Sveriges rättsliga åtaganden på MR-området i internationellt perspektiv. Kortfattad översikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges rättsliga åtaganden på MR-området i internationellt perspektiv. Kortfattad översikt"

Transkript

1 Sveriges rättsliga åtaganden på MR-området i internationellt perspektiv Kortfattad översikt Maj

2 4

3 I n n e h å l l 1. Inledning och allmänna synpunkter MR-området begreppet 1.2 Sveriges internationellträttsliga åtaganden begreppet 1.3 Pacta sunt servanda 1.4 Förhållandet folkrätt intern rätt Formerna för införlivande av en konvention 1.5 Frågan om gottgörelse/satisfaktion 1.6 Dynamisk konventionstolkning 2. Konventions- och andra a åtaganden Allmänna konventioner Särskilda konventioner 2.2 Deklarationer proklamationer resolutioner 2.3 Andra internationella instrument (särskilt om frihetsberövades behandling) 2.4 Specifika skyldigheter: informationsskyldighet rapporteringsskyldighet samarbetsskyldighet beaktande av länderrapporter och allmänna rekommendationer svaromålsskyldighet in-loco undersökningar 3. Reservationer, invändningar mot sådana samt förklaringar 26 Inledning A. Allmänna konventioner B. Särskilda konventioner 4. Spörsmålet om s.k. dubbelklagan 36 5

4 6

5 Sveriges rättsliga åtaganden på MR-området i internationellt perspektiv Kortfattad översikt 1. Inledning och allmänna synpunkter 1.1 Ämnet som här skall behandlas är omfattande men kan inom ramen för detta häfte blott bli föremål för en kortare översiktlig redogörelse. Rubriken kräver några preciseringar. Då man talar om MRområdet, brukar detta ofta delas in i tre grupper av rättigheter, nämligen i) de medborgerliga och politiska rättigheterna (ibland benämnda första generationens rättigheter ) ii) de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ibland benämnda andra generationens rättigheter ) iii) rätten till fred, rätten till hälsosamma omgivningar, rätten till havens och rymdens naturtillgångar m.m. (ibland benämnda tredje generationens rättigheter.) De båda första grupperna kan exemplifieras genom hänvisning till FN:s båda konventioner av 1966 med motsvarande rubriker (SÖ 1971:41-43 och prop. 1971:125). Ett annat sätt att förenklat klassificera rättigheterna är att hänföra dem till 7

6 den franska revolutionens treklöverbegrepp: liberté (frihet), égalité (jämlikhet) och fraternité (broderskap). Den första gruppen hänför sig till individens frihetssfär; den andra till individernas likställighet inför lagen och i socialt, ekonomiskt och kulturellt hänseende; den tredje är ett uttryck för världssamfundets ansvar för alla människors lika möjligheter som individer och som delar av ett kollektiv till delaktighet i jordens och rymdens tillgångar under fredliga förhållanden. Gränserna mellan grupperna är emellertid oskarpa och grupperna glider ofta över och in i varandra. 1.2 Med Sveriges internationellträttsliga åtaganden förstås ej blott förpliktelser, som härflyter ur ingångna överenskommelser med andra stater (traktater, konventioner m.m.) såväl bilaterala som multilaterala, utan även vad som åligger Sverige enligt allmänna folkrättsliga regler och normer av bjudande karaktär. Frågan om sådana normer - jus cogens - behandlades utförligt i samband med tillkomsten av 1969 års Wienkonvention om traktaträtten (hänvisning får ske till proposition 1974:158, sid om art. 53 och sid om art. 64, 65 och 66; se även sid. 81). Som princip formulerades inom MR-området denna typ av förpliktelser under senare delen av 1800-talet i den s.k. Martens-klausulen, 1&2) vilken inflöt i 1899 och 1907 års Haagkonventioner om lantkriget; betydelsen av denna markeras av att den upprepas i 1949 års fyra Genèvekonventioner ang. skydd för krigets offer (uppsägningsklausulerna) och 1977 års båda tilläggsprotokoll (art. 1:2 resp. preamblen), vilka handlar om behandlingen av sårade i krig (se prop. 1953:37, sid. 43, 89, 203 och 352/353 samt prop /79:77, sid. 51 och 149). Visserligen gäller dessa krigets folkrätt (jus in bello) men Haagdomstolen har i ett avgörande 1949 påpekat att dessa allmänna principer gäller än mera i fredstid ( plus absolus encore en temps de paix qu en temps de guerre : se Corfu Channel dispute mellan Storbritannien och Albanien). 8

7 Hur långt sådana förpliktelser sträcker sig är oklart. Emellertid kan som jämförelse nämnas att FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna av år 1948, i vilken allmänna normer formulerats för staternas efterlevnad, - visserligen formellt ej ett bindande rättsligt instrument - anses av de nordiska länderna as having become part of international law (uttalande av ambassadör J. Eliasson i anledning av firandet av 40-årsdagen av dess antagande av FN:s generalförsamling). 1.3 Den grundläggande normen för staters relation till ingångna traktater är den av Hugo Grotius formulerade principen pacta sunt servanda (bindande avtal skall hållas), som kommer till uttryck bl.a. i FN-stadgans ingress och i dess art. 2:2. Den kan sägas skapa en förpliktelse och bundenhet att handla i enlighet med traktatens syfte och föreskrifter. Principen finns även uttalad i Wienkonventionen om traktaträtten (art. 26), som fastslår att varje i kraft varande traktat är bindande för parterna och skall ärligt ( in good faith ) fullgöras av dem. Denna bestämmelse följs av regeln (art. 27) att en stat ej kan åberopa bestämmelser i sin interna rätt för att rättfärdiga sin underlåtenhet att fullgöra en traktat ; genom att på detta sätt fastslå den internationella rättens företräde vill man förhindra att staterna undandrar sig sina förpliktelser. Ett undantag från regeln finns emellertid i art. 46, vilken blev föremål för ingående diskussion under traktaträttskonferensen (se prop. 1974:158, sid ): enligt denna kan en stat åberopa överträdelse av en internrättslig bestämmelse för att frånträda en traktatförpliktelse, om överträdelsen var uppenbar ( manifest ) och gällde en internrättslig regel av grundläggande betydelse. 1.4 Spörsmålet om förhållandet mellan folkrätten och den interna rätten har gett upphov till en omfattande litteratur. Två huvudläror den monistiska och den dualistiska har stått emot varandra: den grundläggande oenigheten mellan dem gäller om folkrätten och den interna rätten utgör ett, 9

8 universellt rättssystem eller om folkrätten utgör ett självständigt system vid sidan om staternas internrättsliga regleringar. Konsekvensen av det monistiska systemet blir att traktater betraktas som författningar till allmän efterrättelse och att någon formell akt för transformation till intern rätt eller inkorporering i det interna rättssystemet ej erfordras (jfr nedan) års Fri- och Rättighetskommitté gör i sitt delbetänkande SOU 1993:40 uttalandet att en av Sverige tillträdd konvention inte blir direkt tillämplig för de svenska domstolarna och myndigheterna utan att detta föreskrivits i lag torde idag stå fullt klart (sid. 15). Det dualistiska systemet är numera det av det officiella Sverige (riksdag och regering) antagna - med de anpassningar som nämns under nedan -, sedan delbetänkandet varit föremål för övervägande i riksdagens konstitutionsutskott (1993/94:KU 24) och i regeringens proposition 1993/94:117 utan att uttalandet föranlett invändningar Formerna för införlivande av en traktat med svensk rätt har utförligt belysts i SOU 1974:100 Internationella överenskommelser och svensk rätt. Utrikesförvaltningens Rättshandbok II 1996 ger en kort inledning i ämnet under punkterna 5.2.1, 5.2.2, och 5.2.3, som lyder: Inledning När regeringen eller svenska förvaltningsmyndigheter ingår internationella överenskommelser av offentligrättslig natur är det den svenska staten som bär det folkrättsliga ansvaret för att förpliktelserna uppfylls. Internationella överenskommelser blir i Sverige inte automatiskt en del av den nationella rätten. Traktater som ingåtts av Sverige måste på något sätt införlivas med svensk rätt för att bli gällande inför svenska domstolar och myndigheter. Två metoder används huvudsakligen för att införliva internationella överenskommelser: inkorporering och transformering. 10

9 5.2.2 Inkorporering Inkorporering innebär att det i en lag eller annan författning anges att traktatens bestämmelser gäller direkt i Sverige. Traktatens autentiska text, på ett eller flera språk, ligger då till grund för tillämpningen. Metoden kan därför endast användas i sådana fall då traktaten är avfattad på ett sådant sätt att den kan tillämpas enligt sin ordalydelse. Denna metod har t.ex. valts för att införliva Europakonventionen med svensk rätt Transformering Transformering innebär antingen att texten till en överenskommelse översätts till svenska och sedan tas in i en svensk författning, eller att överenskommelsen omarbetas till en svensk författningstext. Överensstämmer de materiella bestämmelserna i en traktat med innehållet i gällande svensk rätt krävs i allmänhet inte någon svensk lagstiftningsåtgärd. Lagstiftaren måste emellertid då vara uppmärksam på att senare ändringar i gällande rätt inte kommer i konflikt med innehållet i traktaten. Den ovannämnda Fri- och Rättighetskommittén har gjort en mera utförlig sammanfattning av metoderna på följande sätt (SOU 1993:40, s. 16): I Sverige har två olika metoder kommit till användning för att införliva konventioner med nationell rätt, transforma- tion och inkorporering ering. Vid transformation undersöks till en början, i vad mån bestämmelserna i konventionen har motsvarighet i gällande lagstiftning. Om jämförelsen ger vid handen att de materiella reglerna i konventionen redan finns i den nationella rätten, behöver ingen åtgärd vidtas för att införliva konventionen med denna. Detta konstaterande att konventionen inte strider mot befintliga lagregler kallas i Norge för retsharmoni och i Danmark för normharmoni. Om däremot den nationella lagstiftningen saknar motsvarighet till eller innehåller regler som strider mot en konvention omarbetas de delar av konventionen som behöver införlivas med svensk rätt till svensk författningstext med 11

10 den systematik och det språkbruk som brukar användas i svenskt lagstiftningsarbete. Denna metod har ofta använts när det gäller att införliva konventioner på straff-, process- och civilrättsområdena (ett flertal exempel finns inom sjö- och lufträtten). Vidare förekommer en variant av denna metod, nämligen att bestämmelserna i en konvention i så gott som oförändrat skick tas in i en svensk författning (transformation genom översättning). I så fall är det den svenska versionen av konventionen som tillämpas i Sverige. Vid inkorporering däremot föreskrivs i svensk lag att bestämmelserna i en konvention skall gälla i Sverige. När denna metod används, blir den autentiska texten, i Europakonventionens fall på engelska och franska, gällande som svensk lag. En översättning till svenska brukar dock publiceras vid sidan av den autentiska texten. Att införliva konventioner genom inkorporering har blivit allt vanligare under senare år. Denna metod användes vid införlivandet av det internationella järnvägsfördraget (lagen 1985:193 om internationell järnvägstrafik) och vid införlivandet av konventionen om internationella köp (lagen 1987:822 om internationella köp). Även EESavtalets huvuddel och vissa protokoll inkorporeras i svensk rätt genom en särskild lag (SFS 1992:1317) Det kan påpekas att traktater, som ej har enskilda eller myndigheter som direktadressater, dvs. sådana som gäller de avtalsslutande staterna inbördes och direkt, inte behöver omsättas till intern rätt genom någon införlivandeakt (inkorporering/transformering); 1969 års traktaträttskonvention är ett exempel härpå (SÖ 1975:1). Ibland används begreppet selfexecuting på denna typ av avtal; termen används även i andra betydelser. Vidare. Allmänna folkrättsliga grundsatser anses skola tillämpas i Sverige utan någon införlivandeakt, t.ex. främmande stats rätt till immunitet vid rättegångar; liksom, tidigare, den på sedvanerätt grundade immuniteten för diplomater och 12

11 konsuler se nu SFS 1976:661 (för statsöverhuvuden, regeringschefer m.fl. gäller fortfarande sedvanerättsliga regler, med undantag för bestraffning av folkmord, där nämligen i 1948 års folkmordskonvention, art. IV, fastslås att grundlagsenligt ansvariga styresmän, som gör sig skyldiga till folkmord, skall bestraffas och skall sålunda ej åtnjuta immunitet (art. IV är utförligt kommenterad i prop. 1952:71 jämför lag (1964:169) om straff för folkmord); jämför BrB 22:6 om folkrättsbrott (...allmänt erkänd grundsats... ). Till sist kan nämnas att avtal ingångna före 1913 ansågs vara en del av svensk rätt: de infördes då i SFS men uteslöts därur genom SFS 1911:142, då SÖ började publiceras (jfr. prop. 1964:90 med förslag till lag om vissa begränsningar i svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet, sid. 62:...överenskommelser såsom sådana vid tiden för deras tillkomst ansetts bli del av den lagliga regleringen i riket ). 1.5 En viktig del av en stats internationella åtagande särskilt inom MR-området är frågan om gottgörelse ( satisfaction ), då en kränkning konstaterats av ett internationellt tvistelösande organ. Sådana konstateranden kan emanera från organ med judiciella funktioner och arbetsmetoder, vilka fattar rättsligt bindande avgöranden, eller från organ som har rent undersökande funktioner och vars arbete kan resultera i rekommendationer. Ibland lämnas ekonomisk kompensation till enskild vars rättigheter kränkts, ibland sker ändringar av gällande lagar och regler, ibland måste fattade beslut upphävas eller ändras, ibland blir det fråga om en kombination av åtgärder. Spörsmålet hur man skall förfara om en internationell domstol fattar ett rättsligt bindande avgörande, som är i strid med en av svensk domstol meddelad, lagakraftvunnen dom (särskilt om den meddelats i högsta instans) har varit föremål för diskussion, som initierades i anledning av det s.k. Bollmålet mellan Nederländerna och Sverige vid Internationella domstolen i Haag Målet gällde huruvida Sverige vilket Nederländerna gjorde gällande 13

12 hade brutit mot 1902 års förmynderskapskonvention genom att överlåta vårdnaden av en minderårig holländsk flicka vid hennes svenska moders död till moderns föräldrar för skyddsuppfostran i stället för till fadern i Holland (beslut härom hade i sista instans fattats av Regeringsrätten). Sverige vann målet med knapp majoritet. Vid motsatt utgång hade frågan ställts på sin spets. Frågan väntar ännu på en lösning antingen genom lagstiftning eller genom rättstillämpning. (Jfr. 1:a LagU utlåtande 1961:38 i anledning av väckt motion angående rätt till resning vid konflikt mellan svensk och internationell domstols avgöranden). 1.6 Ett generellt problem är vidare att staternas åtaganden ej är en gång för alla givna. Vad som ansågs som en riktig tolkning av en traktat vid dess ingående kan genom tolkningspraxis ha undergått förändringar genom domar/beslut av de organ som har upprättats för att övervaka staternas uppfyllelse av sina åtaganden. Särskilt märkbart har detta varit i avseende på Europakonventionen för mänskliga rättigheter, där innehållet är föremål för ständig utveckling genom praxis (s.k. dynamisk/ evolutiv tolkningsmetod), varigenom ett flertal artiklar givits en innebörd av kommissionen/domstolen liksom av den sedan 1989 verksamma s.k. tortyrkommittén, som icke förutsetts vid dess ingående. I vissa fall har även ifrågasatts, om ej dessa organ överskridit gränsen mellan lagtolkning (jus dicere) och lagstiftning (jus dare), varvid den senare måste vara förbehållen de traktatslutande parterna. Det bör här strykas under att en dynamisk tolkningsmetod i princip icke är otillåten, då det gäller att anpassa en traktats innebörd till förändrade realiteter. 4 Uppenbart är emellertid att, då det gäller internationella åtaganden med så betydande genomslagskraft på inhemsk rätt, som fallet är med Europakonventionen genom dess bindande domstolsutslag, en viss och ständig osäkerhet blir följden för den inhemska lagstiftarens möjligheter att internrättsligt förutse och styra utvecklingen. 14

13 2. Konventions- och andra a åtaganden 2.1 De för Sverige mest centrala, rättsligt bindande konventionerna är följande: i) allmänna konventioner såsom FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter jämte fakultativt protokoll om enskilds besvärsrätt av år 1966 samt fakultativt protokoll nr 2 om avskaffande av dödsstraffet av år 1989; FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, av år 1966; Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, av år 1950 jämte tilläggsprotokoll, av vilka protokoll 1, 4, 6 och 7 innehåller bestämmelser om ytterligare skyddade rättigheter (samt protokoll 2, 3, 5, 8, 10 och 11 5 innehållande bestämmelser i procedurfrågor det viktigaste är protokoll 11, varigenom den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter permanentas med fast anställda domare och kommissionens för mänskliga rättigheter verksamhet upphör). Europarådets sociala stadga, av år 1961 med tilläggsprotokoll av år 1988 och ändringsprotokoll av år ii) särskilda konventioner såsom NF:s konvention om slaveri och tvångsarbete, av år 1926; FN:s konvention om folkmord, av år 1948; FN:s konvention mot tortyr, av år 1984; FN:s konvention om kvinnans politiska rättigheter, av år 1953; FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering, av år 1966; FN:s konvention om avskaffande av kvinnodiskriminering, av år 1979; FN:s konvention om barnets rättigheter, av år 1989; FN:s konventioner om flyktingar, av år 1951 och om statslösa, av år 1954; Europarådets konvention till förhindrande av tortyr, av år 1989; 15

14 fyra Röda Kors (Genève)-konventioner om skydd för krigets offer, av år 1949 jämte 2 tilläggsprotokoll, av år 1977; UNESCO-konventionen om diskriminering i undervisning, av år Dessutom har Sverige genom deltagande i omröstningar inom vederbörande beslutande församlingar (FN:s Generalförsamling, Europarådets ministerkommitté) samt vid särskilt sammankallade konferenser accepterat olika deklarationer / proklamationer/resolutioner i olika ämnen inom MR-området utan att dessa är rättsligt bindande, såsom FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter av år 1948 Wien-deklarationen om MR antagen vid FN:s världskonferens om mänskliga rättigheter år 1993 Helsingforsdokumentet 1975 och senare uppföljningsdokument antagna inom CSCE bl.a. om den mänskliga dimensionen Europarådets ministerkommittés deklarationer om intolerans, av år 1981, yttrande- och informationsfrihet, av år 1982; likställighet mellan kvinnor och män, av år Sverige har vidare biträtt ( röstat för ) flera internationella instrument rörande behandlingen av dem som berövats sin frihet i vilken form det vara må, dvs. såväl judiciellt (anhållna, häktade och dömda) som administrativt (t.ex. enligt utlänningslagstiftning, smittskyddslagstiftning): UN Standard Minimum Rules for the treatment of prisoners, av år 1955 UN Basic Principles for the treatment of prisoners, av år 1990 UN Body of Principles for the protection of all persons under any form of detention or imprisonment, av år 1988 UN Rules for the protection of Juveniles deprived of their liberty, av år

15 UN Standard Minimum Rules for the administration of juvenile justice ( the Beijing Rules ), av år 1985 UN Code of Conduct for law enforcement officials, av år 1979 UN Declaration of Basic Principles of Justice for victims of crime and abuse of power, av år 1985 European Prison Rules, av år Förutom de allmänna förpliktelser, som omtalas under och som följer av Sveriges tillträde till eller godkännande av de instrument som nämns under , föreligger även ett flertal specifika skyldigheter, som kan vara olika utformade i de olika instrumenten. Dessa skyldigheter kan delas in i nedanstående kategorier: i) informationsskyldighet rörande konventionernas innehåll ii) rapporteringsskyldighet till ett internationellt övervakningsorgan iii) skyldighet att samarbeta med olika organ inom MR-området iv) skyldighet att beakta internationella övervakningsorgans länderrapporter och allmänna rekommendationer v)skyldighet att ingå i svaromål vid internationella judiciella/semi-judiciella organ vi) skyldighet att tillåta internationella övervakningsorgans undersökningar inom Sverige. Dessa skyldigheter behandlas nedan seriatim under var sitt avsnitt. i) informationsskyldighet rörande konventionernas innehåll och rörande övervakningsorganens rapporter till berörda målgrupper och enskilda samt i vissa fall även till allmänheten ; denna informationsskyldighet är positivt uttalad i flera konventioner: a) FN:s rasdiskrimineringskonvention ålägger staterna (art. 7) att sprida kunskap om konventionen samt även om ändamål och grundsatser i FN:s stadga, FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter samt om FN:s förklaring om avskaffande av rasdiskriminering. b) FN:s kvinnodiskrimineringskonvention innehåller icke nå- 17

16 gon direkt bestämmelse om spridande av kunskap om dess innehåll, men den enligt konventionen upprättade övervakningskommittén har i en allmän rekommendation år 1988 uppmanat staterna att vidtaga lämpliga åtgärder i detta syfte såväl om innehållet i konventionen som om dess rapporter på landets språk. c) FN:s barnkonvention föreskriver (art. 44:6) skyldighet för staterna att göra dess rapporter allmänt tillgängliga för allmänheten, men deras skyldighet att sprida kunskap om konventionen som sådan kan sägas inbegripas i skyldigheten att vidtaga lämpliga lagstiftnings-, administrativa- och andra åtgärder för att genomföra konventionens rättigheter (art. 4). d) FN:s tortyrkonvention ålägger staterna (art. 10) att säkerställa att undervisning och information om tortyrförbudet utgör en integrerad del i utbildningen av civil och militär brottsbeivrande personal, medicinsk personal, myndighetspersoner och andra personer, som på ett eller annat sätt deltar i fängslandet, förhör och behandling av frihetsberövade personer. Dessutom skall förbudet införas i de instruktioner och regler som utfärdats för sådana personers skyldigheter och uppgifter. Detsamma gäller för grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (art. 16, som hänvisar till art. 10). e) de fyra Genèvekonventionerna ang. skydd för krigets offer av år 1949 har likalydande bestämmelser (resp. art. 47, art. 48, art. 127 och art. 144) om skyldigheten att ge största möjliga spridning åt konventionernas texter, så att deras grundsatser bringas till hela befolkningens kännedom särskilt genom att införa studier därav i planerna för den militära och såvitt möjligt för den civila undervisningen. I krigstid skall civila, militära, polisiära och andra myndigheter, som har ansvar för skyddade personer, inneha texten till Genèvekonventionen angående skydd för civilpersoner under krigstid. De båda tilläggsprotokollen av år 1977 innehåller liknande bestämmelser (art. 83 resp. art. 19). ii) rapporteringsskyldighet till ett internationellt övervakningsorgan om åtgärder vidtagna för att uppfylla konventionsåtagandena 18

17 ibland kombinerat med inställelseskyldighet inför organen för att lämna förklaringar och/eller ytterligare upplysningar: a) NF:s slaverikonvention 1926 ålägger staterna att underrätta generalsekreteraren (numera FN:s) om lagar och föreskrifter som utfärdas för tillämpningen av konventionen (art. 7). b) Flyktingkonventionen 1951 jämte tilläggsprotokoll 1967 föreskriver att lagar och förordningar som utfärdas till säkerställande av efterlevnaden av dem skall insändas till FN:s generalsekreterare (art. 31 resp. art. III). c) FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 1966 föreskriver att rapporter om åtgärder och framsteg skall avges etappvis till FN:s generalsekreterare för granskning av Ekonomiska och Sociala Rådet, som i sin tur kan vidarebefordra dem till Kommissionen för mänskliga rättigheter för dess granskning och för avgivande av rekommendationer av allmän natur eller blott för att taga del av dem ; konventionsstat har rätt att kommentera rekommendationerna (art ). Granskningen av länderrapporter och utfärdande av rekommendationer utförs sedan 1987 av en särskild av ECOSOC upprättad kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. d) FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter 1966 föreskriver att rapporter om åtgärder och framsteg skall avges till den MR-kommitté som upprättats enligt konventionen för dess övervakning. De rapporter som kommittén upprättar över sin granskning med eventuella påpekanden skall tillställas konventionsstaterna för dess kommentarer (art. 40). e) FN:s rasdiskrimineringskonvention 1966 föreskriver att rapporter om lagstiftnings-, domstols-, förvaltnings- och andra åtgärder skall insändas vartannat år till den kommitté för avskaffande av rasdiskriminering som upprättats enligt konventionen; denna kommitté kan även när som helst begära ytterligare rapporter och infordra ytterligare upplysningar av konventionsstat. Kommittén kan även lägga fram förslag och 19

18 göra allmänna rekommendationer på grundval av sin rapportgranskning, vilka skall föreläggas FN:s generalsekreterare för staternas eventuella kommentarer (art. 9); enligt kommitténs arbetsordning skall konventionsstat kallas till granskningssammanträde för att avge förklaringar och lämna ytterligare upplysningar. f) FN:s kvinnodiskrimineringskonvention 1979 föreskriver att rapporter om lagstiftning och andra rättsliga och administrativa åtgärder och framsteg som gjorts skall insändas minst vart fjärde år till den kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor som upprättats enligt konventionen; enligt kommitténs arbetsordning skall företrädare för konventionsstat vara närvarande vid behandlingen av dess rapport för att svara på frågor m.m. (art. 18). Kommittén kan lägga fram förslag och allmänna rekommendationer på grundval av de granskade rapporterna (art. 21). g) FN:s tortyrkonvention 1984 föreskriver skyldighet att vart fjärde år avge rapporter om (nya) åtgärder, som konventionsstat vidtagit, till den under konventionen upprättade tortyrkommittén (art. 19). Konventionsstat kallas enligt kommitténs arbetsordning till granskningssammanträde för att avge förklaringar och ytterligare upplysningar. h) FN:s barnkonvention 1989 föreskriver skyldighet att vart femte år avge rapport om åtgärder och framsteg som gjorts. Till behandlingen av dessa kallas företrädare för konventionsstaterna. Kommittén kan även begära kompletterande upplysningar (art. 44). Kommittén kan vidare göra allmänna rekommendationer, som skall tillställas varje konventionsstat för dess kommentarer (art. 45). i) UNESCO-konventionen om diskriminering i undervisningen 1960 föreskriver att konventionsstat skall avge periodiska rapporter till UNESCO om lagregler, förvaltningsföreskrifter och andra åtgärder som idtagits för tillämpning av konventionen (art. 7). 20

19 j) Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter 1950 föreskriver att varje konventionsstat skall tillhandahålla rådets generalsekreterare på dennes anmodan upplysningar om hur dess lagstiftning säkerställer en effektiv efterlevnad av konventionen (art. 52 tidigare art. 57). Dessutom skall nämnas: k) De fyra Genèvekonventionerna ang. skydd för krigets offer av 1949, som innehåller likalydande bestämmelser (art. 48, art. 49, art. 128 och art. 145 respektive) om att officiella översättningar av konventionerna samt lagar och andra tillämpningsföreskrifter skall genom Schweiziska förbundsrådet sändas till övriga konventionsstater; under fientligheter skall så ske genom skyddsmakt. Samma bestämmelse finns i det första tilläggsprotokollet 1977 (art. 84). l) Europarådets sociala stadga 1961, som innehåller skyldighet för stat att med jämna mellanrum enligt anmodan av ministerkommittén sända generalsekreteraren rapporter om bestämmelser, som staten ej godtagit vid ratifikation eller i senare notifikation; dessa rapporter skall enligt utförliga bestämmelser granskas av olika organ (art jämte 1991 års ändringsprotokoll ( Turinprotokollet )); nytt årligt rapporteringssystem infördes genom ministerkommittébeslut Stadgan har under årens lopp varit föremål för omfattande förändringar se härom prop. 1997/98:82 (och Ds 1997:65); de senaste ändringarna ratificerade m) Europarådets tortyrkonvention 1989, vars förfaranderegler, som är unika, tar sin utgångspunkt i återkommande inspektionsbesök, innehåller ingen direkt bestämmelse om rapporteringsskyldighet. Dess tortyrkommitté har emellertid antagit regler (grundade på de allmänna samarbetsförpliktelser som är nedlagda i art. 3 och 10:2) angående konventionsstats besvarande av kommitténs inspektionsrapporter innehållande rekommendationer, hemställan om kommentarer och om faktaupplysningar: en preliminär svarsrapport skall lämnas inom sex månader från 21

20 erhållandet av kommitténs rapport och en slutrapport inom tolv månader. Uppföljning sker genom skriftväxling och kontrollbesök av reguljär art eller ad hoc. n) Skyldighet för konventionsstater att underrätta vederbörligt organ (generalsekreteraren i organisationen) om avvikelser från konventionsåtaganden vid krig, krigsfara eller andra allvarliga krissituationer inom landet finns inskriven i vissa konventioner (varvid bör beaktas att från vissa bestämmelser avvikelser under inga omständigheter får ske, t.ex. tortyrförbud, förbud mot retroaktiv lagstiftning): 1) Europarådets konvention för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (art. 15) 2) FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (art. 4) varvid skall anges från vilka bestämmelser avvikelse skett och skälen härför liksom senare när åtgärderna upphävts eller trätt ur kraft. Det bör anmärkas att det tillkommer övervakningsorganen att granska rättmätigheten och omfattningen av dylika avvikelser. iii) skyldighet att samarbeta med olika organ såsom exempelvis FN:s höge/a kommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s speciella rapportör om tortyr, FN:s olika länder- och sakområdesrapportörer samt med FN:s kommission för mänskliga rättigheter (och dess underorgan) ej att förblanda med FN:s mänskliga rättighetskommitté upprättad under och verksam enligt FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter som har erhållit undersökningsmandat genom FNresolutionerna 728 F/1959, 1235/1967 och 1503/1970, vilka Sverige röstat för. Här skall dessutom särskilt nämnas Europarådets kommitté till förhindrande av tortyr, med vilken konventionsstaterna genom en uttrycklig bestämmelse (art. 3) är skyldiga att samarbeta vid dess besök (art. 2 och 8) samt vid genomförandet av dess rekommendationer; som sanktion vid underlåtenhet finns föreskrivet (art. 10:2) att kommittén kan upphäva den sekretess, som den annars är skyldig att iakttaga i sina relationer med dessa stater. 22

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Tilläggsprotokoll till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

Tilläggsprotokoll till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Tilläggsprotokoll till konventionen angående och de grundläggande friheterna Antagen i Paris den 20 mars 1952. Artikel 1 - Skydd för egendom Envar fysisk eller juridisk persons rätt till sin egendom skall

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING (En uppdatering av riktlinjerna) SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2001 Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2001 Nr 43 45 INNEHÅLL Nr Sidan 43 Lag om ikraftträdande av de bestämmelser som

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 1

Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 1 Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 1 De stater som är parter i denna konvention, som beaktar att, i enlighet med de principer som proklamerats

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 25 augusti 2015 Muu Mnro vvvv om sättande asia i kraft av överenskommelsen om ändring av den nordiska konventionen om arv, testamente

Läs mer

Mänskliga rättigheter. en introduktion

Mänskliga rättigheter. en introduktion Mänskliga rättigheter en introduktion 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller en introduktion till de mänskliga rättigheterna. Här ges en beskrivning av bland annat begreppet mänskliga rättigheter, arbetet

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

Internationell konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering 1. Konventionsstaterna,

Internationell konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering 1. Konventionsstaterna, Internationell konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering 1 Konventionsstaterna, som beaktar att Förenta nationernas stadga grundas på principerna om alla människors värdighet och jämlikhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

1. Mänskliga rättigheter

1. Mänskliga rättigheter Kritiken Kritiken 1. Mänskliga rättigheter Kritiken 1. Mänskliga rättigheter 2. Ekonomin 3. Migrationspolitiska effekter 4. Allt till alla 1. Mänskliga rättigheter När det gäller skyldigheten att erbjuda

Läs mer

Wienkonventionen om traktaträtten

Wienkonventionen om traktaträtten Wienkonventionen om traktaträtten Antagen i Wien den 23 maj 1969. Trädde i kraft den 27 januari 1980 De till denna konvention anslutna staterna har, i betraktande av traktaters grundläggande betydelse

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling; SFS 2002:594 Utkom från trycket den 24 juni 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 april 2011 SÖKANDE AA Ombud: Jur. kand. Pehr Amrén Försvarsadvokaterna Stockholm Box 12107 102 23 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 Helsingfors/Mariehamn 2.6.2015 Nr 16/15 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 29.4.2015, nr 89/2015. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslagen

Läs mer

Europadomstolen DOMSTOLEN. rättigheter SWE?

Europadomstolen DOMSTOLEN. rättigheter SWE? Europadomstolen för mänskliga 50 FRÅGOR OM rättigheter DOMSTOLEN SWE? AN COURT OF HUM 50 frågor om Domstolen Denna publikation är framställd av Europadomstolens informationsenhet och är inte bindande för

Läs mer

Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Antagen genom Generalförsamlingens resolution 2200A (XXI) den 16 december 1966 Trädde ikraft den 3 januari 1976 Konventionsstaterna,

Läs mer

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar Bfd22 080929 1 (8) Rättslig styrning 2014-04-24 RCI 12/2014 Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt konventionen [1151] De fördragsslutande regeringarna

Läs mer

Svenska Röda Korsets yttrande över Sveriges tillträde till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) Ds 2013:74

Svenska Röda Korsets yttrande över Sveriges tillträde till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) Ds 2013:74 Stockholm 2014-02-03 Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Svenska Röda Korsets yttrande över Sveriges tillträde till vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) Ds 2013:74 Sammanfattning Svenska Röda

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1590-13 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Undertecknade regeringar, som är medlemmar av Europarådet, som beaktar den allmänna förklaring om de mänskliga

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE 5163964-v1 AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE NORTH SWEDEN DATACENTER LOCATIONS AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 2 2 BOLAGET 3 3 BOLAGSORDNING 3 4 STYRELSE M.M. 3 5 ÖVERLÅTELSE AV AKTIER 3 6 SEKRETESS 4 7 AVTALSBROTT

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om gränstullsamarbete med Danmark; SFS 2000:604 Utkom från trycket den 4 juli 2000 utfärdad den 15 juni 2000. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2004 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2004 Nr 174 176 INNEHÅLL Nr Sidan 174 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen 2014-02-05 2(7) 1. Om barnkonventionen i korthet FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

EUROPEISKA KONVENTIONEN OM SKYDD FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA KONVENTIONEN OM SKYDD FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EUROPEISKA KONVENTIONEN OM SKYDD FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EUROPEISKA KONVENTIONEN OM SKYDD FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA ändrad genom protokoll nr 11 och 14 med protokoll nr 1, 4, 6, 7, 12 och 13

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag Placeringspolicy Svenska Röda Korset utdrag Fastställd av Svenska Röda Korsets styrelse 2014-09-15 Inledning Bakgrund och syfte Svenska Röda Korset är en allmännyttig ideell förening som har till ändamål

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

har kommit överens om följande artiklar.

har kommit överens om följande artiklar. Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 1 Konventionsstaterna, som anser att, i överensstämmelse med principerna i Förenta nationernas stadga, erkännandet av det inneboende

Läs mer

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 1999-12-06 Dnr 1806-1998 Sid 1 (5) En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter I ett

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Allmänna Villkor för Tjänsten

Allmänna Villkor för Tjänsten Allmänna Villkor för Tjänsten 2014-12-23 1. OMFATTNING OCH DEFINITIONER 1.1. Dessa Allmänna Villkor för Kund gäller när Joblife AB (nedan kallad Joblife ) ger privatpersoner ( Användare ) tillgång till

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Körkortsförordning (1998:980)

Körkortsförordning (1998:980) Körkortsförordning (1998:980) Allm. anm. Följande kapitel har inte tagits in i denna handbok: Kap. 3 (Körkortstillstånd och förlängning av körkortsbehörighets giltighet), kap. 4 (Övningskörning m.m.),

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

9.2 Utkast till lag. Ny dammsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser

9.2 Utkast till lag. Ny dammsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 9.2 Utkast till lag Ny dammsäkerhetslag 1 kap. Allmänna bestämmelser 1. Syfte Syftet med denna lag är att garantera säkerheten i samband med anläggande, underhåll och drift av dammar samt att minska

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun.

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. STADGAR FÖR HILTI BJJ VÄSTERÅS Enligt årsmöte 30 december 2013 Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. Hilti BJJ Västerås bildades 2013. 1 ÄNDAMÅL

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna 1948-2008 Förenta Nationerna ii Förord Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2010D0022 SV 16.05.2012 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 25 november 2010

Läs mer

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund Stadga för Öppna Moderater - Moderaternas hbt-förbund Antagna vid förbundsstämman 2014-04-26 1 Namn Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund 2 Ändamål Mom.1: Öppna Moderater

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna; SFS 2004:639 Utkom från trycket den 30 juni 2004 utfärdad den 17 juni 2004. Enligt

Läs mer

HFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet.

HFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet. HFD 2014 ref 80 Ny praxis beträffande skattetillägg och straff för skattebrott i förhållande till Europakonventionens förbud mot dubbla förfaranden (HFD 2013 ref. 71) påverkar inte bedömningen att den

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 8

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 8 8 Ny ägare till fastighet som inte inkopplats till allmän va-anläggning före 1 juli 1996 har inte, sedan inkoppling utförts, ansetts berättigad att med bibehållen anslutning få tillbaka anläggningsavgiften

Läs mer