Kohortstorlekens effekt på löneprofiler

Transkript

1 Kohortstorlekens effekt på löneprofiler En longitudinell studie på Sveriges arbetsmarknad Författare: Martina Hansson Civilekonomprogrammet Handledare: Håkan Locking Thomas Lindh Examinator: Dominique Anxo Ämne: Nationalekonomi Nivå och termin: Magisteruppsats, VT-2011

2 Abstrakt När efterkrigstidens baby boom trädde in på arbetsmarknaden har det varit allt intressantare att studera hur olika demografiska grupper påverkar arbetsmarknadsprestationerna för den egna och omringande kohorter. I det här arbetet testas hur de varierande kohorterna från 40- talet till slutet av 60-talet har påverkat löneprofilerna. Datan som används kommer från en longitudinell databas som täcker tre procent av Sveriges befolkning. Resultatet visar att kohortstorlek har signifikant effekt på de genomsnittliga löneprofilerna. De som är födda i en stor kohort och i en uppgång till en stor kohort kommer ha överlag högre inkomstprofiler än de födda i en nedgång och i en liten kohort. Man ser att de högre utbildningsgrupperna har högre avkastning på utbildning i en stor kohort och i en uppgångskohort jämfört med individer med endast en grundskoleutbildning. Jag vill rikta ett speciellt tack till Marie Gartell och Christer Rosén på Institutet för Framtidsstudier. Sedan ett stort tack till alla härliga arbetskamrater på Institutet för Framtidsstudier för den här tiden. Hoppas vi ses i framtiden! ii

3 1 Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Metod och avgränsningar...2 2Teori Löneskillnader USAs arbetsmarknad Solidarisk lönepolitik i Sverige Sveriges arbetsmarknad Friktion och obalanser bland unga Kvinnors arbetskraftsdeltagande i Sverige Humankaptial teori Åldersstruktur, Teknologi och Tillväxt Kohortträngsel Easterlin hypotesen Imperfekt substitution Erfarenheter från tidigare studier Data Panel Data LINDA Statistiska Centralbyrån Svagheter i data Statistisk modell Ekonometrisk specifikation iii

4 3.2.2 Fixed Effect Modell Resultat Nivån på Inkomstprofilen Utbildningspremien Kohorters effekt på lönenivån Kohorters effekt på utbildningspremien Sammanfattning Källhänvisning Vetenskapliga artiklar Vetenskapliga Böcker Elektroniska källor Bilagor OLS Ekvation iv

5 Alltsedan barnadödligheten minskat och befolkningen fått allt längre livslängd har samspelet mellan ekonomi och befolkning blivit intressantare att studera och befolkningsekonomi har utvecklats. Sambandet mellan fertilitet och ekonomiska faktorer har bevisats ha ett starkare samband än mortalitet och ekonomi 1. I bra tider, då ekonomin växer och löner ökar så har människor en tendens att producera fler barn. Efter att baby boomen efter andra världskriget trädde in på arbetsmarknaden har många fått intresse för att studera hur åldersfördelningen påverkar arbetsmarknadsprestationerna, speciellt den relativa inkomsten, för den egna och omringande kohorter. Studier har visat att unga och gamla inte är substitut så en ökning av unga i arbetskraften borde pressa ner lönerna för denna kohort. Det har visats att kohortstorlek kan ha effekter på löneprofilerna och därför borde demografiska faktorer tas med som en förklarande variabel till löneskillnader 2. Det har också diskuterats att olika kohorter har olika incitament till investering i humankapital 3, vilket är en viktig orsak till löneskillnader i samhället 4. Tidigare litteratur som har studerats i det här arbetet har visat att kohortstorlek har signifikant effekt på livsinkomsten och utbildningspremien, men om den har positiv eller negativ effekt är det lite olika teorier om. Om man är född i en uppgång till en baby boom eller i en nedgång kan spela roll för hur ens inkomstprofil utvecklas. Det är just detta som testas här genom en Mincer ekvation som kontrollerar för kohortstorlek och omringande kohorter, med en longitudinell databas för svenska män och kvinnor i olika utbildningsgrupper Uppgångskohort och nedgångskohort är benämningarna i det här arbetet på individer som är födda i en kohort som har en stor kohort (alltså en baby boom) kommande efter sig, respektive individer födda i en kohort som kommer efter en stor kohort, och då har en liten kohort kommande efter sig (alltså en baby bust). Det är hela det här kretsloppet som menas med den demografiska cykeln. 1 Macunovich, Diane J Birth Quake, the Baby Boom and Its Aftershocks (2002)The University of Chicago Press: Chicago and London 2 Dahlberg, Susanne, Nahum, Ruth-Aïda (2003) Cohort Effects on Earnings Profiles: Evidence from Sweden Working Paper 2003:3 Institute for Future Studies 3 Berger, Mark C. (1989) Demographic Cycles, Cohort Size, and Earnings Demography, Vol. 26, No. 2, pp Borjas, George J Labor Economics fourth edition, McGraw-Hill/Irwin, New York, sid 243 1

6 Då det i tidigare studier har visats att demografiska faktorer kan ha påverkan på löneutvecklingen för vissa individer, ska jag undersöka hur detta ter sig på svensk arbetsmarknad genom att titta på olika boomar och bustar i Sverige från 40 talet till och med 70 talet. Jag ska jämföra inkomstprofiler för olika kohortstorlekar och se om detta samvarierar med kohortens storlek, hypoteserna jag ska testa är Hypotes 1: Kohortstorlek har inte signifikant effekt på inkomstprofilerna. Hypotes 2: Kohortstorleken påverkar inte utbildningspremien för olika utbildningsgrupper. Det blir viktigt att värdera om eventuella skillnader har andra orsaker, som konjunkturcykeln, och kvinnors varierande arbetskraftsdeltagande. Resultaten kommer sedan att kunna användas som underlag till eventuell publicering. Jag kommer även undersöka benägenheten att gå till högre studier om man tillhör en stor kohort jämfört med en liten. I den här uppsatsen utreder jag effekterna av var i den demografiska cykeln en kohort är född har på individernas livsinkomster och utbildningspremien, alltså stor respektive liten kohort, uppgångs eller nedgångskohort. Sedan diskuterar jag utifrån tidigare studier i ämnet eventuella orsaker till resultatet jag får. Det har inte gjorts många svenska longitudinella studier av kohorteffekt på inkomstprofilerna på den här perioden, så mina jämförelser baseras mycket på blandade studier från amerikanska studier och studier kring hur Sveriges arbetsmarknad sett ut genom tiden. Datan som används i det här arbetet kommer från LINDA som erhålls från Statistiska Centralbyrån (SCB), och är en register-baserad longitudinell databas. Detta data sträcker sig från 1968 till 2007, vilket innebär att det kommer vara möjligt att titta på kohorter upp till och med slutet av 60-talet. Dock så kommer kohorten som är född i slutet av 60-talet att komma ut på arbetsmarknaden på 90-talet, vilket gör att de inte kommer följas under en längre period. Det här arbetet kommer att täcka två baby boomar och två baby bustar. Med hjälp av datamaterialet genomförs skattningar i statistikprogrammet STATA. 2

7 Det har gjorts en tidigare studie på samma data som används i det här arbetet, Dahlberg och Nahum 5, dock studerades endast 40 och 50 tals kohortgrupperna då LINDA vid den tiden inte sträckte sig längre än till Det här arbetet skiljer sig från Dahlberg och Nahums studie på flera punkter. Nu sträcker sig LINDA nästan ett årtionde längre vilket gör att ännu en kohorts inträde på arbetsmarknaden kommer med. Först görs en Mincer ekvation som skattar den genomsnittliga livsinkomsten, där universitet, gymnasie- och grundskola är inkluderade. Arbetslöshet används för att kontrollera för konjunkturen. Jag kontrollerar för olika effekter på stora respektive små kohorter, och jag kontrollerar även för upp- och nedgångskohorter. Sedan testas hur utbildningspremien ser ut för olika kohortstorlekar. Eftersom datan för arbetslöshet och kvinnors arbetskraftsdeltagande endast ha kunnat erhållas tillbaks till 1975 görs först göra en ekvation utan dessa variabler, och sedan en som inkluderar dem för att göra en känslighetsanalys. Studier på Sveriges och USAs arbetsmarknader under andra halvan av 90 talet ska studeras, samt tidigare studier i ämnet för att sedan kunna tolka resultatet av regressionerna. Arbetet börjar med en teoridel där det är meningen man ska få en förståelse för hur Sveriges och USAs arbetsmarknader sett ut under andra halvan av 90-talet. Tidigare studier i ämnet redogörs för kohorters effekter på löneprofiler. Arbetet avgränsas genom att analysera hur kohorter har effekt på löneprofiler, men dock inte hur kohorternas effekter påverkar timmar arbetade, eller arbetslösheten, inte heller gå alltför djupt in på hur detta på olika sätt sporrar tillväxten i ekonomin, vilket i sin tur kommer att påverka fertiliteten. Detta är självklart viktigt och intressant att studera, men ligger utanför det här arbetets räckvidd. 5 Dahlberg, Susanne, Nahum, Ruth-Aïda (2003) Cohort Effects on Earnings Profiles: Evidence from Sweden Working Paper 2003:3 Institute for Future Studies 3

8 Utbud och efterfrågan på arbetskraft är en orsak till hur lönerna formas på arbetsmarknaden. Skillnader i inkomster mellan arbetare beror dels på den varierande produktiviteten arbetare kan ha, och dels på att utbud och efterfrågan på kompetens varierar och kommer generera varierande avkastning på utbildning. Unga arbetare är i processen att samla på sig kompetens medan äldre arbetare samlar på sig inkomster från tidigare investeringar. 6 Det är också tal om kompenserande löneskillnader på grund av att vissa jobb är förknippade med vissa nackdelar, såsom fysisk ansträngning eller fara på jobbet, som måste kompenseras med högre löner. Personer med högre utbildning vill också bli kompenserade med högre lön då de har gjort en investering i form av humankapital. 7 I figur 1 illustreras den nedåtlutande efterfrågekurvan som visar efterfrågan på utbildade arbetare relativt till outbildade. Den visar att ju större inkomstgap mellan dessa två arbetsgrupper, desto mindre vill arbetsgivare anställa utbildad arbetskraft. Här antas att löner är flexibla och att utbudet av arbetskraft är oberoende av lönerna, antalet utbildade arbetare är konstant, vilket visas med den oelastiska utbudskurvan. Utgångsläget i figur 1 är där P0 och D0 korsar varandra, där den relativa lönen för utbildad arbetskraft är r0. Skulle utbudskurvan skifta till vänster innebär det en minskning av utbildade på arbetsmarknaden som då skulle kunna förhandla upp sina löner, och lönegapet mellan utbildade och outbildade skulle öka. Om istället efterfrågekurvan skulle skifta till höger skulle lönegapet också öka då efterfrågan på utbildad arbetskraft öka. Så det är på dessa två sätt i den här förenklade modellen, skift i utbudet eller skift i efterfrågan på utbildad arbetskraft, som orsakar förändringar i lönegapet mellan utbildad arbetskraft och outbildad. 8 6 Borjas, George J Labor Economics fourth edition, McGraw-Hill/Irwin, New York, sid Björklund, Anders, Edin, Per-Anders, Holmlund, Bertil, Wadensjö, Eskil (2000) Andra reviderade upplagan Arbetsmarknaden SNS Förlag sid Borjas, George J Labor Economics fourth edition, McGraw-Hill/Irwin, New York, sid

9 Figur 1: Källa: Borjas, George J Labor Economics fourth edition, McGraw-Hill/Irwin, New York, sid 303 I USA har det under de senaste årtiondena skett ett skift i utbudet av utbildad arbetskraft, som i figur 1, S0 till S1. Samtidigt har de erfarit en ökning i relativlönerna för utbildad arbetskraft under samma period. Att lönerna lyckats öka i samband med ett utbudsskift måste innebära att efterfrågekurvan har skiftat höger mer än utbudskurvan skiftat. 9 Sedan 70-talet har löneskillnaderna på USAs arbetsmarknad ökat markant. USA har under den här tiden sett ökade relativlöner för universitetsstuderande, ökade relativlöner för äldre jämfört för yngre med lägre utbildning vilket har sett till en lönespridning på 80-talet bland både män och kvinnor. Den genomsnittliga lönen för kvinnor relativt män ökade dock med 8 procentenheter från 1979 till Figur 1 går även att tillämpa på unga arbetare jämfört med äldre, där de äldre ses som den utbildade arbetskraften. Tiden innan 1960 var det ett 9 Borjas, George J Labor Economics fourth edition, McGraw-Hill/Irwin, New York 10 Katz, Lawrence F., Murphy, Kevin M. (1992) Changes in relative wages, : Supply and Demand Factors The Quarterly Journal of Economics, Vol. 107 No. 1 pp

10 underskott av unga män på USAs arbetsmarknad. Sedan kom 60-talet och ungas relativa förutsättningar förvärrades. Det skedde en förändring i åldersfördelningen på arbetsmarknaden, och unga kvinnors deltagandegrad ökade 11. Ungas relativlöner till äldre minskade med 50 procent under perioden 1960 till Minskade relativlöner för de yngre jämfört med äldre arbetarna lyckades inte återhämta sig efter 1980-talet, även om det samtidigt skedde en minskning av unga arbetare i arbetskraften 12. USAs arbetsmarknad karaktäriseras av decentraliserade fackförbund där lönerna förhandlas på företags-nivå 13. Katz and Murphy gör en empirisk studie utifrån en utbud- och efterfrågemodell och undersöker löneskillnaderna i USA mellan perioden De analyserar sitt resultat utefter att det i tidigare studier har diskuterats att ökning av efterfrågan på utbildad arbetskraft och efterfrågan på kvinnlig arbetskraft är på grund av teknologisk utveckling, att handelsunderskottet har lett till ett ökat anställningsskift mot utbildnings- och kvinnointensiva jobb, och att förändringar i fackförbunds lönesättningsstrategi kan ha spelat roll, förändringen i minimilöner eller förändringar i lönenormer. De finner i sin studie att det är ökande efterfrågan på mer utbildade arbetare som har varit den största orsaken till löneskillnaden i den här perioden. Detta skift i efterfrågan har främst observerats inom sektorer vilket främst kan tolkas som teknologisk utveckling som kräver mer utbildad arbetskraft. 14 Sveriges arbetsmarknad har sett annorlunda ut jämfört med USAs, den har karaktäriserats av fackförbund som haft lite olika inflytande över tiden. Det här stycket är till för att få en förståelse för Sveriges lönepolitik från 1960-talet. Det kan vara bra att få en inblick i detta då det gör Sveriges arbetsmarknadsmodell lite speciell. Den mest grundläggande principen bakom solidarisk lönepolitik var lika lön för lika arbete oavsett företagets förmåga att betala. Detta ledde till att oproduktiva företag hade svårare att överleva då de inte kunde betala låga löner, vilket i sin tur kunde leda till arbetslöshet för de 11 Easterlin, Richard A. (1978) What will 1984 be like? Socioeconomic Implications of Recent Twists in Age Structure Demography, Vol. 15, No. 4 pp Macunovich, Diane J. (2002) Birth Quake, The Baby Boom and Its Aftershocks The University of Chicago Press: Chicago and London 13 Calmfors, Lars, Driffill, John, Honkapohja, Seppo, Giavazzi, Francesco (1988) Bargaining structure, corporatism and macroeconomic performance Economic Policy, Vol. 3, No. 6, pp Katz, Lawrence F., Murphy, Kevin M. (1992) Changes in relative wages, : Supply and Demand Factors The Quarterly Journal of Economics, Vol. 107 No. 1 pp

11 som jobbade där. Därför var det viktigt att kombinera solidarisk lönepolitik med aktiv arbetsmarknadspolitik. 15 Solidarisk lönepolitik trädde först i kraft 1956, när SAF och LO började implementera samordning successivt från Sveriges arbetsmarknadsmodell har sedan dess präglats av två delar; under cirka 30 år hade SAF och LO mest inflytande på löner och arbetsförhållanden i Sverige, från 1956 till Under den första delen, Fas 1, mellan 1956 och slutet av talet, så innebar solidarisk lönepolitik att utjämna löner mellan branscher. Denna sammanpressning av löner leder till, precis som lönepremier som korrelerar med företagets produktion och vinst i en marknad med full konkurrens, en effektivitetshöjande omflyttning av arbete. Detta gjorde så att mindre produktiva företag hade svårt att överleva genom att betala låga löner, och produktiva företag slapp betala löneskatt som finns i modellen med full konkurrens. Under andra perioden, Fas 2, handlade politiken om att pressa samman relativlönerna för att förbättra för lågavlönade. Under denna period skedde en stark sammanpressning av relativlönerna. 16 Dock så kände många att denna jämlikhetsboom gav alldeles för lite avkastning för de utbildade arbetarna, och denna radikala lönepolitik sägs vara en orsak till sammanbrottet av den centraliserade lönepolitiken i Sverige. Efter 1983 gick Sveriges avtal åter ner på industrinivå 17. Sverige har sedan 1975 varit med om två konjunkturnedgångar, en lite mildare på 80-talet och en i större omfattning på 90-talet. 18 Sverige har erfarit, som konstaterades ovan, lönesammanpressningar mellan Från cirka 1985 har detta blivit omvänt och arbetsmarknaden har sett lönerna bli allt mer spridda. Relativlönerna för unga ökade märkbart i slutet av 60-talet till mitten på 80-talet. 19 Detta har dels diskuterats vara på grund av utbud och efterfrågepåverkningar och del diskuterats vara på grund av Sveriges lönepolitik som påverkats av fackförbund. 15 Hibbs, Jr., Douglas A. (1990) Wage Dispersion and Trade Union Action in Sweden FIEF Reprint Series, No Hibbs, Jr., Douglas A., Locking, Håkan (1995) Den Solidariska Lönepolitiken och Produktiviteten inom Industrin Ekonomisk Debatt, Årg. 23, Nr Edin, Per-Anders, Holmlund, Bertil (1995) The Swedish Wage Structure: The rise and Fall of Solidarity Wage Policy? National Bureau of Economic Research, Working Paper No Björklund, Anders, Edin, Per-Anders, Holmlund, Bertil, Wadensjö, Eskil (2000) Andra reviderade upplagan Arbetsmarknaden SNS Förlag 19 Edin, Per-Anders, Forslund, Anders, Holmlund, Bertil (2000) Youth Employment and Joblessness in Advanced Countries National Bureau of Economic Research, pp

12 Edin och Holmlund menar att lönesammanpressningen mellan 60 och 80-talen kan till viss del förklaras av den minskade avkastningen på erfarenhet under den här perioden 20. Ökningen av relativlönerna för unga inträffar i samma period som det har skett en nedgång av unga i befolkningen. Om ungas löner karaktäriseras av rigida relativlöner på grund av förhandlade minimumlöner, så borde man se svaga effekter av anställningsförändringar på förändring i befolkningen. De verkar inte hitta stöd för att anställningen hos unga skulle vara försämrad under denna period, det finns i stället en ökning av andelen unga som är anställda eller utbildar sig, skoldeltagandegraden hos unga (16-19) ökade från 30 procent på 60 talet till 50 procent i början av 90 talet. 21 Många som har studerat Sveriges löneutveckling från 60-talet menar att det är fackförbunden som haft mest påverkan på lönespridningen som skett i Sverige mellan 1960 och Hibbs hittar att lönesammanpressningen kan förklaras av den framgångsrika implementeringen av fackföreningarnas solidariska jämlikhetspolitik 23. Edin och Holmlund visar att detta inte är en fullständig analys av lönespridningen, då de menar att Hibbs endast tittar på hur SAF-LO ramen påverkat lönesammanpressning, inte hur denna ram är förenlig med de grundläggande utbud och efterfrågefaktorerna. De menar att institutionella förhållanden på Sveriges arbetsmarknad spelat en viktig roll i lönesammanpressningen och sedan lönespridningen under 1960 talet till 1990-talet, men att det även har visats att de vanliga utbud- och efterfrågefaktorerna spelat roll, särskilt i variationen av avkastning på utbildning 24. När de utreder löneutvecklingen under slutet av 60-talet till början av 90-talet så skattar de loggade årliga inkomster på kön, kvadratisk erfarenhet och år i skolan och hittar att löneskillnaderna mellan könen nästan halveras under denna period. Denna sammanpressning av löneskillnader mellan män och kvinnor skedde under samma period som en ökning av kvinnors arbetskraftsdeltagande. De hittar att den relativa efterfrågan på kvinnlig arbetskraft ökade i perioden mellan 1968 och 1981, och sedan en nedgång på 80-talet. Detta kan delvis 20 Edin, Per-Anders, Forslund, Anders, Holmlund, Bertil (2000) Youth Employment and Joblessness in Advanced Countries National Bureau of Economic Research, pp Ibid. 22 Edin, Per-Anders, Holmlund, Bertil (1995) The Swedish Wage Structure: The rise and Fall of Solidarity Wage Policy? National Bureau of Economic Research, Working Paper No Hibbs, Jr., Douglas A. (1990) Wage Dispersion and Trade Union Action in Sweden FIEF Reprint Series, No Edin, Per-Anders, Holmlund, Bertil (1995) The Swedish Wage Structure: The rise and Fall of Solidarity Wage Policy? National Bureau of Economic Research, Working Paper No

13 förklaras av ökningen av den offentliga sektorn under 70-talet, och sedan en minskning av ökningen i den offentliga sektorn på 80-talet. 25 De hittar att den relativa efterfrågan på utbildad arbetskraft har växt i en långsammare takt under sena 80-talet jämfört med under 70-talet och tidiga 80-talet. Alltså kan sektorsskiftningar ha svårt för att beskriva utvecklingen av utbildningspremien under 60- och 70-talet. De hittar en stadig nedgång i avkastning på utbildning under det sena 60-talet och till mitten av 80-talet. De hittar trender i datan som tyder på att det var en ökning i relativa utbudet av högutbildade mellan 60- och till tidiga 80-tal, och sedan en inbromsning i denna ökning vilket orsakade en återhämtning av avkastningen på hög utbildning på mitten av 80- talet, och andelen universitetsstuderande i arbetskraften var ganska konstant under andra halvan av 80-talet till början av 90-talet. 26 För att testa utbudseffekt på ungas relativlöner gör de en enkel regression med ungas (18-24) relativlöner i tillverknings- och gruvdriftssindustrin mellan perioden 1970 till 1988 med endast två förklarande variabler, befolkningsgraden, vilken kommer fånga det relativa utbudet, och en trendkomponent. De hittar en negativ effekt av det relativa utbudet i tre grupper av fyra. Alltså hittar de både en utbudseffekt på ungas relativlöner och en utbudseffekt på avkastning på utbildning. 27 De kan inte ta fram exakta graden av vikt antingen fackförbund eller marknadskrafter har på lönesammanpressningen. De menar att teorin om lönesammanpressning som har orsakats av LO-SAF inte självständigt kan förklara sammanpressningen av löner som skedde mellan 60- och 80-talet. De testar genom en enkel industrilöneekvation om sektorsvariabler blir viktigare efter 1983, och de använder sig av tidsserie- och tvärsnittsdata från 28 industrier inom tillverkningssektorn i perioden De hittar stöd för hypotesen att sammanbrottet av den centraliserade löneförhandlingen gjorde att lönerna blev mer känsliga för industrispecifika faktorer såsom produktivitet och priser. För att hitta bevis för hypotesen att lönerna också blir mer känsliga för det regionala arbetsmarknadstillståndet så använder de sig av tidsserie- och tvärsnittsdata för 24 län i perioden De lägger till en mätning för arbetsmarknadens täthet genom att ta skillnaden mellan vakansgraden och arbetslöshetsgraden i länet och hittar att regionala löner påverkas till en viss grad, dock liten, 25 Edin, Per-Anders, Holmlund, Bertil (1995) The Swedish Wage Structure: The rise and Fall of Solidarity Wage Policy? National Bureau of Economic Research, Working Paper No Ibid. 27 Ibid. 9

14 av förändringar i tätheten, men det finns inget bevis för att löner har blivit mer påverkade efter Industrispecifika variabler har enligt Edin och Holmlund blivit viktigare för lönesättningen efter Den minskade ökning av högskolestuderande på mitten av 80 talet kan vara en senare effekt av tidigare benägenhet att gå till utbildning, vilket i sin tur påverkats av tidigare avkastning på utbildning. 29 Universitetspremien menar Edin och Holmlund påverkas alltså negativt av ett utbudsskift 30. Detta fram till 90 talet i varje fall, men från och med mitten av 90 talet så hittar Gustavsson att Sveriges arbetsmarknad har observerat ökande avkastning på utbildning trots ökande relativt utbud av universitetsutbildade i arbetskraften, medan avkastning på lägre utbildning varit konstant 31. Skans menar att om man tittar på ungdomars utveckling av arbetslöshet över tiden, så har det följt ett mönster med lönesammanpressning och lönespridning. Under 70-talets lönesammanpressning ökade den relativa ungdomsarbetslösheten och perioden 1980-talet och slutet av 1990-talet sjönk den relativa ungdomsarbetslösheten medan det skedde en ökad lönespridning. Från slutet av 1990-talet/början av 2000-talet har den relativa ungdomsarbetslösheten ökat trots en ökad lönespridning. 32 Skans tittar på hur ungas arbetsmarknadsprestationer över tiden har förändrats genom att jämföra ungdomsarbetslösheten i Sverige relativt arbetslösheten för äldre grupper och rensar för konjunktursvängningar. Han visar att genom att titta på tidsmönster mellan ungdomsarbetslöshet och konjunkturen så finns det inget direkt starkt samband. Han visar att den relativa ungdomsarbetslösheten enligt den tidigare svenska definitionen, alltså där arbetslösa studenter exkluderas, och den internationella definitionen följer samma trend och skiljer sig inte jättemycket åt. De visar att båda definitionerna visar en stadig ökning av relativa ungdomsarbetslösheten från 1968 tills mitten på 1980 talet. De år då arbetslösheten 28 Edin, Per-Anders, Holmlund, Bertil (1995) The Swedish Wage Structure: The rise and Fall of Solidarity Wage Policy? National Bureau of Economic Research, Working Paper No Ibid. 30 Ibid. 31 Gustavsson, Magnus (2006), The Evolution of the Swedish Wage Structure: New Evidence for Nordströms Skans, Oskar (2002) Age effects in Swedish Local Labor Markets Working Paper 2002:11 Institiute for Labour Market Policy Evaluation (IFAU) 10

15 har gått upp för alla åldersgrupper är det svårt att säga vilken grupp som har drabbats värst. Då arbetslösheten har haft en rejäl ökning för ungdomsgruppen år, har även arbetskraftsdeltagandet för denna grupp minskat. Detta betyder att ökningen i ungdomsarbetslösheten då har drivits av åringar, sedan 1998 har den relativa ungdomsarbetslösheten ökat trendmässigt. Han menar att arbetslösheten bland unga kan förklaras dels med friktioner, och dels med obalanser på arbetsmarknaden. Friktionsarbetslöshet är vanlig bland unga då de har större rörlighet mellan arbeten i sin tidiga karriär, det tar tid att hitta rätt arbete. Obalanser uppstår på grund av att unga anses som mindre produktiva, och om inte lönerna anpassas efter det uppstår arbetslöshet. Utbildningssystemet har expanderat över tiden vilket har lett till att ungdomar är mer utbildade än äldre, men har å andra sidan inte lika lång erfarenhet. Detta leder till att arbetsgivare som möter lönekrav där minimilöner är desamma för alla åldersgrupper, kanske hellre anställer de som signalerar högst produktivitet. Att dessutom ha dåliga studieresultat signalerar mindre produktivitet och kan ha svårt att motivera anställning till minimilönenivåer. Att då arbetslösheten är ett av de högsta i OECD länderna menar han dock inte kan förklaras av svenska ungdomars försämrade skolresultat. Finland har till exempel samma utveckling av ungdomsarbetslöshet som Sverige men dock bra skolresultat. Dessutom har inte kvalitén i Sveriges grundskola försämrats. Det har dock skett en ökning av antalet studenter i högre utbildning sedan slutet av 90-talet. I början av 90-talet skedde en stor ökning av antalet ungdomar som utbildade sig. Detta leder till en grupp ungdomar som inte deltar i högre utbildning blir missgynnade och arbetslösheten hos dem ökar. Men även att ju fler som utbildar sig, desto fler blir också anställda på tillfälliga och korta kontrakt, vilket är en orsak till friktionsarbetslöshet. De strikta reglerna i arbetsrättslagen kan påverka arbetsgivare att vilja anställa unga studenter på tillfälliga kontrakt. Ekonomiska läget kan påverkas av kvinnors allt ökande arbetsmarknadsdeltagande. Om kvinnors arbetsmarknadsdeltagande är oberoende av ungas inträde på arbetsmarknaden, så kan de ha en egen effekt på den nya unga kohortens ekonomiska position när de träder in. Är kvinnor substitut till unga i produktionen, kommer ungas position att förvärras där arbetsmarknadsdeltagandet bland kvinnor ökar. 11

16 Arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor var på endast 50 procent vid mitten av 60 talet, och har sedan slutet av 60 talet, början av 70 talet ökat dramatiskt. Till 90 talet då det var på cirka 80 procent, bara lite under männens. Detta är en ganska stor siffra för industriländer den här perioden, då många andra ligger runt procent under samma period 33. Det var en kraftig ökning av ungas anställning/populations grad mellan 70 och 90 talet, detta var främst på grund av unga kvinnors ökande deltagandegrad i arbetskraften 34. Männens arbetskraftsdeltagande för Sverige har dock minskat under samma period, detta beror framförallt på att män i åldrarna år har minskat sitt arbetskraftsdeltagande. Arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor med små barn ökade speciellt under perioden Unga kvinnor i åldern år tjänade procent av alla kvinnor i åldern gjorde i genomsnitt. I slutet av 90 talet tjänade samma grupp cirka 40 procent lägre än för hela medianinkomster. Detta beror till viss del av de försämrade förutsättningarna under 90 tals krisen, men också att sysselsättningen hos äldre kvinnor har ökat. 36 Arbetstagare, liksom arbeten, är olika därför kommer löner vara olika. Olika kunskaper och erfarenheter tar sig uttryck i skillnader i produktivitet. Humankapital teorin fokuserar på beslutet att investera i utbildning och hur länge 37. Personer som investerar i utbildning ger upp inkomster idag till för att få högre inkomster i framtiden, eller ger upp konsumtion/fritid idag för att få mer konsumtion/fritid i framtiden. Valet att utbilda sig måste överväga alternativkostnaden och för att få individer att investera i humankapital måste det kompenseras med högre livsinkomster Bloom, David E., Freeman, Richard B., Korenman, Sanders D. (1987) Labour-Market Consequences of Generational Crowding European Journal of Population, No. 3, pp Edin, Per-Anders, Forslund, Anders, Holmlund, Bertil (2000) Youth Employment and Joblessness in Advanced Countries National Bureau of Economic Research, pp Björklund, Anders, Edin, Per-Anders, Holmlund, Bertil, Wadensjö, Eskil (2000) Andra reviderade upplagan Arbetsmarknaden SNS Förlagkvinnogruppens 36 Ibid. 37 Borjas, George J Labor Economics fourth edition, McGraw-Hill/Irwin, New York, sid Mincer, Jacob (1958) Investment in Human Capital and Personal Income Distribution The Journal of Political Economy, vol.66, No.4, pp

17 Inkomstprofilerna är en konkav funktion, då graden av ökning i inkomster är avtagande när individer blir äldre. Man samlar på sig humankapital genom hela sitt liv, därför tjänar högutbildade äldre mycket mer än vad de gjorde när de trädde in på arbetsmarknaden. 39 Faktorer som påverkar investeringen i humankapital är diskonteringssatsen, kostnaden för utbildning, lönestrukturen och åldern på individen. För att investera i humankapital måste individen kunna ställa de direkta kostnaderna av investeringen mot framtida vinster. Detta görs genom att diskontera framtida inkomster till nuvärdet. 40 PV = y / (1+r) 2 Där r är räntesatsen, y är pengarna som kommer erhållas om 2 år och PV (present value) är nuvärdet av dessa pengar. I humankapitalteorin antar man att individen erhåller den utbildning som maximerar nuvärdet av framtida inkomster. 41 Den som väljer att utbilda sig möter en direkt kostnad och en alternativkostnad som motsvarar den lön de skulle tjänat de åren de valde att istället utbilda sig. Utbildade arbetare är också kopplat till mer produktiva arbetare och därför måste arbetsgivare som vill attrahera utbildad arbetskraft erbjuda en högre lön. Denna högre lön ska kompensera för kostnaderna att utbilda sig, så att om individen diskonterar sin löneprofil till nuvärde ska det överstiga det om individen diskonterar sin löneprofil utan utbildning. Detta är också såklart beroende på vad diskonteringsräntan, r, antar för värde. En arbetare med hög diskonteringsränta sätter lågt värde på framtida inkomster och är närsynt och kommer alltså att investera i utbildning i mindre utsträckning. 42 Eftersom det finns flera nivåer av utbildning, så kommer individen att räkna ut nuvärdet av lönen som individen skulle få för alla dessa utbildningsgrupper. Detta kallas i teorin wageschooling locus. Denna lön är bestämd av utbud och efterfrågan på dessa arbetare som besitter de olika graderna av utbildning. Funktionen är konkav vilket innebär att avkastning på utbildning är avtagande. Lutningen på funktionen berättar hur mycket inkomsten ökar om man lägger på ett år till av utbildning Borjas, George J Labor Economics fourth edition, McGraw-Hill/Irwin, New York, kapitel 7 40 Mincer, Jacob (1958) Investment in Human Capital and Personal Income Distribution The Journal of Political Economy, vol.66, No.4, pp Borjas, George J Labor Economics fourth edition, McGraw-Hill/Irwin, New York, kapitel 7 42 Ibid. 43 Ibid. 13

18 Marginalavkastningen i wage-schooling locus berättar hur mycket framtida inkomsten kommer öka om individen lägger på ett till år av utbildning. Det är en avtagande funktion av nivån på utbildning och diskonteringsräntan och ökningen minskar alltså när individen erhåller mer utbildning. The Stopping Rule, alltså när individen bör sluta skolan, är när marginalavkastningen är lika med diskonteringsräntan. Denna nivå av utbildning maximerar alltså individens nuvärde av inkomster över livscykeln. En individ med högre diskonteringsränta kommer alltså sluta utbilda sig tidigare än en med lägre diskonteringsränta. Två personer som har olika förmågor kommer att ha två olika wage-schooling locus, där den som är duktigare (har högre förmåga) kommer att välja att utbilda sig mer och kommer få högre lön än den som är mindre duktig. Även om dessa två individer har samma utbildning, kan den med högre förmåga ändå få högre lön. 44 Många studier har visat att ålders-inkomstprofiler har en tendens att vara brantare för högre utbildade personer. Investering i låga åldrar kommer först reducera inkomster för att sedan höja dem i högre ålder, vilket leder till en brantare profil. 45 Dock, allt annat lika, på en arbetsmarknad med full konkurrens så en ökning av utbildad arbetskraft sänker marginalprodukten för dessa arbetare och då också löneskillnaderna mellan hög- och lågutbildade. Sjunker avkastningen på utbildning kommer färre att utbilda sig. Så fort marknaden känner av denna minskning av utbildade arbetare på arbetsmarknaden, så kommer löner öka igen. 46 Men även om inte utbudet av högutbildade ökar, så kan avkastningen på utbildning förändras. Detta på grund av att efterfrågan på utbildad arbetskraft kan ändras. Antingen ändras den på grund av ökad efterfrågan på dess varor eller tjänster, eller på grund av att deras produktivitet förändras på grund av teknisk utveckling Borjas, George J Labor Economics fourth edition, McGraw-Hill/Irwin, New York, kapitel 7 45 Becker, Gary S. (1962) Investment in Human Capital: A theoretical Analysis The Journal of Political Economy, Vol. 70, No. 5, pp Mincer, Jacob (1991) Human Capital, Technology and the Wage Structure: What do Time Series Show? National Bureau of Economic Research, Working Paper No Ibid. 14

19 Att utbildning och ekonomisk tillväxt går hand i hand är ingen nyhet. Den positiva effekten av ekonomisk tillväxt på utbildning är kopplat till ökning av inkomster som sporrar privata och statliga utgifter på utbildning, och ökar även konsumtionen av varor och tjänster. Mincer menar att en ökning av teknologisk utveckling ökar industriernas efterfrågan på utbildad arbetskraft genom ökning av kvantiteten och kvaliteten på fysiskt kapital per arbetare, förbättring av teknologin vilket kan öka outputen utan att öka inputen. Denna nya teknologi ses som komplement till utbildad arbetskraft snarare än substitut, dock kan teknologin bli substitut till mindre utbildad arbetskraft. Det har visats att de industrier som använder sig av nyare teknologi, har också fler utbildade arbetare anställda. 48 Macunovich menar att om det finns ett ökat utbud på grund av en baby boom, så måste det även finnas en efterfrågeeffekt av detta, till exempel ökad efterfrågan på varor och tjänster som ökar arbetsgivares efterfrågan på arbetskraft. Hon diskuterar, utifrån vad tidigare forskare kommit fram till, att unga har en högre konsumtion relativt till inkomsten, så en högre andel unga i befolkningen skulle då innebära högre nivåer av konsumtion på aggregerad nivå. Om konsumtion ökar så sporrar det investeringar och leder då till högre tillväxt i ekonomin. Detta leder till att de i uppgångskohorten av en baby boom kommer dra nytta av de positiva effekterna av den expanderande ekonomin, medan de i nedgångskohorten av en baby boom kommer att träda in på marknaden efter ekonomiska förskjutningarna orsakade av en förändring från höga till låga grader av tillväxt i personliga konsumtionsutgifter som är relaterade till deras relativt lilla kohort. När ekonomin är sämre så har de unga outbildade arbetarna en tendens att drabbas värst, så denna förändring i aggregerade efterfrågeeffekten kan påverka denna grupps relativa inkomster. Detta skulle sänka de relativa lönerna och inkomsterna för nedgångskohorten än kohorten av samma storlek i uppgången av baby boomen, och effekten kommer vara värst för outbildade arbetare. 49 Ovan har det diskuterats att utbud och efterfrågan är viktiga faktorer i att forma lönerna på arbetsmarknaden. Studier som har studerat efterkrigstidens baby boom har dock kommit fram 48 Mincer, Jacob (1991) Human Capital, Technology and the Wage Structure: What do Time Series Show? National Bureau of Economic Research, Working Paper No Macunovich, Diane J Birth Quake, the Baby Boom and Its Aftershocks (2002), s.8, The University of Chicago Press: Chicago and London, sid 90 15

20 till att förändringar i kohortstorlek påverkar lönerna på arbetsmarknaden, och kan vara en del i orsaken till löneskillnader. 50 Det här stycket ska, utifrån tidigare empiriska studier, redogöra för hur utbud och efterfrågan, demografiska faktorer och löneutveckling hänger ihop. Easterlin är en demografisk ekonom som försöker förklara hur fertiliteten påverkas av de ekonomiska förutsättningarna. Han var den som introducerade konceptet relativ kohortstorlek, alltså storleken på den egna kohorten relativt storleken på ens föräldrars. Han menar att fertilitet är indirekt bestämt av något han kallar den relativa inkomsten. 52 Den här relativa inkomsthypotesen i Easterlins modell handlar om att individens beteende bestäms efter vilken materiell position personen uppnått, och de materiella förväntningarna. Dessa materiella förväntningar är beroende av den materiella omgivningen som paret var uppvuxet i, medan möjligheterna att förverkliga dem är beroende av hur arbetsmarknaden ser ut och relativa löner. De materiella förväntningarna växer i takt med att ekonomin växer, alltså även om per capita inkomsten växer i takt med ekonomisk utveckling, så växer individers konsumtionsförväntningar också. Om konsumtionsförväntningarna växer lika snabbt som inkomsterna, så kommer människor inte känna av det i plånboken och de kommer inte öka fertiliteten. Kohortens storlek påverkar attityden att föda barn. Eftersom en stor kohort löper större risk att få en sämre levnadsstandard jämfört med sina föräldrars så kommer de att föda färre barn, medan en liten kohort föder många barn enligt Easterlin. Detta leder också till att i en stor kohort arbetar kvinnan mer vilket gör att hon tenderar att skaffa barn senare och när hon har skaffat barn väljer hon att kombinera arbete med barn vilket gör att hon föder färre barn. Detta innebär också att om unga mäns inkomster är höga i relation till äldre mäns, så betyder det att de kommer ha det lättare att nå upp till de förväntningar som de formade i sina familjer de växte upp med, vilket kommer leda till ökad fertilitet och detta kommer i sin tur påverka kvinnans arbetskraftsdeltagande. 50 Macunovich, Diane J. (2002) Birth Quake, The Baby Boom and Its Aftershocks The University of Chicago Press: Chicago and London sid Easterlin, Richard A. (1978) What will 1984 Be Like? Socioeconomic Implications or Recent Twists in Age Structure Demography Vol.15 No.4 pp och Easterlin, Richard A. (2001) Tillväxtens tidevarv första upplagan, 2001 SNS Förlag 52 Macunovich, Diane J Birth Quake, the Baby Boom and Its Aftershocks (2002), s.8, The University of Chicago Press: Chicago and London 16

21 Om det då skulle bli en knapphet av unga män i arbetskraften, menar Easterlin att de unga männen kommer få fördelaktiga förändringar i löner och arbetslöshet. Det skulle då bli lättare för unga par att gifta sig och skaffa barn och denna nedgång i kvinnors arbetskraftsdeltagande skulle påverka lönerna för kvinnor positivt och förbättra arbetslösheten. Men eftersom kvinnor oftast tillhör lågutbildade yrken så är substitutionseffekten mellan gamla och unga kvinnor hög, så dessa förbättringar i löner och arbetslöshet skulle vara blygsam. Detta skulle innebära en mer än normal ökning av äldre kvinnor i arbetskraften. Han menar alltså en knapphet av unga kommer att innebära en förändring av löner för män, och en förändring av deltagandegrad för kvinnor. Han diskuterar att ekonomiska förutsättningarna påverkas negativt av befolkningstillväxt. Men denna negativa effekt kommer först 20 år senare när denna kohort träder in på marknaden, och effekten kommer bara kännas av för denna kohort, då de inte är substitut till äldre arbetare. Den stora baby boomen kommer får nedpressade löner, vilket kommer reducera fertiliteten och generera en baby bust, vilket kommer innebära en knapphet av unga på arbetsmarknaden när de träder in, vilket kommer generera en baby boom. Studier har visat att den relativa inkomsten även är en funktion av förändringar i kohortstorlek. Det mest grundläggande argumentet i kohortlitteraturen för att kohortstorlek påverkar löneprofiler är att unga och gamla inte är substitut till varandra. Storleken på en kohort kommer då att påverka den relativa inkomsten och det är därför löneskillnader kommer att uppstå. 53 Om man antar att alla på arbetsmarknaden är substitut, så skulle en effekt av en stor kohort inte spela så stor roll på individnivå, och inkomstprofilerna skulle vara oberoende av kohortstorleken, alltså oberoende av antalet människor vid en speciell erfarenhetsnivå. 54 Om vi antar att vi har ett dynamiskt jämviktsläge där åldersfördelningen i arbetskraften är fast. Det finns då en genomsnittlig lönenivå för arbetarna för varje åldersnivå. Om då åldersfördelningen ändras så att det ökar i en åldersnivå, vad händer då med lönenivån för den 53 Macunovich, Diane J. (2002) Birth Quake, The Baby Boom and Its Aftershocks The University of Chicago Press: Chicago and London sid Welch, Finis (1979) Effects of Cohort Size on Earnings: The Baby Boom Babies Financial Bust The Journal of Political Economy, Vol. 87, No. 5, Part 2: Education and Income, pp. S65-S97 17

22 ålderskategorin? En populär teori är att lönerna sänks för den här gruppen 55. Det kan kanske påverka den ekonomiska positionen för den stora kohorten permanent, men påverkar kanske inte andra kohorter. Det kan också visa sig i arbetsmarknadsdeltagandet. Detta beroende på hur arbetsmarknaden ser ut med lagar och policier, eller makroekonomiska trender. Ju mer elastisk arbetskraftsefterfrågan, desto mindre påverkas lönerna av stora kohorter. En stor kohort kan absorberas in i arbetsmarknaden, kanske genom policier som till exempel att den publika sektorn kan påverka så att folk stannar i skolan, eller att makroekonomiska läget kan vara så att den lyckas absorbera en stor kohort. 56 Vad händer då med individer som det skiljer tre år, eller tio år på, om det finns substitution endast inom kohorten och närliggande kohorter? Effekten kommer att fördelas på ett mindre antal människor och alltså kommer den att påverka individen mer. Det kan därför vara av intresse att studera var i den demografiska cykeln man är född 57. Dahlberg och Nahum menar att individer påverkas mer av äldre kohorter än de yngre, eftersom de yngre inte än har trätt in på arbetsmarknaden och att de äldre har redan lyckats samla på sig erfarenhet 58. Easterlin menar att unga och gamla inte tävlar om samma arbeten, därför ska unga som även är födda i en stor kohort möta en extra hård konkurrens på arbetsmarknaden. Denna konkurrens ska speglas i både deras inkomster och avkastning på utbildning. Om substitution endast sker inom kohorter så kommer den kohort som är född i slutet av en boom ha det bättre då den äldre kohorten har berett vägen på arbetsmarknaden och kan ha orsakat en ökning i efterfrågan på arbetskraft. 59 Dahlberg och Nahum menar att det beror på till vilken grad av substitution mellan kohorten och de närliggande kohorterna som sker. Om man konkurrerar med toppkohorten såväl som sina egna och närliggande kohorter, kan det vara negativt att tillhöra den kohorten som är födda i slutet av boomen Lee, Ronald D., Arthur, W. Brian, Rodgers, Gerry (1995) Economics of Changing Age Distributions in Developed Countries, Oxford University Press Inc.: New York 56 Bloom, David E., Freeman, Richard B., Korenman, Sanders D. (1987) Labour-Market Consequences of Generational Crowding European Journal of Population, No. 3, pp Dahlberg, Susanne, Nahum, Ruth-Aïda (2003) Cohort Effects on Earnings Profiles: Evidence from Sweden Working Paper 2003:3 Institute for Future Studies 58 Ibid. 59 Easterlin, Richard (1987) Birth and Fortune: The Impact of Numbers on Personal Fortune Second Edition, University of Chicago Press: Chicago 60 Dahlberg, Susanne, Nahum, Ruth-Aïda (2003) Cohort Effects on Earnings Profiles: Evidence from Sweden Working Paper 2003:3 Institute for Future Studies 18

23 Många amerikanska studier har funnit att individer som stiger in på arbetsmarknaden tillsammans med en stor kohort kommer möta lägre inkomster än de som stiger in tillsammans med en mindre kohort. 61 De flesta studier som finns från USA i detta ämne handlar om efterkrigstidens baby boom, vilket ökade antalet av utbildade arbetare något på 70 talet. 62 Card och Lemieux menar att lönegapet mellan hög- och lågutbildade för äldre män har varit mer eller mindre konstant de senaste 30 åren, medan lönegapet har dubblerats för yngre män, kan förklaras av förändringar i det relativa utbudet av högutbildade. Första halvan av talet präglades av högutbildad arbetskraft vilket enligt dem ska ha ökat efterfrågan på högutbildade, då efterkrigstidens baby boom som kom ut på arbetsmarknaden var relativt högutbildad. Och Card och Lemieux argumenterar att avkastningen på utbildning för unga män i USA som ökat sedan 70 talet beror på inre kohortskift i det relativa utbudet av utbildad arbetskraft, alltså att färre utbildat sig i kohorterna födda efter 50 talet. 63 Welch tittade på 8 år ( ) av stor ökning av arbetsmarknadsdeltagande i USA, då den åriga arbetskraften ökade med 21 procent. De som kom in på marknaden hade också allt högre utbildning. Han tittar på utbildningsnivå separat då han antar att individer konkurrerar bara med varandra i samma utbildningsnivå, och följer dessa individer över tiden. Anta att det finns en karriärväg på varje utbildningsnivå och att arbetare på olika nivåer i sin karriär är imperfekt substitut. För att förenkla kan man anta att det finns två typer av arbetare i varje utbildningsgrupp; unga och gamla. Det är då möjligt för kohorter i nedgångsfasen att ha brantare inkomstprofiler än kohorter i uppsvingsfasen eftersom de har färre nära substitut som har trätt in på arbetsmarknaden efter dem, och motsatsen sann för de i uppgångsfasen. 64 Welch utvecklar en karriär-fas modell där olika arbete är utförda i de olika faserna, och därför är arbetarens marginalprodukt och dess lön en negativ funktion av antalet arbetare i samma fas. Han hittar att tillhöra en stor kohort har direkt negativa effekter på lön och timmar och veckor arbetade, relativlönerna för de mer utbildade grupperna minskar och skillnader mellan inträdande och peak earners inom utbildningsgrupper är störst. Nivån på inträdeslönen 61 Berger, Mark C. (1989) Demographic Cycles, Cohort Size, and Earnings Demography, Vol. 26, No. 2, pp Borjas, George J Labor Economics fourth edition, McGraw-Hill/Irwin, New York, sid Card, David, Lemieux, Thomas (2000) Can falling supply explain the rising return to college for younger men? A cohortbased analysis National Bureau of Economic Research, Working Paper Welch, Finis (1979) Effects of Cohort Size on Earnings: The Baby Boom Babies Financial Bust The Journal of Political Economy, Vol. 87, No. 5, Part 2: Education and Income, pp. S65-S97 19

24 relativt lönen för peak earners minskade med 13 procent mellan 1967 och Den inkomstnedpressande effekten av egen kohortstorlek minskar över tiden men försvinner inte helt. Kohorteffekten är starkare för högre utbildningsnivåer, och ju lägre utbildningsnivå, desto högre är substituerbarheten mellan erfarenhetsgrupper. 65 Macunovich menar att unga män i en relativt stor kohort kommer känna att de inte tjänar på att utbilda sig eftersom en stor kohort tenderar att pressa ner avkastningen på utbildning, och alltså kommer färre att utbilda sig. 66 Studier har även visat att den nedpressande effekten av stor kohortstorlek är starkare för högre utbildningar. Stapelton och Young studerade investering i eftergymnasiala studier, och analyserar effekten av demografiska faktorer på utbildningsval. Och precis som Welch, Stapleton och Young tittar på varför avkastning på utbildning har minskat från och med 1970 talet i Amerika och vill förklara det med efterkrigstidens baby boom. De menar att unga arbetare är sämre substitut till äldre arbetare i högre utbildningskarriärer än i karriärer med mindre utbildning, att avkastning på utbildning alltså ska minska med utbildningsnivå, vilket leder till att individer i en stor kohort väljer att utbilda sig mindre. Då substitutionselasticiteten är lägre på högre utbildningsnivåer, och då en ökning i kohortstorlek sänker lönerna genom karriären på högre utbildningsnivåer än på lägre, så kommer individer i en stor kohort att vilja investera i eftergymnasial utbildning mindre. 67 Problemet med de här studierna är att de analyserar kohorteffekter på olika utbildningsgrupper separat mellan erfarna och oerfarna individer, vilket kan leda till underskattningar av den verkliga påverkan av en kohorteffekt. Om man bara tittar på löneprofilerna för olika utbildningsgrupper och jämför unga och gamla individer inom dessa grupper, så tar man inte hänsyn till att mängden utbildning en individ tar och dess chanser att hitta ett jobb, är beroende av kohortstorlek. 68 Att endast jämföra oerfarna med erfarna arbetare kan även leda till att man missar att effekten av kohortstorlek kan variera när arbetare avancerar i sin karriär Welch, Finis (1979) Effects of Cohort Size on Earnings: The Baby Boom Babies Financial Bust The Journal of Political Economy, Vol. 87, No. 5, Part 2: Education and Income, pp. S65-S97 66 Macunovich, Diane J. (2002) Birth Quake, The Baby Boom and Its Aftershocks The University of Chicago Press: Chicago and London, sid Stapelton, David C., Young, Douglas J. (1988) Educational Attainment and Cohort Size Journal of Labor Economics, Vol. 6, No. 3, pp Macunovich, Diane J. (2002) Birth Quake, The Baby Boom and Its Aftershocks The University of Chicago Press: Chicago and London, sid Berger, Mark C. (1989) Demographic Cycles, Cohort Size, and Earnings Demography, Vol. 26, No. 2, pp