Naturvärden i Bäckaslöv 2004

Transkript

1 Naturvärden i Bäckaslöv 2004 Inventering av naturvärden på grund av föreslagen exploatering. Av Tobias Ivarsson Svanås Hagtorpet Moheda saperda@tiscali.se

2 Innehållsförteckning Sid. Metodik 3 Beskrivning, delområden 4 Intressanta arter 25 Exploateringsmöjligheter 31 Konsekvenser på naturmiljön 32 Hänsyn vid exploatering 34 Kompensationsåtgärder 34 Referenser 36 Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Trädfällors placering Rödlistade vedlevande insekter Antal skyddsvärda insekter Andel skyddsvärda insekter Påträffade gaddsteklar Kartbilagor Omslagsfotot visar Myskbock Aromia moschata på strätta. Myskbocken har larver som lever på solexponerade gamla sälgar. Arten har minskat mycket på senare tid och räknas som missgynnad enligt rödlistan. I hagmarkerna i Bäckaslöv finns flera gamla sälgar med angrepp av arten. Bäckaslöv den 20 juli Foto: Tobias Ivarsson. 2

3 Metodik Inventeringen har utförts under vår och sommar Som grund har flygbilder legat och avgränsningen av olika delområden har gjorts utifrån dessa. Totalt indelades området i 30 delområden, varav 26 ligger norr om Bokhultets naturreservat och fyra ligger i reservatet. Inventeringens syfte har varit att bedöma olika områdens naturvärden, ge en dokumentation av förekommande intressanta arter, samt undersöka konsekvenser av en exploatering och ge förslag på kompensationsåtgärder. För att på ett lätt sätt redovisa naturvärden har siffervärden mellan 1 och 10 tagits fram med följande riktlinjer: N=1 - ringa naturvärden N=3 - måttliga naturvärden N=5 - ganska höga naturvärden N=7 - höga naturvärden N=9 - mycket höga naturvärden N=10 - mycket höga naturvärden (klart reservatsklass i sig) Vid bedömandet av naturvärdet och för beskrivningen av olika områden har följande särskilt beaktats: - biotop - trädskiktets artsammansättning och åldersfördelning. - fältskiktets täckning och dominerande arter samt speciella intressanta arter. - mosskiktets täckning och förekomst av mera krävande arter som olika signalarter. - intressanta noterade arter bland övriga organismgrupper såsom insekter, lavar och fåglar. - viktiga nyckelmiljöer som död ved, vedsvampar, blomrika marker och stora träd. - områdets läge i förhållande till andra biotoper i närheten. - områdets potential att utvecklas till ett område med riktigt höga naturvärden inom en snar framtid. - områdets naturlighet (påverkan från människan). Totalt har nio besök gjorts i området från vår till sensommar. För att få bättre kunskap om vedlevande insekter, sattes 11 fällor ut på lämpliga substrat i området. Fällorna bestod av aluminiumbakformar med en blandning av propylenglykol, vatten och diskmedel. Fällorna satt ute från början av maj till början av juli. För alla fälldata se tabell 1. För fällornas placering se karta 3. Skalbaggarna bestämdes av Stig Lundberg i Luleå. Bestämningshjälp har även fåtts av Sven Hellqvist Umeå (gaddsteklar) och Carl-Cedric Coulianos (galler). För att få bättre kunskap om de skyddsvärda insekterna på de öppna områdena gjordes två besök under solig väderlek för att se förekomsten i de olika delområdena. För resultaten av denna undersökning se tabell 3. Fotografier togs på intressanta arter och representativa miljöer, för mer fotografier från området se Andersson

4 Beskrivningar Ängs- och hagmarker (både inom och utom reservatet) De öppna områdena är mycket intressanta och artrika, speciellt om faunan beaktas. Storleken på de öppna områdena uppgår till närmare 40 hektar, av dessa ligger 24 hektar i reservatet och 16 hektar utanför reservatet. Kärlväxter Floran är ganska trivial, även om det finns mindre områden med finare flora. I dessa områden har bl.a. följande arter noterats: brudbröd, jungfrulin, rödfibbla, äkta johannesört, ängshaverot, skogsklöver, darrgräs, ängsvädd, ängsskallra, tjärblomster, prästkrage, mandelblomma, sammetsdaggkåpa, brudborste, backvicker, backnejlika, harklöver, sparvvicker och gullklöver noterats. Trädskiktet är glest och består främst av ek, rönn, äpple, sälg och björk. En hel del gamla träd liksom död ved finns. Buskskiktet har varierande täthet och består av arter som hagtorn och rosenbuskar. Blomrikedomen i området är stort med dels mycket blommande buskar och träd, samt riklig blomning av exempelvis åkervädd och stor blåklocka. Foto 1. Floran i ängs- och hagmarkerna är mest trivial. Små bestånd finns dock av flera intressanta och hävdgynnade arter. Här ses backnejlika från delområde 15. Bäckaslöv den 5 juli Foto: Tobias Ivarsson. Fåglar Fågellivet är rikt. Främst är området viktigt för rastande flyttfåglar som trastar, ärlor, piplärkor, duvor m.m.. Det öppna området är också mycket viktigt som födosöksområde för många av fåglarna som häckar i de omgivande skogarna och för rovfåglar som lärkfalk, tornfalk och glada. Dessutom finns flera häckande arter som minskat kraftigt i Sverige under senare tid som törnskata, stenskvätta, hämpling, stare, törnsångare och gröngöling. Andra intressanta arter som noterats ganska ofta är skogsduva, hornuggla och mindre hackspett. 4

5 Däggdjur Däggdjurslivet är rikt men dåligt undersökt. Det finns dock en uppgift på hasselmus från Troligt är att arten finns kvar, då musätna äpplen hittades två meter upp i ett äppelträd i september Fladdermusfaunan är också troligen rik då kolonier kan höras från ihåliga träd. Dvärg- och stor fladdermus har setts under dagtid. Ytterligare undersökningar borde göras. Miljön är inte helt otänkbar för den starkt hotade barbastellen vilken noterats i Osaby. Grod- och kräldjur Av grod- och kräldjuren finns åtminstone padda, vanlig groda, snok och huggorm. Speciellt fynden av snok är intressanta, då arten minskat under senare tid och räknas som sårbar (VU). Insekter Det är dock troligen insektslivet som gör området mest intressant med hittills inte mindre än 10 rödlistade arter. Om brynskogarna medräknas tillkommer ytterligare tre arter. Två av dessa arter har inte tidigare påträffats i Kronobergs län och har en sydöstlig utbredning i landet. Detta visar att lokal- och mikroklimatet i området är mycket gynnsamt. Det är främst dagaktiva fjärilar, gaddsteklar, trollsländor, hopprätvingar och vedskalbaggar som inventerats. Andra artgrupper som exempelvis nattfjärilar och flugor innehåller troligtvis också sällsynta och skyddsvärda arter. Dessutom har endast ett fåtal besök gjorts vilket gör att det säkert finns mycket att upptäcka även bland de artgrupper som inventerats. Av dagaktiva fjärilar har 23 arter noterats, varav två är rödlistade; allmän metallvingesvärmare Adscita statices och liten bastardsvärmare Lycaena viciae. Speciellt den lilla bastardsvärmaren finns i en mycket stor population och minst 100 exemplar räknades in den 20 juli. Andra mindre vanliga dagflygande fjärilar är violettkantad guldvinge, purpurmätare, eksnabbvinge, allmän pärlemorfjäril, sorgmantel och kamgräsfjäril. Speciellt den violettkantade guldvingen är intressant och området hyser en stor population. Arten är troligtvis inte känd från många lokaler i länet. Artrikedomen kan jämföras med Osaby där en inventering 2003 gav 27 påträffade arter under fem besök (Ivarsson 2003). Det är till och med troligt att artrikedomen i Bäckaslöv är större då ingen direkt riktad inventering är gjord. Foto 2. Allmän metallvingesvärmare Adscita statices är en av de två rödlistade dagaktiva fjärilar som påträffats i Bäckaslöv. Bäckaslöv den 20 juli Foto: Tobias Ivarsson. 5

6 Bland gaddsteklarna har främst bin och rovsteklar inventerats. Tre rödlistade arter har hittats väddsandbiet Andrena hattorfiana, väddgökbiet Nomada armata och rovstekeln Lestica subterranea. De två bina är knutna till blommande åkervädd. Väddgökbiet är den ovanligaste av de arter som hittats i Bäckaslöv och arten räknas som starkt hotad (EN) i Sverige. Den lever som matparasit på väddsandbiet. Den rödlistade rovstekeln finns på torra sandiga områden och lever på småfjärilar. För alla påträffade gaddstekelarter se bilaga 1. Vedinsektsfaunan är rik med fyra påträffade rödlistade arter brun vedborre Xyleborinus saxesenii, mjukbaggen Prionocyphon serricornis, glansbaggen Cryptarcha undata och myskbock Aromia moschata. De första arterna lever främst på solexponerade ekar och den sista på solexponerade gamla sälgar. Bland övriga insektsgrupper verkar hopprätvingarna hysa många arter. Det märkligaste fyndet är dock vinterflicksländan Sympecma fusca, vilken påträffades på skjutbanan i delområde 11. Arten är ej tidigare påträffad i Kronobergs län och är rödlistad som hänsynskrävande (NT). Den rika insektsfaunan med de stora populationerna av liten bastardsvärmare, allmän metallvingesvärmare, violettkantad guldvinge, rovstekeln Lestica subterranea och väddsandbi, förekomst av det starkt hotade väddgökbiet, och de rödlistade vedskalbaggarna knutna till solexponerade gamla eller döda träd, gör området intressant i åtminstone ett regionalt perspektiv. Även i ett nationellt perspektiv kan området anses intressant då bl.a. två rödlistade arter (vinterflickslända och brun vedborre) endast är påträffade i mer kustnära områden i landet tidigare. Skogar (utanför reservatet) Skogarna i de undersökta områdena är ganska likartade med tall, ek och björk som dominerande trädslag. Oftast består skogarna av glest stående överståndare och ett ganska tätt buskskikt av unga träd av främst rönn och björk. Många tallar har en omkrets på 200 cm. Mängden död ved är i flera områden ringa förutom i brynmiljöer, strandskogar och sumpskogar. I den nordöstra delen av området är granen det dominerande trädslaget. Fältvegetationen är mestadels trivial med bl.a. blåbär och harsyra. Andra partier är kvävepåverkade med nässlor och kirskål. I sumpskogsmiljöerna finns mycket ormbunkar och intressanta arter som missne, rankstarr och korallrot. Här finns även flera mossor som räknas som signalarter bl.a. vågig sidenmossa, stor thujamossa, långflikmossa och källpraktmossa. Den värdefulla moss- och lavfloran som finns på träd i Bokhultets naturreservat (Nicklasson 1987) saknas så gott som helt i det inventerade området. Några signalarter som fällmossa, sotlav och rostfläck har noterats på jätteekar i brynmiljöerna. Även svampfloran är fattigare i skogarna i de inventerade områdena jämfört med Bokhultets naturreservat (Nyström & Petterssson 1987). Exempelvis saknas de svampar som går på bokved. Några intressanta arter som svavelticka, rostöra och lackticka på ek, samt timmerticka och citronticka på tall har dock påträffats. Men säkert finns mycket kvar att upptäcka. De öppna skogarna ger möjlighet för ett rikt djurliv. Bl.a. finns ekorre, grönsångare, rödvingetrast, spillkråka, stenknäck, tofsmes, entita, trädkrypare, härmsångare och mindre hackspett. Området kan därför jämföras med skogarna i Bokhultet (se Bondesson et. al. 1987), även om sådana sällsyntheter som mindre flugsnappare och sommargylling inte observerats. Tätheten av fåglar är oftast hög speciellt i bryn och strandskogarna. Insektsfaunan i skogarna är rik och sju rödlistade vedlevande insektsarter har hittats under inventeringen, varav de flesta har hittats i bryn och strandskogarna. Av de rödlistade arterna är fem skalbaggar, en blomfluga och en rovstekel. Skalbaggarna är myskbock Aromia moschata, Sepedophilus bipunctatus (kortvinge), Euplectus brunneus (kortvinge), bandad albrunbagge Abdera flexuosa och Cryptarcha undata (glansbagge). De övriga rödlistade arterna är stor pälsblomfluga Criorhinia ranunculi och Crossocerus assimilis (rovstekel). 6

7 En sammanställning över samtliga rödlistade vedinsekter som hittats i Bokhultet och Bäckaslöv har gjorts (se tabell 2). Totalt har 22 rödlistade vedlevande insekter noterats vid de olika inventeringarna. Då endast fyra arter har hittats vid mer än en inventering finns säkerligen mycket mer att upptäcka. Det är också troligt att många av de påträffade rödlistade arterna som bara hittats inom reservatet även finns utanför reservatet och vice versa. De viktigaste trädslagen för de rödlistade insekterna är ek, bok och björk. Delområde 1 En tallskog med gamla krokiga tallar med en omkrets på maximalt 220 cm. Även björk är vanlig. Andra noterade trädslag är rönn, ek, apel, pil, sälg och klibbal. Buskskiktet är ganska tätt med unga träd, hassel, druvfläder och hallon. Fältskiktet är mest högväxt med kvävegynnade arter som örnbräken och mjölkört som dominerande arter. Mer lågväxta partier finns även med bl.a. mycket harsyra. Stort inslag av trädgårdsflyktingar som kanadensiskt gullris, vallört, parkslide, jättebalsamin, humle och kungsmynta. Fågellivet är rikt och arter som noterades var bl.a. svarthätta, grönfink, härmsångare, nötväcka och trädpiplärka. I trädfälla 1 som var placerad på en död tall fångades 16 arter skalbaggar, bl.a. den rödlistade glansbaggen Cryptarcha undata. Av viktiga nyckelmiljöer finns ett 30-tal gamla tallar (några med begynnande håligheter) och enstaka döda träd av ek, björk, al och tall. En liten bäck och våtmark finns i nordöst. Naturvärde 7 Rödlistade arter: glansbaggen Cryptarcha undata Foto 3. Vy över delområde 1 från den asfalterade vägen. Bäckaslöv den 5 juli Foto: Tobias Ivarsson. 7

8 Foto 4. Trädfälla 1 var placerad på ett torrtäd av tall. Här fångades ett ex. av den rödlistade glansbaggen Cryptarcha undata. Bäckaslöv den 5 juli Foto: Tobias Ivarsson. Delområde 2 En ohävdad gräsmark med ett rikligt aspuppslag i söder. Även hallonbuskage finns och dominerande arter i fältvegetationen är kväve- och ohävdsarter som örnbräken, mjölkört, kirskål och åkertistel. Något parti har finare flora med bl.a. gökärt, teveronika och gulmåra. En nyss flygg hämplingunge hittades i den nordvästra delen av området. Ingen död ved finns. Naturvärde 2 Rödlistade arter: Delområde 3 Slåtteräng med ett litet bryn i norr. Brynet består av tall, ek, druvfläder, rönn, hagtorn och björk. Två av tallarna är grova. Fältskiktet i brynet består främst av mjölkört, hundäxing och tuvtåtel. Själva slåtterängen är helt öppen och dominerande arter i fältskiktet är svartkämpar, gulmåra, ängssyra, luddhavre, fyrkantig johannesört, smörblomma och åkervädd. Intressanta kärlväxter är äkta johannesört, brudbröd, skogsklöver, smällglim, ängshaverrot och hybriden mellan stormåra och gulmåra. I mitten finns ett sandområde efter arkeologiska utgrävningar. Här är vegetationen annorlunda med arter som nagelört, femfingerört, bergsyra, vårförgätmigej, spenslig ullört och gråfibbla. I sandpartiet finns flera olika galler på gulmåra med bl.a. en gall av en gallmygga (Contarinia art) vilken är ny för Småland. Dvärgformer av gulmåra finns. Insektslivet i området är mycket rikt med stora populationer av violettkantad guldvinge (max 15 ex.), allmän metallvingesvärmare (max 3 ex.), liten bastardsvärmare (max 20 ex.) och väddsandbi (max 7 ex.) (se tabell 3). Området hyser i medel 26 % av hela populationerna av de ovan nämnda skyddsvärda insektsarterna. Speciellt viktigt är området för violettkantad 8

9 guldvinge och väddsandbi då 33 respektive 36 % av hela populationerna av dessa arter påträffats i området (se tabell 4). De rika förekomsterna beror främst på den rika blomningen av åkervädd. Även andra fjärilar som stor pärlemorfjäril, kamgräsfjäril och purpurmätare har noterats. Sandområdet i mitten har en mycket rik gaddstekelfauna med bl.a. fynd av det sällsynta biet Hylaeus rinki och en mycket stor population av sälgsidenbiet Collestes canalicularis. Naturvärde 9 Rödlistade arter: Väddsandbi, allmän metallvingesvärmare och liten bastardsvärmare. Foto 5. Väddsandbiet Andrena hattorfiana är ett sällsynt bi som bara besöker blommor av åkervädd. Arten räknas som sårbar (VU) i Sverige. Ängs- och hagmarkerna hyser en stor population av arten med som mest 21 noterade exemplar den 20 juli. Arten utgör värd för det starkt hotade (EN) väddgökbiet Nomada armata, vilken också påträffats i Bäckaslöv. Delområde 3 hyser hela 36 % av populationen av väddsandbiet. Bäckaslöv den 20 juli Foto: Tobias Ivarsson. Delområde 4 Helt öppen ruderatmark med mycket sparsam vegetation. I kanterna finns unga träd av björk, ek och al. Floran domineras av ruderatmarksarter och arter som spenslig ullört, kanadensiskt gullris och kanadabinka har noterades. Naturvärde 2 Rödlistade arter: 9

10 Delområde 5 Blandskog med tall, ek och björk som dominerande trädarter. Fem ganska stora ekar finns med en omkrets på 180 cm. Övriga trädarter är sälg, gran, rönn och asp. Buskskiktet består av druvfläder, rönn och brakved. I fältskiktet dominerar örnbräken och tuvtåtel. Andra noterade arter är skogssallat, ekbräken och vid vägkanten finns hybriden mellan gulsporre och strimsporre. Död ved finns i form av en eklåga, två torrträd av tall och en mycket grov granlåga. Violticka förekommer på granlågan. Naturvärde 5 Rödlistade arter: Delområde 6 Öppen fuktig gräsmark med uppslag av unga björkar. Bete av hästar. Fältskiktet består främst av ohävdsarter som tuvtåtel och veketåg, mot kanterna är det mer välbetat med bl.a. gulsporre, käringtand, gåsört, åkervädd och skogsklöver. Naturvärde 3 Rödlistade arter: Delområde 7 Blandskog med hästbete. Ek, tall och björk är dominerande trädarter. Andra noterade trädarter är bok, rönn, sälg och klibbal. Buskskiktet är ganska tätt med mycket unga rönnar, det är dock ganska lättgånget i området. Fältskiktet är trivialt med harsyra, blåbär och tuvtåtel som dominerande arter. Vid fuktiga platser finns bl.a. kärrviol. Fågellivet är mycket rikt med arter som stare (tre par), härmsångare, trädpiplärka, trädkrypare, entita och mindre hackspett (ett par sett vid ett besök). Mängden död ved är den största inom det inventerade området. Bland annat finns fem torrträd av ek, fem lågor och fem högstubbar av björk, fyra högstubbar och torrträd av rönn, samt enstaka lågor och högstubbar av tall och högstubbar av sälg. Många trädsvampar är talrika och fnöskticka, klibbticka, cinnoberticka och citronticka noterades. Två trädfällor sattes ut på död ved av björk. I trädfälla tre vilken var placerad på en stor björklåga fångades hela 50 olika skalbaggsarter, varav kortvingen Euplectus brunneus är rödlistad (se foto). Dessutom finns två sälgar angripna av myskbock. I sydvästra delen av området finns ett jätteträd av ek med en omkrets på 500 cm. På denna ek finns signalarterna sotlav och fällmossa. Naturvärde 9 Rödlistade arter: myskbock, Euplectus brunneus (kortvinge) och mindre hackspett. Foto 6. I trädfälla tre vilken var placerad på en stor björklåga fångades hela 50 olika skalbaggsarter, varav kortvingen Euplectus brunneus är rödlistad. Bäckaslöv den 5 juli Foto: Tobias Ivarsson. 10

11 Foto 7. Den stora eken med en omkrets på närmare 5 meter. På eken växer signalarterna sotlav och fällmossa. Bäckaslöv den 5 juli Foto: Tobias Ivarsson. Delområde 8 Betesmark med hästar. Trädskiktet är glest av främst björkar, övriga trädarter är oxel, ek, rönn, tall och fågelbär. Buskskiktet är ganska glest med rosenbuskar, hagtorn, enstaka hallonsnår och aspsly mot skogen. Fältvegetationen domineras av svartkämpar, vitklöver och rödven. Kvävegynnade arter som hundäxing och hundkäx förekommer. Vissa partier har ganska fin flora med arter som ängsskallra, tjärblomster, prästkrage, femfingerört, gråfibbla, brudbröd, darrgräs, ängsvädd och sammetsdaggkåpa. Fågellivet är rikt med bl.a. törnsångare, mindre hackspett (ett par som parade sig vid ett besök) och törnskata. Även insektslivet är rikt och enstaka exemplar av väddsandbi, liten bastardsvärmare och violettkantad guldvinge noterades. Andra intressanta fjärilar är liten guldvinge och kamgräsfjäril. Död ved finns endast sparsamt i området, men det finns några grova björkar och ett stort fågelbärsträd. Naturvärde 8 Rödlistade arter: mindre hackspett, väddsandbi och liten bastardsvärmare. Delområde 9 Betesmark med häst med ett ganska glest trädskikt. Björk och ek är dominerande trädslag. Även fågelbär, äpple och asp noterades. Buskskiktet är tätare än i delområde 8 och består av hagtorn och rosenbuskar. Dominerande arter i fältskiktet är smörblomma, ängssyra och rödven. Kvävegynnade arter som hundkäx och hundäxing förekommer. Torra områden med berg i dagen har en rik flora med upp mot 20 arter per kvadratmeter. Intressanta arter här är mandelblomma, gråfibbla, knippfryle, sammetsdaggkåpa, ängsskallra, äkta johannesört, prästkrage, fältarv, ängsviol, skogsklöver, gåsört, kärleksört, fårsvingel, brudborste och backvicker. Djurlivet är rikt och bl.a. påträffades snok och törnskata. Insektslivet är mycket rikt med totalt fyra rödlistade arter. I trädfälla 6 vilken var placerad på kal bark på en ek, 11

12 hittades 32 skalbaggsarter varav två var rödlistade. Arterna var brun vedborre Xyleborinus saxesenii (ny för Kronobergs län) och glansbaggen Cryptarcha undata. I eken fanns ett samhälle av blanksvart trämyra (Lasius fuliginosus). En gammal sälg med myskbocksangrepp finns även. Fjärilsfaunan är rik med bl.a. liten bastardsvärmare, silverfärgad blåvinge och violettkantad guldvinge. Död ved finns i form av några enstaka lågor, högstubbar och torrträd av ek och björk. Naturvärde 9 Rödlistade arter: brun vedborre, Cryptarcha undata, snok, liten bastardsvärmare och myskbock. Foto 8. I trädfälla 6 vilken var placerad på kal bark på en ek, hittades 32 skalbaggsarter varav två var rödlistade. Arterna var brun vedborre Xyleborinus saxesenii (ny för Kronobergs län) och glansbaggen Cryptarcha undata. Bäckaslöv den 5 juli Foto: Tobias Ivarsson. Delområde 10 Fuktig blandskog med ek, tall och björk som dominerande trädslag. De största tallarna har en omkrets på 200 cm. Övriga trädarter är oxel, rönn, bok, sälg, druvfläder och gran. Sex riktigt grova granar (omkrets på 210 cm) finns längst i sydväst. Buskskiktet är tätt och består av unga rönnar, björkar och ekar, vilket gör området svårgenomträngligt. Dominerande arter i fältvegetationen är blåbär, harsyra, vårfryle och olika ormbunkar som majbräken och ekbräken. I norr är vegetationen mer kvävepåverkad med arter som kirskål och brännässlor. Två trädfällor sattes ut i området en på ek och en på gran. I fällan på ek fångades den rödlistade kortvingen (Sepedophilus bipunctatus) och i fällan på gran bl.a. den mycket sällsynta och rödlistade rovstekeln Crossocerus assimilis och den ganska sällsynta och på gran värdspecifika Thomsons trägnagare Anobium thomsoni. Död ved finns främst i brynskogen med framförallt högstubbar och lågor av björk. Många av dessa träd är angripna 12

13 av fnöskticka. Även torrträd av rönn och ek förekommer liksom en del död ved av gran. De största naturvärdena ligger i den södra delen av områden. Naturvärde 7 Rödlistade arter: Sepedophilus bipunctatus (kortvinge), Crossocerus assimilis (rovstekel). Delområde 11 Foto 9 Trädfälla 4 på gran där bl.a. den mycket sällsynta och rödlistade rovstekeln Crossocerus assimilis och den ganska sällsynta och på gran värdspecifika Thomsons trägnagare Anobium thomsoni fångades. Bäckaslöv den 5 juli Foto: Tobias Ivarsson. Gammal skjutbana som är fuktig, helt öppen och med sparsam vegetation. Dominerande kärlväxter är bl.a. käringtand och baldersbrå. Intressanta växter är ärtstarr, gråfibbla, fältarv, syltåg, prästkrage, rävtörel och äkta johannesört. Vid kanterna av området finns sälg, varav åtminstone ett träd är angripet av myskbock. Av djurlivet märks vanlig groda, häckande entita och snok. Insektslivet är mycket rikt med mycket steklar, grön sandjägare, glänttorngräshoppa och fjärilar som puktörneblåvinge, liten guldvinge, silverfärgad blåvinge och sorgmantel. De temporära grunda vattensamlingarna hyser en förvånansvärt rik trollsländefauna med fyra arter ängstrollsländor och den för länet nya och rödlistade vinterflicksländan Sympecma fusca. Dessutom hittades en gallbildning på sommargyllen (se foto 21). Gallbildningen orsakades av gallmyggan Dasineura sisymbrii, som endast är påträffad tre gånger tidigare i Sverige. Naturvärde 8 Rödlistade arter: myskbock, snok och vinterflickslända Sympecma fusca. 13

14 Foto 10. Det gamla skjutbanan har en sparsam vegetation. De grunda temporära vattensamlingarna hyser fyra arter ängstrollsländor och den för länet nya rödlistade vinterflicksländan Sympecma fusca. Bäckaslöv den 5 juli Foto: Tobias Ivarsson. Delområde 12 Gles blandskog med överståndare av björk, tall och ek. Även rönn, gran, asp och sälg förekommer. Buskskiktet är tätt med unga träd av rönn, gran, bok och druvfläder. Fältvegetationen domineras av blåbär, ekorrbär, harsyra och kruståtel. Det finns rikligt med ormbunkar bl.a. hultbräken. Död ved är sällsynt i området och består av björk med angrepp av fnöskticka. En liten bäck rinner i området. Intressanta arter som noterats är grönsångare och sälgticka. Naturvärde 5 Rödlistade arter: Delområde 13 Halvöppen ganska torr hagmark med hästbete. Ek och björk är dominerande trädslag. Rikligt av buskar med nypon och små träd av björk och ek. Fältskiktet domineras av kruståtel, rödven och teveronika. Noterbara arter är liten blåklocka, ljung, gråfibbla och knägräs. Insektsfaunan är rik med den för Småland nya viveln Miarus portai, eksnabbvinge, allmän pärlemorfjäril, allmän metallvingesvärmare, liten bastardsvärmare och väddsandbi. Viktiga nyckelmiljöer finns i form av gamla träd av ek med savflöden och begynnande håligheter. Naturvärde 8 Rödlistade arter: allmän metallvingesvärmare, liten bastardsvärmare och väddsandbi. 14

15 Delområde 14 Öppen hagmark med hästbete. Trädskikt saknas och buskskiktet består av enstaka rosenbuskar. Fältskiktet är rikt med ängssyra, teveronika, smörblomma, gulmåra, rödsvingel och rödven som dominerande arter. Det finns ganska mycket blommande åkervädd och arter som ängsskallra, äkta johannesört, ängsviol och gråfibbla. Intressanta arter som påträffats i området är törnskata, violettkantad guldvinge, liten bastardsvärmare och allmän metallvingesvärmare. Naturvärde 8 Rödlistade arter: allmän metallvingesvärmare och liten bastardsvärmare. Foto 11. I delområde 14 förekommer bl.a. törnskata, liten bastardsvärmare och allmän metallvingesvärmare. Bäckaslöv den 20 juli Foto: Tobias Ivarsson. Delområde 15 Hagmark som inte betas. Varierat område med allt från helt öppna till slutna partier. Några delar är klippta. Ek och björk är dominerande trädslag. Övriga noterade träd är sälg, rönn, hassel, asp, äppelträd och hägg. Buskskiktet är rikt med bl.a. hallonsnår och aspuppslag. Fältskiktet domineras av hundäxing, timotej och röllika. Intressanta noterade växter är backnejlika och gulsporre. Trädfälla 9 var placerad vid en stamskada på en grov ek. I fällan fångades 28 skalbaggs arter av vilka mjukbaggen Prionocyphon serricornis (sex exemplar) och glansbaggen Cryptarcha undata är rödlistade. Dessutom observerades gröngöling, törnsångare, fyra exemplar av allmän metallvingesvärmare och en sälg med angrepp av myskbock. Död ved finns i form av torrträd av ek och björk. Knappt 10 gamla ekar finns i området. Troligen finns hasselmus i området då musätna äpplen påträffades två meter upp i ett äppelträd. Naturvärde 8 Rödlistade arter: allmän metallvingesvärmare, Prionocyphon serricornis, Cryptarcha undata myskbock och trolig hasselmus. 15

16 Foto 12. Trädfälla 9 var placerad vid en stamskada på en grov ek. I fällan fångades 28 skalbaggsarter av vilka mjukbaggen Prionocyphon serricornis (sex exemplar) och glansbaggen Cryptarcha undata är rödlistade. Bäckaslöv den 5 juli Foto: Tobias Ivarsson. Delområde 16 Blandskog med mycket hällmarker. Ek och tall är dominerande trädslag och några träd är grova. En ek har en omkrets på 330 cm och de största tallarna har en omkrets på 200 cm. Övriga trädarter är björk och rönn. Buskskiktet är rikt med många unga träd. Fältskiktet är varierande med skogsvegetation på vissa partier och kvävepåverkad ängsvegetation på andra. Intressanta arter som påträffats är citronticka på en tallåga och laven rostfläck på ek. Död ved finns i form av torrträd av ek och björk och en grov tallåga (se foto). På tallågan var trädfälla 10 placerad. I fällan fångades 13 skalbaggsarter dock ingen rödlistad. Naturvärde 7 Rödlistade arter: 16

17 Foto 13. Visar den grova tallågan med citronticka. På lågan var trädfälla 10 placerad. Bäckaslöv den 5 juli Foto: Tobias Ivarsson. Delområde 17 En strandskog, som består av högvuxen klibbalskog med inslag av hägg ek och pil. Längre upp är det blandskog med ek, tall och björk som dominerande trädslag. Fältvegetationen är rik med arter som besksöta, sjöfräken och strandklo närmast den steniga stranden. Längre in dominerar arter som ekbräken, harsyra, skogsstjärna, ekorrbär och liljekonvalj. Intressanta växter är rankstarr, jätterams och röda vinbär. Signalarten västlig hakmossa noterades. Fågellivet är rikt med en konstaterad häckning av mindre hackspett. Andra intressanta arter är entita, stare, större hackspett, gärdsmyg, nötväcka, trädgårdssångare och svartvit flugsnappare. Ekorre och en lya av räv/grävling hittades. Även insektslivet är rikt med bl.a. fynd av bandad albrunbagge Abdera flexuosa och kortvingen Sepedophilus bipunctatus, vilka båda är rödlistade. I strandskogen finns mycket död ved av framför allt al, björk och ek. Av intressanta svampar på död ved kan svavelticka, rostöra och korkmussling nämnas. Naturvärde 9 Rödlistade arter: mindre hackspett (häckning), bandad albrunbagge Abdera flexuosa och kortvingen Sepedophilus bipunctatus. Delområde 18 Ruderatmark med jordupplag. Sparsam flora med en blandning av åkerogräs, trädgårdsflyktingar och ängsväxter. Följande arter noterades trädgårdsnattviol, skatnäva, baldersbrå, revsmörblomma, kungsljus, gråbo, blomsterlupin, brunört, majveronika, styrmorsviol, hästhov, flenört, sommargyllen och prästkrage. Naturvärde 2 Rödlistade arter: 17

18 Delområde 19 Sumpskog med viden, klibbal och björk som dominerande trädarter. Andra trädslag är gran, tall och hägg. Träden är av klena dimensioner med en omkrets på max 90 cm. Området står till stor del under vatten och är mycket svårframkomligt. Fältvegetationen är rik med missne och sjöfräken som dominerande arter. Andra växtarter är rankstarr, kabbeleka, humleblomster, gråstarr, svarta vinbär, majbräken, strandklo, kärrsilja, bäckbräsma, kråkklöver, topplösa, vattenklöver, ältranunkel, korallrot, harsyra, vattenmåra, harsyra, sprängört och kärrviol. Även mossvegetationen är rik med spärrvitmossa, bäckrundmossa och skuggstjärnmossa som dominerande arter. Den i södra Sverige sällsynta signalarten källpraktmossa Pseudobryum cinclidioides förekommer rikligt. Det finns mycket död ved av björk och gran av klena dimensioner i området. På den döda veden finns klibbticka på gran, fnöskticka på björk och lackticka på ek. Gärdsmyg och svartvit flugsnappare sjunger i området. Naturvärde 9 Rödlistade arter: Delområde 20 Blandskog med tall, björk och ek som dominerande trädslag. Övriga trädarter är rönn, bok, lönn, asp och sälg. Vissa träd är grova och de största tallarna har en omkrets på 210 cm och de största ekarna har en omkrets på 240 cm. Buskskiktet är ganska tätt med främst unga rönnar. Fältskiktet är trivialt med lingon, blåbär, harsyra, örnbräken och tuvtåtel som dominerande arter. Av intressanta växter kan humle, ekbräken och stensöta nämnas. Väggmossa och husmossa är dominerar mosskiktet. I området finns en bergbrant med riklig mosspåväxt med arter som cypressfläta, björnmossa och filtlav. Av intressanta arter kan timmerticka på tallåga, sälgticka och lysmossa i skyttevärn nämnas. Död ved finns i form av några högstubbar av björk med fnöskticka, lågor av rönn och tall. Trädfälla 12 var placerad på en björkhögstubbe i området. I fällan fångades 23 skalbaggsarter, dock var ingen rödlistad. Naturvärde 6 Rödlistade arter: Delområde 21 Ett lövskogsområde med ek, sälg och björk som dominerande trädarter. Övriga trädarter är druvfläder, tysklönn, tall och asp. Flera träd är stora och död ved finns av sälg och asp. Den mänskliga inverkan i området har varit stor. Bl.a. finns fingerborgsblomma, röda vinbär och ett stort bestånd av rönnspirea. I fältskiktet dominerar arter som majbräken, brännässla, kirskål och örnbräken. Signalarterna stor thujamossa och västlig hakmossa förekommer vid en liten bäck. Svampen klyvblad sågs på en asplågan där trädfälla 11 var placerad. I fällan fångades 20 skalbaggsarter. Fågellivet är rikt med bl.a. sjungande grönsångare, stenknäck och svarthätta, samt stjärtmes och varnande rödvingetrast. Insektslivet är rikt med fynd av den sällsynta och rödlistade stora pälsblomflugan Criorhinia ranunculi på en grov asp. Den blommande rönnspirean lockar mängder av insekter speciellt skalbaggar, flugor och gaddsteklar. Bland skalbaggarna noterades bl.a. långhorningar som hagtornsbock Clytus arietis, fläckhornad blombock Anoplodera maculicornis och trebandad blombock Judolia sexmaculata. Naturvärde 7 Rödlistade arter: stor pälsblomfluga Criorhinia ranunculi. 18

19 Foto 14. Visar delområde 21 med den rika blomningen av rönnspirea. Bäckaslöv den 5 juli Foto: Tobias Ivarsson. Delområde 22 Ung blandskog med enstaka överståndare av tall och ek. Skogen är svårgenomtränglig och fuktig med sälg, viden, björk, gran och rönn som dominerande arter. Fältskiktet är sparsamt med lingon, blåbär och kruståtel som dominerande arter. Mosskiktet domineras av vitmossa och björnmossa. Enstaka lågor finns av gran och tall. Naturvärde 4 Rödlistade arter: Delområde 23 Granskog som främst i nordväst har ganska grova dimensioner. De största träden har en omkrets på max 220 cm. I södra delen av området är många av de grövsta granarna fällda vilket har gett en mer öppen skog med ganska stort inslag av ek. Fältskiktet är trivialt med blåbär, lingon, vårfryle och örnbräken som dominerande arter. Noterbara växter är revlummer, hultbräken och ekbräken. Mosskiktet är välutveclat med husmossa och vitmossa som dominerande arter. Intressanta mossor som noterades var stor thujamossa och kammossa. På de gamla granarna finns gammelgranslav. Mängden död ved är ganska hög speciellt av gran (se foto), dessutom finns sparsamt med död ved av ek, björk, rönn och tall. Två snokar sågs vid ett besök. Naturvärde 7 Rödlistade arter: snok 19

20 Foto 15. Granskog med mycket död ved och klibbticka finns i delområde 23. Bäckaslöv den 5 juli Foto: Tobias Ivarsson. Delområde 24 Sumpskog längs en bäck med gran som dominerande trädslag. Övriga trädslag är ek, björk, al och rönn. Träden är ganska klena. Det finns flera mossbevuxna lågor i området. Floran är mycket rik med arter som majbräken, ekbräken, hultbräken, bäcknate, svalting, strandklo, stjärnstarr, olvon, gråstarr, kråkklöver, topplösa, vattenklöver, mannagräs, kärrviol, sumpförgätmigej, vattenpilört, hundstarr, skogsnarv, vattenmåra, knapptåg, veketåg och skogsbräken. Även mossfloran är rik med spärrvitmossa, skuggstjärnmossa och signalarterna vågig sidenmossa, långflikmossa och stor thujamossa. Naturvärde 8 Rödlistade arter: 20

21 Foto 16. Bäck i sumpskog med rik flora. På fotot syns bl.a. bäcknate och olvon. Bäckaslöv den 5 juli Foto: Tobias Ivarsson Delområde 25 Ekdominerad skog med ganska klena dimensioner. De stösta träden har en omkrets på 170 cm. Övriga trädslag är sälg, björk, gran, rönn och tall. Buskskiktet är välutvecklat med arter som hassel, druvfläder och hallon. Skogen är örtrik med örnbräken som dominerande art. Andra noterade arter är smultron, ekbräken, liljekonvalj och harsyra. Död ved finns i form av tre torrträd av ek. Gammal sälg med sälgticka finns. Naturvärde 6 Rödlistade arter: Delområde 26 Blandskog med tall och bok som dominerande arter. Många träd är grova och både tall och bok har en maximal omkrets på 240 cm. Övriga trädslag är björk, rönn och ek. Fältskiktet är sparsamt med liljekonvalj som dominerande art. Död ved finns i form av några grova döda träd av björk med fnöskticka. Här finns bl.a. flera exemplar av en obestämd barkskinnbagge Aradus sp. Ett 15-tal grova bokar finns i området, några med begynnade håligheter. Delområdet är det enda norr om reservatet som hyser gammal bok. Kryptogamfloran på bokarna är sparsam. Naturvärde 7 Rödlistade arter: 21

22 Inom reservatet Delområde 27 Hästbetesmark med glest stående sälgar och äppelträd. Flera buskage med rosenbuskar, hallon och hagtorn finns. I fältskiktet dominerar arter som skogsklöver, svartkämpar, ängssyra och stormåra. Partivis dominerar kvävegynnade arter som hundäxing och hundkäx. Speciellt i söder förekommer intressanta arter som jungfrulin, brudbröd, harklöver och rödfibbla. Insektslivet är mycket rikt med framförallt en mycket stor population av liten bastardsvärmare. Hela 55 exemplar räknades in vid besöket den 20 juli, vilket är mer än hälften av den totala populationen i hela det öppna området. Delområdet hyser också ungefär en fjärdedel av populationen av väddsandbi och violettkantad guldvinge (se tabell 3 och 4). Andra fjärilar som noterades var bl.a. purpurmätare, allmän metallvingesvärmare, liten guldvinge, silverfärgad blåvinge och puktörneblåvinge. Gaddstekelfaunan är den rikaste i Bäckaslöv med riklig förekomst av den sällsynta och rödlistade rovstekeln Lestica subterranea, samt sällsynta bin som getingbiet Nomada flavopicta och smalbiet Lasioglossum leucozonium. Dessutom finns rovsteklar som Cerceris arenaria och Cerceris rybyensis och deras parasit guldstekeln Hedychrum nobile. Den rikaste förekomsten av gaddsteklar finns i den södra delen av området (se foto). Längst i söder påträffades också ett exemplar av myskbock på blommande strätta (se omslag). Naturvärde 9 Rödlistade arter: väddsandbi, liten bastardsvärmare, allmän metallvingesvärmare och Lestica subterranea (rovstekel) och myskbock. Foto 17. Den södra delen av delområde 27 är torr och har en rik gaddstekelfauna bl.a. finns en stor population av den rödlistade rovstekeln Lestica subterranea. Bäckaslöv den 20 juli Foto: Tobias Ivarsson. 22

23 Delområde 28 Helt öppen slåtteräng som är torrare och mer lågväxt än delområde 3. Dominerande arter i fältskiktet är ängssyra, stormåra, timotej, hundäxing, svartkämpar, vitklöver, rödven och rödsvingel. Av mer krävande arter förekommer rikligt med ängsskallra. Drygt 10 % av populationerna av violettkantad guldvinge, allmän metallvingesvärmare, liten bastardsvärmare och väddsandbi finns i området. Naturvärde 8 Rödlistade arter: allmän metallvingesvärmare, liten bastardsvärmare och väddsandbi. Delområde 29 Hagmark med bete av nötkreatur. Den norra delen är nästan helt öppen, medan det blir mer och mer träd längre söder ut. Dominerande trädarter är björk och ek. Övriga noterade trädslag är körsbär, rönn, sälg, gran och äppelträd. Buskskiktet är sparsamt med rosenbuskar, druvfläder, syren och hagtorn. Åtminstone den norra delen är kortbetad med svartkämpar, vitklöver, ängssyra, rödven och ängsgröe som dominerande arter. Intressanta hävdgynnade arter är harklöver, gullklöver, rotfibbla, smällglim, femfingerört, sparvvicker, liten sommarvicker, gråfibbla, backnejlika och rödnarv. Speciellt det torra sandiga områdena söder om delområde 28. Blomningen av exempelvis åkervädd är lägre än i omgivande områden, vilket leder till få blombesökande insekter, dock noterades violettkantad guldvinge och kamgräsfjäril. Däremot finns det mycket dynglevande insekter i området, vilket gynnar många fåglar. Myskbockangrepp noterades på en gammal sälg och den blanksvarta trämyran Lasius fuliginosus påträffades på en björk med begynnande stamhålighet. Bland fåglarna noterades bl.a. törnskata. Naturvärde 8 Rödlistade arter: myskbock Foto 18. I delområde 29 betar nötkreatur vilket gynnar många fåglar och dynglevande insekter, men missgynnar blombesökande insekter. Bäckaslöv den 20 juli Foto: Tobias Ivarsson. 23

24 Delområde 30 Öppen betesmark med sent betespåsläpp av nötkreatur Området är ganska torrt och sandigt med enstaka gropar. Buskskiktet är mycket sparsamt med rosenbuskage, hagtorn och hassel. Svartkämpar, ängsyra, hundäxing och rödven är dominerande växtarter. Intressanta växtarter är backnejlika, ängsskallra, gråfibbla och knippfryle. Det är riklig blomning i området av arter som gulmåra, åkervädd och liten blåklocka. Insektslivet är rikt med bl.a. en stor del av populationerna av väddsandbi och allmän metallvingesvärmare. Här gjordes också fyndet av det starkt hotade väddgökbiet Nomada armata. Andra intressanta arter är liten bastardsvärmare, violettkantad guldvinge och en stor population av stor vårtbitare. Naturvärde 9 Rödlistade arter: väddsanbi, väddgökbi Nomada armata, liten bastardsvärmare och allmän metallvingesvärmare. Foto 19. I denna del av delområde 30 påträffades vid besöket den 20 juli, fem väddsandbin, tre violettkantade guldvingar, två exemplar av liten bastardsvärmare och en allmän metallvingesvärmare. Här hittades också det enda exemplaret av Väddgökbiet Nomada armata vid besöket den 30 juni. Bäckaslöv den 20 juli Foto: Tobias Ivarsson. 24

25 Intressanta arter Källpraktmossa Pseudobryum cinclidioides signalart enligt Nitare 2000 En nordlig art som är sällsynt i södra Sverige. Arten förekommer på marken i skuggiga, källpåverkade sumpskogar. Arten finns rikligt i sumpskogen i delområde 19. Fällmossa Antitrichia curtipendula signalart enligt Nitare 2000 En bra signalart på områden med rik förekomst av ovanliga trädlevande moss- och lavarter. Arten hittades på jätteeken i delområde 7. Rostfläck Arthonia vinosa signalart enligt Nitare 2000 En skorplav som växer på grov bark av exempelvis ek i något fuktiga miljöer. Funnen på en grov ek i delområde 16. Sotlav Cyphelium inquinans signalart enligt Nitare 2000 Arten förekommer på näringsfattiga substrat, framförallt på torr ved och grov bark. Den hittas mest i ljusöppna miljöer. Sotlaven är en signalart och visar alltid på skogsmiljöer med höga naturvärden. Den indikerar långvarig förekomst av gamla eller döda träd. På lavens växtlokaler finns vanligen många andra ovanliga och rödlistade arter. Arten hittades på jätteeken i delområde 7. Korallrot Corallorhiza trifida En liten oansenlig orkidé som finns ganska sällsynt i sumpskogar. Flera blommande exemplar noterades i delområde 19. Rankstarr Carex elongata En starrart som finns på våt, näringsrik och lerig mark, gärna i sumpskogar och alkärr. Bra indikator på värdefulla sumpskogsmiljöer. Påträffad i delområde 17 och 19. Mindre hackspett Dendrocopos minor hotkategori VU sårbar Vår minsta hackspett vilken minskat mycket kraftigt under senare tid. Arten är beroende av lövdominerade skogar med mycket död ved. För att häcka framgångsrikt behöver ett par cirka 40 ha äldre lövdominerad skog. I Bäckaslöv konstaterades en häckning i en al i strandskogen (delområde 17). Ett par som parade sig sågs i område 7 och 8 under ett besök i mars. Arten har en stark stam i trakten med minst 8 revir i Bokhultet och strandskogarna runt Bergundasjöarna och Växjösjön vid en inventering 1988 (Johansson 1990). Skogsduva Columba oenas hotkategori VU sårbar En allt mer ovanlig duva som häckar i grova hålträd av framförallt ek, i anslutning till lämpliga födosöksområden på jordbruksmark. En spelande fågel noterades vid de öppna områdena norr om reservatet under våren 2004 av Christer Wendeler. Snok Natrix natrix hotkategori VU sårbar En av våra tre ormarter som lätt känns igen på den mörka färgen och de gula fläckarna på huvudet. Arten har minskat under senare år och är knuten till ett varierat jordbrukslandskap med våtmarker och platser med förmultnande vegetation. I Bäckaslöv noterades arten i delområde 9, 11 och

26 Hasselmus Muscardinus avellanarius hotkategori NT missgynnad Hasselmusen är knuten till rika lövbiotoper med många olika arter av bär- och fruktbärande buskar och träd. En gammal uppgift finns i form av att ett exemplar fångades på exercisfältet vid I (Christoffersson 1964). Musätna äpplen påträffades två meter upp i ett äppelträd i område 15 den 13 september 2004, vilket med största sannolikhet tyder på att arten fortfarande finns kvar. Bandad albrunbagge Abdera flexuosa hotkategori NT missgynnad En vacker ljusbrun 4 mm lång skalbagge med svarta band på täckvingarna. Arten är numera ganska sällsynt och lokalt förekommande i hela landet. Den lever främst i alticka på klibboch gråal. Två exemplar hittades under fnöskticka på en björkhögstubbe i delområde 17. Teckning 1. Bandad albrunbagge Abdera flexuosa är en rödlistad skalbagge som främst lever i alticka på al. Arten påträffades i strandskogen i delområde 17. Akvarell av Sven-Allan Åberg. Sepedophilus bipunctatus (kortvinge) hotkategori NT missgynnad En kullrig 2,5 mm lång kortvinge med två ljusa fläckar på täckvingarna. Det är en sydlig art som är funnen upp till Gästrikland. Arten är sällsynt, men kan förekomma i stora antal där den finns. Lever i ihåliga träd, högstubbar och under lösbark på lövträd speciellt ek och klibbal. Två exemplar under bark av klibbal i delområde 17, samt ett ex. i trädfälla 5, vilken var placerad på ett torrträd av ek i delområde 10. Euplectus brunneus (kortvinge) hotkategori NT missgynnad En sällsynt kortvinge som lever i gamla stubbar och lågor av lövträd, särskilt bok. I Sverige är arten påträffad i sydsverige upp till Småland och Bohuslän. Ett exemplar påträffades i trädfälla 3 vilken var placerad på en björklåga i delområde 7. Myskbock Aromia moschata hotkategori NT missgynnad En stor och vackert grönmetallglänsande långhorning (se omslagsfoto). Arten har minskat kraftigt under senare tid. Larverna lever i solbelysta gamla sälgar. Angrepp finns i gamla sälgar i delområde 7, 9, 11 och 15 utanför reservatet och i delområde 29 inom reservatet. Ett fullbildat exemplar noterades på strätta inom reservatet. Foto 20. Visar en sälg angripen av myskbock i kanten av delområde 11, trädfälla 7 var placerad på trädet. Bäckaslöv den 5 juli Foto: Tobias Ivarsson. 26

27 Brun vedborre Xyleborinus saxesenii hotkategori NT missgynnad. Ny för Kronobergs län. En två mm brun barkborre som är mycket sällsynt och lokal. Enligt kartan i Ehnström 2002 finns endast knappt tio lokaler tidigare i södra och östra delen av landet. Arten har ej tagits tidigare i länet. Den bruna vedborren lever på nyligen död ved av bok, ek och klibbal. Hela fyra individer av arten hittades i trädfälla 6 vilken var placerad på en ek i delområde 9. Prionocyphon serricornis (mjukbagge)hotkategori NT missgynnad En sällsynt art med mycket specialiserat levnadssätt. Larverna lever nämligen i små håligheter i ädellövträd, vilka fyllts med regnvatten och multnande löv. Arten är känd från ek, bok och alm, samt är påträffad i Sydsverige upp till Mälardalen. Sex exemplar av arten fångades i trädfälla 9 vilken var placerad vid en stamskada på en levande ek i delområde 15. Cryptarcha undata hotkategori NT missgynnad En ljusbrun tre mm lång glansbagge med svarta markeringar på täckvingar och halssköld. Arten är ganska sällsynt och mycket lokal och påträffad från Skåne till Uppland. Cryptarcha undata är beroende av savflöden främst på ek, men den är även påträffad på andra trädslag. Även larven har sin utveckling i savindränkt bark. Arten noterades i tre olika trädfällor (1, 6 och 9) vilka var placerade i delområde 1, 9 och 15. Miarus portai (vivel) Ny för Småland En sällsynt vivel med endast spridda fynd i Sverige. I Götaland var den tidigare bara känd från Skåne och Gotland. Arten antas leva på smörblommor. Ett ex håvades i delområde 13. Dasineura sisymbrii (gallmygga) Ny för Småland, Fjärde fyndet i Sverige. En gallbildning på gyllen Barbarea, vilken ger förstorade och förtjockade knoppar som inte slår ut. I gallen finns flera orangegula larver. Gallen är bara funnen tre gånger tidigare i Sverige; Skåne (Bosarps mosse 1910 talet, Höör 1941) och Hedemora i Dalarna Arten är funnen både på sommargyllen och strandgyllen. Flera plantor av sommargyllen med galler påträffades vid den västra kanten av skjutbanan delområde 11. Fynden i Bäckaslöv är därmed de första fynden i Sverige på över 60 år. Gallbildningen är ej medtagen i Coulianos & Holmåsen Foto 21. Gallbildning på sommargyllen orsakad av gallmyggan Dasineura sisymbrii, som endast var påträffad tre gånger tidigare i Sverige. Fyndet är det första i landet på över 60 år. Bäckaslöv 5 juli Foto: Tobias Ivarsson. 27

28 Contarina-art (gallmygga) Ny för Småland En gallbildning i form av bukettlika och spiralvridna bladanhopningar i spetsen på gulmåra. Gallen är tidigare påträffad i Skåne, Öland och i Uppland. Gallbildningen påträffades på det sandiga området i delområde 3. Stor pälsblomfluga Criorhinia ranunculi hotkategori NT missgynnad En stor humlelik blomfluga som flyger tidigt på året. Arten utvecklas i grova döda eller döende träd av exempelvis asp och ask. Påträffad i några landskap i östra Sverige. Två exemplar vid en mycket grov asp i område 21. Lestica subterranea (rovstekel) hotkategori NT missgynnad Arten var tidigare spridd över hela Sverige men är numera mycket ovanlig. Arten har gått starkt tillbaka även i övriga Europa och räknas som hotad eller starkt hotad i flera länder. Arten gräver sina bon i marken på starkt solexponerad mark i skogsbryn. Bona förses med småfjärilar (mott). En stor koloni finns i södra delen av delområde 27. Foto 22. Rovstekeln Lestica subterranea (hotkategori NT) är en sällsynt stekel som lever på småfjärilar. En stor koloni finns i södra delen av delområde 27. Bäckaslöv den 20 juli Foto: Tobias Ivarsson. Crossocerus assimilis (rovstekel) hotkategori DD kunskapsbrist En mycket sällsynt svart rovstekel med mindre än 10 fynd i Sverige. I övriga Norden är den bara känd från en lokal i Norge. Arten lever i håligheter i död ved i anslutning till hagmarker eller öppna skogar. Boet förses med små flugor. Känd från två lokaler tidigare i länet, Ängariket i Ormesberga och Lammakulla vid Agunnaryd. En hane påträffades i trädfälla 4 vilken var placerad på ett torrträd av gran i delområde

29 Väddsandbi Andrena hattorfiana hotkategori VU sårbar Väddsandbiet samlar nektar uteslutande från åkervädd. Arten gräver sina bon i marken. Den har uppmärksammats på flera lokaler i Kronobergs län under de senaste åren. Det är därför troligt att arten har en ganska stark ställning i länet, jämfört med andra platser landet. I de öppna markerna i Bäckaslöv finns en stor population, troligtvis en av de största påträffade i länet och 21 individer sågs vid besöket den 20 juli. Speciellt viktiga områden för arten är delområde 3, 27 och 30. Ungefär 60 % av individerna sågs i reservatet och 40 % utanför reservatet. Väddgökbi Nomada armata hotkategori EN starkt hotad Ett mycket sällsynt getinglikt bi som uteslutande lever på det likaledes hotade väddsandbiet (se ovan). Väddgökbiet är beroende av att det finns en stor population av väddsandbiet för att överleva. Få fynd i Sverige under senare tid. Nyligen upptäckt i Stenbrohults socken i Älmhults kommun, där även stora populationer av väddsandbiet finns (Franzén & Nilsson 2004). En hona hittades på åkervädd i delområde 30. Nomada flavopicta (gökbi) Ett sällsynt gökbi som parasiterar på olika biarter av släktet Melitta, vilka besöker blåklockor. Gökbiet är en mycket bra indikation på att området hyst stora populationer av blåklockor under en lång tid. Ett exemplar hittades i delområde 27. Violettkantad guldvinge Lycaena hippothoe En vacker rödorange fjäril som finns på friska blomrika marker som är omgärdade av enstaka träd eller skog. Arten finns över hela landet men är lokal och ganska sällsynt. Larverna lever främst på syror. Den har få förekomster i länet. De öppna markerna har en stor förekomst av arten, med nära 40 exemplar vid besöket den 30 juni. Speciellt talrik är den i delområde 3 och 27. Hälften av individerna har observerats inom reservatet och den andra hälften utanför reservatet (se tabell 3). Arten finns presenterad i Gärdenfors m.fl Foto 23. Den violettkantade guldvingen Lycaena hippothoe är en vacker och skyddsvärd fjäril som har en stor population i Bäckaslöv. Bäckaslöv den 20 juli Foto: Tobias Ivarsson. 29