P L A N P R O G R A M

Transkript

1 P L A N P R O G R A M Åsens och Glädjens arbetsområde Upplands Väsby kommun Förändrade texter och illustrationer efter samrådet är markerade med svart streck i kanten. Programmet är godkänt av kommunstyrelsen

2 2 Program för Åsens mfl arbetsområde, Upplands Väsby kommun

3 INLEDNING 3 PROGRAMOMRÅDETS LOKALISERING 3 SYFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANPROCESS 3 MEDVERKANDE 3 ANALYS 4 E4:AN GENOM UPPLANDS VÄSBY 4 BARRIÄRER 6 DELOMRÅDEN 7 KOMMUNIKATIONER 9 PROGRAMFÖRSLAG 11 STRUKTUR 11 MARKANVÄNDNING 11 BEBYGGELSE 12 KOMMUNIKATIONER 14 LANDSKAP 16 GESTALTNINGSPRINCIPER 16 TEKNISK FÖRSÖRJNING 19 FARLIGT GODS 20 BULLERÅTGÄRDER 20 FORTSATT ARBETE 21 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 22 GÄLLANDE PLANER 22 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN 23 KULTURMILJÖ 23 GEOLOGI 23 TEKNISK FÖRSÖRJNING 23 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER 24 BEHOVSBEDÖMNING 27 PLATSEN 27 PLANPROGRAMMET 27 PÅVERKAN 28 STÄLLNINGSTAGANDE 28 KÄLLOR OCH UTREDNINGAR 29 UTREDNINGAR 29 BILDKÄLLOR 29 1

4 Programområdet avgränsning N 2 Program för Åsens mfl arbetsområde, Upplands Väsby kommun

5 Centrum E4 INLEDNING PROGRAMOMRÅDETS LOKALISERING Programområdet är beläget cirka 1 km från Väsby centrum och cirka 2 km från stationen. Det är beläget öster om E4:an och sträcker sig mellan Glädjens trafikplats till en bit innan Stockholmvägens korsning över E4:an. I öster avgränsas det av villabebyggelse. Programområdet Programområdets lokalisering invid E4:an i Upplands Väsby. SYFTE OCH HUVUDDRAG Planprogrammet syftar till att ge övergripande riktlinjer för kommande detaljplanearbete. Planprogrammet föreslår en utveckling inom mindre lagerverksamhet, småindustri och handel, men också en långsiktig utveckling mot t.ex. hotellverksamhet och kontor i den takt som marknaden tillåter. Befintliga bostäder får vara kvar men även andra icke-störande mindre verksamheter kan tillkomma. De verksamheter som kan rymmas inom området ska anpassas till bostäderna och får ej vara störande för omgivningen. De får ej heller alstra trafik i någon större utsträckning. Exempel på tänkbara möjliga verksamheter är t.ex. kontor, bokaler (bostäder med lokal i kombination) eller småskalig handel. Syftet är också att ge riktlinjer för hur området kan gestaltas för att skapa en långsiktigt hållbar helhetsmiljö med god gestaltning och orienterbarhet dels mot E4:an, dels inne i området. Områdets identitet mot E4:an är av stor vikt för öka medvetenheten om entrén till Upplands Väsby. Planprogramarbete Programsamråd nov jan 2011 Godkännande program mars 2012 Plansamråd Planutställning/granskning Antagande Laga kraft PLANPROCESS Ett planprogram är första delen i en detaljplaneprocess, vilken regleras i plan- och bygglagen (PBL). En planprocess sker i flera steg med politiska ställningstaganden mellan varje skede. Syftet med ett program är att bredda kommunens beslutsunderlag och förbättra kunnandet på en övergripande nivå. Alla berörda ges möjlighet till insyn och påverkan innan det politiskt ställningstagande görs. I efterföljande detaljplaner ges ytterliggare tillfälle för synpunkter för de som då berörs av planen. MEDVERKANDE Planprogrammet har upprättats av stadsbyggnadskontoret genom Susanne Arvidsson och Henrik Storm, Nyréns Arkitektkontor. Samråd har skett med Fredrik Drotte, planchef, stadsbyggnadskontoret (SBK). Övriga kontaktpersoner från kommunen har varit: Florence Olsson SBK, exploatering Mats Olsson SBK, trafik Birgitta Hillblom miljö- och hälsoskyddskontoret Maria Svanholm miljö- och hälsoskyddskontoret Carl Bachman teknik & fastighet, teknik Karta till vänster visar programområdets avgränsning. 3

6 ANALYS E4:AN GENOM UPPLANDS VÄSBY E4:an har osentimentalt placerats i Stockholmsåsen med stor påverkan på landskapsbilden som följd. Vägen har byggts i lågpunkter och skär i stora radier genom åslandskapet, moränhöjder och lägre bergsknallar. Som konsekvens omges vägområdet av bankar, vallar och branta slänter varför resenären riskerar att tappa kontakten med det omgivande landskapet. Motorvägens sträckning genom Upplands Väsby kan delas in i olika delområden. I norr finns ett småskaligt jordbrukslandskap som följs av verksamhetsområden, vilket är det som i stort kantar resterande delar av sträckan. Undantaget InfraCity, uppvisar få av dessa verksamhetsområden en särprägel som gör att de får en egen karaktär och identitet som bilisten kommer ihåg. Eftersom avsaknaden av karaktärer och identitetsskapande byggnader är stor försvåras orienteringen längs vägen. Söder om Glädjens trafikplats öppnar sig Johanneslunds dalgång i väster. Stockholmsåsen och bebyggelsen utgör rumsavgränsning öster om vägen. I den södra delen av programområdet är åsens höjd bevarad, vilket innebär att bebyggelsen ligger placerad högt ovan E4:ans marknivå. Resterna av åsen är värdefulla i landskapsbilden och skapar karaktär åt sträckning genom Upplands Väsby. E4:an delar Upplands Väsby i två delar. Den omges av olika verksamheter som till viss del exponeras ut mot vägrummet. Idag är Glädjens trafikplats en av två entréplatser till tätorten, som förbinder E4:an med tätortens lokala vägnät. Detta är dock inte tydligt avläsbart i stadsbilden. Resenären är hänvisad till att orientera sig enbart med hjälp av skyltning. Identitetsskapande byggnader eller landskapselement skulle istället kunna fungera orienterande. Kartan till höger visar delområdena längs E4:an genom Upplands Väsby. Varje delområde bör ha en egen karaktär och identitet så att orienteringen längs motorvägen underlättas. Byggnader och landskapsformationer, som fungerar som orienterande landmärken, skulle kunna göra att bilisten i större grad uppmärksammar Upplands Väsby. Stockholmsvägen löper parallellt med E4:an. På kartan ses även E4:ans och programområdets relation till Väsby centrum och pendeltågsstationen. Bilden till vänster är från 1948 och är tagen från Stockholmsvägen ungefär i höjd med trafikplats Glädjen. Området där E4:an går idag användes då som grustag. (bild 1) 4 Program för Åsens mfl arbetsområde, Upplands Väsby kommun

7 Pendeltågsstation Väsby centrum Glädjens trafikplats Åsens arbetsområde Johanneslund Stockholmsvägen E4 Programområdet E4:an Stockholmsvägen GC-väg till centrala delar Dalgång Höjd Delområden/rum InfraCity 5

8 BARRIÄRER En flertal barriärer påverkar rörelserna till och inom programområdet. E4:an utgör barriär mot Upplands Väsbys västra delar och skapar en tydlig avgränsning av programområdet i väster. Glädjens trafikplats är idag länken mot de centrala delarna av samhället. Gång- och cykeltrafiken är hänvisad till en bro söder om trafikplatsen. Inne i området finns ett bullerplank och en mängd nivåskillnader vilka gör det svårt att röra sig fritt. Nivåskillnaderna utgörs av naturliga höjdskillnader i åslandskapet, av schaktade diken längs gator och bullervallar längs Stockholmsvägen. Även Stockholmsvägen och de stora trafikytorna kring korsningen Sandavägen - Stockholmsvägen utgör barriärer då dessa vägar är utformade främst för motorfordonstrafik. Glädjens trafikplats Stockholmsvägen Sandavägen E4 bullerplank Stockholmsvägen Rosendalsvägen meter N Barriär Nivåskillnad 6 Program för Åsens mfl arbetsområde, Upplands Väsby kommun

9 Stockholmsvägen DELOMRÅDEN Programområdet kan delas in i olika delområden dels beroende på markanvändning, dels beroende på bebyggelsens utformning. Kartan nedan visar avgränsningen av delområdena. 3 Glädjens trafikplats Sa nd avä ge n Släntvägen 2 5 Åsvägen 1 6 Stock holm sväg en Delområde 1: E4:an gen dalsvä Rosen Sektion Stockholmsvägen (se nedan) meter N 1. E4:ans storskaliga vägrum inklusive slänter. 2. Stockholmvägen har idag en landsvägskaraktär med ett brett gaturum. Vägen används i stort endast av bilister då den endast på en liten sträcka har en trottoar. Rummet kantas av bebyggelse, bullervallar och plank. Bebyggelsen upplevs aldrig riktigt få kontakt med vägen då den mestadels är placerad en bit ifrån, alternativt vänder baksidan mot vägen. Mellan Stockholmvägen och angränsande fastigheter i öster finns en gång-och cykelväg samt på bägge sidor vägen odefinierade gräsytor utan tydlig funktion samt diken. Delområde 2: Stockholmvägen, del där trottoar finns. Här kantas vägen också av stängsel. 7m Principsektion (skala 1:600) över Stockholmsvägens nuvarande gaturum tomtmark lokalgata 8m dike 12,5m Stockholmsvägen bullerplank 4m gc-bana tomtmark 7

10 3. Delområdet består av verksamheter. Byggnadernas skala, utformning och placering på tomt skiljer sig mellan de olika fastigheterna. Stora parkeringsytor är lokaliserade i anslutning till gaturummet, framför byggnaderna. Ett sammanhållande element eller ett gemensamt gestaltningsgrepp som håller ihop platsen saknas. Sammantaget ger området ett något stökigt uttryck, starkt dominerat av trafiken. Området gränsar i nordost direkt till bostäder. 4. En kraftig nivåskillnad skiljer delområdet från de östra delarna. Platsen utgör skyltläge mot E4:an och det är tydligt att verksamheterna vänder sig mot motorvägen och inte in mot programområdet. Platsen och dess byggnader är viktig för att synliggöra programområdet mot E4:an och för hur det uppfattas från vägen. Anslutning sker via Stockholmsvägen, främst norrifrån i korsningen Stockholmsvägen - Släntvägen. Anslutningen är idag är svår att hitta. Området nås även via Åsvägen. 5. Bostäderna är placerade i linje, indragna från Stockholmvägen och försörjs via en lokalgata parallell med Stockholmvägen. I söder bryts dock bebyggelselinjen genom att verksamhetsbyggnader placerats närmare Stockholmvägen. Den parallella lokalgatan innebär att bostäderna aldrig riktigt får kontakt med Stockholmvägen. Mellan lokalgatan och Stockholmsvägen finns dessutom ett brett dike. Delområde 3: Arbetsområdet öster om Glädjens trafikplats. (bild 2) Delområde 4: Verksamheter mot E4:an 6. Delområdet tillhör i bebyggelsekaraktär område nummer 5 men då bebyggelsen inte har någon kontakt med Stockholmsvägen bildar de en egen enhet bakom den övriga bostadsbebyggelsen. En kraftig nivåskillnad skiljer område nummer 6 tydligt från området med verksamheter längs E4:an (område nummer 4). Längs Åsvägen som går parallell med området är det möjligt att ta sig ner till delområde Inom delområdet är åsens höjd bevarad varför nivåskillnaden mot E4:ans marknivå är stor. Området ligger högt ovan motorvägen med sidor mot både E4:an och Stockholmvägen. Byggnaderna upplevs som en del i gaturummet längs Stockholmsvägen, samtidigt som den motsatta sidan blir en skyltfasad mot E4:an. Utformningen av de stora verksamhetsbyggnaderna utgör en tydlig skiljelinje mot bebyggelsen inom område Parkområdet ligger idag gömt bakom Stockholmsvägen på grund av bullervallar och ett bullerplank som skyddar angränsande bostäder från trafikbuller. Avgränsningen i öster består av bostadsbebyggelse. Genom delområdet löper en gång- och cykelbana. Det finns även en mindre parkering i den södra delen. Delområde 5 och 6: bostäder väster om Stockholmvägen. (bild 3) Delområde 7: Verksamheter längs Stockholmvägen. Delområde 8: Parkområde Programområdet har idag en avsaknad av sammanhållande element. Det upplevs därför ganska stökigt och svårorienterat för den som rör sig mellan de olika delområden. 8 Program för Åsens mfl arbetsområde, Upplands Väsby kommun

11 KOMMUNIKATIONER E4:an utgör en genomgående motorväg till vilken Stockholmsvägen löper parallellt. Stockholmsvägen fungerar som reservväg till E4:an men också som huvudstråk genom området. Programområdet nås med bil via Glädjens trafikplats, Stockholmsvägen och Sandavägen. Det är tydligt bilorienterat och stora ytor upptas av kommunikationsoch parkeringsändamål. Gående och cyklister når området via gång- och cykelbron över E4:an. Bron ansluter, via en tunnel under Stockholmsvägen, till ett regionalt gång- och cykelstråk som löper i nord-sydlig riktning genom området, separerat från biltrafiken. I övrigt sker gång- och cykeltrafik på gator avsedda för blandtrafik, vilka i stort saknar trottoarer, exempelvis ner till delområde 4, verksamhetsområdet vid E4. Norr om programområdet planerar kommunen en ny gång- och cykelväg över E4:an. Stockholmsvägen, som är områdets viktigaste stråk, bör utformas så att gatan kan användas även av gående och cyklister. Som gående är det svårt att röra sig fritt och säkert i området samt mellan de olika verksamheterna. Där korsning över gata sker bör detta tydliggöras i gatans utformning. Det är svårt att med hjälp av gatornas utformning orientera sig inom området. Särskilt svårt är det att hitta till delområde 4, eftersom det inte finns något i gatans utformning som tyder på ett möjligt vägval. Glädjens trafikplats Sandavägen E4 Stockholmsvägen Rosendalsvägen E4 Huvudgata Lokalgata Gång-/cykelväg Koppling Förbättra koppling Plats/sträcka som bör ges annan utformning meter N 9

12 TECKENFÖRKLARING Utåtriktade verksamheter: handel, drivmedel småindustri, även hotell/kontor Handel, småindustri, mindre lagerverksamhet, även hotell/kontor Bostäder, även icke-störande mindre lagerverksamhet, småindustri eller handel Verksamheter, vid behov även plats för dagvattenfördröjning, och -rening Glädjens trafikplats? Stockholmsvägen Långa byggnader/ landskapsformationer Byggnader nära gatan Ny vägdragning Platsbildning Sandavägen?? Återvinningsstation ska finnas kvar och befästas i detaljplan.? Träd Ny utformning av gata Studeras vidare i planskedet?? Bragevägen Ny dragning av Bragevägen för att möjliggöra större verksamhetstomt. En entréplats till verksamheterna E4 vid E4:an skapas. Stockholmsvägen ges en ny utformning på sträckning genom programområdet. Det regionala gång- och cykelstråket förläggs i gaturummet. Långa fasader ut mot E4:an, vilka skapar längre sekvenser och vars utformning anpassas efter bilisternas höga hastigheter. Stockholmsvägen Där området är för smalt för att anlägga tomter för verksamheter anläggs en park som utformas för att stödja gaturummet. Vid behov ska fördröjningsmagasin för dagvatten inrymmas inom området. Rosendalsvägen En grön entré till bostadsområdet skapas. PROGRAMKARTA meter 10 Program för Åsens mfl arbetsområde, Upplands Väsby kommun

13 PROGRAMFÖRSLAG STRUKTUR Inom programområdet föreslås en renodling av två karaktärer; en yttre mot E4:an och en inre längs Stockholmsvägen. Den yttre karaktären upplevs av de som färdas längs E4:an och vänder sig därför till trafikanter i höga hastigheter. Storskaliga byggnadsvolymer eller landskapsformationer föreslås som skapar långa sekvenser. Den inre karaktären vänder sig till dem som rör sig inom området och miljön bör därför vara småskalig och präglas av korta sekvenser. Mötet mellan karaktärerna sker genom en snabb förändring av skalan i korsningen Stockholmsvägen-Sandavägen. Skalförändringen föreslås understrykas genom att byggnader placeras nära gatan så att rummet blir mindre. Det viktiga är att programområdet på lång sikt är sammanhängande och karaktärsfullt mot E4:an och att det ger signaler om entrén till Upplands Väsby. På lång sikt kan långa välgestaltade byggnadsfasader utgöra avgränsningen och vara identitetsskapande, på kort sikt kan det ske i form av tillfälliga byggnader eller landskapsformationer. Konceptkartan ovan visar avgränsningen för de två karaktärerna: den yttre mot E4:an (område markerat med orange färg) och den inre längs Stockholmsvägen (område markerat med blå färg). I korsningen Stockholmsvägen- Sandavägen sker mötet mellan dessa karaktärer (område markerat med mörkgrå färg). SAMMANFATTANDE RIKTLINJER: - Utveckling i huvudsak inom handel (volymhandel/dagligvaruhandel), småindustri och mindre lagerlokaler. På sikt föreslås en utveckling mot t.ex. hotell och kontor. Fördröjning av dagvatten inom det sydöstra området. - Funktioner som hör motorvägen till, så som drivmedelsstationer och resturanger, bör förläggas i anslutning till Glädjens trafikplats. - Befintliga bostäder är kvar men fastigheterna kan kompletteras med icke-störande verksamheter. - Överför delar av gatumarken till kvartersmark för att möjliggöra större verksamhetsfastigheter. MARKANVÄNDNING Programområdet har ett strategiskt läge invid E4:an och som entré till centrala Upplands Väsby. Det är därför viktigt att de verksamheter som finns inom området, i synnerhet vid korsningen Stockholmsvägen/Sandavägen är representativa och stärker kommunens attraktivitet. Programmet föreslår en flexibel markanvändning med småindustri, handel och mindre lagerverksamhet men också mer utåtriktade verksamheter som hotell och kontor som kan dra fördel av läget intill E4:an. Evidens BLW ab har i samband med framtagandet av detta planprogram genomfört en marknadsanalys för programområdet (Evidens BLW ab, 2010), vilken visar på marknadspotentialen för olika former av verksamheter. Enligt analysen borde en utveckling av mindre lagerlokaler, småindustri och handel vara möjligt i dagsläget. En utveckling mot t.ex. hotell inom området får därmed ses som en långsiktig ambition som kan genomföras i den takt som marknaden tillåter. De verksamheter som föreslås får ej vara störande eller medföra risker för omgivningen och med handel avses volymhandel eller större dagligvaruhandel. Funktioner som hör motorvägen till, så som drivsmedelsstationer och resturanger, föreslås etableras i anslutning till Glädjens trafikplats. Befintliga drivmeddelsstation i södra delen av området kan vara kvar men nya stationer bör inte medges i anslutning till bostäder med hänsyn till riskfaktorer och vattenskydd. Befintliga bostäder får vara kvar men kan successivt kompletteras med icke-störande mindre verksamheter som t.ex. kontor, bokaler (bostad med lokal i kombination) eller småskalig handel som med fördel utvecklas utifrån de boendes behov och intressen. 11

14 Kommande detaljplaner bör medger en flexibel markanvändning. De befintliga bostäderna blir styrande vid prövningen av lämplig verksamhet. Vid komplettering eller omvandling är det viktigt att ta hänsyn till kulturmiljövärden i området och byggnaderna. I anslutning till Rosendalsvägen föreslås i huvudsak verksamheter enligt ovan, men området ska även vid behov kunna inrymma fördröjningsmagasin och/eller reningsanläggning för dagvatten. Allmänna ytor mellan gatu- och kvartersmark, utan tydlig användning, bör förläggas inom kvartersmark. På så sätt kan fastigheterna utökas, vilket bland annat möjliggör placering av bebyggelse närmare gatorna. I nordost kan en omdragning av Bragevägen möjliggöra en större fastighet väster om vägen. BEBYGGELSE Den höga hastigheten längs E4:an innebär att antalet intryck längs vägen bör begränsas för att omgivningen ska kunna uppfattas. Byggnaderna bör fungera som rumsskapande element i det storskaliga vägrummet. Byggnaderna bör anpassas till vägrummet genom långsträckta fasader som skapar långa sekvenser längs E4:an. Placeras de dessutom vinklade mot vägen uppfattas de på ett längre avstånd än om de ställs parallellt. Längs Stockholmsvägen och Sandavägen bör kortare sekvenser eftersträvas eftersom miljön upplevs i lägre hastigheter och av dem som går eller cyklar. Skalan på byggnaderna och tillhörande anordningar bör vara mindre och fasaderna bör vara kortare samt innehålla fler detaljer än mot E4:an. I söder, där fastigheterna gränsar till både Stockholmsvägen och E4:an, bör stora byggnadsvolymer placeras närmast E4:an och mindre volymer mot Stockholmsvägen. Befintliga bostäder bör förses med bulleråtgärder i fasad mot trafikerade vägar. Bebyggelse i anslutning till Stockholmsvägen och Sandavägen bör placeras nära gatan, så även byggnadens entré för att skapa liv längs gatan. Entrén till Upplands Väsby, öster om Glädjens trafikplats, bör markeras genom en identitetsskapande byggnad. SAMMANFATTANDE RIKTLINJER: - Tillför identitetsskapande byggnader, framför allt vid entrén vid Glädjens trafikplats. - Större byggnadsvolymer med långa fasder placeras längs E4:an. - Mindre byggnadsvolymer med kortare fasader/fasaddelar och fler detaljer placeras längs Stockholmsvägen och Sandavägen. Byggnader och entré placeras nära gatorna. KilometroRosso (Jean Nouvel), Bergamo, sett på natten från motorvägen A4. Den en kilometer långa byggnaden är ett landmärke som även i mörker har en iögonfallande karaktär. Den långa fasaden förstärker vägens riktning och är anpassad för den som färdas i höga hastigheter. Byggnaden avskärmar bakomliggande byggnader och park från motorvägen. (bild 4 och 5) 12 Program för Åsens mfl arbetsområde, Upplands Väsby kommun

15 McDonald s Drive-thru i Maribor, Slovenien (njiric+njiric arhitekti). McDonalds återfinns vid många platser längs vägar, men byggnaden i Maribor visar på hur utformningen gör att den skiljs ut från den stora massan av likadana restauranger. Byggnaden skapar en identietet inte bara åt sig själv utan även åt platsen. (bild 6) En accentbyggnad är en byggnad som på något sätt sticker ut från sin omgivning och bland annat markerar en plats. Den kan, som här i området Amerikaplats i Köpenhamn, markera porten in till området och skapa identitet år platsen. Campus ArcelorMirral [by LM]. Byggnaden är ett exempel på hur fasadmaterialet möjliggör olika karaktärer dag- och kvällstid. Fasaden består av tvärställda reflexer vilket gör att i mörker skapas ett annat fasaduttryck än på dagen eftersom ljus då reflexteras i reflexerna. Fasaden upplevs även olika beroende på varifrån byggnaden möts. Till höger ses en dag- och en kvällsbild. (bild 7 och 8) 13

16 KOMMUNIKATIONER E4:an utgör Upplands Väsbys genomfart, entré och skyltsida och tillsammans med Stockholmsvägen även en affärsgata. Av vikt är därför att det är enkelt att orientera sig från E4:an in till Stockholmsvägen. Alla gatorna inom programområdet måste vara enkla att förstå dels för att underlätta orienteringen, dels öka trafiksäkerheten. Gatorna är också en del av det offentliga rummet varför deras användning tydligt bör definieras. Korsningspunkter bör markeras i gatan för att öka trafiksäkerheten. Kollektivtrafik Området har goda förutsättningar för en effektiv kollektivtrafikförsörjning, både från E4:an och till centrala Upplands Väsby där inte minst stationen är en viktig målpunkt. Det är därför viktigt att bevaka att utrymme för busshållplatser mm finns på strategiska punkter i området. Gaturumskaraktärer Gatorna inom programområdet är viktiga strukturbildande stadsbyggnadselement och en del av de offentliga rummen. Som stöd för att definiera de olika gaturummens karaktärer används den så kallade Livsrumsmodellen (Rätt fart i staden - Hastighetsnivåer i en attraktiv staden, Sveriges kommuner och landsting, Vägverket och Kommentus Förlag, december Vägverkets publikation 2008:54). Livsrumsmodellen delar in gatorna i tre olika rum och två mellanrum ; frirum, integrerat frirum, mjuktrafikrum, integrerat frirum och transportrum. På nästa sida ses programområdets föreslagna gaturumskaraktärer. SAMMANFATTANDE RIKTLINJER: - Definiera gaturummens karaktärer och användning och utforma dem därefter. - Minska Stockholmsvägens gaturum, förändra karaktären och utforma gatan så att även gående och cyklister kan använda den. - Tydliggör korsningspunkter och platser för möjliga vägval genom avvikande utformning av gatan. - Lokalisera den regionala gång- och cykelvägen till Stockholmsvägens gaturum. - Placera busshållsplatser strategiskt i området Frirum är ett rum för de oskyddade trafikanterna. Motorfordonstrafik bör i princip inte förekomma. Exempel på platser är bilfria torg, lek- och fritidsområden, gågator och separata gångoch cykelvägar. Integrerat frirum karaktäriseras av ett rum där motortrafik tar stor hänsyn till oskyddade trafikanter. Väggarna består ofta av hus med entré mot rummet och rummet inbjuder till olika aktiviteter. Ytorna har delad funktion. Exempel på platser är mindre villagator, entréplatser eller torgbildningar. Mjuktrafi krummet är det vanligaste rummet i staden och karaktäriseras av att oskyddade trafikanter och motorfordonstrafik samspelar. Det är lätt att röra sig både längs och tvärs rummet och byggnaderna uttrycker ett anspråk på kontakt och närvaro. Integrerat transportrum karaktäriseras av att oskyddade trafikanter kan färdas i rummet men gör ringa anspråk på det. För respektive trafikslag finns tydligt definierade ytor och de oskyddade trafikanterna rör sig parallellt med biltrafiken. Gående och cyklister korsar gatan på anvisade platser. 14 Program för Åsens mfl arbetsområde, Upplands Väsby kommun

17 Glädjens trafikplats Stockholmsvägen Sandavägen E4 Stockholmsvägen Rosendalsvägen Kartan till höger visar föreslagna gaturumskaraktärerna inom och i anslutning till programområdet, definierade enligt Livsrumsmodellen. Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum meter N Transportrummet är endast till för motorfordonstrafik och passager för gående och cyklister är separerade från vägen. Transportrummets uppgift är i första hand transport mellan områden och tillåter också höga hastigheter. Stockholmsvägen Stockholmsvägen utgör det viktigaste stråket genom programområdet. Framkomligheten är av vikt men gaturummet bör ges en mer tydlig gestaltning. Gaturummet bör tydligare avgränsas genom exempelvis byggnader eller med hjälp av vegetation. Byggnader och trädplantering nära respektive längs gatan kan bidra till att minska rummets skala. Hela gaturummet blir lättare att överskåda och miljön anpassas i större utsträckning till lägre hastigheter. Genom trädplanteringen delas det stora gaturum- plats för ev fördröjningsmagasin Principektion (skala 1:600) över Stockholmsvägens föreslagna gaturum där lokalgatan går parallellt 5m 8m 2,5m 7m 3 (+0,5)m tomtmark lokalgata dike gångbana gc-bana tomtmark körbana integrerat frirum integrerat transportrum 15

18 met dessutom in i två mindre i den sträckning där lokalgatan går parallellt. Längs Stockholmvägen föreslås gång- och cykelbanor så att även dessa trafikanter kan använda gatan. Gång- och cykelbanan ersätter befintlig gång- och cykelbana öster om Stockholmsvägen. LANDSKAP Stockholmsåsens nord-sydliga riktning och dess karaktär bör prägla landskapsbilden inom programområdet varför urschaktningar av åsen bör minimeras. Åsens riktning kan förstärkas genom trädplanteringar i nordsydlig riktning, vilket föreslås längs Stockholmsvägen. För att ta fasta på åsens ursprungliga höjd skulle större trädplanteringar längs den urschaktade delen, i anslutning till Glädjens trafikplats, kunna utgöra avgränsning mot motorvägen. För att förstärka åsens karaktär kan markmaterialen på förgårdar och i platsbildningar utgöras av material hämtade från åsen, exempelvis kullersten. Befintliga dikens dimensioner och utformning bör ses över. Dikena bör ges en annan utformning dels genom en mer omsorgsfull gestaltning, dels så att dess barriäreffekt minimeras. Den del av området på Stockholmsvägens östra sida som är för smal för att användas till verksamhetstomter bör utformas som ett parkrum som stödjer Stockholmsvägens gaturum. SAMMANFATTANDE RIKTLINJER: - Bevara och förstärk Stockholmsåsens landskapsform respektive karaktär, genom markbehandling, återplantering och byggnadsvolymer. - Utforma diken med en tydlig gestaltning och minmera dess barriäreffekt. De orange cirklarna visar de platser som bör ges en ny utformning. De röda linjerna i den nordligaste platsbildningen illustrerar fasadlinjer som bör förläggas nära gatan för att göra gaturummet smalare. Förändringen av skalan ska vara tydlig vid rörelse mellan den yttre och den inre skalan. Streckade linjer illustrerar förgårdsmarken som bör fungera sammanhållande för de olika delområdena så att orienteringen inom programområdet underlättas. Glädjens trafikplats Stockholmsvägen GESTALTNINGPRINCIPER Utemiljöer, parkeringsplatser och kommunikationsytor Allmänna ytor kring Stockholmsvägen, som idag till stor del består av gräs, bör överföras till verksamheternas fastigheter. På så sätt skulle de få en tydligare och mer markeffektiv användning. För att skapa en helhetskänsla och underlätta orienteringen inom programområdet föreslås förgårdsmarken inom varje delområde ges en sammanhållande gestaltning. Detta kan ske genom exempelvis belysning eller liknande markmaterial mot gatan eller genom planteringar som stödjer åsens form. Upplevelsen av parkerings- och kommunikationsytornas utbredning bör minimeras. Parkeringsplatser inom kvartersmark bör förläggas bort från gatorna och gömmas bakom eller integreras i byggnaderna. Parkeringar som trots allt blir synliga från gatorna bör förmedla en omhändertagen miljö, något som kan göras genom markbehandling, trädplantering och belysning. E4 Stockholmsvägen Sandavägen Rosendalsvägen Marken mellan E4:an och bebyggelsen bör ges en samlad gestaltning. I gestaltningsprogrammet för E4:an genom Upplands me 16 Program för Åsens mfl arbetsområde, Upplands Väsby kommun

19 SAMMANFATTANDE RIKTLINJER: - Överför överblivna ytor inom gatumark till kvartersmark. - Underlätta orienteringen i området genom sammanhållande förgårdsmark. - Minimera upplevelsen av parkerings- och kommunikationsytor. - Samlad gestaltning av marken mot E4:an. - Tydliggör platsen för mötet mellan den yttre och den inre karaktären. - Tydliggör korsningar över gator samt platser där vägval är möjliga. Väsby föreslås slänterna i anslutning till programområdet skötas som ett hedlandskap med öppna gräsmarker, landskapsväxter och träd eller buskar i grupper. Detta planprogram föreslår även träd eller högre vegetationsplantering där åsen är urschaktad i norr. Detta för att anknyta till åsens ursprungliga höjd som finns bevarad i söder. Naturvärden i åsen bör inventeras. Platser längs vägarna Tre platser längs Stockholmsvägen bör ges en avvikande gestaltning i förhållande till övriga gatan. Den första platsen utgör mötet mellan den yttre och den inre karaktären. Här bör byggnader placeras nära korsningen så att rummet snabbt blir smalare och småskaligt. Till följd av Vallentunavägens nya anslutning till E4:an vid Hammarby kan trafikflödena i korsningen komma att minska. Trafikkorsningen kan då eventuellt utformas om så att dess storskalighet minskar. Den andra platsen utgörs av korsningen Släntvägen-Stockholmsvägen. Platsen bör gestaltas så att den som rör sig i området blir uppmärksam på det möjliga vägvalet ner till verksamheterna vid E4:an. Förslagsvis kan ytbeläggningen vara annorlunda i förhållande till övriga gatan. En liknande gestaltning bör göras i korsningen BauMaxx Hypermarket (Njuric+Njiric Arkitekti), Slovenien visar exempel på parkeringsplatser kan integrerats i byggnaden genom att de placeras exempelvis på taket. (bild 9) Parkeringsplatserna utanför KilometroRosso ansluter till byggnadens arkitektoniska uttryck och lamporna vid parkeringsplatsernas blir en del av hela bebyggelsemiljön. (bild 10) 17

20 Rosendalsvägen-Stockholmsvägen för uppmärksamma infarten till bostadsområdena i öster. Rosendalsvägen bör i anslutning till Stockholmsvägen kantas av växtlighet för att skapa en grön port till bostäderna. Även den plats där det är möjligt att korsa Sandavägen, för att röra sig mellan de olika verksamheterna, bör ges en avvikande gestaltning. Skyltning Skyltar mot E4:an bör endast innehålla företagsnamn och logotyper. De bör inte vara kompletterade med detaljerad information kring verksamheten då informationen ofta är svår att uppfatta för trafikanterna längs motorvägen. Skyltarna bör anpassas till byggnadens arkitektur och placeras så att de inte skymmer varandra. En möjlighet kan vara att utnyttja byggnadernas fasader som skyltar. Ett annat exempel kan vara att ett långsträckt byggnadselement placeras framför befintliga byggnader och fungerar som identitetsskapande element och skyltfasad till hela området. SAMMANFATTANDE RIKTLINJER: - Skyltar integreras med fördel i byggnadsfasaden. - Identitetsskapande element kan fungera som gemensam skyltning för området. OnOffs byggnad längs E4:an visar exempel på hur byggnadens fasad kan utnyttjas som skyltyta. Förgårdsmarken består av stenmaterial som framhäver åsens karaktär. Fredells Byggvaruhus i Sickla, Stockholm, är ett bra exempel på hur skyltningen av företagsnamnet har integrerats i byggnadens fasad. 18 Program för Åsens mfl arbetsområde, Upplands Väsby kommun

21 TEKNISK FÖRSÖRJNING Yt- och grundvatten Miljökvalitetsnormerna (ekologisk och kemisk status för ytvatten samt kvalitet och kemisk för grundvatten) för vatten är styrande vid fysisk planering. Arbetet med att uppnå god status på yt- och grundvatten måste ske brett med åtgärder mot bland annat föroreningar från trafik. Inte heller verksamheter och bostäder får försvåra möjligheterna att med olika åtgärder uppnå god vattenstatus. Inom programområdet är hanteringen av dagvattnet, inklusive snöhantering, och skyddet av grundvattnet de insatser som är av störst betydelse. Detaljerade åtgärder ska redovisas i kommande detaljplaner, vars genomförande inte får försvåra uppfyllandet av miljökvalitetsnormen. Hanteringen av dagvatten är beskriven under rubriken Dagvatten, sidan 20. Skydd av grundvatten Programområdet ligger inom den yttre skyddszonen för Hammarby vattentäkt (Länsstyrelsens beslut ) varför ingen markanvändning eller verksamhet negativt får påverka grundvattentäkten. Hammarby vattentäkt är en mycket viktig reservvattentäkt för Storstockholms vattenförsörjning. För skyddsområdet gäller speciella skyddsföreskrifter. Inom den yttre skyddszonen får enligt gällande skyddsföreskrifter bland annat större schaktarbeten inte ske till lägre nivå än en meter över högsta naturliga grundvattenstånd. Pålning, på icke förorenad mark, ner till lägre nivå bedöms normalt inte innebära någon risk för negativ påverkan på grundvattnet. Vid andra djupa schaktarbeten ska kontakt tas med Länsstyrelsen för att avgöra om tillstånd krävs. Ett förslag till nya föreskrifter och skyddszoner prövas för närvarande av Länsstyrelsen. Planområdet ligger enligt förslaget inom sekundär skyddszon för bl.a. Hammarby och Rotsunda vattentäkter. I förslaget till föreskrifter föreslås bland annat krav på tillstånd för ny bebyggelse som kan påverka vattenmagasinet negativt som t.ex. drivmedelsstationer. Åtgärder som kan påverka yt- och grundvattenavrinningen negativt föreslås också regleras. Vid all byggnation och grävarbeten inom skyddsområdet krävs att byggherren har egen kunskap och informerar entreprenörer med flera om det särskilda kravet att skydda grundvattnet samt att beredskap finns för olyckor med arbetsmaskiner etc. I samband med detaljplan, dock senast under bygglov, ska grundvattennivån på fastigheten redovisas. 19

22 Dagvatten I programområdets sydöstra del är det lämpligt att anlägga fördröjningsmagasin för dagvatten. Dess behov samt magasinets utbredning och placering behöver utredas i en dagvattenutredning som rör hela avrinningsområdet för dagvatten som programområdet är en del av. Området har idag en komplicerad dagvattenhantering och det är därför angeläget att en dagvattenplan kommer till stånd. I kommunens dagvattenpolicy anges följande för omhändertagande av dagvatten på kvartersmark: - I plan- och bygglovsprocessen ska krav ställas på lokalt omhändertagande av dagvatten. - Hårdgjorda, icke genomsläppliga ytor, ska minimeras. - Olika fördröjningsåtgärder ska sättas in efter möjlighet. - Punktåtgärder ska vidtas för att minska belastningen på befintligt system. Dagvattenhanteringen måste anpassas till att området ligger inom skyddsområde för grundvattentäkt. Fullständig källsortering ska ske och om möjligt ska rent vatten infiltreras inom fastigheten, exempelvis takdagvatten. Dagvatten från trafikytor (parkeringsplatser, lastnings- och körytor) ska efter rening såsom oljeavskiljning gå till det kommunala nätet. Allt dagvatten som ansluts till det kommunala nätet ska fördröjas. Dagvatten från trafikytor och annat dagvatten ska ledas till skilda anslutningspunkter. För att minimera andelen hårdgjorda ytor kan byggnaderna förses med växttak. Dagvattenhanteringen måste studeras och lösning ska ske enligt ovan gällande principer samt enligt skyddsföreskrifterna för grundvattentäkten. FARLIGT GODS Enligt utförd riskutredning (WSP, ) anses hela programområdet vara utsatt för en förhöjd risk. Nyetableringar kommer att kräva mer eller mindre omfattande riskreducerande åtgärder, exempelvis i fasader mot farligt godsleder. Generellt gäller att ju närmare riskkällan etablering sker desto större krav på åtgärder kommer att ställas för att risknivån ska beaktas som acceptabel. För att avgöra behov av åtgärder krävs att mer detaljerade bedömningar görs i samband med detaljplan. BULLERÅTGÄRDER Bullerfrågor ska bevakas i bygglovsgivningen. Befintliga och nya verksamheter får ej vara störande. Bulleråtgärder som bullerplank och vallar bör undvikas och istället bör ny verksamhetsbebyggelse placeras så att byggnaderna i sig fungerar bullerreducerande längre in i området. 20 Program för Åsens mfl arbetsområde, Upplands Väsby kommun

23 FORTSATT ARBETE Detaljplaneringen kommer att delas in i flera etapper. Se förslag på etapper på kartan till vänster. 1 Detaljplanens genomförande kräver initiativ från fastighetsägare då marken till största del är privatägd inom programområdet Följande utredningar behöver tas fram: - Dagvattenutredning som kartlägger och en utreder dagvattenhanteringen inom hela avrinningsområdet. Även geohydrologiska förutsättningar bör utredas. - Detaljerad riskutredning, inklusive farligt gods (i samband detaljplanläggning). - Bullerutredning med förslag på bulleråtgärder (i samband detaljplanläggning). - Luftkvalitet (i samband med detaljplanläggning). - Inventering av naturvärden (i samband med detaljplanläggning) - Kulturhistorisk värdering av bostadsområdet och dess byggnader (i samband med detaljplanläggning) m 21

24 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR GÄLLANDE PLANER Kommunplan I gällande kommunplan (antagen i kommunfullmäktige 19 december 2005) anges programområdet, undantaget området för bostäder, som ett utveck-lingsområde för verksamheter. Detaljplaner Detaljplaner som berör programområdet (planens huvudanvändning anges): - Detaljplan nr 46: LK (laga kraft) Markanvändning Park - Detaljplan nr 31: LK Markanvändning Bostadsändamål öppet byggnadssätt - Detaljplan nr 50: LK Markanvändning Industriändamål - Detaljplan nr 56: LK Markanvändning Trafikändamål, Trafikändamål och hotell, Parkeringsändamål, Bostads- och handelsändamål - Detaljplan nr 101: LK Markanvändning Gata, Park, Bensinförsäljning - Detaljplan nr 120: LK Markanvändning Industri - Detaljplan nr 243:. LK Markanvändning Handel - Detaljplan nr 248: LK Markanvändning Lager - Detaljplan nr 402: LK Markanvändning Bostadsändamål - Detaljplan nr 1307: LK Markanvändning Industri - Detaljplan nr 1322: LK Markanvändning Bilservice, bensinförsäljning och vägrestaurang. Inom programområdet strider rådande markanvändning med gällande användning i detaljplanen. Det finns även byggnader som ligger planstridigt då de har placerats på mark som ej får bebyggas. Kommunala beslut i övrigt Plan- och miljöutskottet föreslog den 19 mars 2008 kommunstyrelsen att besluta att ge byggnadsnämnden och dess förvaltning i uppdrag att pröva den södra delen av programområdet för verksamheter i en detaljplaneprocess. Kommunstyrelsen beslutade den 2 november 2009 om en utökning av ovan nämnt område, enligt planprogrammets avgränsning. Gestaltningsprogram för E4:an Gestaltningsprogrammet Vackrare motorväg gestaltningsprogram för E4:an i Upplands Väsby (2009) syftar till att Upplands Väsby ska visa upp sig som en modern stad som en del av det urbana Stockholm. En stad som lever på båda sidor om motorvägen med många broar som förenar de östra och västra delarna. Bebyggelse längs E4:an bör representera Upplands Väsby på ett bra sätt. I programmet anges att Glädjens trafikplats ska utvecklas så att det tydligt upplevs som en entré till samhället. Bebyggelsen bör utvecklas och uppfylla krav på god arkitektur och högre byggnader bör studeras. Trafikplatsen byggs sannolikt om i samband med en 22 Program för Åsens mfl arbetsområde, Upplands Väsby kommun

25 framtida breddning av E4.an varför den nya bebyggelsens gestaltning bör samordnas med utformningen av den ny trafikplatsen. E4:an planeras att breddas till sex körfält norrut från Glädjens trafikplats. Trafikplats Glädjen byggs om med en ny bro. Brokonstruktionen bör utformas så att en överbyggnad av E4:an mellan östra och västra sidorna blir möjlig i brons närhet. Gångoch cykelbron söder om trafikplatsen kommer i konflikt med en breddning beroende på alternativ. För Åsens arbetsområde anges att nuvarande höjdskala och områdesavgränsning ska bibehållas vid en förnyelse. För slänterna öster om E4:an eftersträvas en karaktär av hedlandskap. RAÄ Hammarby RAÄ Hammarby 201: m Ungefärliga lägen för kända fornlämnar. Väster om E4:an i Johanneslund kan området bebyggas varvid dalgångens centrala parti lämnas obebyggt. Bebyggelsehöjden kan vara fem våningar eller högre. Tills exploatering sker bör området bevaras öppet och platsen lämpar sig för utställning av konst. Befintlig skylttavla på höjden sydväst om Glädjens trafikplats bör ersättas med samhällsinformation i annan form. Dagvattendammen väster om E4:an bör behandlas och anpassas till naturområdets karaktär. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Större delen av marken inom programområdet är i privat ägo. Gatuoch parkmark ägs av Upplands Väsby kommun. KULTURMILJÖ Stockholmsvägen utgör en historisk vägdragning. I programområdets södra del finns en milsten med inskriptionen 1/4, vilket innebär att den står 2 1/4 gamla mil från Stockholm (RAÄ Hammarby 201:1). Vägmärket har flyttats till nuvarande plats i samband med breddning av E4:an år I söder finns även ett undersökt och borttaget gravfält (RAÄ Hammarby 24:1). Bostadsbebyggelsen öster om Åsvägen är ett av få kvarvarande områden som byggdes längs med gamla Uppsalavägen innan motorvägen fanns. Området är ett av de första sammanhållna områden i kommunen som inte har direkt koppling till vare sig järnvägen eller de tre sockencentra. Området är en viktig beståndsdel i att förstå kommunen som den ser ut idag. Flertalet bostadshus är byggda före 40-talets början. GEOLOGI Programområdet är lokaliserat på Stockholmsåsen. De ytliga marklagren består till största del av isälvsmaterial. Öster om Glädjens trafikplats samt inom parkområdet i sydöst består marken av lera. TEKNISK FÖRSÖRJNING Yt- och grundvatten Den 16 december 2009 fastställdes åtgärdsprogram och förvaltningsplan samt miljökvalitetsnormer för alla yt- och grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. Besluten är fattade med stöd av EU:s ramdirektiv för vatten och förordningen 23

26 (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Det grundläggande målet är att god vattenstatus ska uppnås år 2015, utom i de vattenförekomster som har medgetts förlängd tidsfrist. För ytvattenförekomsterna i Upplands Väsby har en förlängd tidsfrist till 2021 bedömts rimlig för att klara god ekologisk status, utom för Verkaån som idag uppnår god status. Samtliga vattenförekomster utom Fysingen ska klara god kemisk status till Statusklassningen av kvaliteten i vattenmiljön i sjön Fysingen anger måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Fysingen har förlängd tidsfrist till 2021 för att klara god kemisk ytvattenstatus med avseende på föroreningen tributyltenn. Grundvattenförekomsten Stockholmsåsen Upplands Väsby uppfyller god kvantitativ status idag, men har förlängd tidsfrist till 2021 för att klara god kemisk status med avseende på klorid. Ingen vattenkvalitet får försämras. Upplands Väsby kommun ingår i Oxunda vattensamverkan och har anslutit sig till den dagvattenpolicy som är framtagen för avrinningsområdet. Dagvattenpolicyn följer väl de ambitioner som följer av vattendirektivet för att skydda yt- och grundvatten och inte rubba vattenbalanser. Glädjens trafikplats E4 Stockholmsvägen Sandavägen Dagvatten Dagvattnet inom området kommer dels från verksamheter och bostäder inom programområdet, dels från bostadsområden i öster. Förorenat dagvatten från verksamheter och trafikytor sammanblandas idag med relativt rent dagvatten från bostäderna. Idag varken renas eller fördröjs dagvattnet innan det rinner ner från verksamhetstomterna längs Stockholmsvägen till infiltrationsanläggning vid E4:an. Dagvattnet leds till tre olika infiltrationsanläggningar i anslutning till motorvägen. Viss fördröjning och oljeavskiljning finns. Heltäckande kunskap saknas idag om hur dagvattenhanteringen sker inom verksamhetstomterna inom programområdet. Eftersom området ligger inom skyddsområde för grundvattentäkt ställs särskilda krav på dagvattenhanteringen, bland annat får endast rent dagvatten infiltreras. Vid Scandic Glädjen, nordväst om trafikplats Glädjen, finns en spillvattenpump som även tillförs dagvatten. Denna utgör ett högriskobjekt för breddning till reservvattentäkten vid ytterligare belastning. MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Skyddsområde för grundvattentäkt Programområdet ligger inom yttre skyddsområde för grundvattentäkt. Nya föreskrifter är dock under framtagande av Länsstyrelsen och området föreslås då inom skyddsområdets sekundära zon. I förslaget till föreskrifter föreslås bland annat krav på tillstånd för ny bebyggelse som kan påverka vattenmagasinet negativt. Åtgärder som kan påverka yt- och grundvattenavrinningen negativt föreslås också regleras. Riskhänsyn Riskkällor inom området är primär- och sekundärleder för transport av farligt gods samt drivmedelsstationer. E4:an samt Stockholmsvägen norrut från Sandavägen är utpekade som primära m Kartan ovan visar primär (röd linje) och sekundär (blå linje) led för farligt gods samt riskområden kring farligt godsleder och drivmedelsstationer. Riskområdena kring farligtgodslederna är det största konsekvensområde som kan uppkomma och bestäms av vilka godsklasser som transporteras på respektive led. Riskområdet kring bensinstationerna är det ungefärliga konsekvensavståndet vid en pölbrand. Illustration av Länsstyrelsens rekommenderade avstånd från farligt godsled till olika typer av bebyggelse. BEBYGGELSEFRIA OMRÅDEN 25 m 40 m PARKERING MM KONTOR OCH LIKNANDE 75 m 100 m BOSTÄDER 24 Program för Åsens mfl arbetsområde, Upplands Väsby kommun

27 dba transportleder för farligt gods (se karta föregående sida). Det innebär att de är en del av huvudvägnätet för genomfartstrafik för transporter av farligt gods och alla klasser av farligt gods kan transporteras på de aktuella vägsträckorna. Sandavägen samt Stockholmvägen söderut är utpekade som sekundära leder för farligt gods till följd av de drivmedelsstationer som ligger längs dessa vägar. En sekundär led bör endast användas för transport från primärleden till verksamheter längs sekundärleden. Riskavstånd längs primära leder bedöms till 200 meter och för sekundära leder 30 meter. Höjdskillnaden i förhållande till E4:an kan antas ha en riskreducerande effekt. Vid nyetablering i anslutning till drivmedelsstationer bör ett avstånd till närmaste byggnad uppgå till 30 meter. För drivmedelstationer med fordonsgas kan avståndet behöva uppgå till 100 meter. (WSP, Lars Antonsson mfl, ) Trafik och trafikbuller Trafikräkning av Upplands Väsbys vägnät gjordes under år Flödesmängderna inom programområdet presenteras på kartan nedan. Trafiken från E4:an innebär att de västra delarna utsätts för ljudnivåer över 70 dba ekvivalent ljudnivå. Befintiga bostäder utsätts för Bullerkartan visar bullernivåer från år 2001, vars värden baseras på 1999 års trafikmängder. Idag finns bullerplank samt bullervallar längs Stockholmsvägens östra sida som skydd för bostadsbebyggelsen öster om programområdet. Boende väster om Stockholmsvägen upplever att bullret inom området har ökat på grund av planket. Glädjens trafikplats 55,0 E4 26,5 32,5 14,0 9,5 Stockholmsvägen 0,7 Sandavägen Bragevägen 3,0 9,0 3,0 Rosendalsvägen Kartan till höger visar trafikmängder uppmätta år 2008, antal tusen fordon/ vardagsmedeldygn (röda siffror). Vägar Gång-/cykelväg meter N 25

28 bullernivåer mellan 50 och 65 dba ekvivalent ljudnivå. (se karta föregående sida) Beslut har tagits om en ny sträckning och anslutning av Vallentunavägen till E4:an, med en trafikplats norr om Upplands Väsby (tätorten). Denna kan innebär att trafikflödet på Stockholmsvägen norr om Sandavägen minskar. Den nya förbifarten kan även innebär att mängden transporter av farligt gods på primärleden längs Stockholmsvägen minskar. Luftkvalitet För luftkvalitet finns miljökvalitetsnormer vilka syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön. Normerna är bindande nationella föreskrifter. Normvärden och begrepp grundas på gemensamma direktiv inom EU och ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna. Enligt den utredning av luftkvaliteten vid E4:an som gjordes i samband med planarbetet för Infra City Öst under 2009 visar resultatet att miljökvalitetsnormen avseende dygnsmedelvärdet av partiklar PM10 överskreds m från vägen. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (NO2) bedömdes klaras. Kvävedioxidhalterna år 2020 beräknas dessutom sjunka jämfört med dagsläget på grund av effekten av redan beslutade avgaskrav. För nuläget visar Luftvårdsförbundets kartläggning (år 2006) av kvävedioxidhalter att miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärde underskrids längs E4:an. Blåmarkerat område på kartan nedan visar högriskområde av radonförekomster. Risk för markföroreningar är markerade med röd cirkel. Inom rödmarkerat område kan tidigare ha funnits en gårdstipp. Med ovan nämnd utredning som underlag dras slutsatsen att även inom aktuellt programområde överskrids miljökvalitetsnormen för PM10 och att värdena för kvävedioxid underskrids. Områdets markanvändning och bebyggelsens utförande bör ta hänsyn till de förhöjda PM10-halter. Detaljerad utredning av luftkvalitet i området bör göras i samband med detaljplan och även omfatta den nya miljökvalitetsnormen för partiklar, PM 2,5. Radon Programområdet ligger till stor del inom högriskområde för radon, undantaget fastigheterna i norr längs Sandavägen där det inte finns någon risk för höga radonhalter. Markföroreningar På kartan till höger finns de platser markerade där det har bedrivits eller bedrivs verksamhet som har konstaterade eller misstänkta markföroreningar. Hanteringen gäller framförallt tankar med oljeprodukter. Parkområdet öster om Stockholmsvägen har tidigare varit jordbruksmark och en del av Rosendahls gård. I området kan det ha funnits en gårdstipp me 26 Program för Åsens mfl arbetsområde, Upplands Väsby kommun