Sveriges rättsliga åtaganden på MR-området i internationellt perspektiv. Kortfattad översikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges rättsliga åtaganden på MR-området i internationellt perspektiv. Kortfattad översikt"

Transkript

1 Sveriges rättsliga åtaganden på MR-området i internationellt perspektiv Kortfattad översikt Maj

2 4

3 I n n e h å l l 1. Inledning och allmänna synpunkter MR-området begreppet 1.2 Sveriges internationellträttsliga åtaganden begreppet 1.3 Pacta sunt servanda 1.4 Förhållandet folkrätt intern rätt Formerna för införlivande av en konvention 1.5 Frågan om gottgörelse/satisfaktion 1.6 Dynamisk konventionstolkning 2. Konventions- och andra a åtaganden Allmänna konventioner Särskilda konventioner 2.2 Deklarationer proklamationer resolutioner 2.3 Andra internationella instrument (särskilt om frihetsberövades behandling) 2.4 Specifika skyldigheter: informationsskyldighet rapporteringsskyldighet samarbetsskyldighet beaktande av länderrapporter och allmänna rekommendationer svaromålsskyldighet in-loco undersökningar 3. Reservationer, invändningar mot sådana samt förklaringar 26 Inledning A. Allmänna konventioner B. Särskilda konventioner 4. Spörsmålet om s.k. dubbelklagan 36 5

4 6

5 Sveriges rättsliga åtaganden på MR-området i internationellt perspektiv Kortfattad översikt 1. Inledning och allmänna synpunkter 1.1 Ämnet som här skall behandlas är omfattande men kan inom ramen för detta häfte blott bli föremål för en kortare översiktlig redogörelse. Rubriken kräver några preciseringar. Då man talar om MRområdet, brukar detta ofta delas in i tre grupper av rättigheter, nämligen i) de medborgerliga och politiska rättigheterna (ibland benämnda första generationens rättigheter ) ii) de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ibland benämnda andra generationens rättigheter ) iii) rätten till fred, rätten till hälsosamma omgivningar, rätten till havens och rymdens naturtillgångar m.m. (ibland benämnda tredje generationens rättigheter.) De båda första grupperna kan exemplifieras genom hänvisning till FN:s båda konventioner av 1966 med motsvarande rubriker (SÖ 1971:41-43 och prop. 1971:125). Ett annat sätt att förenklat klassificera rättigheterna är att hänföra dem till 7

6 den franska revolutionens treklöverbegrepp: liberté (frihet), égalité (jämlikhet) och fraternité (broderskap). Den första gruppen hänför sig till individens frihetssfär; den andra till individernas likställighet inför lagen och i socialt, ekonomiskt och kulturellt hänseende; den tredje är ett uttryck för världssamfundets ansvar för alla människors lika möjligheter som individer och som delar av ett kollektiv till delaktighet i jordens och rymdens tillgångar under fredliga förhållanden. Gränserna mellan grupperna är emellertid oskarpa och grupperna glider ofta över och in i varandra. 1.2 Med Sveriges internationellträttsliga åtaganden förstås ej blott förpliktelser, som härflyter ur ingångna överenskommelser med andra stater (traktater, konventioner m.m.) såväl bilaterala som multilaterala, utan även vad som åligger Sverige enligt allmänna folkrättsliga regler och normer av bjudande karaktär. Frågan om sådana normer - jus cogens - behandlades utförligt i samband med tillkomsten av 1969 års Wienkonvention om traktaträtten (hänvisning får ske till proposition 1974:158, sid om art. 53 och sid om art. 64, 65 och 66; se även sid. 81). Som princip formulerades inom MR-området denna typ av förpliktelser under senare delen av 1800-talet i den s.k. Martens-klausulen, 1&2) vilken inflöt i 1899 och 1907 års Haagkonventioner om lantkriget; betydelsen av denna markeras av att den upprepas i 1949 års fyra Genèvekonventioner ang. skydd för krigets offer (uppsägningsklausulerna) och 1977 års båda tilläggsprotokoll (art. 1:2 resp. preamblen), vilka handlar om behandlingen av sårade i krig (se prop. 1953:37, sid. 43, 89, 203 och 352/353 samt prop /79:77, sid. 51 och 149). Visserligen gäller dessa krigets folkrätt (jus in bello) men Haagdomstolen har i ett avgörande 1949 påpekat att dessa allmänna principer gäller än mera i fredstid ( plus absolus encore en temps de paix qu en temps de guerre : se Corfu Channel dispute mellan Storbritannien och Albanien). 8

7 Hur långt sådana förpliktelser sträcker sig är oklart. Emellertid kan som jämförelse nämnas att FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna av år 1948, i vilken allmänna normer formulerats för staternas efterlevnad, - visserligen formellt ej ett bindande rättsligt instrument - anses av de nordiska länderna as having become part of international law (uttalande av ambassadör J. Eliasson i anledning av firandet av 40-årsdagen av dess antagande av FN:s generalförsamling). 1.3 Den grundläggande normen för staters relation till ingångna traktater är den av Hugo Grotius formulerade principen pacta sunt servanda (bindande avtal skall hållas), som kommer till uttryck bl.a. i FN-stadgans ingress och i dess art. 2:2. Den kan sägas skapa en förpliktelse och bundenhet att handla i enlighet med traktatens syfte och föreskrifter. Principen finns även uttalad i Wienkonventionen om traktaträtten (art. 26), som fastslår att varje i kraft varande traktat är bindande för parterna och skall ärligt ( in good faith ) fullgöras av dem. Denna bestämmelse följs av regeln (art. 27) att en stat ej kan åberopa bestämmelser i sin interna rätt för att rättfärdiga sin underlåtenhet att fullgöra en traktat ; genom att på detta sätt fastslå den internationella rättens företräde vill man förhindra att staterna undandrar sig sina förpliktelser. Ett undantag från regeln finns emellertid i art. 46, vilken blev föremål för ingående diskussion under traktaträttskonferensen (se prop. 1974:158, sid ): enligt denna kan en stat åberopa överträdelse av en internrättslig bestämmelse för att frånträda en traktatförpliktelse, om överträdelsen var uppenbar ( manifest ) och gällde en internrättslig regel av grundläggande betydelse. 1.4 Spörsmålet om förhållandet mellan folkrätten och den interna rätten har gett upphov till en omfattande litteratur. Två huvudläror den monistiska och den dualistiska har stått emot varandra: den grundläggande oenigheten mellan dem gäller om folkrätten och den interna rätten utgör ett, 9

8 universellt rättssystem eller om folkrätten utgör ett självständigt system vid sidan om staternas internrättsliga regleringar. Konsekvensen av det monistiska systemet blir att traktater betraktas som författningar till allmän efterrättelse och att någon formell akt för transformation till intern rätt eller inkorporering i det interna rättssystemet ej erfordras (jfr nedan) års Fri- och Rättighetskommitté gör i sitt delbetänkande SOU 1993:40 uttalandet att en av Sverige tillträdd konvention inte blir direkt tillämplig för de svenska domstolarna och myndigheterna utan att detta föreskrivits i lag torde idag stå fullt klart (sid. 15). Det dualistiska systemet är numera det av det officiella Sverige (riksdag och regering) antagna - med de anpassningar som nämns under nedan -, sedan delbetänkandet varit föremål för övervägande i riksdagens konstitutionsutskott (1993/94:KU 24) och i regeringens proposition 1993/94:117 utan att uttalandet föranlett invändningar Formerna för införlivande av en traktat med svensk rätt har utförligt belysts i SOU 1974:100 Internationella överenskommelser och svensk rätt. Utrikesförvaltningens Rättshandbok II 1996 ger en kort inledning i ämnet under punkterna 5.2.1, 5.2.2, och 5.2.3, som lyder: Inledning När regeringen eller svenska förvaltningsmyndigheter ingår internationella överenskommelser av offentligrättslig natur är det den svenska staten som bär det folkrättsliga ansvaret för att förpliktelserna uppfylls. Internationella överenskommelser blir i Sverige inte automatiskt en del av den nationella rätten. Traktater som ingåtts av Sverige måste på något sätt införlivas med svensk rätt för att bli gällande inför svenska domstolar och myndigheter. Två metoder används huvudsakligen för att införliva internationella överenskommelser: inkorporering och transformering. 10

9 5.2.2 Inkorporering Inkorporering innebär att det i en lag eller annan författning anges att traktatens bestämmelser gäller direkt i Sverige. Traktatens autentiska text, på ett eller flera språk, ligger då till grund för tillämpningen. Metoden kan därför endast användas i sådana fall då traktaten är avfattad på ett sådant sätt att den kan tillämpas enligt sin ordalydelse. Denna metod har t.ex. valts för att införliva Europakonventionen med svensk rätt Transformering Transformering innebär antingen att texten till en överenskommelse översätts till svenska och sedan tas in i en svensk författning, eller att överenskommelsen omarbetas till en svensk författningstext. Överensstämmer de materiella bestämmelserna i en traktat med innehållet i gällande svensk rätt krävs i allmänhet inte någon svensk lagstiftningsåtgärd. Lagstiftaren måste emellertid då vara uppmärksam på att senare ändringar i gällande rätt inte kommer i konflikt med innehållet i traktaten. Den ovannämnda Fri- och Rättighetskommittén har gjort en mera utförlig sammanfattning av metoderna på följande sätt (SOU 1993:40, s. 16): I Sverige har två olika metoder kommit till användning för att införliva konventioner med nationell rätt, transforma- tion och inkorporering ering. Vid transformation undersöks till en början, i vad mån bestämmelserna i konventionen har motsvarighet i gällande lagstiftning. Om jämförelsen ger vid handen att de materiella reglerna i konventionen redan finns i den nationella rätten, behöver ingen åtgärd vidtas för att införliva konventionen med denna. Detta konstaterande att konventionen inte strider mot befintliga lagregler kallas i Norge för retsharmoni och i Danmark för normharmoni. Om däremot den nationella lagstiftningen saknar motsvarighet till eller innehåller regler som strider mot en konvention omarbetas de delar av konventionen som behöver införlivas med svensk rätt till svensk författningstext med 11

10 den systematik och det språkbruk som brukar användas i svenskt lagstiftningsarbete. Denna metod har ofta använts när det gäller att införliva konventioner på straff-, process- och civilrättsområdena (ett flertal exempel finns inom sjö- och lufträtten). Vidare förekommer en variant av denna metod, nämligen att bestämmelserna i en konvention i så gott som oförändrat skick tas in i en svensk författning (transformation genom översättning). I så fall är det den svenska versionen av konventionen som tillämpas i Sverige. Vid inkorporering däremot föreskrivs i svensk lag att bestämmelserna i en konvention skall gälla i Sverige. När denna metod används, blir den autentiska texten, i Europakonventionens fall på engelska och franska, gällande som svensk lag. En översättning till svenska brukar dock publiceras vid sidan av den autentiska texten. Att införliva konventioner genom inkorporering har blivit allt vanligare under senare år. Denna metod användes vid införlivandet av det internationella järnvägsfördraget (lagen 1985:193 om internationell järnvägstrafik) och vid införlivandet av konventionen om internationella köp (lagen 1987:822 om internationella köp). Även EESavtalets huvuddel och vissa protokoll inkorporeras i svensk rätt genom en särskild lag (SFS 1992:1317) Det kan påpekas att traktater, som ej har enskilda eller myndigheter som direktadressater, dvs. sådana som gäller de avtalsslutande staterna inbördes och direkt, inte behöver omsättas till intern rätt genom någon införlivandeakt (inkorporering/transformering); 1969 års traktaträttskonvention är ett exempel härpå (SÖ 1975:1). Ibland används begreppet selfexecuting på denna typ av avtal; termen används även i andra betydelser. Vidare. Allmänna folkrättsliga grundsatser anses skola tillämpas i Sverige utan någon införlivandeakt, t.ex. främmande stats rätt till immunitet vid rättegångar; liksom, tidigare, den på sedvanerätt grundade immuniteten för diplomater och 12

11 konsuler se nu SFS 1976:661 (för statsöverhuvuden, regeringschefer m.fl. gäller fortfarande sedvanerättsliga regler, med undantag för bestraffning av folkmord, där nämligen i 1948 års folkmordskonvention, art. IV, fastslås att grundlagsenligt ansvariga styresmän, som gör sig skyldiga till folkmord, skall bestraffas och skall sålunda ej åtnjuta immunitet (art. IV är utförligt kommenterad i prop. 1952:71 jämför lag (1964:169) om straff för folkmord); jämför BrB 22:6 om folkrättsbrott (...allmänt erkänd grundsats... ). Till sist kan nämnas att avtal ingångna före 1913 ansågs vara en del av svensk rätt: de infördes då i SFS men uteslöts därur genom SFS 1911:142, då SÖ började publiceras (jfr. prop. 1964:90 med förslag till lag om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet, sid. 62:...överenskommelser såsom sådana vid tiden för deras tillkomst ansetts bli del av den lagliga regleringen i riket ). 1.5 En viktig del av en stats internationella åtagande särskilt inom MR-området är frågan om gottgörelse ( satisfaction ), då en kränkning konstaterats av ett internationellt tvistelösande organ. Sådana konstateranden kan emanera från organ med judiciella funktioner och arbetsmetoder, vilka fattar rättsligt bindande avgöranden, eller från organ som har rent undersökande funktioner och vars arbete kan resultera i rekommendationer. Ibland lämnas ekonomisk kompensation till enskild vars rättigheter kränkts, ibland sker ändringar av gällande lagar och regler, ibland måste fattade beslut upphävas eller ändras, ibland blir det fråga om en kombination av åtgärder. Spörsmålet hur man skall förfara om en internationell domstol fattar ett rättsligt bindande avgörande, som är i strid med en av svensk domstol meddelad, lagakraftvunnen dom (särskilt om den meddelats i högsta instans) har varit föremål för diskussion, som initierades i anledning av det s.k. Bollmålet mellan Nederländerna och Sverige vid Internationella domstolen i Haag Målet gällde huruvida Sverige vilket Nederländerna gjorde gällande 13

12 hade brutit mot 1902 års förmynderskapskonvention genom att överlåta vårdnaden av en minderårig holländsk flicka vid hennes svenska moders död till moderns föräldrar för skyddsuppfostran i stället för till fadern i Holland (beslut härom hade i sista instans fattats av Regeringsrätten). Sverige vann målet med knapp majoritet. Vid motsatt utgång hade frågan ställts på sin spets. Frågan väntar ännu på en lösning antingen genom lagstiftning eller genom rättstillämpning. (Jfr. 1:a LagU utlåtande 1961:38 i anledning av väckt motion angående rätt till resning vid konflikt mellan svensk och internationell domstols avgöranden). 1.6 Ett generellt problem är vidare att staternas åtaganden ej är en gång för alla givna. Vad som ansågs som en riktig tolkning av en traktat vid dess ingående kan genom tolkningspraxis ha undergått förändringar genom domar/beslut av de organ som har upprättats för att övervaka staternas uppfyllelse av sina åtaganden. Särskilt märkbart har detta varit i avseende på Europakonventionen för mänskliga rättigheter, där innehållet är föremål för ständig utveckling genom praxis (s.k. dynamisk/ evolutiv tolkningsmetod), varigenom ett flertal artiklar givits en innebörd av kommissionen/domstolen liksom av den sedan 1989 verksamma s.k. tortyrkommittén, som icke förutsetts vid dess ingående. I vissa fall har även ifrågasatts, om ej dessa organ överskridit gränsen mellan lagtolkning (jus dicere) och lagstiftning (jus dare), varvid den senare måste vara förbehållen de traktatslutande parterna. Det bör här strykas under att en dynamisk tolkningsmetod i princip icke är otillåten, då det gäller att anpassa en traktats innebörd till förändrade realiteter. 4 Uppenbart är emellertid att, då det gäller internationella åtaganden med så betydande genomslagskraft på inhemsk rätt, som fallet är med Europakonventionen genom dess bindande domstolsutslag, en viss och ständig osäkerhet blir följden för den inhemska lagstiftarens möjligheter att internrättsligt förutse och styra utvecklingen. 14

13 2. Konventions- och andra a åtaganden 2.1 De för Sverige mest centrala, rättsligt bindande konventionerna är följande: i) allmänna konventioner såsom FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter jämte fakultativt protokoll om enskilds besvärsrätt av år 1966 samt fakultativt protokoll nr 2 om avskaffande av dödsstraffet av år 1989; FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, av år 1966; Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, av år 1950 jämte tilläggsprotokoll, av vilka protokoll 1, 4, 6 och 7 innehåller bestämmelser om ytterligare skyddade rättigheter (samt protokoll 2, 3, 5, 8, 10 och 11 5 innehållande bestämmelser i procedurfrågor det viktigaste är protokoll 11, varigenom den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter permanentas med fast anställda domare och kommissionens för mänskliga rättigheter verksamhet upphör). Europarådets sociala stadga, av år 1961 med tilläggsprotokoll av år 1988 och ändringsprotokoll av år ii) särskilda konventioner såsom NF:s konvention om slaveri och tvångsarbete, av år 1926; FN:s konvention om folkmord, av år 1948; FN:s konvention mot tortyr, av år 1984; FN:s konvention om kvinnans politiska rättigheter, av år 1953; FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering, av år 1966; FN:s konvention om avskaffande av kvinnodiskriminering, av år 1979; FN:s konvention om barnets rättigheter, av år 1989; FN:s konventioner om flyktingar, av år 1951 och om statslösa, av år 1954; Europarådets konvention till förhindrande av tortyr, av år 1989; 15

14 fyra Röda Kors (Genève)-konventioner om skydd för krigets offer, av år 1949 jämte 2 tilläggsprotokoll, av år 1977; UNESCO-konventionen om diskriminering i undervisning, av år Dessutom har Sverige genom deltagande i omröstningar inom vederbörande beslutande församlingar (FN:s Generalförsamling, Europarådets ministerkommitté) samt vid särskilt sammankallade konferenser accepterat olika deklarationer / proklamationer/resolutioner i olika ämnen inom MR-området utan att dessa är rättsligt bindande, såsom FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter av år 1948 Wien-deklarationen om MR antagen vid FN:s världskonferens om mänskliga rättigheter år 1993 Helsingforsdokumentet 1975 och senare uppföljningsdokument antagna inom CSCE bl.a. om den mänskliga dimensionen Europarådets ministerkommittés deklarationer om intolerans, av år 1981, yttrande- och informationsfrihet, av år 1982; likställighet mellan kvinnor och män, av år Sverige har vidare biträtt ( röstat för ) flera internationella instrument rörande behandlingen av dem som berövats sin frihet i vilken form det vara må, dvs. såväl judiciellt (anhållna, häktade och dömda) som administrativt (t.ex. enligt utlänningslagstiftning, smittskyddslagstiftning): UN Standard Minimum Rules for the treatment of prisoners, av år 1955 UN Basic Principles for the treatment of prisoners, av år 1990 UN Body of Principles for the protection of all persons under any form of detention or imprisonment, av år 1988 UN Rules for the protection of Juveniles deprived of their liberty, av år

15 UN Standard Minimum Rules for the administration of juvenile justice ( the Beijing Rules ), av år 1985 UN Code of Conduct for law enforcement officials, av år 1979 UN Declaration of Basic Principles of Justice for victims of crime and abuse of power, av år 1985 European Prison Rules, av år Förutom de allmänna förpliktelser, som omtalas under och som följer av Sveriges tillträde till eller godkännande av de instrument som nämns under , föreligger även ett flertal specifika skyldigheter, som kan vara olika utformade i de olika instrumenten. Dessa skyldigheter kan delas in i nedanstående kategorier: i) informationsskyldighet rörande konventionernas innehåll ii) rapporteringsskyldighet till ett internationellt övervakningsorgan iii) skyldighet att samarbeta med olika organ inom MR-området iv) skyldighet att beakta internationella övervakningsorgans länderrapporter och allmänna rekommendationer v)skyldighet att ingå i svaromål vid internationella judiciella/semi-judiciella organ vi) skyldighet att tillåta internationella övervakningsorgans undersökningar inom Sverige. Dessa skyldigheter behandlas nedan seriatim under var sitt avsnitt. i) informationsskyldighet rörande konventionernas innehåll och rörande övervakningsorganens rapporter till berörda målgrupper och enskilda samt i vissa fall även till allmänheten ; denna informationsskyldighet är positivt uttalad i flera konventioner: a) FN:s rasdiskrimineringskonvention ålägger staterna (art. 7) att sprida kunskap om konventionen samt även om ändamål och grundsatser i FN:s stadga, FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter samt om FN:s förklaring om avskaffande av rasdiskriminering. b) FN:s kvinnodiskrimineringskonvention innehåller icke nå- 17

16 gon direkt bestämmelse om spridande av kunskap om dess innehåll, men den enligt konventionen upprättade övervakningskommittén har i en allmän rekommendation år 1988 uppmanat staterna att vidtaga lämpliga åtgärder i detta syfte såväl om innehållet i konventionen som om dess rapporter på landets språk. c) FN:s barnkonvention föreskriver (art. 44:6) skyldighet för staterna att göra dess rapporter allmänt tillgängliga för allmänheten, men deras skyldighet att sprida kunskap om konventionen som sådan kan sägas inbegripas i skyldigheten att vidtaga lämpliga lagstiftnings-, administrativa- och andra åtgärder för att genomföra konventionens rättigheter (art. 4). d) FN:s tortyrkonvention ålägger staterna (art. 10) att säkerställa att undervisning och information om tortyrförbudet utgör en integrerad del i utbildningen av civil och militär brottsbeivrande personal, medicinsk personal, myndighetspersoner och andra personer, som på ett eller annat sätt deltar i fängslandet, förhör och behandling av frihetsberövade personer. Dessutom skall förbudet införas i de instruktioner och regler som utfärdats för sådana personers skyldigheter och uppgifter. Detsamma gäller för grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (art. 16, som hänvisar till art. 10). e) de fyra Genèvekonventionerna ang. skydd för krigets offer av år 1949 har likalydande bestämmelser (resp. art. 47, art. 48, art. 127 och art. 144) om skyldigheten att ge största möjliga spridning åt konventionernas texter, så att deras grundsatser bringas till hela befolkningens kännedom särskilt genom att införa studier därav i planerna för den militära och såvitt möjligt för den civila undervisningen. I krigstid skall civila, militära, polisiära och andra myndigheter, som har ansvar för skyddade personer, inneha texten till Genèvekonventionen angående skydd för civilpersoner under krigstid. De båda tilläggsprotokollen av år 1977 innehåller liknande bestämmelser (art. 83 resp. art. 19). ii) rapporteringsskyldighet till ett internationellt övervakningsorgan om åtgärder vidtagna för att uppfylla konventionsåtagandena 18

17 ibland kombinerat med inställelseskyldighet inför organen för att lämna förklaringar och/eller ytterligare upplysningar: a) NF:s slaverikonvention 1926 ålägger staterna att underrätta generalsekreteraren (numera FN:s) om lagar och föreskrifter som utfärdas för tillämpningen av konventionen (art. 7). b) Flyktingkonventionen 1951 jämte tilläggsprotokoll 1967 föreskriver att lagar och förordningar som utfärdas till säkerställande av efterlevnaden av dem skall insändas till FN:s generalsekreterare (art. 31 resp. art. III). c) FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 1966 föreskriver att rapporter om åtgärder och framsteg skall avges etappvis till FN:s generalsekreterare för granskning av Ekonomiska och Sociala Rådet, som i sin tur kan vidarebefordra dem till Kommissionen för mänskliga rättigheter för dess granskning och för avgivande av rekommendationer av allmän natur eller blott för att taga del av dem ; konventionsstat har rätt att kommentera rekommendationerna (art ). Granskningen av länderrapporter och utfärdande av rekommendationer utförs sedan 1987 av en särskild av ECOSOC upprättad kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. d) FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter 1966 föreskriver att rapporter om åtgärder och framsteg skall avges till den MR-kommitté som upprättats enligt konventionen för dess övervakning. De rapporter som kommittén upprättar över sin granskning med eventuella påpekanden skall tillställas konventionsstaterna för dess kommentarer (art. 40). e) FN:s rasdiskrimineringskonvention 1966 föreskriver att rapporter om lagstiftnings-, domstols-, förvaltnings- och andra åtgärder skall insändas vartannat år till den kommitté för avskaffande av rasdiskriminering som upprättats enligt konventionen; denna kommitté kan även när som helst begära ytterligare rapporter och infordra ytterligare upplysningar av konventionsstat. Kommittén kan även lägga fram förslag och 19

18 göra allmänna rekommendationer på grundval av sin rapportgranskning, vilka skall föreläggas FN:s generalsekreterare för staternas eventuella kommentarer (art. 9); enligt kommitténs arbetsordning skall konventionsstat kallas till granskningssammanträde för att avge förklaringar och lämna ytterligare upplysningar. f) FN:s kvinnodiskrimineringskonvention 1979 föreskriver att rapporter om lagstiftning och andra rättsliga och administrativa åtgärder och framsteg som gjorts skall insändas minst vart fjärde år till den kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor som upprättats enligt konventionen; enligt kommitténs arbetsordning skall företrädare för konventionsstat vara närvarande vid behandlingen av dess rapport för att svara på frågor m.m. (art. 18). Kommittén kan lägga fram förslag och allmänna rekommendationer på grundval av de granskade rapporterna (art. 21). g) FN:s tortyrkonvention 1984 föreskriver skyldighet att vart fjärde år avge rapporter om (nya) åtgärder, som konventionsstat vidtagit, till den under konventionen upprättade tortyrkommittén (art. 19). Konventionsstat kallas enligt kommitténs arbetsordning till granskningssammanträde för att avge förklaringar och ytterligare upplysningar. h) FN:s barnkonvention 1989 föreskriver skyldighet att vart femte år avge rapport om åtgärder och framsteg som gjorts. Till behandlingen av dessa kallas företrädare för konventionsstaterna. Kommittén kan även begära kompletterande upplysningar (art. 44). Kommittén kan vidare göra allmänna rekommendationer, som skall tillställas varje konventionsstat för dess kommentarer (art. 45). i) UNESCO-konventionen om diskriminering i undervisningen 1960 föreskriver att konventionsstat skall avge periodiska rapporter till UNESCO om lagregler, förvaltningsföreskrifter och andra åtgärder som idtagits för tillämpning av konventionen (art. 7). 20

19 j) Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter 1950 föreskriver att varje konventionsstat skall tillhandahålla rådets generalsekreterare på dennes anmodan upplysningar om hur dess lagstiftning säkerställer en effektiv efterlevnad av konventionen (art. 52 tidigare art. 57). Dessutom skall nämnas: k) De fyra Genèvekonventionerna ang. skydd för krigets offer av 1949, som innehåller likalydande bestämmelser (art. 48, art. 49, art. 128 och art. 145 respektive) om att officiella översättningar av konventionerna samt lagar och andra tillämpningsföreskrifter skall genom Schweiziska förbundsrådet sändas till övriga konventionsstater; under fientligheter skall så ske genom skyddsmakt. Samma bestämmelse finns i det första tilläggsprotokollet 1977 (art. 84). l) Europarådets sociala stadga 1961, som innehåller skyldighet för stat att med jämna mellanrum enligt anmodan av ministerkommittén sända generalsekreteraren rapporter om bestämmelser, som staten ej godtagit vid ratifikation eller i senare notifikation; dessa rapporter skall enligt utförliga bestämmelser granskas av olika organ (art jämte 1991 års ändringsprotokoll ( Turinprotokollet )); nytt årligt rapporteringssystem infördes genom ministerkommittébeslut Stadgan har under årens lopp varit föremål för omfattande förändringar se härom prop. 1997/98:82 (och Ds 1997:65); de senaste ändringarna ratificerade m) Europarådets tortyrkonvention 1989, vars förfaranderegler, som är unika, tar sin utgångspunkt i återkommande inspektionsbesök, innehåller ingen direkt bestämmelse om rapporteringsskyldighet. Dess tortyrkommitté har emellertid antagit regler (grundade på de allmänna samarbetsförpliktelser som är nedlagda i art. 3 och 10:2) angående konventionsstats besvarande av kommitténs inspektionsrapporter innehållande rekommendationer, hemställan om kommentarer och om faktaupplysningar: en preliminär svarsrapport skall lämnas inom sex månader från 21

20 erhållandet av kommitténs rapport och en slutrapport inom tolv månader. Uppföljning sker genom skriftväxling och kontrollbesök av reguljär art eller ad hoc. n) Skyldighet för konventionsstater att underrätta vederbörligt organ (generalsekreteraren i organisationen) om avvikelser från konventionsåtaganden vid krig, krigsfara eller andra allvarliga krissituationer inom landet finns inskriven i vissa konventioner (varvid bör beaktas att från vissa bestämmelser avvikelser under inga omständigheter får ske, t.ex. tortyrförbud, förbud mot retroaktiv lagstiftning): 1) Europarådets konvention för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (art. 15) 2) FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (art. 4) varvid skall anges från vilka bestämmelser avvikelse skett och skälen härför liksom senare när åtgärderna upphävts eller trätt ur kraft. Det bör anmärkas att det tillkommer övervakningsorganen att granska rättmätigheten och omfattningen av dylika avvikelser. iii) skyldighet att samarbeta med olika organ såsom exempelvis FN:s höge/a kommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s speciella rapportör om tortyr, FN:s olika länder- och sakområdesrapportörer samt med FN:s kommission för mänskliga rättigheter (och dess underorgan) ej att förblanda med FN:s mänskliga rättighetskommitté upprättad under och verksam enligt FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter som har erhållit undersökningsmandat genom FNresolutionerna 728 F/1959, 1235/1967 och 1503/1970, vilka Sverige röstat för. Här skall dessutom särskilt nämnas Europarådets kommitté till förhindrande av tortyr, med vilken konventionsstaterna genom en uttrycklig bestämmelse (art. 3) är skyldiga att samarbeta vid dess besök (art. 2 och 8) samt vid genomförandet av dess rekommendationer; som sanktion vid underlåtenhet finns föreskrivet (art. 10:2) att kommittén kan upphäva den sekretess, som den annars är skyldig att iakttaga i sina relationer med dessa stater. 22

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK RATIFICERADE KONVENTIONER Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionen om

Läs mer

Tilläggsprotokoll till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

Tilläggsprotokoll till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Tilläggsprotokoll till konventionen angående och de grundläggande friheterna Antagen i Paris den 20 mars 1952. Artikel 1 - Skydd för egendom Envar fysisk eller juridisk persons rätt till sin egendom skall

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Förenta nationerna 1999 Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor De stater som är parter i detta protokoll, som konstaterar att Förenta nationernas

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det?

Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det? Barnkonventionen ska bli lag Vad betyder det? Barnkonventionen ett folkrättsligt åtagande Mänskliga rättigheter Diskrimineringsförbudet, dvs att inte särskiljas avseende mänskliga rättigheter, Medborgerliga

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt Dir. 2013:35 Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Mänskliga rättigheter. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter FN:s konventioner om mänskliga rättigheter I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet innehållet i sex av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter liksom de övervakningsmekanismer

Läs mer

Innehåll SAMMANFATTNING Bakgrund Konvention om avskaffande av all slags diskriminering. 1.2 Individuellt klagomålsförfarande...

Innehåll SAMMANFATTNING Bakgrund Konvention om avskaffande av all slags diskriminering. 1.2 Individuellt klagomålsförfarande... Innehåll SAMMANFATTNING...3 1 Bakgrund...4 1.1 Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor...4 1.2 Individuellt klagomålsförfarande...5 2 Tilläggsprotokollet till kvinnodiskrimineringskonventionen...7

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2001 Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2001 Nr 43 45 INNEHÅLL Nr Sidan 43 Lag om ikraftträdande av de bestämmelser som

Läs mer

Kommittédirektiv. Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Dir. 2018:20

Kommittédirektiv. Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Dir. 2018:20 Kommittédirektiv Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen Dir. 2018:20 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2018 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

För delegationerna bifogas ovannämnda dokument för vilket säkerhetsskyddsklassificeringen tagits bort.

För delegationerna bifogas ovannämnda dokument för vilket säkerhetsskyddsklassificeringen tagits bort. Europeiska unionens råd Bryssel den 10 juni 2015 (OR. en) 10817/10 DCL 1 FREMP 27 JAI 523 COHOM 153 COSCE 17 BORTTAGANDE AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERING för dokument: 10817/10 av den: 8 juni 2010 Ny status:

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-09-06 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson. Inkorporering av FN:s konvention om

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Databas: SFST Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA A. Brev från Konungariket Sverige Jag ber att få hänvisa till avtalet mellan Konungariket

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-

Läs mer

EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET. Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02

EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET. Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02 EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02 NOT från: till: Ärende: António Vitorino Konventsledamöterna Mandat för arbetsgruppen för stadgan Nedan bifogas en not

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

Europeisk stadga om lokal självstyrelse

Europeisk stadga om lokal självstyrelse Inledning Europeisk stadga om lokal självstyrelse Europarådets medlemsstater som undertecknat denna stadga, som beaktar att Europarådets syfte är att uppnå en fastare enhet mellan dessa medlemmar för att

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0130 (NLE) 9969/15 ADD 1 FÖRSLAG från: inkom den: 15 juni 2015 till: JAI 463 DROIPEN 63 COPEN 156 ENFOPOL 156

Läs mer

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0409 (COD) 15490/14 NOT från: till: Ordförandeskapet Rådet DROIPEN 129 COPEN 278 CODEC 2241 Komm. dok. nr:

Läs mer

LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 29 september 2015

LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 29 september 2015 LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 29 september 2015 Eventuell begäran om omprövning av betyg lämnas via e-post till studieadministratör Hans Liepack. Fråga 1 Frågan ger visst utrymme för att ta upp

Läs mer

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken Lag (1964:163) om införande av brottsbalken 1 [1601] Den av riksdagen år 1962 antagna och den 21 december samma år (nr 700) utfärdade brottsbalken ([1001] o.f.) skall jämte vad nedan stadgas träda i kraft

Läs mer

Mänskliga rättigheter. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter FN:s konventioner om mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet innehållet i åtta av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter liksom de övervakningsmekanismer

Läs mer

Nothing about us, without us. Aktivt involvera funktionshinderorganisationer i beslut och övervakning Allmän kommentar 7, artikel 4.3 och 33.

Nothing about us, without us. Aktivt involvera funktionshinderorganisationer i beslut och övervakning Allmän kommentar 7, artikel 4.3 och 33. Nothing about us, without us Aktivt involvera funktionshinderorganisationer i beslut och övervakning Allmän kommentar 7, artikel 4.3 och 33.3 Allmänna kommentarer Process för framtagande:. Kommittén ringar

Läs mer

C. Mot bakgrund av ovanstående har Parterna ingått detta Avtal.

C. Mot bakgrund av ovanstående har Parterna ingått detta Avtal. BILAGA 1 - PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL Detta personuppgiftsbiträdesavtal ( Avtalet ) har träffats mellan [Avtalspart 1], org.nr [nummer], med adress [adress], ( Personuppgiftsbiträde ) och [Avtalspart

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING (En uppdatering av riktlinjerna) SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar

Läs mer

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Förenta Nationers generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-02-27 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Avtalet mellan EG och Danmark om

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.6.2011 SEK(2011) 687 slutlig ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Ändringsprotokoll till Europakonventionen en effektivare Europadomstol

Ändringsprotokoll till Europakonventionen en effektivare Europadomstol Konstitutionsutskottets betänkande Ändringsprotokoll till Europakonventionen en effektivare Europadomstol Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens förslag i proposition 2004/05:167. I propositionen

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2018 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2018 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2018 (OR. en) 7223/04 DCL 1 JUSTCIV 42 BORTTAGANDE AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERING för dokument: 7223/04 av den: 11 mars 2004 Ny status: Ärende: Offentlig

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.7.2013 COM(2013) 555 final 2013/0269 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om tillämpning vad

Läs mer

24{BASE}=SFST&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW&BET=2001%3A82%24 (accessed 12 August 2013)

24{BASE}=SFST&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW&BET=2001%3A82%24 (accessed 12 August 2013) This document was reproduced from http://62.95.69.15/cgibin/thw?%24{html}=sfst_lst&%24{oohtml}=sfst_dok&%24{snhtml}=sfst_err&% 24{BASE}=SFST&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW&BET=2001%3A82%24 (accessed 12 August

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna Publicerad den 15 oktober 2019 Utfärdad den 10 oktober 2019 Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter liksom ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Rubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap. 3. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder.

Rubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap. 3. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder. Source: http://tinyurl.com/c93pkcw Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 1950:382

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2018 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2018 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2018 (OR. en) 6512/04 DCL 1 JUSTCIV 28 BORTTAGANDE AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERING för dokument: 6512/04 av den: 20 februari 2004 Ny status: Ärende: Offentlig

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar till att förse EU med ett arbetsverktyg

Läs mer

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92 Kommittédirektiv Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter Dir. 2018:92 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté

Läs mer

Tilläggsprotokoll till Europakonventionen dödsstraffets totala avskaffande i Europa

Tilläggsprotokoll till Europakonventionen dödsstraffets totala avskaffande i Europa Utrikesutskottets betänkande Tilläggsprotokoll till Europakonventionen dödsstraffets totala avskaffande i Europa Sammanfattning Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag (prop. 2002/03:32)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2000:460 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 31 maj 2000.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av överenskommelsen om ändring av den nordiska äktenskapskonvention samt med lag om ikraftträdande av de bestämmelser i nämnda överenskommelse som

Läs mer

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394 Finlex» La gstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 2011» 29.4.2011/394 29.4.2011/394 Beaktats t.o.m. FörfS 479/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Lag om medling i tvistemål och

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Skydd för kännetecken i den internationella

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ackreditering och teknisk kontroll; SFS 2011:791 Utkom från trycket den 27 juni 2011 utfärdad den 16 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Tillämpningsområde

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter En introduktion

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter En introduktion Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter En introduktion Detta utbildningshäfte innehåller en introduktion till de mänskliga rättigheterna. Här ges en beskrivning av bland annat begreppet mänskliga

Läs mer

FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd Järfälla

FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd Järfälla FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd 40 175 55 Järfälla Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän Förmögenshetsrätt 103 33 STOCKHOLM Betänkandet

Läs mer

Prop. 1981/82: Bilaga 4 (översättning) Konvention om skydd för enskilda. med automatisk databehandling av personuppgifter

Prop. 1981/82: Bilaga 4 (översättning) Konvention om skydd för enskilda. med automatisk databehandling av personuppgifter Prop. 1981/82:189 189 Bilaga 4 (översättning) Konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter Inledning Signatärmakterna, medlemmar av Europarådet, vilka beaktar att syftet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

Utfärdande och återlämnande av resedokument

Utfärdande och återlämnande av resedokument 2 (5) 2. Bakgrund och frågeställning Det förekommer att utlänningar som har beviljats resedokument begär att få tillbaka sitt inlämnade hemlandspass samt att utlänningar som ansöker om resedokument, efter

Läs mer

Betänkanden och utlåtanden Serienummer 60/2010

Betänkanden och utlåtanden Serienummer 60/2010 30.6.2010 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Överföring av dömda personer, övervakningsåtgärder och alternativa påföljder Nationellt genomförande av rambeslut Arbetsgruppen

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 Målnummer: UM3885-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-11-17 Rubrik: Lagrum: Bestämmelsen om rätt till rättsligt bistånd och biträde i det omarbetade

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-12-19 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5998-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolens, dom den 21 juli 2014 i mål

Läs mer

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010 14.4.2010 Publikationens titel Organisering av den internationella indrivningen av underhållsbidrag Författare Justitieministeriet s publikation Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984.

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringens proposition 1984/85: 34 Prop. 1984/85: 34 om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade

Läs mer

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL 14483 PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL Detta Personuppgiftsbiträdesavtal ( Biträdesavtal/-et ) har denna dag träffats mellan: (1) Klicka här och skriv Studieförbundets namn, org nr [adress] ( Studieförbundet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20); Utkom från trycket den 8 juni 2004 utfärdad den 27 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (1993:20)

Läs mer

Kommittédirektiv. Folkrätten i väpnad konflikt en översyn av hur den internationella humanitära rätten har genomförts i Sverige. Dir.

Kommittédirektiv. Folkrätten i väpnad konflikt en översyn av hur den internationella humanitära rätten har genomförts i Sverige. Dir. Kommittédirektiv Folkrätten i väpnad konflikt en översyn av hur den internationella humanitära rätten har genomförts i Sverige Dir. 2007:134 Beslut vid regeringssammanträde den 19 september 2007 Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155 Kommittédirektiv Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism Dir. 2014:155 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Europaparlamentet 2014 2019 Utskottet för framställningar 7.6.2019 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1315/2015, ingiven av Zoltan Lomnici, ungersk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

2 Skiljeförfarande inleds genom att part ger in skrift (Påkallelse) till Handelskammarens Förtroenderåd ( Förtroenderådet ) med följande uppgifter:

2 Skiljeförfarande inleds genom att part ger in skrift (Påkallelse) till Handelskammarens Förtroenderåd ( Förtroenderådet ) med följande uppgifter: GÖTEBORGSKLAUSULERNA VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMARENS FÖRTROENDERÅDSREGLER OM MEDLING OCH SKILJEFÖRFARANDE 1 Rekommenderad modellklausul: Tvister med anledning av detta avtal skall avgöras slutligt i enlighet

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 20 mars 2019 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 20 mars 2019 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 20 mars 2019 (OR. en) XT 21014/19 BXT 15 CO EUR-PREP 10 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna Instrument avseende avtalet om Förenade konungariket

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Rätt till utbildning i förskoleklass för barn till beskickningsmedlemmar från tredjeland

Rätt till utbildning i förskoleklass för barn till beskickningsmedlemmar från tredjeland Promemoria 2019-02-05 U2019/00343/S Utbildningsdepartementet Rätt till utbildning i förskoleklass för barn till beskickningsmedlemmar från tredjeland Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet

Läs mer

KONCERNSEKRETESSAVTAL

KONCERNSEKRETESSAVTAL KONCERNSEKRETESSAVTAL Mellan Adven Sweden AB, (556726-7512r), med Dotterbolag (Adven Swedenkoncernen) och 113 46 Stockholm (Nedan kallad Adven) Org.nr: (nedan kallad Företaget) har denna dag träffats följande

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 30.4.2004 KOM(2004) 351 slutlig 2002/0124 (COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget om

Läs mer

Hur argumentera för genomslag för funktionsrätt med hjälp av internationell rätt?

Hur argumentera för genomslag för funktionsrätt med hjälp av internationell rätt? Hur argumentera för genomslag för funktionsrätt med hjälp av internationell rätt? 16-04-2018 Europakonventionen Rätten till liv Förbud mot tortyr, inhuman, grym och förnedrande behandling Förbud mot slaveri

Läs mer

6426/15 ehe/ee/ab 1 DG B 3A

6426/15 ehe/ee/ab 1 DG B 3A Europeiska unionens råd Interinstitutionellt ärende: 2014/0258 (NLE) 2014/0259 (NLE) Bryssel den 26 februari 2015 (OR. en) 6426/15 SOC 91 EMPL 43 MIGR 11 JAI 103 A-PUNKTSNOT från: Rådets generalsekretariat

Läs mer

Page 1 of fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder.

Page 1 of fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder. Page 1 of 8 SFS nr: 1950:382 Departement/ myndighet: Näringsdepartementet Rubrik: Lag (1950:382) om svenskt medborgarskap Utfärdad: 1950-06-22 Författningen har upphävts genom: SFS 2001:82 Ändring införd:

Läs mer

Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 1

Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 1 Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 1 De stater som är parter i denna konvention, som beaktar att, i enlighet med de principer som proklamerats

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 14.10.2005 KOM(2005) 492 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet EG Turkiet beträffande genomförandet av artikel

Läs mer

Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser

Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se VILKA RÄTTSKÄLLOR FINNS? HUR SKA RÄTTSKÄLLORNA ANVÄNDAS? - DEN JURIDISKA METODEN Internationell rätt Sveriges överenskommelser

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 augusti 2010 (OR. en) 11633/10 Interinstitutionellt ärende: 2010/0011 (NLE) HR 47 CORDROGUE 60

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 augusti 2010 (OR. en) 11633/10 Interinstitutionellt ärende: 2010/0011 (NLE) HR 47 CORDROGUE 60 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 augusti 2010 (OR. en) 11633/10 Interinstitutionellt ärende: 2010/0011 (NLE) HR 47 CORDROGUE 60 LAGSTIFTNINGSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om ingående

Läs mer

Internationell konvention mot alla former av rasdiskriminering

Internationell konvention mot alla former av rasdiskriminering Antagen genom Generalförsamlingens resolution 2106 (XX) den 21 december 1965 Trädde ikraft den 4 januari 1969 Konventionsstaterna, vilka beaktar, att Förenta Nationernas stadga grundas på principerna om

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer