nette Westenergy bränner avfallet till energi Bekymmersamt att byta lampa Nette testar skotorkar Rabatten på elenergi upphör och sid.

Transkript

1 nette VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING 4/2012 Rabatten på elenergi upphör och mervärdesskatten stiger. sid.18 Westenergy bränner avfallet till energi Bekymmersamt att byta lampa Nette testar skotorkar

2 nette INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 Westenergys verkställande direktör Jan Teir har all orsak att vara stolt över den ståtliga byggnaden. Ledaren Westenergy bränner avfallet till energi Bekymmersamt att byta lampa Byggarna firade jul i sitt nya hem Elektricitet var en lyxvara Nette testar skotorkar Kommunfusionen förenar även elbolagen I korthet Korsord KONCERNEN VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING Följande Nette utkommer i mars Nummer: 4/2012 Utgivare: Vasa Elektriska Ab Postadress: PB 26, Vasa Besöksadress: Kyrkoesplanaden 4, Vasa, Finland Telefonväxel: Kundbetjäning: öppen kl Felanmälningar: (24 h) (Samtalen spelas in.) Fax: Internet: ISSN: Chefredaktör: Hannu Rintala hannu.rintala@vaasansahko.fi Redaktions- Olli Arola kommitté: Hannu Linna Juha Rintamäki Arja Rosing Ossi Suortti Redaktion: Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä Svensk text: Kustmedia Layout: Reklambyrå, Bock s Office Ab Tryckning: UPC Print Pärmbild: Mikko Lehtimäki Kundernas frågor till kundtjänsten Varför måste man betala elöverföringsavgift? Elen kommer inte fram av sig själv, utan man måste först bygga ett elnät. Kostnaderna för att bygga, förnya och underhålla elnätet samt för att leverera el av jämn kvalitet täcks via elöverföringsavgiften. Från år 1996 har lagen krävt att elöverföring och elenergin syns som två separata poster på fakturan. Tidigare räknades de samman. För elöverföringen har man således alltid betalat, någon ny avgift är det inte frågan om. Vid vilket klockslag garanterar ni att mätaren går över till nattel? Mätaren slår över till nattel prick klockan 22. För kunder med nattel debiteras ett lägre pris för all el som förbrukas klockan Det knäpp som hörs från elcentralen mellan klockan är från styrningen av ackumulerande elvärme, inte en indikation på att nattelen kopplas in. Förbrukar elapparater ström när de är kopplade till uttaget, borde man alltid dra ur kontakten? Om det finns en transformator i apparaten, som i exempelvis handdammsugare och mobiltelefonladdare, drar apparaten en liten mängd el alltid då den är kopplad till eluttaget. Det märks på att transformatorn blir varm. Övriga elapparater, exempelvis kaffekokare, brödrostar och dammsugare, förbrukar el endast när de används. Kan jag få en rapport om min årliga energiförbrukning? En gång om året skickar vi en rapport med elräkningen, där den årliga elförbrukningen framgår. Om elmätaren är fjärravläst och uppgifterna förmedlas till faktureringssystemet en gång i månaden, uppges på fakturans specifikationssida den månatliga förbrukningen i kilowatt. nette TIPS KUNDTJÄNSTEN INFORMERAR Vinterns enkla energispartips Kundtjänst asiakaspalvelu@vaasansahko.fi Kontrollera att kyl- och frysskåp inte står granne med värmeelement, spis, diskmaskin eller någon annan värmealstrande apparat, samt att kylflänsarna inte är täckta. Enligt Arbetseffektivitetsföreningens mätningar kan dåligt luftflöde kring kyl- och frysskåp höja apparatens elförbrukning med upp till 160 procent. Känns det som att det vattenburna värmeelementet inte riktigt blir varmt, eller bara delvis varmt i nedre kanten? Eller hörs det porlande, väsande och gurglande ljud? Det här är indikationer på att det kommit in luft i systemet. Köp en luftningsnyckel från järnhandeln och begär samtidigt instruktioner för hur man luftar elementet. När dammsög du filtren i din luftvärmepump senast? Inomhusenhetens filter samlar damm som avsevärt minskar nyttan med apparaten. Kontrollera också att det inte blåst in exempelvis löv i utomhusenhetens galler. Om du hela tiden måste förlita dig på tilläggsvärmare är det något fel på uppvärmningssystemet eller på huset. En enda tilläggsvärmare kan på en vinter höja elräkningen med hundratals euro. Lämplig tid för bilens motorvärmare är från en halvtimme till två timmar. Använd alltid en timer. Vindruteskydd är ett bra alternativ till kupévärmare, det är ett effektivt sätt att hålla rutorna isfria. Stäng alltid persiennerna och dra för gardinerna till natten. Och glöm inte att stänga dörren till vindfånget.

3 LEDAREN Hannu Linna verkställande direktör Vasas fjärrvärmeproduktion går in i en ny tidsålder Två betydande produktionsinvesteringar, Westenergys kraftverk och Vaskiluodon Voimas förgasningsanläggning, tas i bruk i årsskiftet Färdigställandet och ibruktagandet av båda anläggningarna planerades redan för flera år sedan för att bli en buffert när EU:s nya handelsperiod för utsläppsrätter börjar. De flera år långa och omfattande investeringsprojekten med skeden som planering, finansiering, bygge, installation och ibruktagande, kräver nu bara en sista finslipning för att bli färdiga. Westenergys kraftverk har provkörts sedan i augusti. Kraftverkets bränsle består av avfall som inte går att återvinna. Vasa Elektriska använder ångan som anläggningen producerar till att framställa el och fjärrvärme. Anläggningen producerar 80 GWh el om året, vilket motsvarar cirka 7000 hushålls förbrukning. Fjärrvärmeproduktionen är 240 GWh, vilket motsvarar cirka en tredjedel av Vasa stads årliga fjärrvärmeförbrukning. Idén med Vaskiluodon Voimas förgasningsanläggning är att ersätta en del av stenkolet som förbränns med biogas. Förgasningsanläggningen producerar biogas av träflis från Vasas närområde. Tekniskt sett går det även att använda vass och halm. Tillgången på flis begränsas av problem med tillstånd för bränslets behandlingsområde. Bränsleunderskottet ersätts med energitorv. Kraftverket på Vasklot förblir den största produktionsenheten för fjärrvärme i Vasa. Användningen av stenkol vid anläggningen minskar med %, beroende på elmarknadsläget. Årets klimatgärning? Som en följd av dessa investeringar minskar Vasaregionens koldioxidutsläpp med sammanlagt nästan ton om året. Mängden motsvarar ungefär personbilars årliga utsläpp. Det är en så betydande prestation att Vasa Elektriska Ab, Westenergy Ab och Vaskiluoto Oy har bestämt sig för att gemensamt ansöka om Finsk Energiindustri rf:s utmärkelse Årets klimatgärning, som delas ut våren Investeringarna i Vasa har varit enorma och kapitalkostnaderna kommer att belasta ekonomin. Inbesparingar i form av lägre energiskatter och anskaffning av utsläppsrätter mildrar kapitalkostnadernas höjande effekt på fjärrvärmepriset. Tack vare de nya kraftverken kommer fjärrvärmen i Vasa att fortsätta vara en av de förmånligaste i Finland för en lång tid framöver. Lycka till år 2013 nette 4/2012 3

4 Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Westenergy bränner avfallet till energi En del av Vasa Elektriskas fjärrvärmekunders värme kommer från Westenergys avfallskraftverk i Korsholm. Anläggningen blev klar i förtid och fem miljoner euro billigare än planerat. Jan Teir håller i ett av de textilfilter som avlägsnar föroreningar från rökgaserna. I filtrena finns över små påsfilter, och filtrets totala yta är kvadratmeter. 4 nette 4/2012

5 Soporna förbränns i en temperatur på tusen grader. Planeringen och bygget av Westenergys avfallskraftverk har letts av verkställande direktör Jan Teir. Han har all orsak att vara stolt över den ståtliga byggnaden, i vars innandöme soporna förbränns i en temperatur på tusen grader. Enligt de ursprungliga planerna skulle anläggningen börja producera el och fjärrvärme först i januari 2013, men produktionen startade redan i augusti Framgången beror enligt Teir främst på den realistiska kostnadskalkylen och de tillräckligt vida tidsramarna. För byggandet av anläggningen hade budgeterats 135 miljoner euro, men fem miljoner förblev oanvända. Tid och pengar går hand i hand. Om en sviker, sviker den andra också. Det krävs mera pengar om man blir tvungen att komma i kapp tidtabellen. Om å andra sidan pengarna tar slut blir arbetet aldrig färdigt, säger Teir. Inga besvär Teir är tacksam för den transparenta och noggrant utförda miljökonsekvensutredningen, som gjorde att man undvek besvär. Det är enligt Teir helt unikt, när det rör sig om en avfallsförbrännande anläggning. Teir berömmer även de erfarna konsulterna, på vilkas inrådan anläggningen inte gjordes nyckelfärdig, utan genom att förlita sig på ett fåtal erfarna leverantörer. Genom sju entreprenader och ett dussin avtal fick vi en skräddarsydd anläggning, säger Teir. Projektets kärna har hela tiden legat i händerna på en liten ingenjörsskara. Förutom Teir hade Westenergy i planeringsskedet bara två personer på sin lönelista, och en fjärde anställdes när byggnadsarbetet satte igång. En liten organisation gör att beslutsprocessen är snabb. Ingen kan gömma sig bakom någon annans rygg, utan var och en har förutom makt även ansvar för sitt eget agerande, säger Teir. Flitiga byggarbetare från utlandet Byggnadsskedet engagerade nästan personer, varav drygt tusen från utlandet. Teir tycker att många finländare borde ta lärdom av utlänningarnas entusiasm för arbete. De har gjort ett extremt bra arbete, berömmer Teir. På Westenergys byggnadsplats inträffade bara en allvarligare olycka, då en montörs tumme slets loss. Lyckligtvis kunde den sys fast tillbaka och återfå sin funktion. Varje sekund brinner ett par soppåsar Westenergys avfallskraftverk kan som mest förbränna kilo sopor i dygnet. Hela kapaciteten är inte i bruk, eftersom avfallsbolagen som äger Westenergy, Stormossen, Botniarosk, Lakeuden Etappi, Millespakka och Vestia, dagligen levererar cirka kilo avfall till kraftverket i Korsholm. Det betyder att eldhärden matas med två tre soppåsar i sekunden, förtydligar Teir. Sopbilarna tippar av sin last i den 14 meter djupa avfallsbunkern. När större sopor, exempelvis möbler, kommer in i bunker krossas de i mindre bitar av en kross. En stor metallskovel blandar om i sopberget, så att det brännbara avfallet är av så jämn kvalitet som möjligt. Kontrollrummets fönster har utsikt över avfallsbunkern. Ett litet hörn av golvet bredvid väggen är av glas, vi kan se soporna rakt under våra fötter. Under oss finns ungefär 3 miljoner kilo sopor, berättar Teir. En gripskopa lyfter upp soporna i en tratt, ur den kommer soporna i ett halvmetertjockt lager och förs vidare mot eldhärden. I den första zonen torkar bränslet, sedan följer pyrolys-, förgasnings- och förbränningsskedena. En välskyddad kamera förmedlar hela tiden bilder från elden upp till kontrollrummet och till lobbyn. Förbränningen kan även observeras genom två glasluckor framför eldhärden. Alla inställningar kan i princip göras från kontrollrummet, men under varje arbetsskift går man också en rond för att se och höra om allting är i skick, berättar Teir. Örat lär sig snabbt att känna igen om någonting ändrats i anläggningens ljud. Vid Westenergy är det förvisso ganska tyst; enligt Teir är Westenergy det tystaste av alla avfallskraftverk han har besökt. Framtida underhållsbehov togs i beaktande redan i byggnadsskedet. Det är lätt att köra in med bil i den 42 meter höga byggnaden, och reservdelarna kan lyftas upp till våningarna med kran. nette 4/2012 5

6 Jens Sandberg och Kristian Isuls övervakar avfallsförbränningen från kontrollrummet. En stor metallskovel blandar om i sopberget, så att det brännbara avfallet är av så jämn kvalitet som möjligt. Fjärrvärme till Vasa Elektriska Värmen från de brinnande soporna överförs från rökgaserna till vattnet i en stor panna. Vattnet förångas och styrs sedan till en turbin som driver en elgenerator. Ångan blir alltså till el och fjärrvärme. Fjärrvärmecentralen finns under turbinrummet. Värmeenergin i ångan överförs i fjärrvärmecentralens värmeväxlare till vattnet i Vasa Elektriskas fjärrvärmenät. Fjärrvärmevattnet som kommer till anläggningen värms till grader, beroende på årstiden. Ångan kondenseras sedan till vatten och returneras via matartanken tillbaka till pannan för att värmas upp till ånga på nytt. Fjärrvärmen som Vasa Elektriska sålt till sina kunder har hittills till 90 procent producerats i Vaskiluodon Voimas kraftvärmeverk på Vasklot. Runt tio procent av fjärrvärmen har producerats med olja i Vasa Elektriskas egna produktionsanläggningar. Tack vare avfallskraftverket kommer mängden oljeproducerad fjärrvärme att minska betydligt, och i framtiden kommer det förmodligen också att produceras mindre fjärrvärme på Vasklot, berättar fjärrvärmeenhetens kundbetjäningschef Håkan Bodö från Vasa Elektriska. Fjärrvärmeproduktionen blir miljövänligare. Situationen förbättras ytterligare då Vaskiluodon Voimas förgasningsanläggning tas i bruk och stenkolet ersätts med biomassa. Från och med år 2013 är cirka hälften av fjärrvärmeproduktionens värme koldioxidneutral. Fjärrvärmecentralen finns under turbinrummet. Trots stora miljöinvesteringar kommer fjärrvärmens pris att hållas konkurrenskraftigt, säger Bodö. Vasa Elektriska har investerat cirka 25 miljoner euro i samproduktionen av el och fjärrvärme vid Westenergys avfallskraftverk. För pengarna har man byggt cirka sex kilometer ny fjärrvärmeledning, pumpstation, apparatur för el- och fjärrvärmeproduktion i avfallskraftverket, en ellinje från Westenergy till transformatorstationen i Korsnäståget, samt en transformator för ellinjen vid Westenergys kraftverk. Framstegsvänliga lösningar Enligt Teir är Westenergys avfallskraftverk ett av de bästa avfallskraftverken i Europa, om inte det allra bästa. Hit har plockats de bästa idéerna från de europeiska avfallskraftverken. Vi har plockat russinen ur kakan, medger Teir som besökt cirka 40 anläggningar. I Westenergys anläggning finns några tekniska egenheter, som andra anläggningar saknar. Filtreringen av kväveoxid som används i behandlingen av rökgaserna är den enda av sitt slag, säger Teir. Vid Westenergys finns även mätare som kontinuerligt mäter halterna av kvicksilver i röken samt utsläppens totala mängd. Bottenslagget lastas direkt i containrar. Dessa transporteras med lastbil till Ilmajoki, där Lakeuden Etappi behandlar askan så att den lämpar sig för återvinning. På vägen tillbaka tar lastbilarna med sig mer sopor till förbränning i Korsholm. Effektivt och miljövänligt! Avfallskraftverken i Finland Aktiva avfallskraftverk och deras förbränningseffekter. Inom parentes anges årtalet anläggningen togs i bruk. 1. Oriketo avfallskraftverk, Åbo, 55 MW (1975) 2. Ekokems avfallskraftverk, Riihimäki, 53 MW (2007) 3. Korkeakoski återvinningskraftverk, Kotka, 34 MW (2008) 4. Sorrböle ekokraftverk, Uleåborg, 55 MW (2012) 5. Westenergys avfallskraftverk, Korsholm, 61 MW (2012) 6. Kymijärvi förgasningsanläggning, Lahtis, 160 MW (2012) Anläggningar under planering eller byggande. Inom parentes anges uppskattat startår. 1. Ekokemis avfallskraftverk 2, Riihimäki, 55 MW (12/2012) 2. Vantaan Energias avfallskraftverk, Vanda, 208 MW (2014) 3. Tammervoima, Tammerfors, ( ) 4. Puhos avfallskraftverk, Kides (2014) 5. Östra Finlands avfallskraftverk, Leppävirta (2015) 6. Sydvästra Finlands avfallskraftverk, Åbo eller Reso Förutom i egentliga avfallskraftverk bränns sopor jämsides med andra bränslen i ett fåtal vanliga kraftverk. Enligt nuvarande planer kommer avfallskraftverken i Finland att ha tillräcklig stor kapacitet år De avfallskraftverk som är i bruk, byggs eller planeras har en sammanlagd kapacitet på cirka 1,14 miljoner ton avfall. Källa: Avfallsverksföreningen rf, 6 nette 4/2012

7 Hur fungerar fjärrvärmen? Radiatornät Energimätare Tryckmätare med ventiler Säkerhetsventil Sommarventil Värmemätare Pump Reglercentral Tappvarmvatten Temperaturgivare Expansionskärl Värmeväxlare för värmekrets Värmeväxlare för tappvarmvatten Pump Reglerventil för värmekrets Reglerventil för tappvarmvatten Kallt vatten Flödesgivare Kundens huvudavstängningsventil I Finlands större städerna produceras fjärrvärme genom samproduktion. Överskottsvärmen från elproduktion tas till vara och används för att värma upp de flesta av stadens fastigheter. Värmen överförs till kunderna i form av varmvatten som cirkulerar i ett slutet fjärrvärmesystem med två rör. Temperaturen på fjärrvärmevattnet som kommer till kunden varierar mellan 65 och 115 ºC, beroende på väderleken. På sommaren är temperaturen lägre eftersom värmen då behövs enbart för bruksvatten. Fjärrvärmevattnet cirkulerar inte i husens värmebatterier. Hos kunden leds fjärvärmevattnet till fastighetens fjärrvärmecentral där det via värmeväxlare avger värme till husets värme- och varmvattensystem. Returvattnet från kunderna har en temperatur på mellan 40 och 60 ºC. När det kommer tillbaka till fjärrvärmeverket hettas det upp på nytt. Fjärrvärmevattnet behandlas för att avlägsna mekaniska orenheter och syre, samt för att förhindra invändig korrosion i rören. Ofta har vattnet också färgats grönt för att lättare kunna lokalisera eventuella läckage eller skador. Bekymmersfri uppvärmning Fjärrvärme är en enkel och leveranssäker uppvärmningsform. Efter att fastigheten anslutits till fjärrvärmenätet behöver kunden egentligen inte göra någonting alls, systemet är praktiskt taget underhållsfritt. Det lönar sig dock att ta en titt i det tekniska utrymmet nu och då, för att se att allting är i skick, rekommenderar kundbetjäningschef Håkan Bodö. Förut skickade fjärrvärmekunderna in förbrukningsuppgifterna till Vasa Elektriska en gång i månaden. Numera har även fjärrvärmen nästan helt gått över till fjärravlästa mätare. I början av november fanns det endast 130 fastigheter där fjärravläst mätare ännu inte installerats. Fjärrvärme är enligt Bodö en mycket driftsäker uppvärmningsform, avbrott är ovanliga. Till exempel byte från oljeeldning till fjärrvärme ger en årlig besparing på cirka 50 procent av uppvärmningskostnaderna. Speciellt i äldre hus, där oljepannan börjar vara ålderstigen, är fjärrvärme ett utmärkt alternativ. I normala småhus som byggts enligt nuvarande byggnadsföreskrifterna är driftskostnaden ungefär 1000 euro om året, säger Bodö. Driftskostnaden inkluderar grund- och energiavgift. Vill du ansluta ditt egnahemshus till Vasa Elektriskas fjärrvärme? 1. Fråga Vasa Elektriskas kundtjänst om din fastighet kan anslutas till fjärrvärmenätet. En förutsättning är att din fastighet finns tillräckligt nära fjärrvärmenätet. Då är anslutningsavgiften euro. 2. Om det ännu inte finns något fjärrvärmenät i ditt bostadsområde kan du engagera dig genom att ordna en namninsamling bland grannar som är intresserade av att skaffa fjärrvärme. Vasa Elektriska kan bygga ut fjärrvärmenätet om tillräckligt många förbinder sig att ansluta sig. Fjärrvärmenätet i Vasa har vid upprepade tillfällen byggts ut just tack vare boendeföreningars initiativ. 3. När en anslutning är möjlig skall du åt Vasa Elektriska ge uppgifter om din fastighet. Förutom dina kontaktuppgifter och uppgifter om fastigheten behövs en situationsplan över tomten, en planritning över huset och uppgifter om var fjärrvärmecentralen ska installeras. 4. Du kan komma överens med en VVSentreprenör om införskaffande och installation av fjärrvärmecentralen. 5. Vasa Elektriska Ab bygger anslutningsledningen till fastigheten och monterar en fjärrvärmemätarcentral. Den av dig valda VVS-entreprenören installerar fjärrvärmecentralen och ansluter den till mätarcentralen. Efter installationen beställer VVS-entreprenören ibruktagningsgranskning av Vasa Elektriska. 6. När allt fungerar som det ska kopplas fjärrvärmen på. nette 4/2012 7

8 Tekst Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Bekymmersamt att byta lampa Det har blivit krångligt att köpa ny lampa. Glödlamporna borde bytas mot energisnålare ljuskällor, men hurudana? I stället för watt borde konsumenten nu förstå sig på enheterna lumen och kelvin. Hannele Leppiniemi tror att specialaffärerna kommer att blomstra upp på nytt. Ägarna till Vaasan Valaisintarvike, Hannele och Tapani Leppiniemi, har full förståelse för att kunderna är förbryllade och förargade. Speciellt till antika lampor, som gått i arv inom släkten, är det inte lätt att hitta rätt sorts lampa. Räddningen är att lågenergi- och halogenlampor numera finns i modeller som ser ut som glödlampor, säger Tapani Leppiniemi. Även ledlamporna blir allt hållbarare, men paret som sålt lampor i 31 år är inte imponerade av dem. Till en början hade de en kall blå färg men nu finns de i varmare toner. Jag vet inte om jag är lite gammaldags eftersom jag inte riktigt tycker om dem, säger Tapani Leppiniemi talet en guldålder Leppiniemis startade sin affär på Hovrättsesplanaden i Vasa i juni 1981, efter att Tapani Leppiniemis arbetsgivare, Pohjoismainen Sähkö Oy, lade ner sin verksamhet i Vasa. Företaget som sålde elapparater var verksamt på samma gata, alldeles intill. Hannele Leppiniemi hade först två arbeten men blev heltidsföretagare även hon, när det behövdes fler försäljare i affären talet var en guldålder för affären: det fanns tillräckligt med kunder eftersom konkurrenterna var få och stormarknaderna ännu inte sålde lampor. Nätbutiker kunde man ännu inte ens drömma om. Under de bästa åren hade butiken under högsäsong förutom ägarparet sex anställda. Nu räcker det med två personers arbetsinsats. I det här jobbet blir man varken rik eller fattig, säger Tapani Leppiniemi. 8 nette 4/2012

9 Hannele och Tapani Leppiniemis Vaasan Valaisintarvike har redan verkat på Hovrättsesplanaden i 31 år. Vilken ska man månne välja? vike för att be om råd och hjälp, när de fått problem med en lampa de köpt från en stormarknad. Folk vill få betjäning och tröttnar på de stora affärerna, förutspår Hannele Leppiniemi. Det är just den goda betjäningen som får korsholmsbon Regina Hakala att kliva in hos Vaasan Valaisintarvike. Hon och hennes man har bytt bostad och har därmed varit tvungna att köpa många nya lampor. Hon har lånat hem en liten kristallkrona att hänga i fönstret på prov. Den passade in så bra att det blir affär. Hannele Leppiniemi kapar elsladden till lämplig längd och gör lampan klar att hängas upp. Om jag köpt från en stormarknad vore jag tvungen att göra det där själv. Det vill jag inte, utan överlåter det hellre till proffsen. Här har jag alltid fått betjäning och hittat precis sådana lampor som jag sökt efter, säger Vaasan Valaisintarvikes mångåriga kund Hakala. Kristaller moderna på nytt Att de gamla tiderna kommer tillbaka märks åtminstone på lampmodet: Leppiniemis berättar att unga nuförtiden är intresserade av kristallkronor. Folk köper till och med flera stycken till sitt hem. Golv- och vägglampor är också populära. Tapani Leppiniemi minns att det tidigare ingick många lampor tillverkade i Finland i sortimentet. De inhemska företagen försvann nästan helt för ett tiotal år sedan. Nu massproduceras lamporna huvudsakligen i Kina. Tidigare kom många kristallkronor från Italien. De höll hög kvalitet in i minsta detalj, säger Leppiniemi med vemod i rösten. Från grannlandet Sverige får man ändå fortfarande kvalitetsprodukter. Tapani Leppiniemi väntar som bäst på att få svenska kökslampor till affären. De lär ska utgöra lampornas adel; finslipade till perfektion. Hannele Leppiniemi har ett råd till dem som ska köpa kristallkrona: Köp alltid lampor som ger ett klart vitt sken till kristallkronan. Det vita ljuset får kristallerna att glittra. Vad bör lampköparen veta? 1. Innan du åker till lampaffären, kontrollera vilken typ av sockel som finns i armaturen. Sök efter samma märkning på lampförpackningen, exempelvis E27 eller E Färgtemperaturen anges enligt kelvinskalan (K). Välj till stämningsbelysning en varm vit färgtemperatur K och till arbetsbelysning en kall vit över K. Färgåtergivningstalet Ra (CRI) anges enligt en skala mellan 0 och 100. Ju större tal desto bättre färgåtergivning under lampan. 3. Ljusflödet mäts i lumen. Sök fram rätt lumenvärde ur exempelvis Airams lampguide eller se den bifogade tabellen för att jämföra med effekten i watt. Till exempel en 40 watts glödlampa ersätts med lumens lampor. 4. Har armaturen en dimmer? Då behöver du en dimbar lampa, Dimmerable på engelska. 5. Tändningstid. Köp inte en lampa som tänds långsamt till ett ställe där den tänds och släcks Betjänande specialaffär Hannele Leppiniemi tror att specialaffärerna kommer att blomstra upp på nytt. Redan nu är det många som kommer till Vaasan Valaisintarofta. På förpackningen står angivet hur snabbt lampan uppnår 60 procent av sitt ljusflöde. 6. Söker du en lampa till bastun eller utomhusbelysningen? Kontrollera på förpackningen vilken omgivningstemperatur lampan lämpar sig för. 7. Lampans livslängd anges på förpackningen i timmar. Om värdet anges i år, utgår man från att lampan är tänd timmar om året. Den angivna tiden är ett medelvärde, den verkliga livslängden kan vara kortare eller längre. 8. Antalet tändcykler inverkar på lågenergilampornas livslängd. För exempelvis rörelsedetektorstyrd belysning ska man välja en lampa som klarar ett högt antal tändcykler. 9. Energiklassen berättar hur mycket el lampan förbrukar. En lampa i klass A förbrukar mindre el än en lampa i klass C. 1. Kontrollera glödlampans styrka i watt. 2. Sök fram glödlampans ljusflöde/lumenvärde i mitten av ljusskalan. 3. Fortsätt till höger och välj en lämplig lågenergilampa Källa: Airam GLÖD- LAMPA 100W E27 75W E27 60W E27 40 W E27 25W E14 15W E LJUSFLÖDE/ LUMEN LÅGENERGI- LAMPA* 23W Spiral E27 23W Longlife E27 20W Spiral E27 20W Liliput Plus E27 20W Prismatic E27 20W Globe E27 15W Longlife E27 14W Spiral E27 15W POP/Globe E27 14W Liliput E27 11W Spiral E14/E27 11W Liliput E14/E27 11W Classic E27 8W Spiral E27 9W Candle E14 7W Longlife E27 5W Spiral E14/E27 7W Ultra Compact E14/E27 5W Candle E14 4W Ultra Compact E14/E27 nette 4/2012 9

10 Nette följde det unga parets byggprojekt ur energisynvinkel. Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki << Jessica och Anders prutade på vardagsrummets energieffektivitet av designmässiga skäl. De stora fönstren höjer energiförbrukningen på vintern, men ser fantastiska ut. Utvecklingen av ungdomarnas byggnadsprojekt Vi skrev om Anders och Jessicas husbygge även i Nette 3 och 4/2010 samt 1, 2, 3 och 4/2011. Tidningarna kan läsas på Vasa Elektriskas webbplats Jessica bloggar fortfarande om projektets framfart: Byggarna firade jul i sitt nya hem Nette följde med ett ungt pars byggnadsprojekt i Korsholm från hösten 2010 till slutet av år På önskemål från läsare besökte vi ungdomarna på nytt för att se hur de har det. Det har hänt mycket i ungdomarnas liv på ett år. Jessica och Anders firade bröllop i juli och Jessica bytte efternamn till Burman. De flyttade in i eget hus på våren, den sista mars. Den länge efterlängtade flytten kändes bra, men det tog överraskande länge att bli hemmastad i det nya huset. Det kändes till en början konstigt. Precis som om vi hade flyttat till en byggarbetsplats. Först efter några veckor började hemmet kännas som ett hem, minns Anders. Den sexåriga katten Melvin gjorde sig däremot hemmastad direkt och begav sig inte ut på rymmarstråt. Överskred budgeten med euro Anders och Jessica planerade att bygga sitt 218 kvadratmeter stora egnahemshus och ett 10 nette 4/ kvadratmeter stort garage för euro. Kostnaden är nu uppe i euro och huset är ännu inte helt färdigt. Anders bedömer att totalbudgeten kommer att överskridas med cirka euro. Att budgeten sprack harmar dem inte, för pengarna har de fått lösningar som de önskat sig och har planerat tillsammans. Vedspisen och köket, speciellt köksmaskinerna, kostade mer än vi hade uppskattat, säger Jessica. Lyx och vackra minnen I köket hittar man lyxiga detaljer i exempelvis kylskåpets och kylfrysens dörrar. Anders doserar ett par isbitar ur den ena dörren och kallt vatten ur den andra. Vattnet fås med eller utan kolsyra. Anders serverar glögg som först värmts upp på några sekunder på induktionsspisen i köksön mitt i köket. Anders är speciellt nöjd med köket och gästtoaletten, vars inredning han fått välja enligt eget behag. Anders fascination för teknik märks på den masserande duschen som är utrustad med radio och möjlighet att koppla in telefonen. En av badrummets väggar har ohyvlade brädor, målade i en silverglänsande svart färg. Elegant! Jessica tycker speciellt om de tjocka träbjälkarna i sovrummets tak. I rummet finns också fina minnen, sänggaveln tillverkad av en gammal timmervägg och inredningsstegen som Anders snickrat av höstörar från Jessicas barndomshem. Både höstörarna och sänggaveln var dekorationer på vårt bröllop, berättar Jessica.

11 Levande eld skapar stämning Jessica och Anders hus värms med bergsvärme. Värmepumpen och golvvärmesystemet kostade tillsammans cirka euro. I huset och garaget finns sammanlagt 1,8 kilometer golvvärmeslingor. Samma vätska som värmer huset på vintern kan används till att kyla det på sommaren. Den kalla vätskan från borrhålet går via en konvektorfläkt i tamburen på sin väg till värmepumpen. Kylfläkten användes i augusti då den lågt stående solen lyste genom fönsterväggen i vardagsrummet. Resten av sommaren höll huset tillräckligt svalt med ventilationssystemet så kallade sommarkylningsfunktion. Ventilationssystem, som finns i det tekniska utrymmet, blåste in sval luft i huset nattetid. Vedspisen mellan vardagsrummet och köket, med öppningar mot båda rummen, fungerar vid behov som tilläggs- och reservvärmekälla. Anders har räknat ut att de träd som fällts på tomten ger dem ved för 14 år framåt. Jag vet inte om min beräkning håller, men jag har räknat med att jag klarar mig med en kubikmeter ved per vinter. I huset finns även en bioetanolkamin som inte behöver någon skorsten. Den kan placeras var som helst i bostaden dock så att den inte står nära något som kan ta eld. Bioetanolkaminens effekt är 3 kilowatt. Liten elförbrukning Under perioden januari september förbrukade hushållet kwh el. Mest el gick åt i april genast efter flytten, kwh. Först hade vi ställt inomhustemperaturen för högt och i garaget var det alldeles för varmt, berättar Anders. Eftersom byggandet pågick ännu de tre första månader i år, är det svårt att uppskatta hur mycket el huset förbrukar i normala fall. På basen av siffrorna från slutet av september ser det ut som att årsförbrukningen är cirka kwh. När man jämför med årsförbrukningen i ett 120 kvadratmeter stort egnahemshus med direkteluppvärmning som är kwh i medeltal, förbrukar Anders och Jessicas hus av allt att döma väldigt lite el. Speciellt när man tar i beaktande att det är drygt 300 kvadratmeter som ska värmas upp. Aldrig mer en källare Jessica och Anders är nöjda med vad de åstadkommit, men det två år långa byggnadsprojektet har varit så pass tungt att ungdomarna inte nödvändigtvis kommer att göra om det i framtiden. Åtminstone källaren skulle vi skippa i så fall, konstaterar de med en mun. Det finns fortfarande mycket att göra, förutom bastuavdelningen och källaren är ett av sovrummen halvfärdigt. Ungdomarnas hjälp behövs nu dessutom på annat håll, många av deras vänner är som bäst i byggartagen. Vi har fått mycket talkohjälp, så nu är det vår tur att hjälpa andra. De egna arbetena får vänta ett litet tag, säger Anders. Spisen mellan vardagsrummet och köket drar in rumsluft under eldstaden via de ställbara gallren i spisens nedre del. Den varma luften kommer ut genom gallren ovanpå spisen. >> >>> Sovrummet har inretts med minnen från bröllopsdagen. << Badrummets lampor har rörelsedetektor, vattenkranen likaså. >> En list av LED-lampor skiljer köket från det ett steg lägre belägna vardagsrummet. Bioetanolkaminen har ingen skorsten och kan placeras var som helst i bostaden, förutsatt att den inte står när något som kan ta eld. >> nette 4/

12 Text Anne Kytölä Foto Mikael Ahlfors << Elektricitetsmuseet Elektra i Tavastehus kombinerar elektricitetens historia med vardagen och visar vad som hände i de finländska hemmen när man fick el till huset. Museidirektör Kimmo Kyllönen håller i en gammal glödlampa tillverkad av handblåst glas. Lampan har en liten glasspets på toppen. För läsare av Kalle Anka är formen bekant: den ser ju precis ut som Oppfinnar-Jockes medhjälpare! Kopparstommen gör elkaminen med värmelampor ståtlig men även farlig för apparaten är inte över huvudtaget jordad. << Med vita handskar på händerna lyfter Kyllönen dåtidens lyxpryl ur vitrinskåpet: cigarrtändaren. Tändaren har varit svindlande dyr för den är dekorerad med en pojkfigur i brons. Den här har förmodligen tillhört någon godsherre, som haft eget elverk på sin gård, säger Kyllönen. Elektricitet var en lyxvara Elektricitetsmuseet Elektra i Tavastehus förevisar elens historia på ett attraktivt sätt. Rum inredda i olika årtiondens stilar visar vad som hände i de finländska hemmen när man fick el till huset. Elen kom till de finländska stadshemmen i slutet av 1800-talet. Elapparaterna blev vanligare i långsam takt eftersom elektriciteten var dyr. Museidirektör Kimmo Kyllönen förevisar en prålig värmare med en stomme av koppar. I elkaminen har ursprungligen funnits fyra 250 watts lampor, men en av dem har under årens lopp gått sönder eller försvunnit. Kaminen var en veritabel elslukare, som bara rika haft råd med. På slutet av 1800-talet var elen så dyr att kostnaden för att hålla en glödlampa tänd i en halvtimme motsvarade en arbetares dagslön, åskådliggör Kyllönen. Elapparater har varit ett sätt för de rika att skylta med sin förmögenhet. Rikedom har ofta fört med sig intresse för nya företeelser. Samma fenomen märks även i dag: Även dyra nyheter som kommer ut på marknaden nuförtiden köps först av teknikintresserade välavlönade människor, jämför Kyllönen. Formgivning förändras långsamt Trots den revolutionerande tekniken såg föremålen länge ut på samma sätt som tidigare. Ett bra exempel är ett kylskåp från 1920-talet. Tidigare kylde man ner livsmedlen med is. Ett isblock placerat i en låda ovantill i skåpet kylde matvarorna nedanför. I de första kylskåpen ersattes isblocket med en kondensor, men i övrigt såg skåpet ut precis som tidigare. Först senare kom man på att det lönar sig att placera den stora och tunga kondensorn nertill, så att det blir mer utrymme för maten, säger Kyllönen. Kyllönen lyfter upp en blänkande brödrost. I den här finns fascinerande, briljanta innovationer och utfunderade detaljer, säger Kyllönen entusiastiskt och demonstrerar med hjälp av sin mobiltelefon hur de små metallbitarna i rosten svänger brödskivan så att den blir rostad på bägge sidorna. Brödrostens samlarvärde höjs enligt Kyllönen av att originalförpackningen finns i behåll. Det är inte många av oss som sparar förpackningar; därför är de för museimänniskor ofta värdefullare än föremålen i sig, säger Kyllönen. 12 nette 4/2012

13 << Den snillrika brödrosten från 1930-talet svängde brödet halvautomatiskt. När Imatran Voima år 1957 köpte ett modelleringssystem för stamnätet från Tyskland, representerade det den senaste tekniken och var mycket dyrt. Inte att undra på varje ledning har lötts fast för hand och hurtsarna är i ädelträ. Simulatorn som fyller ett helt rum användes för undervisningssyften, på tekniska högskolan i Otnäs, ännu på 1980-talet. << Bevarar energibolagens historia Föremålen på Elektra kommer huvudsakligen från Finland. Samlingen baserar sig främst på Imatran Voimas och det nedlagda Tavastehus elmuseums samlingar. Samlingen växer hela tiden, främst tack vare privatpersoners donationer. Inget annat museum i Finland bevarar energibolagens historia. Vi har även cirka volymer litteratur, så vi börjar ha material för forskare också, säger Kyllönen. Det år 1997 grundade museet besöks årligen av knappt personer. Museet upprätthålls av Traditionsföreningen Elektra och finansieras av Fingrid. Museet är öppet i maj, tisdagar till fredagar kl och i juni-augusti tisdagar till fredagar kl och lördagar Mer information: >> I de första kylskåpen fanns inte mycket förvaringsutrymme. 13 En leksak för rika män från år Sladden av cigarrtändaren är opraktiskt kort men dekorationsfiguren är i solitt brons. << >> Gruppcentralen från ett egnahemshus i Tavastehus var i bruk ända från 1930-talet fram till 1980-talet. I centralens nedre del finns automatiska säkringar från 1960-talet. nette 4/

14 TEST Nette testar skotorkar Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Produktbilderna är från tillverkarna och importörerna. En eldriven skotork visade sig vara en lättanvänd och överraskande oumbärlig apparat. Torken är till nytta åtminstone i familjer som utövar mycket idrott och uteliv. I en barnfamilj uppstår det snabbt en hög med kläder och skor som behöver torkas när det är blött och lerigt ute. 14 nette 4/2012

15 >> I Britt-Marie Nieminens familj användes skotorken mest av ishockeyspelande och kartingkörande Lenni. Lillasyster Ella hjälper till. >> I Rosings sportiga familj visade sig skotorken vara en helt oumbärlig apparat, som används varje dag. Skotorken är en elapparat med fyra slangar som man stoppar ner i skorna. Torkningen sker genom att varmluft blåses in i skorna. Som tilläggsutrustning kan apparaten dessutom ha en ställning att torka handskar och mössor på. I Nettes test valde vi att ta med Adax ST 12T från Gigantti i Vasa, Coline från Clas Ohlson och OBH Nordica 6112 från Prisma i Hyllykallio. Anställda från koncernen Vasa Elektriska Arja Rosing, Johanna Rajamäki och Britt-Marie Nieminen testade skotorkarna i sina hem under ett par veckors tid. Alla testfamiljerna har barn. Arjas barn Eleonora och Eemeli är 16 och 12 år gamla, sportande ungdomar. Eleonora har spelat fotboll i hela 12 år, och Eemeli ishockey i 7 år. Arja och familjens pappa Ari joggar dagligen med hundarna Xorro och Rio. Johanna har tre barn: Tomi 5 år, Julia 3 år och Henna 1 år. Denna höst har skorna varit speciellt blöta och leriga, eftersom familjen flyttat till ett nytt egnahemshus där gårdsplanen fortfarande är halvfärdig. Skotorken användes självständigt och flitigt även av Britt-Maries barn, 9-åriga Lenni och 7-åriga Ella. Tydliga bruksanvisningar, lätta att använda Skotorken måste alla först skruva fast på väggen. Hos samtliga familjer monterades apparaten i grovköket och installationen gick utan problem. Johanna installerade torken själv, hos Arja och Britt-Marie tog makarna hand om installationen. Enligt min man var det mycket enkelt att sätta fast apparaten men skruvarna, två stycken, fick man skaffa själv, berättar Britt-Marie om OBH Nordica. Med de övriga apparaterna ingick fästskruvarna i paketet. Samtliga apparaters bruksanvisningar var tydliga och lättlästa. Kanske för att skotorken är relativt enkel att använda och för att det inte finns många knappar på apparaten. Hos Britt-Marie användes skotorken främst av barnen. Den var verkligt enkel att använda. Jag satte skorna eller handskarna i torken, knäppte på apparaten och ställde in torkningstiden på en timme, berättar Lenni. OBH Nordica var behändig på så vis att apparaten kan lyftas ur ställningen ner på golvet. På det sättet fick man apparaten flyttad närmare skorna. Två par skor åt gången Samtliga skotorkar var utrustade med fyra plaströr, så högst två par skor kan torkas åt gången. Coline, som testades i Johannas familj, hade justerbara slangarna. Slangarna kunde dras ut till 90 centimeter, medan de övriga apparaternas slanglängd var 60 centimeter. I praktiken var de övriga apparaternas kortare men till materialet böjligare slangar bättre. Colines slangar var av hård plast som fort veckade ihop sig. Johanna misstänkte att vecken så småningom kan utvecklas till hål. Rören var ganska svåra att hantera, och åtminstone barnen kunde inte vika dem tillbaka i utgångsläget, säger Johanna. Med Coline och OBH Nordica medföljer en separat handsktork, som enligt Johanna är onödig men som Britt-Marie tycker att är riktigt bra. Jag visste inte ens om att det finns handsktorkare, men vi tycker att den var bra och användbar. Vantarna torkade snabbt i apparaten, berömmer Britt-Marie. Johanna torkar hellre vantarna på handdukstorken i tvättrummet eller helt enkelt genom att låta vantarna torkas av golvvärmen i grovköket. Adax som testades av Arja hade ingen särskild handsktork, men det gick bra att torka handskarna med slangarna avsedda för skor. nette 4/

16 Inte så snygg men användbar Ingen av apparaterna fick beröm för sitt utseende. Ingen av testarna skulle placera apparaten i tamburen. Apparaten placerades i grovköket även av den orsaken att en skotork kräver ganska mycket utrymme, vilket sällan står till buds i tamburen. Exempelvis Coline kräver minst 90 centimeter fritt utrymme framför sig. Skotorkarna höll enligt testarna en dräglig ljudnivå. De hördes, när apparaten gick, men ljudet var inte störande högt. Tvättmaskinen har högre ljud, jämför Arja. Angående apparatens nytta går åsikterna isär en aning. Johanna skulle inte köpa en skotork till sitt eget hem, men Britt-Marie och Arja märkte till sin egen förvåning att de behöver en skotork. För vår trebarnsfamilj var skotorken i alla fall för liten, eftersom man inte kunde torka mer än ett par skor och två vantar eller två På Coline och OBH Nordica fanns separat torkställning för handskar och mössor. På bilden Colines torkställning och Tomi Rajamäki. << skopar åt gången, argumenterar Johanna. Hon tycker att torken hade varit bättre om det hade funnits ett par slangar till ovanpå apparaten. Apparaterna var lätta att använda och bruksanvisningarna lätta att förstå. Arja Rosing läser i bruksanvisningen för Adax. << Arja och Britt-Marie tar skotorkarna i permanent bruk. Vi visste inte om att vi behövde en sån här, men den visade sig praktisk och är inte speciellt dyr heller, säger Arja. Adax ST 1T2 Effekt: 290 W Pris: 49,90 Gigantti i Vasa Sladdens längd: 180 cm Luftslangarnas längd: 60 cm Fästskruvar: Ja Timer: Ja, 120 minuter. Ställbar temperatur: Nej. Torkningstemperatur 40 C. Ljudnivå: 61 db Torkställning för handskar: Nej Stängbara slangar: Nej Övrigt: 2 års garanti Testarnas kommentarer: Helt ok design, ganska diskret. Lätt att använda. Torkade skridskor och ishockeyhandskar på en halvtimme. En nackdel med apparaten är att skornas svettlukt spred sig i hela bostaden. Ett par regnblöta fotbollsskor i läder var hårda efter torkningen. Coline Effekt: 310 W Pris: 42,95 Clas Ohlson Sladdens längd: 190 cm Luftslangarnas längd: Ställbara cm Fästskruvar: Ja Timer: Ja, 60 minuter. Ställbar temperatur: Ja, läge 1 och 2. Ljudnivå: 58 db Torkställning för handskar: Ja Stängbara slangar: Ja Övrigt: 2 års garanti Testarnas kommentarer: Torkade bra och förde inte störande mycket oväsen. Att torka barnens genomblöta vantar krävde tre 20 minuters torkomgångar. Luftslangarna var svåra att hantera. Slangarna skulle nå längre och apparaten skulle vara bättre om den hade ett par slangar ovanpå. OBH Nordica 6112 Effekt: 325 W Pris: 59,95 Prisma i Hyllykallio Sladdens längd: 200 cm Luftslangarnas längd: 60 cm Fästskruvar: Nej Timer: Ja, 180 minuter. Ställbar temperatur: Ja. Läge 1 för ömtåliga och läge 2 för tåliga material. Ljudnivå: 58 db Torkställning för handskar: Ja Stängbara slangar: Nej Övrigt: 2 års garanti Testarnas kommentarer: Lätt att använda. Effektiv och snabb apparat. Handsktorken var praktisk. Pluspoäng för att apparaten kan lyftas ner på golvet, närmare skorna. Den enda svagheten var att fästskruvarna måste köpas separat. 16 nette 4/2012 Läsanvisningar Stängbara slangar betyder att skotorkens slangar kan stängas av individuellt. Bland testets apparater fanns denna egenskap endast hos Coline. Funktionen är användbar till exempel om man vill torka endast ett par stövlar. Lufttemperaturen angavs endast i Adax bruksanvisningar. Priserna är från november 2012.

17 Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Hiirikosken Energias vattenkraftverk moderniseras som bäst. Efter moderniseringen kommer verket att ha två 400 kilowatts turbiner och en sammanlagd effekt på 0,8 MW, berättar verkställande direktör Ahti Källi. I och med kommunfusionen är det naturligt att också energibolagen, vars största ägare är Vasa stad och Lillkyro kommun, slås samman till en helhet. Projektet är en bra och trygg lösning som gagnar näringslivet i Lillkyro. Till exempel för nätaffärsverksamheten är det kostnadseffektivt att den kan planeras som en helhet, bedömer Linna. Kommunfusionen förenar även elbolagen Vasas och Lillkyros sammanslagning till en kommun i början av nästa år inverkar även på energibolagens verksamheter. Hiirikosken Energia blir en del av koncernen Vasa Elektriska. Fusionen sker gradvis. Hiirikosken Energias elförsäljning övertas av koncernen Vasa Elektriska genast i början av året, i januari. Nätaffärsverksamheten flyttas till koncernen Vasa Elektriska via en affärsverksamhetsöverföring under våren, resten av Hiirikosken Energia fusioneras med Vasa Elektriska så att Hiirikosken Energias verksamhet som självständigt företag upphör till sommaren. Vasa Elektriskas entreprenadbolag RAVERA köper Hiirikosken Energias byggnadsutrustning och fordon. Hiirikosken Energias 12 anställda flyttar till Vasa Elektriskas olika bolag. Hiirikosken Energias cirka kunder betalar sin elräkning till Hiirikosken Energia tills fusioneringsprocessen är klar. Därefter träder Vasa Elektriskas elnäts- och energipriser i kraft. Mindre överföringsavgift För en del av Hiirikosken Energias kunder innebär fusionen en lägre elräkning och för en del kan förändringen innebära en prishöjning. Vasa Elektriskas överföringspriser är för närvarande lägre än Hiirikosken Energias, men med energipriserna är det tvärtom. Hiirikosken Energias kunder kan uträtta sina ärenden på samma ställe som förut, tills bolagen har fusionerats. Vi kommer att meddela kunderna var för sig när kundbetjäningen tas över av Vasa Elektriska, lovar Vasa Elektriskas verkställande direktör Hannu Linna. Hannu Linna tackar Hiirikosken Energias ledning och personal för ett gott arbete under decennier. Det arrangemang som nu blir av hade enligt Linna inte varit möjligt om bolaget inte hade varit i så bra skick som det är. Hiirikosken Energia skaffar sin energi via EPV Energia, precis som Vasa Elektriska. Hiirikosken Energias nätområde passar geografiskt sett naturligt in med Vasa Elektriskas nät. Elnätet är cirka 530 kilometer långt. Bolaget har rejält med elkapacitet att sälja, den årliga elanskaffningen är cirka 100 GWh medan nätområdets förbrukning bara är 40 GWh. Vattenkraftverket förnyas Hiirikosken Energia har som bäst ett stort byggnadsprojekt på gång, nämligen moderniseringen av bolagets vattenkraftverk. Hiirikosken Energias föregångare, Lillkyro kommuns elverk, fick sin början i samband med att vattenkraftverket byggdes år Kraftverket är litet men historiskt värdefullt, och vi har tagit väl hand om det, säger verkställande direktör Ahti Källi. Kraftverket förnyades senast år 1993 då de båda föråldrade turbinerna togs ur bruk och ersattes med en ny. På den tomma platsen installeras nu en ny turbin på 400 kw. Moderniseringsarbetet som inleddes i augusti ska vara klart inom loppet av april. I samband med moderniseringen förnyas vattenkraftverkets konstruktion för att klara den ökade vattenmängden. Bland annat kommer fyra nya luckor att installeras och inloppet att breddas. Moderniseringen beräknas kosta 2,2 miljoner euro. Hiirikosken Energias historia Lillkyroborna började engagera sig kring ett eget elverk år 1916, efter att det i byn gått ett rykte om att utomstående, med hjälp av en före detta lillkyrobo, planerade att köpa hela Hiirikoski för sitt eget bruk. Kommunen köpte själv forsrätterna och inledde byggandet av kraftverket i början av Invigningen ägde rum två år senare. Kraftverkets effekt var 120 kw. Elverket producerade i början mer energi än vad som behövdes, efterfrågan på el var liten. När efterfrågan steg höjdes kraftverkets effekt och man producerade el även med dieselkraft. Vasa Elektriska levererade tilläggsenergi till Lillkyroborna i 16 år, mellan 1939 och Lillkyro kommun var med om att grunda Etelä- Pohjanmaan Voima, nuvarande EPV Energia Oy, från vilket en betydande del av elen anskaffats sedan Avregleringen av elmarknaden 1995 ledde till att elverket bolagiserades, Lillkyro elverk bytte då namn till Hiirikosken Energia. Bolaget gick över till elmätare med fjärravläsning år Källa: Hiirikosken Energias 90-årshistorik Hiirikosken Energia nette 4/

18 I KORTHET Rabatten om 7% på elenergin upphör Den tidsbestämda rabatten om 7 procent på Vasa Elektriskas elavtal som gäller tillsvidare upphör I tabellen syns energipriserna från och med I priserna ingår höjningen av mervärdesskatten från 23 procent till 24 procent. Vasa Elektriskas nya lokaler Vasa Elektriska Ab låter bygga nya verksamhetsutrymmen på sin tomt vid kraftverket invid Brändö bro. Entreprenadkontrakt för uppförandet av ett parkeringshus har slutits med Wasacon Oy, och arbetet inleddes i oktober. Entreprenadtävlingen för kontorsbyggnaden avgörs i vår och byggnadsarbetet startar före sommaren. Kontoret står klart hösten Till kontoret flyttar Vasa Elektriska Ab:s och dess dotterbolag Vasa Elnät Ab:s personal. RAVERA fortsätter sin verksamhet i Klemetsö. I en annan byggnad på tomten blir det dessutom kontorsutrymmen för bland annat EPV Energia Oy:s personal. Vasa Elektriska söker ny ägare till de nuvarande fastigheterna på Kyrkoesplanaden och Cirkelvägen. Lokalerna kan säljas genast, men Vasa Elektriska stannar som hyresgäst tills det nya kontoret är klart. Utnämningar Priset på elenergi och rabatterade priser (högst 63 A huvudsäkring). Rabatten gäller inte grundavgifterna. Grundavgift euro/mån. (moms 24 %) Priset på elenergi cent/kwh (moms 24 %) Allmän el 2,52 6,55 Nattel Säsongel dagenergi 6,40 3,02 nattenergi 5,49 vinterdag 7,21 3,02 övrig tid 5,54 Mervärdesskatten stiger Linna Juho från Seinäjoki har utnämnts till elmontör på Oy RAVERA Ab Ojanpää Olli från Kauhajoki har utnämnts till elmontör på Oy RAVERA Ab Kivioja Jarno från Vasa har utnämnts till nätplanerare på Vasa Elnät Ab Broo Linda-Mari från Vasa har utnämnts till kundrådgivare vid kundtjänsten Ändrade momssatser träder i kraft Den allmänna momssatsen stiger från 23 till 24 procent. I eloch fjärrvärmeräkningarna tillämpas skattesatsen 23 % på den del som infaller före och 24 % därefter. De olika skattesatsernas andel är specificerade på fakturan. 18 nette 4/2012

19 Korsord Namn Näradress Postnummer och -ort Telefon Skicka ditt svar före under adressen: NetteKorsord Vasa Elektriska Ab PB 26, Vasa eller som e-postbilaga till: Bland korsordlösarna lottas 2 st inom/utomhustermometrar med klocka. Vinnare av föregående Nette-korsord: Margareta Berglund, Vasa Bjarne Linder, Sundom Rätt lösning på föregående korsord. nette 4/

20 Gott nytt år 2013 önskar koncernen Vasa Elektriska volution! Byt till e-faktura E-fakturan är ett tryggt, bekvämt och förmånligt betalningssätt.