Därför ska kärnkraften bort 1(16) DÄRFÖR SKA KARNKRAFTEN BORT!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Därför ska kärnkraften bort 1(16) 2009-05-30 DÄRFÖR SKA KARNKRAFTEN BORT!"

Transkript

1 Därför ska kärnkraften bort 1(16) DÄRFÖR SKA KARNKRAFTEN BORT! Argumentsamling för dig som vill bli av med kärnkraften, från Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen

2 Därför ska kärnkraften bort 2(16) Innehållsförteckning 1. Miljöförstöringen...3 Uranbrytning...3 Upparbetning Kärnkraft och kärnvapen hör alltid ihop...3 DU Utarmat uran...4 Elproduktion...4 Kärnkraften skadar klimatet...5 Upparbetning...5 Högaktivt avfall...6 Låg- och medelaktivt avfall...6 Försurning, klimatproblem...7 Hur tager vi hand om det utbrända kärnbränslet? Kärnkraft och kärnvapen hör alltid ihop Kärnkraft och demokrati Kärnkraftens ekonomi Hur går det när vi stänger av?...15 Hur mycket energi ska vi ha?...15 Förkortningar...16 Bästa läsare! Häftet du nu håller i handen är ett försök att göra en samlad beskrivning av de olika fakta som talar för att vi inte ska använda oss av kärnkraft. Vi föreställer oss att du kan ha nytta av det i skolundervisningen eller som studiecirkelmaterial, i diskussioner med arbetskamrater, grannar och vänner, när du ska skriva ett debattinlägg eller en insändare - eller när du själv funderar över något. Det finns i texten vissa ord som är kursiverade - dem kan du finna längst bak i en ordlista med förklaringar. Litteraturhänvisningarna är inlagda med siffror i texten, och de uppgifterna finner du på sid 16. Eftersom ämnet är så stort, så räcker förstås sexton sidor inte långt. Därför hoppas vi att du ska använda dig av referenslistan när du vill veta mer. Vid en del böcker, artiklar osv står att de kan beställas via Folkkampanjen. Men även andra titlar kan vi säkert hjälpa till med - om du bara hör av dig och frågar! Vi som har jobbat med det här häftet blir glada om du ringer eller skriver och berättar vad du tycker, vad du saknar, vad du inte förstår.vi hoppas nämligen kunna göra en ännu bättre upplaga så småningom. Vi vill rikta ett varmt tack till framför allt Mats Tömqvist som skrivit grundmanus och räknat fram de flesta siffrorna i faktarutoma. När det saknas annan hänvisning, så är det (om vi inte gjort någon miss) Mats som står för uppgiften. Beträffande siffrorna är de oftast uträknade på ett genomsnitt och får därför inte uppfattas som exakta uppgifter för varje enskilt fall. Vi vill också tacka Sif Johansson som illustrerat och många andra som hjälpt oss med synpunkter, fakta och idéer. Stockholm i mars 2009 Eva Bergström, Eva Spcingberg, Gudrun Utas

3 Därför ska kärnkraften bort 3(16) Miljöförstöringen Uranbrytning Uran är ett grundämne, en mycket tung metall, som används som bränsle i våra kärnreaktorer. Eftersom uranbrytning är så miljöförstörande, bryter vi inte uran i Sverige. Istället importerar vi från andra länder, där det oftast är ursprungsbefolkningar som blir lidande - aboriginens i Australien, indianer i USA och Kanada, afrikaner i Niger och Gabon. Av ett ton malm får man mellan 200 g och 2 kg natururan genom att krossa malmen och mala krosset med svavelsyra. Svavelsyran drar ut uranet ur malmen, sedan tippas ca 3 ton svavelhaltig sandvälling ut i naturen, där kan man verkligen tala om försurning! 90 % av radioaktiviteten och en mängd tungmetaller följer med samma väg. Stora landarealer ödeläggs varje år på grund av uranbrytningen och människorna drabbas av lungcancer (1) och deras traditionella levnadsmönster, ofta jakt och fiske, bryts sönder (2). I Rössinggruvan i Namibia gör man av med omkring 10 miljoner ton koncentrerad svavelsyra varje år (3). I Kanada är miltals av floder och sjösystem så försurade och förgiftade av utsläppen från urangruvorna, att de blivit helt sterila (4). I områden där man på senare tid börjat kalka vattnen som en motåtgärd mot försurningen, blir det fråga om så stora mängder kalk att fiskarnas gälar slammar igen! Enbart Sveriges 12 reaktorer orsakar ca 4 miljoner ton sådant giftigt och radioaktivt avfall i andra länder varje år. Det motsvarar vad som kan lastas på ett godståg med en längd av ca 150 mil (sträckan Stockholm-Kiruna)! Även i Sverige finns det uran på många ställen. Halten uran är på de flesta ställen så låg att det inte har varit lönsamt att bryta den. Försök har gjorts bl a i Kvarnsveden i Närke och i Ranstad i Västergötland. Just nu pågår provborrningar på många ställen i vårt land (5) Upparbetning Nästa länk i kärnkraftsskedjan är upparbetningen. I Sverige används inte längre denna metod. Men i länder som Japan, England och Frankrike upparbetas allt högaktivt avfall. I upparbetningsanläggningar i exempelvis La Hague i Frankrike och Sellafield (f d Windscale) i England skiljer man ut plutonium och uran ur det utbrända bränslet. Sådana anläggningar är oerhört miljöfarliga. Upparbetningen i andra länder är av betydelse också för oss som en del i den kärnbränslekedja som alltför ofta slutar med kärnvapenproduktion. Upparbetningsanläggningarna samlar på sig stora mängder klyvbart material. Det finns då en klar risk för att det någonstans ska uppstå en s k kritisk massa, dvs en kärnexplosion. En sådan skulle kunna få lika oerhörda följder som en exploderande atombomb. 2. Kärnkraft och kärnvapen hör alltid ihop Det finns idag fortfarande människor som lever i föreställningen att kärnkraft och kärnvapen är två från varandra helt skilda fenomen. Detta trots att FN redan för mer än trettio år sedan grundade atomenergiorganet IAEA, vars uppgift bl a skulle vara just att förhindra att "fredlig" kärnkraft utnyttjades för atombombstillverkning. De anläggningar som används för framställning av vapenplutonium är konstruerade på samma sätt som de som används för elproduktion. Varje kärnkraftverk i drift producerar utbränt bränsle innehållande plutonium, dvs en råvara för atomvapentillverkning (19). Avståndet mellan kärnkraft och kärnvapen bestäms således enbart av kontrollmöjligheterna (20). Det är viktigt att minnas, att överallt i världen där man utvecklat kärnteknik har man gjort det i militärt syfte och inte i första hand för att producera elektricitet - så också i Sverige, där vi ända in på sjuttiotalet fortsatte att planera för en svensk atombomb.* Detta förklarar också USA:s rädsla inför Irans kärnvapenprogram. Och även om vi nu driver våra kärnkraftverk med den uttalade föresatsen att det förbrukade bränslet inte ska användas för kärnvapentillverkning, kan vi inte komma ifrån att vi hela tiden producerar bombråvara som kommer att finnas kvar i hundratusentals år efter oss. Vem garanterar att materialet inte om tio, hundra eller tusen år utnyttjas till kärnvapentillverkning? Stöld, smuggling och kommers med begärliga produkter har aldrig i historien kunnat förhindras ens med de mest rigorösa kontroll- och säkerhetssystem eller med hot om de mest djävulska straff. Det må ha gällt försvarshemligheter, sprit, narkotika, vapen, silkesmaskar, guld eller diamanter. Begärets förslagenhet

4 Därför ska kärnkraften bort 4(16) känner inga gränser, och atomenergins värld utgör i det fallet inget undantag. För varje dag ökar mängden plutonium i vår värld och därmed också risken för kärnvapenspridning. Det existerar bara en säker metod att reducera den risken, nämligen att avstå från att producera plutonium. DU Utarmat uran Du står för depleted uranium, på svenska kallas det ofta för utarmat uran. Detta uran är en restprodukt från kärnbränsletillverkningen. Att det kallas utarmat beror på att det har mycket små mängder kvar av de isotoper som används i bränslet. Men det är fortfarande radioaktivt och det är fortfarande rent uran. Länge visste inte kärnkraftindustrin vad man skulle göra av de oerhörda mängderna av DU. Men krigsindustrin kom på råd. Första användningsområdet blev patronhylsor. Eftersom uranet använt på detta sätt är pansarbrytande kom det snart att brukas även i bomber. Det är när bomberna exploderar som radioaktiviteten sprids och förgiftar luft och vatten. DU-vapen har använts i många krig, bl a i kriget på Balkan. mentet an slå ut siffrorna på samma reaktors årliga produktion av 6,5 terawattimmar (TWh) och får då - hör och häpna! - ett precis lika stort försurande utsläpp per kilowattimme (KWh) kärnkraftsel som en kilowattimme producerad med kolkondens skulle ge (den senare elenergin tänks då vara producerad med modern teknik och god rening (7). Till och med i konkurrens med kolkraft är således kärnkraften minst lika smutsig. Det är bara det att den synliga skiten hamnar i andra länder! Korta fakta om uranbrytning och bränsleframställning För att framställa en kuts uranbränsle, vilken är ca 10 mm i diame ter, 20 mm hög och väger ungefär 15 gram, behövs det 78 g nate ran, och det ger upphov till 15g = 0,000015ton Till hela det svenska kärnkraftsprogrammet fram till år 2010 krävs (enl. SKB: Kämavfall 1988) totalt ton natururan eller ton anrikat uran per år ton natururan eller 250 ton anrikat uran per TWh, 21 ton natururan eller 4 ton anrikat uran Totalt producerad elenergi TWhe, Producerad elenerig TWhoi Gruvavfall/ton natururan /ton anrikat uran /TWh ei /KWh, Avfallsaktivitet/kg gruvavfall ca ton ca ton ca ton ca 64 gram Bq Elproduktion Ny version Göran skriver

5 Därför ska kärnkraften bort 5(16) Kärnkraften skadar klimatet Många makthavare påstår att kärnkraften är bra för klimatet. Det är helt fel av flera skäl, nämligen a) svensk kärnkraft orsakar CO2-utsläpp på 6-9 Miljoner ton/år b) Kylvattenutsläppen på 130 miljarder kwh/år skadar också klimatet c) Uranet tar snart slut A) Livscykelanalyser av kärnkraftsingenjören van Leeuven resulterar i att utsläppen från kärnkraften uppgår till mellan 90 och 140 g/kwh, vilket är betydligt mer än från vindkraft och solceller. Då har van Leeuven räknat in uranbrytning, urananrikning, byggande av kärnkraftsverk samt avfallsförvaring. I det senare fallet är uppskattningen osäker eftersom det inte finns någon fungerande metod. Om kravet på återtagbarhet av det högaktiva avfallet förverkligas så blir energiförbrukningen för avfallsförvaringen helt säkert större. B) Kylvattenutsläppen från de svenska kärnkraftverken var ifjol ca 130 miljarder kwh och kommer att öka om de planerade effekthöjningarna genomförs, vilket tyvärr mycket tyder på. Dessa utsläpp värmer upp havsytan över stora områden vilket satellitfotografier visar. Ringhals utsläpp når således ända till Danmark. En ökad yttemperatur i Östersjön och Kattegatt förvärrar algblomningen. Dessutom finns mycket som tyder på att det inte bara är koldioxiden som bidrar till klimatförändringarna. Även den s k termiska nedsmutsningen spelar stor roll, dvs. all omvandling av icke-förnybar energi, däribland kärnkraften. Det framgår bl a av en artikel av professor Bo Nordell i maj-numret av tidningen Energi & Miljö. Nr 5, sid Kärnkraften med sin dåliga verkningsgrad, %, bidrar per kwh mer än kolkraftverk till den termiska nedsmutsningen, dvs. värmeutsläpp från icke-förnybara energikällor. Mycket tyder på att det allt varmare vattnet i Nordsjön är det som smälter isen i Arktis, inte atmosfärens värme. Vatten smälter is mycket snabbare än vad luft gör. Kärnkraften värmer upp ca 350 miljarder kubikmeter vatten tio grader varje år enl. Stefan Thorsell i AB, 8/ inte minst i Golfströmmen. C) I boken The lean guide to nuclear power framhåller David Fleming att ur energisynpunkt lönar det sig inte att bryta uran i gruvor med lägre uranhalt än ca 0,1 % uran, då blir energikostnaderna för höga. Gränsen ligger säkert högre om man istället jämför med vindkraftskostnaden. Flemings slutsats är att det brytvärda uranet snart tar slut. Efter år 2025 bedömer han att den då återstående lönsamma kärnkraften helt går åt till att kyla och ta hand om avfallet från kärnkraften. Kärnkraften är således en kortsiktig åtgärd som på intet sätt löser några långsiktiga klimatproblem. Det finns f.ö. anledning att misstänka att även utsläppen av joniserande gaser från kärnkraftverkens skorstenar påverkar klimatet, vilket bl a tyska forskare i Bremen oroar sig för. Det handlar om betydande utsläpp som ökar lufthavets elektriska ledningsförmåga påtagligt och som kan föranleda häftigare åskväder m.m. Slutsatsen är att de som oroar sig för klimatet bör förorda förnybar energi. Sol, vind och vatten påverkar klimatet endast mycket marginellt och finns i så rikliga mängder och så billigt att Sverige år 2020 inte behöver använda någon icke-förnybar energi för sin elförsörjning. Sverige kan också effektivisera elanvändningen så mycket att vi kan spara in mer än en tredjedel av nuvarande förbrukning. Till detta ska läggas risken för ett haveri. Efter Harrisburg och Tjernobyl vet vi att sådana katastrofer kan inträffa.. Korta fakta Förbränningen av en kuts uran i kärnreaktorn ger en uppvärmning av havsvattnet motsvarande orsakar ett genomsnittligt utsläpp till miljön på ger upphov till ca ger upphov till därav ca ca 3000 KWh elenergi och ca 6000 KWh, samt 110 miljoner becquerel (Bq) 1 kg låg- och medelaktivt avfall 15 g högaktivt avfall 0,15 g plutonium Upparbetning Nästa länk i kärnkraftsskedjan är upparbetningen. I upparbetningsanläggningar i exempelvis La Hague i Frankrike och Sellafield (f d Windscale) i England skiljer man ut plutonium och uran ur det utbrända bränslet. Sådana anläggningar är oerhört miljöfarliga. Irländska sjön är sålunda starkt radioaktivt förorenad, och en onormalt stor förekomst av leukemi och Downs syndrom (förr kallat mongolism) har konstaterats i anläggningarnas omgivningar (8,9). De årliga radioaktiva utsläppen från en upparbetningsanläggning motsvarar ungefär utsläppen från hundra kärnreaktorer i normaldrift. En anläggning med en upparbetningskapacitet av 350 ton förbrukat bränsle/år, dvs något mer än den svenska årsproduktionen, släpper ut mer än 40 ton ozon och något 100-tal ton kväveoxider. Enligt riksdagsbeslut ska vi visserligen inte längre upparbeta vårt svenska avfall utan istället

6 Därför ska kärnkraften bort 6(16) "direktförvara" det i berggrunden (se sid 6). Ändå är upparbetningen i andra länder av betydelse också för oss som en del i den kärnbränslekedja som alltför ofta slutar med kärnvapenproduktion. Exempelvis har svenskt avfall skickats till såväl La Hague som Sellafield - innan strategin för vår avfallshantering ändrades. Den gången var avtalen ett led i ansträngningarna att komma -- förbi villkorslagen och få ladda fler reaktorer. Idag idkar regeringen byteshandel med det svenska plutoniet - således har 450 kg hamnat i Västtyskland och vi har istället fått ta emot 24 ton utbränt s k MOXbränsle (MOX = mixed oxide fuel, ett bränsle tillverkat av plutonium-och uranoxid) som är ännu farligare att handskas med än det från våra egna reaktorer! Detta västtyska avfall ska alltså slutförvaras i Sverige (10). Upparbetningsanläggningarna samlar på sig stora mängder klyvbart material. Det finns då en klar risk för att det någonstans ska uppstå en s k kritisk massa. En kärnexplosion i en sådan anläggning skulle kunna få lika oerhörda följder som en exploderande atombomb! Högaktivt avfall En 1 grams urankuts innehåller en total radioaktivitet av Bq. När den sedan förbrukats i reaktorn är aktiviteten 750 miljarder Bq. Bränslet är därmed efter användningen mer än 3 miljoner gånger så radioaktivt som tidigare. Det tar flera hundra miljoner år innan radioaktiviteten i kutsen sjunkit till den ursprungliga nivån. Den svenska kärnkraften producerar ungefär 20 miljoner sådana högradioaktiva avfallskutsar varje år. Det betyder ca stycken varje dygn. Och ännu vet ingen hur vi ska kunna oskadliggöra dem. Då hjälper det inte att kalla avfallet för kärnämne, som man gör i nya strålskyddslagen från Det blir ändå ingenting annat än ett livsfarligt avfall som kärnkraftsindustrin genom politiskt fattade beslut ålagts ta hand om på ett sådant sätt att det blir oskadliggjort för all framtid. Kruxet är att man ännu inte någonstans i världen funnit någon lösning på detta slutförvaringsproblem. Den svenska s k KBS3-metoden har på ett hänsynslöst sätt saluförts runt om i världen av kraftindustrins företag Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). Den har i flera länder, som Finland, Schweiz och Argentina, tagits till intäkt för att "säker" avfallsförvaring är möjlig. Men KBS3 är ingenting annat än en politisk skrivbordslösning! Meningen är att man någonstans i ett lämpligt berg på 500 meters djup ska deponera kopparkapslar med det utbrända, icke upparbetade avfallet, för att sedan lagret är fyllt täppa igen hålen och lämna dem åt sitt öde. Metoden har kritiserats på så gott som samtliga tänkbara punkter (11,12), men egentligen räcker det med att konstatera att det inte finns något sådant "lämpligt berg", där en säker förvaring kan garanteras för de tidsrymder som det här är fråga om, nämligen flera hundratusen år. Också i vårt svenska urberg förekommer rörelser, och ibland mycket kraftiga sådana, påpekar exempelvis geologen Nils-Axel Mömer (13). Han är i gott sällskap av professor Nils Hast, internationellt erkänd svensk expert på spänningar i berg och prof Markus Båth, f d chef för seismologiska institutionen vid Uppsala universitet. Ingen kan garantera vad som händer nere i berget genom flera istider! Så har heller hittills ingen "expert" (svensk eller annan) kunnat peka på något specifikt berg som skulle hålla måttet. Fakta om det svenska kärnkraftsprogrammet Totalt producerad mängd högaktivt avfall på 25 år Totalt producerad mängd plutonium på 25 år Producerad mängd plutonium per år Producerad mängd plutonium per dygn P lutoniu mproduktio n/twhei Bildad plutoniumaktivitet/twh Bildad plutoniumaktivitet/kwh ton 77 ton kg 7 kg 40 kg GBq Bq Låg- och medelaktivt avfall Förutom det högaktiva utbrända bränslet uppstår överallt inom kärnkraftsindustrin avfall med lägre koncentration av radioaktivitet. Eftersom koncentrationen är lägre är också strålningsnivån lägre, för övrigt är det ingen skillnad. Flera tusen kubikmeter sådant avfall produceras varje år vid våra kärnkraftverk, och inte heller för detta avfall finns någon deponeringsmetod som i verklig mening gör det ofarligt för framtida generationer. SKB och Statens Strålskyddsinstitut (SSI) talar med förkärlek om det låg- och medelaktiva avfallet

7 Därför ska kärnkraften bort 7(16) (även kallat drift- eller reaktoravfall) som skoskydd och arbetskläder men informerar inte gärna om att en väsentlig del av avfallet består av kärnkraftsverkens vattenreningsfilter. Det är filtermassor med så hög aktivitet att en person som uppehåller sig invid dem under ett par minuter kan få hela den årsdos som tillåts för personal i radiologiskt arbete! (14). Istället fortsätter man att i all information till allmänheten omhulda myten att radioaktiviteten i avfallet klingar av så snabbt att det är fullständigt ofarligt om något eller några hundratal år. Men de radioaktiva ämnena i kärnkraftsavfallet är desamma oavsett om avfallet är högaktivt eller lågaktivt, och ämnenas halveringstider påverkas inte av en eventuell uppblandning med skoskydd. Om det förhöll sig med driftavfallet som kärnkraftsindustrin säger, då vore ju problemet med det högaktiva avfallet också löst Då kunde man bara finfördela det och blanda upp det med tillräckliga kvantiteter andra sopor för att göra det totalt ofarligt! Runt om i världen gräver man nu ned driftavfallet i marken eller deponerar det på soptippar eller i gamla gruvhål. I Sverige har man valt att lägga det i ett gigantiskt bergrum under havet utanför Forsmark. Det har begåvats med namnet SFR1. När lagret så småningom är fyllt, någon gång efter år 2010, är avsikten den att man ska fylla igen infarten och stänga av pumparna så att grundvattnet får strömma in. Då kommer också radioaktiviteten sakta men säkert att läcka ut i grundvattnet och i Östersjön (15). Försurning, klimatproblem Ny text Hur tager vi hand om det utbrända kärnbränslet? En kärnreaktor laddas med ca 100 ton uran. Denna laddning räcker i tre år. Detta uran är därefter fortfarande mycket aktivt och måste därför kylas ner under vad man uppskattar 40 år. Detta sker i ett så kallat Mellanlager. Uranstavarna förvaras i stora vatten bassänger för att inte börja smälta av egen värmeproduktion. Här är en ännu obesvarad fråga om uranstavarna avger radioaktiva gaser under denna vattenförvaring? Efter ca 40 år börjar det definitiva slutförvaret och planerna är att det skall ske djupt nere i säkert urberg. Här är det fortfarande oklart om var denna förvaring skall ske och till vilket djup. Man tänker sig ett djup av meter ner i urberget men man undersöker även möjlighet att förvaring kan ske på två till fyra kilometers djup. Slutförvar skall ske med bästa möjliga teknik eller som man sade tidigare bästa tillgängliga teknik. Redan här kan man i formuleringarna spåra viss osäkerhet i fråga om framtida risker. Bränslekutsarna - storlek ca 1x 2.5 centimeter, vikt ca 17 gram styck - placeras i 8 parallella stråk i en fyra meter lång stomme av järn så kallat segjärn. Denna placeras sedan i ett omslutande rör av koppar. Locken i båda ändar av detta rör svetsas igen enligt en metod som benämns Friction Stir Welding.

8 Därför ska kärnkraften bort 8(16) Uppgift på vikten på denna kapsel har inte gått att få fram men om vi räknar med att den är 50% av det inlagda uranets vikt vad säger det oss om hur stora volymer aktivt avfall som skall arkiveras i minst år. Under den planerade drifttiden för nuvarande kärnkraftverk innebär det att vi får ca ton högaktivt avfall att slutförvara. Uran specifik vikt Hur stora volymer handlar det om som skall arkiveras för all framtid? Inkapslat uran med vikten av inkapslingen ca 50% av uranets vikt ger en uppskattad vikt av ton för de kopparcylindrar som skall på ett säkert sätt arkiveras i över år.volymen på detta material uppskattas till / 10 = 1500 kubikmeter uranfyllda kopparcylindrar. Detta material skall sedan slutförvaras på botten av sprängda tunnlar i säkert berg. Cirkelformade transporttunnlar skall göras med sådan storlek och branthet att stora lastfordon kan köra ner i berget med de uranfyllda kapslarna. Kapslarna placeras sedan hål i bottenplanets kilometerlånga tunnlars golv. Dessa tunnlar fylls med bentonitlera och plomberas för all framtid. Denna lera lär skydda mot inträngande grundvatten. Risker med denna typ av långtidsförvaring av aktivt uran. Man uppskattat att då allt stabiliserar sig kommer kopparkapslarna hålla en yttertemperatur av ca grader Celsius. Antagas kan att detta är mycket svårt att fastställa då det helt beror på bland annat omgivningens värmeavledande förmåga. Det råder mycket stor osäkerhet om hur kopparkapslarnas värmeavgivning framöver inverkar på det naturliga grundvattnets naturliga rörelse samt framtida kontakt med på mindre djup liggande områden, Man har gjort det antagande att neutralt grundvatten kommer trycka på de igenfyllda tunnlarna. Den lera som tunnlarna fylls med har den förmågan att svälla om den utsätts för vatten. Detta skulle garantera att vattnet inte når fram till kopparkapslarna. Idag riktas det mycket kritik från bland andra KTH-forskarna Gunnar Hultqvist och Peter Szakálos. De menar att om grundvattnet kommer i kontakt med kopparcylindrarna kan svaga elektriska spänningar uppkomma som medverkar till att sönderdela vattnet i väte och syre. Vätgasen kan på sikt ha en frätande inverkan på kopparcylindrarna och med tiden få kontakt med det inneslutna uranet. Här kan även den avgivna värmen från uranet inverka så att nedbrytningen av höljet går fortare. Det är mycket allvarligt att man stort satsar och vill satsa på användningen av kärnenergi då man ännu inte har löst hur slutförvaringen skall ske av de utbrända uranstavarna. Ett stort antal teoretiskt diskuterande publikationer har utgivits: a.. Slutförvaring av högaktivt kärnavfall i djupa borrhål Maj 2006 nytryck Nov b.. Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2007 Statens offentliga utredningar SOU 2007:38 c.. Tid för slutförvaring av kärnavfall samhälle,teknik och natur. d.. Rapport 2007:3 från Statens råd för kärnavfallsfrågor e.. Slutförvar för kärnbränsleavfall i Forsmark Regionförbundet Uppsala län 2008 f.. Slutförvarsprojektet: Etableringascenario Forsmark EuroFutures AB g.. Slutförvaring av kärnavfall Körnavfallsrådet Statens Offentliga Utredningar SOU h.. Kärnavfall ett ansvar över generationsgränser Östhammars kommun 2008 Korta globala fakta Kärnkraften i världen bidrar idag med endast 3 % av den totala energin och med 16 % av elförsörjningen.

9 Därför ska kärnkraften bort 9(16) Om kärnkraft skulle bli ett trovärdigt alternativ för världens energiförsörjning skulle det behövas ggr fler kärnreaktorer än idag och då skulle inte urantillgångarna räcka längre än 5-10 år för dagens typ av reaktorer (18).

10 Därför ska kärnkraften bort 10(16) Kärnkraft och kärnvapen hör alltid ihop Det finns idag fortfarande människor som lever i föreställningen att kärnkraft och kärnvapen är två från varandra helt skilda fenomen. Detta trots att FN redan för mer än trettio år sedan grundade atomenergiorganet IAEA, vars uppgift bl a skulle vara just att förhindra att "fredlig" kärnkraft utnyttjades för atombombstillverkning. De anläggningar som används för framställning av vapenplutonium är konstruerade på samma sätt som de som används för elproduktion. Varje kärnkraftverk i drift producerar utbränt bränsle innehållande plutonium, dvs en råvara för atomvapentillverkning (19). Med modern laserteknik går det dessutom lättare att skilja ut vapenplutonium av s k god vapenkvalitet även ur civilt avfall. Avståndet mellan kärnkraft och kärnvapen bestäms således enbart av kontrollmöjligheterna (20). Det är viktigt att minnas, att överallt i världen där man utvecklat kärnteknik har man gjort det i militärt syfte och inte i första hand för att producera elektricitet - så också i Sverige, där vi ända in på sjuttiotalet fortsatte att planera för en svensk atombomb.* Och även om vi nu driver våra kärnkraftverk med den uttalade föresatsen att det förbrukade bränslet inte ska användas för kärnvapentillverkning, kan vi inte komma ifrån att vi hela tiden producerar bombråvara som kommer att finnas kvar i hundratusentals år efter oss. Vem garanterar att materialet inte om tio, hundra eller tusen år utnyttjas till kärnvapentillverkning? Den sk fredliga kärnenergin har i de flesta fall varit inkörsporten till kärnvapentillverkning för de länder som vid sidan av USA, Sovjet, Frankrike, England och Kina idag har eller misstänks ha kärnvapen. Den internationella kontrollen fungerar helt enkelt inte. Så sent som i början av 1988 uppgav man i en rapport från IAEA att man tappat bort inte mindre än 188 transporter av klyvbart material under det senaste året. Transnuklear-skandalen i Västtyskland under , med avslöjanden om smuggling och falskdeklarering av kärnavfall, visar också hur naiv föreställningen om ett perfekt fungerande kontrollsystem faktiskt är (21). Stöld, smuggling och kommers med begärliga produkter har aldrig i historien kunnat förhindras ens med de mest rigorösa kontroll- och säkerhetssystem eller med hot om de mest djävulska straff. Det må ha gällt försvarshemligheter, sprit, narkotika, vapen, silkesmaskar, guld eller diamanter. Begärets förslagenhet känner inga gränser, och atomenergins värld utgör i det fallet inget undantag. Allt fler samstämmiga uppgifter tyder istället på att det redan i dag existerar en svart handel med plutonium och anrikat uran, där materialet kommer från den civila kärnkraftsverksamheten i Europa. För varje dag ökar mängden plutonium i vår värld och därmed också risken för kärnvapenspridning. Det existerar bara en säker metod att reducera den risken, nämligen att avstå från att producera plutonium. * Det utesluter inte att vissa länder, som exempelvis Japan, kan ha köpt färdig kärnteknologi på en rent kommersiell marknad utan att för den skull ha haft avsikten att skaffa sig atomvapen.

11 Därför ska kärnkraften bort 11(16) Kärnkraftens sårbarhet Driften av de svenska kärnkraftverken förutsätter att vi har tillgång till anrikat uran. Det anrikade uranet måste importeras och vi är således beroende av utländsk råvara för ungefär hälften av vår totala el- försörjning. En internationell kris som drabbar uranimporten skulle med andra ord, om den drog ut på tiden, medföra att kärnkraftverken fick ställas av. 1 händelse av krig är varje kärnkraftverk en omedelbar katastrofrisk En enda välriktad konventionell bot kan orsaka en reaktorkatastrof med oöverskådliga följder. Varje laddad kärnreaktor förvandlas således i en krigssituation till ett akut hot. För att i möjligaste mån avvärja ett sådant hot måste kärnkraftverken ställas av vid krigsfara och reaktorbränslet avlägsnas och föras till någon bombsäker förvaringsplats. Med mycket kort varsel kan man således tvingas till en drastisk nedskärning av elkonsumtionen, i Sveriges fall upp till hälften, sam- tidigt som avspärrningar och blockader kanske helt omöjliggör införsel av andra energiråvaror som olja, kol, gas etc. Även efter en avställning av kärnkraftverken kommer de under lång tid att utgöra en mycket stor fara för den omkringboende befolkningen vid eventuella bombningar, eftersom det bränsle som tagits ur reaktor inte kan föras i säkerhet innan det fått "svalna" under ca 1 år. Den ökade sårbarhet som kärnkraften innebär vid ett eventuellt krigsutbrott medför givetvis att ansvariga politiker i det längsta måste eftersträva att en väpnad konflikt inte bryter ut. För ett litet land som Sverige innebär detta att man måste vara beredd till större efter- gifter vid politiska påtryckningar från nationer som kan vara benägna att gå till väpnade aktioner.

12 Därför ska kärnkraften bort 12(16) Kärnkraft och demokrati Ett samhälle som grundar sig på demokratiskt beslutsfattande måste i möjligaste mån sörja för att allmänheten får en riktig bild av verkligheten. Får vi felaktiga uppgifter kommer vi au ta felaktiga beslut i avgörande framtidsfrågor. Öppenhet, offentlig insyn och aktiv kunskapsförmedling är det enda pålitliga medlet att undvika ödesdigra misstag. Kämenergihanteringen är av olika skäl ett område där möjligheterna till verklig insyn är starkt beskurna. Historiskt hänger detta samman med den militära anknytningen. Andra anledningar till slutenheten är råmaterialets stöldbegärlighet, de oerhörda konsekvenserna av eventuella sabotage, strålningsriskema i samband med driften och avfallets enorma farlighet för människa och miljö. Anläggningarna är därför omgärdade av höga stängsel och dygnetruntbevakande av särskilt vaktmanskap. Området omfattas av rent militära restriktioner, som tillträdes- och fotograferingsförbud, och avfallstransporter kräver specialfordon omgärdade av specialbestämmelser. I andra länder där avfallet inte som här transporteras sjövägen utan på landsväg körs det av beväpnade chaufförer och under beväpnad eskort. När det trots allt inträffar olyckor visar det sig att de ansvariga ofta försöker förtiga fakta. Här verkar Öst och Väst vara lika goda kålsupare: inte bara i Sovjet mörkläggs atomkraftolyckor, som den i Ural på femtiotalet. Nyligen, trettio år efteråt, avslöjades en brand som ägt rum 1957 i en reaktor i Windscale (numera Sellafield) i England. Efter hårda påtryckningar tillstår nu den brittiska regeringen, att det radioaktiva utsläppet i själva verket var oerhört stort: ungefär tusen gånger större än det som rapporterades från olyckan i Harrisburg! I Sverige vet vi efter Tjemobyl att ansvariga myndigheter, SSI och SKI, är mycket återhållsamma när det gäller att sprida information till en bredare allmänhet. De är också påtagligt ovilliga att öppet korrigera felaktiga och vilseledande uppgifter från kärnkraftsindustrin. Dessutom är praktiskt taget alla forskare och andra specialister inom kämteknikområdet på ett eller annat sätt beroende av kärnkraftsindustrin. Som kronan på verket har vi så en politisk administration som merendels är kämkraftsvänlig eller åtminstone ytterst försiktig när det gäller at gå emot kärkraftsindustrin. (Hur skulle annars exempelvis myglet

13 Därför ska kärnkraften bort 13(16) runt folkomröstningen ha varit möjligt? Vad visar detta annat än ett förakt för vanliga demokratiska grundprinciper? (23) Detta etablissemang utgör en stat i staten, en ohelig allians som fattar alla avgörande beslut i kärnkraftsfrågor och varifrån all officiell information utgår. På så vis har man lyckats göra allmänhetens möjligheter till in- flytande på besluten till enbart en formalitet, samtidigt som man viftar bort all icke-auktoriserad information som "osaklig skrämselpropaganda" eller bemöter kritiska röster med kompakt tystnad. Det offentliga samtalet reduceras till pingpong-spel mot ett draperi. Är det inte samma mönster vi brukar peka på som typiskt för totalitär maktutövning under demokratisk täckmantel? T Kan det vara enbart ett egendomligt sammanträffande, att vi åter- finner detta mönster överallt där kärnkraften introducerats, liksom stålstaketen, den mer eller mindre nödtorftigt maskerade halvmilitära ordningen, beredskapsorganisationen, den demokratiska kosmetikan, dimridåerna, de utfrysta oliktänkarna och sanningsföraktet. I Västtyskland utkämpar polisen regelrätta slag mot kärnkraftsdemonstranter, med batonger, tårgas och vattenkanoner. I Wackersdorf, där man vill bygga en upparbetningsanläggning, lär det vara svårare att ta sig in än det är att ta sig över gränsen mellan Öst och Väst. När i januari -88 ett antal aktivister demonstrerade i Södertälje mot en urantransport till Asea, möttes de av ett hundratal poliser med hjälmar, visir, kravallstaket, hästar och hundar. Givetvis är det inte något sammanträffande. Användningen av kärnenergi bygger på en vision om en ny och oöverträffad form av energi, överlägsen allt vad som tidigare skådats i avseende på ekonomi, teknisk fulländning och miljövänlighet. Nu har den krassa verkligheten på punkt efter punkt slagit den drömmen i spillror, men känkraftens förespråkare vägrar vakna upp ur sin drömvärld. I stället gör man allt för att lura eller tvinga på resten av mänskligheten sina illusioner. Men ett demokratiskt samhälle där kunskap, ansvar och medinflytande står i centrum låter sig inte kombineras med en fördärvelsebringande verklighetsflykt. Därför är kärnkraft och verklig demokrati oförenliga (23).

14 Därför ska kärnkraften bort 14(16) Kärnkraftens ekonomi Kärnkraften är idag dyrare än någonsin och klart dyrare än alternativen vindkraft, solenergi och biokraft. Det beror bl a på ökade kostnader för säkerhet och för byggmaterial. Också bristen på kompetenta reaktorbyggare bidrar, vilket det nya reaktorbygget i Olkiluoto i Finland är ett bra exempel på. I samband med att tyska Siemens beslöt sig att dra sig ur samarbetet med fransmännen inom kärnkraftsföretaget Areva, januari 2009, klargjordes att man då bedömde att bygget nu är 38 månader försenat. TVO kräver 2,4 Miljarder Euro i kompensation för denna försening. Samtidigt stämmer Areva TVO på 1 Miljard Euro för deras skuld till förseningarna. Det innebär att reaktorbygget i dagens läge kan beräknas kosta minst 5,4 Miljarder Euro, eller över 60 Miljarder svenska kronor med dagens euro-kurs, ca 11:50 kronor för en euro.. Chefen för det statliga franska elbolaget Electricité de France, EdF, Pierre Gadonneix, bedömde i Le Figaro 25 September 2008 att försäljningen av fyra reaktorer till England av samma typ som ovannämnda finska, EPR, skulle kosta någonstans mellan 20 och 25 Miljarder Euro. Det motsvarar Miljarder svenska kronor per reaktor. Mot bakgrund av att reaktorerna nästan alltid blivit betydligt dyrare än de kostnadsbedömningar som gjordes innan bygget kom igång så torde dessa uppskattningar med stor sannolikhet vara i underkant. Sammanfattningsvis skulle således en ny svensk reaktor kosta minst 70 miljarder kr att bygga. Till detta ska läggas bränslekostnader, övriga driftskostnader, rivningskostnader, avfallskostnader m.m Amory Lovins vid Rocky Mountains Institute i Colorado, USA,, som fick Volvos miljöpris 2007, gör bedömningen att en ny reaktor skulle leverera elenergi för ca 15 cents/kwh, motsvarande 1 kr och 35 öre per kilowattimme vid kursen 9 kr/dollar. Det är mer än dubbelt så högt som kostnaden för ny vindkraft i USA, ca 6 cents/kwh. Andra amerikanska bedömningar visar på liknande kostnader. Den oberoende tankesmedjan Keystone Center kom i juni 2007 fram till bedömningen 11,5 14 cents/kwh. Enligt Florida Power & Light, som övervägt att bygga ett kärnkraftverk, är ny kärnkraft minst 3 ggr dyrare än vindkraft. I en aktuell rapport på 6 sidor från Svenska Naturskyddsföreningen, Kärnkraftens kostnader påpekas att det amerikanska energibolaget Entergy avbröt förhandlingarna med reaktorleverantören General Electric/Hitachi då kostnaderna för reaktorn på 1550 MW närmade sig 10 miljarder dollar, dvs mer än 85 Miljarder kr. Solceller kan köpas för 1000 $/Watt av t ex Nanosolar Inc eller First Solar Inc och den snabba teknikutvecklingen för solel borgar för att dessa kostnader kommer att sjunka ytterligare framöver. Vindkraften ligger på ungefär samma kostnader, drygt 1000 $/kw, och även där leder teknikutvecklingen till allt lägre priser. Så om vi levde i en marknadsekonomi vore valet självklart, satsa på billiga förnybara energikällor och undvik svindyr kärnkraft..

15 Därför ska kärnkraften bort 15(16) Hur går det när vi stänger av? El-överskottet 2008 nettoexporterade Sverige ca 2 TWh elenergi trots att tre reaktorer, Ringhals 3 samt de två största, Forsmark 3 och Oskarshamn 3, stod stilla nästan hela hösten på grund av skador. 2 TWh motsvarar hela den svenska vindkraftproduktionen. Elförbrukningen i Sverige har sjunkit hela talet, från ca 150 TWh år 2001 till idag ca 142 TWh. Mot bakgrund av den kommande lågkonjunkturen och att den nya tekniken i regel är energisnålare än den nuvarande så bör man räkna med att elförbrukningen fortsätter att sjunka det närmaste året. Gissningsvis blir den ca 140 TWh år Samtidigt ökar elproduktionen på grund av vindkraftutbyggnaden, kraftvärmeutbyggnaden och trimning av de befintliga kärnkraftsreaktorerna. Energimyndigheten räknar med att det 2010 produceras 156 TWh el i Sverige. Vi får alltså nästa år ett överskott av elkraft på ca 16 TWh. Så stort elöverskott har vi aldrig tidigare haft i Sverige. Det är alltså ett gyllene tillfälle för att stänga ytterligare kärnkraftsreaktorer. Alternativet är att exportera elen, om det nu finns marknad för så mycket el. Förbrukningen sjunker ju även i övriga Nordeuropa på grund av lågkonjunkturen. Ska vi sen enl. regeringens planer bygga ut 30 TWh vindkraft och 10 TWh biokraftvärme till 2020 så kommer överskottet att växa till minst 30 TWh år 2020 eller halva den nuvarande kärnkraftsproduktionen. Detta även om Sverige satsar på elbilar. Det finns således mycket goda förutsättningar att avveckla kärnkraften till 2020 om Sverige också satsar på energieffektiviseringar. Det finns möjlighet att spara in ca 50 TWh, eller en dryg tredjedel, till År 2020 skulle vi alltså i ett energisnålt samhälle, inklusive elbilar, klara oss på ca 100 TWh el. Detta skulle kunna produceras med hjälp av TWh vattenkraft, TWh vindkraft och ca 15 TWh biokraft. Hur mycket energi ska vi ha? Varis Bokalders, energiforskare vid Beijerinstitutet i Stockholm, anser att vi i ett känkraftsfritt Sverige utan vidare skulle kunna hålla en nivå på 100 TWh/år (det är ungefär så mycket el som vi använde 1983 innan Forsmark 3 och Oskarshamn 3 startade och ska jämföras med dagens ca 140 TWk i ). Hans beräkningar gäller hur det skulle kunna se ut år Det viktiga är att kärnkraften inte ska ersättas av en enda energikälla utan av energieffektiviseringar och väldigt många olika energikällor. När det nu är dags att börja ställa om, har vi ett utmärkt tillfälle att pröva på en rad olika möjligheter: skogsbränslen, bark och lutar, energiskog, vindkraft, halm, torv, gas, geotermisk värme, solvärme samt värmepumpar som tar värme ur omgivningen. Bokalders har också visat hur den totala energiförbrukningen kan gå ner från 450 TWh idag till ca 300 TWhiår 2010 (32). Gilbert Ossbahr, tekniska fakulteten i Linköping, har för Folkkampanjens räkning studerat vilka följder en omedelbar avveckling av kärnkraften i Sverige skulle få för den totala elförsörjningen. Han visar bl a hur vi inom en tioårsperiod kan klara oss med mindre fossila bränslen än vi gör idag (33, 34). Vi behöver inga nya jättelika kolkraftverk sådana som vi riskerar att få om regeringen får avveckla i sin långsamma takt. En snabb avveckling ger nya, meningsfulla jobb spridda över landet genom att den stimulerar till effektivisering och nya lösningar!

16 Därför ska kärnkraften bort 16(16) Förkortningar Bq Becquerel, måttenhet för antalet radioaktiva sönderfall per sekund i ett visst ämne. IAEA International Atomic Energy Agency, FN-organ med säte i Wien. KBS3 Metod att slutförvara använt kärnbränsle oupparbetat i kopparkapslar långt ner i berggrunden. KBS står för Kärnbränslesäkerhet och 3:an för tredje förslaget. KWh Kilowattimmar = tusen wattimmar. KWh., Kilowattimmar el. När det gäller elproduktion är det bara en tredjedel av den energi som ut vinns som "nyttiggörs" resten, eller två tredjedelar, försvinner ut med kylvattnet! 1 KWh, motsvaras alltså egentligen av 3 KWh, om man ser till producerad och inte till nyttiggjord energi. MOX Mixed Oxide Fuel, kärnbränsle gjort av både uran- och plutoniumoxid. SFR1 Slutförvar för Reaktoravfall, 1:a delen, färdigbyggd SKB Svensk Kärnbränslehantering AB - bolag ägt av kraftindustrin med uppdrag att ta hand om av fallet (hette tidigare SKBF, Svensk Kärnbränsleförsörjning AB). SKI Statens Kär' nkraftsinspektion. SNV Statens Naturvårdsverk. SSI Statens Strålskyddsinstitut. TWh Terawattimmar = biljoner wattimmar (eller miljarder kilowattimar). TWh, Terawattimmar el. Se för övrigt ovan under KWh,. Ordförklaringar Fossila bränslen Kol, olja, gas. Halveringstid Efter en halveringstid har hälften av det ursprungliga antalet atomkärnor sönderfallit i andra ämnen. (Obs även dessa kan i sin tur ha halveringstider.) Efter ytterligare en halveringstid har hälften av återstoden sönderfallit osv. Isotop Ett grundämne kan förekomma i olika "varianter" - isotoper. Dessa isotoper har samma antal protoner i sin atomkärna men olika många neutroner. Är det dålig balans mellan mängden protoner och neutroner så är det en instabil isotop. U-235 är den uranisotop som används i bomber. Kritisk massa Så mycket klyvbart material, ex Pu-239 eller U-235, på samma ställe att en kedjereaktion kan starta. Kuts Den minsta biten uranbränsle, ca 20 mm hög och ca 10 mm i diameter. Travade på varandra i långa rör utgör kutsarna bränslestavar, och ett visst antal stavar utgör sedan ett bränsleelement. Kärnbränslekedjan Uranets väg från gruvan till vapenfabrik eller slutförvaring - se illustration sid 8. Plutonium Plutonium Ämne som bildas när en uranatom klyvs. Ett miljondels gram plutonium kan döda en människa som andas in det (Pu-239) är den isotop som används Radioaktivitet Joniserande strålning som avges av instabila grundämnen när de sönderfaller i andra grundämnen. Se även Lars Lindskog: Joniserande strålning, Solserien nr 3, 1986, säljs av Folkkampanjen. Upparbetning Industriell metod att bearbeta kärnavfall så att plutoniet skiljs ut.fel! Hittade inga indexord. Ju renare Pu-239, desto "bättre" vapenkvalitet. Uran natururan Uran med en isotopsammansättning som svarar mot den som förekommer i naturen, dvs 99,28% uran-238, 0,71% uran-235 och knappt 0,01% uran-234 (även skrivna U-238 osv). anrikat uran Uran där man höjt halten av uran-235. Kan hålla halter på allt mellan 1 och 90 %. Till våra lättvattenreaktorer krävs uran med ca 3% anrikningsgrad. Över 20% = "höganrikat uran", som används till bomber men också till ex.vis forskningsreaktor i Studsvik utarmat uran Det som blir över när man anrikat högre halt U-238 och lägre halt U-235. Villkorslagen Infördes 1977 för att hindra kraftbolagen att ladda fler kärnreaktorer utan att de kunde visa upp en "helt säker" slutförvaring (6 reaktorer fanns redan) ersattes villkorslagen av kärntekniklagen, som enbart kräver att kraftbolagen ska "bedriva forskning". 15

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Hur länge är kärnavfallet farligt? Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... 10 år 2003-2013 1 I den här broschyren funderar vi på ett mer filosofiskt plan på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Det finns korta frågeställningar

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Visst går det med förnybar energi!

Visst går det med förnybar energi! Visst går det med förnybar energi! Kärnkraft är farlig, fossil energi förstör klimatet. Båda är begränsade. Frågan är inte om vi måste ställa om till förnybar energi men när. Från kärnkraft till förnybar

Läs mer

Kärnkraftens historia

Kärnkraftens historia Kärnkraftens historia Judinnan Lise Meitner flydde från Berlin till Stockholm1938. Innan flykten hade hon arbetat i ett forskarlag tillsammans med Otto Hahn och Fritz Strassman. De studerade reaktionerna

Läs mer

redan finns. Kärnkraften måste avvecklas!

redan finns. Kärnkraften måste avvecklas! Kärnkraften är livsfarlig, dyr och onödig. Vi måste ha en energipolitik baserad på effektivisering, sparande och förnybara energikällor. Fortfarande saknas en säker metod att ta hand om det avfall som

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft

Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft Från urberg till urberg livscykel för kärnkraft Våra kä rnkraft verk producerar ungefär hälften av den el som används i Sverige. Driften orsakar näst intill inga utsläpp av växthusgaser. Alla former av

Läs mer

KÄRNAVFALL DEN OLÖSTA MILJÖFRÅGAN

KÄRNAVFALL DEN OLÖSTA MILJÖFRÅGAN KÄRNAVFALL DEN OLÖSTA MILJÖFRÅGAN Innehåll 4 Ett livsfarligt avfall El från kärnkraft ger upphov till ett av de mest miljöfarliga avfall som hittills skapats. 5 Kärnavfallets tidsperspektiv Att lösa slutförvarsfrågan

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Höstmöte. 11 12 okt. Innehåll Nr 2 2008. Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen. Medsols i Miljömagasinet. Nr 2 2008

Höstmöte. 11 12 okt. Innehåll Nr 2 2008. Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen. Medsols i Miljömagasinet. Nr 2 2008 Nr 2 2008 Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen Folkkampanjen är en partipolitiskt obunden ideell förening, som vill att vi alla ska hushålla med naturens resurser och tänka på naturens kretslopp. Vi vill

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Vart är kärnkraften på väg?

Vart är kärnkraften på väg? Vart är kärnkraften på väg? Forskning och utveckling inom kärnteknikområdet Många människors uppfattning i Sverige är att kärnkraften inte längre utvecklas. På ett sätt stämmer detta. Sveriges riksdag

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 2010 januari 2011 av SKOP SKOP har på uppdrag av intervjuat

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Frågor och svar. om använt kärnbränsle

Frågor och svar. om använt kärnbränsle Frågor och svar om använt kärnbränsle 1 2 Innehåll Inledning... 5 Frågor om: Använt kärnbränsle... 7 Ansvar för slutförvaringen... 13 Hantering av det använda kärnbränslet idag... 19 Planer för slutförvaringen...

Läs mer

at :: KärnKraft :: Klimat :: Kär im n l K K r : : a f t t f : a K : r K n l r m i ä K : : t a 1

at :: KärnKraft :: Klimat :: Kär im n l K K r : : a f t t f : a K : r K n l r m i ä K : : t a 1 nytryck 2012 :: Kärnkraft :: Klimat :: Kärnkraft :: Klimat :: Kärnkraft :: Klimat 1 Förord Sverige är ett land rikt på ytor som ger oss sol, vind och vattenkraft. Vi har enorma arealer skog som varje år

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området av Ingvar Persson, sakkunnig i Kärnavfallsrådet och f.d chefsjurist på Statens kärnkraftinspektion 1 Tidigare händelser som satt särskilda

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle.

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. ÄSPÖ LABORATORIET I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. På nästan 500 meters djup jobbar forskare och

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009.

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009. Kärnenergi och dess betydelse för världen Ämne: so/sv Namn: Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 1 Innehållsförteckning Försättsblad 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi

KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi KÄRN KRAFT En informationsskrift från Svensk Energi Foto: Beppe Arvidsson, Bildhuset 1 Sol, ved och andra brännbara material, strömmande vatten och muskelkraft var de enda energikällor människan hade tillgång

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009 Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009 Nystart för kärnkraftsutbyggnaden i världen Carl-Erik Wikdahl Energikommunikation AB Kärnkraft har jag sysslat med i hela mitt yrkesverksamma

Läs mer

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari.

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari. På www.toptensverige.se och energimyndigheten hittar du bra produkter. * värsta = används många timmar (h) per dag och använder mycket energi (kwh) OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat

Läs mer

Naturgas ersätter kol i Europa

Naturgas ersätter kol i Europa aturgas ersätter kol i Europa G S aturgas har liksom olja och kol bildats av växter och djur och påträffas därför ofta på samma ställen som dem. aturgasreserverna är i dag lika stora som oljereserverna,

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:3

NyhetsblAD nr. 2012:3 NyhetsblAD nr. 2012:3 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET KÄRNAVFALL Börda eller tillgång? Möjligheten att återta och utvinna mer energi ur använt kärnbränsle är något som varit föremål för stort internationellt intresse

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011. Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande

KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011. Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande KLIMATFÖRÄNDRINGAR Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011 Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande Handledare: Anna Josefsson, CFL Centrum för flexibelt lärande och

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

Kärnkraften som ett sociotekniskt system ur ett politiskt perspektiv

Kärnkraften som ett sociotekniskt system ur ett politiskt perspektiv Kärnkraften som ett sociotekniskt system ur ett politiskt perspektiv Ett verk av: Linda Malín Erlendsdottir Jens Algerstam Daniel Jonsson, Anna Ottosson och Erik Wiberg Tack till: Vår handledare Erik Bråvander

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

R-00-36. Vad gör andra länder med sitt använda kärnbränsle. Svensk Kärnbränslehantering AB. Oktober 2000

R-00-36. Vad gör andra länder med sitt använda kärnbränsle. Svensk Kärnbränslehantering AB. Oktober 2000 R-00-36 Vad gör andra länder med sitt använda kärnbränsle Svensk Kärnbränslehantering AB Oktober 2000 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:2

NyhetsblAD nr. 2012:2 NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium

Läs mer

6 olika energikällor

6 olika energikällor Projektarbete PA1201 28/2 2011 6 olika energikällor För och nackdelar Oscar Bengtsson, NV3A Göran Paulson Sammanfattning Det här arbetet har gått ut på att skapa en övergripande bild av 6 olika energikällor

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Torium är framtidens energikälla

Torium är framtidens energikälla Torium är framtidens energikälla (Min artikel, med några få senare kompletteringar, var publicerad i tidskriften Elbranschen Nr. 2, 2007) Kärnkraft är den enda realistiska och hållbara lösningen på problemet

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet

Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet Samlad redovisning av metod, platsval och program inför platsundersökningsskedet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2000 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 Stockholm Tel 08-459 84 00 Fax

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer