Kerstin Aronsson säger vid samtal med kultursekretariatet, att man sällan eller aldrig vågar satsa på utgivning av verk från en relativt okänd författare om det krävs översättning. Hon säger vidare att förlaget för dialoger och är intresserad av flera verk men att det är en alltför stor ekonomisk risk. Kriterier för stödet; En årlig summa på kronor att fördelas till 3-4 beviljade bokprojekt per år. Summan om kronor inkluderar kostnader för administration, marknadsföring och juryarbete. Medlen ska endast kunna sökas av förlag och författare tillsammans men anslaget ska gå till förlaget. Förlaget ska ha för avsikt att publicera boken då den översatts. Författaren ska vara bosatt i Sverige och skriva på annat språk än svenska. Förlaget kan endast söka för översättningskostnaden och till svenska. Minst den ena parten ska vara skriven i Västra Götaland.

46 Datum Diarienummer KUN (3) En sakkunnig jury ska tillsättas och bör till majoriteten bestå av personer utanför regionen, gärna från våra nordiska grannländer, för att undvika jäv. Beviljade projekt ska presenteras på offentliga litterära evenemang och arenor i regionen. Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Eira Högforsen Regionutvecklare Beslutet skickas till Författarcentrum väst Diariet

47 ÄRENDE 7

48 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Eira Högforsen Telefon: E-post: Till Kulturnämnden Stöd till essäer och kvalificerad kulturjournalistik Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden beslutar att bevilja kronor till Nätverkstan för att administrera och fördela ett stöd till essäer och kvalificerad kulturjournalistik. 2. Kulturnämnden beslutar att ge kulturchefen i uppdrag att utarbeta direktiv för uppdraget till Nätverkstan. 3. Medlen belastar budgetposten Vidgat deltagande. Sammanfattning av ärendet Kulturnämnden beslutade vid sammanträde om Handlingsplan för litteraturen Inom ramen för handlingsplanen beslutades om ett antal satsningar, åtgärder och utredningar för perioden. En av de utredningar som beslutades var att undersöka möjligheter och behov av särskilda medel för essäer och kvalificerad kulturjournalistik i Västra Götaland, en essäfond. Uppdraget att utreda frågan gick till David Karlsson. Utredningen En intellektuell tillväxt av sällan skådat slag om en essäfond i Västra Götaland presenterades vid kulturnämndens sammanträde , KUN David Karlsson anger som främsta skäl för ett särskilt stöd till essäer och fördjupad kulturjournalistik att det dels skulle stärka Västra Götaland som litteraturregion och som ett centrum för kulturtidskrifter, dels bidra till att fördjupa det offentliga samtalet och vidga deltagandet. Han menar att i en tid när medielandskapet snabbt förändras och en allt ytligare och snabbare journalistik tar plats, så behövs det långsammare, reflekterande och intellektuella samtalet som en nödvändig motkraft för att stärka demokratin. En annan och inte oviktig aspekt är, att ett essästöd skulle ge författarna i regionen möjlighet till kortare arbetstillfällen mellan bokprojekten och därmed ökade möjligheter till försörjning. Begreppet essäfond har av utredaren förvandlats till ett regionalt stöd till essä och kvalificerad kulturjournalistik. Kultursekretariatet tillstyrker utredarens förslag. Ett stöd föreslås att prövas under två år samt att det kontinuerligt utvärderas. Såväl en intellektuell tillväxt som en Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

49 Datum Diarienummer KUN (2) stimulans till regionens författare och kulturtidskrifter faller väl in i regionens mål och kulturnämndens ambition att stärka den litterära infrastrukturen i regionen. Satsningen stödjer mål 4 i En strategi för tillväxt och utveckling VG 2020, En region som syns och engagerar, Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland samt kulturnämndens strategiområden Vidga deltagandet och Gynna nyskapande. Fördjupad beskrivning av ärendet Författarcentrum Väst har 320 yrkesverksamma författare som medlemmar. Medianinkomsten för en skönlitterär författare i Sverige våren 2014, är enligt utredaren David Karlssons källor, kronor. Men det främsta argumentet för att stödja författandet av essäer och kvalificerad journalistik, menar han, är inte att säkra författarnas försörjningsmöjligheter utan alla medborgares behov av kvalificerade texter som hjälper oss att förstå vår samtid. David Karlsson citerar Mats Svegfors För det offentliga samtalet i landet kan tio välskrivna essäer få stor effekt. En essäfond ett stöd till angivet ändamål i Västra Götaland skulle stärka regionen som kulturtidskrifts-centrum, minska medias Stockholmsdominans, fördjupa det offentliga samtalet samt bidra till ett vidgat deltagande. Kriterier för stödet En årlig summa på kronor att fördelas till beviljade projekt. Medel ska beviljas med högst kronor, vilket ungefär motsvarar två månaders arbete. Summan om kronor inkluderar kostnader för administration, marknadsföring och juryarbete. Medlen ska endast kunna sökas av tidskrift och skribent tillsammans men anslaget ska oavkortat gå till skribenten. Kulturtidskrifter definieras här som de som uppbär stöd från Statens Kulturråd. Minst den ena parten ska vara skriven i Västra Götaland. En sakkunnig jury ska tillsättas och bör till majoriteten bestå av personer utanför regionen, gärna från våra nordiska grannländer, för att undvika jäv. Beviljade projekt ska presenteras på offentliga evenemang i regionen. Sammankomster som sprider resultatet och öppnar för det offentliga samtalet. Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Eira Högforsen Regionutvecklare Beslutet skickas till Nätverkstan Diariet

50 1 ( 45) En intellektuell tillväxt av sällan skådat slag! Om en essäfond i Västra Götaland!! En utredning åt! Västra Götalandsregionen kulturnämnd! David Karlsson den 19 juni 2014!!

51 2 ( 45)!!!!!!!!!!!!!!!!! I de nya medielandskapen tror jag att kultur- och opinionsjournalistik som berör kommer att bara bli allt viktigare. Men det är späda plantor i sitt tidningsekonomiska sammanhang.! Sören Sommelius i Helsingborgs Dagblad den 23 april 2014, dagen efter att han sålt tidningen till Sydsvenska Dagbladet.

52 3 ( 45) Innehåll!! Sammanfattning! 1. Inledning s 5 Mediala omvälvningar. Utredningsuppdraget.! 2. Bakgrund s 7 Kulturjournalistik i kris? Demokratisk tillgänglighet.! 3. Vad är en essä? s 10 Sträng form. Kvalificerad kulturjournalistik.! 4. Vad är en kulturtidskrift? s 12 Definitioner. Hur många? Spridning. Kulturtidskriftsekonomi. Ersättning till skribenterna.! 5. Hur är tidskriftsstödet utformat? s 23 Tidskriftsstödets plats i kulturpolitiken. Dess historia.! 6. Kulturtidskriften som motor för kulturella utvecklingsprocesser s 24 Kulturtidskrifters ekonomiska, sociala och kulturella spridningseffekter. Uppskjutet värde.! 7. Tidskrifternas roll i Västra Götalandsregionen.... s 29 En tidskriftsregion? En essäfond som en del av VGR:s kulturpolitik.! 8. Hur kan en essäfond konstrueras?..... s 33 Essä? Fond? Förslag till utformning. Förväntade effekter.! 9. Avslutning s 39 För- och nackdelar med en essäfond.! Referenser s 40 Intervjuade personer. Litteratur.! Bilagor 1: Viktiga årtal 2: Tabeller!!

53 4 ( 45) Sammanfattning! Denna utrednings viktigaste slutsatser och förslag kan sammanfattas i följande punkter:! Slutsatser:!! Kulturjournalistiken är i dag i kris. Det som är hotat är den fördjupande, undersökande,! analyserande texten. Kulturtidskrifterna har i dag inte råd att beställa sådana texter. VGR är den region i landet där kulturtidskrifterna är, relativt sett, starkast. En kulturtidskrift kan ha betydande ekonomiska, sociala och kulturella spridningseffekter. En essäfond skulle göra det möjligt för tidskrifter och skribenter i Västra Götaland att i högre grad bidra till det offentliga samtalet i landet. Medias Stockholmsdominans kommer att minska, åtminstone något. Västra Götaland kommer att höras bättre. En essäfond skulle bidra till att förverkliga VGR:s mål att bli en ledande kulturregion med fokus på delaktighet. Förslag:!! Inrätta en essäfond i Västra Götalandsregionen. Avsätt 1 miljon kronor per år. Inled med en försöksperiod under två år, , med ett anslag på 500 tkr/år. Etablera rutiner och organisation för arbetet. Utvärdera. Fördela medlen enligt principen om armlängds avstånd. Beslut i konkreta ärenden tas av externa sakkunniga. En majoritet av dessa sakkunniga bör komma utifrån VGR. Betrakta essäfonden som en integrerad del av regionens litteraturpolitiska satsningar.!

54 Inledning!! När denna utredning görs, på våren och försommaren 2014, kommer de dramatiska nyheterna från medievärlden slag i slag. Bonnierägda TV4 beslutar, trots miljardvinst, att lägga ned lokalredaktionerna på tretton orter ( 45) journalister sägs upp. Göteborgs-Postens ägare Peter Hjörne bedriver öppen polemik i spalterna mot sin egen kulturchef om tidningens framtid. Helsingborgs Dagblad säljs till likaledes Bonnierägda Sydsvenska Dagbladet. Samordningsvinster, rationaliseringar och uppsägningar är att vänta. I de nya medielandskapen tror jag att kultur- och opinionsjournalistik som berör kommer att bara bli allt viktigare. Men det är späda plantor i sitt tidningsekonomiska sammanhang konstaterar tidningens tidigare kulturchef och delägare i en melankolisk kommentar dagen efter att affären offentliggjorts. 1 Landsortspressens litteraturbevakning strukturrationaliseras. 2 I Aftonbladet säger sig kulturchefen skämmas över de låga arvoden tidningen numera betalar sina frilansande medarbetare. Och förra sommaren, i augusti 2013, köpte det globala postorderföretaget Amazons grundare och chef Jeff Bezos den ansedda tidningen Washington Post. Det är en affär och en medial maktförskjutning anrika publicistiska traditioner övertas av digitalt kapital som vore otänkbar för bara tio år sedan. Häpnadsväckande var även prislappen. Bezos betalade endast 250 miljoner dollar för tidningen. Om Washington Post, ett världens starkaste mediala varumärken, inte är värd mer vad är då då svenska dagstidningar värda? Chockvågor gick genom den svenska tidningsbranschen. De politiska reaktionerna på dessa dramatiska förändringar är lama. När den statliga Presstödsutredningen presenterades i september 2013 ansågs den av många bedömare redan hopplöst föråldrad. Utredningens egen ordförande reserverade sig mot den, en ovanlig åtgärd, med motiveringen att den inte presenterade hållbara förslag till stöd för det som i dag verkligen är hotat: den kvalificerad journalistiken. Det mediepolitiska läget förefaller låst.! Mot denna bakgrund är det glädjande att Västra Götalandsregionen beslutat att utreda Förutsättningar för en Essäfond i Västra Götaland. I utredningens direktiv sägs:! Författare och publicister i regionen upplever det svårt att försörja sig på sitt skrivande. Man saknar möjligheten till snabbare och kortare skrivaruppdrag mellan de längre arbetsprocesserna. 1 Sören Sommelius, Fin de siècle, Helsingborgs Dagblad, 23 april Han konstaterar vidare att HD:s kultursidor i dag hör till de mest spännande i landet. Glädjande nog har redaktionsledningen på senare tid vågat satsa på kulturen. Vad händer nu? Det står skrivet i vatten. 2 Från och med den 1 september 2014 kommer recensionsverksamhet inom tidningskoncernen Got Media som innefattar Borås Tidning, Smålandsposten, Blekinge Läns Tidning, Barometern i Kalmar, Kristianstadsbladet, Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehanda att samordnas. Recensioner kommer alltså att sampubliceras i dessa tidningarnas spalter (se Borås tidnings kulturchefs kommentar: Lena Kvist, Förändrad litteraturbevakning i BT ger riksrubriker, Borås Tidning 30 april 2014).

55 Ett önskemål som framkommit är att skapa en essäfond som skulle ge de många kulturtidskrifterna i Västra Götaland resurser att beställa och klara att ersätta avtalsenligt för kvalificerade essäer.! Utredningen ska behandla följande:! Nulägesbeskrivning: Tidskrifternas tillgång till och behov av essäer/artiklar; Ersättningsnivåer i dag relaterat till avtalsenliga ersättningar. Konstruktion: Fondförvaltning/ägarförhållande: Kriterier och regelverk för medeltilldelning ur fonden. Finansieringsmodell/finansiärer. 3! Undertecknad fick i december 2013 utredningsuppdraget och har arbetat med det under våren ( 45) Frågan om essäfond är inte ny, vilket vi strax ska återkomma till. Frågan är inte ny heller för mig. Jag är yrkesmässigt verksam i sammanhang där denna fråga har diskuteras länge, och jag har själv i olika sammanhang uttalat mitt stöd för idén. 4 Som utredare är jag alltså inte neutral till själva tanken på en essäfond. Jag har länge varit för den. Vi kommer strax att beröra det essäistiska skrivsätt där personligt engagemang i en sak inte anses stå i motsättning till saklighet i framställningen. Förhoppningsvis präglar detta skrivsätt de följande sidorna. Jag har icke desto mindre försökt hålla isär analys, slutsatser respektive rekommendationer.! 3 Västra Götalandsregionens kultursekretariat, Utredningsdirektiv: Förutsättningar för en Essäfond i Västra Götaland, Jag är arbetande styrelseordförande i Nätverkstan Kultur som på olika sätt är en viktig aktör i den svenska kulturtidskriftsvärlden. Nätverkstan ägs av sina anställda, tidskriften Ord&Bild och Tidskriftsverkstaden i Väst. Jag har själv varit redaktör för Ord&Bild ( ) och sitter i dag i dess styrelse. Under åren satt jag i Kulturrådets referensgrupp för stöd till kulturtidskrifter, de sista fem åren som ordförande. Jag har i olika sammanhang skrivit och bildat opinion för ökat stöd till kulturtidskrifter, bl a för idén om en essäfond. En del av dessa texter finns samlade på:

56 7 ( 45) 1. Bakgrund!! Häromåret gjorde kulturjournalisten Ulrika Knutson en iakttagelse om kulturjournalistikens förändrade ställning som det kan vara värt att dröja något vid. Knutson skrev en artikel där hon blickade tillbaka på debatten kring Maja Lundgrens roman Myggor och tigrar, utgiven fem år tidigare. Knutson skriver:! Mycket har skrivits om författarjaget Maja Lundgrens storhetsvansinne och romantiska syn både på författarjaget och kritikerrollen. Men vad som syns tydligare idag, fem år senare, är att Lundgren beskriver en döende och marginaliserad värld. Kultursidornas folk har länge varit ett underbetalt och hunsat släkte, men Lundgren skildrar det som om verksamheten fortfarande betydde någonting, och vi fortfarande plaskade i symboliskt kapital, som vore vi andens farbror Joakim i kassavalvet. Så är det inte längre. Också det symboliska kapitalet har devalverats kraftigt på dessa fem år. Kulturens tigrar har tappat klorna, och myggorna sin gadd. Inte ens förtryckarna har samma stake längre. 5! Stämmer detta? Har Ulrika Knutson rätt? Är kulturjournalistiken och kultursidorna i dag en döende och marginaliserad värld? Många svenska tidningar fick sina kultursidor på och 30-talen. De var länge, vid internationella jämförelser, en ovanlig institution. Kultursidorna var viktiga i dagspressen och hade i sina bästa stunder också en folkbildande funktion. Är detta en epok som nu är på väg att gå mot sitt slut? Så länge det funnits kulturjournalistik har det också funnits de som varnat för dess förfall, om förestående kulturskymning. När litteraturvetaren Tomas Forser för drygt tio år sedan ställde sig frågan huruvida tidningarnas kultursidor verkligen var bättre förr blev hans svar ett tydligt nej. Så var det inte. Vi tenderar att romantisera det förflutna. Kritikerns roll, och därmed kultursidans, är däremot en annan idag än under nittonhundratalet. Vad som krävs i dag är mer diskussioner, mer samhällelig kritisk debatt, mer genusanalys, mer övergripande kulturkritik i en dubbelriktad rörelse mellan konsten och dess publiker men också fortsatt eftersinnande läsningar och listiga textobservationer. 6 Forser varnade samtidigt för pågående förändringar, för vad han kallade en tabloidisering av det litterära samtalet. Risken finns att kritiken försvinner och ersätts av poängsättningar och 5 Ulrika Knutson, Sviter av en rasande roman, Göteborgs-Posten, 29 juli Tomas Forser, Kritik av kritiken, Anthropos 2002, s A a, s 158.

57 konsumentinriktad varudeklaration i tabloidestetikens yttersta konsekvens. 7 Några år senare kallade pressforskaren Per Rydén Forsers varning för synsk just så blev det. 8 Drygt tio år efter Forsers förutsägelse konstaterar en annan litteraturvetare, Lina Samuelsson, att tabloidiseringen inte bara inneburit att morgontidningarna bytt format, utan också lett till en förändrad syn på journalistik : För kultursidans del sammankopplades tabloidiseringen med ökande kommersialisering; kritik ersattes av förhandsreklam, recensioner med författarporträtt och samhällskritiska analyser med nöjesbevakning. 9! När jag under denna utredning intervjuar Gunilla Kindstrand, erfaren kulturjournalist och i dag chefredaktör för Hälsingetidningar, frammanar hon bilden av dagens medialandskap som ett hus med två våningar, eller kanske ännu hellre en flod med två strömmar: en ytström som rör sig hastigt och en 8 ( 45) kraftigare underström som går långsammare. Dessa strömmar kan ibland, men gör det inte alltid, rinna i samma riktning. Den mediala ytströmmen består av twitterflöden, facebookuppdateringar, bloggar och kultursidornas ytligare form av kulturjournalistik. Den långsammare underströmmen består av böcker, djuplodande och undersökande artiklar och reportage. Denna underström är helt nödvändig för demokratin, säger Kindstrand, och efterlyser respekt för analys, tänkande, bakgrund. Gunilla Kindstrand är väl förtrogen med kulturtidskrifternas villkor, hon var bland annat under flera år ordförande i Kulturrådets tidskriftsgrupp, men hon sätter hela tiden in mina frågor om tidskrifter och essäer i ett större medialt och demokratiskt sammanhang. Samma sak händer när jag intervjuar Mats Svegfors, tidigare bl a chefredaktör för Svenska Dagbladet och VD för Sveriges Radio. Tanken på en essäfond är nog god, tycks han mena, men problemen är betydligt större än vad en sådan kan råda bot på. Vad som står på spel nu är ingenting mindre än den kvalificerade journalistikens framtid. I den pågående digitala omvandlingen har Sverige hittills klarat sig bra, säger han, men nu sjunker kvaliteten raskt. Tillsammans med sin efterträdare som radiochef, Cecilia Benkö, skrev Svegfors för några år sedan boken Journalistik 3.0: medieormen ömsar skinn där de diskuterar digitaliseringens journalistiska och därmed i förlängningen demokratiska konsekvenser. Digitaliseringen och den fria informationsspridningen på nätet går inte att stoppa, går inte att hägna in, hävdar de bestämt: Det är som att försöka stänga världshandeln eller återskapa Sovjetimperiet. Utsikterna är i det närmaste lika goda som att framgångsrikt göra ägg av omelett. Detta får dock till följd av den traditionella mediala infrastrukturen dagspress, tidningar och tidskrifter så som den vuxit fram de senaste århundradena, 8 Det som där sades, skriver Rydén, har under de fem år som gått sedan 2002 blivit till ett bekräftande skred. Det måste vara plågsamt att ha fått så rätt när en så stor del av den svenska pressen lurat sig och sin publik med innebörden av halveringen av sidornas storlek. Per Rydén, Kritik, trots allt!, i Åsa Arping & Mats Jansson (red), Kritikens dimensioner: festskrift till Tomas Forser, Symposion 2008, s Lina Samuelsson, Kritikens ordning: svenska bokrecensioner 1906, 1956, 2006, Karlstad universitet 2013, s 106.

58 9 ( 45) som en nödvändig förutsättning för demokratin, undermineras: Dagstidningens affärsmodell bildligt talat att den amerikanska lågpriskedjan Best Buy betalar för dagstidningens Bagdadkorrespondent håller på att erodera. Men tidningskrisen är ändå inte kärnfrågan, den är en annan:! Vår utgångspunkt är att journalistiken är större än mediestrukturen. Medierna är medlet för journalistiken. Den centrala frågan är vad som händer med journalistiken, inte vad som händer med medierna.! Vad kan då göras? Jo, påminner radiocheferna:! Kom ihåg varför Public Service en gång skapades på 1920-talet! En viktig tanke var den demokratiska tillgängligheten till det kvalitativa medieinnehållet. En del av denna tanke var den ekonomiska ingen skulle stängas ute av ekonomiska skäl. Utan överdrift kan sägas att detta var folkhemstanken omsatt till mediepolitik, en folkhemstanke som i detta avseende omfattades såväl av den politiska högern som av den politiska vänstern i Sverige. 10! Det är nog här någonstans som tanken på en essäfond bör ta sin utgångspunkt: i den demokratiska tillgängligheten till det kvalitativa medieinnehållet. I dag när läsandet enligt samstämmiga undersökningar minskar och de mediala klassklyftorna ökar är detta en väsentlig politisk uppgift. Vi har sett att kulturjournalistiken befinner sig i kris och vi kommer på följande sidor att diskutera såväl kulturtidskrifternas som kulturskribenternas svårigheter. Allt detta är viktiga frågor men de är inte problem som en essäfond i första hand kan eller bör försöka lösa. Syftet med en essäfond bör vara just demokratisk tillgänglighet till den mediala underström av samhällsnödvändiga reflekterande texter som Gunilla Kindstrand talar om och att se till att sådana texter alls kan produceras. Vi ska strax fördjupa oss i vad en essä egentligen är, men först kan vi samla oss till några slutsatser av det hittills sagda:! Kulturjournalistiken är i dag underkastad stora förändringar. Många talar om kris. Denna kris är en del av en större medial strukturomvandling och av den kvalificerade journalistikens kris. Det medieformat som idag är satt på undantag är den fördjupande, undersökande, analyserande texten. Det främsta syftet med en essäfond måste vara demokratisk tillgänglighet till kvalificerade texter. Många måste kunna ta del av väsentlig kultur- och samhällsdebatt. 10 Detta och övriga citat från Cecilia Benkö & Mats Svegfors, Journalistik 3.0: medieormen ömsar skinn, 2010, publicerad elektroniskt på och därför omöjlig att ange sidhänvisningar till.

59 10 ( 45) 2. Vad är en essä?!! Länge frestades jag av tanken att skriva denna utredning i form av en essä. Goda vänner avrådde mig, klokt nog. Men helt har jag inte kunnat avhålla mig, vilket läsaren säkerligen redan noterat. Ett av essäns kännetecken är att det är en litterär form som förenar det subjektiva och det objektiva, det personliga med det sakliga. En essä har en avsändare och bärs av en röst. Att essän har ett personligt tilltal innebär dock inte att den kan tillåta sig att vara osaklig. I princip alla som skriver om essän som form framhåller det svåra, ja näst intill omöjliga i att definiera genren. Essän är undflyende, svårfångad eller till och med kättersk. Den bryter med invanda föreställningar. Vill få läsaren att tänka själv. Formulera en definition av vad en essä är och det går omedelbart att finna exempel på lysande essäer som inte låter sig infogas i just den ramen.! Historiskt sett brukar essäns födelse härledas till den franske ämbetsmannen Michel de Montaigne ( ) och hans Essais, vars första band kom från trycket Det betyder, som litteraturforskaren och essäisten Arne Melberg påpekat, att essän i stort sett sammanfaller i tid med de två andra litterära skapelser, som markerar en ny tid: Shakespeare med dramatiken och Cervantes med romanen. 11 Essän är en egen, om än svårinfångad litterär genre: På Montaignes tid betydde essä ungefär prövning eller smakprov. Ordet fanns också som verb, essayer, och betydde ungefär: pröva, testa. När Montaigne började skriva använde han ordet främst som ett aktivt verb som beskriver hans sökande och prövande skriverier. 12 Essän hyser misstänksamhet mot såväl skönskrift som vetenskapens teoretiska språk, hävdar en av landets mest namnkunniga essäister, Horace Engdahl:! För essäisten är de vetenskapliga begreppen kommandoord som han vägrar att lystra till, eftersom han rivit av sig gradbeteckningarna. Så snart man ser en skribent ställa sig i givakt för för en teoretisk term, som om den hade en högre auktoritet än undersökningen själv, måste man räkna bort honom från essäisternas skara. Essä är insubordination. 13! Det finns något lite aristokratiskt i det essäistiska skrivsättet. Poeten Gunnar D Hansson, ärkedemokraten från Smögen, förklarar: essän är måhända aristokratisk på avsändarsidan men demokratisk på mottagarsidan. 14 Essäer går nämligen att läsa Arne Melberg, Inledning, i Essä: urval och introduktion av Arne Melberg, Daidalos 2014, s 10. Arne Melberg, Michel de Montaigne, i Essä, s 24. Horace Engdahl, Ärret efter drömmen, Albert Bonniers förlag 2009, s Gunnar D Hansson, Columbi enkrona, i hans Var slutar texten?, Autor 2011, s 23. Hansson hämtar distinktionen från den norske diktaren, debattören och retorikprofessorn Georg Johannesen ( ) och dennes bok Om den norske tenkemåten (1981).

60 Det råder ingen tvekan om att ordet essä ökat i popularitet under senare år. Många säger sig i dag skriva essäer. Men gör de verkligen det? Flera av de tidskriftsmänniskor jag talat med understryker att essän är en sträng form. 11 ( 45) Essän är en öppen form, säger däremot Andrea Zederbauer på tidskriften Wespennest i Wien när jag intervjuar henne, ingen annan genre är så öppen. Essän lyckas, när den är som bäst, kombinera Wissen und Zweifeln, kunskap och tvivel.! I Wien intervjuar jag även Carl Henrik Fredriksson, chefredaktör för Eurozine och med god utsiktspunkt ut över det europeiska kulturtidskriftslandskapet. Han betonar de förändrade produktionsvillkoren för essäer. Den finns en risk att litteraturteoretikerna romantiserar essäskrivandet, talar drömskt om Montaigne ensam i sitt torn, och glömmer bort de konkreta villkor som krävs för att skriva. Det krävs tid, sammanhang och ofta en redaktionell miljö. Allt detta råder det brist på i dag. Essäer och tidskrifter hänger alltså samman, hävdar Fredriksson. I nästa avsnitt ska vi närmare granska vad en kulturtidskrift egentligen är. Innan dessa kan vi dra några slutsatser av vad vi sagt i detta.! Slutsatser: Det är svårt att exakt definiera vad en essä är. De förutsättningar som krävs för att skriva essäer, essäns produktionsvillkor, är hotade. Det finns skäl att knyta essäprojekt till en tidskrift, till en redaktionell miljö. Essäer är på mottagarsidan demokratiska.!!

61 12 ( 45) 3. Vad är en kulturtidskrift?!! Definitioner Vad är egentligen en kulturtidskrift? Låt oss börja med ordets andra led. En tidskrift är enligt Nationalencyklopedin en periodisk publikation som skiljer sig från dagstidningen genom att den inte kommer ut lika ofta och vanligen inte förmedlar dagsnyheter utan fackkunskap, kulturmaterial eller förströelse. De första tidskrifterna började utkomma i Tyskland och Frankrike under tidigt 1600-tal. Världens äldsta tidskrift som fortfarande utkommer sägs vara svenska Post- och Inrikes Tidningar (grundad av drottning Kristina 1645, övergick till helt digital utgivning 2007). Den är emellertid inte så mycket en tidskrift i vedertagen mening av ordet som ett organ för statliga kungörelser. Tidskrifter med politisk och kulturellt innehåll uppstod i England under 1700-talets första år. Daniel Defoe, Robinson Crusoes författare, startade år 1704 tidskriften A Review. Tidiga svenska efterföljare var till exempel Then swänska Argus ( ) och En Ärlig swensk ( ). Därefter följde 250 år av expansion då antalet tidskrifter, läsare och upplagor växte i takt med den allmänna pressens utveckling. I dagens digitala omvandling av mediebranschen och de gemensamma, offentliga rummen är tidskriftens ställning omdiskuterad och dess framtid osäker. Sedan 1971 delas i Sverige ut ett särskilt statligt kulturtidskriftsstöd. I den förordning som reglerar detta definieras en kulturtidskrift som en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med kulturdebatt i vid mening eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom kultur och konstarter. 15 Definitionen av vad en kulturtidskrift är kan förefalla vara en teoretisk eller rent akademisk frågeställning. Den är dock inte det, vilket visade sig hösten 2009 då den var föremål för en av de mest uppmärksammade kulturpolitiska skärmytslingarna under regeringen Reinfeldts tid. Regeringen föreslog i sin proposition en mer begränsad definition, man ville enligt kritikerna smalna av den och starkare betona konst framför samhälle. Förslaget ledde till en mobilisering i Kultursverige: upprop, artiklar och storm i sociala medier. Svenska Dagbladets ledarsida skrev: Helfel är däremot att man vill begränsa tidskriftsstöden genom att omdefiniera begreppet kulturtidskrift och på så sätt fasa ut dem 15 Svensk författningssamling 2010:1058.

62 som har för starkt samhällsfokus. [ ] hur ska detta gå till i realiteten? Samhällskritik och 13 ( 45) samhällsskildring är ju en väsentlig del av kulturen! 16 Regeringen backade, åtminstone ett litet steg. 17! Kulturtidskriftsdefinitioner kan alltså vara politiskt känsliga. Vad säger då forskarna? Hur ser deras definitioner ut? Litteratursociologen Johan Svedjedal har skrivit en av de viktigaste svenska tidskriftsstudierna på senare år, en monografi över den inflytelserika modernistiska litteratur- och samhällstidskriften Spektrum ( ). Någon entydig definition av vad en kulturtidskrift är erbjuder han inte. Istället omtalar Svedjedal tidskriftens medarbetare Karin Boye, Josef Riwkin, Gunnar Ekelöf, Erik Mesterton och andra på följande sätt: De arbetade tillsammans ungefär som en orkester, en målmedveten politisk grupp eller ett väl fungerande idrottslag. I den publicistiska offentligheten togs de tillsammans för en skolbildning eller ett kotteri. Spektrum var mer än summan av en tidskrift och ett förlag. Under några år var det närmast en rörelse. Tidskriften var, säger han vidare, den perfekta miljön för att lansera karriärer och en sambandscentral för internationella impulser. 18 Snarare än att slå fast en formell definition av tidskriften som medieformat talar alltså Svedjedal om vad tidskriftens medarbetare gör, hur de samverkar och vad som kommer ut av deras arbete. Den tidskrift han studerar, Spektrum, hör samman i en väv av livssammanhang där den egentliga huvudpersonen inte är någon av människorna runt Spektrum, utan Spektrum själv den publicistiska kraft som ville omvandla kulturen för att skapa Den nya människan Sanna Rayman, Apokalyps, nå, Svenska Dagbladet, 22 september I den tidigare gällande förordningen definierades en kulturtidskrift på följande sätt: Med kulturtidskrift avses en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med samhällsinformation eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom de skilda konstarternas områden (Förordning 1993:567 om statligt stöd till kulturtidskrifter, 2). I regeringens kulturproposition på hösten 2009, Tid för kultur, sades det att den mycket breda definition av begreppet kulturtidskrift som i dag används bör förtydligas och att stödet i första hand bör gå till tidskrifter vars huvudsakliga inriktning är kulturell debatt samt analys och presentation inom de skilda konstarternas områden ((Prop. 2009/10:3, s 62). Denna definition kom att ändras till den nu gällande förordningen, citerad i brödtexten ovan, som alltså lyder: en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med kulturdebatt i vid mening eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom kultur och konstarter (Förordning 2010:1058 om statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande insatser; mina kursiveringar). Det kan synas vara hårfina skillnader, men regeringen ansåg sig, påverkad av debatten, tvingad att göra ändringarna. Den nya, smalare definitionen av vad en stödberättigad kulturtidskrift är väckte nämligen oro i Kultursverige. En oro som späddes på av ett uttalande från en sakkunnig på Kulturdepartementet som i en intervju i Medievärlden den 21 september 2009 undslapp sig: Vi vill att det ska vara mer inriktat på konst och mindre på samhällsfrågor, idag är det saker som ekonomi och liknande. Ett upprop mot den nya statliga kulturtidskriftsdefinitionen publicerades i flera dagstidningar den 30 september 2009, undertecknad av en rad tidskriftsredaktörer och kulturcheferna på landets största dagstidningar. Det var en i mediesammanhang unik manifestation. 18 Johan Svedjedal, Spektrum : den svenska drömmen: tidskrift och förlag i 1930-talets kultur, Wahlström & Widstrand 2011, s 11f och s A a, s 20.

63 När Åke Runnquist bokförläggare och framstående tidskriftskännare för femtio år sedan sökte beskriva vad en litterär tidskrift är blev det mer metaforer än definitioner: De är [ ] oumbärliga för 14 ( 45) den som på allvar vill studera en epoks litteratur. De små magasinen är som lotsfiskar i sina kretsningar kring de stora verken. [ ] I den moderna svenska litteraturen bildar de litterära tidskrifterna ett mönster på genomskinligt papper, som ganska väl täcker de kraftigare underliggande linjer som markerar den allmänna utvecklingen. Det finns enligt Runnquist två huvudslag av litterära tidskrifter: de små avantgardeorganen och de större, mer allmänna och samlande. De förstnämnda är kortlivade de lever farligt och deras liv är ofta mycket intressant och bör så vara. De är språkrör för en grupp, en tillfällig konstellation, en uppflammande rörelse. Den fara som lurar på en sådan tidskrift är att den överlever sig själv: ingen syn är sorgligare än en f. d. snällseglare som skvalpar fram med ett urblekt program till segel och en åldrad f. d. bildstormare vid rodret. Den senare sortens tidskrift är bredare och ett forum där skilda uppfattningar kan mötas och brytas, både attacker och motattacker ska rymmas i dess spalter. Stagnation är det hot som vilar över en sådan tidskrift: Den måste kunna förnya sig, undan för undan knyta till sig nya generationer av medarbetare. 20 En annan framstående tidskriftskännare, den lundensiske litteraturvetaren Claes-Göran Holmberg, diskuterar i sin avhandling från 1987 definitioner av både tidskrift och litterär tidskrift. Enkelt är det inte: Begreppsförvirringen på området är stor. 21 Efter att ha refererat den tyska forskningen på fältet, där bl a tidskriftens funktion som medel för social kommunikation betonas, når Holmberg fram till en egen hållning: Själv har jag försökt begränsa de formella definitionerna så mycket som möjligt. Min grundsyn har varit pragmatisk. 22 Intressant att notera är hur Holmberg griper tillbaka på ett antal svenska statliga utredningar på området, vilka alla, även de, avstår från från varje försök till en formell definition av tidskriftsbegreppet.! I dag diskuteras frågan om hur en tidskrift bör definieras oftast i anslutning till den digitala utvecklingen. Frågorna radar upp sig: Kan en en tidskrift verkligen kallas en tidskrift när den publiceras på webben? Kan en mobil app, utformad för läsplattor och telefoner, räknas som tidskrift? Vad är egentligen skillnaden på en digital tidskrift och en blogg eller en facebookgrupp? Vad bör man kalla en tidskrift som utkommer både på papper och skärm? Kan man säga att en webbtidskrift utkommer med nummer? Om en tidskrift använder sig av nätets mångmediala potential och inte bara publicerar text 20 Åke Runnquist, Litterära tidskrifter , Bonniers 1964, s 6ff. Runnquist använder genomgående uttrycket litterära tidskrifter men den förteckning han sammanställer är generöst inkluderande och inrymmer ett antal tidskrifter som behandlar samhällsfrågor, och som vi idag skulle kalla kulturtidskrifter. 21 Claes-Göran Holmberg, Upprorets tradition: den unglitterära tidskriften i Sverige, Symposion Bokförlag, 1987, s 257. Se även hans Nästan bara posttidningar: tiden före 1732 i Karl Erik Gustafsson & Per Rydén (red), Den svenska pressens historia, del 1, Ekerlids förlag, 2000, s 70. Vad gäller tidskriftsdefinitioner, konstaterar Holmberg, att det inte heller här går att uppnå full enighet. 22 Holmberg 1987, s 258.

64 15 ( 45) och bild utan även ljud och film och går i interaktiv fortlöpande dialog med läsekretsen, kan den då inte lika gärna kallas en radiokanal eller en tv-station eller ett diskussionsforum? Om det tidigare var svårt att exakt definiera vad en kulturtidskrift är, förefaller det näst intill hopplöst i dag. Kulturrådet började i vilket fall som helst ge stöd åt nättidskrifter 2007 och fick stöd i förordningen för detta 2010, fr o m då sägs det att stödet ska vara teknikneutralt. På ett praktiskt kulturpolitiskt plan finns det alltså nättidskrifter.! Den vackraste och i lyckliga stunder mest träffande kulturtidskriftsdefinitionen är nog ändå den som vi ovan sett Johan Svedjedal formulera: en kulturtidskrift är en publicistisk kraft som vill omvandla kulturen. Denna definition har även fördelen att vara teknikneutral. Till grund för denna utredning och dess förslag ligger emellertid en mer praktisk-prosaisk definition: en kulturtidskrift är en tidskrift som erhåller kulturtidskriftsstöd från Kulturrådet. Skälen till detta diskuteras ytterligare i kommande avsnitt. Förhoppningsvis har detta korta avsnitt visat på det futila i att försöka utarbeta en eventuellt egen västragötaländsk definition av vad en kulturtidskrift är.! Hur många? Det finns i Sverige idag uppskattningsvis drygt tidskrifter. Ingen vet exakt hur många. 23 Föreningen Sveriges tidskrifter har drygt 350 medlemmar. Endast ett fåtal av dessa kan beskrivas som kulturtidskrifter. År 2014 erhöll 91 tidskrifter stöd av Kulturrådet. Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter har ca 120 medlemmar (varav de flesta inte får kulturstöd av Kulturrådet). Kulturtidskriftskatalogen, som innefattar såväl pappers- som e-tidskrifter, innehåller i 2013 års upplaga 143 tidskrifter. 24 Sverige har jämförelsevis många kulturtidskrifter, vilket sannolikt sammanhänger med att statligt stöd ges till ett relativt stort antal tidskrifter. Antalet av staten stödda tidskrifter har varierat över tid. Det var som störst under 80- och början av 90-talet, och verkar ha kulminerat runt 1991/92 då 229 tidskrifter fick stöd. När det statliga tidskriftsstödet infördes 1971 erhöll 25 tidskrifter medel. De senaste femton åren har antalet legat runt drygt hundra tidskrifter.! Spridning Det finns ingen tillförlitlig statistik på kulturtidskriftsområdet. Dagspress och kommersiella tidskrifter använder sig av s k TS-kontrollerad upplagestatistik, i syfte att ge annonsörer oberoende information 23 Karl Erik Gustafsson & Per Rydén, Inledning, i Gustafsson & Rydén (red) 2000, s 14. Se även SOU 2012:65, s 311ff. 24 Bo Pettersson (red), Kulturtidskriften 2013: katalogen över Sveriges kulturtidskrifter, TVS Text Visuell Studio, Stockholm, Kulturtidskriftkatalogen gavs tidigare ut som trycksak, producerad av Tidskriftsverkstaden i Stockholm, men utkommer sedan 2013 endast i digitalt PDF-format.

65 om upplagestorlek. Det gör inte kulturtidskrifterna. 25 Tidskrifternas uppgifter i ansökningarna till Kulturrådet är frivilliga, myndigheten har ingen möjlighet att kontrollera de uppgifter som lämnas. Uppgifter om upplageförändringar är därför högst osäker. Tidskrifternas upplagor är alltså en väl bevarad hemlighet, ja så väl bevarad att jag i arbetet med 16 ( 45) denna utredning inte velat ställa frågan till tidskrifterna rakt ut. Detta av respekt för tidskriftens utsatta situation men även i förvissning om att även om jag fått svar på frågan hade jag i de flesta fall ändå inte kunnat lita på det. En kvantitativ analys, för låt säga den senaste fem- eller tioårsperioden, skulle kunna göras med utgångspunkt i ansökningarna till Kulturrådet. Tillförlitligheten i en sådan kartläggning skulle ändå bli begränsad, eftersom den bygger på icke-kontrollerade uppgifter från tidskrifterna själva till en instans som de är beroende av. När Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter, FSK, hösten 2012 genomförde en enkätundersökning bland sina medlemmar fick man så knapphändiga och divergerande svar på frågan om upplagestorlek att man valde att inte publicera dem. 26 Den enskilda aktör som sannolikt har mest tillförlitliga uppgifter om de svenska kulturtidskrifternas upplageutveckling är Nätverkstan ekonomitjänst, Nätek, som sköter registerhanteringen åt 40 tidskrifter (varav 21 erhåller kulturtidskriftsstöd). Nätek startades år 1997 och har följaktligen ett visst historiskt perspektiv på upplageförändringarna. Teoretiskt sätt skulle det gå att ur Näteks databaser plocka fram de senaste femton årens upplageutveckling för några av de viktigaste tidskrifterna. Det låter sig dock inte göras av integritetsskäl; Nätek har ingen rätt att lämna ut tidskrifternas uppgifter, utan vaktar dessa omsorgsfullt. När jag frågar Näteks Karin Lundgren går hon ändå med på att ge en generell överblick och säger att upplagorna nog gått ned de senaste tio åren, men tillägger: Inte alla tidskrifter har gått nedåt, en och annan har också gått uppåt. Den generella bilden är ändå upplageminskning. Samma bild förmedlar Eurozines Carl Henrik Fredriksson: det finns större skäl att vara pessimist idag än för fem år sedan. Upplysningen är värdefull eftersom det inte heller på europeisk nivå finns någon kulturtidskriftsstatistik.! Kulturtidskriftsekonomi De flesta av de cirka hundra kulturtidskrifter som erhåller statligt stöd rör sig mellan ideell och professionell verksamhet. Ofta är de organiserade i föreningsform, även om såväl privata företag som stiftelser förekommer som huvudmän. Av dessa hundra tidskrifter skulle jag gissa att knappt hälften 25 TS anger endast sex tidskrifter under kategorin kultur, däribland TV-guiden med en årsupplaga på exemplar. Bland övriga TS-kontrollerade kulturtidskrifter kan nämnas Filter (med på år 2013), Vi (34 700) och Vi läser (14 400). Se 26 Antalet prenumeranter som angavs varierade mellan 6 st och st, se Sveriges kulturtidskrifter viktiga för yttrandefriheten och demokratin: rapport från en medlemsenkät genomförd , Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter, 2013, s 5. Tillgänglig via

66 skulle kunna beskrivas som professionella, i meningen att de har anställda, redaktionslokal och arvoderar sina medarbetare. Övriga bör nog beskrivas som ideella verksamheter, eller möjligen semiprofessionella (man kanske arvoderar redaktionell personal på deltid). För en del av dessa tidskrifter 17 ( 45) utgör det statliga stödet en väsentlig del av intäkterna (upp till 50 procent, och i vissa fall mer än så). 27 Gemensamt för dem alla är att de upplever sig ha en ansträngd ekonomi, små marginaler och ett begränsat handlingsutrymme. Man är sparsam, påhittig, arbetsam och kostnadseffektiv. Även de professionella tidskrifterna investerar åtskilligt ideellt arbete i sin verksamhet. En viss inblick i tidskrifternas ekonomi kan man få genom den medlemsenkät som FSK lät genomföra under hösten Även om den ekonomiska informationen är knapphändig och svarsfrekvensen i enkäten var låg (endast 55 av 139 tillfrågade svarade), kan man ändå få ett så kallat hum om de ekonomiska villkoren. De flesta tidskrifter är små blandekonomier med intäktskällor av skilda slag. Den vanligaste intäktskällan är utan tvekan prenumerationer (vilket 51 av 55 tidskrifter tjänade pengar på), följt av egen arbetsinsats (44 av 55) och produktionsstöd från Kulturrådet (29 av 55). Värt att notera är att annonsintäkter för de flesta svarande hade en högst marginell betydelse. Ombedda att rangordna de olika intäktskällornas ekonomiska betydelse visade det sig prenumerationsintäkter var överlägset viktigast för de svarande tidskrifterna, följt av donationer, sponsring och stipendier. Först på femte plats kom stödet från Kulturrådet. Även kommunala och regionala stöd förekommer, men är mindre viktiga än eget arbete. 28 Av de som svarade på FSK:s enkät hade knappt hälften anställd personal. FSK sammanfattar situationen: 27 För ett försök till pedagogisk beskrivning av kulturtidskriftsekonomins elementa, liksom det prekära steget steget från ideell till professionell verksamhet, se David Karlsson, Kulturtidskriftsekonomi: ett räkneexempel i Kulturrådet informerar, 2001, tillgänglig via: En brutal sammanfattning av kulturtidskrifternas ekonomiska grundvillkor, giltig än i dag, gav 1977 års tidskriftsutredning: Utredningens studium av kulturtidskrifternas ekonomiska situation resulterar i följande konstaterande: tidskrifterna är små, de är dyra och de går med förlust (citerat efter regeringens proposition 1976/77:82, s 5). Slutsatsen regeringen drog av detta, folkpartiets Jan-Erik Wikström var kulturminister, var att tidskriftsstödet därför måste höjas kraftigt. Kulturtidskrifternas ekonomiska svårigheter är alltså ingen ny sak men inte heller vad som bör stå i fokus vare sig i diskussioner kring tidskrifterna eller i deras egen dagliga verksamhet. Det kan vara värt att påminna om några ord av Per Nyström ( ) historiker, statssekreterare och bohuslänsk landshövding kring varför man bör ge ut en tidskrift: Min uppfattning är att ingen orkar driva en tidskrift om den och den grupp som ger ut tidskriften inte har ett budskap. Har man ett budskap orkar man så mycket mer, vågar ta mycket större risker. Om jag går tillbaka till 30-talet, när vi gjorde våra tidskrifter, hade vi tomma händer, men vi hade ett budskap. Vi var samtliga filosofie magistrar som inte kunde få jobb. Det fanns inga jobb vid läroverken eller skolorna. [ ] Men icke desto mindre fann vi att det var nödvändigt att få ut vissa budskap. Vi gjorde det med öppna ögna. Vi visste att det skulle försinka våra studier och öka våra studieskulder. Vi tog risken. Budskapet skulle ut. Nyström intervjuad i Möte mellan tidskriftsgenerationer: intervju av Olle af Geijerstam, i Tecken i tiden: om nordiska kulturtidskrifter, Statens kulturråd 1994, s FSK 2013, s 5.

67 Arbetssituationen hos tidskrifterna ser onekligen väldigt olika ut. Endast ett fåtal kan ha anställda på heltid. Några tidskrifter ges ut av organisationer vars personal arbetar med 18 ( 45) tidskrifterna inom sina tjänster på deltid i olika omfattning. I de flesta fall är det 1 4 personer som arbetar med tidskrifterna. De anger dessutom att i de flesta fall får dessa personer en mycket blygsam ersättning för sitt arbete, om alls. 29! Samma höst som FSK genomförde sin medlemsenkät gjorde det europeiska tidskriftsnätverket Eurozine samma sak. Eurozine samlade inte in kvantitativa data utan bad om skriftliga rapporter från tidskrifter spridda över kontinenten. När redaktören Simon Garnett sammanfattade resultatet av de tretton analyser man fått in från lika många länder konstaterar han att utvecklingen skiljer sig åt från land till land och helhetsbilden är fragmentarisk. Vissa generella slutsatser kunde han ändå dra:! Runt om i Europa har det blivit allt svårare att finansiera kulturtidskrifter, vilket beror både krympta offentliga kulturanslag i finanskrisens spår och på att antalet läsare och prenumerationsintäkter minskar som en följd av de mediala förändringarna. Exakt hur finanskris och mediaomställningen påverkar kulturpolitiken i allmänhet, och kulturtidskriftspolitiken i synnerhet, beror nog på hur man definierar politik. Kanske kan man säga om tidskriftspolitiken som man en gång sa om ideologi, nämligen: ingen politik är också en politik? 30! Det förefaller alltså svårt att finansiera utgivning av kulturtidskrifter och därmed essäskrivande i de flesta länder och språkområden. Det blir tydligt om vi vänder blicken mot den anglosaxiska världen, där den offentliga kulturpolitiken av tradition är svag och betydelsen av privata mecenater stor. Tre av världens mest inflytelserika engelskspråkiga kulturtidskrifter London Review of Books, New York Review of Books och Granta utges alla med hjälp av privatförmögenheter. 31! 29 A a, s Simon Garnett, Financing cultural journals: A European survey, Eurozine Editorial 12 sept Tillgänglig via: 31 London Review of Books som publicerar långa och välskrivna essäer som läses världen över med en upplaga på exemplar är beroende av redaktörens familjeförmögenhet. Tidskriften startades 1979 och har i dag en ackumulerad skuld till familjestiftelsen på 27 miljoner pund (se Elizabeth Day, Is the LRB the best magazine in the world?, The Observer 9 mars 2014). Systertidskriften New York Review of Books, startad 1963 och med en upplaga på exemplar, ägs av en privatperson och går med vinst (se Rachel Cooke, Robert Silvers interview: Someone told me Martin Scorsese might be interested in making a film about us. And he was, The Observer 7 juni 2014; Charles McGrath, Editor Not Ready to Write an Ending, New York Times 16 mars 2012). Den anrika litteraturtidskriften Granta utgiven i Cambridge, i dag med en upplaga på exemplar, köptes av 2005 av svenskättade Sigrid Rausing. I dag utkommer Granta med nationella editioner i flera andra länder, den svenska utges i samarbete med Bonniers.

68 Kulturtidskrifternas ersättning till skribenterna 19 ( 45) Det ingår i denna utrednings direktiv att undersöka om en essäfond kan ge de många kulturtidskrifterna i Västra Götaland resurser att beställa och klara att ersätta avtalsenligt för kvalificerade essäer. Det måste sägas med en gång: det kommer inte att gå. Visst skulle en skribent som kom i åtnjutande av anslag från den här skisserade essäfonden få anständigt betalt, men knappast avtalsenligt. Vilket delvis beror på att det är oklart vilket avtal som skulle tillämpas. Lika lite som det finns någon samlad statistik över kulturtidskrifternas upplagor eller ekonomiska resultat, finns det någon statistik över de arvoden man betalar till skribenterna. När jag diskuterar saken med Siri Reuterstrand frilansjournalist och tidskriftsredaktör, tillika FSK:s ordförande beskriver hon det som att hon befinner sig i två skilda världar när hon rör sig mellan frilansjournalistiken och tidskriftsvardagen. I den ena världen, frilansjournalistens, ligger Journalistförbundets rekommendation för en dags arbete på kr (f-skattat). Visst kan man som journalist fakturera det, men, säger hon, det heter att man arbetar en dag, i själva verket jobbar man flera. Villkoren för frilansjournalister är tuffa, och har inte förbättrats på senare år. I den andra värld där Siri Reuterstrand rör sig, tidskriftsvärlden, är villkoren ändå helt annorlunda. De flesta kulturtidskrifter betalar i dag endast symboliska arvoden, om ens det. Arvodet för en längre och arbetskrävande artikel i en av landets främsta kulturtidskrifter kan i dag vara tusen kronor. Före skatt. Många tidskrifter har helt enkelt inte råd att beställa texter längre. Vi kan aldrig be någon skriva om något nytt, något som han eller hon inte redan håller på med säger en av de redaktörer jag talar med.! Just när dessa rader skrivs pågår en debatt på Afonbladets kultursidor om de sänkta frilansarvodena till recensenter och kritiker. Författaren och kritikern Lars Hermansson beskriver en verklighet där många drygar ut honoraret med andra nästan lika illa avlönade jobb som skrivarkurslärare, översättare, hemvårdare, taxichaufför. Villkoren har försämrats kraftigt de senaste kanske femton åren. I dag ser det, enligt Hermansson, ut så här:! För den oinvigde kan det låta otroligt, men så här ser lönebilden ut för till exempel 32 litteraturkritiker (den gren av mitt skrå jag känner bäst): Aftonbladet och Sveriges Radio betalar mest för en bokrecension (4 000 kronor före skatt om du A-skattar), därefter Dagens Nyheter (3 000 kronor för en normallång recension, men undantagsvis upp till kronor för en helsida), följt av Expressen (3 000 kronor) och Svenska Dagbladet (2 500 kronor). Några av landets allra bästa litteraturkritiker skriver för kronor per recension i Helsingborgs Dagblad. 32! Lars Hermansson, Vi slavar för kulturen, Aftonbladet 26 maj 2014.

69 Att skriva en recension tar kanske fem dagar i anspråk, inklusive inläsning. Den genomsnittliga timkostnaden blir 50 kronor. Sakernas ordning är naturligtvis åt helvete, svarar kulturchefen Åsa Linderborg. Hon säger sig skämmas varje gång jag attesterar en faktura. 33 Våren 2014 var författaren Karolina Ramqvist gästredaktör på författarförbundets tidskrift och 20 ( 45) genomförde en kulturpolitisk enkät bland medlemmarna. Författaren, sammanfattar hon, har blivit en del av prekariatet, den växande mängd som står utanför trygghetssystemen och i en utsatt position på arbetsmarknaden världen över. 34 För några år sedan ställde sig kritikern Jenny Högström frågan Vad tjänar en poet?. Svaren på den enkät hon sände ut till ett urval av landets lyriker är är värda att ta del av: Jag får för en diktsamling. Senast lyckades jag tjata upp det till Det är alltså före skatt och sociala. Förlaget är Bonniers. En annan röst: I reda pengar en tusenlapp eller två vill jag minnas. Men femtio friex iallafall. På ett litet förlag. 35 Författarförbundet lät våren 2014 göra en undersökning som visade att ett hundratal svenska författare tjänar bra eller mycket bra på sina böcker medan den stora majoriteten fått försämrad ekonomi. Inkomstskillnaderna ökar alltså bland författarna. Litteraturen har fått sin egen stjärnekonomi. Det syns inte om man enbart tittar på medelinkomsten (dvs genomsnittet), vilken för skönlitterära författare är kronor per år. Medianinkomsten (mitten av spektrat) är för samma grupp däremot endast kr. 36! Åsa Linderborg, Jag skäms över skitlönerna, Aftonbladet 16 juni Karolina Ramqvist, Vad vill författarna?, i Författaren nr 1/2014, s 9. Jenny Högström, Vad tjänar en poet?, Helsingborgs Dagblad 22 januari Clas Barkman, Gapet mellan topp och botten ökar i litteraturvärlden, DN 3 maj Artikeln bygger en undersökning som Författarförbundet låtit TNS Sifo genomföra. Denna byggde i sin tur på en enkät som besvarades av 1260 personer (44 procent av författarförbundets 2892 medlemmar). Enkäten är i skrivande stund endast tillgänglig via denna presentation i DN. I en inkomstundersökning som Konstnärsnämnden gjorde 2009 (med siffror från 2004/05) angavs de skönlitterära författarnas medianinkomst, baserad på sammanräknad förvärvsinkomst (dvs både löneinkomst och inkomst av näringsverksamhet, samt i detta fall även stipendier från Författarfonden) till drygt kr (motsvarande siffra för befolkningen som helhet var drygt kr). Se Konstnärernas inkomster: en statistisk undersökning av SCB inom alla konstområden , Konstnärsnämnden 2009, tabell 3, s 18. Kvinnliga författare tjänade mindre än manliga ( kr mot ; tabell 4 och 5), men inkomstskillnaderna mellan könen var mindre än för befolkningen som helhet. Jag kan när detta skrivs (utan tillgång till Författarförbundets undersökning) inte avgöra huruvida de stora skillnaderna i medianinkomst i de båda studierna återspeglar en drastiskt försämring de senaste tio åren, eller bygger på skilda mätmetoder (eller möjligen på DN:s referat av Författarförbundets studie).

70 Författare och kulturskribenter har alltså en utsatt ekonomisk situation. 37 Läget är uselt på 21 ( 45) dagstidningarna och än värre på tidskrifterna. FSK konstaterar i sin enkät från 2012 att drygt hälften av tidskrifterna betalar arvoden, men: Majoriteten av dessa säger att dessa arvoden dock är mycket låga. Men många tidskrifter betalar inte sina skribenter eller andra medverkande några arvoden alls. Huvudskälen är att man helt enkelt inte har råd. 38 Resultatet blir att endast de skribenter som inte är beroende av arvodering för sina texter ofta universitetsanställda har råd att skriva för tidskrifterna. I takt med att kraven ökar i universitetsvärlden på publicering i vetenskapliga tidskrifter med s k peer review-system, blir även de allt mer svårövertalade. Konsekvensen blir att viktiga texter inte skrivs. Det finns en formulering som återkommer ordagrant hos flera av de personer jag intervjuar: Det finns för lite pengar i det litterära systemet. Denna situation kan naturligtvis inte en västragötaländsk essäfond göra så mycket åt (även om den symboliska betydelsen av att vilja betala författare anständigt är viktig). Och det bör inte heller vara dess fokus. Syftet med en essäfond måste vara att se till att kvalificerade texter skrivs, inte för skribenternas skull utan för läsarnas skull. Om inte tidskrifterna kan beställa artiklar riskerar samhällets underström av demokratiskt nödvändiga reflekterande texter att torka ut.! Slutsatser: Det går inte att slå fast en exakt definition av en kulturtidskrift. Antalet kulturtidskriftsläsare har sannolikt minskat de senaste tio åren. Kulturtidskrifterna brottas med dålig ekonomi, som blivit sämre under senare år. De offentliga stödet till kulturtidskrifterna har minskat. 37 Vittnesmålen om kritikeryrkets avprofessionalisering och skribenternas proletarisering är rentav på väg att utvecklas till en egen litterär genre. Konstkritikern Dan Jönsson: När jag slår på datorn kommer känslan över mig igen. I mejlkorgen ligger ett meddelande från min redaktör på tidningen. Jag har skrivit och frågat om några jobb jag tycker borde göras, men får nu svaret att det är fullt på uppslaget ända in i december. December?? Det hugger till i magen. Hur ska vi klara oss till december? Dan Jönsson, Ingenmansland: Ett år på Sveriges baksida, Leopard förlag, 2012, s 214. Författaren och kritikern Kristian Lundberg: xxx Yarden xxx Perspektiv på processen ges av Mikael Löfgren i en anmälan av Åke Lundqvists bok Kultursidan: kulturjournalistiken i DN , i Ord&Bild nr 5/2013: efter millenieskiftet har kulturjournalistiken blivit allt mindre självständigt arbete, allt mer beordrat industriarbete. Orsakerna är flera, men Löfgren framhåller att redaktionsledningarnas åtgärder också tjänade det outtalade fackligt-politiska syftet att försvaga och på sikt marginalisera en kulturkapitalstark motpart. 38 FSK 2013, s 8. Vill man göra en orättvisande internationell jämförelse kan man notera att London Review of Books betalar sina skribenter från 30 pence per ord och uppåt, för texter som kan vara ord långa (Day 2014). I Tyskland kan man, berättar Andrea Zedererbauer, få mellan 5000 och 7000 euro för en längre radioessä. Wespennest, däremot, har bara råd att betala 50 euro per tryckt sida.

71 Kulturtidskrifterna har i dag inte råd att beställa texter som kräver en längre tids arbete. 22 ( 45) En essäfond är bör inte tillskapas för skribenternas skull utan för läsarnas.

72 5. Hur är tidskriftsstödet utformat? Dess plats i kulturpolitiken.!! Sverige fick sin moderna kulturpolitik Efter en livaktig debatt på 1960-talet och ambitiösa satsningar från regeringens och ecklesiastikministerns sida, under avgörande år den unge Olof Palme, presenterades för första gången en samlad statlig politik på kulturens område. Den har beskrivits som den sista våningen på folkhemsbygget, och den kom på plats i sista stund: strukturomvandling och 23 ( 45) ekonomisk kris stod för dörren. Men kulturpolitiken tog form. Den regionala kulturella infrastrukturen byggdes ut med en rad nya kulturinstitutioner. Den centrala myndigheten Kulturrådet inrättades. Intressant i detta sammanhang är hur kulturtidskrifterna behandlades i denna process. Tidskrifternas situation ansågs så allvarlig och frågan såpass angelägen att stödet till kulturtidskrifterna som enda fråga bröts ur den stora reformen för att kunna sjösättas tidigare, redan En särskild Tidskriftsnämnd inrättades för att fördela det statliga anslaget, en uppgift som sedan anförtroddes Kulturrådet när väl denna myndighet tillskapats. Redan år 1966 hade staten börjat anslå medel till ekonomiskt utsatta kulturtidskrifter, då hämtade från departementets anslagspost bidrag till särskilda kulturella ändamål 39. År 1971 ersattes alltså dessa tillfälliga stöd med en regelrätt statlig kulturtidskriftspolitik. Intressant är vidare att det i den stödordning som infördes 1971 fanns ett s k projektstöd avsett utarbetande av essä eller artikelserie för kulturtidskrift eller ideell tidskrift. 40 Detta togs emellertid bort 1977.! Det första året var anslaget blygsamma kronor, vilket tillföll 25 tidskrifter, men redan året därpå höjdes det kraftigt till 1,3 miljoner kronor. År 1977 genomfördes en statlig utredning om tidskrifternas situation ledd av Carl-Adam Nycop, legendarisk publicist och en av tidningen Expressens grundare, vilket ledde till en kraftig anslagshöjning samma år: från knappt 2 miljoner till 7 miljoner kronor. Nästa större uppräkning kom 1986, under Bengt Göranssons tid som kulturminister, då anslaget höjdes från drygt 10 miljoner till 17,5 miljoner (delvis genom att medel till s k organisationstidskrifter omdirigerades till kulturtidskrifterna). Den första sänkningen av anslaget inträffade 1993 det rådde statsfinansiell kris (500 procents ränta) och på kulturministerposten satt Folkpartiets Birgit Friggebo då det minskades med 2 miljoner kronor. Motiveringen var att det bland utgivarna fanns många myndigheter, förlag och organisationer som borde ha ekonomiska förutsättningar att själva finansiera utgivningen. 41 Sedan dess har egentligen inte så mycket hänt Statligt tidskriftsstöd: förslag avgivet av 1968 års litteraturutredning, Utbildningsdepartementet 1970:17. Regeringens proposition 1976/77:88 om stöd till kulturtidskrifter, s 3. Proposition 1992/93:100, bil 12, s 215.

73 Anslaget har skrivits upp i blygsam takt, dock utan att hålla jämna steg med inflationen. 42 År 2014 är anslaget till direkt produktion för kulturtidskrifterna 19 miljoner kr. 24 ( 45) Statens anslag till kulturtidskrifter kr kr kr kr 1966/ / / / / / / / Källor: Statens budgetar 1972/73 till 2012; Kulturrådets årsredovisningar; Statligt tidskriftsstöd, Utbildningsdepartementet 1970:17, s 13, samt SOU 2012:65, s 513, Bil. 2, tabell 35.! Förslaget om en essäfond har funnits med i de litteraturpolitiska diskussionerna i snart tjugo år. Den dåvarande kulturministern Margot Wallström uppvaktades i frågan Idén fanns med i tilläggsdirektiven redan till 1995 års Bokutredning. FSK, som länge drivit frågan, inrättade t o m en egen essäfond under några år, men saknade ekonomiska resurser att förverkliga idén. Förslag har funnits på Kulturrådets och Kulturdepartementets bord. Men ingenting har hänt.! Kulturtidskriftsstödet är ett efterhandsstöd Ibland väcks frågan om inte litteraturstödet skulle kunna utformas på så sätt att bokförlagen lämnade in ansökningar till Kulturrådet för utgivningsidéer istället för färdiga böcker. På så sätt skulle förlagens ekonomiska risk minskas; man tryckte endast böcker man visste att man skulle få stöd för. 42 Hade 1994 års anslag på 19,5 mkr ökat med inflationen hade det år 2013 varit 24,6 mkr i själva verket var det då knappt 21,6 mkr (Kulturrådets årsredovisning 2013, s 48). För beräkning av den historiska inflationen se

74 Nu är varken litteraturstödet eller stödet till kulturtidskrifter utformat på det sättet. De är 25 ( 45) efterhandsstöd. Landets publicister får offentligt stöd för vad de åstadkommit, inte för vad de planerar att göra. Det är en god ordning. Risken är annars att vi får en rumänsk situation. En god vän till mig, som under några år var sekreterare i rumänska författarförbundet, har berättat hur beslut om litterär utgivning gick till i Rumänien under 1970-talet. Författarförbundet samlades en gång per år, ofta vid Svarta havet, för att ta beslut kommande års bokutgivning. Förbundets ordförande, presidenthustrun Elena Ceaușescu, förelades en lista med föreslagna böcker som hon gick igenom med rödpenna. Sedan satte bokproduktionen i landet i gång. Risken med förhandsstöd för litterär utgivning är alltså att den leder till politisk styrning av åsiktsbildningen i landet. Det är en risk som idén om en essäfond löper. Det är därför av största vikt att de konkreta besluten tas på armlängds avstånd från såväl politiker som tjänstemän. En grupp med sakkunniga med tidsbegränsade mandat bör utses och alla innehållsliga beslut lämnas till dem. Inte sällan riktas kritik mot Kulturrådets ovilja att motivera sina beslut (så t ex i många av de röster som kommer till tals i FSK:s enkät). Det finns dock fördelar med knapphändiga motiveringar. Ju utförligare Kulturrådet motiverar sina beslut desto större blir risken för innehållslig statlig styrning. Av samma skäl bör essäfondens sakkunniga inte avkrävas motiveringar till sina beslut. Frestelsen blir då stor för de sökande att anpassa sig till vad man tror att de beslutande vill ha. Systemet bör istället bygga på förtroende.! Slutsatser: När den moderna svenska kulturpolitiken infördes i början av 1970-talet ansågs stödet till kulturtidskrifter angeläget. Så förefaller inte längre vara fallet. Ett stöd till produktion av essäer fanns med när tidskriftsstödet infördes, men togs bort. Ett förhandsstöd för litteratur som essäfonden måste för att undvika risken för politisk styrning handläggas på armlängds avstånd.

75 26 ( 45) 6. Kulturtidskriften som motor för kulturella utvecklingsprocesser.!! Kulturella processer är långsamma processer. Att ändra människors föreställningar och livsvanor tar tid (det förstnämnda är ofta segare än det senare). Kulturella projekt och initiativ kan vara svåra att få igång men de kan få långsiktigt verkan. Den brittiska ekonomen Sarah Thelwall har studerat detta fenomen på samtidskonstens område och myntat uttrycket uppskjutet värde. 43 Kulturella investeringar som görs idag betalar tillbaka sig, även om allt går bra, först långt senare, ibland flera decennier senare. Låt oss ta ett västsvenskt exempel. När landshövdingskan Emma Jacobsson på våren 1936 uppvaktades av Augusta Teng och Helga Karlsson, fiskarhustrur från Orust oroade av den ekonomiska krisen i Bohuslän, blev det startskottet för ett kulturprojekt som flera decennier senare skulle bli känt över världen som Bohus stickning: en kombination av god organisationsförmåga, hantverkskunnande och en osviklig känsla för estetisk kvalitet. Så småningom även ett starkt lysande varumärke i Paris och New York. Som mest sysselsatte Bohus stickning personer och gav i en svår tid betydande biinkomster åt fiskar- och stenarbetarhustrur längs hela Bohuskusten. Det tog emellertid många år att bygga upp verksamheten och Sarah Thelwall skulle kunna använda det som exempel på uppskjutet värdeskapande. Det var först på 50-och 60-talen som de konstnärliga investeringar som gjordes i Bohus stickning gav ekonomiskt utbyte att tala om. 44 Av Sarah Thelwall kan vi alltså lära oss att det i kulturlivet kan ta tid att få tillbaka de pengar som investeras, men hon pekar också på ett annat förhållande: det är inte alltid de som gör investeringarna som skördar frukterna. I en studie av sju små oberoende konstorganisationer i London visar Thelwall hur det i själva verket kan vara små aktörer som investerar i ett konstnärskap står för riskkapital, forskning och utveckling, om man så vill medan andra och större aktörer så småningom tar hem vinsterna. 45 Samma förhållande gäller kulturtidskriftens roll i den litterära ekonomin (kulturtidskriften Mute är också en av de organisationer Thelwall studerar). Ofta beskrivs tidskrifterna som plantskolor, experimentverkstäder eller litteraturens egna forskningsavdelningar och det ligger mycket i det. Det är inte sällan i tidskriftsspalter som författarskap tar form, argument prövas och vässas och nya tankar formuleras för första gången. Sedan tar författarna och idéerna plats i större salonger och sammanhang.! En kulturtidskrift generar ekonomiska värden, men får alltså sällan själv del av dessa. Låt mig ta ett exempel som jag känner väl till (se fotnot 3 ovan). Om någon gjorde en mikrostudie över tidskriften 43 Sarah Thelwall, Storleken spelar roll: värdet, funktionen och potentialen hos små konstorganisationer, Nätverkstan För en utförligare skildring det fascinerande projektet Bohus stickning och hur det ur dagens perspektiv kan betraktas som en kulturnäring, se David Karlsson & Lotta Lekvall, Örnarna och myrstacken: vad vet vi om kulturnäringarna?, rapport till Västra Götalandsregionen, Nätverkstan Thelwall 2013.

76 Ord&Bilds ekonomiska spridningseffekter i Västra Götalandsregionen de senaste 25 åren tryckeriarbeten i Munkedal och Uddevalla, kontors- och redaktörstjänster i Göteborg, inkomster för formgivare, påhugg för skribenter, författare och översättare runt om i regionen skulle det sannolikt visa sig att tidskriften bidragit med mer än den kostat. Statliga investeringar i Ord&Bild har stärkt ekonomin och genererat arbetstillfällen i Västra Götaland. När Ord&Bild 1987 flyttade från Stockholm till Göteborg hade man med sig inte bara ett 27 ( 45) omfattande lager (exemplar av i stort sett vartenda utgivet nummer sedan starten 1892) utan också ett ansenligt kulturellt kapital. Detta var viktigt för att en litterär infrastruktur skulle kunna börja utvecklas runt tidskriften. När Kulturrådet i början av 1990-talet investerade medel i tidskriftsverkstäder runt om i landet var Ord&Bilds existens i Göteborg en förutsättning för att en verkstad skulle kunna etableras där. Inte heller Nätverkstan, ett kulturpolitiskt kraftcentrum med idag 18 anställda (och där undertecknad alltså är verksam), hade kunnat starta utan Ord&Bild. Ett tydligt exempel på en kulturtidskrifts ekonomiska spridningseffekter är det amerikanska dataföretaget Googles köp, för en okänd summa pengar, år 2006 av det svenska dataprogrammet Trendalyzer. Programmet är ett sätt att visualisera stora datamängder och blev känt världen över när grundarens far, läkaren Hans Rosling, började använda det för att pedagogiskt åskådliggöra FN:s statistik över globala levnadsförändringar. Det var när Ola Rosling studerade ekonomisk historia vid Göteborgs universitet han fick en idé om hur detta skulle kunna göras. Han saknade dock tillräckligt kraftig dator för att pröva idéerna. Det fann han på Tidskriftverkstaden på Vallgatan i Göteborg. 46 Utan Tidskriftsverkstaden hade Google kanske aldrig kommit i besittning av detta värdefulla programverktyg, det hade kanske inte ens utvecklats. Så gick det alltså till när offentliga kulturpolitiska investeringar i en tidskriftsverkstad kom mänskligheten och ett amerikanskt storföretag till del (och det är bara att beklaga att kompetensen och kreativiteten i detta fall försvann till Kalifornien). Även här kan vi med Thelwall tala om uppskjutet värdeskapande.! Nu är emellertid en tidskrifts ekonomiska spridningseffekter inte de viktigaste. Viktigare är dess kulturella, intellektuella och sociala spridningseffekter. Men dessa är svårare att få syn på och beskriva. När den brittiske historikern Eric Hobsbawm beskriver de omvälvande kulturella förändringarna åren före första världskriget skriver han: De nya revolutionärerna tillhörde varandra, de tillhörde en värld av talföra grupper oliktänkande ungdomar, av caféer i de rätta stadsdelarna, av kritiker och författare av manifest för nya ismer (kubism, futurism, vorticism), av små kulturtidskrifter och av några få impressarier och samlare med god näsa för det nya och dess skapare. 47 För Hobsbawm är 46 Ola Rosling utvecklade dataprogrammet istället för att skriva en traditionell B-uppsats. Han hade stöd av sin handledare Jan Jörnmark: Det är ingen som kommer att läsa din uppsats ändå. Se Andreas Ekström, Googlekoden, Weyler förlag 2010, s 154f. 47 Eric Hobsbawm, Imperiernas tidsålder, Tiden 1989 [orig 1987], s 308 f.

77 28 ( 45) kulturtidskrifterna inte huvudsaken i detta resonemang, men en självklar ingrediens i ett sammanhang av författare, kaféer och oliktänkande ungdomar alltsammans nödvändigt om kulturell förändring ska kunna ske. Och man kan, om man anlägger ett historiskt perspektiv, ställa sig frågan om det någonsin funnits någon kulturell eller social rörelse av betydelse som klarat sig utan en tidskrift. Resonerar man på detta sätt kring tidskrifters betydelse är det svårt att exakt mäta deras betydelse. Evidensen blir anekdotisk. Det blir, som framgått av ovanstående, exempelberättelser. Att betydelsen är svårmätbar innebär dock inte att den är mindre viktig. En kulturtidskrift har flera funktioner i ett kulturellt ekosystem. Tidskrifter spelar ofta viktiga roller i samhälleliga utvecklingsprocesser. En framstående tidskrift kan ha betydande ekonomiska, intellektuella och sociala spridningseffekter. De förstnämnda går möjligen att mäta, knappast de senare. Det gör att en tidskrifts betydelse riskerar att underskattas. Men, som den erfarne historikern Eric Hobsbawm påminner oss om: I praktiken går det bara inte att skilja ut kulturella, sociala och ekonomiska faktorer från varandra. 48 Några slutsatser kan vi ändå dra:! En kulturtidskrift kan ha betydande ekonomiska, sociala och kulturella spridningseffekter. En kulturtidskrift producerar uppskjutet värde. Andra än tidskriften själv tjänar ofta på dess arbete. En kulturtidskrifts roll och funktion är ofta underjordisk, svår att få syn på. Det gör att dess betydelse riskerar att underskattas.! 48 Hobsbawm 1989, s 40.

78 29 ( 45) 7. Tidskrifternas roll i Västra Götalandsregionen!! Göteborg kallas ibland Sveriges kulturtidskriftshuvudstad. Det är en aning skrytsamt, förvisso, men det är inte helt osant. Staden har i halvtannat decennium varit något av landets kulturtidskriftscentrum. Orsakerna till detta är flera: några av de främsta tidskrifterna har sina redaktioner här (anrika tidskrifter som Paletten, startad i Göteborg 1947, och Ord&Bild, startad i Stockholm 1892); musiktidningen Lira som är yngre, men inte mindre viktig för det; ett antal inflytelserika tidskrifter har fötts här (Glänta, OEI, Camino, Arche m fl liksom e-tidskrifter som Alba och Dixikon); många av redaktionerna är sedan 1999 samlokaliserade i Lagerhuset i Göteborg, vilket ger synergieffekter; och här har samverkansstrukturer tidskrifterna emellan vuxit fram. Staden har också visat prov på journalistisk förnyelseförmåga i form av framgångsrika tidskrifter som visserligen inte erhåller stöd från Kulturrådet, men icke desto mindre utgör väsentliga tillskott till svensk offentlighet: Offside, Filter och den nystartade boktidskriften Fyrahundrafemtio. ETC har en lokalredaktion i Göteborg. Viktiga tidskrifter ges ut även på andra håll i regionen som Borås (Grafiknytt), Uddevalla (Socialpolitik) och Bovallstrand (r.e).! Men i hur hög grad stämmer då bilden av Göteborg som kulturtidskriftshuvudstad? Kulturrådet som fördelar det statliga anslaget till kulturtidskrifterna anslog för 2014 drygt 19 miljoner kr i produktionsstöd till sammanlagt 91 tidskrifter. Granskar man tidskriftsstödet ur geografiskt perspektiv (vilket, så vitt jag vet, Kulturrådet aldrig gjort på något systematiskt sätt) ser man snabbt att Stockholmsdominansen är massiv. 58 av 91 tidskrifter med statligt anslag ges ut i Stockholmsområdet (inklusive Uppsala). Det motsvarar närmare 64 procent av det totala anslaget. Motsvarande siffror för Västra Götalandsregionen är 13 tidskrifter (14 procent) och för Skåne och Norrland 8 tidskrifter vardera (9 procent vardera). Nedanstående figur illustrerar förhållandet (för exakta siffror se bilaga 2).

79 30 ( 45) Statens anslag till kulturtidskrifter 2014.! Antal tidskrifter. Geografisk fördelning VGR Stockholm Skåne Norrland Övrigt Källa: Statens Kulturråd Ser man enbart till antalet tidskrifter är det följaktligen svårt att tala om Västsverige som ett tidskriftscentrum. Intressantare blir det om man försöker sig på en kvalitativ bedömning. Kulturrådet har i uppgift att göra just en kvalitativ bedömning och tar vi denna till utgångspunkt kan vi konstatera att kvaliteten på de i Västra Götaland utgivna tidskrifterna förefaller hög, ja genomsnittligt högre än i landet i övrigt. Av det totala statliga tidskriftsanslaget på 19 miljoner går drygt 3,6 miljoner till Västra Götaland. Det motsvarar drygt 19 procent av det totala anslaget. Det är alltså en större andel än antalet tidskrifter som erhåller anslag. Även i Skåne ligger tidskrifterna över genomsnittet (9 procent av antalet tidskrifter erhåller 12 procent av det totala anslaget). I Norrland (9 procent av tidskrifterna erhåller 6 procent av anslaget) liksom i Stockholmsområdet är förhållandena omvända (64 procent av tidskrifterna får 59 procent av anslaget). Figuren nedan visar grafiskt detta förhållande.

80 31 ( 45) Statens anslag till kulturtidskrifter 2014.! Geografisk fördelning av totalt stödbelopp. 60,0 % 45,0 % 30,0 % 15,0 % 0,0 % VGR Stockholm Skåne Norrland Övrigt! Slutsatsen blir alltså att de tidskrifter som ges ut i Västra Götaland håller (med den bedömning som görs av Kulturrådet) högre kvalitet än riksgenomsnittet. Det blir än tydligare om vi ser vilka tidskrifter som toppar Kulturrådets lista. Av de fem tidskrifter som erhåller högst anslag utges tre i Västra Götaland (Glänta, Paletten och Ord&Bild). 49 Den papperstidskrift som erhåller allra högst anslag ges ut i regionen (Glänta som erhåller 725 tkr) liksom den e-tidskrift som ligger i topp (Dixikon som får 225 tkr).! Vilken roll spelar tidskrifterna i regionen? Källa: Statens Kulturråd Vi har tidigare konstaterat att tidskrifters betydelse, i det litterära systemet liksom i samhällslivet i stort, kan vara svåra att få syn på. Det ligger delvis i sakens natur. Min uppfattning är att de har en viktigare funktion än vad många kanske omedelbart inser, men också att de har en potential för att spela en än viktigare roll. Både kulturpolitiskt och för Västra Götalandsregionens utveckling som helhet. 49 För den historiskt intresserade kan det vara värt att notera att redan 1966, när stöd till kulturtidskrifter delades ut för första gången, låg Ord&Bild och Paletten i topp vad gällde anslagen. Ord&Bild erhöll kr, Paletten liksom Fönstret Vår Lösen och Kristet Forum fick kr vardera och Filmrutan kr (se Statligt tidskriftsstöd, 1970, s 13).

81 ! I Västra Götalandsregionens kulturstrategi En mötesplats i världen, antagen 2012, talas om fem dimensioner för kulturpolitiken. Kulturtidskrifterna är mer eller mindre närvarande i alla fem. Om förslaget om essäfond förverkligas kan tidskrifterna i än högre grad än i dag bidra till en demokratisk 32 ( 45) öppenhet, fler personer kommer att kunna bli delaktiga i kultur- och samhällsdebatten. Som läsare, som skribenter och som diskussionsdeltagare. Att de västragötaländska kulturtidskrifterna håller en hög konstnärlig kvalitet har vi kunnat konstatera, en essäfond skulle spetsa denna ytterligare, liksom den skulle kunna öka tidskrifternas sociala relevans. De små kulturtidskrifternas ekonomiska potential har vi också berört: den är inte stor, men ändå inte försumbar. En essäfond av det slag som beskrivs här skulle väcka uppmärksamhet i det litterära Sverige och, i förlängningen, bidra till att den västsvenska regionala verklighet skildras, reflekteras, diskuteras och ifrågasätts i högre grad än nu. På så sätt kan en essäfond bidra till regional profilering. På ett mer övergripande plan skulle en essäfond också kunna bidra till att förverkliga de mål som formuleras i tillväxtstrategin Västra Götaland En essäfond är ett självklart inslag i målet att göra VGR till en ledande kulturregion med fokus på delaktighet. Essän är som form demokratisk. Den bjuder in öppet till diskussion om väsentliga frågor. Den befrämjar dialog. Den lockar till delaktighet. Men en essäfond kommer även att bidra till att uppfylla mål som livslångt lärande och ökat utbyte med omvärlden. En tidskrift är nämligen ofta, precis som Spektrum var, en sambandscentral för internationella impulser! Slutsatser: VGR är den region i landet där kulturtidskrifterna, relativt sett, är starkast. De kulturtidskrifter som ges ut i VGR håller hög kvalitet. En essäfond skulle vara ett effektivt instrument för VGR att förverkliga mål som formuleras i såväl den kulturpolitiska strategin En mötesplats i världen som Västra Götaland 2020.

82 33 ( 45) 8. Hur bör en essäfond konstrueras?!! Idén om en essäfond är, som framgått, inte ny. Redan 1995 uppvaktades den dåvarande kulturministern av en delegation av landets då mest prominenta kulturtidskrifter med Horace Engdahl i spetsen. Inrättades en essäfond, hävdade Engdahl, så skulle man få uppleva en intellektuell tillväxt av sällan skådat slag. 50 Idén mottogs väl, enligt en av de uppvaktande som intervjuats för denna utredning, men framställan blev ändå resultatlös. 51 Någon statlig essäfond inrättade inte. 52 Tidskrifterna ville dock inte släppa idén och några år senare tillskapade därför Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter, FSK, på eget intiativ en essäfond. Några år därefter ombildades fonden (som egentligen var en möjlighet för en tidskrift att söka medel, högst blygsamma, för essäprojekt) till ett essäpris. Detta upphörde, åtminstone tills vidare, år ! Essäer? Flera av de som intervjuats för denna utredning understryker, som redan nämnts, att essän är en sträng form: En essä är inte en text utan fotnötter skriven av en akademiker det är inte heller en recension längre än femtusen tecken. Essäer är inte utbyggda Expressenartiklar eller något som historikern kan ägna sig åt här han närmar sig pensionsåldern. Det är svårare än så. Detta förhållande i kombination med de uppenbara gränsdragningsproblemen är denna text verkligen en essä? och det faktum att kulturjournalistikens kris hänger samman med en större kris för journalistiken som helhet gör att det finns skäl att vidga tanken och direktiven. Denna utrednings förslag är därför att essäfondens definition breddas och medel utdelas till essäer och kvalificerad kulturjournalistik.! 50 Horace Engdahl intervjuad av Åke Ortmark i Axcess TV, citerad efter Andreas Åberg, Den vältempererade kritiken, 10TAL Bok, 2009, s Uppgift från Gunnar D Hansson. Se vidare David Karlsson, Om fria och friare tyglar i Johan Linton m fl (red), I kulturen: en vänbok till Per Magnus Johansson, Freudianska föreningen, Göteborg, Frågan om en essäfond har även diskuterats i riksdagen. Den 27 mars 2003 ställde sig Louise Edlind Friberg (FP) i en fråga till kulturministern bakom idén om att skapa en essäfond för att stärka tidskrifternas ekonomiska möjligheter att beställa och publicera svenska originalessäer. En sådan fond skulle vidare bidra till att öka jämställdheten mellan olika författargrupper och dessutom markera hur viktig essän är som litterär genre. Kulturminstern, då Marita Ulvskog (S), lät försiktigt positivt, men ville avvakta. Hon skulle träffa FSK lite senare under året för att se vad som är rimligast och vettigast att satsa på (se Riksdagens snabbprotokoll 2002/03:80: torsdagen den 27 mars ). 53 Uppgifter från FSK:s ordförande Siri Reuterstrand. Essäprisets upphörande 2008 föranleddes av att den jury som utsetts att dela ut det inte fann någon värdig mottagare; det hade inte skrivits några prisvärda essäer i landet det året. Detta förhållande om juryn nu gjorde en rättvisande bedömning kan anföras som argument både för och emot en essäfond.

83 En fond? 34 ( 45) Ända sedan idén om en svensk essäfond föddes, för snart tjugo år sedan, har den alltså omtalats just som en fond. I direktiven till denna utredning sägs också att fondförvaltning/ägarförhållande ska behandlas, liksom finansieringsmodell/finansiärer. Det är lite oklart vad som egentligen har avsetts. En fond leder tankarna till kapitalförvaltning: man ser framför sig ett relativt oberoende organ som förvaltar medel och vars avkastning går till något särskilt ändamål. I diskussionerna om en svensk essäfond har, så vitt jag sett, ingen större uppmärksamhet ägnats just själva fondtanken. En idé har varit att låta Författarfonden få ansvar även för en essäfond. 54 Fördelen med en fond framför en vanlig anslagspost i en offentlig budget är att den tillförsäkrar ändamålet ett större mått av autonomi. En fond är inte underkastad politiska beslut utan står (i kraft av intäkter eller eget kapital) på egna ben. Den är därmed svårare att rubba, vilket skulle innebära att stöd till exempelvis essäskrivande inte skulle vara beroende av tillfälliga politiska opinioner. Det kan naturligtvis vara en tilltalande tanke. En slutsats i denna utredning är emellertid att det inte, åtminstone inte inledningsvis, är praktiskt lämpligt att inrätta en särskild fond. Detta av tre skäl.! Det första skälet är praktiskt-administrativt. Önskvärt är att hålla administrationen av en essäfond till ett minimum. Att inrätta en regelrätt fond skulle, i ett uppbyggnadsskede, kräva relativt omfattande administrativt och juridiskt arbete. Ska fondens förvaltas av en stiftelse? Hur konstrueras i så fall en sådan lämpligast? Hur formuleras stiftelseurkund, fondförordning etc på bästa sätt? Till detta kommer ekonomin. En fond består av kapital. Frågan hade varit i annat läge om det hade funnits ett sådant (ett arv eller en donation eller liknande) eller ett intäktsflöde från någon specifik källa (så som Svenska Akademien finansieras med medel från Post- och inrikes tidningar, till exempel). Det är nu inte fallet. Det innebär i sin tur att det för att bygga upp en fond krävs insamling av kapital (alternativt en kontinuerlig intäktskälla). För en årlig avkastning i den storleksordning som skisseras i denna utredning skulle det krävas ett fondkapital på runt miljoner kronor. Att samla in sådana medel är naturligtvis inte omöjligt, men får nog i rådande ekonomiskt läge och kris i tidningsbranschen (den bransch som vore den naturliga samarbetsparten) bedömas som tämligen arbetskrävande. En möjlighet vore att VGR helt eller delvis anslog medel till det fondkapital som skulle krävas. Rationaliteten i ett sådant beslut skulle dock kunna diskuteras (se nedan). Med tanke på att de medel som skulle krävas är relativt begränsade (under den här föreslagna försöksperioden knappt 0,04 procent av VGR:s kulturbudget), så vore inrättandet av en specifik fond kanske att ta i för mycket. Det skulle helt enkelt bli mycket skrik för lite ull. 54 Frågan lyftes av Louise Edlind Friberg i den ovan nämnda interpellationen 2003: En essäfond skulle, liksom den nuvarande biblioteksersättningen för litterära verk, kunna administreras inom Författarfonden (se fotnot 52 ovan).

84 35 ( 45) Ett andra skäl är kulturpolitiskt. Även om vilket förhoppningsvis framgår av denna utredning frågan om stöd till essäskrivande är angelägen, kan det bli svårt att motivera varför just detta ska särbehandlas i relation till andra kulturpolitiska anslag. Varför en fond för essäskrivande men inte för modern dans eller hällristningar? Ytterligare ett kulturpolitiskt argument framförde Mats Svegfors när han intervjuades för denna utredning: vill man ha pluralism i ett samhälles åsiktsbildning är det bra om det råder pluralism även vad gäller finansieringen. Tanken på en blandfinansierad essäfond som byggs upp av medel från såväl offentliga anslag, fonder och stiftelser, företag och kanske privatpersoner kan förefalla lockande, men har också baksidor. Risken är att den minsta gemensamma nämnaren styr, d v s att anslagsgivningen premierar det oförargliga. Därmed skulle ett av syftena med fonden riskera att gå förlorat. Ur den sökandes perspektiv skulle det finnas färre instanser att söka medel från; pluralismen skulle minska. Det finns alltså enligt Svegfors kulturpolitiska skäl till att inte blandfinansiera en essäfond.! Ett tredje skäl är helt enkelt att denna utredning föreslår en inledande försöksperiod på två år. Att då börja med att inrätta en fond även om det är en god idé vore att börja i fel ända. Det är bättre att först pröva själva grundtanken. Kanske kan frågan om en egen fond återuppväckas i samband med att försöksperioden utvärderas.! Sammanfattningsvis: Fördelen med en fond framför en anslagspost i en offentlig budget är att den tillförsäkrar ändamålet ett större mått av autonomi. Denna utrednings förslag är istället att den eftersträvade autonomin åstadkoms genom att de konkreta besluten om vilka projekt som ska beviljas beslutas på armlängds avstånd från ansvarig nämnd. Det tillsätts helt enkelt en grupp med oberoende sakkunniga med beslutsrätt över de anslagna medlen (nämnden delegerar besluten eller förbinder sig att följa gruppens rekommendationer).! Förslag till utformning Denna utrednings förslag om en essäfond mynnar alltså, som läsaren förstått, ut i ett konkret förslag som varken handlar om essäer (dvs inte enbart) eller om en fond (åtminstone inte inledningsvis). Detta förtar på intet sätt grundtanken bakom det ursprungliga förslaget. Det kan till och med finnas skäl att ändå tala om förslaget just som en essäfond, eftersom denna idé så pass länge funnits levande i Kultursverige och är delvis självförklarande. Om VGR skulle ta beslut i linje med denna utrednings förslag skulle det uppmärksammas runt om i landet. Med denna begreppsliga reservation och mot bakgrund av ovanstående slutsatser är det då dags att presentera ett konkret förslag till hur en essäfond i Västra Götaland skulle kunna utformas. Nedanstående beskrivning i punktform syftar till att vara så enkel och tydlig som möjligt. Några

85 ytterligare förklaringar eller motiveringar kan ändå vara på sin plats. Vägledande för förslagets utformning har varit att det ska vara enkelt att administrera. På vissa punkter har jag därför föreslagit pragmatiska alexanderhugg. Vad gäller de utdelade beloppens storlek föreslår jag ett högsta belopp på kronor per projekt 36 ( 45) och ett tak på max 20 beviljade projekt. Några av de tidskriftsföreträdare jag intervjuat har tyckt att tkr varit onödigt högt, och hade hellre sett fler och lägre belopp beviljade. De flesta jag talat med har emellertid menat att det är en lämplig summa, den motsvarar ett par månaders arbete. Min uppfattning är att det krävs belopp i den storleksordningen om de texter som skrivs ska bli just så genomarbetade och kvalitetshöjande för det offentliga samtalet som ligger i själva idén om en essäfond. Dessutom riskerar den administrativa apparaten kring fördelning av projektstöd i storleksordningen 5-10 tkr att bli oproproportionelig. För att inte fördelningen ska bli alltför stelbent och mekanisk föreslår jag vidare att de sakkunniga får rätt att bevilja stöd till mellan 10 och 20 projekt, och själva kan fördela det totala beloppet mellan dessa (dock, alltså, med ett maxbelopp på 50 tkr). På så sätt får de sakkunniga en frihet att värdera de olika projekten sinsemellan och kan vara flexibla i sina beslut. Som en av dem jag talade med formulerade saken: Det är skillnad på att skicka en skribent till Italien för att undersöka konsekvenserna av EU:s migrationspolitik och att ge medel till någon som vill undersöka haiku-formen i Tranströmers diktning. Båda idéerna kan resultera i utomordentliga texter men de kostar inte lika mycket pengar. Jag föreslår att medel ska sökas av skribent och tidskrift tillsammans. Medlen går oavkortat till skribenten. Detta för att tidskriften inte ska frestas täppa igen andra uppkomna budgethål med dessa pengar. Essäfonden får inte bli ett förtäckt tidskriftsstöd dess syfte ska vara befrämja kvalificerad essäistik och kulturjournalistik, inte enskilda organisationer. Att ge medlen, gärna i form av stipendium, direkt till skribenten är det mest kostnadseffektiva bruket av dem. Det bör räcka att endera parten, skribent eller tidskrift, är skriven i Västra Götaland. Skulle krav ställas på att båda vore det skulle det fungera instängande. Detta förslag kan instället motverka provinsiella tendenser. Det är också motivet till varför majoriteten av de sakkunniga föreslås hämtas utanför regionens gränser (gärna från de nordiska grannländerna). Det är dessutom ett sätt att motverka den risk för kotteribildning och vänskapskorruption som alltid finns i de begränsade litterära och journalistiska kretsar som kommer att söka medel ur essäfonden. Några av förslagen är dikterade av vad som är praktiskt rimligt. Visst vore det önskvärt om beslut kunde fattas oftare än en gång per år, jag föreslår ändå ett sammanträde per år för gruppen av sakkunniga. På så sätt torde den administrativa kostnaden (resor + övernattning + arvoden; nämndens och sekretariatets arbete oräknat) kunna hållas under kr, dvs mindre ån 10 procent av de fördelade medlen under försöksperioden. Skulle sedan anslaget höjas, vilket föreslås, skulle de administrativa merkostnaderna inte bli så stora, utan kunna hamna på runt 5 procent. På samma sätt med förslaget att endast de tidskrifter är berättigade att söka som redan erhåller tidskriftsstöd av Kulturrådet. Det är ingen ideal konstruktion, men i annat fall, om de sakkunniga själva

86 skulle fastslå vilka tidskrifter som kan anses kvalificerade att söka, skulle de riskera att hamna i 37 ( 45) avgränsingsproblem och oändliga definitionsdiskussioner (se avsnitt 2 ovan). Det finns därmed en risk att legitimiteten i stödformen ifrågasätts. Slutligen föreslår jag ett eller flera årliga offentliga evenemang någonstans i regionen, där de beviljade projekten presenteras. Sådana karnevalisk sammankomster skulle både sprida resultatet av ansträngningarna essäerna och artiklarna och marknadsföra själva essäfonden. Dessa sammankomster skulle med fördel kunna hållas på de litterära mötesplatser som nu håller på att växa fram runt om i Västra Götaland, i Strömstad, Åmål, Alingsås, Göteborg och på många andra håll.! Mot denna bakgrund föreslår jag att en essäfond inrättas i Västra Götalands och att den utformas på följande sätt:! Medel anslås ur den ordinarie kulturbudgeten. Under en inledande försöksperiod på två år ( ) anslås 500 tkr / år. Efter försöksperiodens slut utvärderas denna. Beslut om eventuell fortsättning tas. Medlen ska gå till skrivande av essäer och till kvalificerad kulturjournalistik. Medlen ska gå till olika skrivprojekt och mottagare per år. Maxbelopp för ett enskilt projekt är kr. Medel ur anslaget sökes av en tidskrift och en skribent tillsammans. Ansökan består av en kort projektbeskrivning (max 1 A4-sida) samt tidskriftens och skribentens meritförteckningar. Antingen tidskriften eller skribenten måste vara skriven i Västra Götaland. Båda kan men måste inte vara det. Kulturtidskrift berättigad att söka är tidskrifter som erhåller kulturtidskriftsstöd av Kulturrådet. Såväl papperstidskrifter som digitala tidskrifter kan söka. Medlen ur anslaget går oavkortat till skribenten. Om möjligt utformas detta som ett stipendium. Tidskriften äger rätt (men inte skyldighet) att publicera texten. Om tidskriften väljer att inte publicera återgår rättigheterna till skribenten. Medlen anses redovisade när texten är publicerad. Beslut om vilka projekt som beviljas tas av en grupp oberoende sakkunniga bestående av tre personer. Två av dessa måste vara bosatta utanför Västra Götalandsregionen. De sakkunniga sitter i gruppen under en begränsade tidsperiod (förslagsvis år). Gruppen sammanträder och tar beslut en gång per år.

87 38 ( 45) De genomförda projekten presenteras samlat (i form av uppläsningar, samtal, diskussioner) vid ett eller flera årligt återkommande offentliga evenemang runt om i regionen. Skribenter som erhåller medel från fonden förpliktar sig att medverka vid åtminstone en sådan presentation.! Förväntade effekter I direktiven till denna utredning sägs att författare och publicister i regionen upplever det svårt att försörja sig på sitt skrivande. En essäfond, sägs det vidare, skulle ge de många kulturtidskrifterna i Västra Götaland resurser att beställa och klara att ersätta avtalsenligt för kvalificerade essäer. Ett anslag i den form som här föreslås skulle förvisso innebära att skribenterna skulle ersättas anständigt för de texter som finansieras av essäfonden, men det skulle ändå vara en droppe i det hav som är författarnas försörjningssvårigheter. Författarcentrum Väst har 320 yrkesverksamma författare som medlemmar. Medianinkomsten för en skönlitterär författare i Sverige, våren 2014, är, som vi sett, kr. Det främsta argumentet för en essäfond kan och bör följaktligen inte handla om författares försörjningsmöjligheter (även om detta är viktigt). En kulturpolitisk insats för att på allvar göra något åt dessa skulle kräva helt andra belopp än de som här föreslås. Det främsta skälet till essäfond är istället alla medborgares behov av kvalificerade texter som hjälper oss att bättre förstå samtiden och våra liv i den. Det råder i dag brist på sådana texter. Ett stöd till produktion av kvalificerade och djuplodande texter skulle kunna åstadkomma resultat, det är de jag intervjuat överens om. Några enorma summor behövs inte för att göra stor skillnad, säger en av de tidskriftsredaktörer jag talat med, och konkluderar: ur regionens perspektiv kan inte tidskriftspengar användas bättre. För det offentliga samtalet i landet kan tio välskrivna essäer få en stor effekt hävdar Mats Svegfors. En positiv bieffekt av förslaget är (även om inte heller det bör vara fondens primära uppgift) att Västra Götalands kulturtidskrifter stärks. Det får i sin tur spridningseffekter i hela regionens kulturliv.! En essäfond av det slag som här beskrivs skulle: Göra det möjligt för tidskrifter och skribenter i Västra Götaland att i högre grad bidra till det offentliga samtalet i landet. Medias Stockholmsdominans kommer att minska, åtminstone något. Västra Götaland kommer att höras bättre. Stärka VGR som en kulturtidskriftsregion. Vara förebildlig som kulturpolitiks innovation. Kanske kan andra regioner eller Kulturrådet ta efter? Bidra till att förverkliga VGR:s mål att bli en ledande kulturregion med fokus på delaktighet.!

88 39 ( 45) 9. Avslutning och rekommendationer.!! Denna utredning föreslår att Västra Götalandsregionen inrättar en särskild stödform för essäskrivande och kvalificerad kulturjournalistik. Det vore en nyskapande kulturpolitisk åtgärd, skulle stärka Västra Götaland som litteraturregion och som ett centrum för kulturtidskrifter. Förslaget skulle i förlängningen bidra till att fördjupa det offentliga samtalet i regionen och landet. Det ligger på så sätt väl i linje med Västra Götalands målsättning att bli en ledande kulturregion med fokus på delaktighet. Den analys som legat till grund för förslaget kan sammanfattas i följande bild av förslaget styrkor och svagheter, liksom de hot och möjligheter som ryms i det:! Styrkor Svagheter Stöd till en konstart, inte till organisationer" Teknikneutralt" Kostnadseffektivt Borde genomföras på nationell nivå" Beroende av KUR:s beslut" Otillräckligt som åtgärd för att förbättra frilansares villkor" Möjligheter Hot Fördjupar det offentliga samtalet" Stärker VGR som litteraturregion Politisk/administrativ styrning" VGR för litet för oväldiga beslut

89 40 ( 45) Referenser!! Intervjuade personer Jag har under våren 2014 fört samtal med rätt många personer i och utom tidskriftsvärlden kring idén om essäfond. I några fall har jag fört mer strukturerade samtal i fråga-svar form. Dessa samtal har pågått i ca en timma och jag har fört anteckningar under samtalets gång. Ansvaret för referat, citat samt självfallet utredningens slutsatser är dock helt och hållet mitt. Till den sistnämnda gruppen hör nedanstående personer. Erik Andersson, författare, översättare och mångårig tidskriftsmedarbetare. Bengt Berg, poet, tidigare tidskriftsredaktör, riksdagsledamot och ledamot av Riksdagens kulturutskott. Göran Dahlberg, chefredaktör Glänta, författare och översättare. Carl Henrik Fredriksson, chefredaktör Eurozine, Wien. Linn Hansén, poet och redaktör Glänta. Gunnar D Hansson, poet och litteraturvetare. Gunilla Kindstrand, kulturjournalist, chefredaktör för Hälsingetidningar och tidigare bl a ordförande för Kulturrådets referensgrupp för stöd till kulturtidskrifter. Karin Lundgren, avdelningschef Nätverkstan Ekonomitjänst. Siri Reuterstrand, journalist, tidskriftsredaktör och ordförande för Föreningen Sveriges kulturtidskrifter. Mats Svegfors, publicist, tidigare bl a landshövding i Västmanland, chefredaktör för Svenska Dagbladet och VD för Sveriges Radio. Signe Westin, enhetsschef Litteratur och läsande, Kulturrådet. Andrea Zederbauer, redaktör Wespennest och översättare, Wien.! Offentligt tryck, utredningar, opublicerat material Nätverkstan Ekonomitjänst, underlag från Karin Lundgren, juni Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter, Sveriges kulturtidskrifter viktiga för yttrandefriheten och demokratin: rapport från en medlemsenkät genomförd , Tillgänglig via Förordning 1993:567 om statligt stöd till kulturtidskrifter. Förordning 2010:1058 om statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande insatser. David Karlsson & Lotta Lekvall, Örnarna och myrstacken: vad vet vi om kulturnäringarna?, rapport till Västra Götalandsregionen, Nätverkstan Konstnärernas inkomster: en statistisk undersökning av SCB inom alla konstområden , Konstnärsnämnden Kulturdepartementet, Nya villkor för statligt stöd till kulturtidskrifter, Ku2009/2215/KV, PM Kulturrådets årsredovisningar Bo Pettersson (red), Kulturtidskriften 2013: katalogen över Sveriges kulturtidskrifter, TVS Text Visuell Studio, Stockholm Regeringens budgetpropositioner

90 41 ( 45) Regeringens proposition 1976/77:82, om stöd till kulturtidskrifter. Regeringens proposition 2009/10:3, Tid för kultur. Riksdagens snabbprotokoll 2002/03:80: torsdagen den 27 mars. SOU 2012:65. Läsandets kultur: slutbetänkande av Litteraturutredningen. Statligt tidskriftsstöd: förslag avgivet av 1968 års litteraturutredning, Utbildningsdepartementet 1970:17. Svensk författningssamling 2010:1058. Västra Götalandsregionen, En mötesplats i världen: kulturstrategi för västra Götaland 2012-, antagen av regionfullmäktige, 18 september Västra Götalandsregionen, Västra Götaland 2020: Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , september Västra Götalandsregionens kultursekretariat, Utredningsdirektiv: Förutsättningar för en Essäfond i Västra Götaland, ! Publicerade böcker och artiklar Clas Barkman, Gapet mellan topp och botten ökar i litteraturvärlden, Dagens Nyheter 3 maj Cecilia Benkö & Mats Svegfors, Journalistik 3.0: medieormen ömsar skinn, 2010, publicerad elektroniskt på Rachel Cooke, Robert Silvers interview: Someone told me Martin Scorsese might be interested in making a film about us. And he was, The Observer 7 juni Elizabeth Day, Is the LRB the best magazine in the world?, The Observer 9 mars Andreas Ekström, Google-koden, Weyler förlag Horace Engdahl, Ärret efter drömmen, Albert Bonniers förlag 2009 Tomas Forser, Kritik av kritiken, Anthropos Simon Garnett, Financing cultural journals: A European survey, Eurozine Editorial 12 sept Tillgänglig via: Karl Erik Gustafsson & Per Rydén (red), Den svenska pressens historia, del 1, Ekerlids förlag, Karl Erik Gustafsson & Per Rydén, Inledning, i Gustafsson & Rydén (red), Gunnar D Hansson,Var slutar texten?, Autor Lars Hermansson, Vi slavar för kulturen, Aftonbladet 26 maj Eric Hobsbawm, Imperiernas tidsålder, Tiden 1989 (orig 1987). Claes-Göran Holmberg, Upprorets tradition: den unglitterära tidskriften i Sverige, Symposion Bokförlag, Jenny Högström, Vad tjänar en poet?, Helsingborgs Dagblad 22 januari Dan Jönsson, Ingenmansland: Ett år på Sveriges baksida, Leopard förlag, David Karlsson, Kulturtidskriftsekonomi: ett räkneexempel i Kulturrådet informerar, Tillgänglig via David Karlsson, Om fria och friare tyglar, i Johan Linton m fl (red), i I kulturen: en vänbok till Per Magnus Johansson, Freudianska föreningen, Göteborg, 2010.

91 42 ( 45) Ulrika Knutson, Sviter av en rasande roman, Göteborgs-Posten 29 juli Lena Kvist, Förändrad litteraturbevakning i BT ger riksrubriker, Borås Tidning 30 april Åsa Linderborg, Jag skäms över skitlönerna, Aftonbladet 16 juni Mikael Löfgren, recension av Åke Lundqvist, Kultursidan: kulturjournalistiken i DN , i Ord&Bild nr 5/2013. Charles McGrath, Editor Not Ready to Write an Ending, New York Times 16 mars Arne Melberg, Essä: urval och introduktion av Arne Melberg, Daidalos Sanna Rayman, Apokalyps, nå, Svenska Dagbladet 22 september Åke Runnquist, Litterära tidskrifter , Bonniers Per Rydén, Kritik, trots allt!, i Åsa Arping & Mats Jansson (red), Kritikens dimensioner: festskrift till Tomas Forser, Symposion Lina Samuelsson, Kritikens ordning: svenska bokrecensioner 1906, 1956, 2006, Karlstad universitet Sören Sommelius, Fin de siècle, Helsingborgs Dagblad, 23 april Johan Svedjedal, Spektrum : den svenska drömmen: tidskrift och förlag i 1930-talets kultur, Wahlström & Widstrand Tecken i tiden: om nordiska kulturtidskrifter, Statens kulturråd Sarah Thelwall, Storleken spelar roll: värdet, funktionen och potentialen hos små konstorganisationer, Nätverkstan Andreas Åberg, Den vältempererade kritiken, 10TAL Bok 2009.!

92 Bilaga 1: Viktiga årtal!! 43 ( 45) 1966!! De första kulturtidskrifterna erhåller statligt stöd. Medel tas ur!!!!!!!!!!!!! ecklesiastikdepartementets anslagspost bidrag till särskilda kulturändamål!! 1971!! Sverige får ett statligt kulturtidskriftsstöd. Medlen fördelas av en särskild!!!!!!!!!! Tidskriftsnämnd.!! 1974!! Ansvaret för det statliga kulturtidskriftsstödet förs över på det nyinrättade!!!!!!!!! myndigheten Statens kulturråd.!! 1977!! Efter en utredning höjs kulturtidskriftsstödet kraftigt.!!!! Det tidigare s k projekstödet (som syftade till finansiering av essäskrivande) tas bort.!! 1986!! Stödet till organisationstidskrifter tas bort och medel tillförs kulturtidskriftsstödet som!!!!! därmed höjs märkbart.!! 1992!! Tidskriftsverkstaden i Väst startas. Verksamheten finansieras av Kulturrådet.!! 1995! Landets främsta kulturtidskrifter uppvaktar kulturministern om en essäfond.!! 1999!! Västra Götalandsregionen bildas.!! 2007!! Kulturrådet börjar fördela stöd även till nättidskrifter; stödet blir teknikneutralt.!! 2009!! Kultursamverkansmodellen införs.!! 2010!! Statens kulturråd tar bort kravet på ekonomisk förlust som villkor för statligt stöd.!! 2014!! Vissa litteraturfrågor förs in i kultursamverkansmodellen.!!!! VGR låter utreda flera initiativ på området.!!

93 ! 44 ( 45) Bilaga 2: Statlig stöd till kulturtidskrifter Geografisk fördelning. Kulturtidskriftsstöd produktionsstöd 2014 Tidskrift Belopp Utgivningsort VGR Stockholm Skåne Norrland Övrigt TOTALT 100%Culture Vällingby 1 10TAL Stockholm 1 ALIF Stockholm 1 ALSADA, Stockholm 1 Anushilon, Umeå 1 Arche, Göteborg 1 Arkitekturtidskriften KRITIK, Stockholm 1 Artikel 14, Stockholm 1 Avaye Zan, Spånga 1 Balder, Delsbo 1 Bang, Stockholm 1 Biblis Kvartalstidskrift för bokvänner, Stockholm 1 Bild & Bubbla, Malmö 1 C"est Bon Anthology, Malmö 1 CONST Literary (P)review, Stockholm 1 Danstidningen, Stockholm 1 Det Grymma Svärdet, Hägersten 1 Divan - tidskrift för psykoanalys och kultur, Stockholm 1 DIXIKON, Göteborg 1 É romani Glinda, Huddinge 1 eprovins Umeå 1 Evangelium Skara 1 Ett lysande namn Göteborg 1 Expo/Demokratisk tidskrift och Stockholm 1 fikssion, Farsta 1 Filmrutan, Stockholm 1 FLM, Stockholm 1 Fronesis, Malmö 1 Galago, Stockholm 1 Glänta, Göteborg 1 Grafiknytt, Borås 1 Hujådå, Södertälje 1 Jefferson, Stockholm 1 Judisk Krönika, Stockholm 1 Karavan, Stockholm 1 Kinarapport, Stockholm 1 Klimatmagasinet Effekt, Stockholm 1 Konsten, Stockholm 1 Konstperspektiv, Limhamn / Malmö 1 Kritiker. Nordisk tidskrift för litterär kritik och essäistik, Tollarp 1 Kulturtidningen Zenit, Göteborg 1 Kulturtidskriften Cora, Stockholm 1 Kulturtidskriften Hjärnstorm, Stockholm 1 Kunstkritikk, Oslo 1 Kurage - idétidskrift för det civila samhället, Stockholm 1 Lambda Nordica, tidskrift för homo/lesbisk/ trans/queerforskning, Huddinge 1 Latinamerika.nu, Stockholm 1 Le Romané Nevimata, Stockholm 1 Liekki Sverigefinsk kulturtidskrift, Uppsala 1 Lira Musikmagasin, Göteborg 1 Lyrikvännen, Lund 1 Magasinet Arena, Stockholm 1 1

94 45 ( 45) Bilaga 2: Statlig stöd till kulturtidskrifter Geografisk fördelning. Tidskrift Belopp Utgivningsort VGR Stockholm Skåne Norrland Övrigt TOTALT Magasinet BRUNO, Stockholm 1 Mana, Malmö 1 Medusa, Stockholm 1 METavisi, Övertorneå 1 Meänmaa, Haparanda 1 Miljötidningen, Göteborg 1 Nuorat, Jokmokk 1 Nutida Musik, Stockholm 1 OEI, Stockholm 1 Omkonst Stockholm 1 Opsis barnkultur, Stockholm 1 Ord&Bild, Göteborg 1 Ordfront Magasin, Stockholm 1 Orkester Journalen, Stockholm 1 Paletten, Göteborg 1 Parnass, Järfälla 1 Pockettidningen R, Stockholm 1 Ponton, Stockholm 1 Populär Arkeologi Lärbro, Gotland 1 Populär Poesi, Tranås 1 Provins Umeå 1 Re:public Stockholm 1 Romani E Journal, Stockholm 1 Sans, Stockholm 1 Scoop, Stockholm 1 Signum Uppsala 1 SocialPolitik, Uddevalla 1 Soundofmusic, Älvsjö 1 Subaltern, Umeå 1 Sydasien nättidskrift, Vendelsö, Haninge 1 Teatertidningen, Stockholm 1 Tidig Musik Stockholm 1 Tidningen Kulturen, Umeå 1 Tidskriften OPERA, Stockholm 1 Tidskriften Svenskt konsthantverk, Solna 1 TUMMUZ, Malmö 1 Utopi magasin Stockholm 1 UtställningsEstetiskt Forum, Enskede 1 Västsahara Göteborg 1 Summa, ! Summa antal Andel av totalt antal i procent 14,3 % 63,7 % 8,8 % 8,8 % 4,4 % 100,0 % Summa anslag Andel av totalt anslag i procent 19,1 % 59,4 % 12,2 % 5,8 % 3,5 % 100,0 % 2

95 ÄRENDE 8

96 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Lars Lundgren Telefon: E-post: lars.g.lundgren@vgregion.se Till Kulturnämnden Kulturnämndens stöd till kulturfestivaler Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden beslutar uppdra till Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet att på basis av tidigare forskning i Australien analysera samhällseffekterna av tre kulturfestivalers verksamhet på landsbygd och i mindre städer. 2. Kulturnämnden beviljar kronor till uppdraget. Medlen belastar budgetposten ökad internationalisering. 3. Kulturnämnden beslutar uppdra till kulturchefen att föreslå riktlinjer för bidragsfördelning och planera för ett samlat ansökningsförfarande en gång om året. Nya rutiner ska gälla från 2015 inför budgetåret Kulturnämnden beslutar att notera informationen i bifogat PM Kulturnämndens stöd till kulturfestivaler. Sammanfattning av ärendet Utredningsdirektiv gällande kulturnämndens stödformer till kulturfestivaler i Västra Götaland beslutat Kulturnämnden har under lång tid prövat olika former för att stimulera utveckling av kulturfestivaler genom långsiktiga uppdrag, kulturstrategiska uppdrag och projektstöd. Det förekommer även stöd via handlingsprogrammet för kulturella och kreativa näringar och i kulturnämndens strategiska områden Gynna nyskapande och Utveckla kapaciteter. I uppdraget ingår att föreslå en sammanhållen hantering och idé om utveckling av festivalverksamheten från Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

97 Datum (3) Diarienummer KUN Beskriv och analysera hur kulturfestivaler med stöd från kulturnämnden fullgjort sina uppgifter i förhållande till olika stödformer under perioden Beskriv hur externa och interna faktorer påverkat kulturfestivalernas möjligheter till utveckling. 3. Beskriv hur kulturfestivalerna samverkat med kommuner, regionala kulturaktörer samt nationella och internationella festivaler. Särskilt ska betydelsen för besöksnäringen beskrivas. 4. Beskriv hur Västra Götalandsregionens insatser bättre ska kunna uppmärksammas och kommuniceras. Fördjupad beskrivning av ärendet För att samla information om kulturfestivalerna utarbetades ett frågeformulär. Kulturfestivaler ombads att redovisa sina respektive evenemangs omsättning, antal engagerade kulturarbetare, genomförandeorganisationens andel av totalkostnaden samt att värdera insatser från civilsamhället. Formuläret skickades ut till 49 kulturfestivaler som alla fått stöd från kulturnämnden i Västra Götalandsregionen. Kulturnämnden har under flera år prövat olika stödformer till kulturfestivaler i Västra Götaland. Den vanligaste formen är stöd inom ramen för kulturnämndens årliga utvecklingsbidrag. Under senare år har Göteborgs Filmfestival tilldelats ett långsiktigt uppdrag. Inom kulturnämndens stödform kulturstrategiska uppdrag prövas ett treårigt uppdrag till Kalvfestivalen i Svenljunga kommun. Dessutom har kulturnämnden med Göteborgs stad kommit överens om ekonomisk samverkan kring ett antal kulturfestivaler. Göteborgs dans- och teaterfestival, Internationella konstbiennalen och Göteborgs Kulturkalas är exempel på långvariga samarbeten. Kulturfestivaler i regionen har på olika sätt kontakt med kulturnämnden och dess två kulturförvaltningar. Då det gäller ekonomiska frågor så svarar kulturfestivalerna att de haft kontakt med kultursekretariatet. På frågan om stöd från Kultur i Väst/Västarvet så svarar hälften av kulturfestivalerna att de fått rådgivning. I kulturnämndens utredningsdirektiv nämns sammanhållen hantering. Detta tolkas som att utredaren ska föreslå nya rutiner och kriterier kring ansökningsförfarande och bedömning av ansökningar vilket görs i förslag till beslut. Begreppet utveckling av festivalverksamheten tolkas som att utredaren ska föreslå insatser för att stärka kompetensen och initiera samverkan och utveckling. Detta hanteras i uppdraget till Kultur i Väst där det föreslås att det ska inrättas och utvecklas ett kulturfestivalforum för gemensam kompetensutveckling och nätverksbyggande. Bilagor: PM; kulturnämndens stöd till kulturfestivaler Bearbetning av enkätsvar

98 Datum (3) Diarienummer KUN Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Lars Lundgren Regionutvecklare kultur Beslutet skickas till Kultur i Väst Västarvet

99 Kulturnämndens stöd till kulturfestivaler EN UTREDNING FRÅN:

100 Kultursekretariatet Stöd till kulturfestivaler PM Kulturnämndens stöd till kulturfestivaler i Västra Götaland Utredare: Lars Lundgren, regionutvecklare Utredningsdirektiv gällande kulturnämndens stödformer till kulturfestivaler i Västra Götaland, beslutat Kulturnämnden har under lång tid prövat olika former för att stimulera utveckling av kulturfestivaler genom långsiktiga uppdrag, kulturstrategiska uppdrag och projektstöd. Det förekommer även stöd via handlingsprogrammet för kulturella och kreativa näringar och i kulturnämndens strategiska områden Gynna nyskapande och Utveckla kapaciteter. I uppdraget ingår att föreslå en sammanhållen hantering och idé om utveckling av festivalverksamheten från Utredningsdirektiv Beskriv och analysera hur kulturfestivaler med stöd från kulturnämnden fullgjort sina uppgifter i förhållande till olika stödformer under perioden Beskriv hur externa och interna faktorer påverkat kulturfestivalernas möjligheter till utveckling. Beskriv hur kulturfestivalerna samverkat med kommuner, regionala kulturaktörer samt nationella och internationella festivaler. Särskilt ska betydelsen för besöksnäringen beskrivas. Beskriv hur Västra Götalandsregionens insatser bättre ska kunna uppmärksammas och kommuniceras. Kulturnämndens stöd till kulturfestivaler En utredning Kultursekretariatet,

101 Inledning Festival, festspel, periodiskt återkommande kulturmanifestation, t.ex. filmfestival, musikfestival och teaterfestival. Svensk Nationalencyklopedi Festival beskrivs ofta som en festlighet där lokalsamhället är engagerat. Festivaler brukar celebrera samhällets olika högtider samt kulturella sammanhang kopplade till platsen. Kulturfestivalen är ett evenemang där social gemenskap etableras generellt samtidigt som det specifika kulturområdets aktörer knyter nya kontakter. I festivalen är mellanrummet mellan scenuppträdanden, filmvisning, utställningar etc. viktiga och prioriterade. Förr i tiden var festivalen tillfället där berättelserna skulle berättas. Genom festivalen fördes traditioner vidare samtidigt som nya idéer prövades. För att samla information om kulturfestivalerna utarbetades ett frågeformulär. Kulturfestivaler ombads att redovisa sina respektive evenemangs omsättning, antal engagerade kulturarbetare, genomförandeorganisationens andel av totalkostnaden samt att värdera insatser från civilsamhället. Formuläret skickades ut till 49 kulturfestivaler som alla fått stöd från kulturnämnden i Västra Götalandsregionen. Kulturnämnden har under flera år prövat olika stödformer till kulturfestivaler i Västra Götaland. Den vanligaste formen är stöd inom ramen för kulturnämndens årliga utvecklingsbidrag. Under senare år har Göteborgs Filmfestival tilldelats ett långsiktigt uppdrag. Inom kulturnämndens stödform kulturstrategiska uppdrag prövas ett treårigt uppdrag till Kalvfestivalen i Svenljunga kommun. Dessutom har kulturnämnden i Västra Götalandsregionen gemensamt kommit överens med Göteborgs stad om ekonomisk samverkan kring ett antal kulturfestivaler. Göteborgs dans- och teaterfestival, Internationella konstbiennalen och Göteborgs Kulturkalas är exempel på långvariga samarbeten. I kulturnämndens utredningsdirektiv nämns sammanhållen hantering. Detta tolkas som att utredaren ska föreslå nya rutiner och kriterier kring ansökningsförfarande och bedömning av ansökningar. Begreppet utveckling av festivalverksamheten tolkas som att utredaren ska föreslå insatser för att stärka kompetensen och initiera samverkan. Ett urval centrala fakta om kulturnämndens årliga stöd till kulturfestivaler 2013/2014: Budget kr Utvecklingsmedel kr Långsiktigt uppdrag kr Kulturstrategiska uppdrag kr Övrig finansiering kr Summa kr Antal artister som medverkat i kulturfestivaler 2013 Alla kulturfestivaler har inte svarat. Av de som svarat redovisas 1087 medverkande artister. Omsättning för kulturfestivaler 2013 Alla kulturfestivaler har inte redovisat. Summan som redovisas uppgår till kronor. Gasfestivalen och Göteborgs Dans och Teater Festival verkar som biennaler och redovisar 2

102 kronor respektive kronor för I Summorna ingår inte beräkningar av frivilliginsatser från civilsamhället. Antal besökare till kulturfestivaler besökare besökare besökare Den stora skillnaden mellan 2011 och 2012 beror huvudsakligen på nya redovisningsrutiner från Kulturkalaset. Dagens kulturfestivaler i perspektiv av Kulturstrategi för Västra Götaland En mötesplats i världen Människans symbolskapande aktiviteter upptar en allt större del av hennes vardag, arbets-och privatliv. Å andra sidan, och delvis som konsekvens av detta, blir det svårare att hålla fast vid en föreställning om kulturen som en enda, homogen och kontinuerlig enhet. Det blir mer uppenbart hur olikformig, hybridaktig och växelverkande ett samhälles kulturer är. Och hur nödvändigt det är att tala om dem i obestämd form plural, som kulturer snarare än kulturen. Kulturpolitiken står alltså inför utmaningen att på en gång vidga sin träffyta och bli mer träffsäker. De bärande fundamenten för Västra Götalandsregionens kulturpolitik är: Demokratisk öppenhet Konstnärlig kvalitet Social relevans Ekonomisk relevans Regional profilering Kulturfestivaler är mötesplatser som präglas av dessa dimensioner. Därför är det angeläget att i samverkan utveckla och stärka dessa aktörers roll. Det kan göras inom de strategiområden som ska prägla kulturutvecklingen i framtiden: Vidga deltagandet Utveckla kapaciteter Gynna nyskapandet Nyttja tekniken Öka internationaliseringen Vidga deltagandet Av frågeformuläret visar det sig att nära hälften av de 41 svarande kulturfestivalerna samverkar med civilsamhället i betydande omfattning. Flera festivaler drivs i föreningsform där beslut om inriktning och utveckling sker enligt demokratiska principer. I dessa kulturfestivaler redovisas att 1100 volontärer aktivt medverkat i genomförandet. Aurora Chamber Music redovisar t.ex. att 120 familjer i Trollhättan är värdfamiljer och tar emot 300 utländska artister att bo under festivalerna. Detta är ett exempel på att civilsamhällets engagemang betyder mycket för utvecklingen av kulturfestivaler i Västra Götaland. Aurora genomför fyra festivaler årligen i Mariestad, Trollhättan och Vänersborg 3

103 Kulturfestivaler stärker möjligheterna för civilsamhället att påverka och engagera sig. I landsbygd och mindre orter stärker kulturen gemenskapen och identiteten. Ett socialt hållbart samhälle utvecklas och skapar nya förutsättningar för tillväxt och utveckling. Det finns inom forskningen ett antal studier kring vad man benämner som community events i Australien. Dock saknas forskning och dokumentation i de nordiska länderna. Att undersöka några festivaler med en liknande analys är ett av förslagen till framtida åtgärder. Festivalen som evenemang för att utveckla civilsamhället Aktörer inom civilsamhället har sin styrka i förmågan att snabbt kunna formera sig kring en viktig insats och gå vidare när uppdraget är slutfört. Ett av förslagen till framtida åtgärder är att stödja kulturfestivaler på detta område där ideella organisationer har sin styrka. Samverkan i kommundelar, bostadsområden och på landsbygden kan syfta till allt ifrån att skapa trivsel och trygghet i boendemiljön till att utveckla en specifik kulturform och lokala förutsättningar. En möjlighet är att pröva metoden Cultural planing för att stimulera utvecklingsarbetet i lokalsamhället. Kulturevenemang som festivaler utgör en möjlig väg in till ett engagemang och/eller medlemskap i en ideell organisation. Om människor kan engagera sig tillfälligt i en festival så kan de öppna beslutsprocesserna möjliggöra ett tillfälligt eller mer långsiktigt aktivt deltagande. Ett aktivt civilsamhälle på kulturområdet har mycket att tillföra till integrationsfrågan. En festival kan vara första steget för nya invånare att engagera sig. I vår tid engagerar sig inte volontärer bara för att de har en koppling till en viss plats eller ett medlemskap i en specifik organisation. Engagemanget bygger främst på festivalens innehåll. Liksom besökarna kan volontärerna komma från hela landet eller från andra delar av världen. Människor får upp ögonen för andra platser än sin egen hembygd. Utveckla kapaciteter Det flesta kulturfestivalerna samverkar med kommuner, civilsamhälle, det fria kulturlivet och kulturföretag. Årligen utvecklas nya och förbättrade arbetsmetoder. Planerings- och idéarbetet drivs framåt i ambitionen att bli ännu mer attraktiva. Dessa erfarenheter och kunskaper sprids sällan utanför den egna organisationen. Att dela med sig och samtidigt få inspiration av andra skulle kunna vara en ny inriktning för att stärka strategiområdet Utveckla kapaciteter. I inkomna svar önskar flera aktörer kontakt med andra festivaler och gärna från andra konstområden än det egna. Produkt- och kompetensutveckling i samverkan är ett område som föreslås bli prioriterat. I utförandet av detta arbete är Västra Götalandsregionens förvaltningar Kultur i Väst och Västarvet tänkbara nyckelaktörer. Gynna nyskapande Att erbjuda det senaste inom kultursektorn och att utveckla nya presentationsformer är för kulturfestivaler en avgörande faktor för att locka besökare med allt högre krav. Oavsett genre så är den konstnärliga kärnan avgörande om festivalen skall få ett bra mottagande och locka såväl initierad som ny publik. Många festivaler ligger i framkant i urval av innehåll och i framförande vilket tydliggör festivalens själ eller varumärke. Ett gemensamt kulturfestivalforum med ett internationellt kontaktnät skulle stärka detta nödvändiga utvecklingsarbete. 4

104 Nyttja tekniken På kulturfestivaler prövas ofta ny teknik och problemlösandet driver den tekniska utvecklingen vidare. Ett sådant exempel är den danska megafestivalen i Roskilde. Inom festivalen har företag arbetat med nya ljus- och ljudteknologier för att stärka den publika upplevelsen. Andra företag har genomfört laborationer inom logistik, säkerhet och ledarskap. Det finns exempel på hur större festivaler prövar ny teknik för hur ljudupplevelsen kan förbättras för publiken som har långt avstånd till scenen. Genom mobila telefoner förstärks det som sker på scenen. Kulturnämnden har under flera års tid satsat medel för att genom digital teknik sprida upplevelser till digitaliserade biografer som finns på många platser. Att utveckla möjligheterna för kulturfestivaler att bli en del av denna pågående utveckling bör prövas. Öka internationaliseringen Det är av stor betydelse för Västra Götaland att kulturfestivalerna är aktiva i internationella sammanhang. De aktörer som inte systematiskt arbetar med att stärka sina internationella kontakter har svårt att utvecklas. Genom nätverken utvecklas möjligheten till utbyten där regionens artister kan få nya arbetstillfällen utomlands. Samtidigt inspireras publiken i Västra Götaland av internationellt artisteri och kulturutbud från hela världen. Genom samverkan kan kulturfestivalerna inspireras att vidga innehållet i programsättning och medvetet verka för mångfalden. Besökare och artister med olika kulturella identiteter möts inom festivalgemenskapen i nya konstellationer och ny medmänsklig gemenskap utvecklas. Kulturfestivaler är en påskyndare av ett samhälle präglat av mångfald. I Göteborgs stad arrangerades under 2013 drygt ett tjugotal festivaler med stöd från Västra Götalandsregionens kulturnämnd. I den floran finns det tre större festivaler som både har internationellt utbud och publik. Två av dessa festivaler kallar sig uttryckligen för internationella: Gothenburg International Film Festival och Gothenburg International Biennal for Contemporary Art. Göteborgs filmfestival räknar till exempel med över tusen utländska besökare till sin branschdel - Nordic Industry Scene - och till konstbiennalen kommer internationella kuratorer. Även Göteborgs Dans och Teater Festival kan räknas som internationell. För närvarande driver kultursekretariatet ett arbete i samverkan med Göteborgs stad och samtliga kommunalförbund för att regionalisera Göteborgs internationella kulturfestivaler. Målet är att fler invånare ska få ta del av och ingå i det internationella utbud som erbjuds av Gothenburg International Film Festival, Gothenburg International Biennal for Contemporary Art och Göteborgs Dans och Teater Festival. I många fall initieras och utvecklas nya samarbeten mellan offentliga institutioner, akademi och näringsliv. I konstvärlden är biennalerna den stora möjligheten till ett etablerat konstnärskap. 5

105 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Två tendenser är tydliga i samhällets utveckling: kultur upptar en större del av människors vardag, och betyder allt mer för social hållbarhet. Kulturen är också en viktig del av besöksnäringen. En central uppgift för kulturpolitiken är att stärka demokrati och socialt kapital genom att bidra till dialog och möten mellan människor i samhället. Ett rikt kulturliv bidrar till en tillväxt för alla, gynnar nyskapandet och stärker relationerna till andra regioner i och utanför EU. I strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland fastställs 32 prioriterade frågor. Av dessa prioriteringar finns det områden och frågor som är relevanta för det fortsatta utvecklingsarbetet i flera av Västra Götalands kulturfestivaler. VG2020 mål: 4. En region som syns och engagerar Främja en aktiv och nyskapande region för alla i hela Västra Götaland. Regionens kulturfestivaler kan genom samverkan och utveckling bli delaktiga i att stärka Västsveriges position som en region präglad av ett starkt kulturliv. Deltagande och utövande ska breddas och fokus på ungdomar ska ytterligare stärkas. 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden. Flera kulturfestivaler i Västra Götaland är i nuläget starka aktörer inom evenemangs- och besöksnäringen. Flera kulturfestivaler planerar att utveckla sina internationella åtaganden. Nya utbyten ger invånare i Västra Götaland kunskap om världens kulturutveckling vilket sker i såväl klassiska, moderna och nyskapande sammanhang. VG2020 mål: 1. En ledande kunskapsregion Kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden samverkar genom handlingsprogrammet Att näringsutveckla kultursektorn. Genom detta samarbete kan kulturfestivalerna erbjudas möjligheter till affärsutveckling och stöd till att utveckla företagandet. Kulturfestivalen är en kreativ miljö där snabba beslut för att lösa uppkomna svårigheter är kunskapsdrivande. Många kulturfestivaler beskriver sig som ensamma och säger att de saknar kontakt med kollegor för att kunna utbyta erfarenheter kring planering och genomförande. Att årligen inbjuda kulturfestivaler från Västra Götaland till ett återkommande festivalforum förslås för att stimulera utvecklingen och sammanhållningen för kulturfestivaler i regionen. Samspelet mellan kultursekretariatet, Kultur i Väst samt Västarvet Kulturfestivaler i regionen har på olika sätt kontakt med kulturnämnden och dess två kulturförvaltningar. Då det gäller frågan om ekonomi så svarar flera av kulturfestivalerna att de haft kontakt med kultursekretariatet. På frågan om stöd från Kultur i Väst/Västarvet så svarar hälften av kulturfestivalerna att de fått rådgivning. I den senare frågan är Kultur i Väst mest förekommande. Det finns en klar skiljelinje och uppdelning kring festivalernas kontakt med regionens tjänstemän inom kulturområdet. Flera inkomna svar och samtal indikerar en önskan om fördjupad kontakt med Västra Götalandsregionens förvaltningar, i första hand Kultur i Väst. Västarvet nämns inte i samma utsträckning. I de fall då kulturfestivaler har ett innehåll som handlar om kulturarvet bör 6

106 Västarvet kunna involveras i det framtida utvecklingsarbetet på ett liknande sätt som Kultur i Väst. Utredarens kommentarer till utredningsdirektivet Att beskriva och analysera hur kulturfestivaler med stöd från kulturnämnden fullgjort sina uppgifter i förhållande till olika stödformer under perioden Kultursekretariatet har i arbetet med uppföljning av långsiktiga uppdrag, kulturstrategiska uppdrag och utvecklingsprojekt en fastställd ordning för kontroll. I dagsläget finns inget att anmärka mot inkomna redovisningar. Att beskriva hur externa och interna faktorer påverkat kulturfestivalernas möjligheter till utveckling. Flera avsnitt i denna PM beskriver såväl internationella som lokala aspekter. Att beskriva hur kulturfestivalerna samverkat med kommuner, regionala kulturaktörer samt nationella och internationella festivaler. Särskilt skall betydelsen för besöksnäringen beskrivas. Under avsnittet ökad internationalisering beskrivs framför allt hur Göteborgsfestivalernas internationella agenda påverkar festivalernas utveckling och innehåll. På flera ställen i denna PM beskrivs hur det lokala samhällets aktörer samverkar. Att beskriva hur Västra Götalandsregionens insatser bättre ska kunna uppmärksammas och kommuniceras. Kulturfestivalerna är noga med att framhålla att Västra Götalandsregionen finns med och stödjer verksamheten. Dock förekommer det på flera håll att regionen presenteras som sponsor vilket är felaktigt. Tydligare riktlinjer för hur stöd ska redovisas är under framtagande. Kontakten mellan kulturfestivaler och kulturnämnden är ofta förekommande. Både förtroendevalda och tjänstemän följer och besöker regelbundet kulturfestivaler i Västra Götaland. 7

107 Förslag till insatser: Att initiera ett årligt återkommande festivalforum för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Att utarbeta särskilda riktlinjer för framtida stöd från kulturnämnden. Att anpassa ansökningsförfarandet till ett söktillfälle varje år. Att stimulera kulturfestivalernas internationella utvecklingsarbete. Att i samverkan med Handelshögskolan i Göteborg, centrum för turism, analysera kulturfestivalernas betydelse i landsbygd och mindre städer med fokus på besöksnäringens betydelse. Att tillsammans med frivilligaktörer inom idrotten, hembygdsrörelsen, ungdomsorganisationer m.fl. bjuda in till regionala fortbildningsträffar för ökad kompetens och nätverkande. Pröva SROI-metoden (Social Return on Investment) i kulturfestivalsammanhang för att tydliggöra civilsamhällets ekonomiska betydelse. 8

108 Diana Ghinea Översyn av Västra Götalandsregionens kulturnämnds stöd till kulturfestivaler - bearbetning av enkätsvar - Enkäten skickades till 49 festivaler. Svaren kom från olika festivalarrangörer där vissa arrangörer redovisar flera festivaler. Detta är fallet för Aurora som redovisar fyra festivaler och Clandestino som redovisar fem festivaler (under rubriken fem årstider). Totalt har 34 verksamheter svarat på enkäten. Dock har inte svaren varit konsekventa då vissa frågor har delvis besvarats svarats eller inte alls. Analysen utgår från de verksamheter som har förhållit sig till formuläret och där svaren är jämförbara. Besökare till festivaler: Angående redovisning av festivalernas besökare anmärker vi följande: det är oklart om verksamheterna har rapporterat unika besökare eller antal besök, det kan vara både och; "festival" begreppet är väldigt omfattande vilket gör att det inte går att jämföra stora festivaler som Kulturkalaset/ Westpride/GIFF med mindre festivaler som Varia och WWF; 23 av 34 svarande verksamheter har rapporterat alla tre år (2011, 2012, 2013) Utifrån detta, visar enkätsvaren på att 2012 är året med störst antal besökare och att det blev en signifikant ökning i både 2012 och 2013 jämfört med Total besökare festivaler Antal besökare 2011 Antal besökare 2012 Antal besökare 2013 Denna utveckling syns dock inte inom kategorierna större och mindre festivaler. Till exempel, bland de stora festivalerna är det bara Kulturkalaset som har ett ökat antal

109 Diana Ghinea besökare i 2012/2013 jämfört med 2011 medan både Göteborgs Internationella Film Festival och West pride- hbtq-festival stannar på samma nivå under alla tre år. Besöksutveckling stora festivaler Göteborgs internationella filmfestival Kulturkalaset West pride- hbtqfestival Göteborg Antal besökare 2011 Antal besökare 2012 Antal besökare 2013 Totalt Bland de mindre festivalerna visar 9 verksamheter på en utökning av antalet besökare 2013 jämfört med tidigare år medan 9 andra stannar på samma nivå. Antirasistiska filmdagar är den festival som utmärker sig genom ett kraftig minskat antal besökare både 2013 och 2012 jämfört med 2011.

110 Diana Ghinea Besöksutveckling mindre festivaler (20) WWF- Winter word festival Varia Uddevalla folkmusikfestival Skövde filmfestival Satellit Planetafestivalen Novemberfestivalen Kosterfestivalen Kalvfestivalen Internationella spelmansstämman på Konstepidemin Iransk kulturfestival Internationella tangofestivalen Filmfestival på Dal Exile festivale Eldfesten Eid- firande för alla Clandestino Bokdagar Dalsland, författardagar Aurora Antirasistiska filmdagar Antal besökare 2013 Antal besökare 2012 Antal besökare 2011 Artister och volontärer medverkande vid festivalerna: De inkomna svaren visar antalet artister (1 087) och antalet volontärer (1 100) som medverkar vid festivalerna är i stort sett lika många. Redovisat stöd från Kulturnämnden: Det redovisade stödet som festivalarrangörerna fick i samband med festivalerna är indelat i: stöd från kultursekretariatet/kulturnämnden stöd från Västarvet och Kultur i Väst Stödet har följande former: ekonomiskt stöd organisatoriskt stöd rådgivning kontakter

111 Diana Ghinea 26 av 34 svarande verksamheter angav att de i huvudsak fick ekonomiskt stöd från kulturnämnden medan Kultur i Väst (KiV) och Västarvet (VA) har bidragit med rådgivning och kontakter. 35 Redovisning av stöd ekonomiskt organisatoriskt rådgivning kontakter Stöd från KN Stöd från KiV /VA

112 ÄRENDE 9

113 Västra Götalandsregionen 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum: Diarienummer: KUN Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Handläggare: Johanna Svensson Telefon: E-post: Johanna.jm.svensson@vgregion. Till Kulturnämnden Miljödiplomering Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden beslutar att godta Miljöutredning 2014 för kulturnämnden som presenteras i kultursekretariatets tjänsteutlåtande Kulturnämnden beslutar att lägga in följande miljömål i detaljbudget 2015: a. Antal kilometer för förtroendevaldas resor med privat bil inom ramen för sitt förtroendeuppdrag ska minska. b. Andelen möten/seminarier/konferenser som kulturnämnden arrangerar där ekologisk mat serveras ska öka. c. Andelen möten/seminarier/konferenser som kulturnämnden arrangerar där enbart köttfri kost serveras ska öka. 3. Kulturnämnden beslutar att alla nämndsledamöter ska utrustas med läsplattor f.r.m. år 2015 i syfte att ta bort pappersutskicken av beslutsunderlag samt underlätta nämndsarbetet. Läsplattan ska lämnas tillbaka till Västra Götalandsregionen när förtroendeuppdraget upphör. a. Kulturchefen får i uppdrag att beställa läsplattor till kulturnämndens ledamöter b. Kulturchefen får i uppdrag att genomföra en utbildning i användandet av läsplatta för de nämndsledamöter som vill ha en sådan. c. Medel tas från budgetpost Kulturnämnden 4. Kulturnämnden beslutar att alla förtroendevalda i den kommande kulturnämnden ska genomgå Västra Götalandsregionens webbaserade grundläggande miljöutbildning. 5. Kulturnämnden beslutar att relevanta miljömål ska införas i de nya kulturstrategiska uppdrag för perioden som ska beviljas hösten Kulturnämnden beslutar att lägga fram nedanstående dokument för miljörevision i syfte att uppnå miljödiplomering 2014 a. KUN Miljöutredning 2014 för kulturnämnden b. KUN Verksamhetsprogram för miljösekretariatet och kultursekretariatet inför flytt till Rosenlundsgatan Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

114 Datum: (5) Diarienummer: KUN c. RS Resepolicy d. RS Rekommendation om att i kallelser och inbjudningar m.m. redovisa möjligheter att använda kollektivtrafik e. KUN Rutin för korttidsleasing av bil f. KUN Tillägg till beslut KUN Rutin för korttidsleasing av bil g. KUN Relevant miljölagstiftning för kulturnämndens arbete h. KUN Miljösamordnare för kulturnämnden Sammanfattning av ärendet Enligt Västra Götalandsregionens miljöpolicy och miljöprogram ska samtliga förvaltningar och bolag införa miljöledningssystem. Mindre verksamheter av mer administrativ karaktär kan dock från och med välja att miljödiplomera sin verksamhet istället. Kulturnämnden har enligt beslut KUN ambitionen att miljödiplomera sin verksamhet Kulturnämnden beslutade vid detta tillfälle också att anta en handlingsplan för miljödiplomering som början på detta arbete. Denna inkluderade bland annat att krav på miljöhänsyn ska inkluderas i långsiktiga uppdrag Med anledning av ovanstående föreslås kulturnämnden i detta ärende att lägga fram relevant analysmaterial för miljörevision i syfte att uppnå miljödiplomering, samt att införa relevanta miljömål i detaljbudget Fördjupad beskrivning av ärendet Miljödiplomeringen sker av en av Västra Götalandsregionen upphandlade revisorer i två steg. Först görs en granskning av verksamheten utifrån ett kriterieformulär 1 med en uppsättning obligatoriska krav som alla ska vara godkända för att diplomerings ska kunna ske. I nästa led görs en granskning av verksamheten utifrån en uppsättning övriga krav i kriterieformuläret där en minimipoäng måste uppnås för att diplomering ska kunna ske. Verksamheter som klarar båda delarna i kriterieformuläret blir diplomerade och får miljönämndens miljödiplom. För att behålla detta ska verksamheten sedan gå igenom kriterieformuläret årligen vid en intern revision och presentera resultaten för ledningen samt genomgå extern miljörevision vart tredje år. Kriterieformulärets innehåll Obligatoriska krav 1. Verksamheten kan visa att de lagar, förordningar, föreskrifter och andra krav rörande miljö som berör verksamheten är kända bland medarbetarna och tillämpas. 2. Västra Götalandsregionens miljöprogram är känt av alla medarbetare på arbetsplatsen. 1 Se bilaga 1

115 Datum: (5) Diarienummer: KUN Verksamheten har utsett en miljösamordnare med uppgift att driva miljöarbetet. 4. Verksamheten har en aktuell miljöutredning där dess viktigaste miljöpåverkan (både direkt och indirekt) har identifierats. 5. Verksamheten har relevanta miljömål som är en del av detaljbudgeten och verksamhetsplanen. Målen följs upp minst en gång per år i samband med årsredovisningen. 6. Verksamheten källsorterar sitt avfall. 7. Verksamheten medarbetare har fått grundläggande miljöutbildning som nyanställda utbildas i inom ett halvår. 8. När verksamheten ger uppdrag till eller tecknar avtal med interna och externa parter ställs relevanta miljökrav som också följs upp. 9. Verksamheten genomför intern revision de år som den inte genomgår extern revision. 10. Verksamheten går igenom sitt miljöarbete minst en gång om året med ledningen. Övriga krav resor (minimipoäng: 12 av 17) 11. Verksamheten har en miljöstyrande reseanvisning som medarbetarna känner till och tillämpar. Max 3 poäng. 12. Om verksamhetens medarbetare måste använda hyrbil i tjänsten väljs en miljöbil. Max 3 poäng. 13. För resor i tjänsten tillhandahålls kollektivtrafikkort till medarbetarna. 14. Verksamheten medarbetare vet hur man använder telefon-, webb- och videokonferens. Max 3 poäng. 15. De medarbetare som kör i tjänsten har genomgått kurs i sparsamt körsätt. Max 3 poäng. 16. Verksamheten har egna lösningar för att minska miljöpåverkan från transporter. Max 2 poäng. Övriga krav kontoret (minimipoäng: 10 av 14) 17. Verksamhetens medarbetare stänger av sin dator och annan elektrisk/elektronisk utrustning när de går hem för dagen. Max 3 poäng. 18. Verksamheten kan redovisa åtgärder som minskar pappersförbrukningen på kontoret. Max 3 poäng. 19. Verksamheten köper ekologiskt/rättvisemärkt kaffe och te till personalen. Max 3 poäng. 20. Om ny inredning köps in görs urvalet i första hand från Gröna listan. Max 3 poäng. 21. Verksamheten har egna lösningar för att minska energianvändningen. Max 2 poäng. Lägesbeskrivning I nuläget krävs följande åtgärder inom kulturnämnden och kultursekretariatet för att miljöarbetet ska kunna förväntas uppnå miljödiplomeringskraven:

116 Datum: (5) Diarienummer: KUN Obligatoriska krav Kulturnämnden godtar Miljöutredning 2014 för kulturnämnden. Kulturnämnden beslutar att införa relevanta miljömål i budget 2015 (Förslagen bygger på MN:s mål som även RUN planerar att anta 2014). o Antal kilometer för förtroendevaldas resor med privat bil inom ramen för sitt förtroendeuppdrag ska minska (målet är ett komplement till RF:s mål att resorna i tjänsten ska minska). o Andelen möten/seminarier/konferenser som kulturnämnden arrangerar där ekologisk mat serveras ska öka. o Andelen möten/seminarier/konferenser som kulturnämnden arrangerar där enbart köttfri kost serveras ska öka. Kulturchefen beslutar att införa relevanta miljömål i kultursekretariatets verksamhetsplan Kulturnämnden beslutar att alla förtroendevalda ska genomgå grundläggande miljöutbildning. Kulturchefen beslutar att kultursekretariatets personal ska genomgå grundläggande miljöutbildning. Kulturnämnden beslutar att relevanta miljömål införs i de nya långsiktiga uppdragen för perioden (Nämndssammanträdet i oktober när uppdragen beslutas). Kulturchefen beslutar att intern miljörevision införs som en aktivitet i kultursekretariatets verksamhetsplan 2015 med måttet att resultatet presenteras för ledningen. Kulturnämnden beslutar att relevanta miljömål ska införas i de nya kulturstrategiska uppdragen för perioden som beviljas hösten Övriga krav resor Kulturchefen beslutar att kultursekretariatets personal ska genomgå utbildning i användning av telefon-, web- och videokonferens. Kulturchefen beslutar att kultursekretariatets personal (de som har körkort) ska genomgå utbildning i sparsamt körsätt. Övriga krav kontor Kulturchefen påminner kultursekretariatets personal om att regelmässigt stänga av sin elektroniska utrustning när de slutar för dagen. Kulturnämnden beslutar att alla, nuvarande och inkommande, nämndsledamöter ska utrustas med läsplatta Dels i syfte att ta bort pappersutskicken av beslutsunderlag och dels i syfte att underlätta nämndsarbetet. Läsplattan ska lämnas tillbaka till Västra Götalandsregionen när förtroendeuppdraget upphör. Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Johanna Svensson Utredare

117 Västra Götalandsregionen 5 (5) Bilaga 1. MN Miljödiplomeringskriterier för administrativa förvaltningar och bolag 2. KUN Miljöutredning 2014 för kulturnämnden 3. KUN Verksamhetsprogram för miljösekretariatet och kultursekretariatet inför flytt till Rosenlundsgatan 4. RS Resepolicy 5. RS Rekommendation om att i kallelser och inbjudningar m.m. redovisa möjligheter att använda kollektivtrafik 6. KUN Rutin för korttidsleasing av bil 7. KUN Relevant miljölagstiftning för kulturnämndens arbete KUN Tillägg till beslut KUN Rutin för korttidsleasing av bil 9. KUN Miljösamordnare för kulturnämnden Beslutet skickas till Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

118 Kriterier för miljödiplomering Administrativa förvaltningar och bolag Miljödiplomering av administrativa verksamheter Enligt Västra Götalandsregionens miljöpolicy och miljöprogram ska samtliga förvaltningar och bolag införa miljöledningssystem. Mindre verksamheter av mer administrativ karaktär kan välja att miljödiplomera sin verksamhet istället. Syftet med miljödiplomeringen är att verksamheterna i Västra Götalandsregionen på ett strukturerat och konkret sätt ska arbeta för att kontinuerligt minska sin miljöpåverkan. Kriterierna är fastställda av miljönämnden I kriterierna finns en kolumn med tolkningar. Dessa kan ändras av miljösekretariatet fram tills nästa revidering av kriteriedokumentet om det sker mindre förändringar eller om det behövs förtydliganden. Detta kriteriedokument innehåller dels en vägledning till hur man miljödiplomerar sin verksamhet, dels ett formulär som verksamheten ska fylla i inför diplomeringen. Formuläret används sedan för att få en överblick över miljöarbetet och vilka områden som bör prioriteras för miljöförbättring. 1

119 Så här går miljödiplomeringen till För att bli miljödiplomerad krävs det att verksamheten uppfyller ett antal kriterier. Kriterierna är indelade i tre block, varav ett block består av obligatoriska krav som måste uppfyllas för att bli godkänd. De övriga blocken är poängsatta och har en fastställd minimipoäng som måste vara uppfylld för att få miljödiplomet. Det räcker därför inte att ha högre poäng i ett block för att kompensera att man inte når minimipoängen i ett annat block. Arbetet med att miljödiplomera sin verksamhet enligt Västra Götalandsregionens miljödiplomeringsmodell sker i sex steg: Steg 1: Verksamheten går igenom kriteriedokumentet och gör en uppskattning av vilka åtgärder som måste genomföras för att leva upp till kraven. Steg 2: Verksamheten planerar med god framförhållning diplomeringsdatum och bokar tid med upphandlad revisor. Speciella avbokningsregler gäller. Steg 3: När nödvändiga åtgärder är genomförda fylls kriterieformuläret i och skickas till revisorn i elektronisk form senast två veckor före avtalat revisionsdatum. Steg 4: Revisorn granskar handlingarna och genomför en miljörevision på plats hos verksamheten. Steg 5: De verksamheter som klarar de obligatoriska kraven och uppnår minst minimipoäng blir diplomerade och får miljönämndens miljödiplom. Steg 6: För att behålla diplomet ska verksamheten årligen gå igenom kriterieformuläret vid en intern revision. Resultatet av revisionen gås igenom vid ledningens genomgång. Efter senast tre år skall extern revision genomföras på nytt. Revision Syftet med miljörevisionen är dels att kontrollera om uppgifterna i handlingarna är korrekta, dels att ge återkoppling till verksamheten om vilka delar som är bra respektive kan förbättras. Vid revisionen ställs krav på att verksamheten ska kunna styrka uppgifterna i formuläret, exempelvis med dokument. Revisionen tar cirka två timmar och i anslutning till revisionens skrivs ett revisionsprotokoll. Där anges om verksamheten har avvikelser eller noteringar eller om revisionen varit utan anmärkningar. Avvikelser ska åtgärdas inom en månad. Noteringar kan ses som tips från revisorn till verksamheten. Miljödiplom Varje verksamhet som godkänns för miljödiplomering får ett diplom som gäller i tre år. Kriteriernas giltighetstid Kriterierna gäller från tills vidare, dock längst t o m

120 FORMULÄR Datum för ifyllande: Förvaltning/bolag: Gatuadress: Postnummer: Postadress: Telefon: Veksamhetschef: Tel: Miljösamordnare: Tel: E-post: Filialverksamhet belägen i: SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT Frågeblock Enhetens poäng Minimipoäng för diplomering Totalt möjliga poäng Miljörevision 1 Obligatorisk del denna del måste uppfyllas och är inte poänggivande 2 Resor Kontoret SUMMA POÄNG Underskrift av förvaltningschef/vd 3

121 Primär- och tandvård 1 OBLIGATORISKA PUNKTER Uppfyllt Extern Administrativ enhet revision Vi kan visa att de lagar, förordningar, föreskrifter och andra krav rörande miljö som berör verksamheten är kända och tillämpas. Västra Götalandsregionens miljöprogram är känt av alla medarbetare på arbetsplatsen. Intern revision 1 Intern revision 2 Kommentar Tolkningar Vi har utsett en miljösamordnare med uppgift att driva miljöarbetet. Vi har en aktuell miljöutredning där vi har identifierat vår viktigaste miljöpåverkan (både direkt och indirekt påverkan). Vi har relevanta miljömål som är en del av detaljbudgeten och verksamhetsplanen. Målen följs upp minst en gång per år i samband med årsredovisningen. Vi källsorterar vårt avfall. Avser alla typer av farligt avfall samt minst fraktionerna papper, metall-, glas-, plast och pappersförpackningar. Våra medarbetare har fått grundläggande miljöutbildning. Nyanställda utbildas inom ett halvår. Till exempel genom Västra Götalandsregionens webbaserade När vi ger uppdrag till eller tecknar avtal med interna och externa parter ställer vi relevanta miljökrav som vi följer upp. Vi genomför intern revision de år som vi inte genomgår extern revision. miljöutbildning. Här får verksamheten göra en rimlighetsbedömning av vilka uppdrag och avtal som är rimliga att ställa miljökrav i. Med intern revision avses genomgång av kriteriedokumentet 4

122 Vi går igenom miljöarbetet i verksamheten minst en gång om året med ledningen närvarande (ledningens genomgång). För ledningens genomgång ska det finnas en fastlagd agenda omfattande punkterna nedan. Genomgång av kriteriedokumentet (intern revision) Resultat vid externa revisioner Eterlevnad av lagkrav och övriga krav, ändringar i kraven. Organisatoriska eller andra ändrade omständigheter av betydelse för miljöarbetet. Fungerar miljödiplomeringen ändamålsenligt? Ska ändringar göras? Finns tillräckliga resurser? Resultat, uppföljning, utvärdering Resultaten under respektive punkt ska analyseras och utvärderas. Verksamhetschefen ansvarar för att ett protokoll från ledningens genomgång med tillhörande underlag sparas. 5

123 2 RESOR Poäng Enhetens poäng 1. Vi har en miljöstyrande reseanvisning som medarbetarna känner till och tillämpar 3 Extern miljörevi sion Intern revision 1 Intern revision 2 Kommentar Tolkning 2. Om vi måste använda hyrbil i tjänsten väljer vi en miljöbil Vi tillhandahåller kollektivtrafikkort för resor i tjänsten Alla anställda vet hur man använder telefon-, webb- och videokonferens Personal som kör i tjänsten har genomgått kurs i sparsamt körsätt. 3 Många trafikskolor erbjuder kurser i sparsamt körsätt. 6. Egna lösningar för att minska verksamhetens miljöpåverkan från transporter (1 poäng per lösning): Max 2 De egna lösningarna ska vara kopplade till resor och transporter, men får inte vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas. SUMMA POÄNG 17 6

124 3 KONTORET Poäng Enhetens poäng 7. Vi stänger av datorn och annan elektrisk/elektronisk utrustning när vi 3 går hem för dagen. 8. Vi kan redovisa åtgärder som minskar vår pappersförbrukning på kontoret. 3 Extern miljörevi sion Intern revision 1 Intern revision 2 Kommentar Tolkning Till exempel dubbelsidigt som standard samt säker utskrift. Pappersfria möten. 9. Vi köper ekologiskt/rättvisemärkt kaffe och te till personalen Om vi köper ny inredning väljer vi i första hand från Gröna listan. 11. Egna lösningar för att minska energianvändningen (1 poäng per lösning): 3 Max 2 Gröna listan innehåller enbart inredning som uppfyller krav för miljömärkning. I de fall det inte finns några miljöanpassade alternativ är detta inte aktuellt. Exempelvis skåp, receptionsdiskar. SUMMA POÄNG 14 7

125 Kultursekretariatet KUN Miljöutredning 2014 för kulturnämnden Innehåll 2. Inledning Verksamhetsorientering Miljökrav på verksamheten Förteckning över relevanta nationella styrdokument Förteckning över relevanta regionala styrdokument Verksamhetens miljöpåverkan Direkt miljöpåverkan Indirekt miljöpåverkan Analys Åtgärdsförslag... 6 Miljöutredning 2014 Kultursekretariatet 2014 Johanna Svensson

126 2. Inledning Enligt Västra Götalandsregionens miljöpolicy och miljöprogram ska samtliga förvaltningar och bolag införa miljöledningssystem alternativt miljödiplomera sin verksamhet. Kulturnämnden har som ambition att miljödiplomera sin verksamhet år Som en del i detta arbete har föreliggande miljöutredning genomförts i syfte att belysa kulturnämndens miljöpåverkan och vara en vägledning i verksamhetens miljöarbete. Miljöutredningen omfattar dels den direkta miljöpåverkan som själva kontorsverksamheten leder till, dels den indirekta påverkan som uppkommer i och med uppdraget verksamheten har (kärnverksamheten). 3. Verksamhetsorientering Västra Götalandsregionen bildades 1999 genom att Skaraborgs läns landsting, Bohusläns landsting, Älvsborgs läns landsting och sjukvårdsverksamheten för Göteborgs kommun slogs ihop. Västra Götalandsregionen tog i och med detta över landstingens traditionella sjukvårdsverksamhet, men utöver detta även länsstyrelsens ansvar för utvecklingsfrågor i Västra Götaland. Västra Götalandsregionens kulturnämnd ansvarar för strategiskt utvecklingsarbete inom kulturområdet i Västra Götaland. Som ett led i detta beslutar nämnden bland annat om olika typer av uppdrag, ekonomiskt stöd och stipendier till kulturverksamheter inom länet. Kultursekretariatet är kulturnämndens tjänstemannaorganisation med uppgift att se till att Västra Götalandsregionens kulturpolitik genomförs. Kultursekretariatet ska också arbeta för ökad förståelse för kultur som identitetsskapare och utvecklingsmöjlighet för Västra Götaland. 4. Miljökrav på verksamheten 4.1. Förteckning över relevanta nationella styrdokument Miljöbalken är den samlade svenska ramlagen om miljö från Den handlar om både miljö- och hälsoskydd, och gäller för var och en av oss. Länk: Miljöbalken Sveriges 16 miljökvalitetsmål gäller för hela Sveriges arbete för en bättre miljö sedan Länk: Sveriges miljökvalitetsmål Agenda 21 handlar om EU:s medlemsstaters åtaganden för långsiktigt hållbar utveckling. Länk: Agenda 21 För en detaljerad förteckning över relevant miljölagstiftning för kulturnämndens arbete se bilaga 1. Miljöutredning 2014 Kultursekretariatet 2014 Johanna Svensson

127 4.3. Förteckning över relevanta regionala styrdokument Budgeten är det viktigaste styrdokumentet för Västra Götalandsregionens verksamheter. Diarienummer: RS Länk: Västra Götalandsregionens budget 2014 Miljönämndens detaljbudget ger ramarna för dess ansvar i Västra Götalandsregionens strategiska miljöarbete. Diarienummer: MN Länk: Miljönämndens detaljbudget 2014 Vision Västra Götaland säger att hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner, det vill säga ekonomi, social och miljömässig, ska vara ramen för allt utvecklingsarbete som vi bedriver. Diarienummer: Länk: Vision Västra Götaland Västra Götaland är en strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Den ska bidra till att samordna regionala insatser för hållbar tillväxt och utveckling och syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. Länk: Västra Götaland 2020 Västra Götalandsregionens kulturstrategi är det övergripande styrdokumentet för Västra Götalandsregionens kulturpolitik. Länk: Västra Götalandsregionens kulturstrategi Klimatstrategi för Västra Götaland med målen för det gemensamma klimatarbetet antogs av Västra Götalandsregionen Länk: Västra Götalandsregionens klimatstrategi Miljöstrategi som regionfullmäktige antog år 2000, gäller för Västra Götalandsregionens utvecklingsarbete för miljön tillsammans med andra aktörer i Västra Götaland. Länk: Västra Götalandsregionens miljöstrategi Miljöprogram styr Västra Götalandsregionens strategiska interna miljöarbete inom den egna organisationen. Länk: Västra Götalandsregionens miljöprogram Miljöutredning 2014 Kultursekretariatet 2014 Johanna Svensson

128 Handlingsprogrammen för hållbar utveckling anger inriktningen och styr Västra Götalandsregionens prioriteringar av insatser och stöd i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet under perioden Handlingsprogrammen är verktyg för att uppfylla målen i Vision Västra Götaland och utvecklings- och klimatstrategierna. Diarienummer: 1. HP Hållbar energi MN , RUN HP Life Science RUN HP Livsmedel och gröna näringar MN , RUN HP Hållbara transporter KTN , MN , RUN HP Internationella forsknings- och innovationssamarbeten RUN Länk: Västra Götalandsregionens handlingsprogram för hållbar utveckling 5. Verksamhetens miljöpåverkan 5.1. Direkt miljöpåverkan Kulturnämnden tillhör Västra Götalandsregionens så kallade administrativa förvaltningar, det vill säga förvaltningar där de anställda i huvudsak utför kontorsarbete. I kulturnämndens fall genomförs också en hel del arbete genom resor och besök av olika slag, även internationellt, och kultursekretariatets tjänstemän är dessutom uppdelade på två arbetsplatser. Kulturnämndens förutsättningar innebär sammantaget att förvaltningens miljöpåverkan i huvudsak kan sägas handla om förbrukning av el, vatten och kontorsmaterial samt resor El, vatten och kontorsmaterial Förbrukning av el, vatten och kontorsmaterial är en förutsättning för kulturnämndens arbete, men som exempel på miljööverväganden som gjorts sedan verksamheten flyttade till nya lokaler 2013 kan nämnas följande: 1. Vid flytten användes i huvudsak begagnade möbler som renoverades och iordningställdes för den nya verksamheten. Gröna listan användes vid inköp och Re:Design-projektet involverades i inredningsfrågor Huvudregeln för utskrifter är att alla sådana görs dubbelsidigt och i svartvitt, samtliga medarbetare har dock tillgång till färgskrivare vid behov. 3. Kultursekretariatets tjänstemän har utrustats med läsplattor för att kunna ta del av alla nämndhandlingar elektroniskt. Därmed har pappersåtgången vid nämndutskick nästan halverats då bara de förtroendevalda och kulturchefen numera får handlingarna i pappersform. I övrigt följer kulturnämnden de policys och centrala avtal som finns för inköp inom Västra Götalandsregionen. 1 För fullständig kravspecifikation vid flytten se bilaga 2 Miljöutredning 2014 Kultursekretariatet 2014 Johanna Svensson

129 Resor Kulturnämnden har ansvar för utveckling och tillgängliggörande av kultur i Västra Götaland, ett område om totalt km² bestående av 49 kommuner. Mot beaktande av detta har kulturnämnden gjort bedömningen att det är mer lämpligt att förlägga möten och sammankomster på olika ställen i regionen framför att regelmässigt ha dem centraliserade på samma ställe. Något som möjligen kunde ha minskat miljöpåverkan. Vid resor i tjänsten eller inom ramen för förtroendeuppdrag följer kulturnämnden den regioninterna resepolicyn om ett miljöanpassat resande samt regionstyrelsens riktlinjer om kollektivtrafikhänvisning genom att: 1. Välja tåg eller annan kollektivtrafik i första hand 2. Samåka i möjlig mån när bilresor är nödvändiga 3. Alltid informera om möjligheterna att använda kollektivtrafik i kallelser till nämnds- och presidiemöten. Kulturnämnden har som ett av sina prioriterade strategiområden att öka internationaliseringen, något som 2013 inneburit att antalet flygresor ökat. Detta då flera resor till Mexico genomfördes som en del av kulturnämndens samarbete med Queretaro. Att kulturnämndens långa resor ökar är således en konsekvens av kulturnämndens aktiviteter inom strategiområdet ökad internationalisering arbetar kulturnämnden på reviderade riktlinjer för strategiområdet något som ytterligare förväntas öka antalet aktiviteter Indirekt miljöpåverkan Kulturnämndens kärnverksamhet är strategiskt utvecklingsarbete inom kulturområdet. Detta genomförs primärt genom olika typer av uppdrag, ekonomiskt stöd och stipendier till kulturverksamheter inom regionen beslutade kulturnämnden att relevanta miljömål ska inkluderas i de långsiktiga uppdrag som nämnden beviljar vart tredje år och som tar ca. 80 procent av detaljbudgeten i anspråk. 6. Analys De mest betydande direkta miljöaspekterna för kulturnämndens verksamhet är: Resor Förbrukning av kontorsmaterial De mest betydande indirekta miljöaspekterna för kulturnämndens verksamhet är: Hantering av uppdrag Miljöutredning 2014 Kultursekretariatet 2014 Johanna Svensson

130 6.2. Åtgärdsförslag För att kulturnämnden ska uppnå kraven för miljödiplomering krävs i nuläget följande åtgärder: Kulturnämnden beslutar att införa relevanta miljömål i budget 2015 (Förslagen bygger på MN:s mål som även RUN planerar att anta 2014). o Antal kilometer för förtroendevaldas resor med privat bil inom ramen för sitt uppdrag ska minska (målet är ett komplement till RF:s mål att resorna i tjänsten ska minska). o Andelen möten/seminarier/konferenser som kulturnämnden arrangerar där ekologisk mat serveras ska öka. o Andelen möten/seminarier/konferenser som kulturnämnden arrangerar där enbart köttfri kost serveras ska öka. Kulturchefen beslutar att införa relevanta miljömål i kultursekretariatets verksamhetsplan Kulturnämnden beslutar att alla förtroendevalda ska genomgå Västra Götalandsregionens webbaserade grundläggande miljöutbildning. Kulturchefen beslutar att kultursekretariatets personal ska genomgå Västra Götalandsregionens webbaserade grundläggande miljöutbildning. Kulturnämnden beslutar att relevanta miljömål införs i de nya långsiktiga uppdragen för perioden (Nämndssammanträdet i oktober när uppdragen beslutas). Kulturchefen beslutar att intern miljörevision införs som en aktivitet i kultursekretariatets verksamhetsplan 2015 med måttet att resultatet presenteras för ledningen. Kulturnämnden beslutar att relevanta miljömål ska införas i de nya kulturstrategiska uppdragen för perioden som beviljas hösten Kulturchefen beslutar att kultursekretariatets personal ska genomgå utbildning i användning av telefon-, web- och videokonferens. Kulturchefen beslutar att kultursekretariatets personal (de som har körkort) ska genomgå utbildning i sparsamt körsätt. Kulturchefen påminner kultursekretariatets personal om att regelmässigt stänga av sin elektroniska utrustning när de slutar för dagen. Kulturnämnden beslutar att alla nämndsledamöter ska utrustas med läsplatta från och med Dels i syfte att ta bort pappersutskicken av beslutsunderlag och dels i syfte att underlätta nämndsarbetet. Läsplattan ska lämnas tillbaka till Västra Götalandsregionen när förtroendeuppdraget upphör. Miljöutredning 2014 Kultursekretariatet 2014 Johanna Svensson

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150 1(2) Resepolicy Antagen av regionfullmäktige , 9 Inledning I Västra Götalandsregionens vision Det goda livet beskrivs de viktigaste dimensionerna för att uppnå en hållbar utveckling. Som regionens största arbetsgivare skall alla, såväl förtroendevalda som medarbetare, vara en förebild och pådrivare i dessa avseenden. Omfattning Denna policy gäller medarbetare och förtroendevalda i Västra Götalandsregionens alla verksamheter och omfattar de resor som betalas av Västra Götalandsregionen. Mål Denna resepolicy syftar till att användningen av resor ska ske på ett sådant sätt att följande långsiktiga mål uppnås: En säker arbetsmiljö: Tjänsteresor ska ske på ett så trafiksäkert sätt som möjligt. Hänsyn ska tas både till resenären och till medtrafikanter. Ett miljöanpassat resande: Tjänsteresor ska planeras och genomföras på ett sådant sätt att påverkan på den yttre miljön minimeras. Detta innebär att energianvändning och utsläpp till luft ska minimeras. Ett kostnadseffektivt resande: Tjänsteresor ska företas så kostnadseffektivt som möjligt med hänsyn till medarbetarnas individuella förutsättningar och behov, dels till att arbetseffektiviteten optimeras. Resande när det behövs: Tjänsteresor ersätts i så stor utsträckning som möjligt med video-, telefon- och webbkonferenser. Ansvar Samtliga inom Västra Götalandsregionen som berörs av denna policy, har ett ansvar för att planera sina resor så att de så långt som möjligt lever upp till målen i resepolicyn om ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt resande. Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag har att, utifrån policyn, besluta om lokala riktlinjer och rutiner för resande i tjänsten. Rapporten Säkrare, billigare och miljömässigt bättre resor inom Västra Götalandsregionen 2006 ska användas som underlag när verksamheterna arbetar med att ta fram de egna handlingsplanerna och riktlinjerna.

151 j 2(2) Varje förvaltningschef/vd har ansvar för att: 1. medarbetarna känner till innehållet i policyn 2. medarbetarna har kunskaper om säker och miljöanpassad trafik 3. besluta om och regelbundet, med mätbara mål, följa upp medarbetarnas tjänsteresor Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret att samordna och utvärdera arbetet med resepolicyn

152

153

154 Kultursekretariatet KUN Relevant miljölagstiftning för kulturnämndens arbete 1 kapitlet 1 Miljöbalken Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att: 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. 1 kapitlet 3 Miljöbalken I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa, miljön eller andra intressen som skyddas enligt miljöbalken tillämpas utöver balken även bestämmelser i annan lag. Såvitt gäller skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete samt i sådana hänseenden i övrigt som huvudsakligen avser arbetsmiljön tillämpas bestämmelserna i arbetsmiljölagen (1977:1160). 2 kapitlet 3 Miljöbalken Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 2 kapitlet 4 Miljöbalken Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Lag (2006:1014). Miljödiplomering Kultursekretariatet 2014 Johanna Svensson

155 2 kapitlet 5 Miljöbalken Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. 2 kapitlet 6 Miljöbalken För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. 2 kapitlet 7 Miljöbalken Kraven i 2 5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. När det är fråga om en totalförsvarsverksamhet eller en åtgärd som behövs för totalförsvaret, ska vid avvägningen hänsyn tas även till detta förhållande. 2 kapitlet 8 Miljöbalken Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. 9 kapitlet 3 Miljöbalken Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. 9 kapitlet 9 Miljöbalken Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur. Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. 10 kapitlet 11 Miljöbalken Den som äger eller brukar en fastighet skall oavsett om området tidigare ansetts förorenat genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Förordning om producentansvar för returpapper 5 Med returpapper avses tidningar, kataloger och liknande. Hushåll och andra konsumenter skall sortera ut returpapper från övrigt avfall och lämna det i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. Miljödiplomering Kultursekretariatet 2014 Johanna Svensson

156 2 kapitlet 1 Lag om skydd mot olyckor Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka. 2 kapitlet 2 Lag om skydd mot olyckor Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Miljödiplomering Kultursekretariatet 2014 Johanna Svensson

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184 ÄRENDE 10

185 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Annika Strömberg Telefon: E-post: Till Kulturnämnden Remissvar Regional digital agenda Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna remissvaret på Smart region Västra Götaland. Enklare, öppnare, effektivare och hållbart. En regional digital agenda för Västra Götalands län, redovisat i bilaga 2. Sammanfattning På europeisk nivå har det funnits en digital agenda sedan 2010 och denna följdes av en nationell året därpå. Tanken bakom dessa har varit att de skulle resultera i liknande dokument på regional nivå. Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götaland slöt ett avtal med Näringsdepartementet 2012 om att så skulle ske. Det regionala dokumentet ska sätta mål och en strategi för genomförande och uppfylla det nationella målet, att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Målgruppen för agendan är ledningspersoner i Västra Götaland. Digitaliseringskommissionen som genomför agendan på nationell nivå motsvaras i regionen av styrgrupp och arbetsgrupper. Agendans mål kan indelas i två grupper som skiljer sig mycket åt. Det gäller dels teknik och konkreta åtgärder; e-arkiv för regionen, att förse de delar av regionen som inte har bredband med detta, att införa internationella standarder med mera; dels processer som att öka jämställdheten i IT-sektorn, öka allmänhetens samt skolans kunskap om digitalisering och att stimulera småföretagare att använda IT. Målen ska implementeras av regionorganisationen och kommunerna, samt i några fall Länsstyrelsen. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

186 Datum Diarienummer KUN (3) Fördjupning Den regionala digitala agendan har tre övergripande mål: - Enklare vardag för privatpersoner och företag - Smartare och öppnare förvaltning stöder innovation och delaktighet - Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Till dessa läggs nitton delmål. Arbetet med att realisera agendan ska präglas av fokus på nyttan för medborgaren, lärdomar av goda exempel samt kraftsamling kring regionala projekt. Politiskt är Beredningen för hållbar utveckling (BHU) ansvarig i regionen och dess presidium är agendans styrgrupp. Dokumentet ska efter remissomgången beslutas i Regionstyrelsen. I dokumenthierarkin placeras den digitala agendan direkt under VG2020. En arbetsgrupp har tagit fram agendan, den består av representanter för Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västkom, kommunalförbunden och Kultur i Väst. Dessutom har en bred referensgrupp följt arbetet, med företrädare för näringsliv, akademi och den sociala ekonomin. Bedömning På ett bra sätt beskrivs i agendans inledning den flora av insatser som görs på nationell nivå. SKL ansvarar för flera av dessa och det är värt att notera att det är enbart hos dess programkontor CeSam som digitalisering omfattar kulturområdet, oklart hur. De fördelar som lyfts fram med digitaliseringen i både den nationella och i den regionala agendan fokuserar på: skola, sjukvård, jobb hemifrån och demokrati/tillgänglig information och deltagande. Då den digitala ekonomin växer sju gånger snabbare än andra marknader i Europa 1 kunde i vissa fall kopplingen mellan offentlig sektor och andra aktörer, marknadens och civilsamhällets, göras tydligare. Den regionala digitala agendan förhåller sig ganska snävt till de konkreta åtgärder region och kommun planerar att utföra. 1 Regionala agendan sidan 6

187 Datum Diarienummer KUN (3) Tyngdpunkten ligger av naturliga skäl på offentlig sektor då det är den som är avsändaren och har mandatet, men samarbetet med en flora av aktörer i regionen är central för våra förvaltningar, och då är det kopplingen till dessa och inte minst nyttan för dem som bör tydliggöras. Den regionala digitala agendan kan på så sätt mer anpassas till regionala förhållanden. Vare sig hela denna skrivelse utgör agendan, eller om slutresultatet består enbart av mål och åtgärder (kapitel 3) är det viktigt att kapitel om kulturområdet syns i målen. Då upphovsrätten för ABM-området i Västra Götalandsregionen beskrivs och man visar att denna tillvaratar allmänhetens tillgång till kulturarvet, påpekas att Därmed ges förutsättningar för att medvetet nyttja tekniken för konstnärligt innehåll, spridning och medskapande. 2 Detta är en helt central mening för vad kulturnämnden vill synliggöra i denna på många sätt konstruktiva agenda. Såväl kulturområdets aktörer (vare sig de är fria utövare, eller stora institutioner) som samhället i övrigt är förtjänta av att kulturens innehåll kopplas till ny teknik, och är med att utveckla och forma ny teknik. Det får inte enbart handla om distribution för att sprida material. Distributionsformer och tekniska format är tätt förknippade med innehållet. Inte minst av detta skäl ska kulturfältets företrädare bidra med sin kompetens i de fortsatta arbetsgrupperna. Ytterligare en positiv del är Digidel som nämns under delmål 9 på mål 1 Öka antalet privatpersoner med digital kompetens. Här samarbetar Kultur i Väst med Västra Götalands bildningsförbund och folkbiblioteken. Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Annika Strömberg Kulturutvecklare Bilaga 1. Smart region Västra Götaland. Enklare, öppnare, effektivare, hållbart. En regional digital agenda för Västra Götalands län. 2. Formell svarsblankett Beslutet skickas till Max.falk@vgregion.se 2 Regionala agendan sidan 23

188 Remissvar Västra Götalands läns Regionala Digitala Agenda(RDA) Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post till max.falk@vgregion.se. Datum 23 augusti 2014 Svarslämnare Organisation Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Skicka in via e-post: max.falk@vgregion.se senast den 19 september Tack för dina synpunkter! KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Sammanfattningen X Inledning, kapitel 1. Bakgrund och status, kapitel 2 Korta ner Samt lägg till Korta ner Bilden på nationella initiativ sidan 9 går inte att läsa. Gör den läslig och korta texten om ämnet på sidan 13. Lägg till en punkt i kapitel 1.4, sidan 14: Digitaliseringen ger oanade möjligheter till konstnärligt skapande inte bara för den invigde. Medborgaren blir på ett nytt sätt både konsument och producent av kultur. Detta har implikationer för medborgarnas deltagande likaväl som näringsliv. Ta bort deltagare i arbetsgrupper. Informationen ska finnas tillgänglig men det stärker bilden av ett internt dokument. Om enbart regionen, Länsstyrelsen och kommunalförbunden är de berörda så kan det vara så här. Men detta dokument måste i någon mån involvera, engagera då bör den interna prägeln bli mindre. Ta bort listan med möten grupperna haft.

189 KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Visionen: Smart region Västra Götaland Tre övergripande mål 1. Enklare vardag för privatpersoner och företag 2. Smartare, öppnare och innovativare län 3. Högre kvalitet och effektivare verksamhet Strategi att nå målen. 1. Fokus på nytta för privatpersoner och företag. 2. Informationsspridning 3. Skapa aktiviteter och nätverk som gagnar målen. Kapitel 2.4 läggs i bilaga. 4. Kraftsamla länet kring 2

190 KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar specifika delmål. Övergripande mål 1. Delmål 1.1 Delmål 1.2 Delmål 1.3 Delmål 1.4 Delmål 1.5 Delmål 1.6 Delmål 1.7 Delmål 1.8 Delmål 1.9 En positiv del är Digidel som nämns under delmål 9 på mål 1 Öka antalet privatpersoner med digital kompetens. Här samarbetar Kultur i Väst med Västra Götalands bildningsförbund och folkbiblioteken. Ett gott exempel: kommunerna i Sjuhärad ska utveckla så kallade maker spaces på biblioteken labbverkstäder där unga lär sig den nya tekniken på biblioteket. Navet Science Center i Borås har Västra Götalands finaste maker space, och ansöker nu om medel för att låta sina pedagoger kompetensutveckla sjuhäradsbiblioteken. 3

191 KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Övergripande mål 2. Delmål 2.1 Delmål 2.2 Delmål 2.3 Delmål 2.4 Vare sig hela denna skrivelse utgör agendan, eller om slutresultatet består enbart av mål och åtgärder (kapitel 3) är det viktigt att kapitel om kulturområdet syns i målen. Då upphovsrätten för ABMområdet i Västra Götalandsregionen beskrivs och man visar att denna tillvaratar allmänhetens tillgång till kulturarvet, påpekas att Därmed ges förutsättningar för att medvetet nyttja tekniken för konstnärligt innehåll, spridning och medskapande. 1 Detta är en helt central mening för vad kulturnämnden vill synliggöra i denna på 1 Regionala agendan sidan 23 4

192 KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar många sätt konstruktiva agenda. Såväl kulturområdets aktörer som samhället i övrigt är förtjänta av att kulturens innehåll kopplas till ny teknik, och är med att utveckla och forma ny teknik. Det får inte handla enbart om distribution för att sprida material. Distributionsformer och tekniska format är tätt förknippade med innehållet. Inte minst av detta skäl ska kulturfältets företrädare bidra med sin kompetens i de fortsatta arbetsgrupperna. Övergripande mål 3. Delmål 3.1 Delmål 3.2 Delmål 3.3 Delmål 3.4 Delmål 3.5 Delmål 3.6 5

193 KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Hur skall målen utvecklas och följas upp(kap 4)? Hur skall den digitala agendan utvecklas över tid(kap5)? Förvaltningsförslag för arbetets fortsättning(kap 6)? Kulturfältets aktörer ska beredas plats i framtida arbetsoch referensgrupper. 6

194 GENERELLA KOMMENTARER Rubrik Synpunkter Förslag till ändringar Struktur på den regionala digitala agendan? Finns det andra delmål som borde varit med? Föreslå i så fall gärna sådana som skulle gagna målet. Det är inte helt klart hur delmålen hänger ihop med sitt övergripande mål. Det verkar som om delmålen är en lång lista av vad parterna ska göra som kan delas in i två avdelningar: konkret/tekniskt och långsiktigt påverkan/kompetens. Delmål 2 under Mål 3, passar exempelvis in lika väl på Mål 2. Kan detta förenklas? Mål 2 och 3 gäller förvaltning och den egna verksamheten. Ut mot världen vänder man sig i mål 1. Därför föreslår kulturnämnden ett nytt delmål 10 under mål 1: Främja samarbete och kompetensutbyte mellan kulturaktörer och IT-sektorn. Finns det delmål som inte borde varit med? Nämn gärna sådana och varför de inte hör hemma här. 7

195 ÖVRIGA KOMMENTARER Rubrik Synpunkter Förslag till ändringar En regional digital agenda lanseras i regionen, och samtidigt är det så mycket av det som ska göras som gäller den egna organisationen, Länsstyrelsen och kommunalförbunden. 8

196 IT i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional digital agenda för Västra Götalands län Remissutgåva

197 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 2 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING NULÄGE SYFTE NATIONELLA INITIATIV OCH NATIONELL STATUS DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER UTMANINGAR I GENOMFÖRANDET AV DEN REGIONALA AGENDAN STRUKTUR FÖR ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN STYRGRUPP REFERENSGRUPP ARBETSGRUPP FÖR DIGITAL AGENDA VÄSTRA GÖTALAND HUR SER DET UT INOM OFFENTLIG SEKTOR? EFÖRVALTNING HUR SER DET UT INOM NÄRINGSLIVET? IT-VISIONEN: SMART REGION VÄSTRA GÖTALAND MÅLEN FÖR DEN REGIONALA DIGITALA AGENDAN STRATEGI FÖR ATT NÅ MÅLEN MÅL 1: ENKLARE VARDAG FÖR PRIVATPERSONER OCH FÖRETAG DELMÅL FÖR: ENKLARE VARDAG FÖR PRIVATPERSONER OCH FÖRETAG MÅL 2: SMARTARE OCH ÖPPNARE FÖRVALTNING SOM STÖDJER INNOVATION OCH DELAKTIGHET BESKRIVNING AV DELMÅL FÖR: SMARTARE OCH ÖPPNARE FÖRVALTNING SOM STÖDJER INNOVATION OCH DELAKTIGHET MÅL 3: HÖGRE KVALITET OCH EFFEKTIVITET I VERKSAMHETERNA BESKRIVNING AV DELMÅL FÖR: HÖGRE KVALITET OCH EFFEKTIVITET I VERKSAMHETERNA HUR SKA MÅLEN UTVECKLAS OCH FÖLJAS UPP? HUR SKA DEN DIGITALA AGENDAN UTVECKLAS ÖVER TID? FÖRVALTNINGSFÖRSLAG FÖR ARBETETS FORTSÄTTNING REFERENSER OCH KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR PROJEKTBESKRIVNINGAR. INFÖRS ALLT EFTERSOM PROJEKT STARTAS...49 Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

198 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 3 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Sammanfattning Sverige är på många sätt en framstående IT-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regelbundet använder it och internet. Sverige ligger i värdsklass enligt många rapporter som tagits fram de senaste åren kring bredbandsutbyggnad, IT och dess nyttjande. Den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland lyfter också fram informations och kommunikationsteknik som ett område man aktivt skall satsa på. Den digitala agendan lanserades på Europeisk nivå i maj 2010 som en av sju delar av en strategi för Europa 2020 gällande the EU's strategy to deliver smart sustainable and inclusive growth. I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober Den digitala agendan är en IT-strategi på en övergripande nationell nivå och Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland valde att 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett s k signatärskap, med Näringsdepartementet och IT-minister Anna-Karin Hatt. Denna avsiktsförklaring innebar: att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med relevanta aktörer i samhället. Arbetet i länet drivs under beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). I den politiska hantering av uppdraget har samtliga kommunalförbund ställt sig bakom detta uppdrag och även ett antal privata företag har varit beredda att stödja arbetet inom länet med en likadan skrivning. Detta förslag ska efter remiss beslutas av Regionstyrelsen. Detta övergripande dokument för länet kommer att vara ett underdokument till den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (RUP). Smart Region Västra Götaland är ett regionalt förslag på vad lämpliga mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland kan vara och vad en lämplig strategi för att nå målen kan vara. Målgruppen för dokumentet är ledningspersoner i Västra Götalands län som är intresserade av att stödja utvecklingen av ett enklare, öppnare, effektivare och ett hållbart Västra Götaland genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter. På de områden den nationella digitala agendan berör har det hänt väldigt Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

199 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 4 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ mycket de senaste två åren. På enskilda områden kan dessa studeras närmare på Digitaliseringskommissonen, edelegationen och SKL:s hemsidor. Smart region Västra Götaland ska vara målbilden för de lokala och regionala aktiviteterna. De övergripande målen för att nå denna vision inom IT-området har vi hämtat från SKL:s e-samhälle strategi och statens e-förvaltningsstrategi. Och dessa ska genomföras på ett hållbart sätt och i linje med den övergripande visionen om det goda livet i Västra Götaland. För att mäta uppnådda resultat inom olika områden bör de av Digitaliseringskommissionen föreslagna indikatorerna användas i görligaste mån. Mer kring dem och aktuell utveckling på nationell nivå kan nås via Tre övergripande mål: Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten En del av de 19 delmål och åtgärder som behöver genomföras för att nå dessa mål är förutsättningar för utvecklingen, andra innebär ökad kompetens. Samtliga mål kräver förankrings- och informationsinsatser. I länets vision om det goda livet kan en utveckling som minskar stress och ökar välbefinnande stämma väl in. Utifrån den nationella digitala agendan och SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och effektivisera verksamheter. Strategin för att nå målen bör enligt arbetsgruppens uppfattning efter de diskussioner som genomförts vara följande; 1. Arbetet skall fokusera på nyttan för invånare och näringsliv. 2. Arbetet bör lyfta fram och visualisera andra aktörers positiva arbete som sker i Västra Götalands län. Hjälpa till att förankra nationella mål. 3. Att arrangera och genomföra aktiviteter som skapar kontakter och samarbetsmöjligheter och gagnar en utveckling med IT i människans tjänst. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

200 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 5 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 4. Synliggöra projekt/områden/information som man regionalt bör kraftsamla kring. För varje konkret delmål finns en kort beskrivning kring området och ett förslag på vad som behöver genomföras för att nå målet. En förvaltningsgrupp för agendans genomförande i nästa steg behöver ha en ordnad finansiering för de informationsinsatser och aktiviteter som anses behöva genomföras enligt punkt 2 och 3 ovan. Eventuella finansieringsåtagande som krävs på regional nivå för kraftsamling enligt punkt 4 ovan skall diskuteras med styrgruppen allt eftersom dessa aktiviteter anses behöva genomföras. Förslag på kraftsamling finns på fem delmål under regionalt ansvar. Alla delmål beskrivs på följande sätt; Uppgift: Det som skall genomföras Lokalt ansvar: Den egna organisationen Regionalt ansvar: Om ej annat anges avses en framtida samordnande funktion för arbetet med Digital Agenda. Se förslag i kapitel 6. Nationellt: Exempelvis Statens eller SKLs ansvar Tidplan: Beskrivning av tid för start och/eller avslut Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

201 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 6 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 1.0 Inledning I detta dokument presenteras förslag på vad ett arbete med en regional digital agenda för Västra Götalands län bör innehålla. Den nationella digitala agendan är en IT-strategi för Sverige. Den regionala digitala agendan har politiskt hanterats inom BHU, Beredningsgruppen för hållbar utveckling sedan januari En arbetsgrupp har tagit fram detta förslag. Tillvägagångssätt beskrivs utförligare nedan. 1.1 Nuläge Sverige är på många sätt en framstående IT-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regelbundet använder it och internet. Sverige ligger i värdsklass enligt många rapporter som tagits fram de senaste åren kring IT, bredbandsutbyggnad och dess nyttjande. Den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (RUP) lyfter fram informations och kommunikationsteknik som ett område man aktivt skall satsa på. RUP konstaterar i pos IT:s roll för samhällsutvecklingen är central. Processer och aktiviteter skall drivas brett för att användningen av IT ska bidra till ett mer hållbart samhälleekonomiskt, socialt och miljömässigt. Fokus ska ligga på invånarnas möjligheter att leva ett bra liv med koppling till offentliga tjänster, boende, arbetsliv etc. Den digitala agendan lanserades först på Europeisk nivå i maj 2010 som en av sju delar av en strategi för Europa 2020 gällande the EU's strategy to deliver smart sustainable and inclusive growth. Man konstaterar där att den digitala ekonomin växer sju gånger snabbare än andra marknader i Europa. En genomlysning av den europeiska agendan gjordes i december Läs gärna mer om den Europeiska agendan här; Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

202 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 7 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen valde att 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett s k signatärskap, med Näringsdepartementet och IT-minister Anna-Karin Hatt. Denna avsiktsförklaring innebar: att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med relevanta aktörer i samhället. I den politiska hantering av uppdraget har samtliga kommunalförbund ställt sig bakom detta uppdrag och även ett antal privata företag har varit beredda att stödja arbetet inom länet med en likadan skrivning. Arbetet i länet drivs under beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). IT-minister Anna-Karin Hatt skriver i inledningen till den svenska digitala agendan att; Syftet med den digitala agendan för Sverige är att samla alla pågående aktiviteter i en horisontell sammanhållen strategi för att ta till vara alla de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag. Vi har sannolikt bara sett början av alla de fördelar som användningen av it kan innebära. Använder vi tekniken rätt kan: de elever som har svårast att lära sig istället med egen dator bli bäst i klassen på att söka, redigera och presentera information en svårt sjuk patient som kommer in akut på sjukhus slippa redogöra för sin sjukdomshistoria eftersom läkaren har fått all relevant information från den digitala patientjournalen fler tjänstejobb skötas hemifrån vilket ökar livskvaliten och sparar resor, tid, pengar och miljö IT gör demokratin tillgänglig, till och med från det egna köksbordet. 1.2 Syfte Detta dokument skall ses som ett regionalt förslag på vad lämpliga mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland bör vara och vad en lämplig strategi för att nå Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

203 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 8 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ målen kan vara. Målgruppen för dokumentet är ledningspersoner i Västra Götalands län som är intresserade av att stödja utvecklingen av ett enklare, öppnare, effektivare och ett hållbart Västra Götaland genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter. 1.3 Nationella initiativ och nationell status På alla de områden den nationella digitala agendan berör har det hänt väldigt mycket de senaste två åren. På enskilda områden kan dessa studeras närmare på Digitaliseringskommissinen, edelegationen och SKL s hemsidor. En sammanställning över mätbara indikatorer för resultatuppföljning och aktiviteter som föreslagits, genomförs eller genomförts nås via En mycket bra sammanfattning av det nationella arbetet görs i Jönköpings läns e- utvecklingsguide som finansierats av Vinnova för att vara en nationell guide för regional e-utveckling. Nationella initiativ Inledningsvis presenteras en översikt över pågående nationella initiativ och deras påverkan på de regionala initiativen. En anledning till det är att många av de samverkansinitiativ som sker på regional nivå har tillkommit på grund av nationella uppmaningar eller stimulandsstöd. De olika nationella initiativen är dock inte alltid synkroniserade och det är inte särskilt lätt att förstå hur dessa förhåller sig till varandra. Presentation av nationella initiativ I figur nedan presenteras några av de initiativ som idag påverkar de regionala samarbetena med e- utvecklingsfrågor. Med initiativ menas i detta sammanhang program, kommissioner eller någon form av temporär organisation med ett specifikt uppdrag knutet till en strategi eller handlingsplan. I figuren visas även organisationerna som står bakom initiativen samt en förklaring till hur och inom vilka fokusområden de olika initiativen påverkar de regionala samarbetena. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

204 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 9 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Figur 3. En översikt över olika nationella initiativ inom e-utveckling och hur de påverkar de regionala samarbetena. Nedan beskrivs några av de nationella initiativen samt dess påverkan på de regionala samarbetena. E-delegationen startade 2009 av näringsdepartementet med uppgift att driva på e- utvecklingen inom offentlig sektor. För att undvika att initiativet kom för långt bort från verksamheterna valde man att låta E-delegationen ledas av 16 generaldirektörer från IT- intensiva myndigheter och en representant från SKL. Till sin hjälp finns en beredningsgrupp med kvalificerade CIO:er och IT-chefer. Dessutom finns en expertgrupp för rättsliga frågor. E-delegationen har genomfört ett antal utredningar och även skapat ett antal arbetsgrupper kring betydande frågeställningar arbetade de även fram en myndighetsövergripande strategi för digitalisering kallad Strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning. Delegationen arbetar med att ta initiativ till samt koordinerar förstudier och projekt som leder till myndighetsgemensamma tjänster (exempelvis e-legitimation, mina meddelanden, e- arkiv). De arbetar även med att koordinera olika myndigheters projekt för att undvika dubbelarbete, bidra till erfarenhetsutbyte och sprida goda exempel. Man arbetar med att skapa interoperabilitet mellan myndigheters olika datasystem för att dessa ska kunna kommunicera med varandra. Vidare arbetar man Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

205 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 10 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ med att ta fram vägledningar och riktlinjer och att följa upp utvecklingen av myndigheternas arbete med e-förvaltning. Utifrån ett kommunalt och landstingsperspektiv innebär E-delegationens arbete bland annat att vissa e-tjänster arbetas fram nationellt som senare kan utnyttjas regionalt och lokalt. Det arbete som bedrivs kring interoperabiliteten kommer även att möjliggöra bättre kommunikation och informationsutbyte mellan landsting/kommuner och de nationella myndigheterna. Vidare finns möjlighet att ta del av vägledningar och riktlinjer kring olika frågor, exempelvis öppen data. Digitaliseringskommissionen arbetar med genomförandet av strategin "It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige" som presenterades av Näringsdepartementet den 6 oktober Agendan är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre och består av 22 sakområden. Fem av dem är i fokus: o Digitalt innanförskap o Jämställdhet o Skola och undervisning o Digital kompetens o Entreprenörskap och företagsutveckling I Digitaliseringskommissionens uppdrag ingår att beskriva och analysera utvecklingen inom agendans 22 sakområden, ta fram nyckeltal, följa upp de insatser som presenteras i agendan, identifiera möjligheter och problem i relation till agendans mål och vid behov föreslå åtgärder. Vidare ska man belysa nyttan med digitalisering och sprida goda exempel. Digitaliseringskommissionen och den digitala agendan påverkar regionerna främst genom att man från kommissionens sida arbetar med att få regionerna att arbeta vidare med den digitala agendan. Det sker genom att erbjuda företrädare (ofta länsstyrelse, landsting och regionförbund) att signera en avsiktsförklaring om att ta fram egna regionala digitala agendor. De har hittills lanserat två statliga utredningar som ger utförliga beskrivningar över Sveriges läge i förhållande till omvärlden och vad som sker nationellt och föreslår åtgärder för att utvecklingen skall gå mot målet i den digitala agendan för Sverige. Utredningarna är; - En digital agenda i människans tjänst, Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter, Digitaliseringskommissionen, SOU 2013:31. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

206 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 11 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ - En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår, Digitaliseringskommissionen, SOU 2014:13. VINNOVA är en statlig myndighet under Näringsdepartementet och nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och utveckling. VINNOVA är också regeringens expertmyndighet inom det innovationspolitiska området. Huvuduppgiften är att främja hållbar tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft. I instruktionen står att detta ska ske genom finansiering av behovsmotiverad forskning, utveckling av effektiva innovationssystem samt genom att verka för att forskningsresultat kommer till nytta för samhället. VINNOVA finansierar forskning och utveckling inom flera områden som är relaterade till e-utveckling där även regional samverkan kan söka bidrag. Bredbandsforum har i likhet med Digitaliseringskommissionen som mål att verka för att regeringens strategier ska genomföras. Utgångspunkten är det av näringsdepartementet utgivna strategidokumentet Bredbandsstrategi för Sverige som bland annat pekar ut att 90 % av Sveriges befolkning ska ha tillgång till bredband med en hastighet av 100 Mbit/s senast Bredbandsforum har också i uppgift att undanröja hinder samt att främja samarbete kring bredbandsutbyggnad. Bredbandsforum har bland annat tagit fram Bredbandsguiden som är ett verktyg och allmän handbok för kommunerna i arbetet med bredbandsrelaterade frågor. För att de nationella politiska målen på området ska kunna nås är det nödvändigt att politiken omsätts på kommunal och regional nivå. Kommunala och regionala bredbandsstrategier är därför mycket viktiga. För att ytterligare främja utbyggnaden av bredband och nå målen har regeringen infört stöd som kan användas för att anlägga kanalisation samt ett beslutat om satsningar på bredband inom ramen för landsbygdsprogrammet. Syftet är att öka tillgången till bredband i områden där kommersiella aktörer inte bedöms bygga ut inom rimlig tid. Dessa stöd fördelas av PTS (post och telestyrelsen) till de olika regionala länsstyrelserna (eller i förekommande fall regioner, samverkansorgan eller sametinget) som hanterar kontakten med de som söker stödet. Länsstyrelserna har därför ofta en nyckelroll i planeringen för utbyggnad av bredbandsnät på landsbygden som sker tillsammans med länens kommuner. Nationell e-hälsa är en strategi för vård och omsorg som har tagits fram i ett samarbete mellan Socialdepartementet, Socialstyrelsen, SKL, Vårdföretagarna och Famna. Inom strategin finns en högnivågrupp och en samrådsgrupp med representanter för de olika organisationerna. Den nationella IT-strategin togs ursprungligen fram 2006 men har reviderats under perioden och utvecklades 2010 till Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

207 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 12 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Kommunal ehälsa. Regeringen och SKL har vid olika tillfällen kommit överens om statligt stimulansstöd för olika områden inom ehälso-området gjordes en överenskommelse om att finansiera regionala samordnare för upp till 20 miljoner kronor. Dessutom avsattes 70 miljoner kronor för utvecklingsarbetet av ehälsa. Dessa medel betalas ut från SKL:s kontor för programkansliet för Kommunal ehälsa till regionala samarbeten i form av läns- och regionförbund. CeHis (Center för ehälsa i Samverkan). Center för Landstingens/regionernas gemensamma arbete med ehälsa förbereddes och beslutades under 2006 och startade årsskiftet 2006/2007 parallellt med den nationella IT-strategin för ehälsa. Innehållet i denna strategi konkretiserades i olika handlingsplaner genom CeHis samarbete. (DAarbetsgruppens kommentar: Från 2014 bildar CeHis och Inera.se en gemensam organisation med namnet "Inera - Landsting och regioner i samverkan för e-hälsa"). CeSam (Center för esamhället). Ett annat initiativ är SKL:s bildande av CeSam som är ett programkontor inom SKL. CeSam arbetar tillsammans med medlemmarna och i samverkan med stat, näringsliv och organisationer för att identifiera gemensamma behov av IT-stöd och e-tjänster, ta fram generiska processbeskrivningar och specifikationer samt ger i uppdrag till SKL Kommentus Inköpscentral att genomföra upphandlingar som sedan kan avropas av medlemmarna. CeSam arbetar också med att skapa grundläggande strukturella förutsättningar för utvecklingen genom lagstiftning, informationsstruktur, infrastruktur och informationssäkerhet. Följande områden har valts ut: o ehälsa o Demokrati och delaktighet i e-samhället o Skola i e-samhället o Samhällsbyggnad, trafik och miljö i e-samhället o Näringsliv och arbete i e-samhället o Kultur och fritid i e-samhället o Gemensamma tjänster och funktioner CeSam har tagit fram två dokument som beskriver strategier och prioriteringar: Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

208 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 13 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ o Strategi för esamhället o Handlingsplan för esamhället16 Sammanfattning av nationella initiativ Flera av dessa ovanstående nationella initiativ kan tyckas mer eller mindre helt överlappande. Det är dock en viss skillnad på syfte och målgrupp. - Regeringen, via bland annat näringslivsdepartementet, sätter upp målsättningar och strategier och arbetar på olika sätt (bland annat genom e-delegationen, Digitaliseringskommissionen och Bredbandsforum) för att genomföra dessa och uppnå målen. Dessa initiativ är oftast riktade mot hela den offentliga sektorn. e- delegationens arbete riktas inte minst emot de större myndigheterna. - Initiativ som CeSam och CeHis styrs av och företräder å andra sidan sina medlemmar som utgörs landstingen och kommunerna i Sverige. Dessa har därför på ett annat sätt till uppgift att driva projekt och koordinera aktiveteter som utvecklar och underlättar för de egna organisationerna. - En stor skillnad mellan CeHis och CeSam är att den föregående har ordnat finansiering genom sina medlemmar och själva har en större möjlighet att driva gemensamma projekt medan CeSam i nuläget har mindre resurser att själva ta initiativ till och starta utvecklingsprojekt. - Något annat att notera kring de nationella initiativen är att flera av de stimulansbidrag eller stöd som betalas ut från dessa inte går (direkt) till enskilda kommuner eller landsting utan främst via regionala samarbetsorgan eller regionala myndigheter. Ovanstående utdrag kommer från Jönköpings läns Guide för effektiv regional e- utveckling som finansierats av Vinnova för att vara en nationell guide för ändamålet. Vill man läsa mer ur denna är den tillgänglig via nedanstående länk; Uppdatering av det aktuella läget på nationell och regional nivå skulle fortsättningsvis kunna ske några gånger om året på Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

209 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 14 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 1.4 Digitaliseringens möjligheter Utifrån diskussioner inom arbetsgruppen och på de workshops som genomförts kan man se en mängd olika nyttor och fördelar som nya och befintliga digitala tjänster kan ge medborgare och näringsliv: Kraftfullt bredband även ute i vår landsbygd innebär möjligheter till att verkligen verka där man bor, kunna arbeta hemifrån på ett fullskaligt sätt utan restriktioner. Det är en förutsättning för en hållbar utveckling. Bra mobil bredband möjliggör att även kollektivtrafikresan ger full arbetskapacitet vilket är en stor fördel mot egna transportmedel. Kraftfullt bredband skapar nytta vad gäller tillväxt, näringslivsutveckling, turism, utbildning, vård, skola, omsorg, kultur och fritid etc. Kraftfullt bredband ger förutsättningar för kommunal och regionalt samarbete på helt nya sätt och ger förutsättningar till stora effektiviseringar genom gemensam drift, gemensam organisation etc. Digitalisering kommer att ge nya och utökade möjligheter till medborgardialog och delaktighet. Digitaliseringen ger möjligheter för nya företag att skapas med helt nya affärsidéer som kan erbjuda medborgare och näringsliv helt nya tjänster. Nya digitala tjänster kommer att kunna möjliggöra nya arbetssätt som ger bättre offentlig service till lägre kostnader. Nya digitala tjänster kommer att skapa bättre förutsättningar för personer med olika former av funktionsnedsättningar. Nya digitala tjänster i samklang med nya arbetssätt kommer att möjliggöra helt nya sätt att genomföra utbildning i skolor och ifrån hemmet och med en helt ny individuell anpassning. 1.5 Utmaningar i genomförandet av den regionala agendan Det finns ett antal utmaningar som kan vara värda att beakta och ta hänsyn till när man arbetar med nya tjänster och nya arbetssätt. Det kan vara exempelvis: - Att införa helt nya IT-stöd och nya arbetssätt kan vara väldigt krävande för en del individer. Digital delaktighet innebär att alla skall hitta bra och stimulerande arbetsuppgifter. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

210 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 15 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ - Våra ungdomar och unga vuxna mår sämre än tidigare generationer trots en betydligt bättre materiel situation. Nyttan med digitaliseringen för medborgare skall inte innebära att man stressas till psykisk ohälsa. Denna utveckling bör följas noga men är egentligen inte en del av denna regionala agendas mål. - Informationssäkerhet får nya dimensioner när allt mer information blir digitaliserad. - Personlig integritet är ett komplicerat område när mer och mer människor umgås på internet. Men personlig integritet måste beaktas. 2 Struktur för arbetet i Västra Götalands län 2.0 Styrgrupp Styrgrupp är BHU presidie, regionstyrelsens politiska beredningsgrupp för hållbar utveckling. I denna deltar kommunerna genom kommunalförbunden med fyra representanter per kommunalförbund. Från Västra Götalandsregionen deltar presidierna från Regionstyrelsen, Regionutvecklingsnämnden, Kultur och miljönämnden Syftet med BHU är att diskutera strategiska utvecklingsfrågor för Västra Götalands framtida utveckling inför beslut i Regionstyrelsen. Gruppen är endast rådgivande. Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar samordnat med Sveriges länsstyrelser i arbetet med agendan. 2.1 Referensgrupp Den grupp som deltog vid signatärskapsskrivandet har med några kompletteringar fått vara referensgrupp och accepterat detta. Detta innebär ca 20 personer från näringsliv, kommuner, sjukvård och högskola. DA-arbetsgruppens samordnare är sammankallande även för referensgruppen. Referensgruppens inbjudna är ; Namn Organisation Thomas Jungbeck Västkom Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

211 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 16 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Birgitta Molin Mellander Västra Götalandsregionen Högblom, Olle Lindsten, Jerker Olausson, Inge Volvo IT Ordförande Great samt HiQ Stampen Klas Bendrik Lars Sandquist Volvo Car Corporation TeliaSonera Peter Lönn Joakim Svärdström Lotta Nibell Keating Göteborg stad Sjuhärads kommunalförbund Västsvenska Turistrådet Jan Ljungberg Paul Svensson GU, informatik, tillämpad IT Action Caring Eva-Lena Albihn Johan Andinsson Ingmar Andersson Business Region Göteborg Chalmers Innovation Ericsson Microwave Fredrik Mellbin Maria Derner Svenska Mässan Företagarna Lars Backström Göran Ejbyfeldt Maria Gustafsson Västtrafik Västra Götalandsregionen Miku Linda Andersson Tore Johnsson (sammankallande) Länsstyrelsen Västra Götalands län Västra Götalandsregionen Bertil Törsäter Västra Götalandsregionen Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

212 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 17 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 2.2 Arbetsgrupp för digital agenda Västra Götaland Arbetsgruppen som har tagit fram dokumentet och genomfört arbetet hittills. Arbetet drivs från regionutvecklingssekretariatet på Västra Götalandsregionen. I arbetsgruppen har följande personer ingått; Namn Organisation Karl Fors Tore Johnsson(Samordnare) Västkom Västra Götalandsregionen Linn Waller Siv Torstensson Göteborgsregionen Fyrbodals kommunalförbund Maria Nilsson Michael Lekselius Kenny Stolpe Skaraborgs kommunalförbund Sjuhärads kommunalförbund Webbredaktör, Västra Götalandsregionen Erik-Wilhelm Graef Behm Örjan Hellström IT-Centrum Väst, Business region Göteborg Kultur i Väst Linda Andersson Länsstyrelsen Västra Götalands län Ett antal aktiviteter har genomförts sedan signatärskapet skrevs med Näringsdepartementet den 2 april Nedan ges några exempel på sådana; Maj 2012, workshop med 170 pers på Offentliga rummet har använts och distribuerats. 27 september 2012, Kommunledningsinformation och workshop halvdag i Göteborg. Näringsdepartement, Bredbandsforum, Digidel och SKL deltog. Ca 45 deltagare. Referensgruppsmöte, tre möten med workshops har genomförts, senast den 15 november oktober, Möte med VGR s IT-direktör Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

213 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 18 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 23 oktober 2012, Digital agenda diskussioner under halvdag på Kommunernas IT grupp Arkitekturledningsgrupps, ALVG, möte i Skövde. Januari 2013, DA-arbetsgrupp startade. sju möten har under året genomförts. Under 2012 diskuterades digital agenda på bredbandsgruppen UBit s möten. 23 januari 2013, IT och Innovationsmässan Easy Fair i Göteborg. Presentation av Digital agenda arbetet nationellt och i Västra Götaland. Innovationsarbete i VG-län samt hur kommunsamverkan inom IT bedrivs. Digitaliseringskommissionen och IT & Telekomföretagens Förbundsdirektör deltog. 14 mars 2013, ReVäst, Digitala motorvägar och digitala tjänster. Handelshögskolan april 2013, Konferensen WebCoast. Deltagande och seminarium gällande Digital agenda. 11 juni, redovisning och diskussion med samverkansgruppen för IT mellan landsting och kommuner, SITIV-gruppen. 28 juni, Genomgång och diskussion med Kommunalförbundschefer och Västkom. 22 oktober, avstämning med VGR s IT-direktör. 25 oktober, Kommunalförbundet FyrBoDal, Kommundirektörsmöte, Uddevalla 31 oktober, Västgruppen, redovisning och diskussion, KF, Kultur, Miljö, VGR 22 november, Kommunalförbundet Sjuhärad, Kommundirektörsmöte, Ulricehamn 10 december, genomgång på kommunernas Arkitekturledningsgrupps, ALVG 11 december, VGR ledningsgrupp 19 december 2013, redovisning och diskussion med samverkansgruppen SITIV 8 januari 2014, genomgång och diskussion Länsstyrelsen Västra Götalands län 16 mars, Webcoast 2014, Workshop 9 april, öppen data nätverk Gbg, frukost ihop med Gbg s Stad och SKL 17 april, möte med Göteborgs Stads Digital agenda-grupp Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

214 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 19 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 25 april, Västgruppen, redovisning och diskussion, KF, Kultur, Miljö, VGR 2.3 Hur ser det ut inom offentlig sektor? Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Västra Götalands län arbetar för bättre digital service tillsammans med samtliga 21 länsstyrelser i Sverige Länsstyrelsen i Västra Götalands län jobbar kraftsamlat med ett utvecklingsprogram som ska möta individens och samhällets krav på enklare, effektivare och mer lättillgänglig kommunikation och ärendehantering. Inom Västra Götalands län är målet för detta ändamål att vara lätta att nå och lätta att förstå. I arbetet med länsstyrelsernas e-förvaltning finns förutsättningar för en strategisk inriktning av e-förvaltningsarbetet. Projektstöd delas ut till genomförande av aktuella IT-relaterade utvecklingsinsatser. Arbetet innebär löpande dialog och samarbete med samtliga länsstyrelser. Arbetet för e-förvaltning pågår i befintliga förvaltningsorganisationer, med e-delegationen och med centrala myndigheter. Det gemensamma e-förvaltningsarbetet ska kunna styras och prioriteras med en långsiktig målbild. Beslut om gemensam utveckling och förvaltning ska koordineras, sammanställs och följas upp. En kontinuerlig kommunikation om länsstyrelsernas gemensamma verksamhetsutveckling förs. Det finns en medvetenhet om att många små steg och nya arbetssätt behövs för att nå målen. Regeringen pekar på att länsstyrelserna och landshövdingarna i sin roll som statens förlängda arm har en viktig och central roll i länen. Länsstyrelserna är den enda regionala aktören som har helhetsperspektivet om statens arbete på regional nivå och är en samordnande kraft. Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att arbeta gemensamt för att bli effektivare med kortare och korrekt handläggning. Våra målgrupper ska ha god service. De gemensamma utvecklingsinsatserna och stödjande verksamheter ska vidareutvecklas inom till exempel kravhantering och beställning såväl som för processer, ledning och styrning. I samverkan med andra myndigheter i e-förvaltningsfrågor utgår mandatet från länsrådsgrupper och/eller deras nätverk. Centrala myndigheter efterfrågar en kontaktyta/väg in i samverkan med länsstyrelserna i e-förvaltningsfrågor. Strategiska diskussioner förs mellan länsstyrelserna, departement och centrala Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

215 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 20 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ myndigheter för att genomföra utvecklingsprojekt. En ökad användning av webbaserade tjänster är nödvändigt. Med gemensamma resurser skulle mer verkstad kunna genomföras. En gemensam kraftsamling behövs för att få privatpersoner och företagare ska ansluta sig till e-legitimation. Utveckling av verksamhetsnära stöd behövs. Samarbete pågår med bland andra Riksantikvarieämbetet, Boverket och Naturvårdsverket kring olika IT-uppdrag. På geodataområdet är länsstyrelsens ambition att ytterligare öka tillgängligheten och samhällsnyttan för geografisk information som produceras. Detta görs bland annat genom webbgis-tjänsten Infokartan. För de som önskar använda länsstyrelsens geografiska information i egna geografiska informationssystem (GIS) tillgängliggörs många av myndighetens kartlager på webbportalen GISdata från länsstyrelserna. Under 2014 kommer länsstyrelserna i samverkan att utveckla en ny gemensam extern GIS-portal, en ny metadatakatalog samt ett nytt plattformsoberoende webbgis-system. Geodataområdet har stor potential för myndighetssamverkan i länet Västra Götalands kommuner Västra Götalands kommunerna interagerar med ett stort antal olika aktörer med olika behov och krav på digital kommunikation/informationsutbyte. Kommunerna måste förhålla sig till dem alla och samtidigt undvika inlåsningseffekter. Många av de initiativ med påföljande krav som kommer från aktörerna är de samma för de 49 kommunerna och i dessa områden är en samverkan nödvändig för att bedriva en rationell och gynnsam utveckling. Initiativ som i dagsläget ställer krav på kommunerna, vad gäller digital samverkan är: Medborgare, företag och organisationer Ökade krav på flexibel kommunal service närhelst det passar brukarna och möjlighet att kunna göra jämförelser ställer krav på att kommunerna erbjuder digitala tjänster för att tillgodose kraven. Digital service från kommunen kommer sannolikt att bli ett än mer växande område under handlingsplanens tidsperiod. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

216 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 21 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ esamhället Sveriges kommuner och landsting (SKL) har arbetat fram en strategi för att stödja utvecklingen av e-förvaltning inom kommunal sektor. Strategin syftar till att driva på, samordna och skapa förutsättningar för kommunal sektors utveckling av e- förvaltning och täcker områden i det kommunala ansvarsområdet såsom utbildning och samhällsbyggnad. När strategin är processad i kommuner och kommunalförbund kommer den att påverka kommande regionala samverkansområden från 2012 och framåt. För ytterligare information, följ nedanstående länk; Vård och omsorgsinitiativ Inom vård- och omsorgsområdet finns en gemensam nationell IT-strategi numera benämnd Nationell ehälsa. Den syftar till att ge sjukvården i landet högre kvalitet, bättre patientsäkerhet och ökad effektivitet med hjälp av IT-stöd. Strategin tillgodoser kraven på informationshantering inom hälso- och sjukvården som ställs, i den patientdatalag som började gälla 1 juli Statliga myndigheters initiativ För att stärka utvecklingen av e-förvaltning och skapa möjligheter för myndighetsövergripande samordning har digitaliseringskommission och edelegation för e-förvaltning inrättats. Arbetet kommer att beröra kommunerna och genom SKL har kommunerna påverkan på utvecklingen. EU-satsningar Olika initiativ från EU på senare år går i riktning mot att informationsöverföring mellan myndigheter i medlemsländerna kommer att öka och att gemensamma ITsystem blir naturliga verktyg för detta. Med alla dessa initiativ och aktörer för kommunerna att förhålla sig till bör regionalt samarbete sökas i möjligaste mån för de gemensamma utvecklingsfrågorna. Regional styrning och ledning Denna av Strategiska styrgruppen för verksamhetutveckling med stöd av IT (SSVIT) antagna handlingsplan presenterar regionala fokusområden inom Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

217 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 22 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Verksamhetsutveckling med stöd av IT för Västra Götalands 49 kommunerna (VGK). För varje prioriterat område presenteras en uppgift som skall drivas under handlingsplanens period Handlingsplanen kommer att revideras årligen vid behov. Ytterligare information finns nedan; Västra Götalandsregionen Nedan följer några utdrag ur Västra Götalandsregionen IS/IT strategi som beslutades under hösten En framtida vision för regionen är Det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Ur ett funktionellt patientperspektiv skall ett regionalt sammanhållet sjukvårdssystem utvecklas där organisatoriska gränser inte ska utgöra hinder, och där privata vårdgivare och kommuner har en väsentlig roll i systemet. Ur ett strukturellt perspektiv handlar utvecklingsstrategin om att tillvarata regionens samlade möjligheter och använda de gemensamma resurserna så effektivt som möjligt. Hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. Dessa övergripande kvalitetsmål sammanfattas i begreppet God Vård. Arbetet med att förverkliga ett eller flera av dessa mål påverkar ofta uppfyllelsen av de andra målen och det är viktigt att God Vård ses som en helhet. Exempel på konkreta mål för hälso- och sjukvården består av att förbättra bemötandet av patienter, kunna erbjuda alla patienter vård inom de fastställda garantitiderna samt att korta de genomsnittliga väntetiderna på akutmottagningarna. På nationella nivå finns redan tjänster som mina vårdkontakter. Nåbara via; Kulturområdet i Västra Götaland Det övergripande nationella målet är att senast 2015 ska kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten. I juni 2012 fastställde regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen nya upphovsrättsliga riktlinjer för sina ABM-institutioner (Arkiv, Bibliotek, Museum). Riktlinjerna är resultatet av sex års samarbete mellan jurister och företrädare för ABM- Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

218 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 23 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ sektorn. De är utformade för att ta tillvara allmänhetens rätt till kulturarvet och möjliggöra digitalisering. Därmed ges förutsättningar för att medvetet nyttja tekniken för konstnärligt innehåll, spridning och medskapande. Den återkommande konferensen Digikult, lyfter praktiska exempel på det digitaliserade kulturarvets möjligheter och tillämpningar. Digitaliseringen av ett stort antal regionala biosalonger har genomförts. Dessa kan vara bra och lämpliga digitala samlingsplatser för olika typer av aktiviteter. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

219 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 24 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 2.4 eförvaltning 2012 Här nedan ges lite exempel som erhållits från SKL, Sveriges kommuner och landsting. Sifforna kommer från undersökningar genomförda under år Samverkan inom e-förvaltning Vanligast förekommande e-tjänster* * 38 utvalda e-tjänster Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

220 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 25 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Hinder för arbetet med e-förvaltning Flera tjänster har funnits i drift en längre tid såsom e-deklaration etc. En e-tjänst som kan ge stor nytta och som redan finns är mina meddelanden. Kan nås via följande länk; Hur ser det ut inom Näringslivet? Företagarna, som representerar små och medelstora företag med medlemmar i Västra Götalands län, beskriver IT på följande vis utifrån genomförda enkäter till sina medlemmar; 1. Hur ser trenden/förutsättningarna ut med koppling till IT-behovet? - Lokala myllan är mycket viktigt, företagande kan knappast beordras fram centralt. - Tjänster, processer och koncept lika viktigt som produkter. Tjänster och produkter hänger alltmer ihop. - Fler lokala/regionala/nationella och globala kluster växer fram. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

221 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 26 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ - Mer global marknad. Företagarna noterar att nyare bolag som startas efter år 2000 är snabbare till internationella satsningar. - E-handelsutvecklingen är i kraftig expansion - Internet blir allt viktigare för växande företag, vilket märks genom att andelen som inte har behov av ökad internetanvändning minskar ju större företaget är. 2. Möjligheter som IT kan ge för företagarna enligt medlemmarna - Möjliggör företagande på olika platser, minskar miljöbelastningen. - Ökar möjligheterna för ungdomar att stanna kvar. - Helt nödvändig förutsättning för många företagare med en hög IT-standard, kan ge ökad konkurrenskraft för svenska småföretagare. Företagare arbetar betydligt fler timmar jämfört med alla andra yrkesgrupper i Sverige för vilka Eurostat redovisar statistik. Vad gäller inkomsterna så har tidigare studier har visat att företagare, trots fler arbetade timmar, tjänar mindre än löntagare. Ett sätt att öka lönsamheten i företaget. Dels genom att minska administrativa kostnader, effektivisera inköp och öka försäljningen genom bättre marknadsföring och distributionskanaler (e-handel). - Ökad möjlighet att ge service via internet samt göra inköp via nätet. Fortfarande är det en stor andel företagare som inte använder internet för sina inköp. - En stor andel företagare upplever problem med administration och regelkrångel. Underlätta i kontakter med kommunen i t ex upphandlingar, tillståndsansökningar, markfrågor etc. Underlätta kontakter med offentliga aktörer såsom AF. Skatteverket upplevs som ett föredöme. 3. Problemställningar hos företagen - Hur skall man höja kompetensen hos företagen? 58% av dem hade år 2011 inte en egen hemsida. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

222 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 27 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ - Utvecklingscheckar för kompetensutveckling inom IT vore en viktig sak. För företagaren själv och/eller för de anställda. - Generationsväxling, nytt liv i företaget med hjälp av IT-kompetens via yngre utbildad person. 25 % av företagen planerar detta. Denna typ av satsningar mellan näringsliv, högskola och yrkesutbildning är mycket intressanta. Skövde är ett bra exempel enligt Företagarna. - Nätbedrägerierna skrämmer med kapade identiteter etc. En bedrägeriguide finns från Företagarna och stiftelsen för internetinfrastrukturs arbete tittar man gärna på. Svensk handel arbetar också med frågan. - Långa köer för finansiering till fiberföreningarna i landsbygden. - Olika system för elegitimation och digital signering försvårar och kan också innebära extra kostnader. - Vissa hinder, som bristande IT-kompetens, för långsam uppkoppling och kostnader verkar konstanta oavsett hur stort företaget är. Däremot ökar de upplevda problemen med skräppost och säkerhetsrisker i takt med att företaget växer. - Det krävs också mer arbete ju större man är för att få till en bra struktur kring e- handel, e-inköp, IT-baserade upphandlingar, marknadsfrågor kring kanaler, sociala media etc, säkerhet. - IT-support kan vara ett svårt kapitel för småföretag som sällan har särskilda resurser för det. Går datorn sönder eller något annat problem uppstår, kan det bli bekymmersamt att hitta snabba lösningar. Företagarna funderar på att hitta en lösning med paket om leasing och support som kan erbjudas till bättre medlemspris. - Man är inte heller riktigt nöjd med leverantörernas attityd till mindre företag. Svårt att få den hjälp och stöd man skulle vilja få. De som sysslar med IT oavsett bransch och företag är, enligt Business Region Göteborgs statistik, bara inom Göteborgsregionen personer. IT är en del av alla branscher idag. De största renodlade IT-bolagen i länet är Ericsson, Volvo IT och TeliaSonera. En nationell tjänst som funnits en tid och som ger bättre och bättre service för företagare och ekonomiska föreningar är som drivs av bl a Bolagsverket. Ett arbete pågår också för att underlätta och förenkla regelverken för Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

223 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 28 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ företagen inom den offentliga sektorn under namnet Regionalt bedrivs ett bra arbete inom 3 IT-visionen: Smart region Västra Götaland Städer, regioner och länder går mot stora förändringar genom ett antal nästan revolutionerande tekniksprång de senaste åren och de kan skapa nya möjligheter inom nästan alla områden av samhället. En vision kring de nya möjligheterna bör landa i samlingsbegreppet Smart region Västra Götaland, enklare, öppnare, effektivare och hållbart. Smart region Västra Götaland ska vara målbilden för de lokala och regionala aktiviteterna. De övergripande målen för att nå denna vision inom IT-området har vi hämtat från SKL s e-samhälle strategi och statens e-förvaltningsstrategi. Och dessa ska genomföras på ett hållbart sätt och i linje med den övergripande visionen om det goda livet i Västra Götaland. 3.1 Målen för den regionala digitala agendan Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten En del av de aktiviteter och åtgärder som behöver genomföras för att nå dessa mål är förutsättningar för utvecklingen, andra innebär ökad kompetens. Samtliga mål kräver förankrings- och informationsinsatser. I länets vision om det goda livet kan en utveckling som minskar stress och ökar välbefinnande stämma väl in. Utifrån den nationella digitala agendan och SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och effektivisera verksamheter. En modell för samverkan är framtagen av Sambruk som också används i Jönköpings läns Vinnova delfinansierade Guide för effektiv regional e-utveckling. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

224 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 29 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Regeringskansliets handlingsplan för eförvaltning från 2008 definierar e-utveckling som verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser 3.2 Strategi för att nå målen Strategin för att nå målen bör enligt arbetsgruppens uppfattning efter de aktiviteter och workshops som genomförts vara följande; 1. Arbetet skall fokusera på nyttan för medborgare/invånare och näringsliv. 2. Arbetet bör lyfta fram och visualisera andra aktörers positiva arbete som sker i Västra Götalands län. Hjälpa till att förankra nationella mål. 3. Att arrangera eller genomföra aktiviteter som skapar kontakter och samarbetsmöjligheter och gagnar en utveckling med IT i människans tjänst. 4. Synliggöra projekt/områden/information som man regionalt bör kraftsamla kring. Utifrån ovanstående utgångspunkter redovisas nedan ett antal förslag på delmål som bör vara rätt väg de närmaste åren. För varje konkret delmål finns en kort beskrivning kring området och ett förslag på vad som behöver genomföras för att nå detta mål. En förvaltningsgrupp för agendans Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

225 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 30 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ genomförande i nästa steg, se förslag kapitel 6, behöver ha en ordnad finansiering för den informationsspridning och de aktiviteter som anses behöva genomföras enligt punkt 2 och 3 ovan. Eventuella finansieringsåtagande som krävs regionalt för kraftsamling enligt punkt 4 ovan diskuteras med styrgruppen allt eftersom dessa aktiviteter anses behöva genomföras. Dessa förslag beskrivs på följande sätt; Uppgift: Det som skall genomföras Lokalt ansvar: Den egna organisationen Regionalt ansvar: Om ej annat anges avses en framtida samordnande funktion för arbetet med den regionala digitala agendan. Se förslag i kapitel 6. Nationellt: Exempelvis Statens eller SKLs ansvar Tidplan: Beskrivning av tid för start och/eller avslut Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

226 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 31 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.3 Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Privatpersoner och företag kan på ett enkelt och säkert sätt kommunicera, ta del av information och sköta sina ärenden med offentlig sektor. Det ska vara enkelt för alla att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Nedanstående delmål behöver nås för att åstadkomma en enklare vardag för privatpersoner och företag. 1. Länets 150 bredbandsbristområden skall ha tillgång till fiberanslutning. 2. Stödja införandet av nationell e-legitimation när sådan finns. 3. Öka antalet e-tjänster i syfte att ge bättre service och ökad nytta för privatpersoner och företag 4. Långsiktig informationsförsörjning bör involvera alla offentliga organisationer 5. Säkerställa IT-kommunikation genom införande av internationella standarder 6. Småföretagare behöver ges möjlighet att öka sin IT-användning. Syftet är att öka deras konkurrenskraft och tillväxtförmåga 7. Digital kompetens och utnyttjande av digitaliserings möjligheter i utbildning och skola 8. Mer jämställd utbildning och rekrytering inom IT-sektorn Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

227 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 32 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 9. Öka antalet privatpersoner med Digital kompetens 3.4 Delmål för: Enklare vardag för privatpersoner och företag 1. Länets 150 bredbandsbristområden skall ha tillgång till fiberanslutning Våren 2013 pågår det fiberföreningsaktiviteter i 117 av 150 bristområden. Ca 111 fiberföreningar finns fortfarande utanför kön i januari Ca hälften av bristområden är nu under bearbetning via ny stamnätsstrukturer finansierat av kommunerna och Västra Götalandsregionen tillsammans. Det nya landsbygdsprogrammet har 3,25 Mrd kronor totalt för Sverige under programperioden fram till 2020 för att stödja denna typ av utbyggnad. Ca 16 % av detta hamnar troligtvis i Västra Götalands län. Uppgift: Bredbandstrategier för län och kommun tas fram. Strategierna skall omhänderta de 150 bristområden som finns i länet. Lokalt ansvar: Respektive kommun ansvarar enligt Plan och Bygglagen för planeringen av elektronisk kommunikation/bredband inom sin kommun. Alla kommuner tar fram en bredbandstrategi Regionalt ansvar: Framtagande av förslag på ny Bredbandstrategi för länet sker inom arbetsgruppen UBit under Nationellt ansvar: Ta fram enhetliga och stabila regelverk för fiberföreningarna under Landsbygdsprogramperioden. Tidsplan: Ny bredbandstrategi för Västra Götalands län finns hösten Stödja införandet av nationell e-legitimation när sådan finns Ett nationellt arbete är klart kring skapande av regelverk och marknad för godkända e-legitimationer. Uppgift: Informationsspridning för att underlätta och påskynda införande Lokalt ansvar: Genomföra enligt nationella möjligheter Regionalt ansvar: Informationsspridning. Nationellt ansvar: Att via e-legitimationsnämnden, ta fram ändamålsenlig lösning Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

228 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 33 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Tidplan: Klart på nationell nivå. 3. Öka antalet e-tjänster i syfte att ge bättre service och ökad nytta för privatpersoner och företag. Kraftsamling nr 1. Offentligt sektor uppfattas ha låg tillgång och åtkomst av e-tjänster för att som privatperson och företagare utföra sina ärenden VGR erbjuder projekt för upphandling av små kommuners e-tjänstplattform Uppgift: Utreda vilka organisationer som skulle ha glädje av en gemensam e- tjänsteplattform. estrategiarbete bör genomföras i alla offentliga organisationer. Ansvar: Framtida arbetsgrupp ansvarar för framtagande av utredning enligt ovan Lokalt ansvar: Att genomföra ett estrategiarbete, med stöd av exempelvis SKL s nya e-blomlåda 3.0. Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 1: Utreda hur en eller flera gemensamma e- tjänsteplattformar skulle kunna skapa möjligheter och komplettera utan att störa de lösningar som redan finns. Sprida information om de tjänster som redan är i drift och utvecklas på nationell nivå för att öka nyttjandet och spridningen av dessa. Nationellt ansvar: Ta fram gemensamma nationella lösningar liknande exempelvis; Mina meddelanden, mina ärenden, mina vårdkontakter, verksamt.se Tidplan: Starta utredning snarast 4. Långsiktig informationsförsörjning bör involvera alla offentliga organisationer Offentliga organisationer har i hög grad ett pappersbaserat ärende och arkivförfarande där informationen är organisationens kapital. För att digitalisera denna process och dess material har SKL genomfört en nationell upphandling av stödsystem för dokumenthantering och informationsförsörjning, kallad e-arkiv. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

229 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 34 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Uppgift: Sprida information om upphandlingen är klar och vad tjänsterna e-arkiv kan leverera för en digitaliserad informationsförsörjning. Involvera alla kommuner och Västra Götalandsregionen. Lokalt ansvar: Genomföra digitalisering av organisations informationsförsörjning Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 2: Utreda hur gemensamma avrop skulle kunna ske där också gemensam informationsklassning, delmål 2.4, är en viktig beståndsdel. Nationellt: Upphandling och informationsspridning Tidplan: Införande senast Säkerställa IT-kommunikation genom införande av internationella standarder Väsentliga adresserings och säkerhetstjänster såsom IPv6och DNSSEC ska kunna hanteras hos offentliga organisationer. Uppgift: IPv6 och DNSSEC skall kunna hanteras hos offentliga organisationer senast Lokalt ansvar: Respektive organisation ansvarar för genomförande Regionalt ansvar: Informationsspridning Nationellt ansvar: Post och telestyrelsen vägleder och informerar fortsatt i frågan. Gärna med fortsatt stimulansbidrag Tidplan: Genomförande bör vara klart 2014 överallt i Västra Götaland. 6. Småföretagare behöver ges möjlighet att öka sin IT-användning. Syftet är att öka deras konkurrenskraft och tillväxtförmåga. I en statlig utredning och undersökningar har gruppen småföretagare synliggjorts som en grupp som behöver öka sin IT-användning, sett även ur ett internationellt Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

230 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 35 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ perspektiv. Informationsinsatser och utbildningsinsatser görs idag via exempelvis Westum.se och flera andra. Uppgift: Informationsspridning om de möjligheter som finns för att skapa ett mervärde genom nyttjande av Internet i sin affärsverksamhet. Lokalt ansvar: Näringslivsansvariga beskriver möjligheter och förutsättningar. Regionalt ansvar: Näringslivsansvariga och andra lämpliga målgrupper identifieras och informeras via kommunalförbunden. Framtida arbetsgrupp kan bistå efter behov. Nationellt ansvar: Information ges fortlöpande av bland annat Tillväxtverket. Tidplan: Kontinuerligt arbete 7. Digital kompetens och utnyttjande av digitaliserings möjligheter i utbildning och skola Inom skolvärlden finns idag goda möjligheter att nyttja digitalisering. Goda exempel på användande finns. Trots dessa är uppfattningen att stor del av ledare och pedagoger behöver stöd för att anpassa pedagogik och ledning för dagens barn och unga. Den statliga utredningen, SOU 2014:13, En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår från Digitaliseringskommissionen beskriver detta utförligt och föreslår ett antal åtgärder inom området. Uppgift: Bidra till informationsspridningen för att öka digital kompetens inom utbildning och skola. Lokalt ansvar: Informationsspridning av positiva saker som genomförs och pågår. Regionalt ansvar: Informationsspridning och stödjande aktiviteter i linje med strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland sker från många håll redan idag. Framtida arbetsgrupp kan främja detta efter behov. Nationellt ansvar: Skapa eller återskapa myndighetsansvar för skolutvecklingsfrågor. Tidplan: Kontinuerligt arbete. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

231 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 36 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 8. Mer jämställd utbildning och rekrytering inom IT-sektorn Det finns studier som pekar på att en mer jämställd arbetssituation behövs inom IT-sektorn. Lokalt ansvar: IT-bolagen har ett eget ansvar för att skapa intresse för att arbeta i deras bransch. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Regionalt ansvar: Informationsspridning med goda exempel från branschen, exempelvis PTS och Sogeti. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Nationellt ansvar: Arbeta för en mer jämställd utbildning och rekrytering inom ITsektorn exempelvis genom Utbildningsdepartement och Näringsdepartementet. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Tidplan: Kontinuerligt arbete. 9. Öka antalet privatpersoner med Digital kompetens Den nationella kampanjen Digidel 2013 har satt fokus på frågan om digital delaktighet, att över en miljon svenskar från 16 år och uppåt aldrig eller sällan använder Internet och samhällets digitala tjänster. Folkbibliotek, studieförbund och frivilligorganisationer som kommer i kontakt med människor utanför det formella lärandet har varit drivande i kampanjen och erbjudit olika former av grundläggande data- och internetkurser i stor omfattning, så även i vårt län. Lokalt ansvar: Arbetet för digital delaktighet behöver fortgå. Regionalt ansvar: Kultur i Väst arbetar tillsammans med Västra Götalands Bildningsförbund för att stärka bibliotekens och studieförbundens förutsättningar för detta arbete. Stödja så att Digidel-kampanjens aktiviteter kan fortsätta. Nationellt ansvar: Den nationella kampanjen Digidel lever vidare i nätverksform där Kungliga Biblioteket, Folkbildningsrådet, Sambruk och Folkbildningsförbundet utgör ledningen med ett "rullande ordförandeskap". Folkbibliotekens roll för digital kompetens har förstärkts i den nya bibliotekslagen, där det i paragraf 7 står: Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Tidplan: Fortlöpande arbete Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

232 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 37 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.5 Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Lämplig offentlig information ska finnas tillgänglig elektroniskt, vilket skapar möjligheter för privatpersoner, företag och organisationer att skapa nya innovativa tjänster av denna information. Den personliga integriteten ska garanteras och skapar därmed tillit till en öppen förvaltning som erbjuder insyn, dialog och delaktighet. Fler ska delta i värdeskapandet och samhällets samlade utvecklingsförmåga tas tillvara. Nedanstående delmål behöver nås för att åstadkomma en smartare och öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet. 1. Skapa ökad delaktighet och ökad medborgardialog 2. Öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras 3. Webbplats för nyanlända, information om Sverige på olika språk 4. Tillgängliggörande av offentlig information (öppen data) Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

233 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 38 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.6 Beskrivning av delmål för: smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet 1. Skapa ökad delaktighet och ökad medborgardialog Digital teknik ger idag goda möjligheter till ökad insyn och påverkan på offentlig verksamhet. Detta kan användas till ökad delaktighet förbättrad dialog. Uppgift: Skapa öppenhet, bjuda in oftare till dialog. Informera mer och bättre. Undersöka vilka tjänster/nyttor tycker medborgare och näringsliv är viktigast? Lokalt ansvar: Genomföra lösningar för ökad öppenhet och förbättrad dialog Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör informera och visa på vilka möjligheter som redan finns. Undersöka vilka tjänster/nyttor tycker medborgare och näringsliv är viktigast Nationellt ansvar: Att genom SKL, e-delegation, demokratiminister med flera arbetar för frågan och var förebildliga som gott exempel (webbsändningar mm). 2. Öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras Idag har många organisationer ett eller flera system och databaser för information om geografisk positionering. En gemensam Webb-GIS tjänst för att skulle kunna öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras. Uppgift: Tillgängliggöra geodata Lokalt ansvar: Använda framtagen lösning, i den mån det är lämpligt. Regionalt ansvar: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Nationellt ansvar: Via nationell geodatasamverkan publicera andra producenters geodata. Tidplan: Startade 2013 Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

234 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 39 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3. Webbplats för nyanlända, information om Sverige på olika språk Idag finns webbplats för målgruppen nyanlända med tillgänglig information som berör målgruppen. Information ges på olika språk. Uppgift: Utveckla information om Sverige till målgruppen nyanlända. Lokalt ansvar: använd tjänsten och sprid information om den. Regionalt ansvar: Länsstyrelsen i Västra Götaland ansvarar för att utveckla informationen i samarbete med kommunerna Nationellt ansvar: Samhällsinformation till nyanlända Tidplan: Utvecklas ständigt med nya funktioner och språk 4. Tillgängliggörande av offentlig information (öppen data). Kraftsamling nr 3. Den information som offentliga organisationer hanterar är ofta inlåsta i de dokumentationssystem som organisationen använder. Stor del av offentlig information kan tillgängliggöras publikt och genom detta möjliggöra för näringslivet att ta fram nya och innovativa tjänster. är plattformen som är till för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande. Målet är att portalen ska vara enkel att använda, ha tydliga licenser och villkor, ge stöd för att data kan vidare utnyttjas till innovationer samt möjliggöra delning av resurser och lösningar. Uppgift: Ta fram gemensam informationsklassningsmodell för klassificering av befintlig information och tillgängliggörande av exempelvis öppen data. Följa och informera om utvecklingen. SKL har våren 2014 lanserat ett genomarbetat förslag som skulle kunna var en väg framåt. Lokalt ansvar: Kravställa och delta i arbetet för en gemensam informationsklassningsmodell. Klassificera och hantera organisationens information Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 3: Framtida arbetsgrupp bör aktivt delta i arbetet för en gemensam informationsklassningsmodell med så stor nationell och regional utbredning som möjligt. Informationsspridning Nationellt ansvar: Föreslå en informationsklassningsmodellen som kan hanteras ändamålsenligt. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

235 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 40 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Tidplan: Klart Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

236 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 41 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.7 Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna Verksamhetsutveckling kan stödjas av IT. IT används som ett strategiskt verktyg och bidrar till att verksamheter utvecklas, kvalitetssäkras och att de samlade resurserna utnyttjas mer effektivt. Information skall gå att nås och användas enkelt av den som behöver och har rätt till informationen i verksamheten. Nedanstående delmål behöver nås för att åstadkomma högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna. 1. Löpande informera om tjänster/områden som stimulerar regional e-utveckling. 2. Öka innovation i offentliga tjänster 3. Arbeta för att minska resor och kunna verka där man bor på ett hållbart sätt 4. Utreda hur administrativt dubbelarbete kan undvikas genom digitala integrationer 5. Utreda effektiv offentlig IT-drift 6. Öka konkurrens och bredbandsutveckling i Västra Götaland Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

237 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 42 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.8 Beskrivning av delmål för: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna. 1. Löpande informera om tjänster/områden som stimulerar regional e-utveckling. Uppgift: Arrangera seminarium med befintliga tillgängliga lösningar inom ett antal områden. Ta fram förslag och lämpliga aktörer för deltagare. Lokalt ansvar: Ta del av information Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör skapa aktiviteter för att stimulera regional e-utveckling under den nationella agendans slogan IT i människans tjänst. Nationellt ansvar: Tidplan: Från hösten Öka innovation i offentliga tjänster Det ges goda exempel på innovationskraft på de verksamhetsnära Hackatons som genomförts. Ett nytt sätt att lösa befintliga verksamheters mål och syfte Uppgift: Ta fram förslag och genomför med lämpliga aktörer. Lokalt ansvar: Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör genomföra denna aktivitet. Nationellt ansvar: Tidplan: Starta våren Arbeta för att minska resor och kunna verka där man bor på ett hållbart sätt. Idag sker många möten genom att samtliga mötesdeltagare samlas i samma fysiska lokal. I många fall sker någon form av transport för att ta sig till möteslokalen. Detta Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

238 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 43 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ genomförs samtidigt som digital teknik kan ersätta det fysiska mötet med god kvalitet. Uppgift: Arbeta för att öka nyttjandet av distansmöten och skärmdelningssystem. Verka för att om restid övergår mötestid, att då kräva att mötet genomförs på distans. Utreda och ta fram gemensam standard mellan VGR, Stat och kommunerna för distansmöten. Lokalt ansvar: Genomföra distansmöten. Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör säkerställa att information om möjligheter och metoder ges och tillsammans med andra aktörer utreda gemensam standard. Nationellt ansvar: Tidplan: Start under Utreda hur administrativt dubbelarbete kan undvikas genom digitala integrationer. Kraftsamling nr 4. I offentlig verksamhet finns ett stort antal stödsystem för olika typer av dokumentation. Ett antal av dessa innehar dessutom samma information. Uppgift: Ta fram en förstudie på nuläget och vilka integrationer som skulle kunna ge störst och snabbast nytta. Lokalt ansvar: Bidra till kravställning på förstudien Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 4: Framtida arbetsgrupp bör säkerställa att utredningen genomförs och att dess förslag förmedlas och eventuellt genomförs. Nationellt ansvar: Tidplan: Utredningen genomförs under Utreda effektiv offentlig IT-drift. Kraftsamling nr 5. I Västsverige, inom offentliga organisationer hanteras och driftas i hög grad organisationers IT av den egna organisationen och på många olika fysiska platser. I Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

239 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 44 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ exempelvis Stockholmsområdet sker det i högre grad av annan part. Nationellt ges goda exempel på gemensamma lösningar. Ett annat exempel är Google som bara har några få fysiska driftscentraler i världen. Uppgift: Utreda och ta fram handlingsalternativ för effektivare IT-drift hos offentlig sektor i Västra Götaland, exempelvis genom jämförelsetal (PKI). Lokalt ansvar: Ta del av utredningen Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 5: Framtida arbetsgrupp bör säkerställa att utredningen genomförs och att dess förslag tillgängliggörs för att stimulera ett eventuellt genomförande. Nationellt ansvar: Tidplan: Utredningen bör startas under Öka konkurrens och bredbandsutveckling i Västra Götaland I dagsläget finns många mindre stadsnät som arbetar med lokala utmaningar inom bredbandsområdet. Ett gemensamt bolag för bredband i Västra Götaland kan öka försäljning i befintliga stadsnät och öka konkurrensen på marknaden. En samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna/stadsnäten i syfte att främja bredbandsutvecklingen, främja konkurrensen på infrastrukturnivå i Västra Götaland, förbättra förutsättningarna för länets näringsliv, öka intäkterna och minska kostnaderna i befintliga stadsnät och öka kvaliteten i dessa nät. Genom att saluföra svartfiber och kapacitetstjänst från ett gemensamt offentligt företag. Uppgift: Utreda och ta fram förslag på hur ett gemensamt marknadsföringsbolag skulle kunna startas. Förslag med aktieägaravtal, bolagsordning och affärsplan för fyra år är ute hos alla instanser från våren Lokalt ansvar: Delta i bolaget som aktieägare när det bildas november-december Regionalt ansvar: Gemensam regional arbetsgrupp finns med Västra Götalandsregionen och stadsnätens förening Västlänk. Bredbandsarbetsgruppen Ubit har ett ansvar är att informera och beskriva möjligheter så att så många av befintliga stadsnät och kommuner blir delägare i det nya regionnätsbolaget. Nationellt ansvar: Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

240 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 45 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Tidplan: Utredningen klar och förslag skickat ut till potentiella ägare mars-april Hur ska målen utvecklas och följas upp? Arbetet med en digital agenda är ett nytt koncept. Genom den myndighetsövergripande samerkan är det svårt att på förhand beskriva hur föreslagna aktiviter skall följa upp. Målet är att Västra Götaland skall bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För den digitala agendan tas indikatorer fram på nationell nivå. Dessa bör följas upp med ytterligare regionala. De nationella indikatorerna kommer att användas i görligaste mån för att kunna göra jämförelser. Förslagsvis tar framtida arbetsgrupp fram förslag på uppföljning, senast ett år efter antagen regional digital agenda. 5 Hur ska den digitala agendan utvecklas över tid? Den digitala utvecklingen går fort. För några få år sedan fanns inte smartphones och läsplattor exempelvis, nu ses de av många medborgare som en självklarhet. Nya digitala möjligheter bör kunna integreras i arbetet. Genom att förmedla in nya idéer till befintlig organisation, främst till framtida arbetsgrupp för den regionala digitala agendan, kan nya områden hanteras löpande. Omvärldsbevakning måste göras kontinuerligt. Förmodligen kan framtida uppföljnings- och åtgärdsplan vara en framgång för att den digitala agendan ska kunna utvecklas. Den regionala digitala agendan skall vara ett levande dokument. 6 Förvaltningsförslag för arbetets fortsättning Arbetsgruppen har tittat närmare på hur man genomför liknande uppdrag i andra delar av Sverige. Den regionala samverkan som sker politiskt mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen inom beredningsgruppen för hållbar utveckling är en mycket bra strategisk utgångspunkt. Vid ett genomförande kommer en regional partssammansatt arbetsgrupp att behövas. Förslagsvis skulle denna grupp kunna fungera i en rådgivande och eventuellt utredande funktion. Att föreslå hur man arbetar synkroniserat över länet på ett bra sätt med de föreslagna kraftsamlingarna utifrån inkomna remissvar och andra pågående projekt i länet är en viktig uppgift för den framtida förvaltningsgruppen och dess styrgrupp. Ett lämpligt namn för denna operativa grupp skulle kunna vara e- rådet/e-utvecklingsrådet. Rådgivande funktioner, likt ett e-råd, används i flera andra delar av Sverige. En referensgrupp finns redan skapad för ändamålet, den bör Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

241 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 46 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ fortsätta sitt arbete. Utifrån detta har följande förslag på organisationsstruktur tagits fram. Arbetet med den digitala agendan genomförs övergripande på europeiskt nivå. Det perspektivet kan presenteras på följande vis; På samma sätt kan man beskriva arbetet på regional nivå på följande vis; Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

242 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 47 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Den taktiska nivån kan detaljeras med följande befintliga grupper. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

243 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 48 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 7 Referenser och källförteckning Visionen Det goda livet i Västra Götaland, 2005 Strategi 2020, regional tillväxt och utvecklingsplan(rup), september 2013 Guide för effektiv regional e-utveckling, Jönköpings län/vinnova, sommaren 2013 Sveriges Digitala agenda, oktober SKL:s esamhälle strategi, Sveriges eförvaltningsstrategi, december 2012 Principer för digital samverkan, edelegationen En digital agenda i människans tjänst, Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter, Digitaliseringskommissionen, SOU 2013:31. En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår, Digitaliseringskommissionen, SOU 2014:13 Öppen data; Mina meddelanden; Mina vårdkontakter; Näringslivsstöd; Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

244 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 49 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 8 Bilagor Projektbeskrivningar. Införs allt eftersom projekt startas. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

245 ÄRENDE 11

246 Tjänsteutlåtande Datum KUN Kultursekretariatet Handläggare Birgitta Adler Telefon E-post Till Kulturnämnden Verksamhetsbidrag 2014 till Sverigefinska Riksförbundet (SFRF); distrikten Göteborg-Bohuslän och Västra Götaland. Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar 1. SFRF Göteborgs-Bohusläns och Västra Götalands distrikt beviljas för verksamhetsåret 2014 tillsammans kronor. 2. Bidraget belastar budgetposten Övrigt organisationsliv år Ärendet Sverigefinska Riksförbundet (SFRF) Göteborgs-Bohusläns och Västra Götalands distrikt ansöker om medel för verksamhetsåret Förbundets uppgift är att verka som minoritets-, intresse- och fritidsorganisation för den sverigefinska minoriteten i Västra Götalandsregionen. Distrikten har över medlemmar i 35 olika föreningar. Distrikten anordnar ledarkurser och funktionärsutbildningar samt kulturevenemang och minoritetsutbildningar. Distrikten håller på att utveckla och fördjupa samarbetet såväl i kurs-, utbildningssom kulturverksamheter för att bättre möta de utmaningar som finska språkets minoritetsställning har. Distrikten ansöker om kronor för sitt verksamhetsår erhöll distrikten ett verksamhetsbidrag på kronor för att arbeta med minoritetsspråket och med kulturverksamhet. 2012, och åren innan dess, fick Västra Götalandsdistriktet kronor. I ansökan påtalar distrikten behovet av att stärka de nationella minoriteternas ställning. Ansökan påtalar behovet av att ge bättre grundförutsättningar för detta minoritets- och utvecklingsarbete. POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg TELEFON: HEMSIDA:

247 Sida 2(2) Datum Diarienummer KUN Bedömning Kulturnämnden stödjer olika aktörer inom kultursektorn för att bedriva verksamhet utifrån kulturstrategin En mötesplats i världen. Inom organisationslivet finns det aktörer som av olika anledningar inte kan få regionalt stöd utifrån de regler som finns för bidragsfördelning. Organisationer kan ändå erhålla stöd om verksamheten är prioriterad och har regional och kulturpolitisk betydelse. Kultursekretariatet bedömer att organisationernas arbete väl stämmer överens med kulturstrategin. Medlen skall gå till verksamheter som stödjer den sverigefinska minoritetens språkliga- och kulturella utveckling. Kultursekretariatet Staffan Rydén kulturchef Birgitta Adler regionutvecklare kultur Expedieras till/kopia till SFRF Göteborgs-Bohuslän gp.piiri@spray.se SFRF Västra Götaland lgpiiri@axevalla.fhsk.se Dick Wesström Anna Karlsson

248 ÄRENDE 12

249 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Rasoul Nejadmehr Telefon: E-post: rasoul.nejadmehr@vgregion.se Till Kulturnämnden Riktlinjer för strategiområdet Vidgat deltagande, rätten att delta i kulturlivet. Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden beslutar att anta Riktlinjer för kulturnämndens strategiområde vidgat deltagande; rätten att delta i kulturlivet. 2. Kulturnämnden beslutar att kulturchefen ska rapportera hur riktlinjerna tillämpats och vilka effekter dessa har fått vid kulturnämndens sammanträden i juni och december Sammanfattning av ärendet Kulturnämnden har i En mötesplats i världen, Kulturstrategi för Västra Götaland 2012 pekat ut fem strategiska områden varav ett är vidgat deltagande. Målsättningen är att genom ett brett samarbete, aktivt och långsiktigt, motverka de diskrimineringsgrunder som försvårar eller hindrar deltagande i regionens kulturliv, verka för ett kulturliv präglat av jämlikhet, jämställdhet och interkulturell dialog, göra särskilda insatser för barn och unga och livslångt lärande/skapande samt låta kultursatsningar vara en del av utbildnings- och bildningsarbetet och därmed stärka demokratin. För att arbetet med vidgat deltagande ska kunna ske effektivt och samordnat och på bästa sätt bidra till invånarnas deltagande i regionens kulturliv har kultursekretariatet arbetat fram ett förslag till riktlinjer för kulturnämndens strategiområde vidgat deltagande; rätten att delta i kulturlivet. I förslaget till riktlinjer anges sex insatsområden som vart och ett erbjuder praktiska ingångar till regional kulturutveckling. Riktlinjerna ska vara vägledande när kulturnämnden beslutar om och följer upp insatser inom strategiområdet vidgat deltagande. Strategiområdet och därmed riktlinjerna ska tillämpas generellt för kulturnämndens verksamhet inom t ex långsiktiga uppdrag, kulturstrategiska uppdrag och utvecklingsmedel och inte endast för de särskilda budgetmedel som kulturnämnden har anvisat. Det betyder att de ska vara vägledande för kultursekretariatet vid framtagande av uppdrag, bedömning av ansökningar och projekt mm samt vid uppföljning av dessa. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

250 Datum Diarienummer KUN (2) Beredning I maj 2010 antog kulturnämnden en handlingsplan för mänskliga rättigheter Handlingsplanen gav nämnden ett verktyg för ett systematiskt arbete för att främja mänskliga rättigheter. Handlingsplanen förlängdes med ett år och utvärderades Kulturnämnden beslutade i december samma år att ge kulturchefen i uppdrag att under 2014 ta fram en strategi för att vidga deltagandet i kulturlivet. Denna strategi föreslås istället bli Riktlinjer för strategiområdet vidgat deltagande; rätten att delta i kulturlivet analogt med att kulturnämnden våren 2014 antog Riktlinjer för att öka internationaliseringen. Riktlinjerna ska ses som en precisering av hur arbetet med kulturstrategin - En mötesplats i världen ska bedrivas. Denna strategi fanns inte när motionen om en handlingsplan för mänskliga rättigheter antogs av regionfullmäktige I arbetet med riktlinjerna har de slutsatser som presenterats i uppföljningen och utvärderingen av handlingsplanen för mänskliga rättigheter tagits till vara. Utvärderingen visade att ett rättighetsperspektiv inte integrerats i kultursekretariatets arbete i enlighet med handlingsplanens intentioner. För att riktlinjerna ska spela en sådan roll har kultursekretariatet i sin helhet varit engagerat i arbetet. Vidare har riktlinjerna relaterats till relevanta styrdokument på internationell, nationell och regional nivå såsom FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, nationella kulturpolitiska mål, strategin för tillväxt och utveckling VG 2020 och strategin för jämställdhetsintegrering inklusive en ny policy för mänskliga rättigheter som parallellt tas fram av kommittén för rättighetsfrågor. Genom att förena perspektiv från mänskliga rättigheter och vidgat deltagande erbjuder riktlinjerna ett integrerat och praktiskt orienterat förhållningssätt till utmaningen att skapa genuin delaktighet för alla invånare. Processen med att ta fram riktlinjerna har skett i bred samverkan, vilket stämmer väl överens med utvärderingens rekommendationer. Inom ramen för kulturchefsträffen 2012 (Kulturforum 2012) diskuterades utgångspunkter för arbetet med vidgat deltagande med kulturnämndens uppdragstagare. Samma material presenterades även för kulturnämnden Kultursekretariatet arrangerade 2013 konferensen Tänk om I som ett öppet forum för samtal och inspiration gällande vidgat deltagande diskuterades ett första utkast till riktlinjer inom ramen för ett dialogmöte med kulturnämndens långsiktiga uppdragstagare inför den nya uppdragsperioden Förutom idéer och insikter från dessa diskussioner har aktörer och sakkunniga i mänskliga rättigheter och vidgat deltagande rådfrågats. Paul Lappalainen, Senior expert/rådgivare hos Diskrimineringsombudsmannen (DO), Annika Ottosson, kanslichef, Kommittén för rättighetsfrågor, Eva Mark, fil. doktor och jämställdhetsexpert, Hans Abrahamsson, docent och forskare i medborgardialog, Agneta Virén, f.d. rektor, Kvinnofolkhögskolan och Birgitta Englin, ordförande för statens jämställdhetsutredning inom scenkonsten m fl. har granskat riktlinjerna och bidragit med värdefulla synpunkter. Staffan Rydén Kulturchef Rasoul Nejadmehr Beslutet skickas till Diariet

251 RIKTLINJER FÖR STRATEGIOMRÅDET VIDGAT DELTAGANDE; RÄTTEN ATT DELTA I KULTURLIVET INLEDNING I vår tid är kultur en del av ett välfärdssystem som ställer allt högre krav på brett deltagande i kulturlivet. Genom att förena perspektiv från mänskliga rättigheter och vidgat deltagande ska riktlinjerna ge kulturnämnden ett handfast verktyg för att förbättra villkoren för alla invånares delaktighet i Västra Götalands kulturverksamheter. Riktlinjerna ska skapa förutsättningar för att gå till konkret handling; från att nå alla invånare till att även angå alla invånare och göra kultur till en angelägenhet för alla. Riktlinjerna ska vara vägledande när kulturnämnden beslutar om och följer upp insatser inom strategiområdet vidgat deltagande. Strategiområdet och därmed riktlinjerna tillämpas generellt för kulturnämndens verksamhet inom t ex långsiktiga uppdrag, kulturstrategiska uppdrag och utvecklingsmedel och inte endast för de särskilda budgetmedel som kulturnämnden har anvisat. Det betyder att de ska vara vägledande för kultursekretariatet vid bedömning av alla ansökningar, uppdrag, projekt mm samt vid uppföljning av dessa. DEFINITION Vidgat deltagande är ett strategiområde i Västra Götalandsregionens kulturstrategi En mötesplats i världen. Det syftar till att engagera invånarna i offentligt finansierade kulturverksamheter inte bara i egenskap av besökare, utan som aktiva deltagare. Det handlar om människors deltagande i kulturlivet som en rättighet oavsett bakgrund, kön, klass, etnicitet, religion, ålder, funktion eller sexuell orientering. Vidgat deltagande innebär därmed att aktivt verka för jämlikhet och jämställdhet samt att motverka diskriminering och rasism. Jämställdhet definieras som jämlikhet mellan könen. Jämlikhet omfattar även andra diskrimineringsgrunder såsom etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och klass. I fortsättningen används därför begreppet jämlikhet som ett sätt att omfatta alla dessa. Vidgat deltagande handlar om att gå från tillgänglighet till delaktighet; från utbud till invånarnas efterfråga. Det handlar med andra ord inte längre om att marknadsföra färdigproducerade program, utan om förändringsprocesser och dialog med invånarna som ska leda till ökad jämlikhet och jämställdhet vad gäller invånarnas eget skapande och kulturintresse. Det räcker då inte med att öppna dörrarna till institutionerna, införa fri entré eller att funktionsanpassa lokalerna: man måste framför allt övervinna mentala barriärer och diskriminerande normer. SYFTE Samhället vilar ytterst på kultur dvs. människans förmåga att skapa förutsättningar för att utveckla sig själv och sin livsmiljö. Vi både skapar själva och tar del av andras kreativitet. Människor kan förverkliga sina kreativa förmågor när deras grundläggande mänskliga rättigheter är tillförsäkrade. Det räcker inte med att erkänna rätten till kultur på ett retoriskt plan och som en ren möjlighet kulturpolitiken ska erbjuda människor reella möjligheter till deltagande; dvs. kulturell bildning, förmågan att förstå och tolka kultur samt förmågan att ge uttryck för sin egen kreativitet. 1

252 Vidgat deltagande kräver: God kunskap och insikt om invånarnas intressen och kreativa förmågor Organisationsformer som bidrar till öppen dialog för att genomföra relevanta och inkluderande kulturverksamheter Kvalitativa och kvantitativa mätmetoder som mäter och visar på de effekter som kultur har på individen och på samhället UTGÅNGSPUNKTER Sverige har godkänt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och alla offentliga verksamheter har därmed ansvar för att tillämpa den. Deklarationen slår fast att: Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv ( 27. 1) FN:s konvention om barnens rättigheter slår fast barnens rättighet att delta i kulturlivet ( 31) Sveriges grundlag förpliktigar alla som utövar någon form av offentlig uppgift att i sina relationer med invånarna utgå från saklighet, opartiskhet och likhet inför lagen (regeringsformen 1 kap. 9 ) Nationella kulturpolitiska mål talar om kulturpolitikens uppdrag att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor Västra Götalandsregionens vision Det goda livet har som mål ett gott liv för alla Västra Götalandsregionens kulturstrategi En mötesplats i världen talar om uppdragstagarnas ansvar att aktivt och långsiktigt motverka diskriminering i kulturlivet samt att kulturpolitiken ska samarbeta över sektoriella gränser Västra Götalandsregionens utvecklingsstrategi VG2020 talar om en region för alla Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter, där man slår fast att Västra Götalandsregionen ska erbjuda individer, grupper, organisationer och föreningar delaktighet och medbestämmande i frågor som berör den egna situationen Länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering: Jämställt Västra Götaland ANSVAR OCH GENOMFÖRANDE Kulturchefen ansvarar för att efterleva riktlinjerna för vidgat deltagande. Riktlinjerna efterlevs genom uppdrag till utförare som beslutas av kulturnämnden. RÄTTIGHETSBASERADE ARBETSMETODER Utifrån dessa utgångspunkter handlar vidgat deltagande om delaktighet i kulturlivet som en rättighet. Det blir därför angeläget att kulturverksamheter i sitt arbete med vidgat deltagande utgår från rättighetsbaserade arbetsmetoder där invånaren är rättighetsbärare. De offentligt finansierade kulturverksamheterna blir då skyldighetsbärare och ska aktivt arbeta för att individens rätt att delta i kulturlivet respekteras och förverkligas. 2

253 Rättighetsbaserat arbete innebär delaktighet för alla som berörs av kulturverksamheterna. I ett rättighetsbaserat arbetssätt är alla aktörer ständigt vaksamma att ingen person eller grupp diskrimineras och att inga rättigheter kränks. Mångfald, aktiv inkludering, förändring och förnyelse blir då nyckelbegrepp för att fånga alla invånares behov och intresse av kultur. Eftersom tillgång till makt och resurser är avgörande för deltagande i kulturlivet genomsyras samtliga insatsområden också av ett maktperspektiv. Vinsterna med rättighetsbaserade arbetsmetoder och vidgat deltagande: Invånarnas delaktighet i och inflytande på kulturlivet ökar Maktstrukturer som ger upphov till diskriminering synliggörs och kan motverkas Ansvarsfrågan synliggörs Den enskilda invånares position i kulturlivet stärks SEX INSATSOMRÅDEN, SEX FÖRHÅLLNINGSSÄTT 1. Vidgat deltagande; att aktivt motverka diskriminering - ett maktperspektiv Kulturlivet liksom samhället i övrigt är präglat av konkurrens om tillgång till resurser samtidigt som det finns maktordningar som gynnar vissa grupper och individer och missgynnar andra. Det finns med andra ord diskrimineringsgrunder som begränsar människors deltagande i kulturlivet. Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad än en annan person i en liknande situation. I 1 kap. 4 Diskrimineringslagen slås fast att med diskriminering i lagen avses direkt diskriminering (någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan), indirekt diskriminering (någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt), trakasserier (ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna), sexuella trakasserier (ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet) och instruktioner att diskriminera (order eller instruktioner att diskriminera någon). Individer och samhällsgrupper diskrimineras och deras möjlighet till makt och inflytande begränsas av många olika skäl. Det finns dock diskrimineringsgrunder där risken för diskriminering är stor trädde den sammanhållna diskrimineringslagen i kraft som utgår från sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Samma individ kan diskrimineras på olika grunder i olika sammanhang. Dessutom kan samspelet mellan t ex. etnicitet och kön leda till diskriminering, s.k. intersektionalitet. De olika identiteterna och grupptillhörigheterna är föränderliga och kontextbundna. Det ska därför vara upp till individen att i olika sammanhang själv välja just den tillhörighet man vill identifieras med. Diskriminering sker på olika nivåer. Strukturell diskriminering handlar om maktstrukturer som rangordnar människor i olika kategorier av över- och underordning. Institutionell diskriminering syftar till diskriminering inom organisationer och arbetsplatser. Individuell diskriminering avser enskilda individers diskriminerande attityder och värderingar som omvandlas till handlingar. Det 3

254 är därför viktigt att offentligt finansierade kulturverksamheter från början tar hänsyn till diskriminerande normer på struktur-organisations- och individnivå. Diskriminering motverkas bäst genom delaktighet och öppenhet för deltagarnas värderingar, åsikter, intressen och behov. Förutom vinsterna med större deltagande, kommer olikheter att vara utvecklande för individer, institutioner och för samhället i sin helhet. Jämlikt deltagande skapar allmänna värden som leder till ett socialt hållbart samhälle. Detta ger i sin tur legitimitet för kulturverksamheter. Språket har en central funktion när det gäller att generera och vidmakthålla ojämlika maktförhållanden. En analys av organisationens språkbruk, där man kartlägger hur ojämlika maktförhållanden uppstår i språket och upprätthålls genom upprepning i vardagliga rutiner är en viktig del av varje förändringsarbete. Att vidga deltagandet genom att aktivt motverka diskrimineringen En tydlig, engagerad och kunskapsbaserad ledning mot diskriminering Tydliga uppdrag, kompetensutveckling och förebyggande åtgärder mot diskriminering Praktiska handlingar och förhållningssätt inriktade på att ändra diskriminerande värderingar, normer, beteenden och attityder Uppmärksamhet riktad mot språkets normerande effekter Rättighetsbaserade arbetsmetoder Samverkan med civilsamhället Regelbunden analys, uppföljning och utvärdering 2. VIDGAT DELTAGANDE: ATT ARBETA FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING - ETT INTERSEKTIONELLT PERSPEKTIV Kulturlivet präglas av ojämlikt maktförhållande mellan kvinnor och män. Detta visar sig tydligast när det gäller allas deltagande på lika villkor. Genom att inta ledande positioner står män idag oftast för produktion av kultur, medan det är övervägande kvinnor när det gäller konsumtion av kultur. Det krävs därför insatser för att skapa jämlika förutsättningar för kvinnor och män att delta i och forma kulturlivet. Jämställdhetsintegrering Sveriges regering har sedan tidigt 1990-tal jämställdhetsintegrering som strategi för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Man utgår från Europarådets definition av jämställdhetsintegrering som innebär en (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Jämställdhetsstrategin Jämställt Västra Götaland fungerar som en plattform för jämställdhetsintegrering i Västra Götalandsregionen. Med jämställdhetsintegrering menas dels att jämställdhet ska integreras i det ordinarie arbetet, dels att förslag, genomföranden och utvärdering analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa likvärdig service, resurstilldelning och inflytande. 4

255 Intersektionalitet som analysmetod Jämställdhetsintegrering är ett arbete riktat mot jämlikhet mellan könen. En utmaning är att koordinera insatser utifrån jämlikhet och jämställdhet så att olika deltagandemål inte kommer i konflikt med varandra. Ett beprövat verktyg för detta ändamål är intersektionalitet. Termen kommer från engelskan intersection som betyder korsning eller skärningspunkt och innebär att diskrimineringsgrunder kan korsa och förstärka varandra. Utgångspunkten är att människor har många sociala roller och därmed många överlappande identiteter. Kulturverksamheter måste därför analysera diskriminering mot bakgrund av att tillhörigheter baserade på kön, klass, sexualitet, ålder med mera kan försvaga eller förstärka individens delaktighet i kulturlivet. På samma sätt kan man visa effekten av samspelet mellan olika policys för att motverka olika diskrimineringsgrunder. Policys för jämlikhet och jämställdhet kan korsa och förstärka varandra. I praktiken innebär detta att man genom öppenhet för frågans komplexitet och med intersektionalitet som verktyg kan få ett samlat grepp om diskriminering och bristande jämställdhet. Med detta som utgångspunkt kan man bredda, fördjupa och diversifiera deltagande i kulturlivet. För ett framgångsrikt jämställdhets- och jämlikhetsarbete kan man kombinera intersektionell analys av maktförhållanden med ett normkritiskt förhållningssätt, där man motverkar diskriminering genom att rikta uppmärksamhet mot det som ses som normalt istället för att fokusera på det som betraktas avvikande. Att vidga deltagande genom att arbeta för jämställdhetsintegrering Utgå från principen om en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män Särskild uppmärksamhet riktad mot kvinnors möjlighet att själva skapa och ta del av andra kvinnors skapande Öka kunskapen om hur kvinnor faktiskt deltar i kulturaktiviteter Fokusera på skärningspunkter och samverkande maktstrukturer som är avgörande för människors deltagande i kulturlivet istället för på isolerade identiteter Utgå från att diskriminering och erkännande av identiteter är avgörande för människors självbild Kompetensutveckla om intersektionella och normkritiska analysmetoder och arbetssätt Analysera och utvärdera hur policys kan samverka för att motverka diskriminering 5

256 3. VIDGAT DELTAGANDE: ATT ARBETA FÖR JÄMLIKHET- ETT INTERKULTURELLT PERSPEKTIV Enligt SCB är 15 % av Sveriges befolkning utrikesfödda, 20 % har utländsk bakgrund och vart femte barn i Sverige har utländsk bakgrund (antingen själva födda utomlands eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar). Den offentligt finansierade kulturen ska ta hänsyn till dessa människors kulturvanor, språkliga och kulturella intressen samt deras rätt att delta i samhällets kulturliv på sina egna villkor. Vidgat deltagande innebär öppenhet för nya kulturella uttryck och för kreativa kulturmöten och motverkar den hegemoniska kulturens dominans. Det innebär också ett skifte från snävt fokus på olika kulturers särintresse till allmänna intressen och värden som gynnar samhället i sin helhet. Utgångspunkten blir då interkulturalitet och interkulturell dialog istället för mångkulturalism. Med mångkulturalism som bas lever människor åtskilda, sida vid sida med andra kulturer, men utan större samröre. Ett interkulturellt samhälle bygger tvärtemot på gränsöverskridande kulturmöten, på samverkan och mellanmänsklig interaktion mellan olika etniciteter där man lär av varandra, påverkar, påverkas och gradvis omformar sin egen föreställningsvärld och identitet. Interkulturell dialog som analysmetod Interkulturell dialog handlar om kommunikation och förståelse mellan människor i ett samhälle präglat av kulturell mångfald. Det är en metod för att motverka diskriminering av minoriteter, etnocentrism, rasism och för att uppnå jämlikhet och social sammanhållning. UNESCO ser interkulturell dialog som jämlikt utbyte och dialog mellan civilisationer, kulturer och folk, baserad på ömsesidig förståelse och respekt. Man betonar att alla kulturers jämlika ställning är en viktig förutsättning för social sammanhållning, försoning mellan folk och fred mellan nationer. Enligt Europarådet ska interkulturell dialog genomsyra samhällen på alla nivåer. Man ser interkulturell dialog som ett öppet och respektfullt utbyte av åsikter mellan individer, grupper med olika etnisk, kulturell, religiös och språklig bakgrund samt kulturarv baserat på ömsesidig förståelse och respekt. Interkulturell dialog ska prägla det europeiska samfundet på alla planinom samhällen, mellan europeiska nationer och mellan Europa och resten av världen. Denna princip ska vara vägledande i regionens internationella samarbete. Mänskliga rättigheter är grunden för interkulturell dialog. Interkulturell dialog visar att kultur i vår tid är transnationell, dvs. den är präglad av rörelser över nationella gränser. Kulturer möts och påverkar varandra i vardagen samtidigt som olikheter blir allt tydligare både inom samhällsgrupper och mellan kulturer. Kulturell tillhörighet blir allt mer mångtydig och komplicerad. Människor behöver skapa balans mellan sina olika identiteter. Med en enda kultur som referensram är det svårt för individen att orientera sig i samhället och uppnå fullt erkännande. Hon behöver korsa kulturella gränser och skapa dialog mellan de olika tillhörigheterna vare sig hon tillhör en minoritet eller majoriteten. Med detta synsätt korsar och berikar interkulturell dialog och intersektionalitet varandra ömsesidigt. Interkulturell dialog sker i sammanhang präglade av makt och maktlöshet. Utan rätt kunskap och redskap kan interkulturell dialog leda till att de mest högljudda grupperna tar plats på 6

257 bekostnad av de grupper som inte har något utvecklat språk för att föra sin talan. Man måste därför förstärka förutsättningarna för delaktighet på individ- och gruppnivå istället för att utgå från etablerade representationsstrukturer. Att vidga deltagande genom att arbeta för jämlikhet En dynamisk och öppen syn på kulturer och grupptillhörigheter Kulturell mångfald på struktur- och verksamhetsnivå Arenor för interkulturell dialog Engagerad och kunskapsbaserad ledning En långsiktig plan för interkulturell kompetens Särskild uppmärksamhet på sambandet mellan interkulturell dialog och internationellt samarbete Särskild uppmärksamhet riktad mot lika möjligheter för människor med olika etnicitet och kulturell bakgrund att själva skapa och ta del av andras skapande Särskild uppmärksamhet riktad mot marginaliserade gruppers erfarenheter av ett liv i marginalen; grupper som pga. etnicitet, hudfärg eller kulturell bakgrund utsätts för diskriminering Fakta om och analys av hur människor med olika etnicitet och kulturell bakgrund faktiskt deltar i kulturaktiviteter 4. VIDGAT DELTAGANDE: ATT ARBETA MED NATIONELLA MINORITETER- ETT HISTORISKT PERSPEKTIV Vår tid kallas ibland för minoriteternas tid. Bland andra hävdar nationella minoriteter sin rätt till kultur. Interkulturell dialog banar väg för minoritetskulturer att delta i offentligheten på jämlik basis. Vidgat deltagande bidrar då till flerstämmighet i kulturlivet och motverkar likformighet och homogenitet. Detta skapar en kraftkälla som motverkar kulturell hegemoni. Enligt svensk lag har de nationella minoriteterna särskild status. Den vilar på ett beslut som Riksdagen fattade 1999 om ett erkännande av fem nationella minoriteter och deras språk samt om en minoritetspolitik. Riksdagen beslutade även att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. De fem erkända nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Till skillnad från migranter och flyktingar har de nationella minoritetsgrupperna befolkat Sverige under lång tid. De utgör grupper med en uttalad samhörighet och egen kulturell och språklig tillhörighet. För deras del handlar det inte om integration. Snarare vill man värna om sin identitet och sitt språk. Följaktligen handlar minoritetspolitiken om att stärka skyddet av de nationella minoriteternas kultur och språk. Mänskliga rättigheter ska rama in arbetet med nationella minoriteter. Historisk-genealogisk analysmetod kan med fördel användas när det gäller att integrera aktiviteter med bäring på skydd av nationella minoriteters kultur och språk. Denna metod kartlägger och analyserar historiska händelser som lett till och vidmakthåller dagens ojämlika maktförhållanden i syfte att frigöra människor från deras negativa konsekvenser. 7

258 Det svenska teckenspråket har inte erkänts som officiellt minoritetsspråk. Det är dock ett eget språk som använts länge i Sverige och jämställs därför ofta med de fem minoritetsspråken. Vidga deltagandet genom att arbeta de nationella minoriteterna Öka kunskapen om de nationella minoriteterna rättigheter Utveckla särskilda former för att öka nationella minoriteters inflytande, deltagande och egenmakt Motverka diskriminering av de nationella minoriteterna Vidta åtgärder för att skydda och främja minoritetsspråken samt det svenska teckenspråket Verka för att bevara och utveckla de nationella minoriteternas kulturer Utgå från Europarådets minoritetskonventioner 5. VIDGAT DELTAGANDE: ATT ARBETA MED BARN OCH UNGA ETT SKAPANDEPERSPEKTIV I Sverige finns närmare 2 miljoner barn. 20 % av Västra Götalands befolkning är barn. På senare tid har man uppmärksammat barnens utsatta situation och försöker förstärka barnens ställning i kulturlivet. Regionens kulturstrategi har därför barn och ungdomskultur som ett prioriterat insatsområde. Barn och ungas rätt till kultur handlar inte bara om att bruka kultur, utan om att delta, utveckla sina skapande förmågor och göra kvalificerade val. Barnen ska därför bli rustade för att delta i kulturlivet. En deltagandekultur kräver kulturell eller estetisk bildning; förmåga att bedöma och uppskatta kultur i såväl vardagen som vid specifika kulturbesök, något som medför effekter som i längden gynnar samhället i sin helhet. Barnen behöver också interkulturell bildning för att orientera sig i dagens samhälle och för förståelse över kulturella gränser. Tidiga kulturbesök spelar en viktig roll för att utvidga deltagarkultur och intresset för kulturverksamheter. De är en del av socialiseringsprocessen; en process av bekantskap med kulturens fysiska rum och sociala traditioner. De ger mental stimulans som kan förstärkas genom upprepning. När sådana relationer en gång etablerats kommer de att fortsätta i generationer. Satsning på tidiga åldra är därför avgörande om man vill komma till rätta med bristande deltagande i kulturlivet och social snedrekrytering till den högre utbildningen. När det gäller barnens rätt att delta i kulturlivet behöver kulturverksamheter ett skifte från ett snävt fokus på utbud till lärande och på barnets eget skapande och på hur man kan skapa ett närmare samspel dem emellan. Lärandeperspektivet är främst inriktat på barnets intresse, behov och kompetens: hur barn och unga kan kommunicera med en föreställning eller ett verk och hur de kan stimuleras i sitt eget skapande. Man kan ha olika utgångspunkter när det gäller kulturens roll i skolan: en kognitiv kopplad till hur kultur underlättar inlärning av andra skolämnen eller en estetisk, relaterad till barnets estetiska bildning och förmåga att uppskatta kultur och ge uttryck för sina skapande förmågor. En tredje kan handla om generellt lärande, en metod som fokuserar på de effekter möten med kultur får på barnen. Detta förhållningssätt handlar om bildning och lärande i ett samhälleligt perspektiv. Bildning innebär 8

259 att utveckla barnens skapande förmågor och fostra deras förmåga till kritiskt tänkande snarare än enkel introduktion till den hegemoniska kulturen. Detta får betydelse mot bakgrund av det rådande utbildningssystemets snäva fokus på nyttiga fakta och anställbarhet. Kulturens pedagogiska uppdrag är relaterat till värden som samhället uppnår som resultat av att barn och ungas inlärningsförmåga utvecklas. Det handlar således om kulturens individuella och sociala effekter. Att vidga deltagandet genom att arbeta med barn och unga: Arbeta systematiskt med att främja barn och ungas rätt att delta i kulturlivet Erbjud barn och ungas möjlighet att själva skapa och ta del av andra barn och ungas skapande Erbjud barn och unga arenor för deltagande när beslut fattas om kulturverksamheter för barn och unga Kompetensutveckla pedagoger för att ge stöd till unga besökare Se kulturbesöken i ljuset av deras samlade effekter på barn och unga Se verksamheten som en lärandemiljö som gör skillnad för barnets skapande 6. VIDGAT DELTAGANDE: ATT ARBETA MED CIVILSAMHÄLLET- ETT DEMOKRATIPERSPEKTIV Kulturstrategin betonar vikten av civilsamhället för vidgat deltagande. Uppfattningarna om civilsamhället går isär. Man är dock överens om att civilsamhället är en arena mellan det offentliga och det privata. Regeringspropositionen 2009/10:55 delar till stor del denna uppfattning: det civila samhället [är] en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom det civila samhället verkar bl.a. ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser, men även nätverk, rörelser och vissa ekonomiska föreningar, såsom nykooperativ och sociala företag. Med sin variationsrikedom av verksamhets- och organisationsformer kan civilsamhället främja deltagande i kulturlivet på områden dit etablerade kulturinstitutioner och marknadskrafter inte når. Civilsamhället är med andra ord en arena där marginaliserade samhällsgrupper kan utveckla förmågan att delta i kulturverksamheter. Det bidrar därmed till demokratiutveckling och demokratisering av kulturlivet. Egenmakt (empowerment) är en metod för arbete med civilsamhället. Metoden går ut på att alla människor är kapabla att definiera sina egna problem och utveckla strategier för att lösa dem och därmed ta makt över sina liv. För kulturlivets del handlar det om att skapa förutsättningar som stärker individens möjlighet till deltagande och till eget skapande. Att vidga deltagande genom att arbeta med civilsamhället: Öka civilsamhällets tillgång till resurser som ett led i att främja eget skapande och förmåga till delaktighet i kulturlivet Öka kunskapen om civilsamhällets bidrag som opinionsbildare och röstbärare Bygg infrastruktur för samarbete civilsamhälle kulturinstitutioner 9

260 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Mari Nilsson Telefon: E-post: Till kulturnämnden En ny strategi för att vidga deltagandet i kulturlivet utifrån lärdomar av kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden noterar rapporten om uppföljning och lärdomar av kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter Kulturchefen får i uppdrag att under 2014 ta fram en strategi för att vidga deltagandet i kulturlivet, i enlighet med kulturnämndens detaljbudget Kulturchefen ska följa de rekommendationer som presenteras i rapporten i det fortsatta arbetet. 3. Kulturnämndens syfte med strategin är att fortsätta det systematiska arbetet för att nå det långsiktiga målet om att kulturlivet ska vara tillgängligt för alla. Att främja mänskliga rättigheter är en förutsättning för arbetet. Perspektiven om tillgänglighet, jämställdhet och interkulturell dialog ska vara centrala i de mål och aktiviteter som kulturchefen formulerar i strategin. 4. Kulturchefen ska ta fram strategin i bred samverkan med en rad aktörer. Särskilt viktigt är samverkan med kommittén för rättighetsfrågor och dess kansli. Pågående process med att etablera ett partnerskap för interkulturell dialog, i enlighet med ett särskilt utvecklingsområde kulturplanen, ska integreras i processen. 5. Kulturchefen ska följa upp strategin årligen och utvärdering sker efter tre år. Kulturnämnden ska få information om uppföljningarna och utvärderingen och vid behov revidera strategin. 6. Kulturchefen får i uppdrag att senast i juni 2014 presentera ett förslag till strategi för att vidga deltagandet i kulturlivet. Kulturnämnden ges möjlighet att diskutera förslaget och efter kompletteringar ska kulturnämnden besluta om strategin i september Sammanfattning av ärendet Kulturnämnden beslutade , 55 om en handlingsplan för mänskliga rättigheter och förlängde den ett år vid mötet , 124. Syftet med handlingsplanen var att kulturnämnden och sekretariatet skulle få ett verktyg för ett systematiskt arbete som främjar mänskliga rättigheter. Bakgrunden till beslutet var en tydlig nationell och regional inriktning mot ett mer integrerat arbetssätt som främjar mänskliga rättigheter. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: regionenshus.vanersborg@vgregion.se

261 Datum Diarienummer (2) Kultursekretariatet har under hösten 2013 följt upp och utvärderat handlingsplanen för mänskliga rättigheter , se rapporten i sin helhet i bilaga 4. Uppföljningen av handlingsplanen berör även kulturnämndens beslut från , 57 om åtgärder för ökad jämställdhet. Rapporten visar att det finns mycket att lära av resultaten av handlingsplanen för mänskliga rättigheter Handlingsplanen har lyckats väl i den bemärkelsen att samtliga aktiviteter har blivit utförda eller påbörjats under perioden. Däremot har inte ett rättighetsperspektiv integrerats i kultursekretariatets arbete i enlighet med handlingsplanens intentioner. Detta visar på vikten av att få ett ökat lärande om resultat och effekter genom uppföljning och utvärdering. I rapporten presenteras sju rekommendationer inför det fortsatta arbetet med att ta fram en strategi för vidgat deltagande i kulturlivet, i enlighet med kulturnämndens detaljbudget 2014: 1. Engagemang från ledningen är betydelsefullt. 2. Målen i strategin bör relateras till relevanta styrdokument såsom Västra Götaland 2020, kulturstrategi och kulturplan. 3. Målen och aktiviteterna i strategin bör relateras till kultursekretariatets organisation och det bör framgå vem som är ansvarig. 4. Processen med att ta fram en strategi bör ske i bred samverkan. 5. Aktiviteterna i strategin bör vara specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidsatta. 6. Strategin bör följas upp och revideras årligen. 7. Strategin bör utvärderas efter tre år. Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Mari Nilsson Utredare Bilaga 1. Kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter Bilaga 3: Uppföljning av kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter Bilaga 4: Uppföljning och lärdomar av kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter Skickas till Diariet: regionenshus.vanersborg@vgregion.se Rättighetskommittén och dess kansli: rattighet.kansli@vgregion.se

262 Kulturnämndens handlingsplan för Handlingsplan för mänskliga rättigheter mänskliga rättigheter Antagen av kulturnämnden , 55 och förlängdes , 124 1

263 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING SYFTE OCH ÖVERGRIPANDE MÅL HANDLINGSPLANENS GENOMFÖRANDE UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING JÄMSTÄLLDHET INLEDNING UPPDRAG DET FRIA KULTURLIVET HANDLINGSPROGRAM INFORMATION MÅNGFALD INLEDNING... Kulturnämndens UPPDRAG DET FRIA KULTURLIVET HANDLINGSPROGRAM Jämställdhets- och 3.5 INTERNATIONELLT SAMARBETE INFORMATION TILLGÄNGLIGHET mångfaldsplan INLEDNING UPPDRAG DET FRIA KULTURLIVET HANDLINGSPROGRAM INFORMATION BILAGOR BILAGA 1: LÄS- OCH LÄNKTIPS BILAGA 2: ORDLISTA BILAGA 3: UPPFÖLJNING AV KULTURNÄMNDENS HANDLINGSPLAN FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER BILAGA 4: UPPFÖLJNING OCH LÄRDOMAR AV KULTURNÄMNDENS HANDLINGSPLAN FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

264 Bilden på framsidan föreställer utgrävning av boplats på Lödöse museum. Fotograferat av Göran Assner

265 1. INLEDNING Alla människor har lika värde. Det handlar om att alla människor ska ha lika rättigheter och möjligheter. Detta innebär ett arbete för mänskliga rättigheter och mot diskriminering. Grunden för denna handlingsplan finns i FN:s allmänna förklaring och konventioner om de mänskliga rättigheterna, diskrimineringslagen och Västra Götalandsregionens styrdokument inom området antog FN:s generalförsamling den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. I deklarationens första artikel uttrycks den grundläggande principen att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De mänskliga rättigheterna är universella och tillkommer alla människor, utan åtskillnad, enbart av den anledningen att vi är människor. FN har senare även tagit fram bindande konventioner som behandlar mänskliga rättigheter. Exempelvis antogs 1966 både konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Andra konventioner behandlar barnens rättigheter, avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och alla former av rasdiskriminering. Slutligen antogs 2006 en ny konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Regeringskansliet 2007: Mänskliga rättigheter En introduktion). En viktig del i arbetet med att skydda mänskliga rättigheter är att motverka diskriminering trädde en ny diskrimineringslag i kraft och ändamålet fastställs i första paragrafen: motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (SFS 2008:567, 1 ) Arbetet med att främja de mänskliga rättigheterna i Västra Götalandsregionen och Västra Götaland handlar bland annat om att respektera, skydda, uppfylla och övervaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter. I Västra Götalandsregionen kommer från 2011 den nya kommittén för rättighetsfrågor bland annat att stödja utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter (Förslag till detaljutformning av Västra Götalandsregionens politiska organisation från 2011, sidan 14 f, godkänt av regionfullmäktige , 49 ). Västra Götalandsregionens kulturpolitik förhåller sig till två övergripande styrdokument; Vision Västra Götaland - det goda livet och Kulturvision Västra Götaland. I visionen om det goda livet har alla medborgare kulturen som kraftkälla och stimulans och deltar aktivt i kulturlivet. Kultur med kvalitet och bredd blomstrar i hela regionen och är en öppen dörr till världen. Jämställdhet och integration två av fyra horisontella perspektiv i visionen och könsoch mångfaldsperspektivet har ett brett genomslag i kulturen. I den regionala kulturvisionen förs den övergripande strategin vidare och appliceras på kulturområdet. Västra Götalandsregionen har även jämställdhets- och mångfaldspolicy, som anger mål och aktiva åtgärder i rollen som arbetsgivare. 4

266 1.1 Syfte och övergripande mål Syftet med följande handlingsplan är att kulturnämnden ska ta ett samlat grepp och systematiskt arbeta för det långsiktiga målet att mänskliga rättigheter respekteras inom kulturlivet i Västra Götaland. Detta innebär att alla ska ha lika möjligheter att ta del av kulturutbudet samt att medverka och delta i kulturlivet på lika villkor i Västra Götaland. Handlingsplanen är alltså ett verktyg för att uppnå detta mål. Kulturnämnden har valt att ha ett intersektionellt perspektiv i handlingsplanen. Intersektionalitet innebär att olika diskrimineringsgrunder samverkar och i vissa fall förstärker varandra. Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om identitetskategorier som kön/genus, funktionsduglighet och etnicitet. Det är således viktigt att i jämställdhetsavsnittet ta mångfalds- och tillgänglighetsaspekter i beaktande och att inkludera ett jämställdhets- och genusperspektiv i avsnitten om mångfald och tillgänglighet. Att arbeta på flera fronter samtidigt erbjuder både en utmaning och en stor möjlighet att verkligen åstadkomma förändring. För att uppnå det långsiktiga målet om förverkligandet av mänskliga rättigheter har kulturnämnden valt att formulera övergripande mål för att uppnå jämställdhet, främja mångfald och öka tillgängligheten. En viktig metod för att uppnå målen är att fördjupa kunskapen och öka medvetenheten. Detta arbete kan dock inte ses som en tillfällig aktivitet utan måste pågå kontinuerligt. Utifrån de övergripande målen har mer specifika mål och aktiviteter formulerats för arbetet med långsiktiga uppdrag, det fria kulturlivet, handlingsprogram, internationellt samarbete och information. Övergripande mål för att uppnå jämställdhet Målet är jämställdhet och för att uppnå detta eftersträvar kulturnämnden att allt arbete på kulturområdet ska genomsyras av ett jämställdhets- och genusperspektiv. För att uppnå jämställdhet ska medvetenheten om jämställdhetsfrågor öka och kunskapen om hur kvinnor och män är representerade i kulturlivet fördjupas. Kulturnämnden ska verka för att kvinnor och män har lika villkor som kulturarbetare, publik och deltagare. Kulturnämnden ska aktivt stödja initiativ i kulturlivet som syftar till att öka jämställdheten i samhället i allmänhet och kulturlivet i synnerhet. Övergripande mål för att främja mångfald Mångfald ska vara ett nyckelord i allt kulturnämnden gör. För att främja mångfald ska medvetenheten om mångfaldsfrågor öka och kunskapen fördjupas. Kulturnämnden ska verka för att flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett etnisk bakgrund ska kunna uppleva och ta del av kulturutbudet. Kulturnämnden ska aktivt stödja initiativ i kulturlivet som ger plats åt och blandar olika kulturella uttryck och genrer. Kulturnämnden ska skapa och stärka arenor för interkulturell dialog. 5

267 Övergripande mål för att öka tillgängligheten Målet är att kulturlivet ska vara tillgängligt för alla människor, med eller utan funktionsnedsättning. För att öka tillgängligheten ska medvetenheten om funktionshinderfrågor förstärkas och kunskapen öka. Kulturnämnden ska aktivt stödja initiativ i kulturlivet som syftar till att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Kulturnämnden ska verka för att kulturaktörer och olika samhällsinstanser samverkar för att flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning ska kunna uppleva och ta del av kulturutbudet samt utöva kultur både på fritiden och professionellt. 1.2 Handlingsplanens genomförande Kulturchefen har ett övergripande ansvar för att det bedrivs ett aktivt arbete som främjar mänskliga rättigheter och motverkar diskriminering. Arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling ansvarar för samordning av handlingsplanen och även för att utveckla och följa upp arbetet med de mänskliga rättigheterna på ett övergripande plan. Samordnarna för arbetslagen och informationschefen ansvarar för genomförandet av specifika aktiviteter inom respektive område. Därutöver har kulturnämndens ledamöter och medarbetare på kultursekretariatet ett ansvar för att följa riktlinjerna i handlingsplanen, delta i relevanta utbildningar och i övrigt ta del av information på området. Därmed isoleras inte jämställdhets-, tillgänglighets- och mångfaldsperspektiven från ordinarie verksamhet utan integreras i kulturnämndens och sekretariatets arbete. 1.3 Uppföljning och utvärdering Föreliggande handlingsplan ska följas upp årligen och vara en del av den dagliga styrningen. Redovisning av genomförda aktiviteter under året och en analys av måluppfyllelsen kan läggas som bilaga till handlingsplanen. Handlingsplanen ska utvärderas 2013 och beskriva om och hur aktiviteterna genomförts och analysera huruvida de bidragit till att uppfylla målen. Vidare ska en analys göras av upplägget av handlingsplanen. Utvärderingen ska ligga till grund för en revidering av handlingsplanen. 6

268 2. JÄMSTÄLLDHET 2.1 Inledning Jämställdhet innebär att alla kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Ur Jämställdhetspolicy för Västra Götalandsregionen (Vägen till personalvisionen 2005:4). Västra Götalandsregionen har undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR (Council of European Municipalities and Regions). I deklarationen fastslås sex grundläggande principer. För det första är jämställdhet en grundläggande rättighet och en förutsättning för ett demokratiskt samhälle är att kvinnor och män deltar i beslutsprocessen. För att jämställdhet ska garanteras måste diskriminering bekämpas. Det handlar om att motverka diskriminering inte bara på grund av kön, utan även inkludera andra diskrimineringsgrunder som exempelvis har samband med etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning. Strategin för att uppnå jämställdhet är jämställdhetsintegrering och avgörande är att stereotypa uppfattningar om kön avskaffas. En åtgärdsplan ska tas fram 2010 av Västra Götalandsregionens strategiska jämställdhetssamordnare. Kulturnämnden och sekretariatet kan med fördel samverka med ovan nämnda jämställdhetsstrateg. Kulturen spelar en viktig roll för att påverka attityder i samhället. Kulturen kan med sitt potentiella kritiska perspektiv synliggöra stereotypa uppfattningar om kön och därmed vara en kraft för samhällsförändring. Utan ett aktivt jämställdhetsarbete riskerar dock det som produceras att spegla stereotypa könsroller. Kulturen kan därmed medverka till att befästa befintliga strukturer i samhället. I den regionala kulturvisionen konstateras att det finns orättvisor när det gäller kvinnor och mäns möjligheter i kulturlivet och i samhället i övrigt. Det handlar om maktstrukturer som i många fall osynliggör kvinnor. För att uppnå jämställdhet mellan könen ska genusperspektivet genomsyra allt arbete på kulturområdet. (Kulturpolitik för Västra Götaland 2005:16). Syftet är att skapa lika villkor för kvinnor och män både som kulturarbetare och publik. Slutligen kan kulturen även vara en kraft för samhällsförändring. Med kulturvisionen som utgångspunkt kan följande övergripande mål och strategi för att uppnå jämställdhet formuleras. Övergripande mål och strategi för att uppnå jämställdhet Allt arbete på kulturområdet ska genomsyras av ett jämställdhets- och genusperspektiv. Medvetenheten om jämställdhetsfrågor ska öka och kunskapen om hur kvinnor och män är representerade i kulturlivet ska fördjupas. Kvinnor och män ska ha lika villkor som kulturarbetare, publik och deltagare. Initiativ i kulturlivet som syftar till att öka jämställdheten i samhället i allmänhet och kulturlivet i synnerhet ska stödjas. Utifrån de övergripande målen har mer specifika mål och aktiviteter formulerats för att uppnå jämställdhet i arbetet med långsiktiga uppdrag, det fria kulturlivet, handlingsprogram och information. 7

269 Jämställdhet innebär jämn könsfördelning och rättvis fördelning av resurser, men också att kvinnors och mäns erfarenheter, kunskaper och värderingar tas tillvara. Med hjälp av genusperspektiv kan man söka svar på orsakerna till (o)jämn könsfördelning eller (o)rättvis fördelning av resurser, vilket innebär en mer kvalitativ analys. Genus är det sociala könet som skapas av handlingar och föreställningar om kvinnlighet och manlighet i samhället. Ett genusperspektiv innebär därmed att stereotypa normer för kvinnor och män synliggörs samt vad gestaltningen av kön får för betydelse. Strategin för att uppnå jämställdhet är jämställdhetsintegrering. Eftersom jämställdhet och ojämställdhet skapas där beslut fattas och implementeras måste ett jämställdhets- och genusperspektiv finnas med i det dagliga arbetet. Strategin innebär att alla beslut ska föregås av frågan: Hur kommer detta att påverka kvinnor respektive män? 2.2 Uppdrag Västra Götalandsregionen använder en så kallad beställar- och utförarmodell. På kulturområdet är Västra Götalandsregionens kulturnämnd beställare och utförarna består av institutioner, organisationer, förvaltningar och föreningar. Utförarna har två olika typer av uppdrag: 42 verksamheter har långsiktiga uppdrag som löper tillsvidare och kulturstrategiska uppdrag som söks och beviljas för tre år i taget. 50 verksamheter har ett kulturstrategiskt uppdrag Uppdragen till verksamheterna är treåriga, målstyrda och indikatorer har kopplats till målen för att mäta måluppfyllelsen. Mål Uppdragsprocessen ska genomsyras av ett jämställdhets- och genusperspektiv. Medvetenheten om jämställdhetsfrågor ska öka och kunskapen om hur kvinnor och män är representerade i kulturlivet ska fördjupas. Aktiviteter Måluppfyllelsen i de långsiktiga uppdragen ska följas upp och utvärderas. Hur och på vilket sätt har verksamheterna bidragit till att öka jämställdheten? Ansvar: Kulturnämnd Genomförande: Uppföljning 2010 och utvärdering 2012 Inför nästa uppdragsperiod ska kulturnämnden i dialog med utförarna formulera tydliga och uppföljningsbara mål för ökad jämställdhet. Ansvar: Kulturnämnd Genomförande: 2011 Målen och indikatorerna för ökad jämställdhet ska sammansällas och analyseras i samband med utvärderingen av den nya uppdragsprocessen. Syftet är att skapa ett bra underlag inför nästa uppdragsperiod. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande:

270 Det kulturpolitiska jämställdhetsindexet för de långsiktiga uppdragen ska sammanställas och analyseras. Både formen för såväl som, resultatet ska utvärderas. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: 2011 Förutsättningar för att sprida goda exempel ska skapas. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: kontinuerligt Genom kompetensutvecklande åtgärder ska kultursekretariatet bedriva ett aktivt kvalitets- och utvecklingsarbete med fokus på kvinnor och män. Ansvar: Kulturchefen Genomförande: kontinuerligt 2.3 Det fria kulturlivet Kulturnämnden stödjer det fria kulturlivet genom bland annat projektmedel, frispelspengar, stipendier och kulturstrategiska uppdrag. Minst lika viktigt som det ekonomiska stödet är dialog med utförare och projektägare för att utveckla projekten i enlighet med kulturnämndens riktlinjer där de horisontella målen ingår. För att stärka det fria kulturlivets möjligheter att få stöd från flera instanser och sprida kunskap om kulturnämndens kriterier ingår kultursekretariatet i en rad beredningsgrupper för landsbygdsstöd, entreprenörsstöd med flera. Mål Jämställdhetsperspektivet skall beaktas i all projektutveckling samt vid beredning av projekt och uppdrag. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter att få rådgivning eller ekonomiskt stöd för sina projekt. De projekt som problematiserar och förhåller sig till en genustematik skall särskilt beaktas. Aktiviteter Jämställdhetsperspektivet ska beaktas i beredning och förslag till beslut rörande projekt, stipendier och kulturstrategiska uppdrag. Ansvar: Kulturchefen Genomförande: kontinuerligt Kontinuerlig uppföljning och rapportering kring jämställdhets- och genusperspektivets genomslag när det gäller projektmedel, både antalet kvinnor och män som söker och får projektmedel samt projektets tematik och förväntade brukare. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för det fria kulturlivet Genomförande: kontinuerligt 9

271 Kvalitativa fördjupningar i ett par projekt med genustematik som genomförts under året Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för det fria kulturlivet Genomförande: årligen Kartläggningen av jämställdheten i projekt och stipendier ska slutföras och analyseras utifrån ett genusperspektiv. Både formen för såväl som, resultatet av kartläggningen ska utvärderas. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: Handlingsprogram Västra Götalandsregionens kulturpolitik förhåller sig till två övergripande styrdokument; Det Goda Livet och Kulturvision Västra Götaland. För att konkretisera styrdokumenten har fem handlingsprogram arbetats fram som stöd för arbetet i olika områden. Handlingsprogrammen syftar till att stärka demokratin och sätta medborgarnyttan i fokus. Verksamheten ska formas av och tillsammans medborgarna. Denna utveckling bygger på en bred samverkan i nya partnerskap och nätverk. Delaktighet och samverkan blir därför två viktiga nyckelord som genomsyrar programmen. Mål Implementeringen av handlingsprogrammen ska genomsyras av ett jämställdhets- och genusperspektiv. Medvetenheten om jämställdhetsfrågor ska öka och kunskapen om hur nya grupper av brukare och medskapare kan involveras ska fördjupas. Aktiviteter Samverka för att sprida goda exempel hur nya grupper av brukare och medskapare kan involveras och inspireras i det livslånga lärandet. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för handlingsprogrammen och den delregionala kommunikationen Genomförande: kontinuerligt Inom ramen för handlingsprogram barn och ungdomars kultur ska ett jämställdhetsperspektiv integreras i projekt och strategiska insatser. Både flickor och pojkar ska ha lika möjligheter att delta. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för handlingsprogrammen och den delregionala kommunikationen Genomförande: kontinuerligt Kartlägga hur tillväxtmedlen fördelats utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande:

272 2.5 Information Information och kommunikation är en stödfunktion till hela verksamheten. Kultursekretariatets kommunikationsarbete ska följa de riktlinjer som står angivna i Västra Götalandsregionens kommunikationspolicy. Sammanfattningsvis handlar det om följande: I sättet att kommunicera anpassas informationen till respektive målgrupp och de lokala förhållandena. Språket skall vara enkelt, lätt att förstå och i förekommande fall anpassas till grupper med särskilda behov. Mål Informationsarbetet ska präglas av ett jämställdhets- och genusperspektiv. Medvetenheten om jämställdhetsfrågor ska öka och kunskapen vem som porträtteras och hur det framställs ska fördjupas. Aktiviteter Arrangera en inspirationsdag för chefer, ledningsgrupper och informatörer i de långsiktiga uppdragen samt kultursekretariatet. Temat är jämställdhets- och mångfaldsfrågor i informationsarbetet och syftet är att diskutera vem som porträtteras och hur personerna framställs. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen och arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling. Genomförande: 2012 Ta fram en checklista för trycksaker. I ett första skede prioriteras tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, därefter fördjupas genus- och mångfaldsperspektivet. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen Genomförande: 2011 och

273 3. MÅNGFALD 3.1 Inledning Mångfald är ett komplicerat begrepp som kan vara laddat med positiv förändring. Det kan också vara fullständigt urvattnat eller dölja eller förstärka diskriminerande normer. Laddat med positiv förändring blir det om det sätts i ett sammanhang och definieras på ett sätt som kritiserar normativitet och normalitet. Mångfald bildas av människors olikheter och likheter. Kulturell mångfald tar inte bara vara till vara mänskliga resurser och berikar utbudet, utan kan också skapa mötesplatser och motverka fördomar. Kulturen spelar en viktig roll för att påverka attityder i samhället och skapa acceptans för människors olikheter. Mångfald är ett centralt begrepp i den regionala kulturvisionen: Verksamheter som gör att det mångkulturella Västra Götaland får uttryck i kulturlivet ska stöttas. Arenor för ett mångkulturellt samspel ska skapas och stärkas. Mångfald är ett nyckelord i allt vi gör. Det ska finnas vitala strukturer inom kulturens alla områden, plats för olika kulturella uttryck och genrer och utrymme för det professionella skapandet och för en livaktig amatörkulturell verksamhet. (Kulturpolitik för Västra Götaland 2005:14). I kulturvisionen betonas även internationella perspektivet och det kan konstateras att kulturen behöver impulser utifrån för att utvecklas. Möten med andra delar av världen kan ge nya perspektiv och öka kreativiteten, men också öka förståelsen för vårt mångkulturella samhälle. Kulturnämnden kan med fördel samverka med länsstyrelsen i frågor som rör mångfald. Med kulturvisionen som utgångspunkt kan följande övergripande mål för att främja mångfald formuleras. Övergripande mål för att främja mångfald Mångfald ska vara ett nyckelord i allt kulturnämnden och sekretariatet gör. Medvetenheten om mångfaldsfrågor ska öka och kunskapen ska fördjupas. Flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett etnisk bakgrund ska kunna ta del av kulturutbudet. Initiativ i kulturlivet som ger plats åt och blandar olika kulturella uttryck och genrer ska stödjas. Arenor för interkulturell dialog ska skapas och stärkas. Utifrån de övergripande målen har mer specifika mål och aktiviteter formulerats för att främja etnisk mångfald i arbetet med långsiktiga uppdrag, det fria kulturlivet, handlingsprogram, internationellt samarbete och information. 12

274 3.2 Uppdrag Se avsnitt 2.2 för en beskrivning av kulturnämndens uppdrag. Mål Mångfaldsperspektivet ska genomsyra uppdragsprocessen. Målsättningen är att kvinnor och män ska kunna uppleva och ta del av kulturutbudet oavsett etnisk bakgrund. Medvetenheten om mångfaldsfrågor ska öka. Aktiviteter Måluppfyllelsen i uppdragen ska följas upp och utvärderas. Hur och på vilket sätt har verksamheterna bidragit till att främja mångfald? Ansvar: Kulturnämnd Genomförande: Uppföljning 2010 och utvärdering 2012 Inför nästa uppdragsperiod ska kulturnämnden i dialog med utförarna formulera tydliga och uppföljningsbara mål för att främja mångfald. Ansvar: Kulturnämnd Genomförande: 2011 Målen och indikatorerna för mångfald ska sammansällas och analyseras i samband med utvärderingen av den nya uppdragsprocessen. Syftet är att skapa ett bra underlag inför nästa uppdragsperiod. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: 2010 Chefsgruppen för mångkultur ska stödjas genom aktivt deltagande. Chefsgruppen är en styrgrupp som består av institutionschefer, regionens kulturchef, regionens mångkulturkonsulent och ordförande i kulturnämnden. Mångkulturkonsulenten är sammankallande. Ansvar: Kulturnämndens ordförande och kulturchefen Genomförande: kontinuerligt Arbetsgruppen för mångkultur ska stödjas genom aktivt deltagande. Arbetsgruppen består av representanter från olika kulturinstitutioner och regionens mångkulturkonsulent, som är sammankallande för gruppen. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: kontinuerligt I samarbete med mångkulturkonsulenten ska förutsättningar skapas för att sprida goda exempel. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: kontinuerligt 13

275 3.3 Det fria kulturlivet Se avsnitt 2.3 för en beskrivning av hur kulturnämnden stödjer det fria kulturlivet. Mål Mångfaldsperspektivet ska genomsyra beslutsprocesserna när medel fördelas till det fria kulturlivet. Projekt som främjar mångfald och har medborgarnas behov i centrum ska stödjas. Aktiviteter Projekt som främjar mångfald och har medborgarnas behov i centrum ska stödjas. Ansvar: Kulturnämnd Genomförande: kontinuerligt, men särskilt 2011 Projektomgången våren 2011 skall riktas så att beviljning uteslutande sker till projekt där utomeuropeiska kulturyttringar lyfts fram och samverkan med utomeuropeiska aktörer prioriteras. Ansvar: Kulturchefen Genomförande: 2011 Insatser för att förbättra spridningen av information ska genomföras. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen Genomförande: kontinuerligt Projektmedlen ska kartläggas utifrån frågeställningen om projekten främjar mångfald. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning Genomförande: Handlingsprogram Se avsnitt 2.4 för en beskrivning av kulturnämndens handlingsprogram. Mål Implementeringen av handlingsprogrammen ska genomsyras av ett mångfaldsperspektiv. Samarbetet med kommunalförbunden ska främja mångfald i regionen. Medvetenheten om mångfaldsfrågor ska öka och kunskapen om hur nya grupper av brukare och medskapare kan involveras ska fördjupas. 14

276 Aktiviteter Samverka för att sprida goda exempel hur nya grupper av brukare och medskapare kan involveras och inspireras i det livslånga lärandet. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för handlingsprogrammen och den delregionala kommunikationen Genomförande: kontinuerligt Inom ramen för handlingsprogram barn och ungdomars kultur ska ett jämställdhetsoch mångfaldsperspektiv integreras i projekt och strategiska insatser. Alla barn och unga ska ha lika möjligheter att delta oavsett kön, etnisk bakgrund eller om man har funktionsnedsättning. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för handlingsprogrammen och den delregionala kommunikationen Genomförande: kontinuerligt Kartlägga hur tillväxtmedlen fördelats utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: Internationellt samarbete Kulturen behöver impulser utifrån för att utvecklas! Västra Götalandsregionen arbetar aktivt för att skapa och upprätthålla internationella kontakter, globalt och inom EU. Kulturnämnden utvecklar modeller för internationellt utbyte och stödjer projekt som blandar uttryck från olika kulturer. Mål Det internationella samarbetet ska bidra till att främja mångfald och skapa förutsättningar för interkulturell dialog. Förhållningssätt Skapa förutsättningar för interkulturell dialog och främja mångfald genom att sammanföra aktörer i Västra Götaland med omvärlden. Ansvar: Kulturnämnd och kulturchefen genom arbetslaget för internationella frågor Genomförande: kontinuerligt Sträva efter att kvinnor och män med olika bakgrund deltar i kultursekretariatets internationella arbete. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för internationella frågor Genomförande: kontinuerligt 15

277 3.6 Information Se avsnitt 2.5 för en beskrivning av kultursekretariatets arbete med information och kommunikation. Mål Informationsarbetet ska präglas av ett mångfaldsperspektiv. Medvetenheten om mångfaldsfrågor ska öka och kunskapen vem som porträtteras och hur det framställs ska fördjupas. Aktiviteter Delta i utformandet av en handläggarutbildning. Syftet med utbildningen är att utveckla formalia och språk i Västra Götalandsregionens tjänsteutlåtanden. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen och administrativ koordinator Genomförande: 2010 Arrangera en inspirationsdag för chefer, ledningsgrupper och informatörer i de långsiktiga uppdragen samt kultursekretariatet. Temat är jämställdhets- och mångfaldsfrågor i informationsarbetet och syftet är att diskutera vem som porträtteras och hur personerna framställs. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen och arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling. Genomförande: 2012 Ta fram en checklista för trycksaker. I ett första skede prioriteras tillgänglighet, därefter fördjupas genus- och mångfaldsperspektivet. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen Genomförande: 2011 och

278 4. TILLGÄNGLIGHET 4.1 Inledning Alla människor som bor i eller besöker vår region ska kunna ta del av kulturlivet, som utövare, som brukare, som stödjare och främjare. Det ska finnas tydliga riktlinjer för hur människor med funktionshinder ska kunna vara delaktiga i kulturlivet. (Kulturpolitik för Västra Götaland 2005:16). Det finns cirka personer som lever med varaktiga funktionsnedsättningar i Västra Götaland. Dessa personer kan ha svårt att se, svårt att höra, svårt att röra sig, svårt att bearbeta och tolka information samt svårt att tåla vissa ämnen (Västra Götalandsregionens plan för funktionshinderfrågor , sidan 3). Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning står ofta utanför kulturutbudet. Det kan bero på att de inte kan ta del av informationen, brister i kollektivtrafiken eller i den fysiska tillgängligheten i lokalen, men också på bristfälligt bemötande. I Västra Götalandsregionens plan för funktionshinderfrågor föreslås 31 åtgärder för att göra regionen mer tillgänglig. Fyra av åtgärderna berör kulturnämnden. I korthet innebär åtgärderna att kulturnämnden ska verka för att flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning dels ska kunna uppleva och ta del av kulturutbudet, men också att utöva kultur både på fritiden och professionellt. Kulturnämnden har även antagit en strategi för att personer med funktionsnedsättning ska få ökade möjligheter att utöva kultur, , 55. Föreliggande handlingsplan utgör ett komplement till ovan nämnda plan och strategi. En självklar samverkanspart för kulturnämnden i arbetet med att tillgängliggöra kulturen är kommittén för rättighetsfrågor, som från 2011 ska vidareutveckla det arbete som den nuvarande handikappkommittén utfört. Med utgångspunkt i kulturvisionen, Västra Götalandsregionens plan för funktionshinderfrågor och strategi för ökade möjligheter att utöva kultur när man har ett funktionshinder kan följande övergripande mål för att öka tillgängligheten formuleras. Övergripande mål för att öka tillgängligheten Kulturlivet ska vara tillgängligt för alla människor, med eller utan funktionsnedsättning. Medvetenheten om funktionshinderfrågor ska förstärkas och kunskapen ska öka. Initiativ i kulturlivet som syftar till att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska stödjas. Flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning ska kunna uppleva och ta del av kulturutbudet samt utöva kultur både på fritiden och professionellt. Utifrån de övergripande målen har mer specifika mål och aktiviteter formulerats för att främja tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i arbetet med långsiktiga uppdrag, det fria kulturlivet, handlingsprogram och information. 17

279 4.2 Uppdrag Se avsnitt 2.2 för en beskrivning av kulturnämndens uppdrag. Mål Tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra uppdragsprocessen. Målsättningen är att flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning ska kunna uppleva och ta del av kulturutbudet samt utöva kultur både på fritiden och professionellt. Medvetenheten om funktionshindersfrågor ska förstärkas och kunskapen om kulturens tillgänglighet ska öka. Aktiviteter Måluppfyllelsen i uppdragen ska följas upp och utvärderas. Hur och på vilket sätt har verksamheterna bidragit till att öka tillgängligheten? Ansvar: Kulturnämnd Genomförande: Uppföljning 2010 och utvärdering 2012 Inför nästa uppdragsperiod ska kulturnämnden i dialog med utförarna formulera tydliga och uppföljningsbara mål för att öka tillgängligheten till kultur för alla människor oavsett funktionsförmåga. Ansvar: Kulturnämnd Genomförande: 2011 Målen och indikatorerna för tillgänglighet ska sammansällas och analyseras i samband med utvärderingen av den nya uppdragsprocessen. Syftet är att skapa ett bra underlag inför nästa uppdragsperiod. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: 2010 Göra en översyn av vilka utförare med långsiktigt och kulturstrategiskt uppdrag som har inventerat enligt tillgänglighetsdatabasen och vid behov informera om densamma. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande: 2011 I samverkan med kommittén för rättighetsfrågor följa och ta del av pågående metodutveckling för att mäta och utvärdera tillgänglighet. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande:

280 4.3 Det fria kulturlivet Se avsnitt 2.3 för en beskrivning av hur kulturnämnden stödjer det fria kulturlivet. Mål Tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra hela beslutsprocessen när medel fördelas till det fria kulturlivet. Aktiviteter Vid beredning av projekt ska det bedömas som positivt om projektet involverar personer med funktionsnedsättning och/eller anknyter tematiskt. Ansvar: Kulturchefen Genomförande: kontinuerligt Processen för att söka projektmedel ska göras mer tillgänglig Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för det fria kulturlivet Genomförande: kontinuerligt Kulturnämndens insatser i kulturlivet ska kartläggas utifrån följande frågeställning: Samverkar insatserna till att bygga en heltäckande infrastruktur och bidra till målet att kulturen ska vara tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga? Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget uppdrag, uppföljning, utvärdering och processutveckling Genomförande:

281 4.4 Handlingsprogram Se avsnitt 2.4 för en beskrivning av kulturnämndens handlingsprogram. Mål Implementeringen av handlingsprogrammen ska genomsyras av ett tillgänglighetsperspektiv. Medvetenheten om tillgänglighetsfrågor ska öka och kunskapen om hur nya grupper av brukare och medskapare kan involveras ska fördjupas. Aktiviteter Samverka för att sprida goda exempel hur nya grupper av brukare och medskapare kan involveras och inspireras i det livslånga lärandet. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för handlingsprogrammen och den delregionala kommunikationen Genomförande: kontinuerligt Inom ramen för handlingsprogram barn och ungdomars kultur ska ett jämställdhetsoch tillgänglighetsperspektiv integreras i projekt och strategiska insatser. Alla barn och unga ska ha lika möjligheter att delta oavsett kön, etnisk bakgrund eller om man har funktionsnedsättning. Ansvar: Kulturchefen genom arbetslaget för handlingsprogrammen och den delregionala kommunikationen Genomförande: kontinuerligt 20

282 4.5 Information Se avsnitt 2.5 för en beskrivning av kultursekretariatets arbete med information och kommunikation. Mål Informationsarbetet ska präglas av ett tillgänglighetsperspektiv och målsättningen är att information från kulturnämnden ska vara tillgänglig för alla. Aktiviteter Delta i utformandet av en handläggarutbildning. Syftet med utbildningen är att utveckla formalia och språk i Västra Götalandsregionens tjänsteutlåtanden. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen och administrativ koordinator Genomförande: 2010 Fördjupa arbetet med tillgänglig information i informationsnätverket och utveckla metoder för att sprida goda exempel. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen Genomförande: kontinuerligt Fortsätta arbetet med att kompetensutveckla redaktörer. Syftet är att göra sajterna på kulturplattformen tillgängliga. Ansvar: Kulturchefen genom samordnare för kulturplattformen Genomförande: 2010 Etablera rutiner för hur och vilken information som framställs i anpassade format när det efterfrågas. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen Genomförande: 2010 Ta fram en checklista för trycksaker. Checklistan säkerställer att informationen blir tillgänglig för alla. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen Genomförande: 2011 Arbetet med att göra webbplatsen tillgänglig behöver utvecklas. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen Genomförande: kontinuerligt Delta i arbetet med att göra webbplatsen tillgänglig. Ansvar: Kulturchefen genom informationschefen Genomförande: kontinuerligt 21

283 5. Bilagor Bilaga 1: Läs- och länktips Länkar om mänskliga rättigheter FN - mänskliga rättigheter: Allmän förklaring av de mänskliga rättigheterna (svenska): Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter: Diskrimineringsombudsmannen: Exempel på rapporter om jämställdhet inom kulturområdet Att göra som man brukar: Om beslutsprocesser i filmbranschen, Wift Sverige 2006 Genus på museer, Ds 2003:61 I väntan på vadå? Teaterförbundets guide till jämställdhet av Vanja Hermele 2007 Konsten så funkar det (inte), en KRO/KIF publikation av Vanja Hermele, 2009 Kvinnors och mäns kulturer: Rapport om jämställdheten i de regionalt stödda kulturverksamheterna, bilaga till Västra Götalands kulturnämnds årsredovisning 2006 av Annika Ottosson, 2007 Plats på scen: Betänkande av Kommittén för jämställdhet inom scenkonstområdet, SOU 2006:42 På väg mot jämställd scenkonst Kulturrådets skriftserie 2009:1 Exempel på rapporter om etnisk mångfald inom kulturområdet Befria oss från mångkulturalism av Rasoul Nejadmeher, Sven-Eric Liedman och Dariush Moaven Doust 2008 Exilens kulturer: En utvärdering av festivalen Kultur i exil av Dariush Moaven Doust och Tomas Jonsson 2008, på uppdrag av Konst- och Kulturutveckling, Västra Götalandsregionen Kulturell mångfald, bilaga till Kulturrådets omvärldsanalys 2005 Mångkulturkonsulenten i Västra Götlandsregionen: Vems är kulturen? En lägesrapport om mångkulturarbetet vid kulturinstitutioner med regionalt uppdrag i Västra Götaland av Marianne Ericsson

284 Exempel på länkar och rapporter om tillgänglighet inom kulturområdet Centrum för tillgänglig information: Det Goda Livet - för alla! 31 åtgärder för ökad tillgänglighet och hållbar utveckling, Västra Götalandsregionen 2008 Ett sätt att mötas och förstå, Västra Götalandsregionen Förmedlingsteknisk tillgänglighet för utställningar och scenkonst, Kulturnämnden Människor med funktionshinder i Västra Götaland, Avdelningen för funktionshinder och delaktighet Riktlinjer och standards för fysisk tillgänglighet sammanställt av Avdelningen för funktionshinder och delaktighet: Strategi för ökade möjligheter att utöva kultur när man har ett funktionshinder, Kulturnämnden , 55 Tillgänglighetsdatabasen: Tillgänglig-kultur.nu: Tillgänglighet 2010, Framsteget 21, en skriftserie utgiven av Kultur i Väst Regionbiblioteket 2009 Översyn av medel för funktionshindrades tillgång till kultur, Kulturrådets skriftserie 2007:5: 23

285 Bilaga 2: Ordlista Ordlistan är om inte annat anges en sammanställning från ett urval av definitioner i bokstavsordning från Diskrimineringsombudsmannen (DO): Ableism Nedsättande attityder mot personer med funktionsnedsättning. Deklaration En deklaration är en politisk förklaring av stater och/eller internationella organisationer. En deklaration kan behandla olika frågor, till exempel mänskliga rättigheter. Till skillnad från konventioner är deklarationer oftast inte juridiskt bindande, utan slår fast en politisk vilja. Innehållet i en deklaration kan utgöra sedvanerätt. Deklarationer tas oftast fram inom olika internationella organisationer som FN, Europarådet och OSSE. (Regeringskansliet 2007: Mänskliga rättigheter En introduktion Diskriminering Att någon blir sämre behandlad än någon annan och behandlingen har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringen kan vara direkt, indirekt eller i form av trakasserier. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Funktionsnedsättning I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Funktionshinder är snarare något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Förklaring Se deklaration Genus Genus är det tänkta sociala könet som skapas av handlingar och föreställningar om kvinnlighet och manlighet i samhället. Genus har alltså inget att göra med det biologiska könet. 24

286 HBT Samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Heteronormen Föreställningen att alla är heterosexuella och att detta är det självklara och önskvärda sättet att leva. En av utgångspunkterna är förväntningar om kvinnlighet och manlighet som varandras motsatser och komplement. Heteronormativitet handlar om makt. Den som tillhör den heterosexuella normen har privilegiet att vara något mer än sin sexuella läggning och har även makten att bedöma vad som är annorlunda och icke önskvärt. De som överskrider gränser för heterosexualitet uppfattas som avvikande. Homofobi En uppfattning (hos en individ, en grupp eller ett samhälle) som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. Intersektionalitet Teorier om hur olika maktstrukturer samverkar och förstärker varandra, till exempel kön och etnicitet. Jämställdhet Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Konvention En konvention är en juridiskt bindande överenskommelse, ett avtal, mellan stater och/eller internationella organisationer. Den kan behandla olika frågor, till exempel mänskliga rättigheter. Det finns flera konventioner om mänskliga rättigheter. Källa: Regeringskansliet 2007: Mänskliga rättigheter En introduktion Kvotering Kvotering innebär att en andel av platserna på till exempel en arbetsplats, en beslutande församling eller en utbildning, reserveras för en speciell grupp. Det kan vara till exempel kvinnor eller personer med annan etnicitet än svensk. Kvotering är inte tillåtet i Sverige. Könsöverskridande identitet eller uttryck I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Positiv särbehandling Med positiv särbehandling menas att exempelvis en arbetsgivare vid lika eller likartade meriter i en rekrytering kan välja en person av underrepresenterat kön. Det är ett sätt att främja lika rättigheter och motverka diskriminering. I Sverige är positiv särbehandling tillåten bara när det gäller kön. Rasism Ursprungligen ett ord som beskriver uppdelningen av människor i ett rassystem där vissa raser biologiskt är underställda andra. Idag pratar man mer om kulturrasism föreställningen om att kulturer är absoluta, oföränderliga och definierar individens egenskaper. 25

287 Religion och annan trosuppfattning "Annan trosuppfattning" innebär något annat än "religion" men är begränsat till en åskådning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Tillgänglighet För att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor i samhället är det viktigt att det görs tillgängligt. Det innebär att bland annat information, lokaler och verksamheter anpassas så att alla kan ta del av dem. Transpersoner Transpersoner är ett samlingsnamn på könsöverskridare, till exempel transvestiter och transsexuella. Transsexuell En person som upplever sig vara av motsatt kön jämfört med sitt biologiska kön. Transsexuella skyddas mot diskriminering på grund av kön. 26

288 Bilaga 4 uppföljning och lärdomar av kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter

289 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER RESULTAT UPPDRAG... 4 Långsiktiga uppdrag... 4 Kulturstrategiska uppdrag... 4 Sammanfattning av mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet... 4 Sammanfattning av resultat DET FRIA KULTURLIVET... 7 Sammanfattning av mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet... 7 Sammanfattning av resultat HANDLINGSPROGRAM... 9 Sammanfattning av mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet... 9 Sammanfattning av resultat INTERNATIONELLT SAMARBETE Mål för att främja mångfald Sammanfattning av resultat INFORMATION Sammanfattning av mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet Sammanfattning av resultat LÄRDOMAR OCH REKOMMENDATIONER Engagemang från ledningen är betydelsefullt Målen i strategin bör relateras till kulturstrategi och kulturplan Målen och aktiviteterna i strategin bör relateras till kultursekretariatets organisation och det bör framgå vem som är ansvarig Processen med att ta fram en strategi bör ske i bred samverkan Aktiviteterna i strategin bör vara specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidssatta Strategin bör följas upp och revideras årligen Strategin bör utvärderas efter tre år

290 1. Sammanfattning och rekommendationer Kulturnämnden beslutade , 55 om en handlingsplan för mänskliga rättigheter och förlängde den ett år vid mötet , 124. Syftet med handlingsplanen var att kulturnämnden och sekretariatet skulle få ett verktyg för ett systematiskt arbete som främjar mänskliga rättigheter. Bakgrunden till beslutet var en tydlig nationell och regional inriktning mot ett mer integrerat arbetssätt som främjar mänskliga rättigheter. Kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter går mot sitt slut. Att arbeta på flera fronter samtidigt har både varit en utmaning, men också en möjlighet att verkligen åstadkomma förändring. Denna uppföljning och utvärdering av handlingsplanen för mänskliga rättigheter visar både på lyckade och misslyckade resultat. Handlinsplanen har lyckats i den bemärkelsen att samtliga aktiviteter har blivit utförda eller påbörjats under perioden. Däremot har inte ett rättighetsperspektiv integrerats i kultursekretariatets arbete i enlighet med handlingsplanens intentioner. Detta visar på vikten av att få ett ökat lärande om resultat och effekter genom uppföljning och utvärdering. Rapporten visar att det finns mycket att lära av resultaten av handlingsplanen för mänskliga rättigheter I rapporten presenteras sju rekommendationer inför det fortsatta arbetet med att ta fram en strategi för vidgat deltagande i kulturlivet, i enlighet med kulturnämndens detaljbudget Engagemang från ledningen är betydelsefullt. 2. Målen i strategin bör relateras till relevanta styrdokument såsom Västra Götaland 2020, kulturstrategi och kulturplan. 3. Målen och aktiviteterna i strategin bör relateras till kultursekretariatets organisation och det bör framgå vem som är ansvarig. 4. Processen med att ta fram en strategi bör ske i bred samverkan. 5. Aktiviteterna i strategin bör vara specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidssatta. 6. Strategin bör följas upp och revideras årligen. 7. Strategin bör utvärderas efter tre år. 2. Resultat I kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter finns ett flertal mål och aktiviteter för att uppnå jämställdhet, främja mångfald och öka tillgängligheten till kultur. Denna uppföljning presenterar kort resultaten och aktiviteterna markeras med grönt om de är genomförda, gult om de pågår och rött om de inte har påbörjats under perioden. För en mer utförlig redovisning av resultat och effekter, se uppföljning av kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter som presenteras i bilaga 3. Denna uppföljning följer samma struktur som presenteras i bilaga 3, det vill säga utifrån rubrikerna uppdrag, det fria kulturlivet, handlingsprogram, internationellt samarbete och information. Uppföljningen berör inte aktiviteter inom området som har gjorts utanför handlingsplanen. Läs mer om kulturnämndens arbete med vidgat deltagande i allmänhet och rättighetsfrågor i synnerhet i årsredovisningar från 2010, 2011 och 2012 under rubriken medborgarperspektiv. 3

291 2.1 Uppdrag Västra Götalandsregionen använder en så kallad beställar- och utförarmodell. På kulturområdet är Västra Götalandsregionens kulturnämnd beställare och utförarna består av institutioner, organisationer, förvaltningar och föreningar. Utförarna har två typer av uppdrag: långsiktiga uppdrag som löper tillsvidare och kulturstrategiska uppdrag som söks och beviljas för tre år i taget. Mer än 85 % av kulturnämndens budget utgör stöd till verksamheter med långsiktiga eller kulturstrategiska uppdrag. Uppdragen till verksamheterna är treåriga, målstyrda och indikatorer har kopplats till målen för att mäta måluppfyllelsen. Långsiktiga uppdrag 40 verksamheter har långsiktiga uppdrag , dessa omfattar sju scenkonstinstitutioner, sex konstmuseer, tre verksamheter inom natur- och kulturarv samt Film i Väst, Konstenheten och Kultur i Väst. Dessutom ger kulturnämnden långsiktiga uppdrag till verksamheter som anordnar eftergymnasial utbildning, däribland sju folkhögskolor och tretton övriga utbildningsanordnare. Utgångspunkter i uppdragen är att verksamheterna ska öka tillgängligheten och medborgarnas delaktighet i kulturlivet samt bidra till regional utveckling. Utifrån dessa begrepp har kultursekretariatet formulerat mål och indikatorer i dialog med varje enskild utförare. En röd tråd som löper igenom uppdragen är ett särskilt fokus på vidga deltagandet i kulturlivet. Kulturstrategiska uppdrag De långsiktiga uppdragen kompletteras med satsningar på verksamheter och aktörer inom det fria kulturlivet bland annat genom satsningar på kulturstrategiska uppdrag. 44 verksamheter har kulturstrategiska uppdrag för perioden och 7 verksamheter har kulturstrategiska uppdrag De kulturstrategiska uppdragen omfattar flera olika kulturyttringar och genrer. De kulturstrategiska uppdragen överbryggar olika kulturområden, etniska och geografiska gränser och stärker den kompetens som finns i det fria kulturlivet. Sammanfattning av mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet Uppdragsprocessen ska genomsyras av perspektiven jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Medvetenheten om frågor som berör jämställdhet, mångfald och tillgänglighet i kulturlivet ska öka. Kunskapen om kulturens tillgänglighet och hur kvinnor och män är representerade i kulturlivet ska fördjupas. Målet är att flickor och pojkar, kvinnor och män oavsett etniskt ursprung eller funktionsförmåga ska kunna uppleva och ta del av kulturutbudet samt utöva kultur både på fritiden och professionellt. 4

292 Sammanfattning av resultat Aktiviteter Resultat År Kommentar Måluppfyllelsen i de långsiktiga uppdragen ska följas upp och utvärderas. Hur och på vilket sätt har verksamheterna bidragit till att öka jämställdhet, mångfald och tillgänglighet? Målen och indikatorerna för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet i de långsiktiga uppdragen ska sammanställas. Syftet är att skapa ett bra underlag inför nästa uppdragsperiod. Mål och indikatorer för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet ska formuleras i dialog med utförarna inför uppdragsperioden Uppföljning 2010 och utvärdering var social hållbarhet tema på höstens chefs- och ledningsgruppsmöte. Dagen inleddes med inspirerande föredrag och avslutades med workshop i kategorivisa grupper. Syftet var erfarenhetsutbyte och att gemensamt formulera indikatorer inför ny uppdragsperiod. Hösten 2013 utvärderas uppdragen och rapporten är klar i december. Målen och indikatorerna sammanställdes och analyserades Rapporten utgjorde ett underlag när kultursekretariatet formulerade nya uppdrag i dialog med utförarna. Kulturnämnden beslutade om långsiktiga uppdrag den 17 november 2011, 90. I uppdragen finns mål och indikatorer för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet som kultursekretariatet formulerade i dialog med utförarna. Flera av verksamheterna har också i uppdrag att formulera planer för hur jämställdhet och mångfald ska uppnås. 5

293 Aktiviteter Resultat År Kommentar Resultaten från kartläggningen presenterades i kulturnämndens årsredovisningar Jämställdheten i verksamheter med stöd från kulturnämnd ska kartläggas och sammanställas i ett kulturpolitiskt jämställdhetsindex. Delrapporter presenteras i kulturnämndens årsredovisningar för 2009 och 2010 Slutrapport 2011 Slutrapporten (O)jämn kultur? presenterades vid kulturnämndens sammanträde 5 maj 2011, 40. En ny kartläggning av kulturnämndens långsiktiga uppdrag planeras för verksamhetsåren , i enlighet med beslut i kulturnämnden , 57. Kultursekretariatet ska skapa förutsättningar för att sprida goda exempel. Kultursekretariatet ska bedriva kvalitets- och utvecklingsarbete med fokus på kvinnor och män genom kompetensutvecklade åtgärder. Kontinuerligt Kontinuerligt Vidgat deltagande i kulturlivet har varit tema på ett flertal arrangemang av kulturnämnden och sekretariatet. Som exempel kan nämnas att olika aspekter av vidgat deltagande varit tema på chefs- och ledningsgruppsmöten med uppdragstagare 2010, 2011 och Under Forum Västra Götaland 2012 arrangerade kultursekretariatet ett seminarium med fokus på tre kulturprojekt som väsentligt bidragit till delaktighet på olika sätt: HBTQ-festivalen, danskompaniet Spinn och Tillt. Kulturnämnden arrangerade även två seminarier på temat vid politikerveckan i Almedalen Kulturchefen fastställde 2010 en jämställdhets- och mångfaldsplan för kultursekretariatet fick kultursekretariatet kompetensutveckling i mänskliga rättigheter genom en kurs arrangerad av rättighetskommitténs kansli. 6

294 Aktiviteter Resultat År Kommentar Representanter från kulturnämnd och sekretariat ska delta aktivt i nätverk för mångkultur. Kultursekretariatet ska kartlägga vilka utförare som har inventerat enligt tillgänglighetsdatabasen. Kultursekretariatet ska utveckla metoder för att mäta och utvärdera tillgänglighet i samarbete med rättighetskommitténs kansli Kontinuerligt Representanter från kultursekretariatet deltog aktivt i nätverksträffar och seminarier arrangerade av mångkulturkonsulenten vid Kultur i Väst. Nätverken upphörde dock Resultatet från kartläggningen 2011 visar att 43 % av verksamheter med långsiktigt uppdrag använder tillgänglighetsdatabasen. Rättighetskommittén bildades Kultursekretariatet deltog i en utbildning om mänskliga rättigheter arrangerade av rättighetskommitténs kansli Representanter från kultursekretariatet har också deltagit i det nätverk inom tillväxt och utveckling som rättighetskommitténs kansli kallat till 2012 och Det fria kulturlivet Det fria kulturlivet betyder mycket för den konstnärliga dynamiken. Kulturnämndens utgångspunkt för stöd till det fria kulturlivet är att låta nya aktörer vara med och uppfylla den kulturpolitiska strategin om att vidga deltagandet till ett dynamiskt, gränsöverskridande och konstnärligt nyskapande kulturliv i hela Västra Götaland. Kulturnämnden stödjer det fria kulturlivet på flera sätt. Under 2012 var det ett intensivt arbete med ansökningar, beredning och beslut av 44 kulturstrategiska uppdrag , 118 utvecklingsprojekt, 23 frispelsprojekt och 17 stipendier. Sammanfattning av mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet Perspektiven om jämställdhet, mångfald och tillgänglighet ska genomsyra beslutsprocesserna när medel fördelas till det fria kulturlivet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att få rådgivning eller ekonomiskt stöd för sina projekt. Projekt som främjar mångfald, har medborgarnas behov i centrum och som problematiserar och förhåller sig till en genustematik ska särskilt beaktas. 7

295 Sammanfattning av resultat Aktiviteter Resultat År Kommentar Perspektiv om jämställdhet och tillgänglighet ska beaktas i beredning och förslag till beslut för projekt, stipendier och kulturstrategiska uppdrag. Kontinuerligt Kultursekretariatet har beaktat perspektiv om jämställdhet och tillgänglighet i beredning och förslag till beslut i kulturnämnden. Genusperspektivet har fått genomslag i projektens tematik, exempelvis genom Sonjas ungar, Aktivering jämställdhet, Show Belarus och HBTQ festivalen. Flera verksamheter med kulturstrategiska uppdrag samlar personer med funktionsnedsättning, däribland Share Music, SPINN, Teater Kattma och Very Special Arts. Kultursekretariatet har beaktat mångfaldsperspektiv i beredning och förslag till beslut i kulturnämnden. Projekt som främjar mångfald och har medborgarnas behov i centrum ska stödjas. Uppföljningar och kartläggningar av fördelning av stöd till det fria kulturlivet ska göras utifrån perspektiven jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Kontinuerligt Kontinuerligt En kartläggning visar att nära 30% av projektansökningarna 2010 har interkulturella förtecken. Flera beviljade projekt främjar interkulturell dialog, däribland Algeriska kulturdagar, Planetafestivalen, Anitrasistiska filmdagar och Mångkulutrellt ljudbibliotek. Kvantitativ kartläggning av fördelningen av stöd till det fria kulturlivet utifrån kön presenteras i kulturnämndens årsredovisningar Slutrapporten (O)jämn kultur? presenterades vid kulturnämndens sammanträde 5 maj 2011, 40. Kvalitativa fördjupningar har gjorts i ett urval av projekt med genusperspektiv, exempelvis utvärdering av Doris i skolan. 8

296 Aktiviteter Resultat År Kommentar Processen med att söka projektmedel ska göras mer tillgänglig. Kontinuerligt Tillgänglighet har varit en prioriterad fråga kultursekretariatets arbete med att ta fram en ny gemensam bidragsportal inom Västra Götalandsregionen enligt uppdrag från regionfullmäktige 8 september 2009, 127. Tyvärr kunde inte arbetet slutföras och kulturnämnden beslutade 25 april, 45, att avsluta arbetet. 2.3 Handlingsprogram Västra Götalandsregionens kulturpolitik förhåller sig till två övergripande styrdokument; visionen om det goda livet och kulturstrategin En mötesplats i världen. Regionfullmäktige antog den nya kulturstrategin 2012 och ersatte Kulturvision Västra Götaland. Västra Götalands regionala kulturplan är ett verktyg för att förverkliga vision och strategin. Inom vissa kulturpolitiska områden har Västra Götalandsregionen valt att genomföra i särskilda handlingsprogram. Programmen är regionövergripande och förutsätter en bred samverkan mellan stat, region, kommun, civilsamhälle och näringsliv. Sammanfattning av mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet Implementeringen av handlingsprogrammen ska genomsyras av ett jämställdhetsmångfalds- och tillgänglighetsperspektiv. Medvetenheten om jämställdhets- mångfalds och tillgänglighetsfrågor ska öka och kunskapen om hur nya grupper av brukare och medskapare kan involveras ska fördjupas. Samarbetet med kommunalförbunden ska främja mångfald i Västra Götaland. Sammanfattning av resultat Aktiviteter Resultat År Kommentar Kultursekretariatet ska samverka för att sprida goda exempel hur nya grupper av brukare och medskapare kan involveras och inspireras i det livslånga lärandet. Kontinuerligt Kultursekretariatet har genomfört flera aktiviteter inom ramen för handlingsprogrammet Lust att lära. 9

297 Aktiviteter Resultat År Kommentar Perspektiv om jämställdhet, mångfald, och tillgänglighet ska integreras inom ramen för projekt inom handlingsprogram barn och ungdomars kultur. Alla barn och unga ska ha lika möjligheter att delta oavsett kön, etnisk bakgrund eller om man har en funktionsnedsättning. Kultursekretariatet ska kartlägga hur tillväxtmedlen fördelats utifrån perspektiv om jämställdhet och mångfald. Kontinuerligt 2011 Kultursekretariatet har genomfört flera aktiviteter inom ramen för Rätt att vara med handlingsprogram för barn och ungdomars kultur. Kartläggningen har påbörjats genom att en enkät har skickats ut till kommunalförbunden. Kultursekretariatet har dock inte sammanställt och analyserat resultaten. 2.4 Internationellt samarbete Kultur behöver impulser utifrån för att utvecklas och förståelsen för olika kulturformer ökar genom internationellt samarbete. Västra Götalandsregionen arbetar aktivt för att skapa och upprätthålla internationella kontakter globalt, inom EU och Norden. Kulturnämnden utvecklar modeller för internationellt utbyte och stödjer projekt som blandar uttryck från olika kulturer. Det internationella samarbetet är omfattande. Det som ska följas upp inom ramen för handlingsplanen för mänskliga rättigheter är följande mål för att främja mångfald: Mål för att främja mångfald Det internationella arbetet ska bidra till att främja mångfald och skapa förutsättningar för interkulturell dialog. Sammanfattning av resultat Aktiviteter Resultat År Kommentar Kulturnämnden och sekretariatet ska skapa förutsättningar för interkulturell dialog genom att sammanföra aktörer i Västra Götaland med omvärlden. Kultursekretariatet ska sträva efter att kvinnor och män med olika bakgrund deltar i det internationella arbete. Kontinuerligt Kontinuerligt Kulturnämndens internationella samarbeten har varit omfattande Genom att sammanföra aktörer i olika delar av världen har kulturnämnden bidragit till interkulturell dialog. Under stora delar av perioden har en man varit internationell samordnare och en kvinna varit EU samordnare. 10

298 2.5 Information Information och kommunikation är en stödfunktion till hela verksamheten. Kultursekretariatets kommunikationsarbete ska följa de riktlinjer som står angivna i Västra Götalandsregionens kommunikationspolicy. Sammanfattningsvis handlar det om att anpassa informationen till respektive målgrupp och de lokala förhållandena. Språket ska vara enkelt, lätt att förstå och i förekommande fall anpassas till grupper med särskilda behov. Sammanfattning av mål för jämställdhet, mångfald och tillgänglighet Informationsarbetet ska genomsyras av perspektiven jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Information från kulturnämnden ska vara tillgänglig för alla. Medvetenheten om frågor som berör jämställdhet, mångfald och tillgänglighet ska öka och kunskapen om vem som porträtteras och hur det framställs ska fördjupas. Sammanfattning av resultat Aktiviteter Resultat År Kommentar Kultursekretariatet ska delta i utbildningar i klarspråk. Kultursekretariatet ska arrangera en inspirationsdag för verksamheter med långsiktigt uppdrag. Kultursekretariatets arbete med tillgänglig information i informationsnätverket ska fortsätta och utveckla metoder för att sprida goda exempel. Kultursekretariatets arbete med att kompetensutveckla redaktörer ska fortsätta. 2010, 2011 och Kontinuerligt Kultursekretariatet har deltagit i utbildningar i klarspråk 2010 och Dessutom deltog två tjänstemän i kursen klarspråk skriv för att bli förstådd Informatören arrangerade 2010 en inspirationsdag med tema tillgänglig information för nätverket av informatörer i verksamheter med uppdrag. Nätverket för informatörer i verksamheter med uppdrag upphörde Orsaken var att frågorna med fördel kan diskuteras inom ramen för de gemensamma träffarna med kulturnämndens uppdragstagare. Dessutom finns det ett informationsnätverk inom Västra Götalandsregionen där frågorna diskuteras kontinuerligt. Webb- och IT samordnaren på kultursekretariatet har arrangerat workshops och kurser inom kulturplattformen och därmed medverkat till att kompetensutveckla redaktörer. 11

299 Aktiviteter Resultat År Kommentar Kultursekretariatet ska ta fram en checklista för trycksaker. Checklistan säkerställer att informationen blir tillgänglig för alla. Kultursekretariatet ska etablera rutiner för hur och vilken information som framställs i anpassade format när det efterfrågas Behovet av insatsen har omprövats. Samtliga trycksaker som kultursekretariatet har utformat har beaktat tillgänglighet. Regionkansliets kommunikationsavdelning har tagit fram riktlinjer för trycksaksproduktion. Det är en rättighet att ta del av information i anpassade format. Vid en sådan förfrågan kommer kultursekretariatet att göra informationen tillgänglig. Det behövs därför inga särskilda rutiner. Webb- och IT samordnaren använder de tekniska lösningar som finns för att göra kulturnämndens webbplats tillgänglig. Kulturnämndens webbplats ska göras mer tillgänglig. Kultursekretariatet ska förbättra spridningen av information. Kontinuerlig utveckling och workshop 2011 Kontinuerligt från 2011 Exempel på insatser är tydligare kontaktinformation till medarbetare på kultursekretariatet, tydligare menystruktur och förbättrade informationstexter för kulturnämndens stöd och bidrag. Dessutom arrangerade han en workshop 2011 om hur dokument kan göras tillgängliga på internet för kultursekretariatet. Exempel på insatser för att förbättra informationsspridningen är genom sociala medier, exempelvis Facebook, Twitter, Bambuser och rörlig bild. Sociala medier har använts vid medborgardialoger 2011 och 2012 och vid kulturnämndens medverkan i Almedalen 2012 och Resultatet har varit gott och föranleder fortsatt arbete i dessa forum. 12

300 3. Lärdomar och rekommendationer Kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter går mot sitt slut. Att arbeta på flera fronter samtidigt har både varit en utmaning, men också en möjlighet att verkligen åstadkomma förändring. Denna uppföljning och utvärdering av handlingsplanen för mänskliga rättigheter visar på både lyckade och misslyckade resultat. Handlinsplanen har lyckats väl i den bemärkelsen att samtliga aktiviteter har blivit utförda eller påbörjats under perioden. Däremot har inte ett rättighetsperspektiv integrerats i kultursekretariatets arbete i enlighet med handlingsplanens intentioner. Detta visar på vikten av att få ett ökat lärande om resultat och effekter genom uppföljning och utvärdering. I detta avslutande avsnitt ges sju rekommendationer inför det fortsatta arbetet med att ta fram en strategi för vidgat deltagande i kulturlivet, i enlighet med kulturnämndens detaljbudget Engagemang från ledningen är betydelsefullt Perioden mellan 2009 och 2013 har präglats av chefsbyten vid kultursekretariatet. Ledningen har varit engagerad i frågor som rör vidgat deltagande, men ingen av cheferna har drivit ett systematiskt arbete för att främja mänskliga rättigheter i enlighet med handlingsplanen. Konsekvensen blev att handlingsplanen inte integrerades i kultursekretariatets arbete i enlighet dess intentioner. 2. Målen i strategin bör relateras till relevanta styrdokument såsom Västra Götaland 2020, kulturstrategi och kulturplan Handlingsplanen skrevs med visionen om det goda livet och visionen Kulturpolitik för Västra Götaland som grund antog regionfullmäktige en ny kulturstrategi: En mötesplats i världen. Kulturstrategin bygger på visionen om det goda livet och pekar ut fem strategiska områden: vidga deltagandet, utveckla kapaciteter, gynna nyskapande, nyttja tekniken och öka internationaliseringen. Västra Götalands regionala kulturplan är ett verktyg för att förverkliga vision och strategin. I kulturplanen preciseras målsättningar och insatser för de fem strategiska områdena. Målet med att vidga deltagandet är att kulturlivet ska vara tillgängligt för alla. Regionfullmäktige beslutade under hösten 2013 om en ny strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Strategin för att vidga deltagandet bör bygga vidare på Västra Götaland 2020, kulturstrategin och kulturplanen. 3. Målen och aktiviteterna i strategin bör relateras till kultursekretariatets organisation och det bör framgå vem som är ansvarig Handlinsplanen relaterade till kultursekretariatets organisation 2009 där varje arbetslag hade mål för att i sitt arbete främja jämställdhet, mångfald och tillgänglighet och var dessutom ansvariga för att utföra aktiviteter för varje mål. När Claes Rydberg tillträdde som chef 2010 förändrades organisationen från arbetslag till mer individuella ansvarsområden. Detta innebar att arbetslagen upphörde och därmed saknades ansvariga för att utföra aktiviteterna och uppfylla målen för att främja jämställdhet, tillgänglighet och mångfald. 13

301 4. Processen med att ta fram en strategi bör ske i bred samverkan I beredningen av kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter fick kultursekretariatet ovärderligt stöd från jämställdhetsstrateg och dåvarande avdelningen för funktionshinder och delaktighet inom Västra Götalandsregionen. En rekommendation är därför att ta fram en ny strategi i bred samverkan med ett flertal aktörer. Särskilt viktigt är samverkan med kommittén för rättighetsfrågor och dess kansli. Genom rättighetskommitténs kansli kan samråd ske med organisationer och föreningar inom området mänskliga rättigheter. Pågående process med att etablera ett partnerskap för interkulturell dialog, i enlighet med ett särskilt utvecklingsområde kulturplanen, kan med fördel integreras i processen med att ta fram en strategi för att vidga deltagande i kulturlivet. 5. Aktiviteterna i strategin bör vara specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidssatta Det är bra att kombinera kvantitativa och kvalitativa resultat- och aktivitetsindikatorer för att mäta måluppfyllelse. De kvantitativa indikatorerna bör följa SMART kriterierna (specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidssatta). 1 Däremot är sällan kvalitativa indikatorer mätbara exempelvis genom antal, andel eller kronor. Om målen inte är direkt mätbara bör de kvalitativa indikatorerna vara tydliga och indikera när målet är uppnått eller inte. 6. Strategin bör följas upp och revideras årligen Kulturnämnden och sekretariatet har mellan arbetat för att vidga deltagandet i kulturlivet och flertalet insatser har inte skett inom ramen handlingsplanen för mänskliga rättigheter. För att hålla liv i kulturnämndens och sekretariatets engagemang bör strategin för vidgat deltagande följas upp årligen. På detta sätt kan också strategin revideras och aktiviteter som inte längre är relevanta kan utgå och aktuella frågor, händelser och tendenser kan fångas upp och formuleras i nya aktiviteter. 7. Strategin bör utvärderas efter tre år Denna uppföljning och utvärdering av handlingsplanen för mänskliga rättigheter visar på både lyckade och misslyckade resultat. Utvärdering är nödvändigt för att också lära av vilka insatser som har gett resultat på kort sikt och effekter på lite längre sikt. Med utvärdering avses att sker vid särskilda tillfällen och innebär mera av värdering och djupare analys. (Lena Lindgren 2006: Utvärderingsmonstret kvalitets- och resultatmätning i den offentliga sektorn, sidan 9). 1 För att formulera tydliga och utvärderingsbara mål har EU-kommissionen utvecklat ett antal kriterier som brukar kallas för SMART-kriterier. Här återges en modifierad variant av dessa: S Specifika eller precisa målen måste vara uttryckta i precisa termer så att vi förstår vad som avses M Mätbara målen bör vara möjliga att mäta för att granska måluppfyllelse. Om målen inte är direkt mätbara kan ett riktmärke ändå vara att man bör formulera mål som är tydliga nog för att vi ska vara överens om huruvida de är uppnådda eller inte A Accepterade eller förankrade målen bör omfattas av alla intressenter. Bristande förankring är en av de vanligaste orsakerna till bristande måluppfyllelse. R Relevanta målen bör vara relevanta i förhållande till det ursprungliga motivet för insatsen. T Tidsatta det bör tydligt framgå när olika mål ska vara uppfyllda. 14

302 Utvärdering handlar ofta, men inte alltid, om att i efterhand göra en bedömning av utfall, resultat och effekter. Det är lämpligt att kulturnämnden tar ställning till att avsluta eller revidera strategin för vidgat deltagande utifrån de slutsatser och rekommendationer som presenteras i utvärderingen. 15

303 ÄRENDE 13

304 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Jens Lejhall Telefon: E-post: Kulturnämnden Nivå för interkommunala ersättningar till folkhögskolor utanför Västra Götaland Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Ersättningen för interkommunal ersättning fastställs till 381,25 kronor per deltagarvecka för 2015 enligt SKL:s rekommendationer. Sammanfattning av ärendet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beslutade att rekommendera landstingen och regionerna en höjning av schablonbelopp för de interkommunala ersättningarna till 381,25 kronor per deltagarvecka för Västra Götalandsregionen tillämpar ömsesidighetsprincipen och har tidigare alltid följt SKL:s rekommendationer angående interkommunal ersättning. Finansiering Under de senaste åren har kostnaderna för interkommunala ersättningar stadigt sjunkit, från 18,5 mkr 2010 till 13,5 mk Under samma period har ersättningsnivån ökat från 370 kr (2011) per deltagarvecka till 377,50 kr per deltagarvecka (2014). Det finns inte några tecken på att denna utveckling kommer att avstanna och vi gör därför bedömningen att kostnaderna inte kommer att öka på grund av den föreslagna nivåhöjningen. Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Jens Lejhall Regionutvecklare Bilaga 1. Rekommendation om interkommunala ersättningar för utbildning vid landstingens/regionernas folkhögskolor samt bidrag till stiftelse- och rörelsefolkhögskolor utanför det egna området. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: Jens.lejhall@vgregion.se

305 Datum Diarienummer KUN (2) Beslutet skickas till rio@folkbildning.net (Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation) Ekonom Diariet

306

307 ÄRENDE 14

308 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Ann-Charlott Eklund Telefon: E-post: Till kulturnämnden Rättighetskommitténs samråd för de nationella minoriteterna Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. I den regionala kulturplanen för ska de nationella minoriteternas kultur behandlas och i framtagandet ska samråd med deras företrädare genomföras. Sammanfattning av ärendet I ett brev från den Sverigefinska gruppen i Rättighetskommitténs samråd för de nationella minoriteterna till Västra Götalandsregionens kulturnämnd, efterfrågar samrådsgruppen ett närmare samarbete med kulturnämnden. De nationella minoriteternas finskspråkiga ledamöter anser att kulturnämnden ska påbörja arbetet med att tillämpa minoritetslagen i praktiken och i samråd med dessa utarbeta ett minoritetspolitiskt kulturprogram. De nationella minoriteterna föreslår att: kulturnämnden inom ram öronmärker medel till de nationella minoriteternas kulturella aktiviteter beslut och utdelning av kulturmedel baseras på de förslag till aktiviteter som de nationella minoriteterna lämnar in till kulturnämnden Beredning Kulturnämndens ordförande förde diskussion med Rättighetskommitténs samrådsgrupp för de nationella minoriteterna den 3 juni Där lyftes frågan om ett närmare samarbete mellan de nationella minoriteterna och kulturnämnden. Ett av kulturnämndens prioriterade områden är strategiområdet Vidgat deltagande. Inom detta strategiområde har ett antal projekt och verksamheter riktat mot de nationella minoriteterna beslutats eller diskuterats. Det senaste årets insatser har främst berört den romska frågan. För att ytterligare stärka strategiområdet diskuteras nu särskilda riktlinjer för området Vidgat deltagande där de nationella minoriteterna utgör ett särskilt insatsområde. Postadress: Kulturnämnden Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: anncharlott.eklund@vgregion.se

309 Datum Diarienummer KUN (2) År 2000 ratificerade Sverige Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Det innebär att samhället ska respektera etniska, kulturella, språkliga och religiösa identiteter och skapa förutsättningar för att uttrycka, bevara och utveckla dessa. Västra Götalandsregionen har sedan 2003 beviljat verksamhetsmedel till bland andra den Sverigefinska gruppens arbete. Verksamhetsbidraget grundar sig på de aktiviteter Sverigefinska Riksförbundet angivit i sin ansökan. Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Ann-Charlott Eklund Regionutvecklare/kultur Beslutet skickas till Rättighetskommitténs samråd för de nationella minoriteterna

310 1 (2) Rättighetskommitténs samråd för de nationella minoriteterna Den sverigefinska gruppen Västra Götalandsregionen Kulturnämnden Den svenska minoritetslagen, som omfattar de fem nationella minoriteterna, sverigefinnar, judar, tornedalingar, romer och samer, antogs av Sveriges riksdag år 2000, således har den i år varit i kraft femton år utökades finska språkets förvaltningsområde att omfatta Mälardalen samt kommuner som frivilligt ansökte sig till detta förvaltningsområde. Från samma år blev Västra Götalandsregionen finska språkets förvaltningsområde då Borås hade blivit en förvaltningsområdeskommun bildades Västra Götalandsregionens Rättighetskommitténs samråd för de nationella minoriteterna. Samrådsmöten har bl. a behandlat frågor om regionens kulturpolitik. I mötet med kulturnämndens två vice ordföranden 2012 påpekade vi att regionen saknar ett kulturpolitiskt program för de nationella minoriteterna och särskilt för den finskspråkiga minoriteten då regionen hör till finska språkets förvaltningsområde. Vi, nationella minoriteternas finskspråkiga ledamöter i Västra Götalandsregionens Rättighetskommitténs samråd, anser att Regionens kulturnämnd skall börja tillämpa minoritetslagen i praktiken och skyndsamt utarbeta ett minoritetspolitiskt kulturprogram för de nationella minoriteterna i samråd med dem och med en särskild agenda för den finskspråkiga minoriteten. För att snabbt rätta till den strukturella brist som regionens kulturpolitik har gentemot de nationella minoriteterna föreslår vi nationella minoriteternas ledamöter och - att kulturnämnden även reserverar inom ramen av sin budget medel som är öronmärkta för de nationella minoriteterna för minoritetsorganisationernas kulturella aktiviteter

311 2 (2) - att i utdelningen av kulturmedel tillämpas samma modell som rättighetskommittén har för sina organisationsmedel för minoriteterna: varje minoritet förbereder och lämnar ett förslag till användningen av medlen inför kulturnämndens beslut. Tarmo Ahonen Ilkka Pasanen Seppo Puolle Minna Salow

312 ÄRENDE 15

313 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Jens Lejhall Telefon: E-post: Till Kulturnämnden Kulturrådets medel för minoriteter Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Västarvet får i uppdrag att genomföra projektet Vårt kulturarvs bortträngda röster i enlighet med kulturnämndens ansökan till Kulturrådet. 2. Västarvet tilldelas kr för genomförandet av uppdraget. 3. Västarvet ska återrapportera senast Sammanfattning av ärendet Projektet Vårt kulturarvs bortträngda röster är en breddning och fördjupning av det pågående projektet Regionalisering av Vi är romer (KUN ). Ansökan till Kulturrådet avser år ett och sträcker sig till våren Kultursekretariatet avser att söka medel även för år två. Finansiering Kulturnämnden beviljades kr av Kulturrådet för delfinansiering av Vårt kulturarvs undanträngda röster av dessa har kulturnämnden avsatt för Folkteaterns arbete med projektet (KUN ). Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Jens Lejhall Regionutvecklare Bilagor 1. Kulturnämndens ansökan om regionala utvecklingsmedel 2. Kulturrådets fördelning av utvecklingsbidrag till regional kulturverksamhet, Beslutet skickas till gunilla.i-m.eliasson@vgregion.se (Västarvet) Diariet Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: Jens.lejhall@vgregion.se

314 ANSÖKAN OM UTVECKLINGSBIDRAG REGIONAL KULTURVERKSAMHET För sista ansökningsdag, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN Observera Denna onlineansökan är optimerad för webbläsaren Internet Explorer version 6 eller senare, men fungerar även med Firefox version 2 eller senare och med Safari version 3 eller senare. Ansökningar som kommer in efter kl sista ansökningsdagen avvisas. Information till sökande finns på Kulturrådets webbplats. Informationen kan komma att ändras över tid. Maximal inloggningstid per session är 8 timmar. Använd gärna funktionen "Spara tillfälligt" sist i blanketten så att era uppgifter inte försvinner om ni loggas ut. Obligatoriska frågor är markerade med en asterisk (*). För Kulturrådets hantering är det viktigt att frågorna besvaras direkt i fälten, även om bilaga bifogas. Uppgifter i gråmarkerade fält läggs in automatiskt. SÖKANDE Uppgifter om sökande organisation/institution hämtas automatiskt från ert användarkonto. Kontrollera att samtliga uppgifter är korrekta innan ni börjar fylla i er ansökan. Eventuella ändringar görs alltså i "Mina kontaktuppgifter" som finns på startsidan när ni loggat in - INTE i denna ansökan. BIFOGA FILER För att bifoga filer digitalt till er ansökan klickar ni på "Bifoga filer" på sista sidan. Filnamnet kan vara maximalt 20 tecken. I de fall det är längre används automatiskt de 20 första tecknen som filnamn. De filer ni bifogar kan maximalt uppgå till totalt 30 MB. Så skickar ni in ansökningsblanketten På sista sidan finns en rullista med tre val - "Skicka", "Spara tillfälligt" och "Avbryt". För att skicka in er ansökan väljer ni "Skicka" och klickar på "OK". Observera att ni kan spara er ifyllda ansökan genom att istället välja "Spara tillfälligt" och klicka på "OK". Sparad ansökan hämtas upp genom att gå till "Mina ärenden" på startsidan när ni har loggat in. För att avbryta ansökan väljs "Avbryt" och sedan "OK". När ni har valt "Skicka" och klickat på "OK" startar steg 1 av 3. Ni måste gå igenom alla tre stegen för att er ansökan ska skickas in korrekt. I steg 3 får ni ert ärendenummer. Det är viktigt att ni inte stänger fönstret förrän ni fått den bekräftelsen. I steg 3 skickas även ett automatiserat e-brev till kontaktpersonen för ansökan med ärendenummer och er ansökan i PDFformat. Vid tekniska frågor, kontakta support@kulturradet.se eller tel: För bidragets kontaktperson, se Kulturrådets webbplats. A149_V01 1/7

315 ANSÖKAN OM UTVECKLINGSBIDRAG REGIONAL KULTURVERKSAMHET För sista ansökningsdag, se Kulturrådets webbplats. UPPGIFTER OM SÖKANDE Fält markerade med * är obligatoriska Uppgifter i gråmarkerade fält hämtas automatiskt från ert användarkonto. Se anvisningar för ansökan. Sökande organisation/institution enligt registreringsbevis Västra Götalandsregionen Organisationsnummer Verksamhetsform Aktiebolag Ideell förening Kommanditbolag Stiftelse Ekonomisk förening Handelsbolag Landsting Enskild firma med F-skattsedel Kommun Statlig myndighet Postadress, Box Kultursekretariatet, Regionens hus Postnummer Telefonnummer (växel) Postort GÖTEBORG * Kommun där organisationen/ institutionen har sitt säte Göteborg Län Västra Götalands län Organisationens/institutionens e-postadress (personneutral) Webbplats Kontonummer (ej bankkonto) Ange om organisationen/institutionen har bankgiro- eller plusgirokonto Bankgiro Plusgiro Ange om organisationen/institutionen är momsregistrerad Ja Nej Organisationens/institutionens firmatecknare Firmatecknares funktion KONTAKTUPPGIFTER FÖR DENNA BLANKETT Kontaktperson (förnamn och efternamn) Ann-Charlott Eklund Telefonnummer till kontaktperson E-postadress till kontaktperson ann-charlott.eklund@vgregion.se Mobiltelefonnummer till kontaktperson Jag har rätt att företräda sökande organisation/institution Jag, behörig firmatecknare eller behörigt ombud för sökande, försäkrar härmed att sökanden inte har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten eller är i likvidation eller konkurs. Se vidare (SFS 2012:516 7 resp SFS 2012:517 8 ) * Ansökan avser följande organisation/institution/grupp Västra Götalandsregionen För bidragets kontaktperson, se Kulturrådets webbplats. A149_V01 2/7

316 Sökande organisation/institution enligt registeringsbevis (Denna uppgift hämtas automatiskt från sid. 2.) Västra Götalandsregionen PROJEKTET Fält markerade med * är obligatoriska För Kulturrådets hantering är det viktigt att frågorna besvaras direkt i respektive fält, även om bilaga bifogas. Ange verksamhetskategori Museiverksamhet Teater-, dans- och/eller musikverksamhet Annat minoriteter * Ange projekt ansökan avser Vårt kulturarvs undanträngda röster * Är projektet ett flerårsprojekt? Ja Nej * Ansökan avser år av totalt 2 3 år * Planerat startdatum som denna ansökan avser (ÅÅÅÅMMDD) * Planerat slutdatum som denna ansökan avser (ÅÅÅÅMMDD) * Beskriv vad ni avser att göra inom ramen för denna ansökan. (Max 1000 tecken) Den mycket uppmärksammade och uppskattade utställningen Vi är romer, som visades på Göteborgs stadsmuseum, avslutades Västra Götalandsregionen har redan beslutat att finansiera en ombyggnation för att göra den mobil. Utställningen och konceptet vill vi sprida och utveckla. Spridningen kommer att ske genom att göra utställningen mobil och visa den på flera platser i Västra Götaland: på kulturhus, bibliotek, utställningshallar, museum och dyl. Konceptet utvecklas genom att, utifrån varje plats särskilda förutsättningar, ta fram nya lokala berättelser från romer och andra minoriteter och använda andra media för att fördjupa utställningsidén. Detta sker i bred samverkan med kommuner, bibliotek, Kultur i Väst, KulturUngdom, Västarvet, studieförbund och civilsamhälle. * Beskriv varför ni vill genomföra projektet. (Max 1000 tecken) I egenskap av nationell minoritet är den romska kulturen en del av det svenska kulturarvet och det ligger därmed ett ansvar på de nationella, regionala och kommunala verksamheterna att bevara och sprida detta kulturarv. I Romers rätt en strategi för romers rätt i Sverige anges att genomgången av läget för det romska kulturarvet visar att det är utspritt, obeforskat, okatalogiserat, odokumenterat samt otillgängligt inte minst för romerna själva som nästan undantagslöst saknar inflytande över sitt eget kulturarv. Romsk kultur riskerar att långsamt förtvina... (SOU 2010:55 sid.488). Vi är romer är en utställning som baseras på inkludering, medskapande, spridning och bevarande av det romska kulturarvet samt utbildningar av romska guider och utbildare. Projektet innehåller också en metodutveckling där minoriteter ska beredas möjligheter att själva artikulera sina kulturarv. A149 3/7

317 Sökande organisation/institution enligt registeringsbevis (Denna uppgift hämtas automatiskt från sid. 2.) Västra Götalandsregionen PROJEKTET fortsättning Fält markerade med * är obligatoriska För Kulturrådets hantering är det viktigt att frågorna besvaras direkt i respektive fält, även om bilaga bifogas. * Beskriv projektets koppling till den regionala kulturplanen. (Max 1000 tecken) Vid sidan om konstnärlig kvalité är demokratisk öppenhet VGRs viktigaste kulturpolitiska fråga. I Västra Götalands regionala kulturplan anges att varje människas liv är en unik historia. Varje berättelse är bärare av både den personliga erfarenheten och ett gräsrotsperspektiv på samhället. Ändå delar vi mer med varandra än vad som skiljer våra liv. Genom att få del av varandras tankar, behov och erfarenheter formar och utvecklar vi individuellt och kollektivt våra liv och vårt samhälle. Genom litteratur, film, media och andra kulturyttringar blir våra livsberättelser synliga och möjliga att delge andra. [ ] Interkulturella möten är att i bred samverkan med bibliotek och andra mötesplatser delge majoritetsbefolkningen alla de berättelser som ännu inte gestaltats och ge utrymme för dem som hittills inte erövrat platsen. VGR är dessutom huvudman för Agnesbergs folkhögskola, Sveriges enda romska folkhögskola. * Beskriv huvudsaklig målgrupp för projektet. (Max 1000 tecken) Tillsammans med studieförbund ska lokala erfarenheter och berättelser tas fram och presenteras för en bred allmänhet. Presentationerna kommer delvis att ske inom ramen för utställningar med bilder, berättelser, artefakter, community-baserade framföranden och dyl. Förutom denna del ska också digitala uttryckssätt utvecklas, både i syfte att garantera bevarandet av kulturarvet, spridning och för att bredda uttrycksformerna genom exempelvis film. Målgruppen är minoriteter vars kulturarv inte på ett tillfredställande sätt integrerats i vårt gemensamma kulturarv. Framtagandet kommer att ske i samverkan med dessa grupper. Materialet ska användas både genom offentliga visningar, guidade av de aktörer som tagit fram berättelserna, och utbildningsinsatser riktade till exempelvis politiker, lärare och andra kommunala tjänstemän. * Ange nationella och internationella samarbetsparter samt beskriv samarbetet. (Max 1000 tecken) Romer och andra nationella minoriteter, Kultur i Väst, Västarvet, Falköpings kommun, Borås kommun, Trollhättans kommun, studieförbund (ex ABF och SENSUS), KulturUngdom och lokalt förankrat civilsamhälle A149 4/7

318 Sökande organisation/institution enligt registeringsbevis (Denna uppgift hämtas automatiskt från sid. 2.) Västra Götalandsregionen PROJEKTET fortsättning Fält markerade med * är obligatoriska För Kulturrådets hantering är det viktigt att frågorna besvaras direkt i respektive fält, även om bilaga bifogas. Beskriv, om det inte framgår ovan, hur ni i projektet ska integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och interkulturellt perspektiv samt arbeta med att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. (Max 1000 tecken) Genom ökad samverkan ökar den demokratiska öppenheten och deltagandet i kulturlivet vidgas. Ett vidgat deltagande handlar inte bara om bredare publikgrupper och större allmän tillgänglighet, utan också om ett helt nytt sätt att tänka utifrån organisationsstrukturer, berättelser och inte minst kulturarv. Det immateriella kulturarvet bär man med sig, hur det ska formuleras är en stor fråga. Vad exkluderas och vad inkluderas? Ett vidgat deltagande innebär medvetenhet kring de maktstrukturer som finns. (ur Västra Götalands kulturplan ). Detta innebär ett intersektionellt förhållningssätt där klass, kön, etnicitet och funktionsnedsättningar är perspektiv som måste samexistera. Där dialogenprocesser är grunden. Beskriv projektet år två och/eller år tre om det är ett flerårigt projekt. (Max 1000 tecken) Ett flertal kommuner är angelägna att utveckla sitt arbete med att öka medskapandet och delaktigheten i kulturlivet och med minoriteters kulturarv. Under år två är det i första hand Borås kommun och Trollhättans kommun som kommer att ta emot utställningen. Det kommer dock att finnas möjlighet för fler kommuner att utveckla arbetsmetoden tillsammans med kulturnämnden, Kultur i Väst, Västarvet, Kultur ungdom, studieförbund och civilsamhälle. * Beskriv hur ni planerar att integrera projektet i den löpande verksamheten. (Max 1000 tecken) Genom den breda samverkan skapas kontaktytor och gemensamma mål, intressen och problemområden utkristalliseras. De regionala aktörerna Västarvet, Kultur i Väst och KulturUngdom får därmed ett utökat arbetsfält som ger goda förutsättningar för ett regionalt utvecklingsarbete helt i linje med Västra Götalandsregionens kulturnämnds viljeinriktning. Som ett resultat kommer det regionala arbetet både att fördjupas i form av fler verktyg och metoder och breddas genom samverkan med fler kommuner, studieförbund, lokala kulturinstitutioner och civilsamhället. Arbetsmetoden kommer att integreras i Kultur i Västs, Västarvets och KulturUngdoms kontinuerliga arbete och vara en del i deras uppdragsbeskrivningar. Kulturnämnden kommer kontinuerligt följa arbetet A149 5/7

319 Sökande organisation/institution enligt registeringsbevis (Denna uppgift hämtas automatiskt från sid. 2.) Västra Götalandsregionen PROJEKTET fortsättning Fält markerade med * är obligatoriska För Kulturrådets hantering är det viktigt att frågorna besvaras direkt i respektive fält, även om bilaga bifogas. * Riktar sig någon del av projektet till målgruppen barn och unga (0-18 år)? Ja Nej * Hur stor andel riktar sig till målgruppen barn och unga (0-18 år)? Andel i procent 60 procent Kommentar. (Max 500 tecken) Svårt att ange tidsperioden för denna ansökan då vi planerar och hoppas på kontinuerlig verksamhet under EKONOMISK KALKYL Fält markerade med * är obligatoriska För Kulturrådets hantering är det viktigt att frågorna besvaras direkt i respektive fält, även om bilaga bifogas. * KOSTNADER *Löner (inklusive sociala avgifter) Specificera processledare SEK * Personer med F-skattsedel * Pensioner 0 0 * Lokaler * Marknadsföring 0 * Administration inkl Film och communitybaserad produktion * Övrigt Mobil utställning "vi är romer" Summa A149 6/7

320 Sökande organisation/institution enligt registeringsbevis (Denna uppgift hämtas automatiskt från sid. 2.) Västra Götalandsregionen EKONOMISK KALKYL (fortsättning) Fält markerade med * är obligatoriska För Kulturrådets hantering är det viktigt att frågorna besvaras direkt i respektive fält, även om bilaga bifogas. * FINANSIERING * Söker bidrag från Kulturrådet Specificera Status SEK * Övrigt bidrag från Kulturrådet (1) Ange status... 0 * Övrigt statligt bidrag Ange status... 0 * Bidrag från landsting /region Beviljat * Bidrag från kommun Beviljat * Sponsring 0 * Egen insats 0 * EU-bidrag Ange status... * Övrigt 0 0 Summa (1) Avser kvarvarande bidrag från Kulturrådet som överförs till år 2 eller år 3 ÖVRIGT Fält markerade med * är obligatoriska Övriga upplysningar. (Max 500 tecken) Skicka/Spara tillfälligt/avbryt När ansökan sparas tillfälligt ska en bekräftelse visas på skärmen. När ansökan skickas in startar steg 1 av 3. I steg 3 får ni ert ärendenummer på skärmen. Det är viktigt att ni inte stänger fönstret förrän ni fått den bekräftelsen. I steg 3 skickas även ett bekräftels till inloggad kontaktperson med ärendenummer, ansökan i PDF-format och eventuella digitala bilagor. A149 7/7

321 KULTURRADET BESLUT GD 2014:110 Dnr KUR 2014/1472 1(6) Arende F 61sta fiirdelningen av utvecklingsbidrag till regional kulturverksamhet inom rainen for kultursamverkansmodellen 2014 Sbkande Se beslutsbilaga 2 Kulturradets beslut Statens kulturrad beviljar utvecklingsbidrag enligt beslutsbilaga l. Totalt beviljat belopp vid denna fbrdelning at kronor. Utbetah1ing av bidraget sker till det plus - eller bankgiro som respektive bidragsmottagare hat anget1. En ansbkan vardera Han Wsby Imemationella Tonseittarcenimm (dm KUR 2014/ 1283), Tornedalsteatem (dnr KUR 2014/ 1337), Landstingei ilbnk6- pings lin (dm KUR 2014/ 1426) och Gdteborgs stud (dnr KUR 2014/ 1434) bordlsggs och bereds i sarskild ordning. Gviiga ansbkningar om bidrag avslas. Bidraget sr forenat med siirskilda villkor, se beslutsbilaga 3. Ansiiknlngar Vid detta ansbkningstillfalle hat det iukommit 125 ansbkningar varav tva har aterkallats och en awisats. Det ansbkta beloppet fbr de 122 ansbkningar som prbvas i denna fordelning uppgar till kronor. Ansbkningar har inkommit fi - an 19 av de lan som ingari Kultursamverkansmodellen. Av ansbkningama kommer 17 fran Skane och 14 tian Viistra Gbtaland. I bvrigt har det inkommit mellan en och nio ansbkningar vardera fran bvriga lan. Av ansfikningama kommer 85 liam kulturinstitutioner eller andra aktbrer och resterande 37 fran regioner eller landsting. Av ansbkningarna avser 24 stycken utveckling av museiverksamhet, 22 bild och fonn, 20 gsller kulturomradesbvergripande projekt, 18 musik, 9 dans, 8 ar hems16jdsrelaterade och 6 avser teateromradet. Av de femton atersta- Sultans kulturrdd Box Q7215, Stockholm Besbk: Borgvagen 1-5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradetse Webbplats:

322 KULTURRADET BESLUT GD 2014:110 Dnr KUR 2014/1472 2(6) ende ansbkningama giiller fyra arkiv - och fyra lilmomradena, fyra littera - tur/lasfriimjande, tva musikdramatik och en cirkus. Parallellt med detta beslut fattas Even beslut om utvecklingsbidrag till lsnsbibliotek, regionala museer, regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner i Stockholms lin (dnr KUR 2014/ 1598). iirendets berednlng Arendet har beretts inom Kulturradets kansli. Iberedningen har synpunkter inhamtats fran Svenska F ilminstitutet gallande fem projekt som rbr fihn, fran Riksarkivet for fyra ansbkningar gsllande enskild arkivverksamhet och Nsmnden fbi hemslbjdsiiagor for alta ansbkningar som avser hemslbjdsom - radet. Samtliga landsting och regioner har infonnerats om ansbkningarna iran respektive lan samt erbjudits mbjlighet till dialog kring utvecklingsiii - gor. Ski! fbr beslutet Tilliimplig reglering Kulturradet disponerar under budgetaret 2014 medel for Eirdelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet under anslag 1:6 ap.l Bidrag till regional kulturverksamllet. Kulturradet beslutar om fzirdelning av detta statsbidrag till landstingen re - spektive Gotlands kommun med stbd av lag (2010:1919) om fordelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet samt i enlighet med forord - ningen (2010:2012) om fiirdelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Enligt fiirordningen (2010:2012) om fdrdelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet far Kulturradet besluta om tidsbegransade bidrag till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse. Tidsbegransade utvecklingsbidrag far endast lsmnas till sadan verksamhet som ocksa far bi - drag fran landsting, kommun eller aiman huvudman. Vid fordelning av tidsbegransade utvecklingsbidrag ska Kulturradet sarskilt beakta de nationella kulturpolitiska malen som rbr kvalitet, konstnsrlig fomyelse och tillganglig - het till kultun1tbudet. Utgangspunkter for bediimningen Andamalet fbr tordelningen av statsbidraget sr enligt 4 i ovan niinmda fiirordning (2010:2012) om fiirdelning av vissa statsbidrag till regional lcul -

323 KULTURRADET BESLUT GD 2014:110 Dnr KUR 2014/1472 3(6) tnrverksamhet att bidra till ati de nationella kulturpolitiska malen uppnas samt ge bkade mbjligheter till regionala prioriteringar och vaiiationer. I tbrordningen (2012:5 15) med instruktion for Kulturradet anges att myndigheten siirskilt ska verka for konstnsrligt och kulturpolitiskt vardefull utveckling inom verksamheter som rbr regional kulturverksamhet. Vidare ska Kultturadet integrera ett jsmstslldhets-, mangfa1ds- och bam - och ungdoms - perspektiv samt iiven 1ramja ett intemationellt och interkulturellt utbyte och samarbete i sin verksamhet. Av Kultunadets regleringsbrev mr 2014 ii - amgar att regeringens kulturpolitiska prioriteringar under mandatperioden ar bams och ungas ratt till kultur, kulturarv for framtiden saint forbattrade villkor for den nyskapande kulturen. Dessutom ska Kulturradet siirskilt uppmarksamma landstingens och verksamhetemas arbete for alt framja de nationella Ininoritetemas och i syrmerhet romers kultur och kulturarv. Vidare ska myndi gheten i sin bidragsgivning siirskilt beakta Umea kulturhuvudstad Darutbver bbr Kulturradet genom utvecklingsbidrag bland annat framja kunskapsutveckling om, och bvri ga fbrutssttningar fbi digitaliseringens genomslag inom scenkonstomradet. Vidare framgar det av regleringsbrevet att den ssrskilda fbrstirkningen av anslag 1:6 med 25 miljoner kronor for 2014 (totalt 75 miljoner kronor under ) ska anvsndas till bidrag for fbmyelse och utveckling av konst - narliga uttryck saint nydanande sstt ati sprida och tillgangliggbra kulturen. Bidragen kan Sven anvandas for litteratur- och lasframjande insatser. Kulturradet vageri sin bedbmning avon in den regionala och kommlmala medlinansieringen vilket kan avspeglas i nivan pa det beviljade stbdet. Flerdriga projeki Kulturradet har enli gt budgetlagen inte nagon mbjlighet att gora utfastelser t?>r mer an ett ari taget vilket medfbr att myndi gheten valle ar maste gora en ny prbvning Even av de flerari ga projekten. Detta innebsr att flerziriga pro - jekt maste sbkas arligen. Kulturradet vill sarskilt understryka att vaije ansbkan behandlas i relation till tillgangliga medel.

324 KULTURRADET BESLUT GD 2014:110 Dnr KUR 201 4/1472 4(6) I och med att den sarskilda fzsrs~rkningen av anslag 1:6 med 25 miljoner kronor 5.rli gen under upphiir 2015, sa sr Kulturradets hallning restriktiv nai det galler att bevilja nya fleraiiga projekt. Detta for att inte riskera att den statliga tinansieringen av utvecklingsprojekt upphbr elier det Fbrsta projektaret pa gmnd av brist pa medel. Bediimning Kultlmadet har, i enlighet med forordningen, prioriterat ansblmingar gal - lande projekt av strategisk och nationell betydelse som beaktar de nationella kulturpolitiska malen som rbr kvalitet, konstniirlig fomyelse och tillgtingli g- het till kulturutbudet. Med nationell betydelse avser Kulturradet projekt som hat e1tekter som stricker sig utbver det regionala intresset, exempelvis projekt som sr metodutvecklande eller kan utveckla den nationella infrastrukturen inom kulturomradet. Kulturradet kan konstatera att det hai inkommit ansbkningar som enligt myndi ghetens bedbmning syftar till att uppfylla organisationernas ordinarie uppdrag. Enligt Kulturradet bbr denna typ av arbete vara en integrerad del av organisationernas verksamhet. Vid demia ansbkningsomgang har Kulturradet beviljat 59 ansbkningar. Av dessa avser 14 museionuadet, 11 bild- och formomradet, 9 musikomradet och 6 ar av konstomradesbvergiipande karaktalr. Av de resterande priorite - rade ansbkningarna zlterlimis fyra ansbkningar vardera inom dans -, och slbjdomradena samt tre vardera inom omradena arkiv och litteratur/l%is - framjande. Slutligen avser tva ansbkningar teateromradet och en ansbkan vardera galler musikdramatik, cirkus och film. Av de 59 beviljade ansbkningama sr 36 pagaende tva- eller treariga projekt som Kulturradet foltsstter alt prioritera i syiie ali frsmja kvalitetsutveckling, fomyelse och utveckling av konstniirliga uttryck samt nydanande salt att sprida och tillgiingliggbra kulturen. Dessa projekt s~rker bland annat inhastrukturen inom saval bild- och formomradet som den professionella dansen samt forutsattningama mr konstnarligt utvecklingsarbete. Dessutom syftar nagra av de beviljade ansbkningarna till att frsmja interregionalt samarbete, delaktighet och tillganglighet till kulturlivet samt projekt av interkulturell eller intemationell karaktir.

325 KULTURRADET BESLUT GD 2014: Dnr KUR 2014/1472 5(6) Som nsim1ts ovan sa intar Kulturradet en restriktiv halh1ing nsr det giller beviljandet av flerariga projekt vid deima ansbkningsomgang. Da 20 av de pagaende utvecklingsprojekten avslutas 2014 sa ser emellertid Kulturradet det mbjligt att bevilja stbd till 13 flerariga projekt. Utbver dessa beviljas avon tio ettariga projektansbkningar. Bland de nya utvecklingsprojekten 1inns bland annat projekt gallande las - framjande, mangfald inom musik - och museiomradena samt digitalisering inom scenkonstomradet. Dessutom beviljas projekt med fokus pa romers kultur och kulturarv, metodutvecklande publikarbete for och med bam och unga inom scenkonstomradet samt interregionala slbjdprojekt. Av de beviljade ansbkningarna riktar sig rlmt haliien helt eller delvis till malgruppen barn och unga. Handliiggningen av Erendet Beslut i detta arende har fattats av generaldirektbren Staffan Forssell eiier fbredraguing av koordinatom Erik Astrbm och handlaggaren Jochum Land - in. Betriffande ansbkningarna med diarienummeren KUR 2014/ 1324 och KUR 2014/ 1440 har beslut fattats av stallforetradande generaldirektbren Benny Marcel. Iberedningen av arendet har Even avdelningschefen Benny Marcel, enhetscheferna Mika Romanus och Signe Westin, koordinatom Lotta Brilioth Bibrnstad samt handlaggama Cay Comeliuson, Jelena Jesic, Magnus Lemark, Marten Lempert, Anna Liven West, Bongi MacDermott, Elin Rosenstrbm, Anna Selvag, Julia Sundberg, Jerk Sbrenson, Alma Swedmark Westin och Karin Westling deltagit. Pa grund av jav har Signe Westin och Ama Swedmark Westin inte deltagit i beredningen av ansbkan fran Wsby Intemationella T onsdttarcentrum (dnr KUR 2014/ 1283), Erik Astrbm i beredningen av ansbkan fran ABM Resurs/Leinsmuset Vzisiemorrland (KUR 2014/ 1349), Jerk Sbrenson i herodningen av ansbkan fran Grebro kim museum (dnr KUR 2014/1420) och Jochum Landin i beredningen av ansbkan fran Landstinget Wisnnanland (KUR 2014/ 1430).

326 KULTURRADET BESLUT GD 2014:110 Dnr KUR 201 4/1472 6(6) Generaldirektftiren Staffan F omsell har anm$ilt jsv, enligt fbrvaltningslagen ( 1986:223) 11 1., gsllande ansfikan fi' n Scenkonstbolagei (KUR 2014/ 1324) och Smailands Musik och T eater (KUR 2014/ 1440) och har inte deltagit i beslutet betriffande dessa. Pi Kult11rr 1dets vilgnar ~ - Furs D K II / 1< Erik Asu - 6m Job}; 1 l xi

327 KULTU RADET GD 2014:110 Fbrsta fi$rdelnlngen av utveckllng$bldrag tlll regional kulturverksamhet lnom ramon l'6r kultursamverkansmodellen 2014 Beslutsbllaga 1. Bevlljade ansiiknlngar Dnr Organisation Org.nr Projektets namn ENMgV Flenlrlgl Bevma1 bldrag Lin Redovlsas sams! S&IBkllda vlllkor KUR 2014/1382 Upplandsmuseet Romska Rbster - digltalt skolmatelial och bok Uppsala KUR 2014/1389 Lansblbllotek Uppsala Utbkad lltteratursatsning l Uppsala lan 1av Uppsala KUR 2014/1 275 Sverlge1inlandamas arkiv Konsten alt synliggbra sverlgeflnlandamas historia. Zav Sbrmland KUR 2014/1315 Gra1lkens Hus Samverkan och skapande med och fbr bam och unga l Sbnnland 3av Sbrmland KUR 2014/1342 bstergtitlands museum Street Art Academl Zav bsrergbuand KUR 2014/1368 Ostergbl1ands museum Alltld uppkopplad/amiga ar 3 3av bslergbuand KUR 2014I1414 Stlftelsen Ostergbuands Linsteater Teater - Film - lmmerslvltet 1av Gscergbuand KUR 2014/1413 Smalands Musik & Teater Dans utveckllng l Smalands Musik & Teater ZavZ Jbnkbplng KUR 2014/1436 Jbnk&pings lans museum XMetoden Jbnkbping KUR 2014/1300 Circus Glass Royale - Clrkus i Glasrlket the Phoenix Project Zav Kronoberg KUR 2014/1403 Reglonfbrbundet sbdra Smaland Kronoberg utvecklar en plattforrn fbr det fna ordet ZavZ Kronobeng KUR 2014/1419 Reglonfbrbundet sbdra Smaland Kronoberg utvecklar Kulturarvscentrum Smaland av Kronoberg (4)

328 Dnr Organisation OIg.nr Projektets namn W#9!/ Flelirlgt KUR 2014/1444 Regionfisrbundet sbdra Smaland Kronoberg utvecklar konstomradet av3 Bevmat bldrag Lin Kmnoberg Redovlsas $enast Sirskllda vlllkor KUR 2014/1345 Emmaboda kommun Glaspedagoglk. ar 3 3av Kalmar KUR 2014I1398 Reglonliirbundet i Kalmar lan (Lsnsmusiken) Emerging classical talent In the EU Kalmar KUR 2014/1435 GOTLANDS REGNBAGSGRUPP Actlvlst-in-residence program Gotland KUR 2014/1476 Region Gotland - Film pa Gotland Gotland Film Lab 1av Gotland KUR 2014/1354 Region Blekinge Alt skapa sln historia Zav Bleklnge KUR 2014/1151 MusIk I Syd Uppbyggnad och genomfilrende av ett t1erarlgt lntematlonellt kulturutbyte 3av Skane KUR 2014/1267 Reglonmuseet Krlstlanstad / Landsantlkvarien i Skane Lungo Drum Zav Skane KUR 2014/1312 Malmb museer Interkulturell dialog pa svenska museer Zav Skane KUR 2014I1331 Region Skane Region Skane: FonnlDeslgn Center - l NY FORM 3av Skane KUR 2014/1402 Kulturfbrvaltningen, Malmb Stad Perpetual Romani Pavilion - Malmb Skane KUR 2014/1449 Stlftelsen Wanas utstallnlngar WRAP (Wanas Residency Arts Program) Skane KUR 2014/1453 Musik i Syd Mubikriket 3av Skane KUR 2014/1443 Hallands Konstmuseum Baenling vs Olson Zav Halland KUR 2014I1276 Vara Konserthus Best of Sweden 1avz Vistra Gbtaland KUR 2014/1361 Gbteborgb konstmuseum En mated historia - dlalogbaserat pedagoglskt projekt pa Gbteborgs konstmuseum ZavZ Vistra Gbtaland (4)

329 Dnr Organisation Org.nr Pmjektefs namn Ett&rl90 Flerlrlgl KUR 2014/1508 Vsstra Gbtalandsreglonen Van kulturarvs undantr&ngda r68ter 1avz BevlHat bldrag Lin Redovlsas Sdrskllda vlllkor arenas! Vastra Gbtaland KUR 2014/1411 KUR 2014/1420 Live at Heart AB Orebro lana museum Live at Heart Norm. Nation och Kultur av3 3av Onabro Orebro Avser semlnariedelen med foku$ pa bkad Lamstalldhet och mangfald KUR 2014/1306 Vastmanlands Teatar Utveckllng av publlkarbete fbr och med bam och unga. 1av V&stmanland KUR 2014/1326 Arkiv Vastmanland lnnovatjv arklvsamverkan. del 2 Zav Vaslmanland KUR 2014/1430 Landstinget Vistrnanland Arrangbrsutveckling Zav Vastmanland KUR 2014/1375 Landstmget Dalama Anoda. Bamblldcenter Zav Dalama KUR 2014/1377 Landstinget Dalama SITE-KICK Dalama, infrastruktur fbr dans I janet Zav Dalama KUR 2014/1412 Landsdnget Dalama Muslkteater for, med och av Bam och Unga Zav Dalama KUR 2014/1417 Landstinget Dalama Starkt national! Infrastruktur fbr design och arkitektur inom samverkansmodellen Dalama KUR 2014I1341 Murberget. linsmuseet Vastemornand Next level Craft - Sloydify Socbety 1avz Vastemordand KUR 2014/1349 ABM Resurs do Lansmuseet Vastemorrland Ku1turarv Vabtemorrland - med plata fbr alias kulturarv, ar Ill 3av Vastemorriand KUR 2014/1362 Scenkonst Vastemomand AB Muslksamverkan l now - Kulturhuvudstad 2014 Zav Vastemorr1and KUR 2014/1379 Landbtinget Vastemorrland Recurscentrum KonBt 3av Vastemorr1and KUR 2014/1311 Regionfibrbundet Jamtlands lan Last Land - Dans pa sma sooner 3av JBmtland KUR 2014/1334 Regionfbrbundet Jamtlands lan Konstlabb fbr unga 3av Jamt1and (4)

330 Dnr Organisation Org.nr Projektets namn EM#W Flerdrlgl KUR 2014/1381 Regionfbrbundet Jsmtiands l&n Next level craft - Sloydify Society 1avz Bevluat bldrag LSn Jsmtiand Redovlsas senast SSrBklIda vlllkor KUR 2014/1321 Region Vssterbotten Brokerlng Migrants" Cultural Participation V sterbotten KUR 2014/1 335 Vaisterbottens lens hemslbjdsfbrenlng Next Level Craft - Sloydify Society 1avz Visterbotten KUR 2014/1364 Region Vssterbottenl Liinsblblioteket I Wsterbotten Det lltterfra Vssterbotten Zav Vibterbotten KUR 2014/1384 Region Vesterbotten lnfrastruktur fbr ung kultur (Ung kultur Visterbotten) 3av V sterbot1en KUR 2014/1393 Vtsterbottens museum Rock Art In Sepmi 3av Vebterbotten KUR 2014/1409 Vaisterbottens lens landstmg/ Norrlandsoperan AB River Stories 3av Vssterbotten KUR 2014/1429 KUR 2014/1439 Fiiretagsarkivet l Westerbotten Region Vasterbotten Kvlnnor I norrl&ndskt naringsliv. Tlllgingliggbrande och bevarande av kvinnors fiiretagsarkiv I Wsterbotten lntemationalisering och lnterkulturell kompetens Infbr, under och after 2014 ZavZ Zav Viisterbotten Vasterbotten KUR 2014/1290 Ajtte. Svenskt Fjaili- och Samemuseum Archives go live Norrbotten KUR 2014/1343 Norrbottens Line Landsting Professional! kbrl Norrbotten 1av Norrbotten KUR 2014/1353 Norrbottens lens landsting. Div Kultur od1 utbiidnlng Vandringsut$~inlngen Next Level CraIt samt programmet Sloydify Society 1avz Norrbotten KUR 2014/1378 Dans 5 Nord "Nests stag " - en professional! dansplattfonn i Norrbotten Zav Norrbotten KUR 2014/1452 KUR 2014I1457 Norrbottens LSns Landsting Norrbottens museum None Noden fbi ny musik tomorrow:next - ett nitverks- och delaktighetsprojekt med norrbottnisk ungdom 1av Norrbotten Norrbotten Avser vidareutveckling och etabledng av en lntemationell mbtesplats Rir ny musik (4)

331 KULTU RADET GD 2014:1 10 Fiirsta fi:irdelnlngen av utveckllngsbldrag till regional kulturverksamhet lnom ramon fiir kultursamverkansmodellen 2014 Beslutsbilaga 2. Samtllga ansiiknlngar Dnr Crganlsatlon Projektets namn LSn KUR 2014/1410 KROIKlF, Svensk Konstnarsservice, Utvecklingsbldrag Regional Kulturverksamhet Stockholm (Nationellt) KUR 2014/1461 Ideell kulturalllans (lka) Stockholms Ian Natverkstraffar och motesplatser med det kulturorganlsationer civila samhallet Stockholm KUR 2014/1355 Kulturi janet K.R.O.P.P lntematlonell dansfestival Uppsala KUR 2014/ 1382 Upplandsmuseet Romska Riister - dlgltalt skolmaterlal och bok Uppsala KUR 2014/1389 Lansbibliotek Uppsala Utbkad lltteratursatsnlng i Uppsala lan Uppsala KUR 2014/1432 Fbretagens historia lsbergsprojektet - En nyrelease av var kulturskatt Uppsala KUR 2014/1437 Fiiretagens historia sma bam - stora tankar - ett dialogprojekt med bam for bam Uppsala KUR 2014/1275 Sverigelinlandamas arkiv Konsten att synliggbra sverlgeflnlandamas historia. Sbrmland KUR 2014/1315 Grafikens Hus Samverkan och skapande med och fbr bam och unga i Sbrmland Sbrmland KUR 2014/ 1370 Nykbplngs kommun Konsten att delta, Sbrmland. Ett lntegrationsprojekt lnom kultursektom. Sbnniand KUR 2014/1421 Arkiv Sormland Arklvpedagogisk utbildning - begrepp, deflnltloner, metod Sbnnland KUR 2014/1438 Siinnlands museum En perfekt manniska Sbmiland KUR 2014/1342 Ostergotlands museum Street Art Academi Ostergtitland 1(8)

332 Dnr Organisation Projektets namn Un KUR 2014/1368 stergtstlands museum Alltld uppkopplad/amiga ar 3 stergtfatland KUR 2014/1388 Fbrenlngen Svenska Spetsar Utveckling med Spets Ostergbtland KUR 2014/1414 Stl1telsen Gstergbtlands Lansteater Teater - Film - lmmerslvitet Gstergbtland KUR 2014/1456 Riksteatem Ostergbtland Arrangtirsforum Ostergbtland KUR 2014/1413 Smalands Musik & Teater Dans utveckling l Smalands Musik & Teater Jbnkbping KUR 2014/1426 Landstinget I Jbnkbplngs lan Manifesta i Smaland 2018 Jbnkbplng KUR 2014/1436 Jtinkbpings lans museum 100XMetoden Jbnkbplng KUR 2014/1440 SMOT, Lansmusiken, Jtinkopings Slnfonlelta lnterregional publlkutveckling - Outreach Jtinkiiping KUR 2014/1300 Circus Glass Royale - Cirkus i Glasrlket the Phoenix Project Kronoberg KUR 2014/1403 Regionfbrbundet sbdra Smaland Kronoberg utvecklar en plattfonn fbr det fria ordet Kronoberg KUR 2014/1419 Regionffirbundet sbdra Smaland Kronoberg utvecklar Kulturarvscentrum Smaland Kronoberg KUR 2014/1441 Regionfbrbundet sbdra Smaland Light, Fire, Life - Starkt position fbr svensk naringsllv, design & fonn i Kina Kronoberg KUR 2014/1444 Regionfbrbundet sbdra Smaland Kronoberg utvecklar konstomradet Kronoberg KUR 2014/1338 Kalmar lans museum Leva mellan tva varldar Kalmar KUR 2014/1345 Emmaboda kommun Glaspedagogik, ar 3 Kalmar KUR 2014/1396 Kalmar Konstrnuseum Metod: Glas ar massa i rbrelse Kalmar 2(8)

333 Dnr Organisation Projektets namn Lin KUR 2014/1398 Regionmrbundet i Kalmar lan (Lansmuslken) Emerging classical talent ln the EU Kalmar KUR 2014/1451 Kalmar lans museum Bridging Ages Utvecklingscentrum Kalmar KUR 2014/1283 Wsby Int. Tonsbttarcentrum GuteLjaudeKarte 2015 Gotland KUR 2014/1395 Gol1ands Fomvanner/ Gotlands Museum Mannlskor och Fbremal vacks till liv - Musik&Teateri museimagasin Gotland KUR 2014/1425 Gotlands Musikstiltelse Delta iii Musik Gotland Gotland KUR 2014/1427 bstersjbns fbrfattar- och tiversattarcentrum Utveckllng av speclalblbliotek i Ostersjeiregionen Gotland KUR 2014/1428 Lansteatem pa Gotland Dansresidens - rbrliga mbten i ett tilandskap Gotland KUR 2014/1435 GOTLANDS REGNBAGSGRUPP Activist-in-residence program Gotland KUR 2014/1476 Region Gotland - Film pa Gotland Gotland Film Lab Gotland KUR 2014/1354 Region Bleklnge Att skapa sin historia Blekinge KUR 2014/1151 Musik i Syd Uppbyggnad och genomfbrande av ett flerarigt intematlonellt kulturutbyte Skane KUR 2014/1267 Regionmuseet Kristlanstad / Landsantlkvarien i Skane Lungo Drom Skane KUR 2014/1 282 ArchFilmLund Regional Urban Scale Skane KUR 2014/1312 Malmb museer lnterkulturell dialog pa svenska museer Skane KUR 201 4/1327 Malmb museer Sprakutveckling genom kultur Skane KUR 2014/1331 Region Skane Region Skane: Form/Design Center - I NY FORM Skane $(8)

334 Dnr Organisation Projektets namn LEn KUR 2014/1346 Kulturen Skanes modema kulturarv Skane KUR 2014/1348 Skanes Hemslbjdsforbund Framtiden fbr Hemslbjdens samllngari Skane Skane KUR 2014/1351 Frltlds- och kulturfbrvaltningen, Landskrona stad Skapande av ett skandinaviskt kunskaps- och mbtescenter fbr fotografi Skane KUR 2014/1352 Malmb konstmuseum Splida och formera kunskapen om regionens konst genom Wikipedia Skane KUR 2014/1390 Mediaverkstaden Skane Kulturrefugen Skane KUR 2014/1391 Kulturfbrvaltnlngen. Malmb Stad Projekt: Lyssna! Skane KUR 2014I1401 Film l Skane Film fbr bam och unga med funktionsnedsattning Skane KUR 2014/1402 Kulturforvaltningen, Malmb Stad Perpetual Romani Pavilion - Malmb Skane KUR 2014/1422 Malmb Museer Future Foods Malmb Museer Skane KUR 2014/1449 Sttltelsen Wanas utstallningar WRAP (Wanas Residency Arts Program) Skane KUR 2014/1453 Musik i Syd Muslkrlket Skane KUR 2014/1308 Rlksteatem Halland Interregionalsamverkan i sbdra Sverige Halland KUR 2014/1443 Hallands Konstmuseum Baertling vs Olson Halland KUR 2014/1125 Stiftelsen Axevalla folkhbgskola Axevalla Sommar 2014 Vastra Gbtaland KUR 2014/1276 Vara Konserthus Best of Sweden Vistra Gbtaland KUR 2014/1330 Vastra Gbtalands lans landsting/ Gbteborgs Symfoniker AB Mobil konsertsal fbr bkad tillgelngllghet till Gbteborgs Symfonikers konserter Vastra Gotaland 4(8)

335 Dnr Organisation Projektets namn Lin KUR 2014/1350 Vastanret Slbjd- och bygglek - Wdgat deltagande Vastra Gbtaland KUR 2014/1 361 Gbteborgs konstmuseum En malad - historia - dialogbaserat pedagogiskt projekt pa Gbteborgs konstmuseum Vastra Gbtaland KUR 2014/1373 lldaholms kommun Kanslor lange bdegardsstigen Vastra Gbtaland KUR 2014/1374 Gra1ik i Vast Bildsprakets elementara lattillganglighet Vastra Giitaland KUR 2014/1397 Rbhsska museet lnteraktiva Berattelser Vastra Gbtaland KUR 2014/1434 Gbteborgs stad, Kulturfdnlaltnlngen Dansloopen (ett metodutveklande projekt fbr dansintressenteri GR&VGR) Vaistra Giitaland KUR 2014/1445 Vara Konserthus Halsoklck med kultursmak - Ett interaktivt friskvardsprojekt med scenkonst Vastra Gbtaiand KUR 2014I1447 Gbteborgsoperan Intemationell tumb Vastra Gbtaland KUR 2014/1448 Nordiska Akvarellmuseet Landskap i fbrandrlng / ftirdjupande seminarleserie om kinesiskt tuschmaleri Vastra Gbtaiand KUR 2014/1477 Kultur i Vast lnnovationsplattform fbr kulturutveckling Vastra Gtitaland KUR 2014/1508 Vistra Gtitalandsregionen Vart kuiturarvs undantrangda roster Vastra Gtitaland KUR 2014/1301 Orebro lane Iandsting GENESIS - The Brandenburg Project Orebro KUR 2014/1302 Orebro lans landstlng Canhen - kanslans makt Orebro KUR 2014/1372 Sti1telsen kulturcentrum Liusnarsberg lntemationell operakiir Orebro KUR 2014/1411 Live at Heart AB Live at Heart Orebro KUR 2014/1420 Orebro lane museum Nonn, Nation och Kultur 2014 Orebro 5(8)

336 Dnr Organisation Projektets namn LEn KUR 2014/1446 Lansteatem l rebro AB Nya China - Plattform for ny scenkonst rebro KUR 2014/1459 Drift scenkonst Stallbergs Gruva - lntemationell arena fbr samtida konst och tanks Orebro KUR 2014/1306 Vastmanlands Teater Utveckllng av publlkarbete fbr och med bam och unga. Vastmanland KUR 2014/1326 Arklv Vastmanland lnnovativ arkivbamverkan, del 2 Vastmanland KUR 2014/1430 Landstinget Vastmanland Arrangbrsutveckllng Vastmanland KUR 2014/1454 Vastmanlandsmusiken Professlonallsering av Norbergfestival Vastmanland KUR 2014/1375 Landstinget Dalama Anoda. Bamblldcenter Dalama KUR 2014/1376 Landstlnget Dalama Bear and Natives Dalama KUR 2014/1377 Landstlnget Dalama SITE-KICK Dalama, infrastruktur fbr dans l janet Dalama KUR 2014/1383 Landstinget Dalama Film fbr bam och unga Dalama KUR 2014/1412 Landstinget Dalama Musikteater fbr, med och av Bam och Unga Dalama KUR 2014I1416 Dalamas Hemslbjdsftirbund Slisjdnatverk Dalama -webbportal Dalama KUR 2014/1417 Landstinget Dalama Starkt nationell infrastruktur fbr design och arkltektur inom samverkansmodellen Dalama KUR 2014/1433 Landstinget Gavleborg Foajb X Gavieborg KUR 2014/1324 Scenkonstbolaget Musik PROmusic in PREschool eller Proffsmuslker i fbrskola - fokus pa musikaktivitet Vastemorrland KUR 2014/1341 Murberget, lansmuseet Vastemoniand Next level Craft - Sloydify Society Vastemorrland 6(8)

337 Dnr Organisation Projektetsnamn Lin KUR 2014/1349 ABM Resurs elo Lansmuseet Vastemorrtand Kulturarv Vastemorrland - med plate for alias kulturarv, ar ill Vastemorrland KUR 2014/1362 Scenkonst Vastemorrland AB Muslksamverkan i norr - Kulturhuvudstad 2014 Vastemorrland KUR 2014/1379 Landstinget Vastemorrland Recurscentrum Konst Vastemorrland KUR 2014/1450 Murberget Culturecloud Stories Vastemorrland KUR 2014/1460 Scenkonst Vastemorrland AB Nya mbten med scenkonsten Vastemoniand KUR 2014/1288 Jamtii Konstpedagoglk fbr bkad kreatlv kompetens Jamtland KUR 2014/1311 Regionfiirbundet Jamtlands lan Last Land - Dans pa sma scener Jamtland KUR 2014/1325 Regionfdrbundet Jamtlands lan Galleri Saepmie Jamtland KUR 2014/1334 Regionfbrbundet Jamtlands Ian Konst1abb fbr unga Jamtland KUR 2014/1 347 Regionfbrbundet Jamtiands lan Samverkan fbr ungt skapande- kulturskolor och kulturinstitutloneri tva lan Jamtland KUR 2014/1380 Regionfdrbundet Jamtlands lan Resurscentrum fbr ung kultur - Ungt Driv Jamtland KUR 2014/1381 Regionfbrbundet Jamtlands Ian Next level craft - Sloydify Society Jamtiand KUR 2014/1400 Reglonfiirbundet Jamtlands lan Filmslussen Jamtland KUR 2014/1321 Region Vasterbotten Brokering Migrants' Cultural Participation Vasterbotten KUR 2014/1335 Vasterbottens lans hemslbjdsfbrenlng Next Level Craft - Sloydify Society Vasterbotten KUR 2014/1364 Region Vasterbottenl Lansbiblloteket i Vasterbotten Det Iltterara Vasterbotten Vasterbotten 7(8)

338 Dnr Organisation Projektets namn Lin KUR 2014/1384 Region Vasterbotten lnfrastruktur fbr ung kultur (Ung kultur Vesterbotten) Vasterbotten KUR 2014/1393 Vasterbottens museum Rock Art in Sepml Vasterbotten KUR 2014/1409 Vesterbottens lens lands1ingl Norrlandsoperan AB River Stories Vasterbotten KUR 2014/1415 Kultur Skelleltea Utveckling av danscenter Vasterbotten KUR 2014/1429 Fbmtagsarklvet i Westerbotten Kvinnor l norrlandskt naringsllv. lillgangliggbrande och bevarande av kvlnnors fbretagsarkiv i Vbsterbotten Vasterbotten KUR 2014/1439 Region Vasterbotten lntematlonalisering och lnterkulturell kompetens infer, under och efter 2014 Vasterbotten KUR 2014/1290 Ajtte, Svenskt Fjall- och Samemuseum Archives go live Norrbotten KUR 2014/1337 Tomedalsteatem Tomedalsteatem in i medelaldem Norrbotten KUR 2014/1343 Norrbottens Lans Landsting Professional! kbrl Norrbotten Nonbotten KUR 2014/1353 Norrbottens lens landstlng, Div Kultur och utblldnlng Vandringsutstallningen Next Level Craft samt programmet Sloydify Society Norrbotten KUR 2014/1378 Dans i Nord "Nasta steg ' - en professional! dansplattform i Norrbotten Norrbotten KUR 2014/1452 Norrbottens Lens Landsting Norra Noden for ny musik Nonbotten KUR 2014/1457 Norrbottens museum tomorrovoknext - ett natverks- och delaktighetsprojekt med norrbottnisk ungdom Norrbotten 8(8)

339 KULTU RADET GD 2014:110 Dnr KUR 2014/1472 Beslutsbilaga 3 VILLKOR Dessa villkor gsller den som beviljats bidrag &an Kulturradet. O Projektet eller verksamheten ska genomfdras enligt ansbkan. O Vssentlig andring i fiirhallande till vad som angivits i ansbkan sku snarast meddelas Kulturradet. O Observera alt detta avon giller fiirandringar i budget gallande t.ex. medtinansiering eller kostnader. Q Sadana andringar kan im1ebsra att bidraget eller en del av bidraget maste aterbetalas. O F ullstandig redo gbrelse for projektet eller verksamheten och for hur stbdet anviints ska limnas till Kulturradet senast vid den tidpunkt Kulturradet bestammer. F 6r detta bidrag ska redovisning ha kommit in senast, se beslutsbilzzga 1. O Fbr projekt som 16per bver mer an ett ar, och dsr siikande i februari 2015 amnar sbka bidrag mr ar tva eller tre, ska en delredovisning liimnas senast 2 mars 2015 om redovisningsdatum enligt beslutsbilago 1 infaller senare. Bidragsmottagaren ska O 1Blja de regler for bokfbring, revision och redovisning som galler for den bolagsfonn och verksamhetsomfattning bolaget, stiftelsen, den ideella organisationen eller den enskilda naringsidkaren har. ' O folja vid varje tidpunkt giillande regler betrsffande inbetalning och redovisning av skatt respektive arbetsgivaravgifter! pa begaran l5.mna de redovisningshandlingar som Kulturradet vill ta del av 0 pa begsran linma revisorsintyg eller revisonsrapport som visar hur bidraget forbrukats, O meddela Kulturradet om man iindrar uppgiiter om namn, organisationsnummer, adress och plus - eller bankgiro. INFORMATION 1 tidsk1ifter eller i relevant informationsmaterial t ex aflischer, programblad, etc. bbr det framga att Kulturradet hat beviljat bidrag for projektet. Kulturradets logotyp kan laddas ned hin Kulturradets hemsida, - kulturradet/logotyp/. Kulturradet ska aldrig anges som medarrangbr. Kulturradet skickar kontrolluppglfter till Skatteverket betraffande bidrag som utbetalas till enskilda niiringsidkare. ' Se Kulturradets hemsida, Shtens kulhlrrdd Box 27215, Stockholm Besok: Borgvagen 1-5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kul1urradet.se Webbplats:

340 ÄRENDE 16

341 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Ylva Gustafsson Telefon: E-post: Till Kulturnämnden Ansökan: Sources Film i Väst Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden beslutar att avsätta kronor till projektet Sources under Insatsen belastar medel för Utredningar och konferenser Sammanfattning av ärendet Film i Väst ansöker om kronor för att kunna genomföra Sources 2, en internationell manusworkshop i april Programmet är ett drygt tjugoårigt europeiskt samarbete för manusutveckling där de sökande handleds av internationella experter. Film i Väst går under 2015 in som partner och workshopen förläggs därmed till Västra Götaland. Programmet genomför under en vecka med deltagare från ett femtontal olika europeiska länder. Alla seminarier kommer att vara öppna för den västsvenska filmbranschen. Den totala budgeten är på kronor, varav Sveriges insats är på kronor. Regionutvecklingsnämnden bidrar med kronor ( , dnr RUN ). Film i Väst går själva in med kronor och Svenska filminstitutet bidrar med kronor. Motivering Genom att aktivt delta i Sources bidrar Film i Väst till kompetensutvecklingen av västsvenska filmare och stärker den västsvenska närvaron på en internationell arena. Manusutveckling nämns ofta som en av de svaga punkterna i dagens filmindustri. Genom att förbättra manusutbudet förväntas fler filmer göras utifrån originella, väl genomarbetade manusidéer. Genom att workshopen förläggs till Västra Götaland kommer kunskapen och nätverken hela den västsvenska filmbranschen till del utan kostnader för enskilda filmare. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundspl 2, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: ylva.l.gustafsson@vgregion.se

342 Datum Diarienummer KUN (2) Projektet ligger inom ramen för det i Västra Götaland 2020 prioriterade området En ledande kunskapsregion och Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområdena. Kulturnämnden Staffan Rydén Kulturchef Ylva Gustafsson Regionutvecklare kultur Beslutet skickas till tomas.eskilsson@filmivast.se louise.martin@filmivast.se anders.s.persson@vgregion.se

343

344

345 REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET BESLUT Näringslivsutvecklingsenheten Till Film i Väst Webbadress: Kontaktperson hos sökanden Namn: Louise Martin e-postadress: louise.marin@filmivast.se Dnr RUN Medel till Sources 2. Beslut Regionutvecklingsnämnden beslutar att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst kronor för medfinansiering av Sources 2. Detta beslut har fattats av chefen näringslivsutvecklingsenheten. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden från och med till och med Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Redovisning och utbetalning Slutredovisning av projektet ska ske senast två månader efter slutdatum enligt ovan för projektet. Resultatet av projektet, dvs. utfallet av valda indikatorer ska ingå i slutredovisningen. Utbetalning sker efter det att projektägaren lämnat rekvisition med projektspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Läges- respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Anders Persson. Anknytning till Vision Västra Götaland Projektet anknyter till Vision Västra Götaland genom att anknyta till det prioriterade området Ett livskraftigt och hållbart näringsliv. Anknytning till Västra Götaland 2020 Projektet ligger inom ramen för prioriterat område En ledande kunskapsregion och prioriterad fråga Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområdena Bakgrund Sources 2 är ett europeiskt väletablerat, avancerat och framgångsrikt utbildningsprogram för manusutveckling där de sökande leds genom en utvecklingsprocess av internationell expertis inom området. Deltagarna utgörs av sökande från hela Europa. Sedan 1992 har organisationen, med säte i Berlin, framgångsrikt arbetat med stöd av EU s MEDIA program, och nationella partners i olika länder. Mer än 100 filmer har förverkligats i Europa utifrån de projekt som utvecklats inom programmet.

346 Dnr RUN Syfte Utbildningsprogram som Sources 2 ger deltagare och bransch möjlighet att ytterligare öka det internationella kontaktnätet genom nätverksbyggande för framtida samproduktion. Film i Väst vill genom att bidra till kompetensutveckling på hög nivå skapa möjligheter för utveckling av konstnärlig kvalitet och bidra till att utveckla nödvändig kreativitet och kompetens inom filmbranschen. Mål Genomföra Sources 2 i Västra Götaland 2015 Projektinnehåll Programmet genomförs under en vecka i Västra Götaland då deltagare från ett 15-tal olika länder samlas för intensivt arbete med manusutveckling, seminarier och casestudies. Under perioden kommer seminarier med internationella experter och deltagare samt tillfällen till nätverkande vara öppna för den västsvenska filmbranschen. Miljö Workshopen genomförs på miljömärkt konferenshotell i Västra Götaland. Jämställdhet Sett över de tre senaste åren har fördelningen bland de internationella deltagarna varit 47 % kvinnor och 53 % män. Integration Internationell workshop med deltagande från cirka 15 olika länder. Målgrupp Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Kvinnor Män Totalt Antal individer i kompetensutvecklingsinsatser Egna indikatorer Deltagare från västsvenska filmbranschen Långsiktiga resultat och effekter Förväntade långsiktiga resultat är fler internationella samproduktioner förlagda till Västra Götaland vilket ger ökad sysselsättning inom den västsvenska filmbranschen. Kostnader och finansiering Kostnader kr År 2015 År 20 År 20 Totalt Lönekostnader 0

347 Kostnader och finansiering Dnr RUN Kostnader kr År 2015 År 20 År 20 Totalt Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) 0 Externa tjänster (privat direktfinansierade) 0 Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) 0 Marknadsföring (trycksaker osv) 0 Lokaler Investeringar 0 Övrigt Summa totala kostnader Finansiering kr År 2015 År 20 År 20 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Film i Väst Regionutvecklingsnämnden Kulturnämnden Svenska filminstitutet Offentlig direktfinansiering Total offentlig finansiering % Privat kontantfinansiering Summa underlag för beräkning av VGRs finansieringsandel Summa % Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete (ingår inte i VGRs finansieringsandel men ska redovisas av projektet) Summa total finansiering REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Agneta Mårdsjö Anders Persson

348 Dnr RUN VILLKORSBILAGA Västra Götalandsregionen har beviljat stöd till projektet: Sources 2 Västra Götalandsregionens beslut gäller under förutsättning att de villkor som anges i denna villkorsbilaga uppfylls. Allmänt Villkorsbilagans original ska undertecknas av behörig firmatecknare samt projektledaren och återsändas till Västra Götalandregionen inom 3 månader efter beslutsdatum. I annat fall återgår medlen till Västra Götalandsregionen. Beslutet baserar sig på den projekt- och kostnadsplan som presenterats i ansökan. Ändringar i projektet får inte göras utan Västra Götalandsregionens godkännande, med undantag av förskjutningar mellan kostnadsslagen upp till 10 %. Västra Götalandsregionen förutsätter att övrig finansiering beslutas enligt ansökan. Projektet ska beakta de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av olika aktiviteter. Bland annat ska projektet sträva efter att minimera den egna miljöpåverkan. Detta kan göras genom att projektets aktiviteter genomförs i linje med Västra Götalandsregionens miljöpolicy med riktlinjer och resepolicy. Policy och riktlinjer finns på Avseende jämställdhet och integration ska detta vara en naturlig del av verksamheten och jämställdhets- och integrationsaspekter ska beaktas vid planering, beslut, genomförande och uppföljning. Särskilda villkor Vissa projekt har särskilda villkor kopplade till sitt beslut. Dessa anges i så fall i beslutet och ska följas av projektet. Redovisning I stödmottagarens bokföring ska projekt som får stöd redovisas separat så att projektets intäkter, kostnader och utfall kan utläsas direkt i redovisningen oavsett om annan verksamhet pågår samtidigt. Originalverifikationer ska sparas hos stödmottagaren i tio år efter slutredovisning av projektet. Stödmottagaren ska till Västra Götalandsregionen skriftligen rapportera om projektet avbryts eller försenas eller annan väsentlig ändring inträffar. Utbetalning av medel Utbetalning av projektmedel sker efter att stödmottagaren lämnat en rekvisition. Rekvisitionen görs på Västra Götalandsregionens rekvisitionsblankett och ska innehålla en redovisning av bokförda och betalda kostnader under perioden. Till rekvisitionen ska bifogas en projektspecifik huvudbok. Rekvisition ska lämnas minst en gång per halvår. Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Del- och slutrekvisitioner ska undertecknas av projektledaren.

349 Dnr RUN Lägesrapport respektive slutrapport av projektets verksamhet ska lämnas vid del- respektive slutrekvisition. Rapporteringen ska ske på Västra Götalandsregionens blanketter. Utbetalning sker med ett belopp som motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentlig direktfinansiering) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Informationsskyldighet Vid framtagning av informationsmaterial, vid anordnande av informationsevenemang och på plats där projektet bedrivs ska det tydligt framgå att Västra Götalandsregionen är en av finansiärerna. Detta görs genom att använda Västra Götalandsregionens logotyp enligt särskilda regler. Logotyp och uppgift om att projektet är del-/finansierat av Västra Götalandsregionen ska anges - på plats där projektet bedrivs, - i nyhetsbrev, annonser, broschyrer, affischer, videos, webbplatser mm - vid konferenser, seminarier, mässor, utbildningar och utställningar mm. Klisterdekaler samt uppgift om logotyp för t ex webb och broschyrer bifogas till beslutet. Vidare ska stödmottagaren vid kontakter med media och allmänhet informera om att projektet är del- /finansierat av Västra Götalandsregionen. Granskningsrätt Representanter för Västra Götalandsregionen har rätt att hos stödmottagaren följa arbetet och ta del av alla handlingar som kan ge upplysning om projektet. Omprövning av beslut Beslut om stöd kan hävas och utbetalt stöd kan återkrävas om: - projektet inte påbörjats inom tre månader från beslutsdatum, - förutsättningar för projektets finansiering ändrats, - projektarbetet inte bedrivs enligt den överenskomna projektplanen, - stödet beviljats på grund av oriktig eller ofullständig uppgift av stödmottagaren, - stödmottagaren inte fullgör skyldigheterna inför Västra Götalandsregionens rätt att granska handlingar om projektet samt projektredovisningen, - stödmottagaren inte anger att Västra Götalandsregionen är en av finansiärerna enligt ovanstående krav på informationsskyldighet, - stödmottagaren inte i övrigt uppfyller de villkor som gäller för beslutet om stöd, eller - inte projektet rekvirerar medel i enlighet med beslut. Undertecknad stödmottagare har av Västra Götalandsregionen för ovan angivet projekt beviljats stöd enligt angivna villkor och förbinder sig att följa projektplan och villkor. Vidare medger undertecknad enligt 10 personuppgiftslagen, SFS 1998:204, att de personuppgifter om undertecknad, som har lämnats i ansökan, får behandlas på sådant sätt och i sådan omfattning som är nödvändig för Västra Götalandsregionens hantering av ärendet (registrering i diarium och liknande) och att de publiceras på Internet i information om projektet. Ort Datum Stödmottagare (organisation) Organisationsnummer Underskrift av behörig firmatecknare Namnförtydligande Underskrift av projektledare Namnförtydligande

350 ÄRENDE 17

351 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Maria Hessman Telefon: E-post: Till kulturnämnden Sammanträdesdatum 2015 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden sammanträder följande datum 2015: 29 januari, 26 mars, 23 april, 11 juni, 24 september, 22 oktober, 10 december. Sammanfattning av ärendet Följande sammanträdesdatum föreslås: 29 januari 24 september 26 mars 22 oktober 23 april 10 december 11 juni Antalet sammanträden är detsamma som föregående år. Sammanträdestiderna har varierat beroende på geografisk placering, men har vanligen börjat kl. 09:30. Sammanträdesdatumen är avstämda med regionstyrelsens och regionfullmäktiges sammanträdesdatum samt planering för ekonomiska rapporter och budget. Datumen (och hela nämndprocessen) är också avstämda med sammanträdesdatum för beredningen för hållbar utveckling, ansökningsomgångar för Frispel, utvecklingsprojekt och kulturstrategiska uppdrag, Kultur i vården, läsfrämjande stöd, litterärt arrangörsstöd och digitaliseringsstöd, ansökningar och rapporteringar till Kulturrådet, SKL:s valkongress och ordinarie kongress samt preliminär dag för regionens bolagsdag. Föreslagna sammanträdesdatum följer också principerna för sammanträdesdagar och sammanträdesfria veckor i anslutning till påsk och allhelgona, enligt regionstyrelsens beslut. Regionfullmäktiges beslut om sammanträdestider 2015, RF samt Regionstyrelsens beslut biläggs. Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Maria Hessman Nämndsekreterare Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

352 Datum Diarienummer KUN (2) Bilaga Beslutet skickas till Regiontryckeriet NÄL Regionkalendern Regionstyrelsen@vgregion.se Koncernledning Tillväxt & Utveckling lisa.belfrage@vgregion.se

353

354

355 ÄRENDE 18

356 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Maria Hessman Telefon: E-post: Till kulturnämnden Anmälningsärenden I detta ärende lämnas en sammanställning av delegeringsbeslut och andra formella meddelanden till nämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Redovisning av anmälningsärenden godkänns. Sammanställning Protokollsutdrag RF Översyn av bolagsordningar och bolagspolicy med anledning av lagändringar (bilagor på webb Delegeringsbeslut Sammanställning delegering 2A Godkännande av uppdrag till kulturnämndens ledamöter för deltagande i kurser och konferenser, resor, studiebesök m.m. kvartal 2. Delegeringsbeslut KUN nr 3, Bidrag till nordiskt firande med Piteå kammarkör Delegeringsbeslut KUN nr 1, Kulturpristagare 2014 Delegeringsbeslut KUN nr Bidrag till Iranska Kulturforskningens Center Övrigt Sammanställning konstvandringar kvartal 2 KC verkställighet Specificering av insatser för Industrimuseum Västra Götaland 2014 KC verkställighet Kulturstrategiska områden 2014-AiR internationella konstresidens KC verkställighet Ansökan Projektkontor i Västra Götaland i samverkan mellan nätverket KEKS och kommuner KC verkställighet Agera Digitalt Akvarellmuseet KC verkställighet GSO Mobil konsertsal för ökad tillgänglighet till Göteborgs symfonikers konserter KC verkställighet Verkställighetsbeslut medfinansiering EU-projekt Nätverkstan Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Maria Hessman Nämndsekreterare Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

357

358 Västra Götalandsregionen 1 (1) Sammanställning Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Maria Hessman Telefon: E-post: maria.hessman@vgregion.se Till Kulturnämnden Sammanställning delegeringsbeslut 2A (kurs och konferens) kvartal 2 Sammanställning Nedan följer en sammanställning av beslut fattade av ordförande med hänvisning till delegering 2A Godkännande av uppdrag till kulturnämndens ledamöter för deltagande i kurser och konferenser, resor, studiebesök m.m. under perioden april 2014 till och med juni 2014 i kronologisk fallande ordning. Besluten bifogas inte denna sammanställning men registreras på ärende KUN Alex Bergström, Lena Jagers Bladini, Lars Nordström, Anna Sibinska till uppstartskonferens VG2020, 22 maj Per-Göran Björkman på Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben, 8 september Evert Svenningsson på Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben 8 september 2014 Alex beslut Joachim Grundin, Stig Carlsson, Rebecca Berling på förmingel Old Ox Chamber Music Festival i Mariestad 27 juni. Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Maria Hessman Nämndsekreterare Beslutet skickas till Inte aktuellt Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

359

360

361

362

363 Västra Götalandsregionen 1 (1) Sammanställning Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Maria Hessman Telefon: E-post: maria.hessman@vgregion.se Till Kulturnämnden Sammanställning delegeringsbeslut konstvandringar kvartal 2 Sammanställning Nedan följer en sammanställning av beslut fattade av kulturchef med hänvisning till KUN Förslag till nya regler för konstvandringar under perioden 27 mars till 31 juni 2014 i kronologisk fallande ordning. KC verkställighet Kulturvandring Hammarkullen KC verkställighet Ansökan Konst- och kulturdagar vid sjön Östen KC verkställighet Ansökan Herrljunga konst - och hantverksrunda KC verkställighet Konstrunda i Sjuhärad KC verkställighet Ansökan Konstrunda på Södra Hisingen KC verkställighet Konstvandring Södra Bohuslän Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Maria Hessman Nämndsekreterare Beslutet skickas till Inte aktuellt Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

364

365

366

367

368 VÄSTRA CÖTALANDSRECIONEN KULTURNÄMNDEN Verkställighetsbeslut Datum Diarienummer KUN 90-20l3 Kultursekretariatet Handläggare Ylva Gustafsson Telefon E-post Beslut 16:2014 KC enligt beslut KUN 90-20l3, 41 Kulturstrategiska områden AiR, internationella konstresidens Beslut Kulturchefen beslutar att fördela beslutade medel enligt följande: l. Bohusläns konsthall tilldelas kronor 2. Göteborgs konstmuseum tilldelas kronor 3. Röda stens konsthall tilldelas kronor 4. Skövde konstmuseum tilldelas kronor 5. Medel tas från budgetpost för Gynna nyskapande 2014 Sammanfattning av ärendet I kulturplanen för 20l anges tre insatser för att gynna nyskapande. En av dem är att inrätta ett internationellt konstresidens i Västra Götaland. Kulturnämnden beslutade den 25 april 2014 att avsätta kronor för att inrätta internationella konstresidens 2014 (KUN , 41). Under våren-sommaren 2014 har Bohusläns konsthall, Göteborgs konstmuseum, Röda stens konsthall och Skövde konstmuseum premiär för sina residens (se bilagor), som i samtliga fall bygger på att konstnärer bor, arbetar och ställer ut i Västra Götaland. Beskrivning Under våren 2014 har kultursekretariatet fört en dialog med samtliga tio konstinstitutioner med regionala uppdrag som ingår i satsningen: Bohusläns konsthall, Borås konstmuseum, Dalslands konstmuseum, Göteborgs konstmuseum, Göteborgs konsthall, Lokstallet i Strömstad, Nordiska POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1,2 tr TELEFON: HEMSlDA:

369 Sida 2(2) akvarellmuseet, Röda stens konsthall, Röhsska museet och Skövde konstmuseum. Konstnärsnämnden och Göteborgs universitet (Akademin Valand) ingår också i arbetet. Tre av residensen fick stöd redan under 2013: Borås konstmuseum, Dalslands konstmuseum och Lokstallet i Strömstad. Under sommar-höst 2014 genomförs ytterligare en rad residens på Bohusläns konsthall, Göteborgs konstmuseum, Nordiska akvarellmuseet, Röda sten konsthall och Skövde konstmuseum. Motivering Residenssatsningen är ett sätt att lyfta samtidskonsten i Västra Götaland samtidigt som man blir en plats för konstproduktion. På samma sätt som Västra Götaland redan utmärkt sig genom att vara en produktionsplats för film kan samtidskonst produceras. Satsningen är också ett sätt att uppmuntra konstinstitutionerna med regionala uppdrag att förstärka varandra och samarbeta kring resurser. Datum: ~ IL( - Db - 01 Regionutvecklare kultur Bilaga 1. Projektbeskrivning Bohusläns konsthall 2. Projektbeskrivning Göteborgs konstmuseum 3. Projektbeskrivning Röda sten konsthall 4. Projektbeskrivning Skövde konstmuseum Skickas till agneta. von -zeipelrcdvgregi on. se johan.sjostrom@kultur.goteborg.se mia.clu istersdotterrcdrodastenkonsthall.se thomas.oldrell@skovde.se

370 VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN KULTURNÄMNDEN Verkställighetsbeslut Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare Eira Högforsen Telefon E-post Beslut 17 :20 14 KC enligt beslut KUN Ansökan: Projektkontor i Västra Götaland i samverkan mellan nätverket KEKS och kommuner Beslut 1. Kulturchefen beslutar att bevilja nätverket KEKS kronor 2. Medlen tas från budgetposten Barn och unga-rätt att vara med Sammanfattning av ärendet Inom ramen för budgetposten Barn och unga - Rätt att vara med, beslutar kulturnämnden om särskilda insatser för barn och unga. Kultursekretariatet har tillsammans med folkhälsokommittens sekretariat fått en ansökan från nätverket KEKS om medel för att tillsammans med kommuner i Västra Götaland utveckla traditionella fritidsgårdar till unga projektmötesplatser. KEKS ansöker totalt om kronor för år 1 av totalt planerade 3 år. Folkhälsokommitten och Kulturnämnden delar lika på totalkostnaden. Motivering "Utveckla Västra Götalandsregionen som en plats där unga möts, främja ungdomskultur." ur VG Fritidsgårdar är viktiga mötesplatser för ungdomar. Särskilt viktiga och betydelsefulla kan de vara för ungdomar som riskerar att hamna i utanförskap. Projektet syftar till att utveckla fritidsgårdarnas ordinarie verksamhet till att mer målinriktat stödja de ungas egen kreativitet, delaktighet och egenmakt. Det förutsätter ett armat arbetssätt som i sin tur förutsätter arman kompetens hos fritidsgårdspersonalen. POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: Västra Götalandsfegionen Roseniundsplatsen 2, 7 tf o l Kultursekretariatet Göteborg HEMSIDA:

371 Sida 2(2) KEKS har fört dialog med de båda sekretariaten och med Ungdoms styrelsen under hela ansökningsprocessen och i utvecklandet av pr()jektets innehåll. Kultur er:jariatet ( -. ;1, tl~ Staffan),Ryden l Kult/ chef Datum: Eira Högforsen Regionutvecklare kultur Bilaga 1. Ansökan med bifogad budget och avsiktsförklaringar från totalt sex kommuner och fem stadsdelsnämnder i Göteborg Skickas till F olkhälsokommittens sekretariat, Eva Mattsson-Elofson eva.mattssoll-elof.'3on({~vgregion.se Nätverket KEKS. Jonas Agdur jonas.agdurla2keks.se Jenny Andersson - j elmy. andersson(d{keks. se

372 ~ y... VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Förvaltning/enhet Handläggare: Ann-Charlott Eklund Telefon: E-post: ann-charlott.eklund@vgregion.se Beslut KC KUN Agera digitalt - Akvarellmuseet Förslag till beslut kronor avsätts för workshopsarbetet. 2. Medlen belastar kulturnämndens budgetpost Nyttja tekniken. Sammanfattning av ärendet På kulturnämndens sammanträde den 25 april beslutades om budget för vissa insatser inom kulturnämndens strategiska områden KUN , 13. Under budgetposten nyttja tekniken och preciseringen av projektet Agera digitalt återfinns denna workshop som en av det större projektets beslutade insatser. Akvarellmuseet har tillsammans med Institute Swedish ICT identifierat ett projekt som kan öka deltagande och samverkan med Akvarellmuseets yngre målgrupper. Syftet är att tillgängliggöra Akvarellmuseets verksamhet för de i målgruppen som inte tidigare mött den. Projektet syftar även till att utveckla pedagogiska och konstnärliga folmer genom innovation och IT. Den teknisk som kommer att användas är telerobtik, vilket öppnar möjligheter för interaktion i utställningsverksamheten. ~o~ U(~OI Regionutvecklare/kultur Postadress: kulturnämnden Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Roseniundsplatsen 2 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: Anncharlott.eklund@vgregion.se

373 Datum Diarienummer KUN (2) Beslutet skickas till urban. ward@gso.se

374 VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Förvaltning/enhet Handläggare: Ann-Charlott Eklund Telefon: E-post: ann-charlott.eklund@vgregion.se Beslut KC KUN GSO- Mobil konsertsal för ökad tillgänglighet till Göteborgs symfonikers konserter Förslag till beslut kronor avsätts för projektet. 2. Medlen belastar kultumämndens budgetpost Nyttja tekniken. Sammanfattning av ärendet På kultumämndens sammanträde den 25 april beslutades om budget för vissa insatser inom kultumämndens strategiska områden KUN , 13. Under budgetposten nyttja tekniken beslutades om medel till GSO:s mobila konsertsal. Göteborgs symfoniker finns redan som ett digitalt konserthus på webben. Med detta projekt "GSO på väg" förstärks invånamas tillgänglighet till Symfonikemas musikverksamhet. "GSO på väg" är en mobil konselisal i form aven trailer som specialutrustats. De deltar gratis, efter intresse från kommuner och andra arrangörer, i festivaler och andra breda arrangemang i hela Västra Götaland.. rlljw\ Jkc/IM' ro. / 'Ann-Charlott Eklund Regionutvecklare/kultur la... t7 Postadress: kulturnämnden Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Roseniundsplatsen 2 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: Anncharlotteklund@vgregion.se

375 Datum Diarienummer KUN (2) Beslutet skickas till urban. ward@gso.se

376

377

378 ÄRENDE A

379 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum: Diarienummer: KUN Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Handläggare: Johanna Svensson Telefon: E-post: johanna.jm.svensson@vgregion.se Till Kulturnämnden Uppföljning kulturstrategiska uppdrag Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden beslutar att notera informationen om uppföljningen av kulturstrategiska uppdrag Sammanfattning av ärendet Kulturnämnden beslutade ( 125) att bevilja åtta kulturstrategiska uppdrag för perioden Uppdragen är nu avslutade och i detta ärende presenteras uppföljningen för kulturnämnden. Av de åtta uppdragstagarna har sex haft verksamhet under hela uppdragsperioden. De två verksamheter som saknat verksamhet under delar av uppdragsperioden har gått i konkurs respektive lagts ned och har inte lämnat in några slutrapporter. Huvudsakligen uppvisar de kulturstrategiska uppdragen för perioden god måluppfyllnad gällande sina verksamhetsspecifika mål, men inte tillräcklig måluppfyllnad när det gäller de uppdragsgemensamma målen, främst att stärka de horisontella perspektiven och bidra till en miljömässigt hållbar utveckling. Av de åtta uppdragen som avslutades 2013 fick tre stycken (Aftonstjärnan, Dansbyrån och Sveriges konstföreningar Västra Götaland) nya uppdrag Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

380 Datum: (3) Diarienummer: KUN Fördjupad beskrivning av ärendet De verksamheter som beviljats kulturstrategiskt uppdrag har haft ett antal uppdragsgemensamma mål och ett antal verksamhetsspecifika mål. De uppdragsgemensamma målen har varit att bidra till ökad jämställdhet, mångfald och tillgänglighet medan de verksamhetsspecifika har varit anpassade till varje verksamhets egna förutsättningar. Som uppdragsgemensamma mål har alla verksamheter haft att Bidra till ett dynamiskt kulturliv och en konstnärlig utveckling i regionen Beakta de horisontella perspektiven jämställdhet, mångfald, tillgänglighet, internationalisering samt en gemensam region Bidra till en miljömässigt hållbar utveckling Måluppfyllnaden bedöms, utifrån de slutrapporter som lämnats in, som i huvudsak ej tillräcklig eftersom endast ett av målen att bidra till ett dynamiskt kulturliv och en konstnärlig utveckling uppnår medelbetyg. Av de fem horisontella perspektiven uppnår endas två internationalisering och en gemensam region medelbetyg. Måluppfyllnaden för de verksamhetsspecifika målen bedöms däremot som i huvudsak goda. Fyra av totalt sex verksamheter har uppnått gott betyg och övriga två verksamheter uppnår medelbetyg. De verksamhetsspecifika målen har av naturliga skäl sett mycket olika ut för de olika uppdragen Alla har dock haft minst ett kvalitetshöjande mål anpassat till den egna verksamheten. Av de åtta uppdragen som avslutades 2013 fick tre stycken (Aftonstjärnan, Dansbyrån och Sveriges konstföreningar Västra Götaland) nya uppdrag Analys En möjlig förklaring till skillnaderna i måluppfyllnad mellan de uppdragsgemensamma och de verksamhetsspecifika målen kan vara att det i uppdragen inte tydligt framgår att de uppdragsgemensamma målen varit just gemensamma mål som den enskilda verksamheten förväntas bidra till att uppnå. De uppdragsgemensamma målen ingår i uppdragens portaltext och specificeras inte som direkta målformuleringar. En annan förklaring kan vara att de verksamhetsspecifika målen upplevs som mer nära verksamheten än de uppdragsgemensamma och att de därför inte prioriterats. En annan orsak kan vara att de uppdragsgemensamma målens utformning helt enkelt gör dem svåra att följa upp inom givna ramar. Möjligen skulle dessa istället behöva analyseras på ett annat sätt, exempelvis i en större effektutredning. Kultursekretariatet kommer att arbeta vidare med att förfina metoderna för uppföljning inför nästa uppdragsperiod.

381 Datum: (3) Diarienummer: KUN Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Johanna Svensson Utredningsledare Bilaga 1. KUN Uppföljning KSU Beslutet skickas till Verksamheterna som haft kulturstrategiska uppdrag : - Aftonstjärnan teater@aftonstjärnan.se - Dansbyrån hanna@producentbyran.se - Performance Väst stampe.jonas@live.se - Sveriges konstföreningar Väst birgitta.westergren-lenken@alingsas.se - Kulturalla anders.karlsson@bilda.nu - Konsthantverkscentrum Väst mari-louise@konsthantverkscentrum.se

382 Kultursekretariatet KUN Uppföljning KSU Innehåll Inledning... 2 Kulturnämndens kulturstrategiska uppdrag... 2 Uppföljningen... 3 Måluppfyllnad uppdragsgemensamma mål... 3 Konstnärlig utveckling och ett mer dynamiskt kulturliv... 3 De horisontella perspektiven jämställdhet, mångfald, tillgänglighet, internationalisering, en gemensam region... 4 Miljömässigt hållbar utveckling... 4 Sammanfattning... 5 Måluppfyllnad verksamhetsspecifika mål... 7 Aftonstjärnan... 7 Culture Clinic Dansbyrån Konsthantverkscentrum Väst Konstnärernas kollektivverkstad i Angered Kulturalla Performance i Väst Sveriges konstföreningar Västra Götaland Sammanfattning Slutsats och analys Bilagor Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

383 Inledning De kulturstrategiska uppdrag som pågått under perioden har varit den andra omgången sökbara treåriga uppdrag som kulturnämnden beviljat. Åtta sådana uppdrag beviljades hösten 2010 varav sex har haft verksamhet under hela uppdragsperioden. De övriga två verksamheterna har gått i konkurs respektive lagts ned, några slutrapporter att basera en uppföljning på har inte kommit in från dessa. Med denna rapport är ambitionen att göra en återkoppling till kulturnämnden om vad de sex kulturstrategiska uppdrag som varit verksamma under hela perioden har resulterat i. Givet formuleringarna av uppdragens mål och indikatorer är det svårt att göra någon uppföljning av uppdragens effekter generellt. Det som däremot kan, och kommer att, följas upp är de resultat som uppnåtts inom uppdragen, detta dock med reservation för att det inte är möjligt att säkert uttala sig om någon direkt kausalitet mellan resultat och uppdrag. Det vill säga om uppnådda resultat är en direkt följd av uppdraget i sig eller om dessa hade uppnåtts i alla fall. Kulturnämndens kulturstrategiska uppdrag Kulturnämndens beslutade 2009 (KUN ) att avveckla de ettåriga kulturpolitiskt motiverade uppdragen och istället införa treåriga kulturstrategiska uppdrag från och med 2010 i syfte att: bidra till ett dynamiskt kulturliv och en konstnärlig utveckling i regionen [ ] att stärka sysselsättningen på kulturområdet, utveckla relationen till civilsamhället samt öka barns och ungas delaktighet i kulturlivet beviljades åtta kulturstrategiska uppdrag för perioden av kulturnämnden: 2 Aftonstjärnan Culture Clinic Dansbyrån Konsthantverkscentrum Väst Konstnärernas kollektivverkstad i Angered Kulturalla Performance Väst Sveriges konstföreningar Väst kr per år kr per år kr per år kr per år kr per år kr per år kr per år kr per år Under uppdragsperiodens gång har Culture Clinic gått i konkurs och Konstnärernas kollektivverkstad i Angered lagts ned. Några slutrapporter från dessa verksamheter har inte kommit in varför denna uppföljning baseras på övriga sex verksamheters resultat. 1 KUN KUN Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

384 Uppföljningen Som uppdragsgemensamma mål har alla verksamheter som beviljats kulturstrategiska uppdrag att: Bidra till ett dynamiskt kulturliv och en konstnärlig utveckling i regionen. Beakta de horisontella perspektiven jämställdhet, mångfald, tillgänglighet, internationalisering samt en gemensam region. Bidra till en miljömässigt hållbar utveckling. Givet dessa mål bör följande frågor, utöver uppdragstagarnas verksamhetsspecifika mål, vara de mest relevanta att följa upp: Har de kulturstrategiska uppdragstagarna bidragit till den konstnärliga utvecklingen och ett mer dynamiskt kulturliv i Västra Götaland under uppdragsperioden? Har de kulturstrategiska uppdragstagarna beaktat de horisontella perspektiven; jämställdhet, mångfald, tillgänglighet, internationalisering och en gemensam region i sin verksamhet under uppdragsperioden? Har de kulturstrategiska uppdragstagarna i sin verksamhet bidragit till en miljömässigt hållbar utveckling under uppdragsperioden? Måluppfyllnad uppdragsgemensamma mål Konstnärlig utveckling och ett mer dynamiskt kulturliv Aftonstjärnan har arrangerat ett flertal dokumentära matinéer, föreläsningar och berättarkaféer för målgruppen 60+. Dansbyrån har startat plattformen C/O Dansbyrån i syfte att underlätta för dansare att få tillgång till behovsbaserad kompetensutveckling. Performance Västs aktiviteter genomförs regelmässigt på allmänna platser vilket gör att de exponeras för en potentiellt mycket stor publik. Verksamheten genomförde 321 performances som exponerades för uppskattningsvis totalt människor under uppdragsperioden. Konsthantverkscentrum Väst har själva och i samarbete med andra arrangerat/deltagit i ett flertal exponeringsarrangemang för att synliggöra konsthantverk och för att underlätta för sina medlemmar att sälja konsthantverk. Totalt har besökare på dessa arrangemang mött Konsthantverkscentrum Västs medlemmars konsthantverk. 3 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

385 De horisontella perspektiven jämställdhet, mångfald, tillgänglighet, internationalisering och en gemensam region Aftonstjärnan har till ett av sina sex berättarkaféer på temat varvslivet bjudit in enbart kvinnliga varvsarbetare att berätta ur sitt perspektiv. Aftonstjärnan har startat upp ett samarbete med musikutbildningen på särskolan Slottsbergsgymnasiet Aftonstjärnan har byggt om sin entré i syfte att tillgodose kraven på fysisk tillgänglighet. Aftonstjärnan har arrangerat ett gästspel med Istanbuls stadsteater och en föreställning i samarbete med Svensk-Ukrainska föreningen. Dansbyrån genomför varje år ett antal residens mot målgruppen i Sverige ej verksamma koreografer. Dansbyrån har under uppdragsperioden genomfört 33 utbyten med internationella aktörer. Konsthantverkscentrum Väst deltar regelbundet i ett flertal internationella nätverk, vilket regelmässigt leder till olika typer av internationella exponeringsytor för sina medlemmar exempelvis i form av utställningar och mässor. Kulturalla är i grunden ett mångfalds- och integrationsprojekt och har under uppdragsperioden arbetat uteslutande med dessa frågor, fräst med dansen som verktyg. Kulturalla har genomfört flera dansworkshops där unga fått pröva på olika dansstilar under några dagar på tre olika ställen i regionen Södra Ryd, Skövde och Tibro. Performance Väst har deltagit i fyra internationella festivaler utomlands under uppdragsperioden. Performance Väst har genomfört ett ospecificerat antal regionala samarbeten gällande mindre event under uppdragsperioden. Sveriges konstföreningar Väst har ett inbyggt regionalt samarbete i sina ordinarie strukturer uppbyggda kring lokala föreningar distrikt nationell nivå. Miljömässigt hållbar utveckling Ingen uppdragstagare har rapporterat aktiviteter som fokuserat på en miljömässigt hållbar utveckling. 4 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

386 Sammanfattning Måluppfyllnaden för de uppdragsgemensamma målen för kulturstrategiska uppdrag bedöms som i huvudsak ej tillräcklig. Detta då endast ett Bidra till konstnärliga utveckling och ett dynamiskt kulturliv av totalt tre uppnår medelbetyg. Av de fem horisontella perspektiven (som tillsammans utgör ett av de tre uppdragsgemensamma målen) uppnår endas två internationalisering och en gemensam region medelbetyg. Uppföljningen baseras i denna del enbart på de uppgifter som verksamheterna själva lämnat i sina slutrapporter och bedömningsklockornas utslag bygger på modellen: 4-5 verksamheter som genomfört aktiviteter inom målområdet = god måluppfyllnad 2-3 verksamheter som genomfört aktiviteter inom målområdet = medelgod måluppfyllnad 1-2 verksamheter som genomfört aktiviteter inom målområdet = otillräcklig måluppfyllnad Observera att uppföljningen i denna del enbart baseras på det som verksamheterna uppgivit i sina slutrapporter. Konstnärlig utveckling/dynamiskt kulturliv MEDEL Fyra av sex verksamheter har enligt sin slutrapportering genomfört aktiviteter under perioden som bidragit särskilt till den konstnärliga utvecklingen och det dynamiska kulturlivet i Västra Götaland. Horisontella perspektiv Jämställdhet EJ TILLRÄCKLIG En av sex verksamheter har enligt sin slutrapportering särskilt beaktat det horisontella perspektivet jämställdhet i sina aktiviteter under uppdragsperioden. Mångfald EJ TILLRÄCKLIG En av sex verksamheter har enligt sin slutrapportering särskilt beaktat det horisontella perspektivet mångfald i sina aktiviteter under uppdragsperioden. 5 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

387 Tillgänglighet EJ TILLRÄCKLIG En av sex verksamheter har enligt sin slutrapportering särskilt beaktat det horisontella perspektivet tillgänglighet i sina aktiviteter under uppdragsperioden. Internationalisering MEDEL Fyra av sex verksamheter har enligt sin slutrapportering särskilt beaktat det horisontella perspektivet internationalisering i sina aktiviteter under uppdragsperioden. En gemensam region MEDEL Tre av sex verksamheter har enligt sin slutrapportering särskilt beaktat det horisontella perspektivet en gemensam region i sina aktiviteter under uppdragsperioden. Miljö EJ TILLRÄCKLIG Ingen av de sex verksamheterna har enligt sin slutrapportering särskilt beaktat det gemensamma målet en miljömässigt hållbar utveckling i sina aktiviteter under uppdragsperioden. 6 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

388 Måluppfyllnad verksamhetsspecifika mål Aftonstjärnan Handläggare: Ekonomi: Geografi: Ann-Charlott Eklund & Rolf Malm kr per år Göteborg Verksamhet Aftonstjärnans Kulturförening är en ideell förening med anor från Föreningen äger ett eget hus uppfört 1903 på Lindholmen med Teater- och Biosalong och samlingslokaler av olika storlek gjordes en stor ombyggnad för att öka tillgänglighet och utnyttjandegrad. Måluppfyllnad GOD Mål 1 Utveckla verksamheten för att stödja unga teateraktörer i början av sin karriär a. Beskriv samarbetet med Högskolan för scen och musik Professor Gunilla Gårdfeldt har, med utgångspunkt i sin avhandling, producerat en teater och musikföreställning. Föreställningen har visats på olika ställen i Västra Götaland. b. Beskriv samarbetet med gymnasieskolor Strukturerade samarbeten har etablerats med två gymnasieskolor i Göteborg Slottsbergsgymnasiet Eleverna har tillsammans med föräldrar och lärare har i särskolan genomfört fyra teaterproduktioner scenografi, kläder, musik, skådespeleri på teaterns stora scen. Eleverna har också bjudits in till föreställningar i det ordinarie teaterprogrammet för inspiration. Donnergymnasiet Eleverna får använda teatern en vecka per termin för att producera en musikal för förskolebarn. Manus, orkestrering, scenografi, dramaturgi och koreografi ska genomföras av eleverna själva. 7 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

389 Mål 2 MEDEL Utveckla verksamheten för nya publikgrupper a. Beskriv verksamheten för deltagare 60+ Dokumentära matinéer Exempel: Stickspåret, om bohusstickning, Stenriket, om stenbrytningen i Bohuslän, Naturrösten, om Alice Babs, och filmen om cafépianisten Harry Persson. Efter att verksamheten införskaffat en digital projektor har fler föreställningar kunnat anordnas. Föreläsningar Exempel: Gamla hus på Lindholmen och Skådespelarparet Kâl&Ada b. Beskriv verksamheten för barn och unga med särskilda behov c. Övrigt Internationellt Istanbuls Stadsteater gästspelade med förställningen Vahset, vilket drog fullt hus med i huvudsak turkisktalande gäster. Genom samarbetet med Svensk-Ukrainska föreningen producerade teatern föreställningen Stalins skitiga näsduk. I samarbete med Centrum för Levande historia visades denna även för gymnasieklasser. Mål 3 MEDEL Utveckla ett teaterbibliotek med utgångspunkt i varvseran a. Antal besökare per år under perioden b. Antal aktiviteter per år under perioden c. Beskriv aktiviteter i anslutning till biblioteket Verksamheten har genomfört sex berättarkaféer på temat varvslivet med gäster från Varvshistoriska museet. Vid ett tillfälle bjöds kvinnliga varvsarbetare in särskilt för att tala om varvslivet ur ett kvinnligt perspektiv. Deltagarantalet har varierat mellan 60 och 155 personer per tillfälle och uppskattningsvis 75% av deltagarna har varit i åldern Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

390 d. Övrigt Bibliotekslokalen har upprustats i enlighet med ändamålet GOD Mål 4 Öka tillgängligheten till verksamheten a. Antal föreställningar per år under perioden b. Antal publik per år under perioden c. Andel publik med hemvist utanför Göteborg per år under perioden d. Andel män i publiken per år under perioden e. Övrigt En större ombyggnation har genomförts i syfte att tillgodose kraven på tillgänglighet, en hiss och sluttande entré har installerats. Mål 5 MEDEL Utveckla samarbetet med regionala aktörer a. Beskriv den regionala turnéverksamheten b. Beskriv nätverksbyggandet med liknande aktörer i regionen c. Beskriv samarbetsavtal med regionala aktörer d. Övrigt 9 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

391 Culture Clinic Handläggare: Ekonomi: Geografi: Lars Lundgren kr per år Göteborg Verksamhet Culture Clinic (CC) bedriver verksamhet med målsättning att utveckla civilsamhällets kapacitet och sociala hållbarhet med fokus på mänskliga rättigheter, demokrati och kultur. Stor tonvikt ligger på internationella projekt, uppdrag, metod- och kompetensutveckling. Som arbetsmetod använder CC sig av kultur och konstnärliga uttryckssätt, liksom tvärsektoriell samverkan och nätverkande. CC delar upp sin verksamhet i tre arbetsområden; projektutveckling/implementering, konsultverksamhet och påverkansarbete. Verksamheten vilar på sju principer och förhållningssätt: respekt för mänskliga rättigheter, transparens och delaktighet, genusperspektiv, hållbar utveckling, tillgänglighet, kontinuitet och mötesplatsen som central drivkraft. Måluppfyllnad Verksamheten gick i konkurs 2013 och har inte redovisat någon del av sitt kulturstrategiska uppdrag Eftersom kultursekretariatet inte kan göra någon bedömning av verksamhetens måluppfyllnad har utbetalade medel om totalt krävts tillbaka. Enligt konkursförvaltaren förväntas ingen utdelning ur konkursboet. 10 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

392 Dansbyrån Handläggare: Ekonomi: Geografi: Lars Lundgren kr per år Göteborg Verksamhet Dansbyrån är ett koreografkooperativ som stöttar produktion och utveckling av kvalitativ samtida danskonst. Sedan starten 2001 sker detta genom olika projekt och aktiviteter baserat på branschens aktuella behov, konstnärliga såväl som strukturella. Dansbyrån drivs av tre västsvenska koreografer och är en plattform, ett kunskapscenter och växthus för den professionella danskonsten. Utifrån visionen att kunna leva och verka som professionell koreograf med Västsverige som bas, och världen som arbetsfält, står utövarperspektivet alltid centralt i Dansbyråns utvecklingsprojekt och samarbeten. Måluppfyllnad Verksamhetsspecifika mål Mål 1 MEDEL Bidra till att skapa arbetstillfällen för professionella danskonstnärer a. Beskriv samarbetet med Handlingsprogrammet för att näringslivsutveckla kultursektorn Verksamheten har genomfört en workshop tillsammans med Handlingsprogrammet för att näringslivsutveckla kultursektorn under uppdragsperioden. Verksamheten har, tillsammans med andra nätverksbaserade sammanslutningar, blivit uppmärksammade i anslutning till Handlingsprogrammet för att näringslivsutveckla kultursektorn. b. Beskriv effekterna av kompetensutvecklingsinsatser för yrkesverksamma danskonstnärer Exempel: Eva Ingemarsson, Göteborg, har gästspelat i Mexico. Ett antal danskonstnärer från Göteborg har skrivit essäer till projektet Writing Movement i och med Dansbyråns partnerskap i det nordisk-baltiska nätverket Kedja. Jannine Rivels undervisningspraktik med Klein-teknik i Göteborg fick förbättrade förutsättningar i och med Dansbyråns Susan Klein-workshop. 11 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

393 c. Antal träffar på hemsidan samt medieträffar per år under perioden Dansbyrån har ca besökare per år på hemsidan Dansbyrån har kontakter på Facebook Dansbyrån har prenumeranter på sitt nyhetsbrev Dansbyråns ordförande har intervjuats av Verksamt.se om verksamheten GOD Mål 2 Bidra till att stärka infrastrukturen på dansområdet a. Beskriv arbetet med nätverksbyggande på dansområdet i och utanför Västra Götaland Vid internationella residens bjuds lokala och regionala utövare alltid in i syfte att besökarnas nätverkande ska bli så brett som möjligt. Vid publika evenemang ges alltid utrymme för publiken att prata med varandra. Verksamheten är engagerad i internationella nätverk, exempelvis IETM och Kedja. De projekt som genomförs har ofta internationella samarbetsparter. b. Beskriv användandet av Studion 2011: Beläggning: Aktiviteter: Produktioner: Inspiratörer: 45 av 52 veckor (de sju tomma veckorna har Studion varit stängd för semester) 67% Repetition och produktion 31% Kurser och Workshops 2% Publika evenemang V.E.M. Världens ensammaste människa (Premiär: Teater Pero, Stockholm) Scented Letters (Premiär: Atalante, Göteborg) Gerro, Minos and Him (Premiär: Theatre de la Ville, Paris) Impro duo (Premiär: Vara Konserthus/Dansexpressen, Vara) 19, varav 10 internationella (för ytterligare information se slutrapporten) 12 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

394 2012: Beläggning: Aktiviteter: Produktioner: Inspiratörer: 48 av 52 veckor (de fyra tomma veckorna har Studion varit stängd för semester) 80% Repetition och produktion 17% Kurser och Workshops 3% Publika evenemang Lion Lucy (Premiär: Atalante, Göteborg) Kärlek med förhinder (Premiär: Stockholm) Spår 10 (Premiär: Atalante, Göteborg) NOTHING for 60 min (Premiär: Seoul International Performing Arts Festival, Korea) 15, varav 10 internationella (för ytterligare information se slutrapporten) 2013 Beläggning: Aktiviteter: Produktioner: Inspiratörer: 47 av 52 veckor (de fem tomma veckorna har Studion varit stängd för semester) 67% Repetition och produktion 33% Kurser och Workshops 5% Publika evenemang Siffror ej sammanställda vid rapporteringstillfället 15, varav 10 internationella (för ytterligare information se slutrapporten) c. Beskriv idéarbete och metodutveckling kring ett drivhus för dansen 2011 Startades pilotprojektet C/O Dansbyrån och en förstudie i syfte att utvärdera hur utövarnas behov kan tillgodoses genom Dansbyråns infrastruktur, kompetens och resurser genomfördes utvecklades pilotprojektet vidare. Konceptet förtydligades, kommunikationsmaterial togs fram och olika nätverkssammanhang testades, exempelvis IETM i Köpenhamn och Tanzmesse i Düsseldorf. C/O Dansbyrån är tänkt att vara en plattform för danskonstnärer och den består av olika residenspaket och tjänster som motsvarar de behov och olika faser som dansare och koreografer kan befinna sig i. Behoven kan exempelvis handla om studiotid, kontorsplats, nätverk, rådgivning, processutveckling m.m. Sju konstnärer har hittills anlitat C/O Dansbyrån för olika tjänster: 13 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

395 - En tvådagars workshop i projektformulering och strategisk planering för ett communitydansprojekt - Rådgivning kring residens- och ansökningsstrategier. - Processutvecklare respektive processtöd i två olika produktioner - Studiotid och rådgivning GOD Mål 3 Bidra till att öka de internationella kontaktytorna a. Beskriv de internationella dansresidensen Presentation: Målgrupp: Syfte: Omfattning: IDP/KID-residensen genomförs på uppdrag av Konstnärsnämndens Internationella Dansprogram och sker i samarbete med Danskontoret/Kultur i Väst, Göteborgs Dans & Teaterfestival, Atalante, Danscentrum Väst och Dansbyrån. Dansbyrån deltar i programmets utformning och bidrar med studio, värdskap, nätverk och utövarperspektiv. I Sverige ej verksamma koreografer. Möten och utbyten mellan residenskonstnärerna och lokala danskonstnärer. Resa Boende Studiotid Skattefritt stipendium 2011 Antal: Stipendiater 1: Omfattning 1: Innehåll 1: Stipendiater 2: Omfattning 2: 2 residens Roger Sala Reyner (E/BE) Simon Tanguy (FR/NL) 2 veckor Arbete med föreställningen Gerro Minos and Him tillsammans med Göteborgsbaserade Aloun Marchal i Dansbyråns Studio. Sista dagen genomfördes en publik work-in-progress. Steinunn & Brian (IS) 3 veckor 14 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

396 Innehåll 2: Work-in-progress, workshops och presentationer av egna verk i Dansbyråns Studio 2012 Antal: Stipendiater 1: Omfattning 1: Innehåll 1: Stipendiater 2: Omfattning 2: Innehåll 2: 2 residens Howool Baek (Korea) 1 vecka Arbete med föreställningen NOTHING for 60 min tillsammans med den österrikiske ljudkonstnären Matthias Erian i Dansbyråns Studio. Sista dagen genomfördes en publik work-in-progress. Processen stöttades av Atalantes konstnärliga ledare, Niklas Rydén. Stephanie Shober (Storbritannien) Oklart Samarbetsprojekt kring kreativa processer och arbetsmetod med performancekonstnären Mamoru Irgucki (Japan/England) och dansaren/operasångaren Richard Court (England). Residenset avslutades med en publik work-in-progress och resulterade i ett nyproducerat verk året därpå Antal: Stipendiater: Omfattning: Innehåll: 1 speciellt inbjuden gäst James Mweu (pedagogik, konstnärlig utveckling och koreografi) 3 veckor Dansbar med konstnärssamtal och arbete i Studion tillsammans med Funmi Adewole (danskonst möter community, akademia och postkoloniala teorier i praktiken). b. Antal utbyten med internationella aktörer per år under perioden (åt båda håll) 2011: 14 utbyten 2012: 12 utbyten 2013: 7 utbyten 15 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

397 Konsthantverkscentrum Väst Handläggare: Ekonomi: Geografi: Ylva Gustafsson kr per år Göteborg Verksamhet Konsthantverkscentrum (KHVC) är en länk till det främsta inom svenskt konsthantverk och verkar sedan 1990 kulturpolitiskt, arbetsmarknads- och näringspolitiskt samt för medlemsnyttan. KHVC balanserar mellan det som kan utveckla medlemmarna konstnärligt och kulturellt och det som stärker dem som företagare. KHVC arbetar med målsättningen att konsthantverkaren ska kunna leva på sin verksamhet. Man producerar publika arrangemang, ger råd, informerar och skapar kontakter. Måluppfyllnad Verksamhetsspecifika mål Mål 1 GOD Öka sysselsättningen för medlemmarna a. Beskriv utvecklandet av befintliga och nya exponeringsarenor UPMARKET 2011 Platser: 53 Deltagare: 44 (enskilda, kooperativ och studenter alla regionens konsthantverksgrupper inbjuds att delta) Omsättning: kr Övrigt: Avdelningen UP/FRESH för studenter vid HDK och Steneby utökades till fem platser Platser: 40 Deltagare: 32 (enskilda, kooperativ och studenter alla regionens konsthantverksgrupper inbjuds att delta) 16 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

398 Omsättning: kr 2013 Platser: Deltagare: Oklart 60 (enskilda, kooperativ och studenter alla regionens konsthantverksgrupper inbjuds att delta) Omsättning: kr Övrigt: Tre speciellt inbjudna utställare från Norge möjliggjordes genom samarbetet med Nordic Network of Crafts Associationa. JULMARKNADER Verksamheten har under uppdragsperioden testat tre olika typer av jularrangemang efter initiativ av de anslutna utövarna Julform Julmarknad på Röhsska museet i Göteborg, KHVC var samarbetspart JärnJul Samlade aktiviteter på och kring Järntorget i Göteborg, KHVC var medarrangör Folk och Form Jul Julmarknad på Magasinsgatan i Göteborg, KHVC var stödarrangör till Slöjd i Väst. VÄSTSVENSK BYGGKONST VSBK September 2011 förmedlades uppdrag omfattande totalt kr till 11 konstnärer innan ägandet av verksamheten övergick från KHVC och de övriga tre ursprungliga ägarna till de anställda själva. SKAPANDE SKOLA Verksamheten gjorde 2011 en kartläggning av hur de anslutna skulle kunna arbeta inom ramen för Skapande Skola. Elva projekt formulerades och presenterades på Skolforum i Stockholm och Mötesplats skola i Göteborg samma år. NÄTBUTIK Verksamheten har under 2013 arbetat fram en e-handelsplats för sina anslutna utövare. Nätbutiken kommer att öppnas under hösten I första hand kommer nätbutiken att lanseras i Sverige, men verksamhetens ambition är att den sedan också ska kunna göras tillgänglig internationellt. 17 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

399 HANDELSKAMMARDAGEN I GÖTEBORG 2012 erbjöds Folk och Form och KHVC att kostnadsfritt delta i Västsvenska handelskammarens årliga näringslivsdag på Svenska Mässan i Göteborg med en utställningsplats. Folk och Form deltog även i två diskussioner, Vad kan kreativitet och utövare bidra med i vår region och Nya samarbetsformer. Ett direkt resultat av verksamhetens medverkan är att KHCV efter näringslivsdagen ingår i Västsvenska Handelskammarens kreativa råd. FORMEX OCH MÖBELMÄSSAN I STOCKHOLM Alla verksamhetens anslutna utövare har möjligheten att förutom de aktiviteter som arrangeras på regionnivå även delta i sådana aktiviteter som KHCV arrangerar på riksnivå. Konsthantverkare anslutna till KHCV har därför funnits representerade på såväl Formex som Möbelmässan i Stockholm samtliga år som uppdraget pågått. b. Beskriv arbetet i relation till Handlingsprogrammet för att näringslivsutveckla kultursektorn. NÄRINGSLIVSUTVECKLINGSKARTLÄGGNING Verksamheten har under uppdragsperioden genomfört en kartläggning av hur de anslutna utövarna ser på sin affärsverksamhet och sina förutsättningar som en del av regionens besöksnäring. Kartläggningen visade att många konsthantverkare erbjuder sig att träffa sina kunder i sin verkstad/lokal. Detta, upplevde de, gav kunden ett stort mervärde då den småskaliga produktionen och närheten till producenten verkar viktig för dagens konsumenter. Många konsthantverkare arbetade, förutom med sin egen produktion, även med att ge upplevelsebaserade möten i form av kurser och workshops där deltagarna får skapa själva. Många konsthantverkare uppger att de är medlemmar i försäljningskooperativ, andra säljer genom utställningar, gallerier, mässor och återförsäljare. Vissa har offentliga uppdrag. Många får en mindre del av sin försäljning direkt från verkstaden och önskar sig att det var en större del som kunde försäljas den vägen. Enbart ett fåtal önskar dock att hela omsättningen kunde komma från försäljning och aktiviteter direkt till besökare i verkstaden. Verksamheten drar slutsatsen av kartläggningen att de anslutna konsthantverkarna har inrättat sina verksamheter på många olika sätt, att de har olika förutsättningar för att vara en del av besöksnäringen och olika mål med sin utövande verksamhet. De riktar sig också i olika hög grad direkt till besökare och kund. Kartläggningen visade också att det fanns mycket få exempel på lokala nätverk, kanaler eller sammanhang, t.ex. turistbyråer eller lokala näringslivsverksamheter som samarbetar med KHVC anslutna 18 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

400 konsthantverkare. Detta samtidigt som alla svarande ger uttryck för en önskan om större möjligheter att visa och sprida kunskapen om sitt arbete lokalt. Allt detta anser verksamheten att den måste beakta i utvecklingen av besöksnäringen som KHVC arbetar brett för att stärka. TUR-MÄSSAN Verksamheten har under en del av uppdragsperioden fört diskussioner med Västsvenska Turistrådet om ett gemensamt medverkande på TUR-mässan. Något samarbete har dock inte kommit till stånd på grund av verksamheternas olika intressen. c. Antal media-artiklar i relation till UPMARKET och TUR-mässan per år under perioden UPMARKET 2011: Tidningen Hemslöjd Kulturkalasets egen tidning 2012: GöteborgsPosten 2013: Göteborgs Posten Metro tips-keramik-i-goteborg på internet: arket-i-goteborg.html 19 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

401 TUR-MÄSSAN Verksamheten har inte deltagit i TUR-mässan under uppdragsperioden. Se fråga 1b ovan. d. Antal besökare vid UPPMARKET och TUR-mässan per år under perioden UPMARKET 2011: besökare (första dagen ställdes in p.g.a. vädret) 2012: besökare 2013: besökare TUR-MÄSSAN Verksamheten har inte deltagit i TUR-mässan under uppdragsperioden. Se fråga 1b ovan. e. Antal träffar på hemsidan per år under perioden 2011 Antal träffar: Andel nya besökare: 56% Andel återkommande besökare: 44% Genomsnittlig besökstid: ca. 4 min Antal besökta undersidor: 3, Antal träffar: Andel nya besökare: 62,7% Andel återkommande besökare: 37,3% Genomsnittlig besökstid: ca. 3 min Antal besökta undersidor: 3,13 20 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

402 2013 Antal träffar: Andel nya besökare: 67,2% Andel återkommande besökare: 32,8% Genomsnittlig besökstid: ca. 2 min Antal besökta undersidor: 2,61 GOD Mål 2 Bidra till medlemmarnas kompetensutveckling a. Beskriv kompetensutvecklingsinsatser kring marknadsföring Verksamheten arrangerade 2012 en fortbildning inom e-handel och marknadsföring via sociala medier. Detta resulterade i en satsning på en nätbutik, se fråga 1b ovan anordnades också en kurs för de anslutna om hur de uppdaterar sina uppgifter på KHVC hemsida. b. Beskriv samverkan med andra regionala aktörer AF KULTUR Verksamheten ingår i AF kulturs nationella branschråd för konst- och formområdet. FOLK OCH FORM Verksamheten deltog i en förstudie angående hur minskningen av antalet återförsäljare och visningsytor för konsthantverkare i Göteborg kan hanteras tillsammans med Kultur i Västs hemslöjdskonsulenter, Svensk Form Väst och ADA. Resultatet blev nätverket Folk och Form som bildades i syfte att stärka samarbetet kring projekt och aktiviteter. Efter bildandet 2012 har fem samtalskvällar och en julmarknad arrangerats genom Folk och Form. MER! Verksamheten startade 2012 projektet MER! i syfte att stärka synligheten för konsthantverk, slöjd och design. Projektet resulterade i sådan synlighet i ett flertal offentliga sammanhang: 21 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

403 2012: - JulForm - Handelskammardagen i Göteborg. - M.m. 2013: - Styrgruppen för Folk och Formnätverket - Styrgruppen för Göteborgs stads Julstaden - Styrgruppen för Natur & Kulturturism - Västsvenska handelskammarens kreativa råd c. Beskriv övriga kunskapsbildande aktiviteter (exempelvis kring internationella frågor) KNEP Verksamheten utformade 2011 tillsammans med Nätverkstan entreprenörskapskursen KNEP som riktade sig speciellt till KHVC:s medlemmar i syfte att ge nya verktyg och fördjupad kunskap om olika aspekter av att driva eget företag. MAPPING CONTEMPORARY THEORIES Verksamheten arrangerade 2013 tillsammans med Röhsska museet och Högskolan för konst och design seminariet Mapping Contemporary Theories. Temat var uppkomsten av och utvecklingen inom det teoretiska fältet kring konsthantverk på internationell nivå under de senaste 20 åren. 146 personer deltog. BUSINESS SWEDEN Verksamheten medverkar som rådgivare och metodutvecklare I Svenska Exportrådet/Business Swedens satsning Unshade som syftar till att skapa exportmognad för små kreativa företag. KHVC:s NYHETSBREV Verksamheten skickar regelbundet ett nyhetsbrev till sina medlemmar med information om föreläsningar, utlysningar, fortbildningsmöjligheter, försäljningsplatser m.m. 2011: 28 st. 2012: 28 st. 2013: 25 st. 22 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

404 Mål 3 GOD Bidra till den regionala attraktiviteten a. Antal inventerade konsthantverkare per år under perioden 2011 Totalt: 187 Varav män: 18 Varav kvinnor: Totalt: 183 Varav män: 16 Varav kvinnor: Totalt: 179 Varav män: 15 Varav kvinnor: 164 Hantverkare fördelade per materielområde 2013 Glas: 1 man 20 kvinnor Keramik: 6m 79k Metall: 9m 37k Textil: 2m 53k Trä: 2m 10k Blandat: 4m 42k b. Beskriv arbetet i relation till Handlingsprogram för natur- och kulturturism KHVC anser att den verksamhet som de bedriver i många delar överensstämmer med Handlingsprogrammet för natur- och kulturturism. Exempelvis lyfts verksamhetens huvudsakliga mål om att stimulera arbetsmarknaden/uppdragsmöjligheterna inom konsthantverksområdet upp som en överensstämmelse med handlingsprogrammets målsättning om fler jobb, liksom verksamhetens målsättning att fler anslutna konsthantverkare ska kunna leva på sitt arbete. Verksamheten lyfter också fram konsthantverkets natur så som hållbara i och med att de skapas i en småskalig verksamhet och i upplagor som inte fresta på miljön i samma 23 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

405 utsträckning som massproducerade produkter. KHVC anser därför att verksamheten i och med detta arbetar i relation till det hållbara utnyttjandet och de hållbara perspektiv som är en målsättning i handlingsprogrammet. Verksamheten deltog under i styrgruppen för Natur & Kulturturism. VÄSTSVENSKA TURISTRÅDET Verksamheten inledde 2011 tillsammans med Västra Götalandsregionen ett samarbete med Västsvenska Turistrådet kring en design-, konst-, och konsthantverksportal på internet. Portalen lanserades 2011, men är idag vilande. CULTURE AND TOURISM Verksamheten har sedan 2010 ett samarbete med North Yorkshire, England och KHVC medverkade med anledning av detta i ett seminarium på temat kultur och turism i samverkan i North Yorkshire Seminariet arrangerades av organisationen Chrysalis Arts som då också hade planer för en utställning med västsvenska konsthantverkare i Yorkshire. Sedan KHVC:s kontaktperson på Kultur i Väst, Simon Roos, kring samarbetet slutat är det oklart vad som kommer att hända. c. Beskriv arbetet med internationella samverkansprojekt ISO 2011 Verksamheten medverkade 2011 på den internationella keramikkonferensen ICS 2011 i detta ingick att presentera västsvenska samtida keramiker och KHVC:s organisation. DESIGNVECKA I MILANO Verksamheten ingick i urvalsgruppen till samlingsutställningen From Västra Götaland with love under designveckan Superstudio Piu i Zona Tortona, Milano 2012 som drog ca besökare. Ett tjugotal utställare valdes ut särskilt för att representera Västra Götaland, varav tre var anslutna till KHVC. FROM THE COOLEST CORNER & NEW ADVENTURES IN JEWELLERY Verksamheten har under 2013 ingått i styrgruppen för den nordiska smyckeutställningen From the Coolest Corner som ska arrangeras på Röhsska museet i Göteborg under I anslutning till denna kommer seminarier, workshops och andra aktiviteter att anordnas under namnet New Adventures in Jewellery. NORDIC NETWORK OF CRAFTS Verksamheten ingår i det nordiska nätverket Nordic Network of Crafts Association för konsthantverksorganisationer. Något som bland annat har resulterat i det större 24 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

406 internationella inslaget på UPPMARKET under 2013 (se fråga 1a ovan) och samarbeten kring smyckeutställningen From the Coolest Corner (se ovan). WORLD CRAFT COUNCIL Verksamheten är sedan 2005, svensk medlemsorganisation i den världsomspännande organisationen World Craft Council (WCC) som arbetar för konsthantverkets främjande. Resultatet av detta har bland annat varit utökade internationella kontakter samt att Sverige har möjlighet att representera sig på WCC:s gemensamma specialutställningar. 25 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

407 Konstnärernas kollektivverkstad i Angered Handläggare: Annika Strömberg Ekonomi: kr per år Geografi: Göteborg Verksamhet Konstnärernas kollektivverkstad (KKV) i Angered vill erbjuda föreningens medlemmar ateljéer och verkstäder samt kompetensutveckling inom olika material och teknikområden. Föreningen vill bidra till att stärka medlemmarnas förmåga att verka som konstnärer genom att erbjuda utbildning i ekonomi och marknadsföring (egenföretagande). KKV Angered planerar dessutom att driva en konsthall i samarbete med Blå Stället i Angered. Måluppfyllnad KKV Angered är nedlagt sedan 2011 och har endast tagit sina beviljade medel för det året i anspråk. Någon redovisning har inte lämnats in och kultursekretariatet kan därför inte göra någon bedömning av verksamhetens måluppfyllnad. Något återkrav har inte skett. 26 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

408 Kulturalla Handläggare: Ekonomi: Geografi: Eira Högforsen kr per år Skövde Verksamhet Kulturalla har vuxit fram ur projektet Ryds Multikulti i Södra Ryd, Skövde som avslutas Kulturalla bygger vidare på en plattform med ett stort lokalt nätverk som bär på en gedigen kunskap och erfarenhet kring mångkultur och integration. Syftet med verksamheten är att stärka nätverket mellan lokala aktörer för att ta tillvara resurser och kompetenser i närsamhället, att öka ungas delaktighet och att arbeta med att tillvarata och utveckla ett tydligt mångfaldsperspektiv. Verksamheten syftar också till att öka sysselsättningen för unga med kulturens uttryck och kulturella evenemang som grund. Måluppfyllnad Verksamhetsspecifika mål GOD Mål 1 Bidra till att öka unga vuxnas engagemang och delaktighet En viktig del i satsningen på ungas engagemang och delaktighet är den danslokal som har etablerats i Sa Ryd genom Studieförbundet Bilda. Danslokalen används har använts för workshops och pröva på verksamhet med gästande danslärare men också av ungdomarna själva som kan låna lokalen när de vill träna sin dans. a) Beskriv två framgångsrika projekt per år under perioden Verksamheten har genomfört ett flertal arrangemang för att öka ungas delaktighet och engagemang i kulturlivet under uppdragsperioden 2012 arrangerades en delfinal i danstävlingen Just Move It i Skövde. Tävlingen planerades och genomfördes av ungdomar som på olika sätt tog hjälp av andra resurser i det omgivande samhället. Samma år genomfördes också flera dansworkshops där deltagarna fick pröva på olika dansstilar under några dagar. Dessa workshops genomfördes i Sa Ryd, Skövde Kulturhus och Tibro. b) Beskriv effekterna av arbetet c) Beskriv samarbetet med andra kommuner i Västra Götalandsregionen 27 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

409 GOD Mål 2 Bidra till att öka sysselsättningen för unga vuxna Verksamheten har ingen dokumentation om de insatser som genomförts, men menar att det arbete som beskrivits under det första målområdet som handlar om att som ung få chansen att vara delaktig i en arrangörsgrupp för ett större arrangemang ger erfarenheter och kunskap i entreprenörsmässigt tänkande. a) Beskriv utvecklingen av en lokal plattform för entreprenörskap b) Beskriv samarbetet med Handlingsprogram för att näringslivsutveckla kultursektorn 28 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

410 Performance i Väst Handläggare: Ylva Gustafsson Ekonomi: kr per år Geografi: Göteborg Verksamhet Verksamheten utgår från performancekonsten som konstnärligt uttryck med dess specifika egenskaper som socialt och pedagogiskt gränssnitt i mötet med medborgaren. Evenemangen genomförs i stadsrummet bland människor på platser och vid tidpunkter då tillgängligheten är som störst. Projekten sätter publikens delaktighet i fokus och riktar sig i hög utsträckning till barn och unga. Måluppfyllnad Verksamhetsspecifika mål Mål 1 MEDEL Bidra till att utveckla förutsättningarna för barns och ungas eget skapande i grundskola/gymnasium a. Antal barn per år som medverkat i projekt 2011: 550 st. 2012: 600 st. 2013: 650 st. b. Beskriv arbetet med volontärer Verksamhetens strukturerade samarbete med NTI Mediagymnasium i Göteborg fungerade mycket väl under 2011, men avbröts 2012 på grund av att den drivande personen på skolan slutade och 2013 har verksamhetens volontärarbete handlat om att samla de som är intresserade av performancekonst i ett volontärteam. En intresse- och kunskapsinventering görs av teamet som delas upp i mindre grupper vilka sedan arbetar tillsammans med de inbjudna internationella konstnärerna. Verksamhetens volontärarbete har resulterat i att en volontär inbjudits att delta som konstnär på festivalen Infr Action i Frankrike 2013, samt att en tidigare volontär inbjudits till att delta som konstnär på 2014 Live Action festival. Flera volontärer har också deltagit i verksamhetens utbyten med festivalerna Infr Action i Frankrike och Guangzhou Live i Kina. 29 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

411 c. Beskriv synbara effekter av genomförda projekt, (ex vis bildade eftergymnasiala föreningar) Verksamhetens samarbete med NTI Mediagymnasiet i Göteborg resulterade i en förening som eleverna bildade. Denna lades dock ned 2011 när de aktiva medlemmarna tog studenten. Även den fortsatta verksamheten från eleverna gällande projekt Alla Kan! där gymnasieungdomar själva startade och arrangerade ett tvådagarsevenemang och en heldags workshop tillsammans med Frilagret i Göteborg, avbröts sedan de tagit studenten. Verksamheten har efter detta främst arbetat mot högstadiet och på varje skola har en stängd Facebookgrupp bildats (stängd på grund av restriktioner gällande bilder av skolarbeten) där eleverna kunnat diskutera och dela råd och erfarenheter kring genomförda projekt. Flera lärare håller kontakten med verksamheten i syfte att fortsatt kunna ge eleverna guidning kring hur de kan uttrycka sig i det offentliga rummet. Mål 2 MEDEL Utveckla nya arenor för performance/samtidskonst a. Antal genomförda performances per år 2011: 97 st. 2012: 96 st. 2013: 128 st. b. Antal publik vid genomförda aktiviteter per år 2011: st. 2012: st. 2013: st. c. Beskriv nya arenor som tagits i anspråk 2011 Arena: Live Action 6 Plats: Göteborg 30 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

412 Antal konstnärer: 18 Antal verk: 36 Besökare: ca Arena: Live Action + Plats: Vara och Lidköping Antal konstnärer: 8 Antal verk: 16 Besökare: ca Arena: Plats: Antal konstnärer: Antal verk: Besökare: ComLAB Oklart 5-10 per tillfälle (totalt 8 tillfällen) ca. 100 totalt ca per tillfälle (totalt 8 tillfällen) 2012 Arena: Plats: ilas Göteborg Antal konstnärer: 8 Antal verk: 8 Besökare: ca Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

413 Arena: Live Action 7 Plats: Göteborg Antal konstnärer: 16 Antal verk: 38 Besökare: ca Arena: Plats: Live Action + Mariestad Mariestad Antal konstnärer: 8 Antal verk: 16 Besökare: ca Arena: Plats: Antal konstnärer: Antal verk: Alla Kan! Göteborg 6 (gymnasieungdomar) oklart Besökare: ca. 25 Arena: Plats: Antal konstnärer: Live AIR Göteborg och Trollhättan 3 (internationella) Antal verk: ca. 15 Besökare: ca Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

414 Arena: Plats: Strömstad Live Strömstad Antal konstnärer: 10 Antal verk: ca. 15 Besökare: ca d. Antal unga konstnärer som bjuds in till andra festivaler 2011: 2 st. 2012: 1 st. 2013: 2 st. Mål 3 MEDEL Utveckla internationella nätverk och web-baserade verktyg a. Beskriv arbetet med och resultatet av utvecklingen av Performance Tube Performance Tube utvecklades tekniskt 2011, men har av ekonomiska skäl (höga kostnader för tillhandahållandet per visningstillfälle) inte kunnat lanseras. b. Beskriv samverkan med internationella partners Under uppdragsperioden har verksamheten fördjupat sitt samarbete och konstnärliga utbyte med den kinesiska festivalen Guanzhou Live och den franska föreningen Infr Action Projekt: Plats: Samarbete: Infr Action Venezia Venedig Accademia di Belli, Venedigbiennalen Antal konstnärer: 50 Antal verk: Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

415 2013 Projekt: Plats: Infr Action Venezia Venedig Antal konstnärer: 40 Antal verk: 100 Projekt: Plats: Samarbete: GZ New Media artists in residence Kanton Guangzhou Live Projekt: Plats: Samarbete: DigitaLive Kanton YouYou Contemporary Art Centre Antal konstnärer: 14 Antal verk: oklart c. Beskriv samarbetet med regionala partners Verksamheten har genomfört ett ospecificerat antal regionala samarbeten gällande produktioner av mindre performance-event under uppdragsperioden i exempelvis Mariestad, Uddevalla, Borås, Nossebro, Ale, Skara, Vara, Lidköping, Bollebygd, Strömstad, Trollhättan och Göteborg. 34 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

416 Sveriges konstföreningar Västra Götaland Handläggare: Birgitta Adler Ekonomi: kr per år Geografi: Bohuslän, Göteborg, Skaraborg, Älvsborg Verksamhet Sveriges konstföreningar Västra Götaland huvuduppgifter är att förmedla och initiera konst- och föreningsbildande verksamhet till de 187 regionala konstföreningarna med cirka enskilda medlemmar. Verksamheten ska också fungera som en regional plattform för den konstbildande verksamheten i regionen och verka för att vara nätverksbyggande med många olika aktörer. Under uppdragsperioden har verksamheten arbetat med temana; Text och bild, andlighet i konsten och Konst och arkitektur i offentlig miljö. Måluppfyllnad Verksamhetsspecifika mål GOD Mål 1 Bidra till barns och ungas möjligheter att möta konst REGIONAL- OCH DISTRIKTSNIVÅ Vid konstbildningshelgen på Gerlesborg 2012 ingick ett föredrag om skolans konstnärliga verksamhet riktad mot besökande barn. I samband med Lights in Alingsås 2011 och 2012 fick konstföreningsfunktionärerna ta del av studenternas grönsakskonstverk. Vid konstbildningen 2011 på Kärlingesund riktad mot konstföreningsfunktionärer från Bohuslän ingick ett föredrag om konstnären Sigrid Hanssons arbete med färg och form med barn i förskolan. Distrikt Skaraborg har anordnat en inspirationsdag i Göteborg på temat ta med barn eller barnbarn till en inspirationsdag med digital konst. Distrikt Älvsborg har instiftat stipendiet Galanthus för unga blivande konstnärer. På förbundsstämman i Alingsås 2011 engagerades unga att uppträda med sång och musik. 35 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

417 LOKAL NIVÅ Lysekils konstförening bjuder in elever från Gullmarsgymnasiet två gånger per år att ha utställningar i föreningens utställningslokaler och håller även målarkurser för yngre barn. Orust Konstförening har tillsammans med form- och bildlärare skapat möjligheter för eleverna på Henåns skola årskurs 8:a att arrangera en utställning. Partille Konstförening har vid två tillfällen per år ungdomar från kommunens kulturskola som uppträder på föreningens sammankomster. Stenungsunds Konstförening låter i samband med Kulturstormen elever i årskurs 6 till 9 visa konst under namnet Konsten i det gröna. Uddevalla Konstförening delar sedan många år ut stipendium till elever i gymnasieskolans avgångsklasser i samband med elevutställningen på Bohusläns Museum. Uddevalla Konstförening har i samband med en installation Allt ljus på mig under Konstens Vecka (vecka 40) anlitat unga dansare med invandrarbakgrund. Flera konstföreningar inom distrikt Skaraborg har genomfört skapande skola-projekt under uppdragsperioden, till exempelvis Varabygdens Konstförening med temat offentlig konst inom kommunen och Panncentralens vänner med återkommande konst arrangemang och eget skapande för elever i Mariestads kommun. Varabygdens Konstförening har halverat medlemsavgiften för ungdomar under 18 år och instiftat ett årligt stipendium till ungdomar i årskurs 9. a. Beskriv arbetet med barns och ungas eget deltagande b. Beskriv effekterna av arbetet c. Beskriv sammanhang för generationsöverskridande möten GOD Mål 2 Utveckla virtuella kontaktytor och samarbete med andra regionala aktörer I de arrangemang som de anslutna organisationerna genomför skapas kontaktytor med en mängd olika aktörer inom regionen, distrikten och på lokal nivå. Genom att förlägga konstbildning på kursgårdar, skolor och museer med mera på olika platser i regionen upprätthålls det infrastrukturnät som skapas genom konst- och kulturföreningar. Vid konstbildningsarrangemangen som genomförts på regional nivå under uppdragsperioden har ca 200 konstföreningsfunktionärer träffats och deltagit vilket 36 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

418 inneburit möjligheter till nätverkande och kontaktskapande med föreläsare och konstutövare. De anslutna konstföreningarna till Sveriges konstföreningar utgör ett kulturellt infrastrukturnät som sammantaget arrangerar ett stort antal konstutställningar, konstföredrag, konstresor, besök hos konstnärer och konstutövare, samarrangemang med andra kulturföreningar, samarbeten med studieförbund, kommuner, bibliotek, museer, privat näringsliv m.m. a. Beskriv arbetet med sociala media NATIONELL NIVÅ I stort sett all kommunikation mellan förbundet/förbundsstyrelsen, kansliet i Limhamn till distrikten och medlemsföreningar sker via e-post och genom att ta del av hemsidan för REGIONNIVÅ I samband med Lights in Alingsås 2011 fick konstföreningsfunktionärer från hela regionen ta del av föredrag kring sociala medier. Samrådsgruppen kommunicerar fortlöpande via e-post och all gemensam information om verksamhet/aktiviteter som involverar anslutna konstföreningar läggs ut på hemsidan. DISTRIKTSNIVÅ Hemsidan används för att informera om det som händer och under senare år har e-post adresser till konstföreningsfunktionärer upparbetats. Distrikt Göteborg har arbetat med att länka till relevanta hemsidor. I samband med konstbildningsdagarna finns det ofta en programpunkt där genomgång av hemsidan för konstföreningsfunktionärer ingår. Riksförbundet Sveriges Konstföreningar uppmanade sina föreningar att göra en app - en så kallad Konstkarta där konstföreningarna valt ut offentliga konstverk. Distriktsorganisationerna har medverkat och bidragit i projektet i olika hög grad. LOKAL NIVÅ I stort sett alla anslutna konstföreningar i regionen har idag egna hemsidor. Möjligheten att lägga upp aktuell information via under respektive distrikt och konstförenings flik finns också och används alltmer. Flera föreningar är aktiva på Facebook och ett fortlöpande arbete pågår med att skapa e-postkontakter med medlemmarna på föreningsnivå. 37 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

419 b. Beskriv arbetet med nya miljöer och arenor Performance är en ny arena som distrikt Göteborg varit producenter för i samarbete med Emma Philipsson och ett antal konstföreningar i distriktet. Nya arenor är arbetsförmedlingen Kultur i Göteborg, Konstepidemin och studieförbundet SENSUS som också är det gemensamma samarbetsorgan för Riksförbundet Sveriges Konstföreningar. c. Beskriv arbetet med det mångkulturella perspektivet Sammanfattning Måluppfyllnaden för de verksamhetsspecifika målen för kulturstrategiska uppdrag bedöms som i huvudsak goda. Detta då fyra av totalt sex verksamheter har uppnått gott betyg och övriga två verksamheter uppnår medelbetyg. Uppföljningen baseras i denna del på ansvarig handläggares bedömning av måluppfyllnaden för respektive verksamhet utifrån de uppgifter som verksamheterna lämnat i sina slutrapporter. Bedömningsklockornas utslag bygger på antalet mål som bedömts uppnå god, medelgod eller otillräcklig måluppfyllnad, där medelvärdet råder. Aftonstjärnan MEDEL Verksamheten har enligt handläggarens bedömning uppnått medelgod måluppfyllnad för tre av sina fem verksamhetsspecifika mål. Dansbyrån GOD Verksamheten har enligt handläggarens bedömning uppnått god måluppfyllnad för två av sina tre verksamhetsspecifika mål. Konsthantverkscentrum Väst GOD Verksamheten har enligt handläggarens bedömning uppnått god måluppfyllnad för tre av sina tre verksamhetsspecifika mål. 38 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

420 Kulturalla GOD Verksamheten har enligt handläggarens bedömning uppnått god måluppfyllnad för två av sina två verksamhetsspecifika mål. Performance Väst MEDEL Verksamheten har enligt handläggarens bedömning uppnått medelgod måluppfyllnad för två av sina tre verksamhetsspecifika mål. Sveriges konstföreningar Västra Götaland GOD Verksamheten har enligt handläggarens bedömning uppnått god måluppfyllnad för två av sina två verksamhetsspecifika mål. Slutsats och analys Måluppfyllnaden för de uppdragsgemensamma målen för kulturstrategiska uppdrag har bedömts vara i huvudsak ej tillräcklig. Detta då endast ett Bidra till konstnärlig utveckling och ett dynamiskt kulturliv av de totalt tre gemensamma målen uppnår medelbetyg. Måluppfyllnaden för de verksamhetsspecifika målen för kulturstrategiska uppdrag har bedömts vara i huvudsak goda. Detta då fyra av sex uppdragstagare uppnår gott betyg och övriga två uppnår medelbetyg. En möjlig förklaring till skillnaderna kan vara att det i uppdragen inte tydligt framgår att de uppdragsgemensamma målen är just gemensamma mål som den enskilda verksamheten förväntas bidra till att uppnå. Detta då de varit inkluderade i uppdragens portaltext och inte skrivits in tillsammans med verksamhetsspecifika mål och indikatorer. En annan förklaring kan vara att de verksamhetsspecifika målen upplevs som mer nära verksamheten än de uppdragsgemensamma målen och att de därför är svårt för verksamheterna att hantera dessa. Det skulle också kunna vara så att de uppdragsgemensamma målens utformning helt enkelt gör dem svåra att följa upp inom den ram som denna uppgift haft och att dessa istället skulle behöva analyseras på ett annat sätt i exempelvis en större effektutredning. 39 Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

421 Bilagor 1. Verksamheternas uppdrag Uppföljning KSU Kultursekretariatet, 2014 Johanna Svensson

422 ÄRENDE B

423 1 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Birgitta Adler Telefon: Till Kulturnämnden Återrapportering av samverkan mellan idrottsrörelsen och kulturnämnden Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att notera informationen Sammanfattning av ärendet Kulturnämnden beslutade KUN om ett nytt idrottspolitiskt program. Som följd av detta uppstod under våren en intensiv diskussion med idrottsrörelsen kring idrottens möjligheter och utmaningar idag. Detta ledde i sin tur till samtal mellan idrottsrörelsen och kultursekretariatet om vad organisationerna kan göra tillsammans. De områden som diskuterades var idrott och litteratur och hur demokratiarbetet kan vidgas och göras mer aktuellt och vitalt inom idrottsrörelsen. En central fråga är också hur idrottsrörelsen kan hantera värderingsfrågor, etik och moral, trygg idrott och trygga miljöer, supporterkultur och nolltolerans. Förslag till gemensamt utvecklingsarbete redovisas i rapporten. Under våren antog riksdagen en proposition vilket innebär att Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas status som studieförbund uppmärksammats och diskuterats. De inledande samtalen om detta återges i rapporten. Kultursekretariatet Staffan Rydén kulturchef Birgitta Adler regionutvecklare kultur Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

424 Återrapportering till KN om samtal under 2014 med idrottsrörelsen i Västra Götaland. Samtal, verksamheter, åtgärder, planer. Idrottspolitiskt program Kulturnämnden beslutade KUN om ett nytt idrottspolitiskt program. Syftet med programmet är att överskådligt och enhetligt visa vad idrotten betyder och vad den har för roll i samhället, med fokus på idrottens möjligheter. Syftet med programmet är också att vara ett underlag för prioriteringar och fördelning av Västra Götalandsregionens ekonomiska medel till idrottens olika distriktsorganisationer. Innehåller i programmet är uppbyggt kring begreppen värdegrund, olika prioriteringar som vidgat deltagande, trygg idrott och trygg miljö, etik och moral mm, demokrati, folkhälsa och regionperspektiv och fokuserar på ledarutbildning. Handikappidrotten behandlas särskilt. Programmet är framtaget i samverkan med Västergötlands Idrottsförbund, Västsvenska Idrottsförbundet, Bohuslän-Dals Handikappidrottsförbund, Göteborgs Handikappidrottsförbund och Västergötlands Handikappidrottsförbund. Det idrottspolitiska programmet har inneburit att idrottsförbunden, inklusive handikappidrottsförbunden, upprättat egna arbetsplaner för att implementera det idrottspolitiska programmet. Samtal om idrottens värdegrund, trygg idrott och trygg miljö och etik och moral. I samband med framtagandet av det idrottspolitiska programmet initierade kulturnämndens ordförande ett samtal med distriktsidrottsförbunden om idrottens möjligheter och svårigheter inom området trygg idrott och trygg miljö, etik och moral och utsatthet. Detta skedde då kulturnämndens presidium samt kulturnämndsledamöterna Lena Bjuström, Pär- Göran Björkman, Henrik Ekelund och Evert Svenningsson deltog, tjänstemän och förtroendevalda i de två idrottsdistrikten samt kultursekretariatet. Distriktsidrottsförbunden redogjorde för det arbete de gör inom området, vilket är mycket. (Bilaga, minnesanteckningarna). Resultatet av samtalet var att kulturnämnden konstaterar att mycket görs inom området. Det uppdrogs åt kultursekretariatet att fortsätta samtalet med tjänstemännen inom organisationerna för att se vad som möjligtvis kan göras mer. Gemensamma samtal Idrottsförbunden och kultursekretariatet har under våren träffats några gånger för att arbeta fram förslag till fortsatta gemensamma arbetsområden. Vid ett tillfälle deltog kultursekretariatets Eira Högforsen för att diskutera läsfrämjande insatser tillsammans med idrotten. ( ).

425 SISU Idrottsutbildarna antog riksdagen en proposition 2013/14:117, vilken innebär ett överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde som ger lagstöd för Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas verksamhet att pröva frågor om fördelning av statsbidrag till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Det innebär också att offentlighetsprincipen ska gälla hos SISU i den del av studieförbundets verksamhet som består i fördelning av statsbidrag. Detta föranleder en nationell, regional och lokal diskussion huruvida Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna bör och ska behandlas på samma sätt som andra studieförbund. SISU har i Västra Götalandsregion särbehandlats sedan 2009, då medel till dem ingår i kulturnämndens ordinarie idrottsanslag. En minskning av anslaget har skett från 2006 till 2014 från 6,1 miljoner till 2,6 miljoner vilket skett i två etapper. Kulturnämnden och kultursekretariatet hållet på att undersöka hur diskussioner förs nationellt, regionalt och lokalt i frågan. Demokrati- och organisationsutveckling Som resultat av den gemensamma diskussionen i mars 2014 har distriktsidrottsförbunden i samverkan med kultursekretariatet arbetat fram ett förslag till fortsatt arbete för att stödja och stärka demokrati- och organisationsutvecklingen inom idrotten. Folkrörelse- och föreningssverige har historiskt haft en viktig uppgift att träna och utbilda människor i demokrati. Ett styrelseuppdrag eller ett uppdrag i en kommitté har skapat möjligheter att praktiskt få träna demokrati men också att via studieförbunden och folkhögskolornas kortkursverksamhet skaffa sig en grundläggande utbildning i föreningskunskap och demokrati. Vad som ses idag är att intresset för den typen av uppdrag minskar och i många föreningar är styrelseuppdrag vakanta. Idrottsrörelsen regionens största folkrörelse ( ledare, aktiva) vill ta initiativ till, och driva, ett utvecklingsprojekt för att ytterligare belysa ovan beskrivna situation men framförallt ha ett fokus på lösningar och goda exempel. I projektform, i nära samverkan med kultursekretariatet och övriga folkrörelser, utvecklas projektet. Projektet jobbar med både organisationsperspektivet och individperspektivet och pågår under minst två år. Ett sådant arbete är i samklang med regionens olika styrdokument som Samling för social hållbarhet, VG 2020 och kulturstrategin. Olika organisationer som får stöd av regionen arbetar med liknande frågeställningar som NAV, RFSL med flera. Andra delar av regionens verksamhet som folkhälsokommittén och rättighetskommittén kan ingå i arbetet. Frågan om idrotten håller på att bli en klassfråga har också kommit fram under senare tid. Värderingsfrågor, etik och moral, trygg idrott och trygga miljöer, supporterkultur, nolltolerans Som resultat av den gemensamma diskussionen i mars 2014 har distriktsidrottsförbunden i samverkan med kultursekretariatet arbetat fram ett förslag till fortsatt arbete för att stödja och stärka arbetet med värderingsfrågor, etik och moral, trygg idrott och trygga miljöer, supporterkultur, nolltolerens.

426 Inom idrotten och i samhället i övrigt, är värdegrundsfrågan viktigare än någonsin. Grunden i en idrott, en förening eller ett förbund är att medlemmarna, oavsett om de är aktiva, ledare, supportrar eller föräldrar, delar, förstår och agerar efter den gemensamma värdegrunden. Visst kan idrotten styra en del av beteendet mellan varandra med regler men det har litet värde om man inte samtidigt delar värdegrunden. Att arbeta med värdegrundsfrågor skiljer sig lite hur föreningar jobbar med vanliga frågor. För att skapa en förståelse och en gemensam syn på värdegrund bör arbete ske processinriktat och inte med förmedlad pedagogik. Det krävs ett processlett, tydligt riktat, arbete. I projektform kan ett processarbete öka antalet föreningar som arbetat med värdegrundsfrågor. Idag finns ca 400 föreningar av totalt i regionen, som arbetar särskilt med värdegrundsfrågor. Ledare utbildas till värdegrundsambassadörer som leder processer i föreningar och förbund. Inom distriktsidrottsförbunden utbildas personer som coachar ambassadörerna. Föreningar och förbund skapar nätverk med kulturföreningar för att använda kulturverksamheter som pedagogiska metoder för värdegrundsarbete. Målet är att idrotten i Västra Götaland blir ledande i Sverige med att leva efter en positiv och inkluderande värdegrund. Arbetet sker under 1½ år i 10 av 120 specialdistriktsidrottsförbund. Arbetet sker i tät dialog med Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Arbetet dokumenteras, rapporteras och följs upp. Ett stort erfarenhetsutbyte sker. För att genomföra projektet behövs ett inledande förarbete för att rekrytera de 10 specialidrottsförbunden och ambassadörerna. Detta skulle kunna genomföras till en kostnad av kronor. Birgitta Adler Regionutvecklare kultur

427 Sida 1(3) Minnesanteckningar Datum Kultursekretariatet Handläggare Birgitta Adler Telefon E-post Minnesanteckningar från möte om utmaningar kring värdegrundsfrågor inom idrotten Tid och plats: kl Kultursekretariatets kansli, Rosenlundsplatsen 2, Göteborg Deltagare: Alex Bergström, kulturnämndens ordförande, mötesordförande Frank Andersson, Västsvenska Idrottsförbundet/SISU, förtroendevald Lars O Carlsson, Västsvenska Idrottsförbundet/SISU, förtroendevald Carl-Erik Johansson, Västergötlands Idrottsförbund/SISU, förtroendevald Anita Zetterman, Västergötlands Idrottsförbund/SISU, förtroendevald Lena Bjurström, kulturnämnden Pär-Göran Björkman, kulturnämnden Henrik Ekelund, kulturnämnden Lena Jagers Bladini, kulturnämnden Evert Svenningsson, kulturnämnden Johan Gadd, Västsvenska Idrottsförbundet/SISU, tjänsteperson Victoria Johansson, Västsvenska Idrottsförbundet/SISU, tjänsteperson Sture Gustafsson, Västergötlands idrottsförbund/sisu, tjänsteperson Staffan Rydén, kulturchef Västra Götalandsregionen Birgitta Adler, kultursekretariatet, sekreterare 1. Presentationsrunda och bakgrund till mötet. Efter presentationsrundan informerar Alex Bergström om upprinnelsen till dagens möte. Under 2013 har kulturnämnden tillsammans med de båda distriktsidrottsförbunden arbetat fram ett nytt idrottspolitiskt program vilket antogs av kulturnämnden Programmet fokuserar på de möjligheter som idrottsrörelsen har för att arbeta med personers utveckling som människor och i samverkan med sitt idrottande. I samband med att programmet antogs uppmärksammande kulturnämnden också de svårigheter och utmaningar som finns inom idrottsrörelsen som bland annat handlar om utslagning, selektering, mobbning med mera. Dagens möte är ett samtal för att diskutera frågan, vad som görs och vad som kan göras. POSTADRESS: Kultursekretariatet Regionens Hus Uddevalla Vänersborg BESÖKSADRESS: Rosenlundsgatan 2 Göteborg TELEFON: HEMSIDA:

428 Sida 2(3) 2. Det idrottspolitiska programmet Frågan ställdes om det nya idrottspolitiska programmet behöver redogöras för men mötet konstaterade att samtliga kände sig väl informerade och hade varit delaktiga i processen. 3. Presentation av värdegrundsarbete inom idrottsrörelsen. Idrottsförbunden redovisar det arbete som genomförs för att värdegrundsfrågor lyfts fram bland styrelser, tränare, föräldrar, aktiva och barm och ungdomar. Det finns olika koncept för detta som prövas och används. Materialen utvecklas ständigt. Dessa verktyg har konsulenterna på distriktsidrottsförbunden med sig när de träffar föreningar och inom olika konstellationer. Arbetet med barnkonventionen och mänskliga rättigheter förstärks genom samverkan med Barnens Rätt I Samhället (BRIS). Värdegrundsdokumentet Idrotten Vill har funnit under några år och reviderades 2009 då också förankringsarbetet med dokumentet lyftes fram. Eftersom det hela tiden kommer nya tränare, nya föräldrar och nya aktiva är detta ett ständigt pågående arbete. Vissa väckarklockor kring frågeställningar har kommit de senaste åren vilket intensifierat och satt fart på diskussioner och åtgärder. Men kvarstår faktum att det är de enskilda personernas värderingar som styr verksamheter varför värdegrundsdiskussionerna är så väsentliga. Jämställdhetsplaner skall finna i föreningar med fler än 300 medlemmar och 1 anställd. 4. Diskussion Verktyg för att hantera värdegrundsfrågor finns men sprids resonemanget och sättet att hantera idrotten, och dess barn och unga, ner på den enskilda idrottsplanen och det enskilda sammanhanget? Hur fungerar det konkret, i praktiken? Får insatserna kring diskussion och material ett genomslag? Hur ser metodiken ut? Det är svårt eftersom det hela tiden är nya människor som kommer in. 5. Ekonomi och siffror 17,3 miljoner anslås 2014 från kulturnämnden till de två stora idrottsförbunden, inklusive stöd till SISU. 2,6 miljoner anslås till SISU. Distriktsidrottsförbunden behåller ca 3,3 miljoner för egen administration och verksamhetsutveckling. Detta innebär att 11,1 miljoner anslås till 120 regionala specialidrottsförbund. Bidragen till specialidrottsförbunden baseras på uppgifter om lägerdagar, antal medlemmar mm. Förbunden håller på med att se över denna hantering så att återrapporteringen skall bli lättare att hantera. I regionen finns ca idrottsföreningar som bedriver barn och ungdomsverksamhet. Ca 400 av dem träffar idrottskonsulenterna varje år för att prata om värdegrundsfrågorna.

429 Sida 3(3) 6. Utvecklingsområden Sen några år tillbaks har möjligheten att arbeta med olika sorters verksamhetsutveckling varit mer begränsad, beroende på en minskad ekonomi. Kvarstår dock både behov, vilja och möjligheter att till exempel arbeta mer med idrott och kultur. Här skulle värdegrundsfrågor, jämställdhet och mångfald kunna processas. 7. Allmänna problemställningar De personer som berörs av idrottens utbildningsinsatser är i huvudsak ideellt engagerade människor, vilket innebär i praktiken att det är svårt att nå ut, det är engagerade och upptagna personer med många andra uppgifter i sina liv. Det är svårt att få folk att ställa upp på styrelseuppdrag. Föreningar är rädda för att bli av med ledarna om de får för mycket pekpinnar och arbetsuppgifter. Supporterkulturen är inom viss idrott ett problem och en utmaning. För att arbeta med värdegrundsfrågorna krävs tydliga ställningstaganden och mod. 8. Fortsatt arbete Idrottsförbunden fortsätter arbetet med att utveckla metodiken kring värdegrundsfrågorna. De identifierar kommande utmaningar (urbanisering, individualisering, kommersialisering med mera). I enlighet med det idrottspolitiska programmet skall ett samtal finnas mellan Västra Götalandsregionen och idrottsrörelsen, via distriktsidrottsförbunden. Idrottsrörelsen kan för utvecklingsarbete söka medel ur kulturnämndens anslag för utvecklingsprojekt vilket lämpar sig särskilt väl för eventuell samverkan kring kultur. Det pågår både nationella och regionala litteratursatsningar som lämpar sig väl för idrottens aktörer. Idrottsförbunden uppmanas att träffa kultursekretariatet för att vidareutveckla dessa tankegångar. En återrapport om det fortsatta arbetet enligt dagens möte skall redovisas kulturnämnden hösten Vid pennan Birgitta Adler regionutvecklare kultur

430 ÄRENDE C

431 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Förvaltning/enhet Handläggare: Birgitta Adler Telefon: Till Kulturnämnden Slutredovisning av projektet Att mäta sociala värden Förslag till beslut 1. Kulturnämnden noterar slutredovisningen av projekt Att mäta sociala värden. Sammanfattning av ärendet Projektet Att mäta sociala värden var en gemensam satsning mellan folkhälsokommitténs sekretariat, kultursekretariatet, regionutvecklingssekretariatet och rättighetskommitténs kansli. Kulturnämnden har medfinansierat projektet med kronor. Projektet genomfördes från maj 2013 till april Syftet med projektet var att se om SROImetoden (Social Return of Investment) är en bra metod för att mäta sociala värden, främst inom civilsamhällets organisationer. Projektet innebar också verksamhetsutveckling för de deltagande organisationerna. Sju organisationer erbjöds utbildning och handledning i att använda utvärderingsmetoden. Från kulturnämndens verksamhetsområde deltog de två ideella föreningarna Gula Huset i Uddebo/Tranemo samt Hässleholmens dagfolkhögskola i Borås. En projektgrupp med tjänstepersoner från Västra Götalandsregionen och en referensgrupp med politiska representanter följde arbetet på nära håll. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

432 Datum (2) Diarienummer KUN Projektgruppen konstaterar att metoden SROI har ett antal fördelar, bland annat att den sätter sociala värden i fokus, att den möjliggör en tydlig och konkret verksamhetsutveckling, att den antar ett brukarperspektiv och att den ger en struktur för att beskriva en komplex verksamhet. Dock konstateras att metoden kan vara resurskrävande att genomföra och att SROI-värdet inte kan användas som grund för jämförelser mellan olika verksamheter. Projektgruppen anser att mer kunskap är nödvändig om mätmetoder, utfall av dessa samt konsekvenser och motiv för att överhuvudtaget mäta verksamheter. Gruppen konstaterar också att en metod aldrig kan förväntas fylla alla behov. Projektgruppen menar att det är viktigt med en bredd i angreppssätt och metoder samt att en levande diskussion om hur den sociala dimensionen kan synliggöras i det politiska samtalet behövs. Kultursekretariatet Staffan Rydén kulturchef Birgitta Adler regionutvecklare kultur

433 1 (17) Slutredovisning av projekt Datum KUN Västra Götalandsregionen Folkhälsokommitténs sekretariat, Kultursekretariatet, Regionutvecklingssekretariatet, Rättighetskommitténs kansli Till folkhälsokommittén, kommittén för rättighetsfrågor, kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden Att mäta sociala värden Slutredovisning av projekt om utvärderingsmetoden SROI (Social Return on Investment) Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

434 Att mäta sociala värden, (17) Innehåll Sammanfattning Introduktion Projektets bakgrund, syfte och mål Kortfattad beskrivning av metoden SROI En av flera metoder Om rapportens upplägg Resultatredovisning Projektets innehåll och genomförande Projektdeltagarnas upplevda nytta Projektdeltagarnas upplevda nytta av utbildningen Utbildningens påverkan på synen på den egna verksamheten Metodens användbarhet vid verksamhetsutveckling Kan SROI-analysen påverka externa aktörers syn på verksamheterna? Tjänstepersonernas uppfattade nytta Den politiska referensgruppens uppfattade nytta Diskussion och slutsatser Tankar om metodens tillförlitlighet och användbarhet Måluppfyllelseanalys och slutsatser Har projektet gett ny kunskap om att mäta sociala värden? Är SROI en lämplig metod för verksamhetsutveckling för social ekonomi? Är SROI en lämplig metod för att mäta sociala värden? Projektgruppens slutsatser Bilaga 1: Utvärderingsfrågor Bilaga 2: Kansliernas nuvarande uppföljnings- och utvärderingsarbete... 15

435 Att mäta sociala värden, (17) Sammanfattning Projektet Att mäta sociala värden har genomförts i samarbete mellan den sociala ekonomin och Västra Götalandsregionen. Inom ramen för projektet har en utvärderingsmetod provats i syfte att försöka svara på om den är lämplig för att mäta sociala värden (som exempelvis stärkt självförtroende). Sju organisationer från den sociala ekonomin har erbjudits utbildning och handledning i att använda utvärderingsmetoden Social Return of Investment (SROI). En projektgrupp med tjänstepersoner från Västra Götalandsregionen och en referensgrupp med politiska representanter har följt arbetet på nära håll. Projektgruppen konstaterar att metoden har ett antal fördelar. Bland annat att den sätter sociala värden i fokus, att den antar ett brukarperspektiv och att den ger en struktur för att beskriva en komplex verksamhet. Dock konstateras att metoden kan vara resurskrävande att genomföra och att SROI-värdet inte kan användas som grund för jämförelser mellan olika verksamheter. Projektgruppen drar följande slutsatser: - Vi ser en möjlighet att använda SROI i vissa fall När syftet är verksamhetsutveckling och när möjlighet finns att ge extra stöd är SROI en användbar metod. - Vi ser att SROI inte är en lämplig metod i vissa fall När syftet är att kontrollera en verksamhets resultat eller att skapa ett beslutsunderlag för att göra prioriteringar mellan olika verksamheter att finansiera är SROI inte någon lämplig metod eftersom SROI-värdena inte är jämförbara. - Vi ser att det finns en risk att metoden missbrukas SROI-värdet är ett enkelt och tydligt sätt att kommunicera en verksamhets värde i siffror. Det är lätt att använda och sprida. Eftersom de politiska beslutsunderlagen behöver vara tydliga finns risk att SROI-värdet missbrukas i jämförande analyser mellan verksamheter och används som grund för prioriteringar. - Vi ser att syftet måste styra val av metod Valet av metod är inte bara en fråga om hur sociala värden ska mätas utan den första frågan som måste besvaras är varför vi ska mäta sociala värden. Olika syften ger olika svar på om en metod är lämplig eller inte. De sekretariat som har arbetat med projektet är olika och har olika behov av utvärderingsmetoder. Det går därför inte ge ett entydigt svar på om metoden är lämplig. - Vi tror att mer kunskap är nödvändig Projektet har testat en enskild metod för att mäta sociala värden. Vi tror att mer kunskap är nödvändig. En metod kan aldrig förväntas fylla alla kunskapsbehov. En bredd i angreppssätt och metoder samt en levande diskussion om hur den sociala dimensionen kan synliggöras i det politiska samtalet och beslutsfattandet tror vi är viktigt.

436 Att mäta sociala värden, (17) 1. Introduktion Pilotprojektet Att mäta sociala värden var en gemensam satsning mellan folkhälsokommitténs sekretariat, kultursekretariatet, regionutvecklingssekretariatet och rättighetskommitténs kansli. Inom projektet har verksamhetsutveckling inom social ekonomi varit i fokus och projektet har undersökt en metod för att mäta och förstå sociala värden. Metoden kallas för Social Return on Investment och förkortas SROI. I denna slutrapport beskrivs projektets genomförande och projektgruppens, projektdeltagarnas och den politiska referensgruppens reflektioner. Rapporten avslutas med slutsatser om metodens användbarhet för Västra Götalandsregionen. Rapporten kommer att redovisas för respektive nämnd under hösten Projektets bakgrund, syfte och mål Den sociala ekonomins råd (SER) är ett råd med representanter för ideella organisationer som arbetar med sociala frågor och representanter för regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen. Under ett SER-möte 2012 väcktes frågan om hur den ideella sektorn ska kunna beskriva vad den gör och dess värde på ett relevant sätt. SER-representanter diskuterade vilka utvärderingsmetoder som är lämpliga att använda och en av de metoder som väckte intresse var SROI. Efter detta möte fattade SER ett beslut att gå vidare och genomföra ett pilotprojekt för att testa metoden i praktiken. En budget på kronor avsattes gemensamt av fyra politiska nämnder inom Västra Götalandsregionens; folkhälsokommittén, kulturnämnden, kommittén för rättighetsfrågor och regionutvecklingsnämnden. Tjänstepersoner från respektive nämnds sekretariat bildade en projektgrupp och respektive nämnd utsåg representanter till en politisk referensgrupp. Projektet inleddes i maj 2013 och avslutades i april Enligt projektplanen var syftet att stärka den sociala ekonomin i Västra Götaland. Projektets mål när det gäller genomförande och resultat var följande: tillsammans med organisationer från social ekonomi i Västra Götaland genomföra ett gemensamt lärprojekt kring metoden SROI öka kunskapen om att mäta sociala värden testa ett verktyg för verksamhetsutveckling för social ekonomi pröva om resultatet av metoden fungerar för att mäta sociala värden dra lärdomar och utveckla regionens arbete med social ekonomi Åtta organisationer från den sociala ekonomin i Västra Götaland, erbjöds att under ett halvår genomföra en utbildning i metoden SROI. Varje organisation hade möjlighet att delta med två till tre deltagare i utbildningen. 1.2 Kortfattad beskrivning av metoden SROI Utvärderingsmetoden SROI har en bred ansats genom att försöka fokusera på det värde en verksamhet skapar både socialt, miljömässigt och ekonomiskt. SROI är även en metod som försöker att studera den faktiska förändringen som verksamheten bidrar till och inte bara titta på processer eller genomförda aktiviteter. När man begränsar en studie till att endast titta på processen landar

437 Att mäta sociala värden, (17) analysen ofta i att beskriva hur många som har deltagit i en aktivitet. Metoden SROI syftar till att även beskriva tänkta effekter som exempelvis ökat självförtroende eller ökad disponibel månadsinkomst som en konsekvens av de jobb som utbildningsinsatsen eventuellt lett till. SROI-metoden går ut på att organisationen skapar en så kallad beviskedja som beskriver hur resurser är tänkt att omvandlas till insatser vilket antas leda till vissa resultat och effekter, se bild nedan. I analysen tas sedan hänsyn till vilka effekter som kan härledas till den specifika insatsen. Som ett avslutande steg kan ett SROI-värde räknas fram som beskriver varje insatt kronas avkastning. Exempelvis betyder siffran 1:3 att en investerad krona förväntas ge/antas ha gett tre kronor i avkastning. Enligt metodens förespråkare är SROI en av få metoder som beaktar värdet av effekter som saknar marknadsvärde, exempelvis självkänsla, social integration och egenmakt. Genom att försöka beräkna värdet av dessa effekter kan en total bild av förhållandet mellan kostnader och värde skapas. SROI sägs handla om nytta snarare än pengar. Pengar används som storhet eftersom det är ett redan vedertaget språk för att kommunicera värde. Rätt använt menar förespråkarna att man kan förbättra möjligheterna till resursfördelning som inte bara baseras på ekonomiskt utan även socialt och miljömässigt ansvarstagande. 1.3 En av flera metoder På såväl nationell som internationell nivå har medvetenheten ökat kring att vi för att kunna skapa en hållbar värld måste hitta alternativa mätmetoder som inte enbart fokuserar på ekonomiska resultat (exempelvis BNP). Det finns initiativ på EU-nivå där man lyfter upp behovet av nya metoder för att mäta hållbarhet men detta ligger i sin linda och det finns inga tydliga rekommendationer när det gäller vilken metod som bör användas på nationell nivå. Inom ramen för detta projekt har ingen systematisk kartläggning av alternativa metoder gjorts men det kan konstateras att SROI är en metod bland flera. Det verkar dock vara en av de mer kända och omtalade i dessa sammanhang. En annan metod som används mer generellt för att förklara ett socialt mervärde är Global Reporting Index (GRI), som försöker att skapa ett ramverk för att rapportera socialt, miljömässigt och ekonomiskt värde. I Sverige har SROI använts av bland annat Gatukontoret i Malmö stad för att utvärdera Folkets Park. 1.4 Om rapportens upplägg Med utgångspunkt i projektets mål har följande tre frågeställningar formulerats och fungerat som vägledning för slutrapporten:

438 Att mäta sociala värden, (17) 1. Har projektet gett ny kunskap om att mäta sociala värden? 2. Är SROI en lämplig metod för verksamhetsutveckling inom den sociala ekonomin? 3. Är SROI en lämplig metod för att mäta sociala värden? I kapitel två beskrivs hur projektet har genomförts och vilka som har deltagit. Därefter presenteras de deltagande organisationernas erfarenheter och uppfattningar om nyttan med metoden. Sedan redovisas tjänstepersonernas och den politiska referensgruppens tankar och erfarenheter. I det tredje och sista kapitlet presenteras reflektioner utifrån redogörelsen och slutsatser dras. 2. Resultatredovisning I följande kapitel redovisas projektets resultat och olika intressenters tankar om SROI-metodens nytta och användbarhet. 2.1 Projektets innehåll och genomförande Projektets huvudsakligen innehåll var en utbildning som omfattade sex tillfällen under perioden september 2013 till februari De deltagande organisationerna disponerade dessutom individuellt stöd av kursledaren, motsvarande tio timmar per organisation. Även projektgruppen deltog under utbildningstillfällena för att få kunskap om metoden och dess användbarhet i praktiken. De tre första tillfällena bestod av en grundkurs i metoden varav den första innehöll en gemensam introduktion med representanter från den politiska referensgruppen. Utbildningen varvade föreläsningar med dialog och övningar. Mellan utbildningstillfällena följde perioder där deltagarna jobbade på egen hand med analyser av valda delar av sin respektive verksamhet. Omfattningen av det egna arbetet varierade. Enligt projektplanen beräknades varje organisation behöva lägga ner arbetstimmar per person för genomförandet av utbildningen. I uppföljningen redovisas mellan timmar avsatta för eget arbetet utöver utbildningstillfällena. Beroende på organisation har deltagarna avsatt arbetstid eller ideell tid. Under det sista gemensamma utbildningstillfället presenterades de färdiga analyserna som sex av sju deltagande organisationer genomfört. Deltagarna fick då möjlighet att öva på att presentera sin SROI- analys för varandra. Tanken var att de då också skulle få kunskap om hur organisationer är värdeskapande på olika sätt och ge dem möjlighet att diskutera metodens användbarhet. Utav de åtta organisationer som fick erbjudande om att delta i projektet var det sju stycken som anmälde sitt intresse. I tabell 1 redovisas vilka dessa sju var tillsammans med namnen på de verksamheter som organisationerna valde att analysera. I tabellen visas också vilka som genomfört utbildningen och SROIanalys.

439 Att mäta sociala värden, (17) Tabell 1 Redovisning av deltagande organisationer och analyserade verksamheter Deltagande organisation Verksamhet som analyserats med SROImetoden Genomfört utbildning Genomfört en fullständig SROI-analys Stadsmissionen Ungdomsprojekt Ja Nej Gula Huset Uddebo Café Trikåfabriken Ja Ja Folkhögskolan Allmän kurs, Ja Ja Hässleholmen grundskolenivå Rädda Barnen Gruppverksamhet för barn Ja Ja och ungdomar Microfonden Väst Remade4you Ja Ja Mamas Retro Arbetsträning Ja Ja Länsnykterhetsförbundet VG Stödfunktion för medlemsorganisationer Ja Nej Stadsmissionen har inte avslutat sin analys på grund av tidsbrist. En deltagare ifrån Länsnykterhetsförbundet avslutade utbildningen tidigare av personliga skäl och ytterligare en deltagare från organisationen deltog inte vid alla utbildningstillfällen på grund av sjukdom. Som ett avslut på projektperioden genomfördes ett slutseminarium då både organisationerna, politiker, tjänstepersoner och utbildningsanordnaren närvarade. Vid detta tillfälle presenterade organisationernas sina SROI-analyser och fick svara på frågor. Sedan fördes en bred diskussion om metodens användbarhet. 2.2 Projektdeltagarnas upplevda nytta Efter avslutad utbildning fick deltagarna svara på hur de uppfattade nyttan med projektet genom en enkät. Enkätfrågorna redovisas i bilaga 1. Enkäten har besvarats anonymt av 11 av 16 deltagare. Nedan presenteras en sammanfattning av svaren på de frågor som projektgruppen funnit relevanta för projektet Projektdeltagarnas upplevda nytta av utbildningen På frågan om vilken framtida nytta deltagarna tror sig ha av utbildningen har flertalet svarat att de ser metoden som ett verktyg för att förtydliga, beskriva och tänka i effekter. De ser också att metoden ger dem möjlighet att beskriva sin verksamhet och skapa argument för de social värden som verksamheten ger. En deltagare skriver: Ett nytt tänk! Större förståelse för insatser kopplat till effekter (Enkätsvar) Utbildningens påverkan på synen på den egna verksamheten I enkäten ställdes frågor om hur deltagarna uppfattar att utbildningen påverkat deras syn på den egna verksamheten. Svaren tyder på att utbildningen i alla fall till viss del haft denna form av påverkan, se tabell 2. Beroende på fråga så är det endast en eller två organisationer som svarar Ja, till stor del. De flesta anger svarsalternativet Ja, till viss del.

440 Att mäta sociala värden, (17) Tabell 2: Enkätfrågor till deltagande organisationer Tycker du och/eller din verksamhet att fördjupningskursen gjort att du/ni Nej Ja, till viss del Ja, till ganska stor del ser verksamheten på ett annat sätt? fått syn på nya saker i verksamheten? lärt känna verksamheten bättre? ser andra möjligheter med verksamheten? Ja, till stor del Ej svar Totalt Tabellkommentar: n-tal 11. De mest frekventa svaren markeras med fetstil Metodens användbarhet vid verksamhetsutveckling På frågan om SROI kommer att kunna användas av organisationerna för verksamhetsutveckling svarar de flesta att de tror det. Ett par deltagare anger dock att de är osäkra eller har svårt att svara på det i dagsläget. Tre av de svarande menar att kunskapen kommer att kunna användas för kommunikation med externa aktörer såsom vid marknadsföring, samverkan med nya parter eller vid kommunikationen med finansiärer. Flera lyfter också fram att metoden kan bidra till att förbättra den interna kommunikationen. En deltagare skriver: Att sprida SROI-tänkandet i gruppen för att kunna få en djupare diskussion som leder till bättre verksamhet. (Enkätsvar) Flera deltagare svarar att metoden är användbar för verksamhetsutveckling eftersom den styr tanken mot effekter istället för aktiviteter Kan SROI-analysen påverka externa aktörers syn på verksamheterna? På frågan om deltagarna tror att metoden kommer att kunna bidra till att externa aktörer ser på verksamheterna på ett annat sätt svarar de flesta att metoden kan hjälpa dem. Det kommer att bli lättare att presentera vår verksamhet för aktörer runt omkring. Förhoppningsvis ser de att vår verksamhet är viktig. (Enkätsvar) Att kunna argumentera för de sociala eller mjuka värdena framstår som viktigt för de svarande. Någon lyfter fram att metoden ger en ökad säkerhet och tillförlitlighet när de ska beskriva sin verksamhet. Informationssamlandet och enkäter ger fakta mer än antaganden. Detta leder till säkerhet, vilket är viktigt i möte med olika aktörer. (Enkätsvar) Några svarar dock förhoppningsvis eller vi får hoppas det och framstår därmed som något mer tveksamma till metodens förmåga att hjälpa dem förändra den bild externa aktörer har av verksamheten. 2.3 Tjänstepersonernas uppfattade nytta De tjänstepersoner som deltagit vid utbildningstillfällena och följt organisationerna under projekttiden har uppfattat att metoden fungerat för att visa

441 Att mäta sociala värden, (17) på andra värden än rent ekonomiska. Tjänstepersonerna i projektgruppen menar att deltagarna visat att de efter genomförd utbildning kunnat behärska grunderna i metoden. De anser att organisationerna vid det sista utbildningstillfället visade på en klart förbättrad förmåga att beskriva och lyfta fram de sociala värdena av sina verksamheter. Dock menar tjänstepersonerna att det krävts en relativ stor arbetsinsats av projektdeltagarna för att genomföra utbildningen och att denna arbetsinsats måste jämföras med nyttan med att använda metoden. Det finns en farhåga att organisationer många gånger inte kan prioritera att lägga de nödvändiga resurserna utan att metoden är beroende av att Västra Götalandsregionens går in med särskilt stöd. Tjänstepersonerna framhåller slutligen att det varit värdefullt att de deltagit i utbildningen eftersom det möjliggjort för dem att förstå metoden och kunna se dess möjligheter och begränsningar. 2.4 Den politiska referensgruppens uppfattade nytta Efter slutseminariet fick de politiska referenspersonerna möjlighet att svara på följande tre frågor: 1. Anser du som förtroendevald att sociala värden eller utfall av social verksamhet behöver mätas? 2. Utifrån den kunskap om metodens SROI som du har idag, ser du att metoden kan fungera som ett underlag för politiska bedömningar/prioriteringar? 3. Utifrån dagens presentationer tycker du att du fått en större förståelse för verksamheternas sociala värden? Fem personer har svarat på frågorna. En sammanställning av deras svar visar att de anser att det behövs metoder för att mäta sociala värden och utfall av social verksamhet. Några svarar att de ser utfall av sociala värden som en betydelsefull och intressant parameter inför politiska beslut. Någon skriver att genom att mäta via ekonomiska termer kommer ideellt arbete att uppskattas mer vilket gör det lättare att argumentera för verksamheten. På frågan om SROI metoden kan fungera som ett underlag för politiska bedömningar/prioriteringar är svaren mer skiftande. Några svarar att det behövs jämförbara bedömningspunkter och att SROI kan var en metod bland flera och att det behövs bättre och fler strukturer för jämförelse. Några svarar att det är svårt att överföra social verksamhet till ekonomiska termer och att man bör vara försiktig med när denna metod lämpar sig. På tredje frågan om de har fått en större förståelse för SROI metoden är svaren mer tveksamma. Majoriteten svarar att de fått något större förståelse för verksamheterna men att de tycker att det varit mycket information och svårt att ta till sig.

442 Att mäta sociala värden, (17) 3. Diskussion och slutsatser I detta sista kapitel förs ett resonemang om metodens styrkor och svagheter med utgångspunkt i de olika synpunkter som framkommit i redovisningen ovan. Sedan dras utifrån denna diskussion slutsatser om metodens användbarhet för Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin. 3.1 Tankar om metodens tillförlitlighet och användbarhet Anledningen till att pilotprojektet startades var behovet av en metod som klarar av att värdera verksamheter med kulturella och/eller sociala mål. Det fanns en önskan att kunna beskriva och mäta effekter såsom ökad självkänsla eller ökad delaktighet och ge dem samma vikt som andra, exempelvis ekonomiska, värden. Som redovisats ovan innebar SROI-metoden att målgruppen själv fick bedöma om effekterna inträffat och vilka värden de i så fall hade. Det faktum att värderingen görs av de individer som är tänkta att påverkas skapar möjlighet att kritisera metoden för att inte vara tillförlitlig eftersom dessa individer inte antas kunna göra en objektiv, och därmed sann, bedömning av värdet. Dock bör frågan ställas om inte värden i den sociala dimensionen ofta kommer vara beroende av att den som ska påverkas ombeds att svara på huruvida de upplever förändringen eller inte. Att ifrågasätta metodens subjektiva inslag blir därför lätt ett ifrågasättande av mätningen av sociala värden som idé. Att värdena uppskattas av målgrupperna själva skapar dock en begränsning i metodens användbarhet när det kommer till möjligheter att göra jämförelser. Eftersom verksamheterna i grunden är så olika och att värderingen är subjektiv så skapar metoden inte resultat som är jämförbara mellan olika verksamheter. Såsom metoden är applicerad inom ramen för detta projekt blir således inte ett SROIvärde jämförbart med ett annat. Metoden fungerar alltså inte som grund för att fatta politiska beslut som handlar om att prioritera mellan finansiering av olika verksamheter inom den sociala ekonomin. Denna poäng är viktig att minnas. Ett annat tillförlitlighetsproblem som också är relevant att belysa handlar om beroendeförhållandet mellan aktörerna. Eftersom den ideella organisationen får ekonomiska medel av den offentliga aktören finns ett beroendeförhållande dem emellan. Om SROI ska användas som ett kontrollinstrument kan dess tillförlitlighet behöva ifrågasättas. På grund av den ideella organisationens beroendeförhållande till den offentliga aktören finns ett incitament att överdriva den påverkan som verksamheterna har. Detta kan göra mätningen av de sociala värdena osäker, i alla fall på det sätt som SROI använts inom ramen för detta projekt. Slutligen kan det sägas framkomma i redovisningen ovan att mätning av sociala värden och social påverkan är en komplicerad och resurskrävande uppgift. Användandet av metoden bedöms ha varit ganska resurskrävande. På grund av detta är SROI antagligen inte en metod som kan tillämpas på alla projekt och verksamheter som Västra Götalandsregionen finansierar. Det kommer antagligen att behövas extra stöd i form av utbildning och handledning för att kunna genomföra metoden i sin helhet. Den förväntade nyttan med att använda metoden måste vid varje tillfälle ställas till de resurser som krävs för att genomföra den.

443 Att mäta sociala värden, (17) 3.2 Måluppfyllelseanalys och slutsatser I detta avsnitt diskuteras måluppfyllelsen. Stycket är indelat i tre avsnitt motsvarande de tre frågeställningar som inledningsvis formulerades i rapporten. Därefter presenteras rapportens sista avsnitt i vilket projektgruppens slutsatser tydliggörs Har projektet gett ny kunskap om att mäta sociala värden? Projektet har nått målet om att ge ny kunskap om att mäta sociala värden. Både tjänstepersoner och representanter för den sociala ekonomin har fått en ökad kunskap om möjligheterna och svårigheterna med att mäta sociala värden. Utbildningen var av god kvalitet och uppskattad av dem som fick möjlighet att gå den Är SROI en lämplig metod för verksamhetsutveckling för social ekonomi? Målet att testa ett verktyg för verksamhetsutveckling för social ekonomi är i och med projektets genomförande uppnått. Ovanstående redovisning har visat på att metoden fungerar för verksamhetsutveckling inom organisationer i den sociala ekonomin men att det krävs ganska stora resurser för att klara av att genomföra den i sin helhet. Någon form av stöd bedöms vara nödvändig Är SROI en lämplig metod för att mäta sociala värden? Målet var att testa om metoden fungerar. Eftersom projektet är avslutat och genomfört i enlighet med planen kan målet sägas vara nått. Dock är det svårare att ge ett tydligt svar på om SROI är en lämplig metod för att mäta sociala värden. Ovanstående analys pekar mot vissa fördelar och vissa risker. Nedan listas dessa i punktform. Fördelar med SROI Är en etablerad metod på europeisk nivå för att mäta sociala värden. Sätter fokus på sociala effekter de som alltid inte syns i traditionell redovisning. Försöker beskriva den sociala ekonomins värde i ekonomiska termer Ger ett brukarperspektiv. Ger en struktur för att beskriva en komplex verksamhet. Kan fungera som ett verktyg för intern styrning. Kan fungera för att förmedla en verksamhets värde och innehåll till externa aktörer. Nackdelar med SROI Kan vara resurskrävande eftersom metoden är omfattande och relativt komplicerad att använda. Värderingen av de sociala värdena görs av brukarna vilket innebär att de alltid kommer att kunna ifrågasättas eftersom de är subjektiva. Fungerar sämre som kontrollinstrument eftersom det finns ett beroendeförhållande mellan finansiärer och den sociala ekonomin vilket riskerar att skapa incitament för att överdriva effekter. SROI-värdet går inte att användas som grund för att jämföra och prioritera mellan olika verksamheter. Finns inte denna medvetenhet kan SROIvärdet missbrukas.

444 Att mäta sociala värden, (17) Projektgruppens slutsatser Den projektgrupp som arbetat med projektet representerar fyra olika kanslier inom Västra Götalandsregionen. Nedan listas projektgruppens slutsatser i punktform. - Vi ser en möjlighet att använda SROI i vissa fall När syftet är verksamhetsutveckling och när möjlighet finns att ge extra stöd är SROI en användbar metod. Den kan då uppfylla ett lärandesyfte för organisationer inom den sociala ekonomin genom att skapa en större förståelse för den egna verksamheten vilket i förlängningen kan leda till verksamhetsförbättringar. Detta kan gynna utvecklingen av den sociala ekonomin och därmed Västra Götaland. - Vi ser att SROI inte är en lämplig metod i vissa fall När syftet är att kontrollera en verksamhets resultat eller att skapa ett beslutsunderlag för att göra prioriteringar mellan olika verksamheter att finansiera är SROI inte någon lämplig metod eftersom SROI-värdena inte är jämförbara. - Vi ser att det finns en risk att metoden missbrukas Metoden skapar, genom sitt SROI-värde, ett enkelt verktyg för kommunikation kring en verksamhets värde. Detta värde är lätt att använda och sprida. Det finns i det politiska systemet behov av beslutsunderlag som gör tydliga analyser. Vi ser en risk för missbruk av SROI-värdet om det används för jämförande analyser och som grund för prioriteringar. - Vi ser att syftet måste styra val av metod Genom projektets genomförande har det synliggjorts att syftet med att mäta sociala värden är viktigt för att kunna svara på vilken metod som är lämplig. Valet av metod är inte bara en fråga om hur sociala värden ska mätas utan den första frågan som måste besvaras är varför vi ska mäta sociala värden. Olika syften ger olika svar på om en metod är lämplig eller ej. De kanslier som har arbetat med projektet är olika och har olika behov av utvärderingsmetoder. Därför är det också svårt att ge ett entydigt svar om metodens lämplighet. I bilaga 2 redogörs för hur de olika kanslierna arbetar. Denna sammanställning, tillsammans med föreliggande rapport, kan fungera som ett underlag för fortsatta diskussioner om SROI-metodens lämplighet. - Vi ser att mer kunskap är nödvändig Projektet har testat en enskild metod för att mäta sociala värden. Vi ser att mer kunskap är nödvändig. En metod kan aldrig förväntas fylla alla behov. En bredd i angreppssätt och metoder samt en levande diskussion om hur den sociala dimensionen kan synliggöras i det politiska samtalet är viktigt.

445 Att mäta sociala värden, (17) Bilaga 1: Utvärderingsfrågor 1. Fördjupningskursen har bestått av totalt sex gemensamma utbildningsdagar. Vilka av dessa har du deltagit vid? Ange med siffror, ex Dag 1, 2, 3 och Ungefär hur många timmar har du fram till och med sista kurstillfälle lagt på eget arbete med er SROI-analys, det vill säga timmar för eget arbete eller arbete i gruppen? Räkna inte tiden som du lagt under de gemensamma utbildningsdagarna. 3. Den tid du lagt på fördjupningskursen (den du angivit i fråga 1 och 2) kan betraktas både som arbetstid och något som görs på fritiden vid sidan av arbetet. Hur många procent av den tid du totalt lagt på kursen betraktar du som arbetstid? 4. Hur upplever du din förståelse av SROI som helhet (innebörden och tillämpningen)? 5. Hur säker/osäker känner du dig just nu i att göra en hel SROI-analys på egen hand? 6. Vi har en följdfråga till ditt svar på fråga 5. Om du markerat något av de tre första alternativen: vad tycker du behöver förändras i kursen för att du istället skulle känna dig Ganska säker? Om du ringat in Ganska säker : vad tycker du behöver förändras i kursen för att du istället skulle känna dig Säker? Om du ringat in Säker : lämna raderna tomma. 7. Vad är ditt generella intryck av kursen totalt sett? 8. Hur har du upplevt föreläsningsbilder och kursbok? 9. Hur upplever du de Excel-mallar du använt under kursens gång? Är det något du saknar och/eller något som bör ändras i Excelmallarna? 10. Hur har du upplevt kursledarens förmåga att förmedla innebörden och tillämpningen av SROI? 11. Har kursen hanterat frågor som rör jämställdhet och tillgänglighet på ett bra sätt, det vill säga har du exempelvis fått tillräckligt talutrymme, har hänsyn tagits till eventuella hinder som du har, har jämlika exempel används etcetera? 12. Har du någon gång under kursens gång känt dig diskriminerad? 13. Hur har du upplevt tempot i kursen? Dels under respektive kursdag: Dels antalet dagar mellan kursdagarna: 14. Finns det något i kursen du tycker vi bör ändra (utöver sådant du redan nämnt)? I så fall vad och på vilket sätt? 15. Finns det något i kursen som varit väldigt bra och som vi absolut inte skall ändra på? I så fall vad?

446 Att mäta sociala värden, (17) 16. Vilken framtida nytta, om någon, tror du framför allt att du kommer ha av det du lärt dig under fördjupningskursen? 17. Tycker du och/eller din verksamhet att fördjupningskursen gjort att du/ni ser verksamheten på ett annat sätt? fått syn på nya saker i verksamheten? lärt känna verksamheten bättre? ser andra möjligheter med verksamheten? 18. Tycker du att du och din verksamhet har användningen av era ökade SROIkunskap vid framtida verksamhetsutveckling? I så fall hur? 19. Tycker du att SROI kan bidra till att aktörer omkring er (som deltagare, anhöriga, politiker, myndigheter och företag) ser er verksamhet på ett annat sätt? I så fall hur? 20. Tycker du att utfallet av er SROI-analys är användbart för er för att se sammanhang med andra aktörer samt motivera ert bidrag till välfärden? I så fall hur? 21. Uppfyllde kursen dina förväntningar? Om du svarat Nej, eller Ja, till viss del, vad var det som saknades?

447 Att mäta sociala värden, (17) Bilaga 2: Kansliernas nuvarande uppföljningsoch utvärderingsarbete Samtliga nämnder begär i dag in lägesrapporter för beviljade projekt vilket ger möjlighet att tillgodose att projektplan/budget och förväntade resultat följs upp. Därutöver har sekretariaten olika inriktning på sina uppföljningar och utvärderingar. Nedan beskrivs dessa inriktningar översiktligt. Regionutvecklingssekretariatet Samtliga projekt som regionutvecklingsnämnden medfinansierar följs upp i förhållande till de mål och förväntat resultat som anges i beslutet samt hur insatsen ställer sig i förhållande till aktuella styrdokument och nämndens budget. Det finns framtagna resultatindikatorer kopplade till Västra Götaland 2020 som beslutades av regionutvecklingsnämnden i januari Vidare genomförs utvärderingar av alla program samt ett urval av andra insatser som projekt och verksamheter. Utvärderingarna beställs och genomförs av utvärderare för att få en oberoende syn på en insats utveckling och resultat. Sedan hösten 2013 finns ett ramavtal med ett antal konsulter som ska användas i samband med utvärdering. Flertalet av de utvärderingar som genomförts har haft fokus på såväl processen som resultat och effekter. Djupare uppföljning genomförs också, i huvudsak av enheten för analys och uppföljning, av ett urval av projekt och verksamheter. I genomförda resultat- och effektutvärderingar belyser utvärderarna i första hand de effekter som förväntas enligt beslutet av insatsen och berört program. Exempel där den sociala dimensionen har belysts är i följeforskningen av programmet för socialt entreprenörskap som genomfördes i huvudsak under år Programmets effekter beskrevs i utvärderingen utifrån dimensionerna demokrati, social, ekonomisk respektive ekologisk. I den projektansökan som används ska sökande bland annat ange projektets mål samt förväntade långsiktiga effekter. I samband med effekter ska projektet även förklara på vilket sätt de bidrar till detta. Det finns härmed en möjlighet för sökande att lyfta de långsiktiga effekter i form av till exempel sociala värden som de önskar och som också ska presenteras i den slutrapport som sedan lämnas. Sedan 2009 arbetar sekretariatet efter en modell för lärande uppföljning och utvärdering. Modellen togs fram för att skapa en ökad systematik då regionutvecklingsnämnden medfinansierar ett stort antal projekt och verksamheter. I modellen anges till exempel att program bör föregås av en konsekvensanalys utifrån ett jämställdhets-, mångfalds- respektive miljöperspektiv. Vidare var syftet med modellen att öka lärande kopplat till uppföljning och utvärdering. Sedan år 2013 är modellen under utveckling med syftet att inkludera metoder, dvs. hur insatser bör utvärderas, samt öka fokus på lärandet. Folkhälsokommitténs sekretariat Folkhälsokommitténs sekretariat arbetar med externa utvärderingar av större projekt men även med olika ekonomiska metoder såsom socioekonomiska kalkyler och hälsoekonomiska beräkningsmodeller. Socioekonomiska kalkyler som visar de stora samhällskostnaderna för utanförskap (framtaget av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog) vilka kan undvikas

448 Att mäta sociala värden, (17) om man vidtar nödvändiga förebyggande insatser. Hälsoekonomiska metoder syftar till att analysera vilka av två eller flera alternativa insatser som är mest kostnadseffektiva. Hälsoekonomiska metoder svarar upp mot de frågor som socioekonomiska beräkningar lämnar obesvarade som; Vad vet vi om insatsernas hälsoeffekt? Hur länge kvarstår effekten? och Vad kostar olika insatser? Hälsoekonomiska metoder kan komma att ligga som en grund för de sociala investeringar som ska göras inom ramen för Samling för social hållbarhet. Ekonomiska synsätt och metoder hjälper till att avgöra vilka insatser som bör prioriteras om tillgängliga resurser ska åstadkomma mesta möjliga hälsa eller största möjliga nytta för befolkningen. Ett annat verktyg för att förstå, utveckla och utvärdera föreningslivet är metoden Självvärdering, som organisationer själva kan arbeta med. Metoden är ett systematiskt verktyg för verksamhetsutveckling och utvärdering. Metoden Självvärdering täcker in verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat/effekter för brukare, personal och organisation. Självvärdering används för egenutvärdering men även för att reflektera över kvaliteten i verksamheten för att arbeta vidare med utveckling. Socioekonomiska kalkyler/hälsoekonomiska metoder och självvärdering kan inte användas för att mäta sociala värden såsom SROI gör. Kultursekretariatet Kultursekretariatet har en arbetsgrupp för analys och utvärdering som ansvarar för att koordinera uppföljning och föreslå utvärderingar. Under 2014 kommer ett utvecklingsarbete att påbörjas för att föreslå en struktur för att ett systematiskt arbetssätt för att utvärdera effekter av kulturpolitiken. Effektutvärderingar är ett utvecklingsområde inom kulturpolitiken. De flesta scenkonstinstitutioner och museer som får statliga medel redovisar årligen genomförda aktiviteter i Kulturdatabasen. Kultursekretariatet utvärderar resultat och effekter av de nationella uppdragen. Kulturverksamheter med långsiktiga uppdrag rapporterar in statistik till ansvariga myndigheter och kultursekretariatet tar del av dessa utvärderingar. Projekt inom ramen för Västra Götalandsregionens Kulturpolitiska handlingsprogram utvärderas löpande. Inom handlingsprogrammet Kulturella och kreativa näringar utvärderas till exempel projektet Kreativa Kraftfält i Skaraborg. Den metod som tillämpas har utvecklats av kulturekonomen Pier Luigi Sacco från IULM universitetet i Milano. Metoden bidrar till att kartlägga och analysera kulturella resurser och dess betydelse för tillväxt och utveckling. Metoden kan på så vis stärka kulturens betydelse för samhällsutveckling och hälsa. Ofta handlar kultur om kvalitativa värden som är svåra att mäta och SROI kan därför bidra till att utveckla utvärderingsmetoder även inom kulturområdet. Rättighetskommitténs kansli Kommittén för rättighetsfrågors arbete med den ideella sektorn bygger både på samråd och på medelstilldelning. Syftet är att ge invånarna möjligheter att dela med sig av tankar om hur samhällsservicen fungerar och hur deras rättigheter

449 Att mäta sociala värden, (17) beaktas. Det är alltså i stor utsträckning fråga om en process att inhämta kunskap, vars effekter i första hand ger kommittén möjlighet att fånga upp och kommunicera invånarnas behov till regionorganisationen i övrigt. En effektutvärdering av denna typ av verksamhet måste därför fokuseras på vad som sker inom Västra Götalandsregionen. Kommittén ger även organisationsstödet till regionala handikapp- och patientorganisationer. Förutom årlig uppföljning görs en fördjupad uppföljning var tredje år då mer specifika frågor ställs till verksamheterna. Ett kontinuerligt självvärderingsarbete sker internt på kansliet och i dialog med representanter för den ideella sektorns organisationer och utgör på så vis kärnan i kansliets utvärderingsarbete.

450 ÄRENDE D

451 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Tomas Olsson Telefon: E-post: Till kulturnämnden Hantverkslaboratoriet i Mariestad. Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Göteborgs universitet är genom Institutionen för kulturvård huvudman för Hantverkslaboratoriet i Mariestad. Hantverkslaboratoriet är en nationell satsning för utveckling av hantverkstekniker främst relaterade till bygghantverk, trädgård och slöjd, men utveckling av annan hantverkskunskap pågår. Västra Götalandsregionen bidrar till finansieringen genom bidrag från kultur- och regionutvecklingsnämnderna. Regionutvecklingsnämnden diskuterar att utöka bidraget inför Kulturnämnden har genomfört en översyn av verksamheten från kulturnämndens perspektiv. Slutsatsen efter remissförfarande är att verksamheten behöver omorganiseras. Bakgrund I Hantverkslaboratoriet möts flera betydande intressenter. Förutom Göteborgs universitet självt finns exempelvis Svenska Kyrkan, Statens Fastighetsverk, Riksantikvarieämbetet, landets Länsstyrelser, Sveriges Hembygdsförbund, med flera. Vid Hantverkslaboratoriet erbjuds grundutbildning samt tillämpad forskning som inriktas på att lösa viktiga tekniska och samhällsrelevanta problem för olika beställare. Hantverkslaboratoriet bedriver också verksamhet över hela landet i samarbete med andra kvalificerade aktörer med likartad inriktning. Liksom en Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

452 Datum (4) Diarienummer KUN annan av Göteborgs universitets utlokaliserade verksamheter, Stenebyskolan, kan Hantverkslaboratoriet sägas vara nationellt ledande och av internationellt intresse. Hantverkslaboratoriet bedriver också internationella forsknings- och utbildningssamarbeten. Regionutvecklings- och kulturnämnderna har medfinansierat verksamheten först under en prövotid därefter för ett år i taget 2013 och Under denna tid har verksamheten utvärderats genomförde regionutvecklingsnämnden för egen del en utvärdering. I november 2012 gav kulturchefen en extern konsult i uppdrag att följa upp verksamheten utifrån kulturnämndens perspektiv och behov. En rapport, Hantverkslaboratoriet en granskning, färdigställdes under våren Kulturnämnden behandlade rapporten 19 september 2013 och beslutade samtidigt att sända den på remiss till närmast berörda parter. Av rapporten framgår att verksamheten är av stort kulturpolitiskt intresse. Rapporten visar på en uppskattad verksamhet i utveckling men med en komplicerad organisation där det är svårt att följa medelsanvändning och resultat. Remissinstanserna är i huvudsak samstämmiga om att en tydligare organisation behöver upprättas. Sedan rapporten färdigställts och remissbehandlats har Institutionen för kulturvård tagit fram en ny organisationsmodell i dialog med bland annat kultursekretariatet. Organisationsförslaget utgår från att Göteborgs universitet fortsatt är ensam huvudman för verksamheten. Liksom tidigare förutsätter Hantverkslaboratoriet medintressenter som beställer uppdrag. Förslaget förutsätter också tydligare uppdrag från alla uppdragsgivare. Modellen bygger på en klar uppdelning i tre delar. En del som avser utbildning och forskning, en del som avser särskilda uppdrag att lösa hantverkstekniska frågor samt en del som avser plats/regionutveckling. Den första delen är helt en fråga för universitetet självt. Den andra delen berör verksamheter som exempelvis Statens fastighetsverk, Svenska Kyrkan, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna. Den tredje delen berör i första hand Mariestads kommun med forsknings/utbildningsplattformen Da Capo och Västra Götalandsregionen men också Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna. Syftet är att de tre delarna ska ge samverkanseffekter genom att de olika behoven stödjer varandra samtidigt som de särskilda behoven kan tillgodoses och följas upp. Den nuvarande styrgruppen som från formell synpunkt egentligen inte är en styrgrupp, ersätts av en referensgrupp som stöd för verksamhetsutveckling. Varje intressent/uppdragsgivare formulerar själv uppdrag till verksamheten. I den mån huvudfinansiärerna så vill, kan en samordningsgrupp bildas för att samordna uppdrag till verksamheten. Universitetet kommer under hösten 2014 att formellt besluta om den föreslagna organisationen och vidta nödvändiga åtgärder vilket inbegriper relationen till

453 Datum (4) Diarienummer KUN beställarna. Inom ramen för samarbetsöverenskommelsen mellan Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen finns anledning att diskutera och formulera gemensamma avsikter med utvecklingen av Hantverkslaboratoriet. Kulturnämnden har anledning att överväga hur olika uppdragstagare och projekt inom kulturnämndens eget verksamhetsområde, exempelvis Västarvet, kan knytas till verksamheten. Göteborgs universitet planerar en mer genomgripande utvärdering i samband med utgången av de första sex årens utvecklingsarbete Beredning Kulturnämnden beslutade att sända rapporten, Hantverkslaboratoriet i Mariestad, en granskning, på remiss till närmast berörda intressenter. Inkomna remissvar har sammanställts. Kultursekretariatet och representanter för Göteborgs universitet har regelbundet haft överläggningar i frågan. Gemensamma angelägenheter kring Hantverkslaboratoriet har diskuterats inom ramen för samarbetsöverenskommelsen mellan Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen. Regionutvecklings- och kulturnämndernas presidier har haft överläggningar med dekanerna för Matematiskt naturvetenskapliga- och konstnärliga fakulteterna om Hantverkslaboratoriet och Stenebyskolan. Kultursekretariatet Staffan Rydén Kulturchef Tomas Olsson Regionutvecklare kultur Bilaga 1. Beslut kulturnämnden Rapporten: Hantverkslaboratoriet i Mariestad, en granskning. 3. Remissammanställning. 4. Förslag till ny organisation av Hantverkslabbet. 5. Överenskommelse om samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

454 Datum (4) Diarienummer KUN Beslutet skickas till Diariet Regionutvecklingsnämnden Göteborgs universitet Mariestads kommun Länsstyrelsen i Västra Götalands län Riksantikvarieämbetet Svenska Kyrkan Statens fastighetsverk Sveriges Hembygdsförbund Nämnden för Hemslöjdsfrågor

455

456

457

458 Hantverkslabbet, organisationsförslag Forskning Samverkan Uppdragsverksamhet

459 Kulturvård - Forskning - FU Forskning Forskningsledare Samverkan Uppdragsverksamhet

460 Kulturvård - Forskning Forskning - FU Forskningsledare Samverkan Samverkanskoordinator GU - Kulturvård - Andra inst Näringsliv Mariestads kommun Andra organisationer Västra Götalandsregionen Uppdragsverksamhet Platsutveckling

461 Kulturvård - Forskning Forskning - FU Forskningsledare Samverkan Samverkanskoordinator GU - Kulturvård - Andra inst Näringsliv Mariestads kommun Västra Götalandsregionen Andra organisationer Raä / Länsstyrelser Uppdragsverksamhet Uppdrags- koordinator Platsutveckling Svenska Kyrkan Statens Fastighetsverk

462 GU-medel FoU-medel Forskning Forskningsledare Samverkan Samverkanskoordinator GU - Kulturvård - Andra inst Näringsliv Mariestads kommun Andra organisationer Raä / Länsstyrelser Västra Götalandsregionen Uppdragsverksamhet Uppdragskoordinator Platsutveckling Svenska Kyrkan Statens Fastighetsverk