Slutrapport till länsstyrelsen gällande stimulansmedel till ett varaktigt stöd för anhöriga

Transkript

1 SLUTRAPPORT 1 (13) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Äldreomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Margareta Helgesson, anhörigkonsulent Tfn Länsstyrelsen i Södermanlands län Att: Ann-Christin Sultan NYKÖPING Slutrapport till länsstyrelsen gällande stimulansmedel till ett varaktigt stöd för anhöriga De anhörigas insatser har stor betydelse för att äldre personer med sjukdom och/eller funktionshinder ska kunna fortsätta att få god livskvalitet och att leva ett så normalt liv som möjligt. Om de anhöriga ska orka vårda behöver de själva stöd och information efter de behov som varje anhörig har. Katrineholms kommun har under åren erhållit sammanlagt kr i stimulansmedel för att kunna utveckla ett varaktigt stöd för anhöriga som hjälper och vårdar äldre, har funktionsnedsättning eller är långvarigt sjuka. Utvecklingen har varat under 2007 till Vissa verksamheter inom projektet kommer att avslutas våren I Katrineholms kommun har vi sedan 1999 arbetat med att starta upp och utveckla kommunens anhörigstöd. Vi har lyssnat av anhöriga och efter deras behov sökt att hitta ett individanpassat och flexibelt stöd. Vi har och fortsätter att försöka komma in med anhörigstödet så tidigt som möjligt i anhörigsituationen. Kunskap och trygghet har varit ledord för oss inom anhörigutbildningar som vi erbjuder både maka/make samt till söner och döttrar till vårdande eller sjuka föräldrar. Ett gott bemötande med tanken, att det inte finns någon besvärlig anhörig utan endast anhöriga som har det besvärligt, är vår policy. Vi har under åren kunnat ta vara på och sett den anhöriga som en resurs och med utgångspunkt från detta, arbetat med hälsoperspektivet för att ge den anhöriga förutsättningar att orka vara en frisk och bra anhörig, så länge den anhöriga önskar vårda. Vi har inom stödet arbetat mycket med samverkan för att bli så breda som möjligt och för att nå ut till så många anhöriga som möjligt. Samverkan med frivilligorganisationer och landstinget har funnits med under hela utvecklingen av anhörigstödet. Vi känner att vi idag har en bra kvalitet på anhörigstödet men att det naturligtvis i framtiden kommer att behöva förändras efter de behov som nya generationers anhöriga kommer att efterfråga samt efter den nya anhöriglag som gäller från den 1 juli anhörigstöd doc VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Äldreomsorgen Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer vard.omsorg@katrineholm.se

2 SLUTRAPPORT 2 (13) Slutrapporten omfattar verksamheter som kommunen utvecklat under Utveckling av anhörigstöd på landsbygd Framtagande av informationsmaterial Stödplan Volontärverksamhet Utbildning och uppmuntran av frivilliga Kuratorstimmar Enkätundersökning Taktil massage för anhöriga Verksamhet för unga dementa Stöd till anhöriga med invandrarbakgrund Utveckling av anhörigstöd i tre landsbygdsorter: Björkvik, Valla/Sköldinge och Julita De anhörigas insatser har stor betydelse för att äldre personer med sjukdom och/eller funktionshinder ska kunna fortsätta att få en god livskvalitet och att leva ett så normalt liv som möjligt. Om de anhöriga ska orka vårda behöver de själva stöd och information efter de behov som varje anhörig har. I Katrineholms tätort finns sedan tidigare ett väl utbyggt stöd för anhöriga bl. a genom kommunens anhörigkonsulent, demensteam och anhörigcentral. Katrineholms kommun har fått stimulansmedel som bland annat har använts till att kartlägga och bygga upp stöd för anhöriga som bor på tre landsbygdsorter Björkvik, Julita och Valla/Sköldinge. Under projektets första år gjordes intervjuer med ett antal anhöriga och utifrån de behov de anhöriga uttryckte vid intervjuerna så har ett anhörigstöd byggts upp i de tre landsbygdsområdena Följande behov kom fram under intervjuerna: Samtalsstöd Att få träffa andra som är i samma situation Social gemenskap Information om insatser som kommunen kan erbjuda, var man vänder sig för att få hjälp, t.ex. när det gäller hjälpmedel, bostadsanpassning, avlösning och färdtjänst.

3 SLUTRAPPORT 3 (13) Vad har hänt i Julita, Björkvik och Valla/Sköldinge landsbygd under de tre år som projektet pågått Informations- och förankringsarbete Katrineholms kommun vill att anhörigstödet skall vara lättillgängligt för kommunens medborgare och därför valde man att erbjuda stöd till de anhöriga på landsbygden på hemmaplan. Tre landsbygdsorter valdes ut som samlingspunkter för stödet som skulle byggas upp och erbjudas de anhöriga. Det var Julita, Björkvik och Valla/Sköldinge. Informationsarbetet riktat mot de anhöriga har varit en viktig del i arbetet under hela projekttiden. Vi vet att anhöriga som vårdar oftast är en tyst grupp och som inte alla gånger själva tänker på att de behöver stöd och avlösning för att orka med sin uppgift. Vi bedömde det därför viktigt att vi hade många olika informationskanaler så att det blev möjligt att nå ut till så många anhöriga som möjligt. En viktig del i arbetet var därför att etablera kontakter med andra yrkeskategorier inom vård och omsorg som vi visste träffade på anhöriga i sitt dagliga arbete. Det var bl a distriktssköterskor, diakoner, biståndshandläggare, arbetsterapeuter, områdeschefer och hemtjänstpersonal och de har hjälpt oss att sprida information om anhörigstödet ut i bygden. De frivilliga, ifrån de olika nätverken, har också varit involverade i arbetet och hjälpt till med informationsspridning och kontakter. Anhörigstödjaren som arbetat ut mot landsbygden har också besökt pensionärsföreningarna PRO och SPF för att informera om anhörigstödet i bygden. I Julita har personer som är 75 år och 80 år blivit erbjudna uppsökande hembesök och har då kunnat få information om anhörigstödet. En annan del i informationsarbetet har varit att sätta upp affischer och lägga ut informationsfoldrar på t.ex. äldreboendena, hos de lokala handlarna, hos frisören, på anslagstavlor och på biblioteken. Verksamheten har också presenterats i ett par av de lokala blad - tidskrifter som finns t.ex. i Valla/Sköldinge och i Björkvik. Dessa tidskrifter distribueras ut till alla hushåll i bygden. Referensgrupper Under projektets första år bildades tre referensgrupper, en i varje landsbygdsdel. De som deltagit i referensgrupperna har varit områdescheferna för äldreboendena och hemtjänsten, sjuksköterskor, personer från hemtjänstgrupperna och frivilliga ifrån de tre nätverken. Grupperna har träffats ca två gånger per år och i gruppen har man bl.a. diskuterat hur anhörigträffarna skall se ut, hur man når ut till de anhöriga och andra frågor som rör anhörigstödet i bygden. Referensgrupperna har varit viktiga för det är där mycket av kunskaperna om bygden har funnits. Anhörigträffar för de som bor i bygden Under projektets första år startade anhörigträffar i de tre landsbygdsorterna. Det var viktigt att träffarna förlades till en s.k. neutral plats som inte direkt förknippades med vård och omsorg. I Julita är träffarna förlagda till föreningshuset Lidabacke, i Björkvik i en samlingslokal som annars används till pensionärsföreningarnas verksamhet och i Valla i en samlingslokal som kallas för Triangeln. Vid träffarna är ofta frivilliga personer ifrån de lokala nätverken med och hjälper till med kaffe och andra praktiska saker.

4 SLUTRAPPORT 4 (13) Deltagarantalet har varierat över projekttiden. I dagsläget är träffarna i Julita och i Björkvik välbesökta. I Valla har det varit svårare att få ihop till en lagom stor grupp. Där har deltagarantalet varit relativt litet så där vilar verksamheten under hösten Under hösten 2009 ordnar istället anhörigstödet tillsammans med den frivilliga verksamheten på Triangeln med ett par café träffar med underhållning. Anhörigträffarna erbjuds de anhöriga under en eftermiddag varannan vecka med uppehåll under sommaren. Under träffarna ges information om olika saker som kan beröra den anhörige och dennes närstående. Det kan t.ex. vara kostråd för äldre, fallrisker, äldres säkerhet, information om demenssjukdomar och bemötande av den sjuke. Det är också viktigt att få information om hur man som anhörig tar hand om sig själv. Det kan gälla tips på fysisk aktivitet, massage och annat som förbättrar välbefinnandet. Det är också viktigt att man har roligt under träffarna så vissa gånger erbjuds de anhöriga musik, spel och hantverk pyssel. Under vårar och somrarna har de anhöriga erbjudits att delta i de s.k. Strandviksveckorna som skall ge rekreation och miljöombyte och de har även bjudits in till den s.k. Skogsveckan uppe vid sjön Myrgryten. Strandviksveckorna och Skogsveckan är verksamheter som ordnas av det ordinarie anhörigstödet och fritidsverksamheten inom vård och omsorg i Katrineholm. En av de viktigaste delarna för de anhöriga är att få träffa andra som är i samma situation som man är själv och att få prata om hur det är att vara anhörig. Under december 2009 kommer en middag att hållas för anhörigvårdarpar som bor i Julitabygden. De inbjuds till en trerättersmiddag och det hela skall påminna om ett vanligt restaurangbesök. Liknande middagar har flera gånger tidigare erbjudits till anhörigpar på anhörigcentralen i Katrineholm och har varit mycket uppskattat. Individuellt stöd genom hembesök Det passar inte alla anhöriga att delta i anhörigträffar därför har vi parallellt med anhörigträffarna erbjudit anhöriga samtal i hemmet där de har kunnat prata enskilt om sin situation och vilket stöd man skulle behöva. Det är viktigt att påpeka att stödet som erbjuds anhöriga måste vara individuellt utformat och bygga på deras specifika behov för att det skall bli bra och ha en god kvalitet. Anhörigcirklar för de med närstående på Almgården, Yngaregården, Vall- och Malmgården En annan del i arbetet har varit att erbjuda de anhöriga som har sin närstående i ett särskilt boende ute på landsbygden någon form av anhörigstöd. Vi valde att erbjuda de anhöriga informationsträffar vilka utformades tillsammans med de olika boendenas områdeschefer utifrån de behov som fanns på varje plats. I Björkvik erbjöds de anhöriga fyra träffar på kvällstid. I Julita valde man istället att förlägga träffarna till två fredagseftermiddagar och i Valla/Sköldinge kommer det under november månad 2009 att anordnas träffar under tre måndagskvällar. Programmet har varit i stort sett detsamma på de olika platserna. Områdescheferna har varit med under träffarna och de har kunnat ge information om olika saker som berör verksamheten. På ett par ställen har även sjuksköterskan på boendet varit med. Därtill har anhörigstödet presenterats av kommunens anhörigkonsulent, demenssjuksköterskan har informerat

5 SLUTRAPPORT 5 (13) om olika demenssjukdomar och bemötande av demenssjuk, de olika lokala nätverken har presenterat vad de gör för de äldre och på en plats har politiker varit med. Framtagande av informationsmaterial Nya informationsmaterial som tagits fram under de tre åren: en folder om kommunens totala anhörigstöd. ett informationsmaterial om kommunens anhörigstöd och anhörigcentral i form av informationstavlor och anhörigstödets symbol (= ett äppelträd) som numera visas i anhörigcentralens skyltfönster. en folder om kommunens demensteam där anhörigstödet är en stor del ett visitkort för anhörigcentralen en ny mer permanent folder för anhörigcentralens verksamhet har tagit fram framtagandet av materialet Dokumentet om mig en enklare form av levnadsberättelse som ska vara till hjälp för den anhöriga till en minneshandikappad person där den sjukes liv och vardag kan dokumenteras. en folder med inriktning att informera om och skapa intresse för kommunens frivilliga verksamhet som sker i samverkan med frivilligorganisationerna. Denna folder ska spridas i organisationerna i första hand men också finnas tillgänglig på kommunens äldreboenden. ett häfte, på 12 sidor, om demens, bemötande och förhållningssätt som bl a använts vid all utbildning av kommunens frivilliga om just demens m.m. ett informationsblad om taktil massage och hur anhörigstödet arbetar med denna verksamhet. ett anhörigvårdarkort som blir klart under våren De flesta av dessa informationsmaterial samlas i en speciell mapp Anhörigmapp som delas ut till anhöriga via: anhörigstödet, biståndshandläggarna, apoteket, primärvården, på Kullbergska sjukhuset, i frivilligorganisationerna m fl som ett samlat informationsmaterial till anhöriga. Stödplan En stödplan togs fram 2007 som anhörigstödet avvaktade med att använda pga. dokumentationsfrågan inom anhörigstödet. Nu används materialet med anhöriga som så önskar, som ett stöd för den anhörigas framtida vårdsituation. Ett material som skapar trygghet för den anhöriga när den närstående blir sämre.

6 SLUTRAPPORT 6 (13) Volontärverksamhet Under åren har anhörigstödet rekryterat personer att ingå i en volontärgrupp som är knuten till kommunens anhörigcentral. Volontärernas uppgift är att fungera som en social brygga för ett par där den ena vårdar den andra. Målet för volontären är att försöka bryta den sociala isolering som ofta uppstår i familjen när någon blir sjuk. Innan volontärerna kopplas in på något par genomgår dessa en utbildning för att bli mer insatta i den problematik som uppstår för anhöriga när friheten minskar och vännerna sviker. I utbildningen ingår också kunskap om vilka alternativ av sociala insatser som finns att erbjuda, kunskap om kommunens anhörigstöd samt information om kommunens värdegrund. Denna kurs genomförs kontinuerligt under en dag för nya volontärer. Verksamheten har under åren utökats även med andra insatser. När det inte finns tillräckligt med anhörigvårdarpar, som önskar ha frivilligkontakt, går man istället hem till ensamma personer i egna hem som önskar sociala kontakter. Även här fungerar den frivilliga som en social brygga, med att försöka hjälpa den enskilde ut till aktiviteter utanför hemmet. Volontärgruppen har liksom de andra frivilliga grupperna tillgång till kontinuerlig utbildning och uppmuntran. Utbildning och uppmuntran för frivilliga Många utbildningsinsatser har genomförts för personal och frivilliga för att öka förståelse och få kunskap om den anhöriges situation. Demensutbildning Anhörigstödet har erbjudit frivilliga i kommunens olika frivilliggrupper samt samverkande organisationers medlemmar, en halv dags utbildning i ämnena: demens, bemötande, anhörigstöd. Vid tre olika tillfällen har utbildningen varit förlagd i tätorten. Vid fyra olika tillfällen har den genomförts på landsbygden: Julita, Valla, Sköldinge och Björkvik. Sammanlagt har ca 120 personer deltagit vid dessa olika utbildningstillfällen. Utbildning för frivilliga som läser högt Vid flera olika tillfällen har anhörigstödet i samverkan med bibliotekets social bibliotekarie anordnat utbildningsdagar och träffar för att ge stöd och kunskap till frivilliga som läser högt för pensionärer. Ett av utbildningstillfällena var Dag för frivilliga när Maud Husberg deltog som inspiratör ifrån Centrum för lättläst. Dag för frivilliga Alla tre åren har en heldag för kommunens frivilliga anordnats, kallad Dag för frivilliga.

7 SLUTRAPPORT 7 (13) Sociala nätverk Volontärer Frixgruppen - frivilliga på kommunens äldreboenden - frivilliga som går hem till anhörigvårdarpar - frivilliga på anhörigcentralen Dagen är en kombinerad utbildnings- och inspirationsdag för frivilliga att hitta motivation, inspiration, kunskap och träffa andra frivilliga. En viktig uppmuntran denna dag är en trerätters lunch på kommunens restaurangskola med servering vid bordet. Övrig uppmuntran som ges till kommunens frivilliga sker i varje grupp av frivilliga. Detta planeras tillsammans så att de frivilliga kan önska vilken uppmuntran man vill ha i just den gruppen. Normalt sker denna uppmuntran i form av en sommarutflykt och en julaktivitet. Inspirationsdagar för frivilliga Spontant under året genomförs så kallade inspirationsdagar för frivilliga som önskar. Under 2009 genomfördes tre dagar med varierande innehåll: hantverk, lättläst, ullaktiviteter, bild samt musikterapi var verksamheter som de frivilliga erbjöds att prova på. Inför varje år får frivilliga önska om utbildnings och inspirationsaktiviteter. Kuratorstimmar Många anhörigvårdare har en svår livssituation och lever i ständig oro och trötthet. Ofta väcker detta existentiella funderingar. För att få hjälp med att orka gå vidare som anhörigvårdare när dessa frågor kommer över en, behövs många gånger professionell hjälp. Den personal som finns anställda inom anhörigstödet kan givetvis vara samtalspartner till en viss gräns men många gånger behövs hjälp av mer professionell karaktär t.ex. kurator, beteendevetare, psykolog mm. Under 2007 och 2008 har anhörigstödet haft möjlighet att anlita personer som har kunskap att samtala med personer i djup kris. Under 2009 och i framtiden räknar vi nu med att kunna ha denna profession kopplad till anhörigstödet via de kontakter vi kunnat bygga upp ett bra sätt: Beteendevetare inom kommunens verksamhet. Kurator på Kullbergska sjukhuset Diakoner i kyrkans tjänst samt olika professioner inom den privata sektorn. Enkätundersökning år 2007 och 2009 Resultat En enkät skickades ut till 100 anhöriga under år 2007 och 80 anhöriga under år Svarsfrekvensen var knappt 50 procent. Av de svarande var 70 procent kvinnor. Majoriteten var över 65 år och så gott som alla bodde i samma hushåll som den man vårdade. Det var också så gott som alla som hjälpte sin närstående dagligen och många även på nattetid. De flesta av de som vårdades hade ett stort vård och omsorgsbehov. Ett fåtal av de anhöriga var fort-

8 SLUTRAPPORT 8 (13) farande förvärvsarbetande. På frågan om den närstående hade hjälpinsatser från hemtjänsten svarade 45 procent år 2007 att de hade det och 34 procent år Det var 55 procent (både år 2007 och 2009) av de anhöriga som hade möjlighet att få avlösning i anhörigvårdarrollen och de tre vanligaste formerna av avlösning var genom hemtjänst, dagvård och korttidsvård/växelvård. År 2007 tyckte 65 procent av de svarande att avlösningen fungerade bra eller mycket bra och år 2009 tyckte 58 procent det. Övriga svarade ej på frågan. Vi frågande också om den anhörige hade kännedom om det kommunala anhörigstödet som finns inom kommunen och 60 procent år 2007 och 69 procent år 2009 svarade att de hade det. Av dessa hade 43 procent varit i kontakt med kommunens anhörigstöd år 2007 och 69 procent år En fråga handlade om vilket bemötande man fått av personalen inom kommunens anhörigstöd. År 2009 uppgav 59 procent av dem som svarat att de upplevt bemötandet som bra eller mycket bra och 3 procent varken bra eller dåligt. De övriga svarade ej på frågan. I 2007 års enkät går det inte att tolka svaren då det uppstått ett fel i svarsformuleringen. Det var 5 procent av de anhöriga år 2007 och 7 procent år 2009 som uppgav att de saknade något i det kommunala anhörigstödet. Det som de upplevde saknades och de hade behov av var Att få gå ut på promenader och att någon annan person då skulle finnas hos den närstående Att få resa bort någon vecka och någon annan tog ansvar för den närstående Behov av fler kostnadsfria avlastningstimmar De anhöriga fick också ta ställning till en fråga om vilken form av stöd/hjälp som de tyckte kändes mest angeläget att få hjälp med för egen del, i egenskap av anhörigvårdare. De fick kryssa för tre av 13 svarsalternativ och på så sätt märka ut de mest angelägna. År 2007 valde de anhöriga som mest angeläget, de tre stödformerna kostnadsfri avlösning med 10 timmar per månad, avlastning i form av dagverksamhet och hjälp från distriktssköterska. Även år 2009 valdes den kostnadsfria avlösningen och avlastningen genom dagvård som de mest angelägna men ett nytt tredjeval detta år var möjligheten att vårda den egna hälsan. Kommentar Det går inte fullt ut att jämföra de två årens resultat eftersom de anhöriga som besvarat enkäten vid de två tillfällena inte alltid är desamma. Nya har tillkommit och andra har försvunnit. Vi kan dock se att de anhöriga som svarat på enkäten gör en mycket stor insats när det gäller vården och omsorgen om sina närstående. De närstående har stora hjälpbehov och de anhöriga finns i närheten av dem stora delar av dygnet. Deras insats är förstås betydelsefull för de närstående men också från samhällets sida då kommuner och landsting sparar in pengar genom de anhörigas insats. Om de anhöriga ska orka

9 SLUTRAPPORT 9 (13) med sin uppgift måste de få avlösning, stöd och utbildning och uppmärksammas för sin insats. Det var drygt hälften av dem som svarade på enkäten som upplevde att det fanns avlösning för dem. Det vore förstås önskvärt att alla som vårdar en närstående visste om och upplevde att det fanns avlösning och andra stödformer. Därför är det viktigt att kommunen fortsätter med sitt uppsökande arbete i syfte att nå anhöriga som vårdar. Det som också var intressant var att de anhöriga i 2009 års enkät uppgav att en viktig stödform var behovet av att vara mer uppmärksam på sin egen hälsa. Skall man orka med att vara anhörigvårdare krävs förstås en god hälsa och att man ges möjlighet att behålla den. Taktil massage Under våren 2009 har en anställd och en frivillig inom anhörigstödet genomgått utbildning i Taktil massage. Kursen omfattade 20 timmar teori och praktiska övningar. Taktil massage är en mjuk, omslutande beröring av huden som bl a ger: - ökat lugn - avslappning - bättre sömn - lindring av smärta Vi vänder oss till anhörigvårdare. Dessa har möjlighet att boka tid under fyra tillfällen/vecka. Avsatt tid för en behandling är en timme. Följande behandlingar finns att välja på: - ryggmassage - handmassage - fotmassage - boa in En plats på Anhörigcentralen har iordningställts för ändamålet. Vi har skapat en bra och avslappnande miljö med bl a massagestol och andra tillbehör. En broschyr för att sprida information om verksamheten har tagits fram. Vi hoppas genom att kunna tillhandahålla taktil massage till våra anhörigvårdare möjliggöra ett tillfälle för avslappning och återhämtning i deras, många gånger, tunga vardag. Många poängterar att just beröring är en bristvara i anhörigvårdarens nuvarande situation. Verksamhet för yngre personer med demenssjukdom För 2009 fick Katrineholms kommun medel för att pröva dagverksamhet för yngre personer med demenssjukdom, tillsammans med Sörmlands läns landsting och Vingåkers kommun. Efter diskussion med minnesmottagningen på Kullbergska sjukhuset bestämdes att även Flens kommun skulle ingå i provverksamheten. Detta för att kunna få ihop en grupp med denna problematik.

10 SLUTRAPPORT 10 (13) Målgruppen: personer yngre än 65 år som är utredda på minnesmottagningen på KSK och som fått en demensdiagnos samt kan tänkas ha utbyte av att delta i en grupp. Verksamhet: träffpunkt 1 gång i veckan ca: 3 timmar Innehåll: Kunskap Gemenskap Aktivering Stöd Se det friska behålla förmågor Livsgnista/livsglädje Stärka självförtroendet Erfarenhetsutbyte Personal: 2 personer varje gång med rullande schema från respektive kommun och minnesmottagningen. Plats: Anhörigcentralen i Katrineholm Samverkan: Katrineholms kommun Vingåkers kommun Flens kommun Kullbergska sjukhuset, minnesmottagningen Övrigt: Minnesmottagningen rekryterar deltagare Icke bistånd Färdtjänst Verksamheten startade den 19 januari 2009 på anhörigcentralen i Katrineholm. På första träffen deltog sex personer samt personal från kommunerna och landstinget. Denna träff användes till att tillsammans planera den kommande verksamheten. Ett program gjordes som byggde på nio träffar varje måndag i januari, februari och mars. Samlingsplatsen för verksamheten var anhörigcentralen med de flesta aktiviteterna skedde på annan plats som t.ex. simhallen, bowlinghallen, köket på Kullbergska m.m. Deltagarantalet varierade en del då någon märkte att man inte orkade eller pga. lång resa till verksamheten. En utvärdering gjordes efter vårens verksamhet där gruppen kom fram till följande: Av dem som deltog var ingen under 65 år utan något äldre. Två av deltagarna var så långt gångna sin sjukdom att dom hade svårt att ta till sig verksamheten. En deltagare tyckte att träffarna låg för tätt medan andra tyckte att de borde träffas oftare. Mycket beroende på var i sjukdomen man var. Lokalen har fungerat bra som samlingspunkt och verksamhetslokal. Personalengagemanget har varit högt. Bra att personal har gått om lott så att deltagarna alltid hade en som de kände igen. Alla samverkande har ställt upp på ett bra sätt. Dagsupplägget med fika och mat har fungerat från och till med anledning av vilken aktivitet som genomförts. Ett problem som var genomgående gällde ekonomin runt mat och aktiviteter.

11 SLUTRAPPORT 11 (13) Deltagare med olika ekonomiska förutsättningar samt samverkande med detsamma gjorde att den ständiga frågan blev: Vem betalar? Hur mycket får det kosta? osv. Aktiviteterna uppskattades mycket av deltagarna, då dessa var väldigt varierande och att man själva fått vara med att planera. Eventuell framtida verksamhet Minnesmottagningen kan i framtiden endast vara med i en rekrytering av deltagare, inte delta praktiskt i verksamheten. Behovet finns men det är för få unga demenssjuka i varje kommun för att man ska kunna driva verksamheten i egen regi. Även i framtiden har vi ett behov av att kunna samverka i en liknande verksamhet. Möjligtvis kan Katrineholm och Vingåker samarbeta i framtiden då resorna här emellan är tänkbara. Resorna för deltagare från Flen med omnejd blir allt för långa och kostsamma. Viktigt i framtida verksamhet är också att deltagarna inte är för olika komna i sin sjukdom för att det ska kunna bli en bra verksamhet samt att vi mer ska hålla på åldersgränsen under 65 år. Oftast finns annan verksamhet att erbjuda dem över 65 år i form av dagverksamhet. Stöd till anhöriga med invandrarbakgrund De flesta anhöriga med utländsk bakgrund känner ett stort ansvar för sina äldre familjemedlemmar. Det är vanligt att man som anhörig med utländsk bakgrund inte vill använda sig av den svenska äldreomsorgen och hemtjänsten utan man ser oftast att vård inom familjen är den bästa. Utifrån detta är det viktigt att utlandsfödda känner till vilket stöd man kan få som anhörig. Enligt Statistiska centralbyråns statistik för 2008 så hade ca 10 procent av de äldre över 65 år i Katrineholms kommun utländsk bakgrund. Av de 10 procenten kom hälften från Norden och då framförallt från Finland. Vanligast förekommande nationaliteter från de övriga 5 procenten var personer födda i Tyskland, f d Jugoslavien, Mellanöstern, Turkiet och Irak. Den största gruppen flyktingar som kommit till Katrineholm under 2009 är somalier. Arbetets genomförande Under våren 2009 startade arbetet genom att vi på olika sätt försökte att få kontakt med de olika invandrarföreningarna i Katrineholm för att informera dem om anhörigstödsverksamheten. Vi ville också få deras uppfattning om hur vi lämpligast skulle arbeta med informationen i syfte att nå de utlandsfödda som vårdar en anhörig. Vi ville också ha synpunkter på det informationsmaterial vi skulle arbeta fram. Vi fick kontakt med ett par föreningar men inte alla. Vi vände oss därefter till samhällsinformatören på Viadidakts svensk undervisning för invandrare, till en lärare med bosnisk bakgrund och till integrationssamordnaren inom Viadidakt för att

12 SLUTRAPPORT 12 (13) diskutera med dem om hur vi skulle kunna nå ut till de olika kulturerna och språkgrupperna Utifrån kontakter vi haft med personer inom vård- och omsorgsförvaltningen har vi också fått intervjua ett par personer från f.d. Jugoslavien. De två personerna är i dagsläget anhöriganställda och vi har intervjuat dem för att få veta hur de ser på sin situation och vad de skulle vilja ha för stöd som anhöriga. Tillsammans med de representanter för de utlandsfödda som vi fått kontakt med har vi hittat en modell som vi funderar på att arbeta efter. Den går ut på att vi inom några vanligt förekommande språkgrupper skall utse s.k. informatörer för anhörigstödet. Informatörerna skall vara personer som känner till det svenska samhället, som behärskar svenska och som har förmågan att kunna informera sina landsmän om anhörigstödet. Informatörerna bör få en lämplig grundutbildning på ett par dagar då de själva får kunskaper om anhörigstödsverksamheten. Tanken är att de därefter med jämna mellanrum skall ha träffar med Anhörigkonsulenten och andra inom verksamheten och att de skall fungera som en brygga mellan sina landsmän och anhörigstödet i Katrineholms kommun. Varje onsdag under hösten 2009 har anhörigkonsulenten och en anhörigstödjare informerat eleverna på svenskundervisningen för invandrare om anhörigstödet. Tanken har varit att de som nyligen kommit till Sverige skall få information om hur stödet ser ut. De kan sen i sin tur hjälpa till att informera andra landsmän om vart de skall vända sig när de behöver stöd och råd i frågor som rör anhörigstöd. Informationsbroschyr på olika språk Inom Katrineholms kommuns anhörigstödsverksamhet finns ett brett utbud av informationsbroschyrer framtagna. Problemet är dock att de endast finns på svenska språket. Därför är en del i arbetet med anhörigstöd för de utlandsfödda att ta fram en enkel och kort beskrivande broschyr på olika språk. De språk som bör finnas representerade är engelska, finska, serbokroatiska, arabiska, kurdiska (surani) och somaliska. Arbetet med själva textinnehållet pågår för närvarande. Utvecklat anhörigstöd och framtiden Följande verksamheter är idag implementerade i kommunens anhörigstöd Anhörigstöd på landsbygd, avslutas våren Denna verksamhet kommer att fortsätta i den omfattning som projektarbetet kommit fram till att det finns behov av. Informationsmaterialet, används idag i stor utsträckning och omarbetas när behov finns. Stödplan finns framtagen och används när anhöriga så önskar. Volontärverksamheten är nu etablerad och fortsätter i den omfattning vi har tillgång till frivilliga. Kuratorstimmarna verksamheten har funnit sin väg inom anhörigstödet.

13 SLUTRAPPORT 13 (13) Utbildning och uppmuntran för frivilliga är ett måste i framtiden, för att kunna bibehålla frivilligas insatser samt för nyrekrytering. Taktil massage kommer vi i framtiden att erbjuda både anhöriga och närstående. Följande verksamheter är fortfarande under utveckling med hopp om en framtida implementering Träffpunkt för yngre demenssjuka en samverkansfråga i framtiden. Om Katrineholms kommun själva ska genomföra en sådan här verksamhet kommer detta att ske inom den idag befintliga dagverksamheten för dementa. T.ex. att en dag i veckan riktas mot en yngre grupp, om behovet finns. Invandrares behov av anhörigstöd här fortsätter arbetet med uppsökande verksamhet och information samt framtagande av informationsmaterial på olika språk. Monica Johansson Ordförande Margareta Helgesson Anhörigkonsulent