Drama, pedagogiskt drama eller dramapedagogik?
|
|
- Ingegerd Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Drama, pedagogiskt drama eller dramapedagogik? Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Abstract Nyckelord; Drama, dramapedagogik, pedagogiskt drama, utbildning, utveckling Intryck Det här är ett försök att bena ut begreppen drama, pedagogiskt drama och dramapedagogik. Är det en skillnad eller är dessa begrepp bara olika benämningar på samma sak? Många gånger som vi upplever det, används begreppet drama lite slarvigt av oss dramapedagoger och lärare som är verksamma inom ämnet. Använder vi det ens på samma sätt? Det råder en begreppsförvirring som vi ser det. Drama idag är både kopplat till teatern och till en pedagogisk process. På löpsedlar kan vi läsa Drama på badstranden- Haj vid Pite havsbad! eller Sista avsnittet av Rederiet- dramat får sin upplösning. På teater scener runt om i Sverige spelas det dramer av Strindberg, en film kan vara en dramakomedi eller ett action drama. Så samtidigt går klass 6c och har drama på elevens val, dom har pedagogiskt drama men hur ska vi veta det. Vi har utgått från våra erfarenheter vid dramapedagogutbildningen, Ljungskile folkhögskola som vi båda gick Det vi upptäckte, läste och var delaktiga i där ligger till grund för detta arbete. Vid litteratur genomgång har vi ännu en gång insett svårigheten i att hitta aktuella böcker och artiklar i Sverige. Dock har vi valt att inte söka oss utom norden, och sökt bland det svenska utbudet i första hand. Detta både för att begränsa oss men också därför att vi i dagens läge finner våra svenska begrepp och användandet av dessa intressantast. Detta har ändå inneburit vissa svårigheter. Vi vill därför påpeka att vi i vårt sökande efter förklaringar på pedagogiskt drama har upptäckt att i den litteratur som finns med titel pedagogiskt drama används själva begreppet sällan i boken. Då titeln ändå påvisar att författarna är medvetna om begreppet har vi antagit att när det står drama syftas på pedagogiskt drama och ingenting annat. Om detta skulle visa sig i framtida undersökningar vara felaktigt, ber vi att läsaren bortser från detta arbete. För att göra detta arbete överskådligt har vi valt att presentera varje begrepp för sig för att sedan sammanfatta våra tankar kring dessa.
2 Drama Birgit Öhrn-Baruch (1986) berättar att ordet drama härleder från ett grekiskt verb, dramein, som kan översättas med " att åskådlig göra genom handling". Gate och Hägglund finner ursprunget till drama från grekiskans dran som betyder att handla (1988). Hägglund och Fredin (1993) menar att det kommer från latinets draó som betyder "att göra". Ordet drama kan alltså ha sitt ursprung från latinet eller grekiskan, "att göra" och "handling" har ju en liknande betydelse. Stig Starrsjö påpekar i Sv.lärarförbundets årsskrift 1985 att drama i undervisningens tjänst anknyter till ordets ursprung i innehåll och form. " Det betyder nämligen inte bara handling i största allmänhet utan också en handling som har samband med lek, dans, sång och riter"(7). Hur använder vi drama i svenskan idag? I Svenska Akademins ordlista (1986) fanns dessa beskrivningar av drama och dess syskon ord. drama- teaterpjäs eller agerande i skådespelar form, tragisk händelse. dramatik- dramatiskt skeende. dramatiker- författare av dramatik. dramatisera- framställa i skådespelarform, omarbeta för teatern. dramatisk- spännande livfull. dramaturg- kännare av dramats teori. En annan förklaring av begreppet ger oss Gate & Hägglund (1988) "Det är ett ämne i skolan, det används som en metod i andra skolämnen och man kan gå kurser i det. I drama håller man på med övningar lekar och improvisationer men det är bara ibland som man spelar upp det för publik. Ibland kallas drama i skolan för dramatik eller skapande dramatik." (s. 39) Vi kan nu ytterligare lägga olika ord framför och bakom för att få fler "drama" områden; dramapedagogik, psykodrama, skapande drama, pedagogiskt drama, kreativt drama, drama lek, socio drama, logodrama och symbol drama. Alla dessa områden är ganska nya inom vår begrepps värld men de flesta passerar ibland eller ofta under samlings namnet drama.
3 Pedagogik vetenskap och praktik Begreppet pedagogik kommer från grekiskans paidagogos. Det betyder barnledare och det som tillkommer denna, att fostran och undervisa. Alla pedagogiska läror har varit, och är, försök att skapa den rätta balansen mellan vad som är värt att veta, hur man ska lära sig det och vilka som ska lära sig det. Pedagogik är en vetenskap och pedagogik är praktik. Man utgår från mål och medel. För att kunna välja rätt medel måste man klart definiera vilket mål man har i åtanke. Om pedagogen använder en metod för metodens skull är risken stor att man inte når målet. "Är det metoderna som styr, är det detsamma som att gå en stig bara för att den är framkomlig utan att bry sig om vart den leder" Waldemarsson & Nilsson (1988 s. 29) Målen och medlen inom pedagogiken är kopplade till vilken människo,- kunskap- och samhällssyn vi har, är människan god eller ond, aktiv eller lat. Våra egna idéer om detta ger oss en psykologisk teori att utgå ifrån, där efter kan vi skapa vårt mål och hitta de metoder som är mest lämpade för att nå dit. Inom pedagogiken finns samma strävan åt olika håll som i vetenskapsteorin och forskningen. Man har kallat filosofin för vetenskapernas vetenskap efter som man i filosofin undersöker premisserna för tänkande och vetande. Pedagogiken har på samma sätt också sina rötter i filosofin. Man kan säga att vetenskap och pedagogik är filosofi. För vårt sätt att se på verkligheten bestämmer vad vi tycker är viktigt att lära oss. Men för att något skall kunna kallas för pedagogik ska det också innehålla avsikter för lärandet och styrmedel för kunskapssökandet. Historik Ett försök att hitta historisk förankring av begreppet drama gör G. Ekstrand och U. Janzon i sin bok Pedagogiskt drama (1995) "människan har i alla tider och i de flesta kulturer använt sig av drama för olika syften. Drama har sitt ursprung i människans försök att komma i kontakt med de övernaturliga makter och andar som man fruktade och ville oskadliggöra. Religiösa riter och
4 ceremonier har haft starka inslag av drama. Ibland har man använt dansen och mimen eller dockor, skuggspel och gudabilder för att illustrera händelser och skeenden av religiöst eller magiskt innehåll. Men drama har också använts i det vardagliga livet, i uppfostringssyfte, för utbildningsändamål för att överföra normer och värderingar och som ett sätt att underhålla och roa varandra." (s.7) Vad Ekstrand och Janzon syftar på torde vara pedagogiskt drama eller dramapedagogik. Vad menar vi när vi använder ordet drama? Är det ursprungs meningen att åskådliggöra handling, eller att pedagogiskt använda sig av drama? Skillnaden tycks vara av betydelse, det finns ju så många olika begrepp. Hur ser då historien ut för drama i pedagogikens tjänst? När föddes de olika begreppen? Kongsrud och Rosdahl skriver i sin bok Dramik (1968) om Platon som förespråkare av dramatisk lek och dans. Man skulle låta barnen spela roller i riktiga dramatiska scener, om dom framställde "modiga, besinnigsfulla, ärbara människor" (s.13). Platon talar också om vikten av ett lustfyllt sätt att skaffa kunskap, om att det ger energi och lust att lära mer och leder till mera varaktig kunskap. Andra som fann idéerna om drama intressanta var Commenius, Rosseau och Pestalozzi (Starrsjö 1985). Rosseau skriver i Brev om teatern, att det ideala för fritt folkligt nöje vore att: " göra åskådarna själva till skådespelare; få var och en av dem att se sig själv och älska sig själv i andra, så att alla kan bättre förenas" (Kongsrud och Rosdahl 1968 s.18). Man skulle kunna säga att ett frö till dagens pedagogiska drama och dramapedagogik såddes med John Dewey's reformpedagogik i USA i början på 1900-talet. Praktiska och estetiska aktiviteter ansågs vara "methods of life", inte "distinct studies". Ett utav Dewey's berömda slagord är "learning by doing". Det är även en av grunderna till att det började rulla på inom skolsystemet i form av upplevelsepedagogik, Montessori, Waldorf och frigörande pedagogik. Men nu ska vi försöka att hålla oss till dramapedagogikens uppväxt trots att det ofta går hand i hand med skolans utveckling och gör det svårt att skilja agnarna från vetet. Bryan Way influerades av Dewey och myntade sitt uttryck "drama är ett sätt att öva sig i att leva". Bryan Way tillsammans med Dorothy Heathcote och Gavin Bolton är några av de utländska dramapedagoger som banat väg för pedagogiska drama och dramapedagogikens utveckling i Sverige.
5 Året 1962 infördes i läroplanen för grundskolan att "fritt skapande dramatik bör ägnas stor uppmärksamhet under hela skoltiden" Sedan rullade det på. En utbildning i dramatik startade 1971 vid fyra av landets universitet. Dessa utbildningar var främst avsedda som vidareutbildning för redan verksamma pedagoger användes ordet dramapedagog för första gången i officiella sammanhang i Sverige och de dramapedagoger anslutna till teaterförbundet beslutade att kalla sin fackavdelning för dramapedagogavdelningen. Vid tre folkhögskolor startades 1974 en ettårig dramapedagogutbildning. Den kom sedermera att bli tvåårig. (Hägglund & Fredin. 1993). I nuläget, 1998, är en av dessa helt nedlagd och en examinerar snart ut sin sista kull. Några av de verksamma i Sverige som de senaste tjugo åren betytt mycket inom kopplingen pedagogik och drama är Istvan Pusztai, Leif Kongsruds, Lennart Wiechel, Dan Lipschüts och Kent Hägglund. De har arbetat mycket för att nå ut med de metoder som används i den moderna pedagogiskt draman och dramapedagogiken. Genom böcker artiklar och ett främjande av nordiskt samarbete har begreppen blivit allmängiltiga. Dramapedagogik Vi anser att med dramapedagogutbildningens födelse på folkhögskolan befästes begreppet dramapedagogik som en specifik gren inom pedagogiken. Det är en helhetspedagogisk syn på människan i form av tanke, känsla, handling. Dramapedagogiken har rötter och influenser från teatern, pedagogiken, sociologin och psykologin. Detta tvärvetenskapliga synsätt har gett den flera olika paradigm att utgå ifrån. I ett naturvetenskapligt tillvägagångssätt försöker man att finna vilka psykologiska orsaker som påverkar vårt samspel, en hermanuetisk väg kan vara att förstå och tolka våra handlingar. Pedagogiktanken i dramapedagogiken handlar till största del om ett förhållningssätt. Detta förhållningssätt grundar sig på en människo,- kunskap- och samhällssyn. Vi ska utförligare försöka förklara den dramapedagogiska synen på dessa begrepp; Människosyn: I människosynen grundar sig tanken på hur vi tror att människan förhåller sig till sin omgivning, dels som en individ, dels som en social varelse. Att det i varje människa finns inneboende resurser som kan utvecklas oavsett sociala omständigheter. Människan är i botten en kreativ varelse som har behov av att aktivt utvecklas i takt med inre och yttre stimuli. I ett psykodynamiskt synsätt som vi t.ex. finner hos Sigmund Freud, ser man människan som både biologisk och kulturell. Hon rör sig i ett ständigt kraftfält mellan sina egna behov och drifter i interaktion till samhällets normer. Människan söker alltid en mening i tillvaron och försöker
6 förstå den verklighet hon lever i. Vi tror att människan är en musisk varelse, med behov av att uttrycka sig i alla skapande ämnen. Människan måste få använda olika medel för sitt uttryck och för att kunna ta emot intryck. Dramapedagogiken förespråkar en helhetssyn med tron på en odelbar individ. Kongsrud och Rosdahl (1968) talar om detta som ett holistiskt synsätt i dramapedagogiken: "Ögat har inget värde i sig, endast när det fungerar som ett led i den individ som det tillhör, endast när det fungerar tillsammans med individen har det mening och värde./.../ Så t.ex.. frågar vi inte: Vad har ögat uppstått av? för att få svaret: Ögat är en parig utbuktning av främre hjärnväggen etc. etc., utan vi frågar: Vad är ögat till för? och får svaret: Ett sinnes organ för individen, ett kontakt organ mellan individer." (s.10) Samhällssyn: I ett interaktionistiskt synsätt hör människa och samhälle ihop genom ett ömsesidigt beroende mellan individen och människorna i hennes omgivning. Det har sen urminnes tider funnits hos människan en intention att bilda grupper, dels för att överleva dels för social samvaro. Samhället kan enligt Nilsson (1988) definieras som en grupp människor med en inre organisation och ett nätverk av sociala relationer. Anledningen till att människor organiserar sig i samhällen, upprätthåller och utvecklar dessa är att de ger oss värderingar för livskvalitet. Gruppens betydelse som sammanhållande och värdebärande enhet är en grogrund för att överföra samhälleliga normer och värderingar mellan de enskilda samhällsmedlemmarna. Den är en länk mellan samhället och den enskilda människan, en plattform där normer omformas till beteenden för uppfostran, social kontroll, nytänkande, nära kontakter och problemlösande (Nilsson, 1988). Därav ligger tyngdvikten i gruppens betydelse inom dramapedagogiken. Kunskapssyn: Dramapedagogikens tanke om kunskap är att ta reda på vad som är viktigt och hur vi skall kunna använda oss av den kunskapen. Finns det ingen direkt användning för kunskapen resulterar det endast i ett informationsflöde. För att veta om det är oss angeläget prövas kunskapen i praktiken. Genom att omsätta ord till handling får vi svar på om kunskapen kan integreras i oss. För hur skall vi kunna skilja på kropp och tanke? Var och en kan ägnas större eller mindre uppmärksamhet men för eller senare gör sig det andra påmint. Tanke och kropp är oskiljbara. Därför är det viktigt i alla äkta möten för människan att ha kunskapen om både verbal och icke verbal kommunikation.
7 Gregory Bateson intresserade sig under 40- talet för hur man lär sig att lära. Ur detta föddes två viktiga grundbegrepp som text och kontext. "Text betecknar det som sägs eller görs, kontext är sammanhanget i vilket det sägs (görs). Inga mänskliga handlingar (texter) kan ses isolerade om man vill förstå dem. De måste studeras i relation till den helhet (kontext) där det förekommer." (Hägglund 1989 s,55). Ett tredje begrepp är metakommunikation. Med det menar Bateson: "undermedvetna budskap som vi hela tiden skickar till varandra för att tala om i vilken kontext vi är i. För att klargöra hur texten skall tolkas." (a a) All kommunikation mellan människor sker hela tiden på olika plan. När vi övar oss i att metakommunicera lär vi oss att tala om det som händer när det händer och genom det få en större förståelse för vårt samspel. Dramapedagogik är handling, det vi lär oss förankras genom att prova, undersöka, och integrera i kroppen. Några grundläggande begrepp inom dramapedagogiken är: Personlig utveckling - använda hela sin person med hjälp av skapande, kreativitet och fantasi. Social kompetens - undersöka hur jag fungerar med andra människor. - utveckla sin aktiva- och ansvarstagande roll i samspel med en grupp. Levandegöra kunskap - genom rollspel eller dramatiseringar bearbeta det man vill lära sig mer om eller vill upptäcka mer om. - få träna sig inför en verklig situation. - skapa ett medvetande om samhälleliga och sociala företeelser.
8 Konstnärligt skapande - arbeta fram en produkt som man också kan visa upp för andra i form av teater eller utställning runt ett arbete. Dramapedagogiken är ett förhållningssätt som inte upphör för att lektionen är slut. Dramapedagogiken utövas av dramapedagoger eller pedagoger med stor egen erfarenhet av dramapedagogik, Har du aldrig varit med i en dramapedagogisk process kan det vara svårt att leda en grupp dramapedagogiskt. Dramapedagogiken lägger stor vikt vid bearbetningen av övningarna. Hur upplever du det? vad känner du? är viktiga frågor i en dramapedagogisk grupp. Pedagogiskt drama Pedagogiskt drama är ett samlingsnamn för flera olika tekniker och pedagogiska metoder. Det innebär att egentligen vem som helst med pedagogisk bakrund kan tillgodogöra sig dessa tekniker på samma sätt som man lär en lek vidare eller berättar en historia. Vi ser det som att alla typer av pedagoger kan gå in och ha pedagogiskt drama som en metod för att nå ett färdigt mål. Färdiga övningar ges till gruppen som utför dessa i ett specifikt syfte, pedagogiskt drama ger tekniker för inlärning och kreativitet. Man övar sig i att formulera sig och man får nya formuleringar, nya ord och nya infallsvinklar. Lennart Wiechel ger en grundläggande förklaring på vad drama är i sin bok pedagogiskt drama (1983): "Dramaanalyserna visar hur våra roller växer fram, hur de dramatiska uttrycken formas i handlingar som speglar individernas livssituation. Härvid tar framställningen upp många av de pedagogiska frågor som präglat skoldebatten under senare år: färdighetsträningen i kommunikation, moralutveckling och konfliktlösning, gruppernas dynamik med deras utveckling av attityder och samspel. Speciellt viktig är belysningen av dramat som en väg att stimulera vår kreativitet. Det handlar om att föreställa sig viktiga händelser i vårt samliv med andra, inte att förställa sig. Den skapande fantasin är till nytta inom alla de ämnesområden som berör den s k "sociala kompetensen" -d v s vår förmåga att
9 tillsammans med andra bearbeta åsikter, konflikter, arbetsplaner, möta varandra på ett positivt, öppet och konstruktivt sätt. (s. 7) En enklare men inte fullt tillfredsställande beskrivning ger Janzon & Sjöberg beskriver i sin bok pedagogisk drama (1977): "Pedagogisk drama är helt enkelt en form av lek. Några som hör den definitionen på drama brukar rynka på näsan och säga: >> Men att leka... det är väl något som barn sysslar med? >> Men det är att se allt för snävt på begreppet lek. Leken är en i alla bemärkelser kreativ sysselsättning där man använder sina sinnen, sin fantasi, sin kropp och sina känslor. Allt det tränas i pedagogiskt drama, där man arbetar med varandra, med tal, ljud, rytm, fantasi, känslor och fysiska rörelser."(s.9) Vi kan hålla med om att leken är ett viktigt inslag i pedagogiskt drama men att leka innebär inte frånvaro av seriositet, snarare tvärtom. Begreppet övningar är mer passande som benämning för det man arbetar med då pedagogiskt drama både riktar sig till barn och vuxna. Lektionerna eller passens upplägg genomförs efter övervägande av var gruppen befinner sig, åldersgrupp, storlek på gruppen, mål för gruppen, vilket mål ledaren har (oftast kopplat till arbetsgivarens mål) och hur arbetet ska genomföras. Även om samma tanke gäller för olika grupper kan passen varieras och ändå komma till samma mål i slutet. Allt beroende på gruppens tankar och utseende. Pedagogiskt drama kan användas på alla typer av grupper och åldrar, under förutsättning att ledaren har den förkunskap som krävs för just den gruppen. I motsats till Janzon & Sjöberg (1977) anser vi att Pedagogiskt drama kan användas även innan den sociala mognaden (ca fem års åldern) uppnåtts. Vikten ligger då vid att anpassa passet till de små barnens begreppsvärld och lägga tyngdpunkt på rytmik och rörelse. Mycket små barn, senildementa, gravt utvecklingsstörda har liksom alla andra samma ursprungliga fysiska känsla för gruppdynamik. Känslan sitter i kroppen. Uttryck Människan är en kreativ varelse, vi söker utmaningar och lösningar på problem. Som tidigare nämnt så blir vår uppfattning att dramapedagogiken är vetenskapen (teori) och pedagogiskt drama det själva handfasta sysslandet (praktik) inom ett avgränsat område. Drama fungerar dock fortfarande som ett samlings namn av ovannämnda. Vår önskan är att
10 det inte förblir så utan hoppas på en utvecklande framtid inom dramapedagogikens historia där begreppen får använda sig av sina rätta namn. Litteratur lista Backéus M., Terapi, pedagogik, konst. Översyn av UHÄ- rapport 79:8. Bjarne' G & Pusztai I., Rumlaborgs-projektet, teoretiska delen-rapport. Högskolan Jönköping Braanaas N., Drama - Pedagogiskt historie og teori. TAPIR Ehnmark K., Drama från vår urtid- lever i vår framtid. Drama i skolan nr 21/85. Svenska i skolan. Liber Ekstrand G & Janzon U-B., Pedagogiskt drama Erbert B & Rasmussen V., Undervisa i pedagogiskt drama. Studentlitteratur. Lund Henriksson L., Lära i lek och drama. Natur och Kultur. Stockholm Hägglund K., Lek-teorier. Esselte studium AB. Arlöv Hägglund K & Fredin K., Drama bok. Liber utbildning. Stockholm Gate H & Hägglund K., Spela teater - från idé till föreställning. Bonniers Janzon U-B & Sjöberg C., Pedagogiskt drama. Liber Läromedel. Malmö Johannesson G & Persson F., Mötas i grupp - Pedagogiskt drama. Esselte studium AB. Falköping Kongsrud L & Rosdahl E., Dramik - Lärobok i pedagogiskt drama. Natur och Kultur. Malmö Lindvåg A., roller och relationer - Handbok i pedagogiskt drama. Skolförlaget Gävle AB Morken., Drama i oppdragelse og undervisning. Tano. Nilsson B., Nilsson B & Waldemarsson A-K., Kommunikation. Studentlitteratur. Lund Nilsson B & Waldemarsson A-K., Rollspel i teori och praktik. Studentlitteratur. Lund Starrsjö S., Drama i undervisningen tjänst. Drama, Film och Bild Svenska lärar förbundets årsskrift Svedberg L & Zaar M (red.)., Boken om pedagogerna. Almqvist och Wiksell Förlag Söderbäck M., Dramalek. Vår skola förlag Way B., Utveckling genom drama - Dramatisk improvisation som pedagogiskt hjälpmedel. Wahlström & Widstrand. Stockholm
11 Wagner B J., Drama i undervisningen - En bok om Dorothy Heathcoates pedagogik. Daidalos. Göteborg (1993). Waldemarsson A-K., Jag vill,jag kan, jag vet. Wiechel L., Pedagogiskt drama - en väg till social kunskapsbildning. Natur och Kultur Öhrn-Baruch B., Drama i växande cirklar. Liber förlag (1983). Öhrn-Baruch B., Mera drama i förskolan. Liber AB
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merUtbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola
Utbildningsplan Dramapedagogutbildningen vid Västerbergs folkhögskola Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2015 eller senare 1 Dramapedagogutbildning på Västerbergs folkhögskola
Läs merVad betyder begreppet lek för oss?
LEK Vad betyder begreppet lek för oss? Lek för att lära Fri lek eller pedagogisk lek Att ha roligt ensam eller tillsammans med kompisar eller pedagoger Att bearbeta och förstå upplevda känslor Öva samarbete,
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merPedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson
Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:
Läs merSkapande skola- projekt 2014-2015
Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.
Läs merCentralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp
ESTETISK VERKSAMHET Estetisk verksamhet är viktig för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av olika estetiska uttrycksformer som ger oss olika estetiska
Läs merkultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund
kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet
Läs merEmpirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs merInlärning. perception. produktion
2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning
Läs merCentralt innehåll. Estetiska uttryck och verktyg. Estetiska sammanhang och funktioner. Estetiska uttryck och verktyg.
RÖRELSE OCH DRAMA Drama, musik och dans finns i alla kulturer och berör människor, såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Dessa estetiska uttrycksformer används i en mängd sammanhang, har olika
Läs merEstetiska arbetsformer i teori och praktik. Tarja Häikiö
Estetiska arbetsformer i teori och praktik Tarja Häikiö 2007-09-20 Bildningsuppdraget Kunskapande = kunskap och skapande De fyra F:en har blivit sex F Fakta, Förståelse, Färdighet, Förtrogenhet Fantasi
Läs merSkapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern
Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har
Läs merMin pedagogiska grundsyn
1 av Eva Tuvhav Gullberg 1. Kunskapssyn Likt örnar behöver vi kunna överblicka landskapet. Var befinner vi oss, varifrån har vi kommit och vart vi är på väg. Dåtid, nutid och framtid bildar en utgångspunkt
Läs merNOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN
Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt
Läs meripads i lärandet 24 aug kl 8-16
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs merÄmne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik
Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merKulturpedagogiska projekt
Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merSpråk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin
Läs merÖvergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merPedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola
Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola SKOLANS UPPDRAG Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden (LGR11 s9) Syftet
Läs merLärande för och med barn inom idrotten
Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och
Läs merReligion Livsfrågor och etik
Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merPedagogisk planering för 3klubbens fritids
Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med
Läs merKulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun
Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella
Läs merUnika utbildningar för unika ungdomar
Unika utbildningar för unika ungdomar Välkommen till Frejagymnasiet! Frejagymnasiet är gymnasiesärskolan för dig som trivs på en mindre, tryggare och mer individanpassad skola. Här kan du läsa utbildningar
Läs merMomentschema i Drama för yngre barn, 15 hp
Momentschema i Drama för yngre barn, 15 hp Måndagar kl 18.00 20.30 v 35 Introduktion Dramasalen, Studenternas hus Suar v 37 Dramaped. arbete med bild Suar v 39 Dramaped. i svenska och samh.orient. ämnen
Läs merKvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn
Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som
Läs merVi går på teater. en lärarhandledningdn
Vi går på teater en lärarhandledningdn Teater är som ett hantverk, det fungerar inte om inte alla inblandade kämpar på för att få fram den levande produkten. När det väl funkar blir det en häftig känsla.
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merRÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING
RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING Drama, musik och dans finns i alla kulturer och berör människor, såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Dessa estetiska uttrycksformer används
Läs merTorgeir Alvestad Fil. Dr.
Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen
Läs merKulturhuset Barbackas program
Kulturhuset Barbackas program Förskola & Skola Våren 2013 S R A Foto: Rikard Marklund S ST S R A T Foto: Peter Nabo Välkommen till Kulturhuset Barbacka våren 2013! Här presenteras det program för förskola
Läs merFrån gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse
Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merPlan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
Läs merMONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?
HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA
Läs merUPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Läs merVälkommen till Torps förskoleområde
Välkommen till Torps förskoleområde Bågskyttens förskola Förskolan Torps Ängar Nyarps förskola Trånghalla förskola Våra förskolor ligger naturskönt med närhet till skogen och Vättern. Pedagogerna har ett
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merPedagogiskt drama i förskolan
Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Pedagogiskt drama i förskolan Creative dramatics in preschool? Janni Bohlin Frida Lindh Lärarexamen 240hp Barndoms- och
Läs merDokumentation för dig som deltagit i kursen: Förskoleklassens uppdrag - hur utformar vi förskoleklassens verksamhet?
Dokumentation för dig som deltagit i kursen: Förskoleklassens uppdrag - hur utformar vi förskoleklassens verksamhet? Ursprungliga intentioner med förskoleklassen Ny skolform infördes 1998, med syfte att
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merPedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Dagordning 27 oktober 8.30 Genomgång & inledning 8.30-9.15 Varför EL? Teoretisk grund 9.15-10.00
Läs merSvenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merFörfattningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Läs merLäroplan för förskolan
UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)
Läs merPedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Dagordning 4 mars Lekstorp 8.30-9.15 Varför EL? Teoretisk grund 9.15-10.00 Övning Elbarometern
Läs merArbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem
Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014
Läs merPedagogik förmågan att inte ingripa?
2009 UW Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion perception produktion Kunskapssyn perception produktion reflektion Praktik
Läs merChecklista för bedömning av läromedel
Checklista för bedömning av läromedel Vissa kriterier är viktigare än andra beroende på elevens specifika förutsättningar. Sätt ett kryss när du kan svara med ett ja. Komplettera med egna anteckningar.
Läs merLÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,
LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merI Ur och Skur Lysmasken Verksamhetsplan 2019
I Ur och Skur Lysmasken Med läroplanen i sikte i Ur och Skur Senast uppdaterad 2018-12-06 Språk MÅL Alla barn ska få möjlighet att uttrycka sig och bli lyssnade på utifrån sina förutsättningar. Vi vill
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merSkolan med arbetsglädje Montessori
Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt
Läs merFÖRSKOLEKLASS. Skolverket anser att variationerna är stora för landets sexåringar. Det skulle inte bli skolifiering i förskoleklassen.
FÖRSKOLEKLASS Ett barn har hundra språk, men berövas nittionio. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen. De tvingar en att tänka utan kropp och handla utan huvud. Leken och arbetet, verkligheten
Läs merTänket bakom filmserien
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmserien Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra högtider och traditioner och i förlängningen minska klyftor
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merI UR OCH SKUR MULLEBO
NÄRA NATUREN I UR OCH SKUR Lötkärrsskolan Lötkärrsskolan är en liten grundskola med elever från förskoleklass till åk 5 (från 2013 till åk 6). Verksamheten bedrivs av lärare, fritidspedagoger och förskollärare.
Läs merOpalens måldokument 2010/2011
Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merVi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.
Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter
Läs merRamkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)
Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKursbeskrivning steg för steg
Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året
Läs merARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER. Berghemsskolan Umeå kommun 2013-09-10
ARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER Berghemsskolan Umeå kommun 2013-09-10 LEK Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för
Läs merEktorpsskolans lokala arbetsplan
EKTORPSRINGEN Ektorpsskolans lokala arbetsplan Fritidshemmet 2017/18 Enligt skollagens 14:e kapitel om Fritidshemmet finns ett antal mål för fritidshemsverksamheten. Fritidshemmet ska stimulera elevernas
Läs merIdéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009.
Malmö stad Kultur för barn och unga Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009. Kultur för barn och unga, vill väcka barns och ungas lust
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merUppsats. 15 högskolepoäng. Snubblande nära. En undersökande studie kring dramapedagogers syn på det terapeutiska fältet i pedagogiskt drama
Lärarutbildningen Kultur-språk-medier Uppsats 15 högskolepoäng Snubblande nära En undersökande studie kring dramapedagogers syn på det terapeutiska fältet i pedagogiskt drama Very close An exploratory
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merprojektkatalog KULTURSKOLAN
KULTURSKOLAN projektkatalog 2015 Korta och långa projekt eller enstaka tillfällen Samtliga projekt är kopplade till ett eller flera mål i Lgr 11 Erfarna pedagoger inom respektive konstart Skräddarsydd
Läs merLärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.
Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merHenke och bokstäverna som hoppar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Henke tycker att det är jobbigt att läsa. Bokstäverna hoppar och gör inte som han vill. Det verkar så lätt för alla andra i klassen, men Henke tycker att det
Läs merplan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Barnkulturplan för Svenljunga kommun ... Beslutat av: Kommunfullmäktige
plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2016-09-12 119 Ansvarig: Kulturchef Revideras: Vid behov Följas
Läs merDramapedagogprogrammet i samarbete med Västerbergs Folkhögskola
HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ DRAMAPEDAGOGPROGRAMMET Programkod: HGDRK Fastställd av HVS-nämnden 2007-05-10 Utbildningsplan Dramapedagogprogrammet i samarbete med Västerbergs Folkhögskola
Läs merLåt mig inledningsvis citera en dikt av Bengt Bratt:
1 Tal av Ragnwi Marcelind vid konferensen "Kulturen har en plats i vård och behandling på Smålands musik och teater i Jönköping den 13 oktober 2009. Tack Tack för att jag blivit inbjuden att tala vid den
Läs merViktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:
I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder
Läs merKONST OCH KULTUR. Ämnets syfte
KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I
Läs merVerksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merTrygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.
Lidingö Särskola Värdegrund Alla har vi värderingar. Tankar om vad vi vill stå för och vad som är rätt och viktigt i livet. Våra värderingar påverkar hur vi ser på omvärlden och hur vi förhåller oss till
Läs merIdrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna
Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merUndervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta
Läs mer