KONVERTERING TILL FJÄRRVÄRME. Direktverkande elvärme

Transkript

1 KONVERTERING TILL FJÄRRVÄRME Direktverkande elvärme December 1996 FJÄRRVÄRME

2

3 KONVERTERING TILL FJÄRRVÄRME Direktverkande elvärme

4 1996 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

5 FÖRORD I Sverige finns en avsevärd mängd bostäder uppvärmda med direktverkande elvärme. Det är framförallt småhus men även en del flerbostadshus. En konvertering av dessa bostäder, från uppvärmning och beredning av varmvatten med el, till andra uppvärmningsformer, kan bli aktuell i en nära framtid. Det föreslog den statliga energikommision, som framlade sin slutrapport i december Bebyggelse i värmeglesare områden har hittills oftast varit för dyr att ansluta till konventionell fjärrvärme. Dock har tekniken gått framåt både vad gäller nya material och ett i vissa avseenden nytt systemtänkande. För att studera hur en konvertering till fjärrvärme lämpligen går till samt kostnaden för detta, bildade Svenska Fjärrvärmeföreningen, FVF, under våren 1996 en arbetsgrupp där fem medlemsföretag ingår. Ordförande är Lennart Ottosson, Tekniska Verken Landskrona. Dessutom ingår Jan Häggkvist Övik Energi AB, Staffan Ekwall Örebro Energi AB, Hans Carenmark AB Enköpings Värmeverk, Hans Andersson Södertörns Fjärrvärme AB samt Mikael Gustafsson FVF (sekr.) i gruppen. I denna rapport redovisas resultatet av projektet omfattande en bedömning av potentialen, studier av kostnader och teknik i Danmark, ekonomi, lämplig teknik samt resultatet av en genomförd anbudstävling. Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, och Byggforskningsrådet, BFR, följer och stöder projektet.

6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING INLEDNING POTENTIAL FÖR KONVERTERING TILL FJÄRRVÄRME Sveriges och andra länders elanvändning Statistik för Sveriges tätorter Teknisk potential för konvertering till fjärrvärme DANMARK Allmänt Rapport från studiebesök Sydfalster Varmevaerk Fuglebjerg Fjernvarme EKONOMI Kalkyl för konverteringen Finansiering och äganderätt El och fjärrvärmepriser Kundkalkyl Ledningsrätten att gå över tomtmark Ledningsrätten enligt Lantmäteriverket MILJÖ SYSSELSÄTTNINGSASPEKTER ANBUDSTÄVLINGEN Rambeskrivningen i förfrågan Inkomna anbud per område Vinnarna i anbudstävlingen ÅF-ENERGIKONSULT Systembeskrivning Häljarp, Landskrona BPA WS AB Systembeskrivning Munksundet, Enköping... 36

8 9. TEKNIK Alternativa tekniska lösningar, Häljarp, Landskrona Detta kapitel är i sin helhet författat av ÅF Energikonsult Syd AB Sammanfattning Bakgrund Fjärrvärmekombin i Häljarp Kompletteringar till fjärrvärmekombin Alternativ till Qärrvärmekombin, värderingar Slutsats Alternativa tekniska lösningar, Munksundet, Enköping Detta kapitel är i sin helhet författat av BPA VVS tillsammans med Fjärrvärmebyrån och Wirsbo Sammanfattning Bakgrund Systembeskrivning Yttre distribution Värmesystemet i huset Radiatorsystem Varmvattenberedning Slutsats Flerbostadshus Gamla Bäckagård, Halmstad Österäng, Kristianstad FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE REFERENSER Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Förfrågan i upphandlingstävlingen, gemensamma uppgifter. Förfrågan i upphandlingstävlingen, områdesspecifika data. Sammanställning Energidata, samtliga data för tätorter i Sverige. Potential på kort och lång sikt. Sammanställning över konverteringar.

9 1. SAMMANFATTNING Sverige har under de senaste årtiondena gjort sig mycket beroende av el. I en internationell jämförelse ligger Sverige nästan i topp med avseende på förbrukad elenergi per person. En starkt bidragande orsak till detta är all elvärme som installerats i småhus och andra byggnader. Energimässigt svarar småhusen för den större delen av elvärmen. Ett miljömässigt gott alternativ för att reducera dessa byggnaders elbehov är att konvertera dem till vattenburen värme och ansluta många av dem till fjärrvärme. Danmark är ur konverteringssynpunkt ett föregångsland. De använder totalt sett mycket lite elvärme och för de kvarvarande elvärmehusen finns det ett handlingsprogram. En bidragande orsak till den låga elvärmeandelen är de höga elpriserna. Skillnaden el/fjärrvärmepris för en genomsnittlig småhusägare är i Danmark ca 30 öre/kwh mot ca 10 öre/kwh i Sverige. De har även pressat priserna för en konvertering mer än vad vi hittills lyckats med i Sverige. Delvis beror detta på en enklare och mer anpassad teknik. Fjärrvärme är idag utbyggd i de flesta befolkningstäta kommuner i Sverige. Totala leveransen av fjärrvärme 1995 var ca 40 TWh, vilket svarar mot ca 40 % av det totala uppvärmningsbehovet i Sverige. Småhus med fjärrvärme svarar för en förhållandevis ringa andel. Idag är ca småhus anslutna till fjärrvärme. Finmaskigare fjärrvärmenät som sträcks ut ytterligare ett par km från idag befintlig fjärrvärme kommer att nå ett stort antal framtida fjärrvärmekunder. I denna rapport redovisas en statistikundersökning som beställts från Energidata. Denna omfattar alla tätorter i Sverige. Resultatet av denna är att ca småhus, varav hälften är elvärmda, 1,1 TWh elvärmda lägenheter och 2,8 TWh elvärmda lokaler ligger inom 2,5 km från befintlig fjärrvärme. Av de direktelvärmda småhusen är ca 60 % friliggande, 20 % kedjehus och 20 % radhus. Totalt skulle ca 12 TWh elvärme kunna konverteras till fjärrvärme om de ekonomiska förutsättningarna blir de rätta. Ansluts även övrig bebyggelse inom samma avstånd finns ytterligare ca 24 TWh värmeunderlag där ytterligare elbesparingar görs i alla de kombipannor med el som finns installerade. Detta värmeunderlag tillsammans med det idag befintliga, är en stor tillgång vid en framtida storsatsning på kraftvärme. Dessutom finns det många mindre orter där små lokala fjärrvärmesystem skulle kunna byggas. Elkraft till värmepumpar är ej inkluderat i redovisade siffror, utan endast elvärme. Då många områden har bebyggelse med blandade uppvärmningsformer bör man inte endast ansluta elvärmda hus, utan självklart måste merparten av ett område anslutas. Vad kostar då en konvertering från direktel till fjärrvärme? För att ta reda på detta på ett verklighetsnära sätt har en upphandlingstävling genomförts för fyra småhusområden. Resultatet av denna tävling visar på en total kostnad runt kr inkl. moms, varav ca 60 % av kostnaden ligger i huset och resten för att distribuera fjärrvärmen fram till huset. Denna kostnad är baserad på att merparten av elvärmen ersätts med fjärrvärme. Dock bibehålls troligen ett mindre antal elradiatorer i husen. Energibehovet för dessa kvarvarande radiatorer är dock mycket marginellt (<5 %). För varmvattenberedningen kan i vissa fall fungerande beredare bibehållas men då täcks endast ca 50 % av dess förbrukning med fjärrvärme. För att konvertera varmvattenberedningen till 100 % fjärrvärme måste den gamla beredaren bytas ut mot annan utrustning.

10 Småhusägaren kan ej utan bidrag finansiera hela konverteringen själv. Baserat på i Sverige genomsnittliga el och fjärrvärmepriser och en förväntad högre prisutveckling på el än på fjärrvärme, bedöms den egna insatsen vara maximalt ca kr. Då prisbilden och taxekonstruktionen varierar stort från ort till ort ska detta endast ses som ett snitt över landet. Husägaren höjer samtidigt värdet på huset vid en framtida försäljning. Resterande del av konverteringskostnaden måste finansieras genom ett bidrag på kr. Detta kan utformas på många sätt men hänsyn måste tas till småhusägarens lånebild och avdragsmöjligheter. Ett sätt är att rikta det till värmeleverantören vilket har sin fördel i en reducerad administrationskostnad. Elvärmda småhus med ett befintligt distributionssystem för värmen, oftast vatten men även luft, är självklart billigare att ansluta till fjärrvärme. Kostnaden för ett distributionssystem i huset uppskattas till ca kr inkl moms. Detta reducerar behovet av bidrag för dessa hus till ca kr. Till ovanstående kostnader tillkommer oftast en mindre anslutningsavgift. Framdragning av kulvert till området ingår då i denna anslutningsavgift, vilken kan tas ut på många olika sätt, ibland som en rörlig del och ibland som en fast avgift. I denna rapport är anslutningsavgiften inkluderad som en rörlig del i redovisade fjärrvärmepriser. En ökad prisskillnad kommer på sikt att reducera behovet av bidrag. Storleken av ett eventuellt bidrag, bidrar stort till hastigheten som konverteringarna kommer att genomföras med. Det svenska fastighetstaxeringssystemet påverkar övergången till ett vattenburet värmesystem negativt då det ökar fastighetskatten, även om ökningen är marginell. Småhusägaren måste även övertygas om att en övergång till ett vattenburet system och anslutning till fjärrvärme är snabbt och enkelt. I Danmark tar en sådan konvertering i huset ca 3 dagar och det finns då ingen anledning att tillfälligt flytta från huset. Även det yttre distributionssystemet måste färdigställas utan några större störningar för de boende. Med ett rationellt och genomtänkt förläggningssätt bör detta vara möjligt. För att testa detta i verkligheten i Sverige och samtidigt få ett underlag till informationsmaterial kommer pengar att sökas för konvertering av ett småhusområde i Landskrona och ett i Enköping. Planerad byggstart är våren -97. Konverteringen och anslutningen till fjärrvärme är relativt arbetsintensiv ur sysselsättningssynpunkt. Det totala antalet arbetstimmar en konvertering kräver är ca 100 tim per småhus. Då är ej bränsleframställningen och tillverkning av material medräknat.

11 2. INLEDNING Detta projekt tillkom på initiativ av Svenska Fjärrvärmeföreningen. Bakgrunden till projektet var att FVF ville vara förberedd på frågor som kan uppkomma vid en minskning av Sveriges tillgång på billig el. Exempel på frågeställningar är - vad kostar det att konvertera från direktel till fjärrvärme? - hur görs det tekniskt? - hur stor är den totala potentialen? Vill man minska elanvändningen för uppvärmning kan konvertering av elvärme till fjärrvärme vara en kostnadseffektiv åtgärd. Elproduktionen blir inte lika sårbar under vintern som idag, samtidigt som värmeunderlag för ny kraftvärme skapas. För att bäst utröna var marknaden står idag genomfördes en teknikupphandlingstävling. Tävlingen gick ut på att för fyra stycken separata småhusområden och ett flerbostadshusområde förse husen med fjärrvärme på billigaste sätt med den senaste tekniken. Detta omfattar allt från markförlagda ledningar, tryck och temperaturreglering samt mätsystem till installationer i husen. Stor vikt lades vid att utvärdera förbilligande lösningar och avsteg från normal standard. De system som redovisas i detta projekt för konvertering av direktelvärmda bostäder till fjärrvärme, kan till stor del även användas på flertalet av bostäderna med vattenburna system. I många områden, där det i nuläget inte finns tillgång till fjärrvärme, kommer troligen en utbyggnad av mindre lokala fjärrvärmesystem att ske. Genom FVFs försorg pågår parallellt med detta projekt en mängd andra projekt i syfte att förbättra och förbilliga fjärrvärmetekniken. Några exempel är: - Nya läggningsanvisningar för fjärrvärmekulvert. - Kombinationer av stål och plast i fjärrvärmesystem, litt. studie. - Flexibla kulvertsystem. - Temperaturnivåer i fjärrvärmesystem. - Fjärrvärmecentralen med Råd och anvisningar. - Fj ärrkommunikation. - Effektivisering av fjärrvärmecentraler, FoU-rapport nr 5. - Direkt markförlagda bojar. - Plaströr i fjärrvärmesystem. - Omgivningsförhållandernas betydelse för kulverten. - Ökat värmeunderlag. - Återfyllning med befintliga massor. - Litteraturstudie kombinat plast/stål. - Sammanlagringsfaktorer i grupphus. - Kulvertrörens långtidsegenskaper. Redan 1994 gavs "Alternativ fjärrvärmeteknik" ut. Här redovisades många tekniker för att göra fjärrvärmen ytterligare konkurrenskraftig.

12 POTENTIAL FÖR KONVERTERING TILL FJÄRRVÄRME 3.1 Sveriges och andra länders elanvändning I Sverige har vi varit vana vid god tillgång på billig el vilket lett till att vi satsat mycket på eluppvärmda hus. En stor del av vår elanvändning består av uppvärmning, ca kwh per person och år. Här finns alltså en stor potential för att sänka vår elförbrukning genom att konvertera till fjärrvärme. Vi måste i framtiden tänka mer på att hushålla med våra resurser än vad vi varit vana vid hittills. Vi har också svårt att utöka vår produktion av el av flera skäl. Kärnkraftens vara eller icke vara diskuteras flitigt. Fortsatt utbyggnad av vattenkraften är kontroversiell. Genom att konvertera från direktel till vattenburna system och ansluta dessa och andra elvärmda hus till våra fjärrvärmesystem i Sverige, frigör vi inte bara en massa elenergi utan vi ökar dessutom förutsättningarna för att kunna satsa på kraftvärmeverk, vilket ger oss möjlighet till alternativ elproduktion. Med bibehållen elproduktionsmix ökar det våra möjligheter att exportera el till länder med högre elpris än vårt. kwh per invoch år $ m Sverige Norge Finland Danmark Tyskland Frankrike USA Figur 1. Sveriges totala elanvändning per person jämfört med omvärlden. 10

13 Raffinaderier 2 TWh Fjärr.vämnep. 2,5 TWh Fjärrv.elpannor 3 TWh Transporter 2,5 TWh Förluster 7 TWh Elvärme Bost&Service 29 TWh Hushållsel Bost&Service Driftel Industri 52 TWh Driftel Bost&Service Övrigt 8 TWh Bost&Service Belysn&ventilation 18 TWh Figur 2. Elanvändningen i Sverige 1995 uppdelat på olika sektorer. I Bostäder och Service ingår även gatubelysning, bygg och anläggning, VA-verk samt skogs och jordbruk. Total förbrukning inkl. distributionsförluster var 141 TWh. Industri, direktelvärme Industri, elpannor 1,5 TWh Fjärrvärme, elpann Övriga bostäder & lokaler Småhus 20 TWh Figur 3. Elvärmeförbrukningen i Sverige, totalt 34,5 TWh Här ingår ej värmepumpar då de förbrukar elkraft, ej elvärme. 11

14 3.2 Statistik för Sveriges tätorter En databassökning har utförts med hjälp av Energidata i Göteborg. De hämtar sin information ur mestadels SCBs register. De senaste kompletta data som fanns vid tidpunkten för beställning gäller år Dock har bebyggelsen ändrats mycket marginellt sedan dess, så här redovisade data bör vara representativa för dagsläget. Sökningen har omfattat samtliga tätorter i Sverige. Med tätort menas ett område med sammanhållen bebyggelse med minst 200 invånare och högst 200 meters avstånd mellan husen. Totala redovisningen av samtliga data, se bilagorna. Oljevärme, 19,0 TWh Kombipannor, Fjärrvärm e, 28,9 TWh f Fastbränsle, 7,5 TWh 9,3 TWh Värmepump, Elvärme, annan 3,1 TWh 4,7 TWh Figur 4. Totalt värmebehov 1992 inom tätorter (<20 km från befintlig fjärrvärme), fördelat på olika uppvärmningsformer. Totala värme- och varmvattenbehovet är här 75 TWh. Totalt i Sverige åtgår 103 TWh till värme och varmvatten (1995). 12

15 Oljevärme, 11,1 TWh Fjärrvärme, 2,4 TWh Elvärme, Fastbränsle, 1,0 TWh Värmepump, 1,1 TWh Diverse, 0,9 TWh annan, 3,4TWh Elvärme, direkt, 6,3 TWh Figur 5. Totalt värmebehov 1992 för småhus inom tätorter (<20 km från befintlig fjärrvärme), fördelat på olika uppvärmningsformer. Totalt ca 26 TWh. Antal hus i H Direkt el m Övrig Elvärme Q Övrig uppvärmning ^ Fjärrvärme <1km 1-2,5 2,5-20 Avstånd till fjärrvärme Figur 6. Antal småhus 1992 i Sveriges tätorter, utgående från avståndet till fjärrvärme. Vårt urval är tätort och avstånd till fjärrvärme. Detta kan innebära att många tätorter som idag saknar fjärrvärme, ligger mycket nära angränsande till befintliga fjärrvärmeorter.

16 13

17 Antal hus i < Värmetäthet (MWh/1000 m2) 11 Direkt el Övrig Elvärme Fjärrvärme 11 Övrig uppvärmning Figur 7. Antal småhus 1992 i tätorter fördelat på uppvärmningssätt och värmetätheter. Värmetätheten, i hela denna rapport, beräknas på värme- och varmvattenbehovet för all uppvärmd byggnadsyta delat med områdets markyta. Markytan beräknas enligt gängse metoder. Observera att i många tidigare utförda undersökningar har ej byggnader med direktverkande el inräknats i värmetätheten. Detta anser vi vara fel och vilseledande. Elvärme, Elvärme, Fjärrvärme Oljevärme Fastbränsle Värmepump Diverse Figur 8. Specifikt värme- och varmvattenbehov i småhus i tätorter fördelat på olika uppvärmningsformer. 14

18 3.3 Teknisk potential för konvertering till fjärrvärme Med den genomförda databassökningen som underlag har en teknisk potential för konvertering till fjärrvärme sammanställts. Här ingår det underlag som är tekniskt möjligt att ansluta till fjärrvärme, i befintliga fjärrvärmeorter och i dess närhet. Endast tätorter är medtagna. Områden med en värmetäthet under 10 GWh/km 2 är borttagna utom för avstånd mindre än 1 km från befintligt fjärrvärmenät. Dessutom finns en relativt stor potential för områden där fjärrvärme inte är etablerad idag, typ mindre tätorter. Användningen av energi för uppvärmning år 1993 fördelat på bränsleslag (exkl. förluster i produktionsanläggningar och ledningsnät) Småhus Flerbostadshus Lokaler El för uppvärmning 2,6 6,2 varav konverterbart till fjärrvärme 1 hl 2,8 Olja, egna pannor (inkl kombipannor) 5,7 7,1 varav konverterbart till fjärrvärme 9,5 4,3 4,7 Biobränsle ,5 0,5 varav konverterbart till fjärrvärme OJ 0,1 Naturgas, gasol 0,2 0,5 0,3 varav konverterbart till fjärrvärme 0,1 2,6 2,1 1,5 varav konverterbart till fjärrvärme 0,6 2,0 4,f Fjärrvärme 2,7 Summa varav konverterbart till fjärrvärme 7,4 1 Här inkluderas ej el som används i kombipannor eller elkraft till värmepumpar. 2 Inklusive industrins lokaler. 3 För lokaler under "Annat" är vår siffra större än den som Energikommissionen angivit. Detta kan bero på klassificeringen av uppvärmningssystemen samt att alla data för de offentliga lokalerna är relativt osäkra. Detta beror på att de inte finns några officiella siffror på uppvärmd yta för dessa då de är icke skattepliktiga och därmed inte något underlag för taxering lämnas in. Detta borde ändras! 4 Kombipannorna ingår under rubriken olja. Användningen av energi är taget ur Energikommissionens rapport. Potentialen för konvertering är en bedömning gjord av projektgruppen. Av ovanstående potential för konvertering till fjärrvärme, 38 TWh som är baserad på 1992-års siffror, har ca 2 TWh redan konverterats ( t o m 1995). Merparten av detta är troligen från oljepannor i flerbostadshus och lokaler. Det återstår då ca 36 TWh som kan anslutas till fjärrvärme om förutsättningarna är de rätta. Dessutom finns det många mindre tätorter där lokala fjärrvärmenät kan vara ett bra alternativ. Den här redovisade potentialen har genom en enkät till samtliga FVFs medlemmar visat sig vara relativt korrekt. Den största skillnaden 15

19 i siffrorna var fjärrvärmens ökning på bekostnad av oljepannor i flerbostadshus och lokaler, från 1992 till idag. I många fall ligger elvärmd bebyggelse insprängd bland andra uppvärmningsformer, självklart måste då större delen av dessa områden i sin helhet anslutas till fjärrvärme. 16

20 4. DANMARK 4.1 Allmänt I Danmark finns ca st fastigheter som uppvärms med el som primär värmekälla st är belägna i fjärrvärme eller naturgasområden. De resterande st ligger i områden utan kollektivt försörjningssystem. Elvärmen i Danmark står för ca 4-5 % av det samlade uppvärmningsbehovet. Samtidigt utgör eluppvärmningen i Danmark ca 6 % av den samlade elförbrukningen. Elvärmeförbrukningen är ca 2,5 TWh med en miljöpåverkan av ca 1,62 milj ton CO 2 /år på grund av den stora andelen fossila bränslen. Möjliga bidrag till fjärrvärmeinstallation i Danmark Pensionärer har en möjlighet till bidrag för energibesparing och därmed bland annat installation av fjärrvärme. Energistyrelsen i Danmark ger bidrag till del av fjärrvärmeinstallationen. Bidragets storlek är på max 50 % av den samlade installationskostnaden av material och arbete upp till danska kronor. Det är den enskilda kommunen som beviljar och utbetalar bidraget. Kommunen far efter utbetalning tillbaka pengarna från Energistyrelsen. Villkor för bidraget: Man skall vara pensionär och mottagare av kommunalt värmetillägg från kommunen. Vidare skall fastigheten vara byggd före Bidraget kan också lämnas till hyresfastigheter eller till villor som uthyres helt eller delvis till pensionärer om dessa pensionärer har värmetillägg. Kostnader för konvertering till vattenburet system Att konvertera en eluppvärmd villa till vattenburen värme kostar i dag ca till kr/radiator plus en fjärrvärmecentral, ca danska kr vid direktinkoppling eller danska kr med värmeväxlare. Totalt ca danska kronor/småhus exkl. moms. Till denna kostnad kommer en anslutningsavgift samt kostnaden för fjärrvärmeanslutningen, där servisledningen kostar ca till danska kronor. Anslutningsavgiften varierar stort från verk till verk men är vanligast i intervallet Dkr. Energipriser i Danmark Följande priser utgör snittpris i Danmark: Fjärrvärme till småhus ca (fasta delen) = 72 Döre/kWh Elvärme ca 103 Döre/kWh I ovanstående priser ingår skatt och moms. När det gäller elpriset är det beräknat på en villa som förbrukar kwh och fast avgift ingår med 418 kr (Anm: det är samma pris för el till uppvärmning som till vanlig hushållsel). Den fasta delen i fjärrvärmepriset är en mätar-och en kapacitetsavgift, totalt ca Dkr. 17

21 Lagförslag I den Danska regeringens energihandlingsplan 1996 står, att elvärmekonvertering i de områden som har kollektiva uppvärmningsformer förväntas ge en betydande elbesparing och en positiv miljöpåverkan. Det är anslaget 50 milj danska kr för Från och med 1998 finansieras denna elvärmekonvertering av hushåll och offentliga fastigheter med en extra energiskatt på 0,6 öre/kwh. Bidraget kommer att utgöra ca 100 milj danska kr/år. Pengarna kommer att kunna användas till olika typer av elbesparingsprojekt där elvärmekonvertering kommer att ta i anspråk ca 60 % (gäller även for-97). I det danska lagförslaget är inriktningen att ca småhus skall konverteras på ca 10 år. Lagförslaget är framlagt för det danska stortinget och beslut väntas innan jul. 4.2 Rapport från studiebesök Sydfalster Varmevaerk Sydfalster Värmeverk är ett litet värmeverk beläget på ön Falster ca 20 mil söder om Köpenhamn. Det är ägt av de ca 600 värmekunderna och har 2 st anställda. Dess styrelse beslutar om utbyggnad, priser m m. Verket är ej skattepliktigt men väl momsredovisnings-skyldigt. Bränslet är nästan uteslutande halm som eldas i hela balar. Distributionsnätet består av ca 20 km dubbelkulvert. Ett stort småhusområde (villor) i tätorten var tidigare till större delen direktelvärmt. Området håller nu på att konverteras till fjärrvärme. Hittills har ca 75 % sagt ja till konverteringen. Värmebehovet varierar i området mellan 12 och 16 MWh per år inkl varmvatten. Staten har inte givit några bidrag till konverteringen, varken till värmeproducenten eller värmekunden. Ekonomin Tidigare var anslutningsavgiften för fjärrvärme DKR. Nu erbjöds de som vill konvertera fri anslutning. Självkostnaden för framdragning av fjärrvärme var enligt verket ca DKR. Kostnaden för hela konverteringen i huset till ett vattenburet system far husägaren själv stå för. Kostnaden här var en engångsavgift på 3100 DKR exkl. moms per radiator alternativt 250 DKR per radiator och år i 20 år (följer huset). Upphandlingen av en WS-firma görs av energiverket men priset till värmekunderna är självkostnad. Behovet av antal och storlek av radiatorerna i varje hus ansvarar VVS-entreprenören för, normalt 7-13 st. Dessa kostnader inkluderar då alla installationer i huset inklusive fjärrvärmecentralen. FV-centralen ägs av fastighetsägaren efter ett år. Kostnaden för en komplett central var enligt energiverket ca DKR och alla var individuellt dimensionerade. Priset på el låg på 1,06 DKR/kWh (maj-96) men skulle höjas till 1,26. Den fasta delen var endast 500 DKR/år. Även oljeeldning ansågs dyrare än fjärrvärme på orten. Fjärrvärmekostnaden är ca DKR per år för ett snitthus. Det innebär ett snittpris på ca 65 danska ören per kwh inklusive de fasta avgifterna och moms. På detta tillkommer kostnaden för de som installerat ett vattenburet system enligt ovan, ca DKR. Besparingen per år efter konverteringen beräknades totalt vara ca DKR -95 och efter tre år knappt för ett snitthus. 18

22 Tekniken Hela systemet är direktkopplat från produktionsanläggningen till respektive radiator i husen. Max framledningstemperatur är 80 C. Ingen kulvert är fuktlarmad men huvudkulverten termofotograferas varje år. Denna är dimensionerad för att kunna ansluta alla hus i framtiden. PEX används i kulvertar upp till 63 mm. Större kulvertar är i stål. I husen användes PEX i sockellist av plast. Täckta plaströr är visserligen dyrare än synliga metallrör men dansken vill ändå ha dessa. Förläggning av servisledningar gjordes i de flesta fall via tryckning och ej grävning. Motivet för detta var helt enkelt att det var billigare. Kulvertentreprenören lämnade ett fast pris per ansluten fastighet till värmeverket, oberoende av förutsättningarna. Centralen är direktkopplad för värmen och försedd med plattväxlare för varmvattnet. Minsta dimension på servisn var 28 mm på grund av direktväxling av varmvattnet (ej förrådsberedare). Alla nya energimätare är fjärravlästa och batteridrivna och ägs av värmeleverantören. Dessa ringer även upp kontrollrummet vid larm. Inköpskostnaden är ca 2400 DKR. De äldre mätarna kan alltid avläsas via kontakt på utsida husfasad. Detta görs då 2 ggr per år. En konvertering från direktel till fjärrvärme tar i snitt 2,5 dagar för två personer. Detta inkluderar då allt arbete från två rörändar som sticker upp genom golvet till ett helt färdigt system i huset. Samtliga som konverterat till ett vattenburet system upplever en väsentligt högre komfort med detta system och är överhuvud taget mycket nöjda Fuglebjerg Fjernvarme Fuglebjerg Fjärrvärmeverk ligger på södra Sjaelland. Även det är andelsägt (A.m.b.A.). Antalet anslutningar är ca 750 st. Två personer arbetar heltid på verket. Maxeffekt är 4,5 MW med halm och 7 MW med olja. Halmen lagras inomhus och eldas i hela balar. Anläggningen är försedd med en ackumulator på 450 m 3. Under en stor del av året stängs pannan av under natten och startas först på morgonen. Nattetid räcker då ackumulatorn till all förbrukning. Ett villaområde med 161 hus har nyligen erbjudits fjärrvärmeanslutning. Av dessa har 100 st med direktel och 30 st med oljepanna accepterat fjärrvärme. Tillsammans med ett annat område, totalt 200 fastigheter, utfördes anslutningen för en kostnad av ca 9 miljoner DKR (inkl moms). Då ingick allt från en anslutningspunkt i anläggningen, ca 500 m huvudkulvert, till och med fjärrvärmecentralerna i respektive fastighet. De fick ej några bidrag från myndigheterna till konverteringen eller utbyggnad av kulvertsystemet. Dock fick de visst statligt bidrag till att öka produktionsanläggningens kapacitet. 19

23 Ekonomin Fastigheter med oljepanna ansluts gratis. Detta gäller även de som redan har vattenburet system med någon annan typ av panna. De som har direktel far själv bekosta konverteringen till ett vattenburet system. "Upphandlingen" av en VVS-entreprenör görs av värmeleverantören till ett enhetspris, men värmekunden står som beställare. Även här är antalet radiatorer avgörande för priset. 7 rad inklusive hela systemet i huset kostade här DKR inkl moms, 9 rad och tillkommande 3.15O/st. Tidigare fick värmekunden ett statligt bidrag på ca DKR till konverteringen, men detta finns ej längre. För ett typhus är fjärrvärmekostnaden DKR per år och för ett elvärmt Investeringen har en beräknad pay-off tid på ca 6-7 år. Låneräntan för en privatperson är ca 8,5 % och för värmeverket ca 2,5 %. Elen kostar i detta område inkl moms 1.07 DKR/kWh, exkl. fasta avgifter. Vid en förbrukning på mer än kwh per år fas en rabatt på 4 öre. Tekniken Hela systemet är direktkopplat från produktionsanläggningen till respektive radiator i husen. Max framledningstemperatur är även här 80 C. Kulvertar större än DN50 är i stål. PEX används i kulvertar upp till och med DN 50. De har använt PEX-rör utan större problem i drygt 12 år. I husen användes kopparrör i sockellist av plast. De flesta servisledningarna (plast) var tryckta in till eller under husen. Till varmvattenberedningen i alla nyinstallationer användes direktvärmeväxlare. Miljön En konvertering från direktel till fjärrvärme tar i snitt 2,5 dagar för två personer. Detta inkluderar då allt arbete från två rörändar som sticker upp genom golvet till ett helt färdigt system i huset. 20

24 5. EKONOMI 5.1 Kalkyl för konverteringen Inkomna anbud i en anbudstävling har legat till grund för redovisade kostnader i denna rapport. Samtidigt har arbetsgruppen gjort egna bedömningar på förbilligande lösningar och val av bästa teknik för varje del av systemet. Kostnaderna ska inte uppfattas som ett snitt av inkomna anbud utan som kostnad för den mest kostnadseffektiva, tekniskt riktiga lösningen. Vald teknik kan självfallet tillämpas på de flesta småhusområden i Sverige. Beräkningarna är gjorda på antagandet att ett område består av några tiotal hus eller fler. Stora småhusområden delas, tekniskt sett, lämpligen upp i ett antal delområden. Angivna kostnader är baserade på 1996 års prisnivå, utan reduktion för massproduktion samt exklusive moms. Fjärrvärmematning till ett genomsnittligt småhusområde Enligt utförd databasundersökning ligger ca 75 % av alla småhus i tätort inom max 1 km från idag befintligt fjärrvärmenät. Detta innebär i snitt för dessa grupper av småhus ett avstånd på ca 500 m, om fördelningen är linjär. Det är många faktorer som avgör kostnaden för att anlägga en sådan kulvert bland annat - hur lång det verkliga avståndet är - om det redan finns fjärrvärme i samma område - om det är en eller flera grupper av småhus som ska försörjas - om närmaste befintliga fjärrvärmematning kapacitetsmässigt räcker till - hur vägen fram till småhusområdet geografiskt ser ut och dess markbeskaffenhet m m Vid beräkningar av kulvertkostnaden för kulvert bestående av dimensioner från DN 150 till 40, ut till ett antal småhusområden blir kostnaden ca 10 kkr/värmekund för en "andel" i en 500 m lång matningsledning till området. Uppskattningen är grov men storleksordningen bör vara riktig och den ska ses som ett typfall. Denna kostnad tas dock oftast ut som en fast avgift vid anslutnigen till fjärrvärme. I denna rapport ingår denna avgift som ett påslag i fjärrvärmetaxans rörliga avgift. Områden som ligger längre bort än 1 km kan försörjas med fjärrvärme efter det att de närmaste områdena är anslutna. Om vanlig hänsyn tas till framtida utbyggnad av näten har då avståndet till befintligt nät förkortats avsevärt. Områden som idag ligger mer än 2,5 km från ett fjärrvärmenät men mindre än 20 km kommer troligtvis inte anslutas till tätortens huvudnät utan mindre lokala nät byggs i första hand. Dock kan anslutning vara ett alternativ om det finns kraftvärme på orten och värmeunderlaget behöver ökas. Gränsen 20 km är^ vald med tanke på att en lokal produktionsanläggning inom den radien kan fjärrstyras från huvudproduktionsanläggningen och vid larm blir inställelsetiden till denna lokala anläggning max 30 min. Områdescentral inkl bygg samt distribution tom servisventiler i hus På basis av inkomna anbud uppskattas samtliga kostnader för detta till ca 25 kkr/hus. 21