BRF Ljuskärrsberget. Stockholm Rev K-Konsult Energi Stockholm AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BRF Ljuskärrsberget. Stockholm 2007-05-11 Rev. 2008-10-22. K-Konsult Energi Stockholm AB"

Transkript

1 Energi Stockholm AB Slutrapport BRF Ljuskärrsberget Förstudie över möjligheter att konvertera från direktel till biobränsle via gemensamägt vattenburet värmesystem Stockholm Rev K-Konsult Energi Stockholm AB Lars-Olof Södergren Saga Ekelin Thomas Hägglund Rolf Westerlund Förstudie m.efterkommentar..doc

2 Förord Föreliggande rapport är finansierad med ett 50 % bidrag till BRF Ljuskärrsberget från Statens Energimyndighet inom ramen för ett flerårigt projekt hos myndigheten under rubriken Gemensam värme. Förstudien har på uppdrag av BRF Ljuskärrsberget genomförts av K-Konsult Energi Stockholm AB. I arbetet har deltagit Lars-Olof Södergren, Saga Ekelin, Thomas Hägglund och Rolf Westerlund. 2(40)

3 Innehåll 1 Projektet 7 2 Bostadsområdet Ljuskärrsberget Beskrivning av bostadsområdet Ljuskärrsberget Energianvändningen idag Konvertering till vattenburet system i lägenheter Förutsättningar för rördragning i huskropparna Förläggning i vindsbjälklag Förläggning i husfasad Förläggning via soprum och trapphus Exempel på sätt att dra ledningar i lägenhet Individuell mätning och debitering Slutsatser och val av alternativ Kostnadsberäkning Distributionsnätets utformning och förläggning Allmänna förutsättningar och alternativ Huvudkulvert Distribution inom gårdarna Beredning av tappvarmvatten Slutsatser och val av alternativ Kostnadskalkyl Värmeförsörjning Allmänna förutsättningar och alternativ Egen värmecentral Fjärrvärme/färdig värme Investerings- och värmeproduktionskostnader Investeringskostnader Kalkylförutsättningar Värmeproduktionskostnader Lönsamhet och jämförelser Miljökonsekvenser 35 8 Slutsatser och förslag Sammanfattande slutsats Förslag att gå vidare Efterkommentar av Thomas Hägglund 369 3(40)

4 Bilaga 1: Situationsplan/förläggning av distributionsnät (separat) Bilaga 2: Exempel, konvertering av lägenheter Separat) Bilaga 3: Möjligheter till statligt stöd sid 40 Bilaga 4: Förläggning av distributionsnät i fjärrvärmealternativen (separat) 4(40)

5 Sammanfattning BRF Ljuskärrsberget i Saltsjöbaden har idag uppvärmning med direktverkande elradiatorer. Föreningen omfattar 469 lägenheter (av ursprungliga 480 enl. uppg.) och den totala elanvändningen uppgår till MWh/år, varav el för uppvärmning och tappvarmvatten utgör ca MWh/år. Känsligheten för framtida ändringar i elpriset är därför stor. Energimyndigheten har sedan år 2002 finansierat flera delprojekt inom ramen för ett projekt Gemensam värme. Syftet med det projektet har varit att för bostadsrätts- och villaägarföreningar, vilka inte har haft tillgång till konventionell fjärrvärme, ta fram förutsättningar för att gå över från individuell uppvärmning till ett gemensam ägd värmecentral med tillhörande distributionsnät. I Ljuskärrsberget synes förutsättningarna föreligga för en gemensam lösning av uppvärmningen. En sådan lösning kräver en konvertering från direktel till ett vattenburet uppvärmningssystem. Ett vattenburet uppvärmningssystem ger föreningen större valfrihet än idag i valet av energislag. Energimyndigheten har mot denna bakgrund beviljat föreningen ett bidrag för att genomföra denna förstudie. Förstudiens syfte har varit att kartlägga de tekniska förutsättningarna för en konvertering till vattenburet värmesystem och investeringskostnaderna för detta. Vidare har förstudien innefattat en analys över de energialternativ som står till förfogande för försörjning av området och lönsamhet och värmekostnader för dessa alternativ. Huvudalternativet för värmeförsörjning var från början att uppföra en egen värmecentral. När projektet påbörjades saknades fjärrvärme i närområdet. Det har dock visat sig att fjärrvärme är under utbyggnad från Vattenfalls värmecentral i Fisksätra. Ett alternativ med anslutning till fjärrvärme har därför också studerats. Investeringskostnaderna i alternativet med egen panncentral har beräknats till ca 40 Mkr, inkl moms. fördelade enligt nedan: Mkr, inkl moms Värmesystemet i husen 20,15 Ombyggnad av undercentraler 3,13 Distributionsnät 8,15 Egen pelletseldad panncentral 8,93 Vattenfall har redovisat två alternativ för fjärrvärmeanslutning. I det ena alternativet ansluts området i en anslutningspunkt, varvid föreningen själva står för huvudkulvertnätet. I det andra alternativet ansluts området i 14 st anslutningspunkter i de befintliga undercentralerna. Investeringskostnaderna för båda fjärrvärmealternativen blir ca 34,6 Mkr inkl moms med nedanstående fördelning: 5(40)

6 Mkr, inkl moms Alt 1 Alt 2 Värmesystemet i husen 20,15 20,15 Ombyggnad av undercentraler 3,13 3,13 Distributionsnät 7,75 4,38 Anslutningsavgift, ca 3,5 7,0 De beräknade totala värmekostnaderna vid de olika alternativen uppgår till: öre/kwh, inkl moms Fortsatt uppvärmning med direktel 116 (97 öre med aktuellt elavtal) Egen pelletseldad panncentral 113 Fjärrvärme 117 Sett i ett kortsiktigt perspektiv (aktuellt elavtal) ger en konvertering till vattenburet värmesystem med antingen egen panncentral eller fjärrvärme en högre värmekostnad än idag. Med det kanske mer realistiska elpriset enligt kalkylen blir skillnaderna i värmekostnad så små (115 öre/kwh ±2%) att alternativen får bedömas likvärdiga kostnadsmässigt. Om föreningen ansöker om och beviljas det idag befintliga statliga stödet för konvertering till vattenburet värmesystem reduceras värmekostnaden för alternativen med egen panncentral och fjärrvärme med mellan 7 och 11 öre/kwh. Om energipriserna för de olika alternativen i framtiden ändras med 10% upp eller ner påverkar det kostnaderna med ±6 öre/kwh för elvärme, ±5 öre/kwh för egen panncentral samt ±4 öre/kwh för fjärrvärmealternativen. Sammanfattningsvis visar förstudien att det för en investeringskostnad mellan 35 och 40 Mkr går att konvertera bostadsområdet Ljuskärrsberget till ett vattenburet värmesystem försörjt antingen med egen biobränsleeldad panncentral eller med fjärrvärme från extern aktör. Alternativen är ur värmekostnadssynpunkt dyrare än direktel, räknat med det dagsaktuella elpriset, men ger stor flexibilitet och möjlighet till framtida uppvärmning med mer hållbara och billigare energislag än el. Ersättning av direktel med pellets, eller bioenergi i andra former, reducerar utsläppen av växthusgaser från energianvändningen i området med mellan 625 och 7650 ton CO2 ekvivalenter per år beroende på om elanvändningen räknas som Nordisk Mix eller som Marginalel på kort sikt. 6(40)

7 1 Projektet Energimyndigheten har sedan år 2002 finansierat flera delprojekt inom ramen för ett projekt Gemensam värme bl.a. en handbok. Syfte med det projektet har varit att för bostadsrätts- och villaägarföreningar, vilka inte har haft tillgång till konventionell fjärrvärme, ta fram förutsättningar för att gå över från individuell uppvärmning till ett gemensam ägd värmecentral med tillhörande distributionsnät. Under åren har ett flertal sådana föreningar kontaktats om intresse för en sådan lösning av uppvärmningen i fastigheterna. Hittills har det dock inte lyckats. Detta har i mindre utsträckning berott på tekniska eller ekonomiska problem utan främst på svårigheter att få alla delaktiga och fatta ett gemensamt beslut. I BRF Ljuskärrsberget, Saltsjöbaden, synes förutsättningarna föreligga för en gemensam lösning av uppvärmningen. Föreningen är stor, den omfattar 469 lägenheter idag, och den totala energianvändningen, i form av el, för värme och tappvarmvatten är ca MWh/år. Uppvärmningen sker idag med direktel, vilket gör att man är utsatt för förväntade ökningar av elpriset. Individuell mätning och debitering av energianvändningen saknas. Den totala elanvändningen för uppvärmning, varmvatten, hushållsel och fastighetsel debiteras kollektivt. När projektet påbörjades saknades fjärrvärme i närområdet. Det har dock visat sig att fjärrvärme är under utbyggnad från Vattenfalls värmecentral i Fisksätra. Ett alternativ med anslutning till fjärrvärme har därför studerats. Syftet med studien är dels att klarlägga förutsättningarna, som demonstration för liknande områden i Sverige, för ett gemensamägt vattenburet uppvärmningssystem, dels att ge föreningen ett beslutsunderlag med samtliga rimliga alternativ redovisade. Vid ett genomförande av projekt kan ca MWh el komma att ersättas med andra miljövänligare energislag. Om biobränsle används blir reduktionen av växthusgaser, räknat enligt marginalelsbegreppet, ca ton CO2-ekv./år (kort sikt, kolkondens) respektive ca ton CO2-ekv./år (lång sikt, gaskondens). Räknat enligt begreppet Nordisk mix blir reduktionen ca 650 ton CO2-ekv./år. 7(40)

8 2 Bostadsområdet Ljuskärrsberget 2.1 Beskrivning av bostadsområdet Ljuskärrsberget Allmänt Bostadsområdet Ljuskärrsberget i Saltsjöbaden, Nacka kommun, uppfördes 1972 och ägs och förvaltas av BRF Ljuskärrsberget. Området består av 13 st gårdar med 4 st byggnader per gård. Det totala antalet lägenheter uppgår idag till 469 st, med en total bostadsyta om ca m 2. Byggnaderna är i två alternativt tre plan (souterräng). Några av byggnaderna, normalt en i varje gård, är försedd med källare som inrymmer tappvarmvattencentral, lägenhetsförråd samt i vissa fall skyddsrum och cykelförvaringsutrymmen. De byggnader som har souterränglägenheter har källarutrymmen under halva byggnadskroppen, där tappvattencentralen finns i vissa gårdar. I området finns gemensamhetsutrymmen, 3 st fristående tvättstugor, parkeringsdäck i 2 plan, kallgarage i 2 plan, skyddsrum och cykelförvaringsutrymmen samt fastighetskontor mm. Vidare finns ett daghem med ansluten skola. Området är bergigt med berg i dagen i stora delar av området. Höjdskillnaden mellan de lägst, åt sydost, belägna byggnaderna och de högst belägna åt nordväst är nästan 30 meter. I bilaga 1 ges en situationsplan över området Teknisk beskrivning av byggnader Byggnaderna har bärande tvärväggsstomme av betong och icke bärande ytterväggar (långsidor) av regelstomme med mineralullisolering, utanpåliggande eternitskivor, luftspalt samt liggande träpanel på stående reglar. Ytterväggarna är bärande av betong med mineralullsisolering och utanpåliggande träpanel. Fönstren är kopplade treglasfönster (2+1). Taken är av typ pulpet med liten taklutning. Lägenheterna har mekanisk frånluftventilation Gårdar, hustyper och lägenheter Gårdarna (Se bilaga 1) Det finns 13 gårdar med fyra byggnader på varje gård. Byggnaderna bildar en fyrkant så att det blir en inre gårdsplan i mitten. Totalt finns 52 byggnader med bostäder. Gårdarna är namngivna med bokstäver: A, B, C, D, E, F, G, H, J, K, L, M samt N. Byggnaderna på gården är numrerade från 1 till 4. Byggnad nr 1 är den första 8(40)

9 byggnaden på varje gård som man ser långsidan på, om man kommer på Bygatan från söder (station Tippen). Byggnaderna är numrerade medurs. Byggnader med endast två bostadsvåningar (platta på mark) De byggnader som inte har någon souterrängvåning, källarförråd eller skyddsrum, utan endast har två bostadsvåningar, kan behöva särbehandlas avseende planeringen av rördragningen för det vattenburna värmesystemet, beroende på vilket alternativ som väljs. De byggnader som detta gäller är 21 stycken: A4, B3, B4, C3, D3, D4, E3, E4, F4, G4, H4, J1, J4, K1, K4, L4, M1, M4, N1, N2, N4 Byggnader som delvis saknar undervåning Det finns även ett antal byggnader som endast delvis har undervåning. Dessa byggnader kan delvis behöva särbehandlas, analogt med ovanstående byggnader. De byggnader som detta gäller är 6 stycken: F3, G3, H1, H3, K3, L1 Byggnader med souterrängvåning I byggnader som har souterrängvåning, dvs. lägenheter i undervåningen, finns även källarförråd längs hela byggnadens sträckning. I dessa byggnader finns goda möjligheter att dra rör för värmesystemet i förrådsutrymmet. De byggnader som detta gäller är 17 stycken: A1, A2, B1, B2, C1, C2, D2, E1, E2, F1, F2, G2, H2, J2, K2, L2, M2 Även byggnad D1 kan räknas till denna kategori även fast det varken är lägenheter eller förråd i undervåningen. I undervåningen finns föreningens lokal samt någon näringsidkare. Det bör inte vara några svårigheter att utnyttja denna del till rördragning för värmesystemet. Byggnader med endast källarförråd I byggnader som endast har källarförråd finns goda möjligheter att dra rör för värmesystemet i förrådsutrymmet. De byggnader som detta gäller är 7 stycken: A3, C4, G1, J3, L3, M3, N3 Lägenheter, uppvärmda ytor Ursprungligen byggdes området med sammanlagt 484 st lägenheter fördelade på: 1 rum & kök: 63 st 2 rum & kök: 161 st 3 rum & kök: 208 st 4 rum & kök: 52 st Den totala lägenhetsytan uppgick ursprungligen till ca m 2. Den sammanlagda uppvärmda ytan inkl. trapphus, tvättstugor, skola, gemensamhetsutrymmen etc. uppgick till ca m 2. 9(40)

10 2.1.4 Uppvärmning och energianvändning Uppvärmningen sker med direktel. Mätning av el för uppvärmning, för tappvarmvatten, hushållsel, fastighetsel etc. sker gemensamt för hela området. Befintliga direktelradiatorer byts ut vartefter i samband med att termostater havererar. I flera lägenheter har man haft s.k. mjukelstyrning av radiatorerna. Erfarenheterna har varit mindre goda. Elmatning till området sker via 3 st ställverk eller transformatorstationer, ägda av föreningen. Varje station är försedd med två transformatorer på 750 kw, vilka normalt växelkörs. Enbart vid extrem kyla tas båda i anspråk. Inmatning från Nacka Energi sker i den transformatorstation som ligger under förskolan. Tappvarmvattnet bereds i 13 st undercentraler med varmvattenberedare. Dessa undercentraler finns i följande byggnader (Se bilaga 1): A3, B2, C4, D2, E2, F1, G1, H1, J3, K3, L3, M2, N3 Undercentralerna har varit utrustade med 2 st varmvattenberedare på 750 liter. På grund av materialfel håller samtliga på att bytas ut till 2 st 500 liter, vardera med 3 st elpatroner 7,5 kw. Mätning av producerad mängd tappvarmvatten sker vid varje undercentral. De tre gemensamma tvättstugorna har egna varmvattenberedare. Ingen mätning av tappvarmvattenproduktionen sker vid dessa. Även skolan och förskolan har egen beredare, också den utan mätning. Vattenservis från Nacka vatten kommer in i två undercentraler i vardera änden av bostadsområdet, den ena i byggnad A1 (OBS: inte i samma undercentral som VVB) och den andra i byggnad N3. Ledningarna är dock ihopkopplade inom området. Distributionsnätet för tappvarmvatten är förberett för individuell mätning av förbrukningen och i ett stort antal lägenheter finns fortfarande äldre mekaniska mätare kvar. 2.2 Energianvändningen idag Energi- och effektbehov År 2006 var den totala energianvändningen i området ca MWh. All energi är i form av el. Eftersom all elanvändning för uppvärmning, tappvarmvatten, hushållsel och fastighetsel debiteras kollektivt saknas uppgifter om hur stor del som används för uppvärmning och tappvarmvatten. All elanvändning mäts med entimmesintervall. Undermätare finns i skolan. Varm- och kallvattenförbrukningen avläses en gång i månaden. Under år 2006 förbrukades totalt m 3 varmvatten, vilket motsvarar ca 38 % av den totala 10(40)

11 vattenförbrukningen på m 3. Fördelningen mellan tappvarmvatten och vattenförbrukning är normal. Med en temperaturhöjning av kallvattnet till tappvarmvatten på T = 55 ºC blir årsenergibehovet för tappvarmvatten MWh. Det motsvarar ca kwh/lgh, eller ca 32 kwh/m 2 bostadsyta. Det är en låg siffra, jämfört med andra lägenheter. Motsvarande för andra lägenheter ligger på ca 50 kwh/m 2 bostadsyta. Det låga värdet kan bero på befolkningssammansättningen, och att antalet personer per lägenhet i området är lägre än normalt, samt byte till treglasfönster. Hushållselförbrukningen kan också uppskattas till ca 32 kwh/m 2, eller ca kwh/lgh, enligt SCB:s statistik. Till begreppet fastighetsel räknas ventilation (enbart frånluftsfläktar), tvättstugor, belysning i gemensamhetsutrymmen (samlingslokal, kontor, tvättstugor, trapphus, källare) samt gatubelysning mm. Enligt SCB:s statistik för flerbostadshus uppgår fastighetsel till kwh/lgh, vilket motsvarar ca 44 kwh/m 2. Detta bedömer vi vara väl högt, bl.a. eftersom hissar saknas, varför vi preliminärt också för denna post ansätter siffran 32 kwh/m 2. Nettoenergibehovet för år 2006 kan därmed fördelas enligt nedan: MWh kwh/m 2 boyta Total förbrukning Varav uppvärmning, bostäder uppvärmning, skola (skolarea) tappvarmvatten hushållsel fastighetsel Effektbehovet för varmvatten skulle vid en perfekt dimensionering kunna beräknas till MWh/ h = 125 kw. I verkligheten kan man uppskatta det till ca 350 kw. I en framtid, med ändrad befolkningssammansättning, kan effektbehovet för tappvarmvatten uppskattas till 500 kw. Effektbehovet för uppvärmning kan beräknas som MWh/ gradtimmar = 45 kw/ºc T. Det innebär ett maximalt effektbehov vid DUT (dimensionerande utetemperatur: -18ºC) och en inomhustemperatur av 22ºC, ( T= 40ºC) på kw. Dimensionerande effektbehov för värme och varmvatten blir således ca kw. Energibehovet för uppvärmning och tappvarmvatten blir ca MWh (2006). År 2006 var ett varmår vilket gör att dimensionerande värmebehov under ett normalår blir ca 15 % högre, dvs. ca MWh/år. 11(40)

12 Till detta ska, vid en konvertering till vattenburen värme, läggas kulvertförluster. Vi uppskattar att dessa, med moderna välisolerade kulvertar, uppgår till 5-7 % av nettoenergianvändningen, eller ca MWh/år. Tillkommande effektbehov kan uppskattas till kw. Dimensionerande energi- och effektbehov vid anslutningspunkt för fjärrvärme eller egen värmecentral kan därför uppskattas till: Effektbehov kw 70 W/m 2 Energibehov MWh/år 176 kwh/m 2 På basis av ovanstående har en varaktighetsdiagram för värme och tappvarmvattenbehovet för ett normalår kunnat konstrueras. Se nedan. Diagram: Effektbehovets varaktighet, vid panncentral eller fjärrvärmeanslutningspunkt, dels för 2006 dels för normalår. 12(40)

13 3 Konvertering till vattenburet system i lägenheter 3.1 Förutsättningar för rördragning i huskropparna Vi har inledningsvis efter studier av de olika hustypernas förutsättningar, tittat på olika typer av installationslösningar i byggnaderna. Eftersom många av huskropparna saknar källarplan begränsar det möjligheten att hitta en generell lösning där man kan använda detta plan till att dra fram horisontella huvudledningar. Från dessa ledningar drar man då vidare genom planen via s.k. fönsterstammar, som radiatorerna kopplas in på. Detta brukar vara det konventionella sättet att installera vattenburna värmesystem i flerfamiljshus. 3.2 Förläggning i vindsbjälklag Ett okonventionellt sätt skulle kunna vara att dra fördelningsledningar upp till vindsplanen, för att därifrån dra stammar bakvägen via fönsterstammar ner till lägenheterna. Denna lösning uteslöts dock ganska snabbt då det skulle innebära omfattande och dyrbara ingrepp i takkonstruktionen. Vindsutrymmet är också ganska begränsat med platt tak och relativt dålig isolering. Taken är dessutom i ganska gott skick, så någon ekonomisk synergi finns inte med en samtida takisolering. Driftsmässigt innebär det frysrisker och förmodade luftningsproblem med störningar som följd, speciellt när systemen börjar åldras. 3.3 Förläggning i husfasad Liknande är förutsättningarna att försöka dra horisontella stammar via husfasaderna, då även dessa är i relativt gott skick och inga fasadrenoveringar är aktuella. Dessutom är de utförda med en bakomliggande vindskiva gjord av eternit, vilket skulle innebära dyra saneringskostnader. För att komma igenom fasaderna in till lägenheterna måste man nämligen göra ingrepp i dessa skivor. Slutligen skulle husens utseende påverkas negativt, då man måste göra utvändiga inklädnader för rördragningarna som även måste ha en god isolering. 3.4 Förläggning via soprum och trapphus De föreslagna lösningarna har redovisats i två varianter, se även bilaga 2: 1) Genom inkommande dragning från soprummen genom trapphusen för att därifrån dra horisontella ledningar på insida fasad i så stor utsträckning som möjligt. Enstaka korsdragningar till motsatt fasad utförs för att nå radiatorerna på den fasaden. Det gäller dock endast i sovrum. 2) Genom dragningar av huvudledningar genom trapphusen och individuell dragning in till resp. lägenhet. En korsdragning utförs i varje lägenhet för att nå radiatorer på motsatt fasad i lägenheten. Dragningen utförs endast i sovrum. 13(40)

14 Fördelar med den första lösningen: Man slipper alltför många korsdragningar i tak genom lägenheterna (endast på nedre planen), vilket kan uppfattas som förfulande. Installationsmetoden innebär sannolikt något mindre rördragning. Fördelar med den andra lösningen: Möjlighet till (framtida) energimätning för varje lägenhet. Klenare ledningsdragning i lägenheten då inkommande ledning endast behöver dimensioneras för värme till en lägenhet. Enklare logistik då installationsarbetena skall genomföras. Man kan utföra installationsarbetena i avskilda etapper. Först dras huvudledningar fram i källar- eller souterrängplan och trapphus. Därefter kan arbetena utföras lägenhetsvis. Varje lägenhet kan färdigställas i ett moment. De olika lösningarna är redovisade på ett representativt urval av olika hustyper. Se bifogade ritningar i bilaga 2. I båda fallen dras huvudledningar genom källare och förrådsgång i souterränghus, för att minimera utvändig kulvertdragning på gårdarna. 14(40)

15 3.5 Exempel på sätt att dra ledningar i lägenhet För att kunna åskådliggöra hur installationerna kan se ut i en lägenhet visar vi nedan bilder från ett liknande projekt där man bytte samtliga installationer i lägenheterna för att möjliggöra individuell mätning. Bild 1 visar en väggförlagd ledning, en s.k. korsdragning (i takvinkel med dekoration) där ledningen är dragen i vägghörn ner till radiator. Den kan också förläggas vid fönster vilket är vanligt för att då kunna döljas av en eventuell gardin. Bild 2 visar en övergång mellan stående och liggande ledning i ytterväggshörn. Bilden visar också hur ledningarna skarvas genom en s.k. presskoppling, som utesluter problemet Heta arbeten. 15(40)

16 Bild 3 redovisar ledningsdragning på vägg (korsdragning i takvinkel) för genomgång till annat rum. Lämpligast (och oftast snyggast) är att dra ledningar på vägg upp mot tak. Lämplig typ av rörmaterial är koppar eller stål i tunnväggigt utförande som kan presskopplas. En fogmetod som helt utesluter s.k. heta arbeten i lägenheterna. 3.6 Individuell mätning och debitering Redan på 70-talet fanns ett krav (från 1975) att flerbostadshus som uppfördes med statlig bostadsfinansiering skulle utrustas med anordning som gjorde det möjligt att mäta och debitera varmvatten, el och gas. Detta krav togs senare bort. Under årens lopp har därefter i flera utredningar framförts nya förslag att det skulle bli obligatoriskt att mäta förbrukning av värme och varmvatten framförallt vid nyproduktion av flerbostadshus. Inget av förslagen har lett till vidare åtgärder. Bl.a. föreslog Klimatkommittén i sitt slutbetänkande (SOU 2000:23) att Boverket skulle få i uppdrag att ta fram regler för att införa obligatorisk värmemätning i oljevärmda fastigheter senast till år I artikel 3 i SAVE-direktivet, 93/76/EEG, ingår individuell mätning och debitering av värme och varmvatten som en åtgärd. Det har ännu inte framställts några krav från EU på Sverige att införa lagstiftning härom. Trots detta finns det ett antal bostadsbolag i Sverige som infört system för individuell mätning och debite- 16(40)

17 ring av värme och varmvatten, dels vid nyproduktion dels vid ombyggnader. Enligt en lägesrapport som HSB tog fram för Energimyndigheten 2003 (Projekt P ) hade ca lägenheter i Sverige värme- och eller varmvattenmätning. 24 % dvs. ca lägenheter fanns i bostadsrättsföreningar. Enligt rapporten uppgår kostnaden till minst kr/lgh, inkl. moms för värmeoch varmvattenmätning. Kostnaden kan i ogynnsamma fall vara upp mot kr, inkl moms. Om enbart varmvatten skall mätas kan kostnaden, om systemet är förberett för detta och manuell avläsning accepteras, reduceras väsentligt, till kanske kr, inkl. moms. Utredningar som genomförts i fastigheter med mätning visar att system för mätning och debitering enbart av tappvarmvatten kan spara % av tappvarmvattnet. Det motsvaras dock av en något lägre minskning av energianvändningen, kanske %, på grund av att värmeförlusterna från distributionsledningarna kvarstår. I Boverkets byggregler som reviderades 2006, finns ett krav att vid nyproduktion ska byggnadens energianvändning kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggandens energianvändning för önskad tidsperiod kan beräknas. Inget krav finns således på lägenhetsvis mätning. 3.7 Slutsatser och val av alternativ Den överlägset bästa lösningen är den med separat inkoppling från trapphus till varje lägenhet, som redovisas på bilagorna 2:3, 2:7 och 2:8. Denna lösning ger även möjlighet till individuell mätning lägenhetsvis (nu eller i framtiden), vilket dock inte är huvudanledningen till att vi vill rekommendera just denna. En viktig parameter är att den förmodligen blir den billigaste och minst smärtsamma lösningen för de boende att genomföra, då den också ger många organisationsmässiga fördelar. Eftersom man genomgående använder trapphusen som kommunikationsväg till lägenheterna går det lättare att hitta standardiserade lösningar. Man kan även dra fram färdig värmeledning till varje husdel och göra klart i trapphusen med färdiga anslutningar till varje lägenhet som därefter besiktigas och funktionsprovas. Därefter tar man lägenhet för lägenhet som görs helt klara och likaså funktionsprovas och besiktigas löpande. Ingreppstiden i varje lägenhet blir relativt kort och olägenheten för de boende minimeras. I trapphusen bör man också samtidigt förbereda eller installera (med tomrör in till varje lägenhet), en samordnad förbindning för bredband som även möjliggör mätinsamling (el, varmvatten, värme) från lägenheterna. 17(40)

18 3.8 Kostnadsberäkning Baserat på ovan redovisade systemalternativ har kostnaderna för värmesystemet i husen (radiatorer, rördragning, håltagningar etc) beräknats till ca 16 Mkr, exkl. moms. Kostnaderna fördelar sig enligt nedan: kkr, exkl. moms Bostäder Förskola 290 Tvättstugor 126 Summa Kostnaderna blir kkr, inkl moms. 18(40)

19 4 Distributionsnätets utformning och förläggning Kulvertnätets förläggning kan studeras på ritning V5:01. Se bilaga Allmänna förutsättningar och alternativ Kulvertledningarna förläggs i mark på ett djup på ca 600 mm. med minsta möjliga påverkan på befintliga markanläggningar, d.v.s. planteringar, murar, gångvägar, byggnader etc. Ibland har det varit svårt att i nuläget välja optimal förläggning i alla lägen då alla alternativ har inneburit ingrepp i ovan nämnda markanläggningar. Dock har dessa faktorer vägts in för att givetvis minimera kostnader och besvär, samt att få en så hållbar systemlösning som möjligt. Vid fjärrvärmeförsörjning finns det möjlighet till leverans i en eller ett flertal punkter (gårdsvis). Hur man bygger distributionsnätet påverkas givetvis av detta. Vattenfall har framfört ett förslag där man tar ansvaret för uppförandet av huvudkulvertnätet fram till varje gård, där en komplett fjärrvärmeundercentral byggs. Detta skulle innebära 14 st. fjärrvärmeabonnemang. En annan lösning är att bygga endast en fjärrvärmeundercentral med ett abonnemang och utföra huvudkulvertnätet inom området som ett hetvattennät med tvårörskulvert i egen regi. Den skulle då ligga i befintlig undercental i gård A där fjärrvärmen kommer in. Denna lösning användes även vid alternativet med egen värmecentral. En tredje lösning är en kombination av de två tidigare, d.v.s. en mätpunkt för ett gemensamt abonnemang i den första undercentralen (Gård A) och därefter ett primärkulvertsystem med egna kompletta undercentraler i varje gård, som i första förslaget. Alla systemlösningar bör dock anpassas till den befintliga lösningen med gårdsvis varmvattenproduktion av både ekonomiska och praktiska skäl. Det innebär att man byter ut befintlig varmvattenberedare till en ny tappvarmvattenväxlare (som placeras i befintlig undercentral) och därefter behåller befintligt tappvarmvattensystem. Det innebär att all kulvertdragning endast blir 2-rörs värmekulvert. 4.2 Huvudkulvert Huvudkulverten har, som framgår av bilaga 4, dragits fram parallellt med områdets gång- och cykelväg. För att slippa riva upp onödig mängd asfaltbeläggning, förläggs den bredvid. Vilken sida man väljer påverkas givetvis av vad som kan tänkas ligga i vägen i form av andra ledningar, trädrötter, murar etc. 19(40)

20 Från denna huvudkulvert dras sedan stickkulvertar in till den byggnad i varje gård där nuvarande varmvattenberedare är placerad, d.v.s. undercentraler. I förslaget har ritats in möjligheten att både försörja området med fjärrvärme från det läge som Vattenfall har föreslagit i sin budgetoffert och med egen värmecentral (pellets) som finns som alternativ. 4.3 Distribution inom gårdarna Från respektive gårds undercentral dras sedan en tvårörskulvert för shuntat värmevatten ut till de övriga byggnaderna i gården. Befintlig varmvattendistribution behålles. Där källare alternativt souterrängplan finns används dessa för genomgående ledningsdragning. I husen som är uppförda med platta på mark, dras kulverten fram till respektive befintligt sophus (används idag som förråd). En väderskyddad kulvertbrunn med lucka i golv utförs inne i respektive sophus. Från kulvertbrunnen dras sedan värmeledningar in i byggnadens trapphus. 4.4 Beredning av tappvarmvatten Varje gård får en egen undercentral med egen varmvattenproduktion via växlaren, i den nya undercentralen. Varmvattnet ansluts till befintligt varmvattensystem, med separata varmvattenkulvertar. Växlarenheten monteras på samma plats som nuvarande befintliga varmvattenberedare står. Dessa blir därmed överflödiga. De går visserligen att behålla för reservproduktion av tappvarmvatten vid ev. bortfall av fjärrvärmeleverans, men det sannolika är att de tas bort då många är föråldrade. 4.5 Slutsatser och val av alternativ Driftmässigt är sannolikt den kombinerade lösningen bäst med flera undercentraler men endast en mätpunkt som även Vattenfall kan acceptera enligt förhandssamtal. Fördelen blir ett mindre sårbart värmesystem som i praktiken kommer att bestå av 14 separata värmeanläggningar oberoende av varandra. Det är lättare att få bättre kontroll över temperaturfallet (speciellt sommartid). Lösningen blir något dyrare i installation men billigare i drift vilket på sikt ger en lägre totalkostnad. Vem som skall äga och förvalta huvudkulverten (primärsida) inom området är en öppen fråga. I Vattenfalls budgetoffert finns den anläggningsdelen med i deras åtagande. Detta kan vara en bra lösning om den delen av värmesystemet inte är stödberättigad, se bilaga 3. Med en sådan lösning bör dock en option om möjligt övertagande (till reglerat pris) finnas med, ifall man i framtiden vill gå över till egen värmeförsörjning. Avtalsformer eller optioner och andra faktorer gentemot fjärrvärmeleverantören kan påverka den totala driftkostnaden. För att spara framtida investeringar bör föreningen överväga att samtidigt som kulvertledningar etc. förläggs, även lägga ner förbindning (fiberkabel) för bredband. Om det av kostnadsskäl inte finns utrymme för den investeringen, bör man i 20(40)

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna Information om bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler Nu kan du få bidrag om du byter från elvärme till annan individuell uppvärmning

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Alternativa energiformer för uppvärmning av hus. Frågan om nyinstallationer

Alternativa energiformer för uppvärmning av hus. Frågan om nyinstallationer Alternativa energiformer för uppvärmning av hus Frågan om nyinstallationer 1 Egnahemshus 140 + 40 m2 i 1 ½ plan Beräknad förbrukning 24 891 kwh/år 56,4 % dag och 43,6 % natt 6324 kwh/år är hushållsel Direkt

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget 2012-12-11 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12)

Vår handläggare Projektnummer Datum Status Sida Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Jörgen Wallin 090131-Brf Bergakungen-JW-01 2012-08-08 V.1.0 Sida 1(12) Objektsinformation Kundnamn Objekt Adress Yta Brf Bergakungen Sicklaön 92:3, Sicklaön 93:1 samt Sicklaön 94:1 Becksjudarvägen 31-39(byggnad

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

2010-11-08. Sven-Olof Klasson

2010-11-08. Sven-Olof Klasson Sven-Olof Klasson Espedalen Espedalen Bovärdar Antal Åldersstruktur hyresgäster Espedalen 2010 120 103 100 80 73 60 58 52 50 63 59 51 40 28 20 19 6 0 0-6 7-16 17-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Backa 211:25 Adress: Skogaberg 15 422 49 Hisings Backa Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 149 m 2, byggår 2004. Värmesystem: Fjärrvärme, vattenburen

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG

DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG Vad skulle fjärrvärme innebära för dig? När du bestämmer dig för att ansluta dig till fjärrvärme får du flera trevliga fördelar.

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Blomstergränd 1-65. Fastighetsbeteckning: Vistatunet 1. Byggnadsår: 1996. Antal våningsplan: 1-2

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Blomstergränd 1-65. Fastighetsbeteckning: Vistatunet 1. Byggnadsår: 1996. Antal våningsplan: 1-2 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Blomstergränd 1-65 Fastighetsbeteckning: Vistatunet 1 Byggnadsår: 1996 Antal våningsplan: 1-2 Bostadsyta (BOA): 3 537 m 2 Lokalyta (LOA): 0 m 2 Antal lägenheter:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Aspviksvägen 27, 975 95 Luleå Luleå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2000 Energideklarations-ID: 626431

ENERGIDEKLARATION. Aspviksvägen 27, 975 95 Luleå Luleå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2000 Energideklarations-ID: 626431 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Aspviksvägen 27, 975 95 Luleå Luleå kommun Nybyggnadsår: 2000 Energideklarations-ID: 626431 Energiprestanda: 92 /m² och år Energideklarationen i sin helhet finns hos

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Ugglum 182:11. Adress: Blankavägen 16, Sävedalen. Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 305 m 2, byggår: 1942. Värmesystem: Vattenburet system med bergvärmepump

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Klingsta Gård 19, 182 33 Danderyd Danderyds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1827 Energideklarations-ID: 682880

ENERGIDEKLARATION. Klingsta Gård 19, 182 33 Danderyd Danderyds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1827 Energideklarations-ID: 682880 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Klingsta Gård 19, 182 33 Danderyd Danderyds kommun Nybyggnadsår: 1827 Energideklarations-ID: 682880 Energiprestanda: 56 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Kärr 3:56 Adress: Ensmärkesvägen 1B, 423 39 Torslanda Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 202 m 2, byggår 2010 Värmesystem: Frånluftsvärmepump Nibe

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration sammanställning

Energideklaration sammanställning Energideklaration sammanställning Brf Blomgläntan Alingsås 2009-09-30 Utförd av: Hans Malmer 1(7) Sammanfattning har på uppdrag av Brf Blomgläntan utfört energideklaration av fastigheten. Syftet med denna

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten 2010 ENERGIDEKLARATION BRF Friheten Årsta 2010-02-10 Lars-Johan Lindberg Energiexpert Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr.

Från vatten- eller luftburen. 6 000 kr 6 000 kr. Till kamin. Till bränslepanna. 8 000 kr. 8 000 kr. 6 000 kr 6 000 kr. Information om bidrag till konvertering från elvärme till annan individuell uppvärmning i småhus Nu kan du få bidrag om du helt eller delvis byter från elvärme till annan individuell uppvärmning. För att

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Håkankila 2:28 Adress: Jägmästarvägen 22, 438 95 Hällingsjö Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 418 m 2, byggår 1996. Värmesystem: Luft/vattenvärmepump

Läs mer

BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION. Daterad: 2008-09-01

BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION. Daterad: 2008-09-01 BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION Daterad: 2008-09-01 Antal sidor 7 st. Upprättad av: WSAB Konsult AB Norrbyvägen 32, 169 82 Bromma Tele 08-80 20 40 : Peter Lundberg SAMMANFATTNING...3

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Tutviksvägen 32, 136 75 Vendelsö Haninge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1998 Energideklarations-ID: 661103

ENERGIDEKLARATION. Tutviksvägen 32, 136 75 Vendelsö Haninge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1998 Energideklarations-ID: 661103 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Tutviksvägen 32, 136 75 Vendelsö Haninge kommun Nybyggnadsår: 1998 Energideklarations-ID: 661103 Energiprestanda: 129 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Hornsvik 5, 725 92 Västerås Västerås stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1920 Energideklarations-ID: 679391

ENERGIDEKLARATION. Hornsvik 5, 725 92 Västerås Västerås stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1920 Energideklarations-ID: 679391 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Hornsvik 5, 725 92 Västerås Västerås stad Nybyggnadsår: 1920 Energideklarations-ID: 679391 Energiprestanda: 90 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002 NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikart Grundströms stugby UPPDRAGSNUMMER 4022182002 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (10) S wec o Västra Norrlandsgatan 10 B SE-903

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG

DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG Vad skulle fjärrvärme innebära för dig? När du bestämmer dig för att ansluta dig till fjärrvärme får du flera trevliga fördelar.

Läs mer

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag

Solenergi. framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi framtidens energikälla är här - och har varit här ett tag Solenergi El: solceller Solvärme: solfångare Solenergi El: solceller - Kortfattat Solvärme: solfångare - Marknaden - Planering - Dimensionering

Läs mer

VÄLKOMMEN Till information om förnyelse av fjärrvärmen i kv Rappen/Rasken mfl. Peter Eklund, WEXNET Rickard Pettersson, VEAB Ulf Hördegård, VEAB

VÄLKOMMEN Till information om förnyelse av fjärrvärmen i kv Rappen/Rasken mfl. Peter Eklund, WEXNET Rickard Pettersson, VEAB Ulf Hördegård, VEAB VÄLKOMMEN Till information om förnyelse av fjärrvärmen i kv Rappen/Rasken mfl. Peter Eklund, WEXNET Rickard Pettersson, VEAB Ulf Hördegård, VEAB KVÄLLENS AGENDA Inledning Allmänt om fjärrvärmen i Växjö

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 87161

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 87161 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 394814 Byggnaden - Identifikation Län Västernorrland Kommun Härnösand Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Lägdan 10 O.B.S! Småhus i bostadsrätt ska deklareras

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning u8938

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning u8938 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 518775 Byggnaden - Identifikation Län Västmanland Kommun Västerås Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Klyftan 11 Husnummer 1 Adress Schenströmsgatan 14

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

BILD. Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön

BILD. Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön BILD Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön En värdefull investering Det råder inte längre något tvivel om att ditt val av uppvärmning påverkar klimatet. Våra hem behöver värme under en stor del av

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Brändövägen 233, 975 97 Luleå Luleå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1992 Energideklarations-ID: 676704

ENERGIDEKLARATION. Brändövägen 233, 975 97 Luleå Luleå kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1992 Energideklarations-ID: 676704 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Brändövägen 233, 975 97 Luleå Luleå kommun Nybyggnadsår: 1992 Energideklarations-ID: 676704 Energiprestanda: 144 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632

ENERGIDEKLARATION. Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632 Energiprestanda: 156 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Nol 2:482. Adress: Bäckvägen 3B, 449 42 Nol. Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 139 m 2, byggår: 2008. Värmesystem: Frånluftsvärmepump Nibe 360P,

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Norra Norrgren 39

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Norra Norrgren 39 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 475318 Byggnaden - Identifikation Län Norrbotten Kommun Luleå Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Ängesträsk 1:103 Husnummer 1 Adress Norra Norrgren 39

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Finska Gatan 24, 122 37 Enskede Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1931 Energideklarations-ID: 661181

ENERGIDEKLARATION. Finska Gatan 24, 122 37 Enskede Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1931 Energideklarations-ID: 661181 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Finska Gatan 24, 122 37 Enskede Stockholms stad Nybyggnadsår: 1931 Energideklarations-ID: 661181 Energiprestanda: 101 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Gjutaregatan 14, 281 51 Hässleholm Hässleholms kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1954 Energideklarations-ID: 660977

ENERGIDEKLARATION. Gjutaregatan 14, 281 51 Hässleholm Hässleholms kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1954 Energideklarations-ID: 660977 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Gjutaregatan 14, 281 51 Hässleholm Hässleholms kommun Nybyggnadsår: 1954 Energideklarations-ID: 660977 Energiprestanda: 168 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

Uggletorp 3, 549 91 Tidan Töreboda kommun

Uggletorp 3, 549 91 Tidan Töreboda kommun sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Uggletorp 3, 549 91 Tidan Töreboda kommun Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 679819 Energiprestanda: 192 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

Eda Energ i AB. Åmotfors

Eda Energ i AB. Åmotfors Eda Energ i AB Åmotfors 2 Vi bor i ett kallt land och vi behöver en tillförlitlig värmekälla som är både trygg och miljöanpassad. Att välja fjärrvärme är att välja ett enkelt, tryggt och bekvämt uppvärmningsalternativ

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Peter Berkvist Fastighetsbeteckning: Bo 37:4 Adress: Hermelinsvägen 22 Postadress: 132 46 Saltsjö-boo Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert:

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Kungsörnsvägen 32, 856 51 Sundsvall Sundsvalls kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1979 Energideklarations-ID: 682179

ENERGIDEKLARATION. Kungsörnsvägen 32, 856 51 Sundsvall Sundsvalls kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1979 Energideklarations-ID: 682179 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Kungsörnsvägen 32, 856 51 Sundsvall Sundsvalls kommun Nybyggnadsår: 1979 Energideklarations-ID: 682179 Energiprestanda: 92 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 61434

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 61434 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 536401 Byggnaden - Identifikation Län Östergötland Kommun Söderköping Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Drothems-Broby 1:98 Husnummer 1 Adress Brobyvägen

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Ranarpsvägen 464, 269 71 Förslöv Båstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1975 Energideklarations-ID: 670000

ENERGIDEKLARATION. Ranarpsvägen 464, 269 71 Förslöv Båstads kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1975 Energideklarations-ID: 670000 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Ranarpsvägen 464, 269 7 Förslöv Båstads kommun Nybyggnadsår: 975 Energideklarations-ID: 670000 Energiprestanda: 00 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Individuell Mätning och Debitering (IMD) Joakim Pålsson

Individuell Mätning och Debitering (IMD) Joakim Pålsson Individuell Mätning och Debitering (IMD) Joakim Pålsson Medlemmar www.sffe.se Medlemsföretagen Verksamhet i 25 länder 11 milj. lägenheter 52 milj. mätpunkter 4 500 anställda Verksamhet i 22 länder 9,5

Läs mer

Bjärka 1, 532 94 Skara Skara kommun

Bjärka 1, 532 94 Skara Skara kommun sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Bjärka 1, 532 94 Skara Skara kommun Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672472 Energiprestanda: 142 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]: Energiklass

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Planetgatan 13, 224 57 Lund Lunds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1958 Energideklarations-ID: 654366

ENERGIDEKLARATION. Planetgatan 13, 224 57 Lund Lunds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1958 Energideklarations-ID: 654366 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Planetgatan 13, 224 57 s kommun Nybyggnadsår: 1958 Energideklarations-ID: 654366 Energiprestanda: 360 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]: Energiklass

Läs mer

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT Sidantal 5 Fastighetsbeteckning: Kungsängens kyrkby 2:292, Upplands Bro Kommun Fastighetsägare: 1 Energibesiktning Inventerad av: GOLFVÄGEN 4B, BOX 512, 182 15 DANDERYD Uppdragsnr:

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Örgryte Stomgata 28, 412 67 Göteborg Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1948 Energideklarations-ID: 652603

ENERGIDEKLARATION. Örgryte Stomgata 28, 412 67 Göteborg Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1948 Energideklarations-ID: 652603 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Örgryte Stomgata 28, 412 67 Göteborg Göteborgs stad Nybyggnadsår: 1948 Energideklarations-ID: 652603 Energiprestanda: 139 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Skytteskogsgatan 3, 414 76 Göteborg Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1945 Energideklarations-ID: 658155

ENERGIDEKLARATION. Skytteskogsgatan 3, 414 76 Göteborg Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1945 Energideklarations-ID: 658155 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Skytteskogsgatan 3, 414 76 Göteborg Göteborgs stad Nybyggnadsår: 1945 Energideklarations-ID: 658155 Energiprestanda: 150 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Storgatan 14, 360 65 Boda Glasbruk Emmaboda kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672874

ENERGIDEKLARATION. Storgatan 14, 360 65 Boda Glasbruk Emmaboda kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672874 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Storgatan 14, 360 65 Boda Glasbruk Emmaboda kommun Nybyggnadsår: 1909 Energideklarations-ID: 672874 Energiprestanda: 186 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

gfedc Pellets Tillägg komfortkyla 5 (19) kwh/år Energiprestanda varav el Referensvärde 1 (enligt nybyggnadskrav) 185 45 90 162 198

gfedc Pellets Tillägg komfortkyla 5 (19) kwh/år Energiprestanda varav el Referensvärde 1 (enligt nybyggnadskrav) 185 45 90 162 198 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.1 55531 Byggnaden - Identifikation Län Kommun Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Ärnevi 2:23 Husnummer 1 Adress Ärnevilundsvägen 43 Prefix byggnadsid 1 Byggnadsid

Läs mer

ENERGIDEKLARATION Brf Röbäckshus 3

ENERGIDEKLARATION Brf Röbäckshus 3 2008 ENERGIDEKLARATION Brf Röbäckshus 3 Johan Bergström & Peter Westberg Riksbyggen Energi 2008-11-27 Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson

Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Tega 2:25 Adress: Gustavsbergsvägen 15, 442 94 Ytterby Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 197 m 2, byggår 1992. Värmesystem: Luft/vatten värmepump

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Hvitfeldtsgatan 34

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Hvitfeldtsgatan 34 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 528234 Byggnaden - Identifikation Län Halland Kommun Halmstad Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Duvslaget 1 Husnummer 1 Adress Hvitfeldtsgatan 34 Prefix

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Ölandsresan 7, 757 55 Uppsala Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1985 Energideklarations-ID: 684320

ENERGIDEKLARATION. Ölandsresan 7, 757 55 Uppsala Uppsala kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1985 Energideklarations-ID: 684320 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Ölandsresan 7, 757 55 kommun Nybyggnadsår: 1985 Energideklarations-ID: 684320 Energiprestanda: 114 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]: Energiklass

Läs mer

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik Solel och solvärme i villan Lisa Ossman, SP Energiteknik Hur mycket solenergi finns det egentligen? Instrålningen mot jorden täcker 10 000 ggr vårt årliga energibehov i världen 12 kvm solceller per person

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 18363

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 18363 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.1 568774 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Täby Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Viggbyholm 92:11 Husnummer 1 Adress Kanonbacken 4 Prefix

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning Österg 39

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning Österg 39 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 42530 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Vellinge Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Ankan 18 Husnummer 1 Adress Östergatan 39 Prefix byggnadsid

Läs mer

Fastighetsvärme. med pellets som energikälla

Fastighetsvärme. med pellets som energikälla Fastighetsvärme med pellets som energikälla Fullutrustad värmemodul 00 kw med 40 m pelletssilo Fullutrustad Modulvärme från Baxi Modulvärme kan via den inbyggda värmeväxlaren enkelt kopplas mot befintligt

Läs mer

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns klimatstrategi

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Backstigen 10, 182 33 Danderyd Danderyds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1930 Energideklarations-ID: 679789

ENERGIDEKLARATION. Backstigen 10, 182 33 Danderyd Danderyds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1930 Energideklarations-ID: 679789 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Backstigen 10, 182 33 Danderyd Danderyds kommun Nybyggnadsår: 1930 Energideklarations-ID: 679789 Energiprestanda: 96 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Vanåsparken 3, 216 19 Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1945 Energideklarations-ID: 640552

ENERGIDEKLARATION. Vanåsparken 3, 216 19 Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1945 Energideklarations-ID: 640552 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Vanåsparken 3, 216 19 Malmö Malmö stad Nybyggnadsår: 1945 Energideklarations-ID: 640552 Energiprestanda: 128 /m² och år Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Klövervallsvägen 28, 217 63 Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1960 Energideklarations-ID: 655313

ENERGIDEKLARATION. Klövervallsvägen 28, 217 63 Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1960 Energideklarations-ID: 655313 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Klövervallsvägen 28, 217 63 Malmö Malmö stad Nybyggnadsår: 1960 Energideklarations-ID: 655313 Energiprestanda: 96 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Gösvägen 28, 745 92 Enköping Enköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1982 Energideklarations-ID: 657486

ENERGIDEKLARATION. Gösvägen 28, 745 92 Enköping Enköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1982 Energideklarations-ID: 657486 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Gösvägen 28, 745 92 Enköping Enköpings kommun Nybyggnadsår: 1982 Energideklarations-ID: 657486 Energiprestanda: 153 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Fjärås Nyponstig 6C, 439 71 Fjärås Kungsbacka kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2015 Energideklarations-ID: 687241

ENERGIDEKLARATION. Fjärås Nyponstig 6C, 439 71 Fjärås Kungsbacka kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2015 Energideklarations-ID: 687241 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Fjärås Nyponstig 6C, 439 71 Fjärås Kungsbacka kommun Nybyggnadsår: 2015 Energideklarations-ID: 687241 Energiprestanda: 50 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Anticimex Energideklaration. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2008-11-25

ÅTGÄRDSRAPPORT. Anticimex Energideklaration. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2008-11-25 ÅTGÄRDSRAPPORT Anticimex Energideklaration SE-QE-Energi-SD-700, bil 2, Åtgärdsrapport, utg 7 2009-03-16 Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Skoghem 21 Byggnadens adress: Skoghemsvägen 2 A, 217 74 Malmö

Läs mer