Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak,
|
|
- Marcus Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barbro Holm Ivarsson, Psykologer mot Tobak, Slutrapport Nationella Tobaksuppdraget Nationell utbildningsinsats för att stimulera socialsekreterare att motivera klienter att sluta röka med hjälp av motiverande samtal MI dnr HFÅ 2008/299 Sammanfattning Syfte: Bland rökarna finns en stor andel som lever i en socialt och ekonomiskt utsatt situation. Socialtjänsten möter dessa grupper och har därför en viktig roll i tobakspreventionen. Syftet var att göra en nationell utbildningsinsats för att medvetandegöra professionella i socialtjänsten särskilt biståndshandläggare - om tobaksbrukets roll för klienterna och stimulera till ökad rådgivning om tobak. Metod: Länssamordnarna erbjöds att arrangera en kostnadsfri regional endagsutbildning. Elva regionala utbildningar genomfördes i 10 län. Sammanlagt 435 personer har deltagit, varav ca 130 från målgruppen och resten från andra arenor. Resultat: En enkät besvarades av målgruppen före och efter utbildningen (74 % svarsfrekvens, n=97). Betydligt fler anser att de har tillräcklig utbildning för att motivera klienter att sluta röka efter utbildningen (22 % jämfört med 64 %). Aktiviteten i rådgivningen i socialtjänsten har gått upp signifikant, som att ge rekommendation att sluta röka, råd om hur man slutar röka och snusa, hänvisning till Sluta röka-linjen eller lokal tobaksavvänjare samt att överlämna material. Totalt anser 15 procent att rådgivning om tobak ingår i arbetsuppgifterna, och fler anser det efter utbildningen, ett tecken på att frågan har prioriterats upp. Dock ser fler personer hinder för att arbeta med rådgivning om tobak efter utbildningen, vanligen tidsbrist och att klienterna har allvarligare och mer akuta problem. Detta tolkas som ett tecken på en ökad diskussion och medvetenhet hos personalen. Intressant är att hela 96 % ändå anser att det är viktigt att motivera klienter att sluta röka och något fler efter utbildningen. Fjorton procent i målgruppen röker dagligen och elva personer har slutat med tobak efter utbildningen. Inom projektet utvecklas även en kunskapssammanställning/idéskrift som kostnadsfritt kommer att spridas till socialtjänsten våren Bakgrund Bland rökarna idag finns en stor andel som lever i en socialt och ekonomiskt utsatt situation. Arbetslösa, förtidspensionerade och långtidssjukskrivna är grupper där mer än dubbelt så många röker. Bland både kvinnor och män har en större andel rökare varit i ekonomisk kris, saknar kontantmarginaler eller har låg inkomst jämfört med övriga befolkningen. Att röka en ask om dagen kostar cirka kronor/år för rökaren själv, och många klienter inom socialtjänsten röker betydligt mer. Forskning har även visat att rökning, tvärtemot vad många trott, ger stress, depression och ångest och att nikotinet ökar hjärnans känslighet för alkohol och andra droger. De som slutar röka har 25 procents större chans att hålla sig fria från andra droger. Socialtjänstens medarbetare möter ovanstående grupper i sin dagliga verksamhet och har därför en viktig roll att spela i tobakspreventionen. Det är därför av stor vikt att de har ett professionellt 1
2 förhållningssätt rörande tobaksbruk och motivation och kunskap för att motivera och stödja att sluta med tobak samt hänvisa klienter till tobaksavvänjning. Handläggare inom socialtjänsten har tidigare uppgivit att de regelmässigt inte tar upp frågan om rökning med klienter. Biståndshandläggare uppger att de kan tala med klienterna om besparingar som att t ex dra ner på elkostnaden för att minska behovet av ekonomiskt bistånd, men aldrig om att sluta röka. Undersökningar visar samtidigt att de flesta som röker vill sluta. Det gäller även ovan nämnda grupper, vilket bland annat visar sig genom att hundratals klienter inom Kriminalvården frivilligt slutat röka efter att man från 1 januari 2008 fått erbjudande om tobaksavvänjning genom Rökfri Kriminalvård. Psykologer mot Tobak (PmT) organiserar psykologer, beteendevetare, socionomer och folkhälsovetare. Vi ansökte hos FHI om ekonomiskt bidrag för att under göra en nationell utbildningsinsats i form av en endagsutbildning till socialtjänsten för att stimulera socialsekreterare till ökad rådgivning om tobak med hjälp av motiverande samtal MI. Biståndshandläggare har prioriterats. Vi sökte samarbete med länsstyrelsernas/regionförbundens drogsamordnare för att anordna en regional utbildning i 21 län. Respektive länsstyrelse/regionförbund har fått stå för arrangemang, inbjudan, marknadsföring, lokal och ev förtäring medan PmT bekostade resan, hotell och utbildningsinsatsen. En person från PmT:s styrelse har hållit utbildningen. Projektledare Barbro Holm Ivarsson, ordförande i Psykologer mot Tobak. Antal utbildningar och innehåll Under genomfördes 11 regionala utbildningar till socialtjänsten i 10 län (V:a Götaland fick två utbildningar en för Göteborgs Stad och en för länet). Samtliga 21 län erbjöds arrangera utbildningen. Tio län har trots upprepade påminnelser till länssamordnaren inte arrangerat utbildningen (Blekinge, Dalarna, Halland, Jämtland, Jönköping, Kronoberg, Norrbotten, Uppsala, Västernorrland och Örebro). Värmland gick ut med inbjudan men fick bara tre anmälda, som hänvisades till en utbildning för psykiatrin som arrangerades samma månad. Sammanlagt 435 personer har deltagit i utbildningarna, varav ca 130 från socialtjänsten och resten från andra arenor. Utbildningen har varit cirka 5 timmar effektiv tid på de flesta håll (10-16 eftersom människor rest över hela regionen kunde man inte starta tidigare än 10), varav cirka hälften av tiden använts till utbildning i tobaks- och avvänjningskunskap, fakta om rökning och snus, hur man slutar på bästa sätt samt vilken rökavvänjningshjälp som finns att få, och hälften motiverande samtal (MI). Anledningarna till att MI fick så stor plats var att vi bedömde att det var det enda sättet att locka socialtjänstens personal till utbildningarna överhuvudtaget. Flera i denna grupp skriver särskilt i utvärderingarna att det är därför de har kommit till utbildningen. Arrangörerna har generellt varit överraskade av det låga intresset från socialtjänsten liksom vi har varit överraskade av det låga intresset från länssamordnarna. 2
3 Föreläsare i samtliga utbildningar har varit Barbro Holm Ivarsson, expert på tobaksavvänjning och MI. Följande material har bland annat funnits som visningex eller delats ut: - Sluta-röka-linjens kort - Att hjälpa rökare och snusare att sluta. Enkla råd. Statens Folkhälsoinstitut - Expertens bästa råd att sluta röka/snusa. Statens Folkhälsoinstitut - Holm Ivarsson, B. Fimpa dig fri. Gothia. - Holm Ivarsson, B. Sluta röka och snusa på 4 veckor. Viva. Utvärdering Direkt innan, i anslutning till föreläsningen, samt ca 6 månader efter utbildningen distribuerades en enkät till deltagare från socialtjänsten/förvaltningen, socialpsykiatrin och boendestödjare mfl liknande verksamheter i fem län för att få en uppfattning om effekten. Enkät två skickades till 129 personer och besvarades av 97 personer; den sändes per post med en påminnelse.. Svarsfrekvensen var 75%. Andra deltagare än målgruppen för utbildningen har inte har fått enkäten. Bakgrundsdata om deltagarna i enkäten Omkring 90% av respondenterna är kvinnor och endast 10% män. Sextio% är socionomer, medan övriga är beteendevetare, behandlingsassistenter, sjuksköterskor, ekonomer, jurister, mentalskötare, sociologer, socialpedagoger med mera. Arbetsgivare är socialtjänst, socialpsykiatri och omsorgsförvaltning. Medelåldern ligger på år, och de har varit anställda i genomsnitt 8 år. Tobaksbruk bland personalen Man kan se att rökningen i denna yrkesgrupp ligger ungefär på samma nivå som i normalbefolkningen, 14% dagligrökare och lika många då- och då-rökare (7% efter utbildningen). Så gör troligen även snusningen, då gruppen domineras av kvinnor och det är övervägande män som snusar i befolkningen. Då- och dårökningen och snusningen har sjunkit efter utbildningen. Färre vill sluta med tobak efter utbildningen, vilket kan hänga samman med att några som ville sluta fick hjälp att göra det i och med utbildningen. Fler av de som fortfarande röker/snusar vill dock ha hjälp att sluta jämfört med innan utbildningen, vilket är positivt. Vid en manuell genomgång av enkätsvaren finner man att 2 personer har slutat röka, 6 har slutat med då- och då-rökning och 3 med då- och då-snusning sedan utbildningen. En skriver Jag slutade röka och snusa efter föreläsningen. Tusen tack!!! Jag hade rökt i 12 år och snusat (mycket) i ca 5 år. Jag hade inte en tanke på att sluta förrän föreläsningen. Jag har redan fått så många vinster som jag inte visste att jag skulle få. Jag är inte längre en person som bidrar till egen ohälsa, luktar illa, känner mig karaktärssvag, behöver harkla mig innan jag säger något, ger pengar till tobaksbolagen etc. Dessutom har jag mycket jämnare humör nu, vilket är en glädje för både mig och min omgivning. Så, ännu en gång, TUSEN TACK! De som skrev i uppföljningsenkäten att de ville hjälp att sluta röka/snusa fick per post självhjälpsboken Holm Ivarsson, B. Sluta röka och snusa på 4 veckor. 3
4 Följande mail tyder på att även detta kan ha utgjort en intervention: Jag vill tacka för boken Sluta röka och snusa på 4 veckor. Känner mig mer motiverad nu till att sluta röka. Resultat Attityder till att arbeta med rökningen Tillräcklig utbildning Det tydligaste och förväntade resultatet är att betydligt fler tycker de har tillräcklig utbildning för att motivera klienter att sluta röka efter än före 4
5 utbildningen (64% jämfört med 22%). Flera önskar dock mer utbildning i både MI och tobaksavvänjning. Om det ingår i arbetsuppgifterna Många (14 personer) som före utbildningen inte ansåg att det ingick i arbetsuppgifterna anser det nu, ett tecken på att frågan prioriterats upp efter utbildningen 1. Även motsatsen finns, att man tyckte det ingick i arbetsuppgifterna före utbildningen, men inte 6 månader efter. Detta tyder på en ökad medvetenhet och diskussion. Hur viktigt det är att hjälpa patienterna Vi har frågat hur viktigt det är att hjälpa klienter sluta röka på en skala 0-10 och medianen på svaren är 7,5 både före och efter utbildningen, men efter utbildningen är det ingen som svarar en siffra under 2 2. Många (31 unika personer) anger en högre siffra på vikt efter utbildningen, jämfört med före, men ganska många, 20 personer, redovisar även en lägre siffra på vikt efter utbildningen. Två tycker efter utbildningen inte att det är viktigt alls fast de tyckte det innan (en pga tidsbrist och en är själv rökare). Flera personer anger tidsbrist ( om vi börjar med motivation måste vi ha täta uppföljningar ) samt att det är svårt att tala med klienter om rökningen när det oftast finns mycket andra problem och en av de som övergått till att bedöma det som inte alls viktigt är själv dagligrökare. Detta kan stärka intrycket av att det finns en tillagsinställning när man fyller i enkäten i inledningen av utbildningen. Det kan bero på att man måste skriva namn på enkäten och kanske inte litar på att den behandlas anonymt alternativt att man pga tidsbrist fyllde i enkäten på ett mer oreflekterat sätt. De som nu redovisar en lägre siffra på vikt kan ha stött på oväntat motstånd i organisationen eller på det individuella planet när de har försökt ta upp detta med klienter. Det kan vara så att både de själva och klienterna är alltför upptagna med akuta problem. Hinder för att arbeta med frågan Ett antal ser även hinder för att stödja klienter att sluta röka 6 månader efter utbildningen, men gjorde det inte innan utbildningen, vilken kan vara en anledning att sätta en lägre siffra på vikt. Två av dessa personer skriver att man har få eller inga egna klienter som man kan ta upp detta med, vilket kan vara ett tecken på att man fyllde i siffran i enkäten mera oreflekterat innan, men det kan ju också betyda att personerna har fått nya arbetsuppgifter. Det kan även tyda på att man stött på hinder efter utbildningen som man inte var medveten om före; de hinder som anges är tidsbrist och att klienterna som regel har mer akuta problem. Flera som arbetar med alkohol- och droger respektive barn och ungdomar rankar vikten av att arbeta med rökningen högt eftersom på grund av interaktionen mellan rökning och alkohol/droger och att rökning är en inkörsport för ungdomar. Aktivitet i rådgivning om tobaksbruk 1 Ingen i Psykiatriprojektet hade angivit det, snarare tvärtom, att man insett att det inte var psykiatrins arbetsuppgift utan tex primärvårdens, men då menar psykiatrins personal kanske avvänjning medan Socialtjänstens personal syftar på kort rådgivning+hänvisning 2 Socialtjänstpersonalen har en lägre rankning av hur viktigt det är att motivera klienter att sluta röka än psykiatrins personal trots att fler anser att det ingår i deras arbetsuppgifter än bland psykiatrins personal. 5
6 Aktiviteten i rådgivningen har gått upp avsevärt i socialtjänsten. Troligen var medvetenheten om tobaksfrågan mycket låg från början. Särskilt intressant är att påfallande många har börjat en mer intensiv rådgivning om snus. Det kan vara så att socialtjänsten tidigare har varit omedvetna om att även snus är dyrt; man har ju i hög grad fokus på klienternas ekonomi. Av de åtta variabler som mättes hade alla ökat tydligt, som att ge rekommendation att sluta röka, råd om hur man slutar röka och snusa, hänvisning till Sluta röka-linjen eller lokal tobaksavvänjare samt att överlämna material. Det som inte ökat är variabeln att diskutera sluta-röka-datum med klienten, vilket troligen får bedömas som en alltför kvalificerad nivå av rådgivning för socialtjänsten. 1. Givit klienter rekommendation att sluta röka 2. Givit klienter råd om att sluta röka 3. Diskuterat sluta-röka-datum med klienter 6
7 4. Hänvisat klienter till Sluta röka-linjen 5. Hänvisat klienter till rökavvänjare 6. Överlämnat material till klienter 7
8 7. Erbjudit klienter uppföljning genom återbesök i rökavvänjningssyfte 8. Givit klienter råd om att sluta snusa Behov av ytterligare insatser Det finns mycket mer att göra i denna för tobakspreventionen strategiska målgrupp då vi endast nådde 160 personer i målgruppen - socialtjänsten - i hälften av länen, även om vi totalt utbildade tre gånger så många (435). Utbildning behöver genomföras i de 11 län som inte deltog, och återupprepas i de 10 län som deltog. Många efterlyser även fördjupningsutbildning om tobaksrådgivning, MI-kurser samt mer material. Flera påpekar behovet av lättläst informationsmaterial till exempel för psykiskt funktionshindrade. Vi har skickat material och böcker till de som begärt det i uppföljningsenkäten. 8
9 Flera pekar även på problemet med att utsättas för passiv rök i andras hem och en person i socialpsykiatrin i Stockholm skriver: Mycket obehagligt att bli utsatt för passiv rök. Har vissa dagar minst 3 olika hembesök till storrökare och jag är en passiv rökare mot min vilja. De är storrökare 2-3 cigarettpaket per klient är inget ovanligt. Många gånger upplever min omgivning att jag luktar rök efter arbetsdagens slut. En person efterlyser kunskap och riktlinjer i hela linjen bland annat i missbruksvård och ekonomisk biståndsbedömning och en annan ett organiserat arbetssätt är det är uttalat vem som har ansvar för detta. PmT utvecklar även inom projektet en kunskapssammanställning/idéskrift till målgruppen som kostnadsfritt sprids till socialtjänsten i hela Sverige genom länssamordnarna Rådgivning om tobak och avvänjning i psykiatri, beroendevård och socialtjänst. I samband med distributionen av denna kommer länssamordnarna att medvetandegöras om behovet i denna grupp. 9
Nationellt tobaksarbete
Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merEnkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län
Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merMI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet
MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se www.mi-utbildarna.se www.psykologermottobak.org Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org
Läs merTobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete
Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merEffektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.
Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog
Läs merEget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma
Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser
Läs merHur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt?
Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt? Cecilia Birgersson Utredare Statens folkhälsoinstitut 2012-11-08 Sid 1 Som arbetsgivare kan man göra skillnad! Cirka 18/dag dör av rökning
Läs merTobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete
Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs merUtvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merEnkät. från Sluta-Röka-Linjen
Enkät från Sluta-Röka-Linjen Du har varit i kontakt med oss på Sluta-Röka-Linjen. För att kunna ge det bästa stödet till dig och andra som vill förändra sina vanor ber vi dig om hjälp. OBS! Dina svar är
Läs merMaria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12
Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Tobaksavvänjning - utbud Samverkan lönar sig SRL finns tillgänglig 51 timmar/vecka Flera aktörer kan stötta på olika vis Karolinska Institutets folkhälsoakademi
Läs merTobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet
Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 9 % röker dagligen (10 %) 13 % snusar dagligen (10 %) 21 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,
Läs merÄnnu bättre cancervård enkätrapport om. Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården
Ännu bättre cancervård enkätrapport om Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården Ledningens roll och koll Tobaksavvänjning i hälsooch sjukvården ledningens roll och koll Resultat från enkätkartläggning
Läs merRökningen är det minsta av deras problem -eller?
Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 14 nov 2012 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen
Läs merSocialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13
Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merTobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad
Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet
Läs merBarn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar
Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till föräldrar A Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida)
Läs merTobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet
Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 8 % röker dagligen (9 %) 13 % snusar dagligen (11 %) 20 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,
Läs merMitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Läs merRökfri arbetsplats och arbetstid
Rökfri arbetsplats och arbetstid Bakgrund Under åren 2008 2010 arbetade Statens folkhälsoinstitut med regeringens nationella tobaksuppdrag. Det övergripande syftet är att minska tobaksbruket ytterligare
Läs merRedovisning av projektet Hjärt- och Lungsjuka minskar tobaksbruket (2008/323)
2011-01-26 Statens Folkhälsoinstitut 831 40 Östersund Redovisning av projektet Hjärt- och Lungsjuka minskar tobaksbruket (2008/323) Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund redovisar här projektet Hjärt- och
Läs merTobaksavvänjning i arbetslivet
Tobaksavvänjning i arbetslivet Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog, konsult Ordförande i Psykologer mot Tobak barbro.holm-ivarsson@telia.com www.barbroivarsson.se Annelie Johansson Hälsopedagog, dipl. Tobaksavvänjare
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merStimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området BILAGA 2
BILAGA 2 Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området KOMMUNERNA OCH LANDSTINGEN/REGIONERNAS REDOVISNINGAR AV 2018 ÅRS STIMULANSMEDEL 1 Innehåll Analyser och handlingsplaner...
Läs merTobaksavvänjning sparar liv och pengar
Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och
Läs merBilaga 1: Resultat från Previas undersökning i Stockholms län. Använder du snus eller tuggtobak? Pressmeddelande 15 juli
Pressmeddelande 15 juli Var fjärde anställd man i Stockholms län snusar Hela 23 procent av de manliga anställda i Stockholms län snusar. Bland de kvinnliga anställda snusar 4 procent. Fler än en av tio
Läs merAvvänjning för patienter med psykisk sjukdom och beroende. på Beroendecentrum Stockholm
www.beroendecentrum.se Avvänjning för patienter med psykisk sjukdom och beroende på Beroendecentrum Stockholm Avvänjning för patienter med psykisk sjukdom och beroende Adam Fürbach specialist i psykiatri,
Läs merSocialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning
Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,
Läs merStruktur, rutiner och utbildning
Struktur, rutiner och utbildning Margareta Pantzar, psykolog, FFoU-enheten LANDSTINGET I UPPSALA Psykologer mot Tobak Struktur Socialstyrelsens uppföljning av Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merSamtal om tobak i skolan
Samtal om tobak i skolan Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Sotis-manualen Metoden i Samtalet om tobak (SOTIS) i skolan togs fram för att stödja, strukturera och effektivisera dialogen kring
Läs merKommunen som arbetsgivare
Kommunen som arbetsgivare - Tobaksfri arbetstid Cecilia Birgersson Utredare Statens folkhälsoinstitut 2010-03-08 Sid 1 Landstingens policys 2010-03-08 Sid 2 Landstingets arbete 2010-03-08 Sid 3 Hur långt
Läs merRAPPORT: TOBAKSFRIHET I SAMBAND MED OPERATION resultat av enka tundersö kning 2014
RAPPORT: TOBAKSFRIHET I SAMBAND MED OPERATION resultat av enka tundersö kning 214 Ett av s mål är att öka antalet medlemmar inom HFS-nätverket som arbetar med tobaksfrihet i samband med operation. År 212
Läs merSamtliga 21 landsting och regioner
Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:
Läs merLänsrapport Länsstyrelserna. Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)
Länsrapport 2014 - Länsstyrelserna Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Om länsrapportens undersökning 2014 Målgrupper Länsrapportens undersökning är en totalundersökning som vänder
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merI denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär
Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och vikt Snus Ett
Läs merfoto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus
foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar
Läs merResurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013
Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva
Läs merSamtal om tobak i skolan
Samtal om tobak i skolan Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Sotis-manualen Metoden i Samtalet om tobak (SOTIS) i skolan togs fram för att stödja, strukturera och effektivisera dialogen kring
Läs merBilligt att bo dyrt att flytta
Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar
Läs merÅterrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget
Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare
Läs merFolkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.
Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,
Läs merFolkhälsorapport för Växjö kommun 2014
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget
Läs mer2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar
kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar
Läs merFöräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys
Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna
Läs merPsykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa
Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror
Läs merHandlingsplan mot tobak
Handlingsplan mot tobak Karlbergsgymnasiet Datum 2017-05-04 1 Vision Vår vision är att få ungdomar/vuxna att inte nyttja tobak vare sig i skolan eller på fritiden Syfte Syftet med handlingsplanen är att
Läs merStarka tillsammans. Om undersökningen
Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merSlutrapport samverkansprojekt TUM
Slutrapport samverkansprojekt TUM Tobaksprevention på Ungdomsmottagningen/Ungdomshälsan Karin Björkman, Extern utvärderare Katarina Björklund, Landstinget i Östergötland Maria Elgstrand, Landstinget i
Läs merPressmeddelande 2010-01-04
Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte
Läs merBarn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan
Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till skolan Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida) om ett
Läs merTobakspolicy och riktlinjer för SiS en rökfri myndighet
2012-01-18 Dnr 26-46-2012 Generaldirektören Tobakspolicy och riktlinjer för SiS en rökfri myndighet Inledning Denna tobakspolicy och riktlinjer ersätter motsvarande reglering från 2008 (dnr 26-115- 2008).
Läs merInvånarpanelen: Hälsa och livsstil
Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3
Läs merSvar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten
Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.
Läs merANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun
ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan
Läs merFöretagarpanelen Q Kalmar län
Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för
Läs merMotiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft
Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merHandläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005
Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...
Läs merBrukarundersökning IFO 2017
2018-01-31 Dnr: SN 2017/317 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2017 Brukares upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun 2 Innehållsförteckning
Läs merSLUTA-RÖKA-LINJEN
www.slutarokalinjen.se SLUTA-RÖKA-LINJEN ÅRSRAPPORT 2015 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Sluta-Röka-Linjen årsrapport 2015 Stockholm juni 2016 Årsrappporten
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merTobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen.
Tobak Under avsnittet om tobak redovisas daglig rökning och snusvanor och från och med år 2018 även e-cigarettvanor. De som svarar på folkhälsoenkäten får frågan Röker du? respektive Snusar du? Med svarsalternativen
Läs merModell för tobaksavvänjning - viktiga delar -
Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar - Stockholm 25 nov 2016 Margareta Pantzar Innehåll: Nya foldern samt metodboken Stödja patienter att sluta röka och snusa. Rådgivning om tobak och avvänjning.
Läs merMI - Motiverande samtal
MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-
Läs merRapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010
Rapport Medicine Studerandes Förbunds sommarjobbsenkät 2010 Av Ida Johansson, Ledamot Förbundsstyrelsen Inledning: Att bevaka samt försvara läkarstudenters intressen på arbetsmarknaden är en av Medicine
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merHur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009
Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280
Läs merHur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.
KÖNSFÖRDELNING: siffror för länet: - Kvinnor: 37 % - Män: 63 % - Kvinnor: 39 % - Män: 61 % - Kvinnor: 42 % - Män: 58 % - Kvinnor: 36 % - Män: 64 % - Kvinnor: 51 % - Män: 49 % - Kvinnor: 40 % - Män: 60
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs merAlkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk
Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under
Läs merVänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009
Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September Viktoriagatan, Box 068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 7 9 000, Fax +46 7 9 00, www.turismensutredningsinstitut.se
Läs merBoka tid med oss för att skaffa hälsosammare vanor. Slutrapport samverkansprojekt TUM. Tobaksprevention på Ungdomsmottagningen/Ungdomshälsan
Slutrapport samverkansprojekt TUM Tobaksprevention på Ungdomsmottagningen/Ungdomshälsan Folkhälsocentrum Linköping april 2011 Karin Björkman Katarina Björklund Maria Elgstrand Boka tid med oss för att
Läs merKorta motiverande samtal (MI) i tandvården
Korta motiverande samtal (MI) i tandvården Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Barbro.holm-ivarsson@telia.com Hemsidor www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motiverandesamtal.org Exempel på vad barntandvården
Läs merPIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet
PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på
Läs merUppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011
Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merUtvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober
Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas
Läs merVägen till ett tobaksfritt liv...
Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar
Läs merRAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.
RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB
och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag
Läs merRapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12
Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012
oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merSluta med tobak och få en bättre hälsa
Sluta med tobak och få en bättre hälsa 1 Det finns många fördelar med att sluta med tobak. Du som väljer att till exempel sluta röka förlänger livet med i genomsnitt 10 år. Med rökning följer många hälsorisker
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merSocialpsykiatriska enheten ger stöd i vardagen
Socialpsykiatriska enheten ger stöd i vardagen Socialpsykiatriska enheten är socialtjänstens stöd till personer med olika funktionstillstånd till följd av psykisk ohälsa. Enhetens insatser vänder sig till
Läs merLänsrapport Länsstyrelserna. Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622)
srapport 2014 - sstyrelserna sstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) Om länsrapportens undersökning 2014 Målgrupper srapportens undersökning är en totalundersökning som vänder sig till
Läs merRökfria utomhusmiljöer
Rökfria utomhusmiljöer inom hälso- och sjukvården i Linda Karlsson, Hälsoprocessledare Budskapet fokuserar på den positiva möjlighet som rökfria hälso- och sjukvårdsmiljöer utomhus är. En möjlighet till
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs mer