#6/09. RICHARD MCLACHLAN Just nu är jag lärare och det är givande. Men det är kanske inte det jag gör när jag är 56., s 10-11

Transkript

1 #6/09 RICHARD MCLACHLAN Just nu är jag lärare och det är givande. Men det är kanske inte det jag gör när jag är 56., s Utbildningsförvaltningens personaltidning Samlat grepp om yrkeshögskolan, s 4 Rönnens lärlingsutbildning ett möte med verkligheten, s 9 Nyinvigning av S:t Petri Skola, s Camilla en hängiven litteraturbloggare, s 18-19

2 LEDARE >> Nu har riksdagen beslutat om införandet av en ny gymnasieskola Regeringen uppger fem stora och viktiga förändringar i den nya reformen: På yrkesprogrammen minskar tiden för allmän teori, i stället ökar tiden för yrkesämnen. Det lokala friutrymmet, till exempel möjligheten att starta lokala kurser och specialutformade program, stramas upp. Kraven för att komma in på gymnasiet förändras. I framtiden måste eleven vara godkänd i svenska, engelska och matematik samt nio andra ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen. Regeringen avser att återkomma med förslag på nya behörighetskrav för yrkesprogrammen. Det införs två nya examina: en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Programstrukturen förändras. Det humanistiska och det ekonomiska programmet återuppstår. Samtidigt uppgår medieprogrammet i samhällsvetenskapsprogrammet. Beslutet i Riksdagen innebär att jag tillsammans med min ledningsgrupp arbetar intensivt med att ta fram en plan till utbildningsnämnden för ett beslut om hur gymnasieskolans organisation i Malmö stad skall se ut från och med läsåret 2011 och framåt. En viktig fråga vi behandlar är medieprogrammets transferering från ett yrkesprogram till ett studieförberedande program och vilka konsekvenserna blir i en framtida sökandebild. En annan viktig fråga är det estetiska programmets framtida inriktning och lokalisering och hur dimensioneringen och placeringen av de studie respektive yrkesförberedande programmen skall se ut. En svår fråga som vi för tillfället inte kan överblicka konsekvenserna av, är regeringens beslut om avskaffandet av det individuella programmet. Förändringar är att vänta då vi fortsättningsvis har en hårdnande konkurrens och som tidigare nämnts en kraftig demografisk nedgång inom gymnasieskolan. Jag hoppas och tror att vi kan lägga fram ett spännande förslag som ökar den kommunala skolans attraktivitet och att förslaget sticker ut och attraherar såväl elever i som utanför Malmö. Jag räknar med att utbildningsnämnden kommer att behandla min ledningsgrupps förslag i början av nästa år. Den 1/ träder den nya lagen Bidrag på lika villkor i kraft. Lagen säger att: kommunens beslutsfattande ska präglas av öppenhet och tydlighet. Avsikten är också att förslaget ska bidra till klarare och enklare principer för vilka kostnader som bidraget ska ge ersättning för. Det är kommunens budget för det kommande kalenderåret som ska användas som underlag för besluten om bidrag. Om kommunen tillskjuter ytterligare resurser till den egna verksamheten under löpande budgetår ska motsvarande resurser tilldelas de fristående skolorna m.fl. Lagen Bidrag på lika villkor innebär att stödresurser, avgiftsfria läromedel, extra satsningar skall omfatta såväl de 13 kommunala gymnasieskolorna som de 23 fristående skolorna. Lagen innebär att oavsett var eleven väljer att genomföra sin utbildning skall resursen följa eleven och inte skolan som organisation. Inom nationellt- och specialutformat program har vi idag i Malmö stad ca 6300 elever inom kommunens gymnasieskolor och ca 2800 elever inom de fristående gymnasieskolorna. Tidigare har förvaltningen riktat extra stödresurser till elever med ett meritvärde under 200 poäng på de nationella programmen med lägst måluppfyllelse, i dag återfinnes 45 % av dessa elever på de fristående gymnasieskolorna. Nytt skoladministrativt datorstöd Nya malmo.se Nu är det klart att det blir IST som kommer att vara leverantör av ett nytt skoladministrativt system för Malmö stad. Systemet kommer att beröra barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och kulturskolan. Andra halvåret 2010 kommer systemet att tas i bruk. En mängd medarbetare inom Malmö stad kommer under våren att utbildas. Även vid ett eventuellt överklagande av tilldelningsbeslutet kommer ett nytt system att tas i bruk senast 1/ Under hösten kommer Malmö stads hemsida malmo.se att få ett nytt utseende. Förutom att vi kommer att få en ny hemsida grafiskt så har målet med ombyggnaden varit att förbättra servicen för Malmöbor och att man lättare ska kunna utföra sina ärenden via hemsidan. Den nya strukturen på hemsidan försöker därför anpassa sig mer till Malmöbons behov än att vara förvaltningsknutet som det tidigare har varit. Genom den nya hemsidan vill Malmö stad förbättra kontaktuppgifter som står på sidorna så att Malmöbor lättare ska kunna hitta rätt kontaktperson för sitt ärende.

3 I DETTA NUMMER >> Kvalitetstid på Studieannexet 4 Samlat grepp om yrkeshögskolan i Malmö 5 Mitt i bygget av en byggskola 6-7 Rönnens lärlingsutbildning ett möte med verkligheten 8-9 PROFILEN Richard McLachlan Ledmotiv ledstjärna i skolan 12 Föreläsning om skuldfällor 13 Foto: Freddy Billqvist Den nya gymnasieskolan ska utbilda entreprenörer Under det här läsåret tar Gy 2011 form. Högre krav och kvalité utgör röd tråd i regeringens proposition, som Skolverket nu har börjat arbeta med, och entreprenörskap är ett annat hett område. Nyinvigning av S:t Petri skola BOKTIPSET Att använda berättelser i undervisning 17 Kandidaten 17 SPECIELLT Camilla en hängiven litteraturbloggare Livskunskap lockar litauiska lärare 20 Under framförallt hösten men även under våren finns det goda möjligheter att ha åsikter om och antagligen också påverka innehållet, inte minst ämnesplaner och kunskapskrav. Skolverket har fått uppdraget från regeringen att börja förbereda de förändringar som har sin utgångspunkt i regeringens proposition Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Förberedelserna kretsar kring åtta olika punkter: Ämnesplaner och kunskapskrav Gymnasiegemensamma ämnen Programgemensamma ämnen Nationella inriktningar Programfördjupning Examensmål Examenskrav för yrkesprogrammen Entreprenörskap Vad sistnämnda beträffar heter det att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet, men entreprenörskap och företagande kan också utgör separata kurser. Skolan ska m a o utbilda entreprenörer och kreativa individer. Grundskolan ligger steget före gymnasiet när det gäller utarbetandet av ämnesplaner och kursplaner. Successivt under det här läsåret kommer dock ämnesplaner och kursplaner för gymnasiet att offentliggöras; flera av språken har redan presenterats. Några viktiga tidpunkter är följande: 14 december Andra utkastet till examensmål och programstrukturer och utkast till språkämnesplan. Examensmålen kommer sedan att styra utbildningen på respektive program februari Redovisning av examensmål och programstrukturer till regeringen 17 maj Utkast till i princip alla ämnesplaner 4 oktober Skolverket slutredovisar utredningen kring ovan nämnda punkter. Hösten 2011 är det sedan meningen att Gy 2011 ska sjösättas. Om ett regeringsskifte påverkar igångsättande torde i dagsläget vara oklart. MAGNUS GRAHN Edico ges ut av utbildningsförvaltningens informationsavdelning och utkommer med 8 nummer per år. Ansvarig utgivare: Matz Nilsson Redaktör: Pia Oredsson, informationschef Grafisk form: Utbildningsförvaltningens informationsavdelning. Bylinelösa bilder och texter är producerade av informationsavdelningen. Edico betyder på latin: Jag säger rent ut, jag yttrar. För tips och synpunkter: edico@pub.malmo.se och edico@malmo.se Tidningens brevlåda på intranätet: Komin/utbildningsforvaltningen Skribenter: Mattias Holmesson, journalist informationsavdelningen Susan Englund, lärare Komvux Södervärn Magnus Grahn, lärare S:t Petri skola Jan Sandström, lärare Mediegymnasiet Omslagsbild: Freddy Billqvist Tryck: WikingTryck AB Papper: MultiArt Silk Upplaga: 2200 ex

4 Kvalitetstid på Studieannexet Jobb, studier, familj det kan vara svårt att få ihop alla pusselbitarna i livet. Studieannexet på Komvux Malmö Pauli erbjuder flexibla lösningar med individuell studietakt och handledning i ett tiotal ämnen. Det är jättebra att det finns, säger Therese Hittenkofer, studerande. Johanna Söderlund, Sverker Olsson, Jenny Linde, Hans Dahlqvist och Håkan Wegestål på Studieannexet. Studieannexet är till för vuxenstuderande som har svårt att följa ordinarie termins- och lektionstider. Här kan man snabbt komplettera inför ansökan till exempelvis högskolan. Det går ut på att skapa en så flexibel och individanpassad lösning som möjligt för den studerande, säger Hans Dahlqvist, rektor på Komvux Malmö Pauli. På Studieannexet läser den studerande självständigt i sin egen takt under personlig handledning av lärarna. I stället för att läsa i tre terminer kanske man kan klara sig på en. Man behöver inte fylla ut med kurser, som man kanske annars måste göra för att få studiemedel, utan läser bara de ämnen man behöver, säger Jenny Linde, lärare i fysik och matematik. Samtidigt är det en form som kräver att man läser in mycket på egen hand hemma, säger Johanna Söderlind, lärare i svenska och svenska som andraspråk. Boka tid Studieannexet startade för cirka sju år sedan i kvarteret Tuborg, då under namnet Studieverkstaden. Nu finns verksamheten i annexet på Malmö latinskola. Arbetsformerna har vuxit fram efterhand. När jag började på studieverkstaden hade vi fler ämnesgrupper än lokaler. För att slippa kaos började jag boka tid med mina elever, säger Håkan Wegestål, lärare i bland annat psykologi, religionskunskap och samhällskunskap. De flesta lärare har i dag någon form av tidsbokningssystem för handledning individuellt eller i mindre grupper. Just på matten gör vi inte riktigt så. De studerande får komma så mycket eller lite de vill, säger Jenny Linde. Inom språk erbjuder vi storföreläsningar ett antal gånger per termin. Vissa är obligatoriska, till exempel inför nationella provet. Däremellan kan de studerande boka tid för enskilda samtal med läraren, berättar Johanna Söderlund. Rekordsnabbt Vi har ett positivt klimat här. Lärarrollen blir mer flexibel och det passar mig, säger Sverker Olsson, lärare i historia, människan kulturellt och socialt samt samhällskunskap Här når man definitivt varje enskild studerande. De som läser svenska som andraspråk har väldigt olika behov och språkliga brister och här ser man väldigt tydligt vad varje studerande behöver, säger Johanna Söderlund. Om man undervisar i flera ämnen kan man integrera ganska mycket. Man kan göra något mycket bättre än om det varit kurser med flera olika lärare, säger Sverker Olsson. Vi har några riktigt fina historier om studerande som haft en trög start men som kämpat sig igenom kurs efter kurs, säger Jenny Linde. Vårt rekord är kurserna Matematik C-D-E på en termin. Det hade man inte kunnat göra någon annanstans. Och det kostar mycket mindre än att gå tre terminer. Therese Hittenkofer och Elena Omeiche förenar arbete och studier genom att läsa kurser på Studieannexet. Väldigt flexibelt Therese Hittenkofer är en av de studerande på Studieannexet. Hon läser Matematik A. Man kan komma och gå som man vill. Det är jättebra när man jobbar, säger hon. Elena Omeiche instämmer. Men jag tror inte att det funkar för alla. Jag har exempelvis pluggat matte i mitt forna hemland, så det räcker med att jag kommer hit och får hjälp med det jag missat eller glömt, säger hon. Hon läser Matematik B, Samhällskunskap A och Engelska B på Studieannexet. Därtill har hon kurser i kemi, biologi och historia på dagtid. Det är jättebra att man kan läsa kurser i sin egen takt. Om jag har lite extratid kan jag kanske klara en kurs på två veckor i stället för att vänta hela terminen. Det är väldigt flexibelt, säger Elena. I det vanliga klassrummet finns det inte alltid tid att ta upp varje enskild elevs problem. Man får hjälp med precis det man behöver, säger Elena Omeiche. 4

5 Creative Service Leadership har varit igång sedan Första examensceremonin hölls Bo Lindblom och Birgitta Malmros, lärare på Rönnens gymnasium, med det första gänget utexaminerade elevassistenter juni Samlat grepp om yrkeshögskolan i Malmö Malmö stad har stora ambitioner för den nya yrkeshögskolan. Utbildningsförvaltningen ansöker om tolv utbildningar. Det är rektorer och personal från Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium, Malmö Borgarskola, Mölledalsgymnasiet och Rönnens gymnasium som tillsammans med näringslivet arbetat fram ansökningarna. Yrkeshögskoleutbildning, YH, är en ny statligt finansierad utbildningsform. Alla eftergymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan kvalificerad yrkesutbildning, påbyggnadsutbildning, etc samlas under ett gemensamt regelverk. Ambitionen är att utbildningen ska vara så kvalificerad som en högskoleutbildning, men att studenterna ska ha den praktiska erfarenheten också, säger Lars Knutsen, turismlärare på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium och samordnare för Malmö stads yrkeshögskoleansökningar. YH anordnas av offentliga och privata aktörer runtom i landet med tillstånd av nybildade Myndigheten för yrkeshögskolan. Myndigheten vill göra en tydlig gränsdragning gentemot såväl gymnasiet som högskolan, säger Lars Knutsen. Under våren genomfördes en förenklad ansökningsomgång för kursstart hösten Det inkom drygt 400 ansökningar varav 89 har beviljats. Vi har tittat på myndighetens prioriteringar och jag tycker att de stämmer ganska väl överens med vad näringslivet i vår region efterfrågar, säger Barbro Willners, samordnande rektor på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Korta utbildningar De hittills godkända utbildningarna finns främst inom områdena teknik och tillverkning, ekonomi, administration, försäljning och hälso- och sjukvård. Det är inte i första hand kvaliteten på ansökningarna som styr, utan möjligheterna att få jobb efter fullgjord utbildning, säger Lars Knutsen. En andra ansökningsomgång, för utbildningar med första start hösten 2010 eller våren 2011, har genomförts under hösten. Myndigheten ställer stora krav på detaljrikedom. Många frågor kretsar kring näringslivet. Man måste redovisa hur arbetsmarknaden ser ut lokalt, regionalt och nationellt, säger Lars Knutsen. Inom yrkeshögskolan finns två typer av examina, en grundläggande på minst ett år och en avancerad på två år eller mer. Myndigheten har sagt att man i denna ansökningsomgång kommer att prioritera kortare utbildningar, på max två terminer, säger Lars Knutsen. En kanongrej Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium har haft ansvaret för fem ansökningar om utbildningar: Service Manager for future tourism, Restaurant Manager, Food and Beverage Ma- nager, Butikschef/ledare inom handel och försäljning samt Internationell resekonsult. Vi diskuterar ständigt vad mer vi kan göra för våra elever och studerande på grundutbildningen. Då kommer yrkeshögskolan som en kanongrej. Att länka ihop våra utbildningar till något som ger en spetskompetens bättre än så kan det inte vara, säger Barbro Willners. Det här är något som alla vinner på. Vi kan jobba mer långsiktigt och ytterligare höja kvaliteten på våra grundutbildningar. Jag skulle vilja ha en yrkeshögskoleutbildning till varje program! Service Manager är en fortsättning på den kvalificerade yrkesutbildningen Creative Service Leadership (tidigare Ledarskap i turismnäringen), som startade Den har varit otroligt uppskattad i regionen och folk har kommit ut i jobb. Näringslivet har hela tiden haft en aktiv roll i ledningsgruppen, säger Barbro Willners. Turismnäringen i Skåne pekar uppåt, trots lågkonjunktur och finanskris. En marknadsundersökning som gjordes hösten 2008 visar på ett fortsatt och till och med ökat behov av personer med kunskaper och färdigheter inom ledarskap och projektledning. fortsättning följer på sid 9 5

6 Mitt i bygget av en byggskola Bild: UULAS Arkitekter AB Bilb: Mono Arkitekter AB I kvarteret Grytan, vid Östra Farmvägen, sjuder det av aktivitet. Det är platsen för den gamla Tripasinfabriken, där det i över 70 år tillverkades korvskinn av kohudar. Här pågår arbetet med att skapa den nya skolan för byggutbildningar. Foto: Freddy Billqvist Fasaden mot Östra Farmgatan snyggas upp rejält och blir skolans huvudentré. Just nu pågår arbetet för fullt med att bygga den nya byggskolan i Malmö. Här byggs en servicebutik. Sensommaren 2010 ska allt stå klart. Men redan nu kan man i den gamla fabrikslokalen skönja konturerna av en luftig och dynamisk lärmiljö, med nya fräscha lektionssalar, grupprum, verkstäder och omklädningsrum. Vi har försökt göra det så generellt som möjligt så att verkstadslokalerna ser likadana ut. Det enda som skiljer sig åt mellan olika verksamheter är inredningen och utrustningen, säger Lars Holmström, chef för utbildningsförvaltningens avdelning för fysisk planering. Flexibilitet är nyckelordet. Den nya skolan ska vara rustad för att möta utvecklingen inom utbildningsområdet lokalt, regionalt, nationellt. Jag tror att det kommer att ske mycket förändringar. Det kommer inte att se likadant ut om fyra-fem år, säger Lars Holmström. 6

7 Innerväggarna är på plats i den gamla fabrikslokalen. Lars Holmström följer byggarbetet. Här skapas en aktiv utemiljö med bland annat klättervägg och basketplan. Ett parkeringsgarage byggs under skolgården. Grävningsarbetena har startat. Wangels AB Färgeri & Kemtvätt vid Östra Farmvägen. Det är i skrivandes stund inte klart vad den nya skolan ska heta. Arbetsnamnet är Malmö Bygg- och Teknikgymnasium. Skolan är en del i Byggutbildning Syd som inkluderar alla bygg- och byggrelaterade utbildningar i Malmö och Lund. Historisk prägel Två nya byggnader ska uppföras, en övningshall och en byggnad för undervisning och administration. Byggnaden som en gång i tiden inrymde Wangels AB Färgeri & Kemtvätt rivs, men den karakteristiska tegelfasaden ska finnas kvar. Man vill bevara en del av områdets historiska prägel, berättar Lars Holmström. En stor del av tomten upptas av ett öppet övningsfält, där eleverna har gott om utrymme att arbeta med mureriarbeten och andra praktiska uppgifter. Inom området kommer det att finnas ett mindre styrketräningsrum. Eleverna har sin skolidrott i en ny idrottshall i kvarteret Rönnen som även den blir färdigbyggd till hösten Aktiv utemiljö Två skolgårdar blir det, en lugn gård där eleverna kan sitta ner, fika, plugga och koppla av i en grön miljö. Just nu pågår grävningsarbeten. Man gör ett parkeringsgarage under skolgården, berättar Lars Holmström. Lokalerna i hörnet Östra Farmvägen-Agneslundsvägen blir lagerlokaler. Hit flyttar utbildningsförvaltningens möbellager. Närheten till skolan är en stor fördel. Vi kan hjälpas åt med tillsynen, säger Lars Holmström. I gatuhörnet kommer det även att byggas en kvartersbutik. Liv och rörelse Östra Sorgenfri är ett av Malmös utvecklingsområden. Här byggs en ny stadsdel, med attraktiva och omväxlande miljöer. I ett första steg har man avvecklat bensinstationen. Om drygt ett år påbörjas arbetet med att bygga nya bostäder, säger Lars Holmström. Östra Farmvägens sträckning längs skolans huvudentré görs om till en trädallé. Det finns också planer på att bygga butikslokaler i området. Kommunen arbetar starkt för att få igång arbetet kring trådbussar. Man vill att folk ska röra sig i den här delen, säger Lars Holmström.

8 Rönnens lärlingsutbildning ett möte med verkligheten Vi har redan 18 elever i en klass där det ska vara 16 och vi kan inte ta emot fler just nu. Sedan kan det alltid bli omflyttningar, så vi ville inte stänga dörren helt, säger Kerstin Frenning. Lärlingsutbildningen på Rönnens gymnasium fick en flygande start. 18 elever går Omvårdnadsprogrammet med halva utbildningen förlagd till arbetslivet. Två elever köar till utbildningen. Jag tror att det här är en utbildningsform som kan passa väldigt många, säger Karin Sandberg, lärare på Rönnens gymnasium. Det är första gången som Rönnens gymnasium erbjuder lärlingsutbildning. Den bygger på en tidigare satsning, Omvårdnadsprogrammet med utökad APU, som startade Då läste man Omvårdnadsprogrammets vanliga kurser men man hade 32 veckors praktik i stället för 17 veckor, berättar Kerstin Frenning, lärare på Rönnens gymnasium. Lärlingsutbildningen bedrivs enligt en av Skolverket godkänd kursplan och ingår i den nationella försöksverksamheten som pågår till och med Skolorna får ansöka om Kerstin Frenning och Karin Sandberg platser och tilldelas kronor i statsbidrag per elev och år. Det är en ny verksamhet vilket innebär mycket utvecklingskostnader. Mycket tid går åt till att exempelvis informera och samarbeta med arbetsplatser, säger Kerstin Frenning. Full klass Rönnens gymnasium ansökte om 16 platser och tidigt i våras kom beskedet att Skolverket godkänt tio platser. Vi informerade elever, blivande elever och föräldrar och intervjuade en del som vi trodde kunde passa för detta, säger Kerstin Frenning. Hon är positivt överraskad av responsen. Vi trodde att eleverna skulle vara mer tveksamma till lärlingsutbildning. Kanske skulle de uppfatta det som lite stigmatiserande, tänkte vi. Men det har de faktiskt inte gjort. Just nu är till och med kö till utbildningen. Likvärdig utbildning Kerstin Frenning och Karin Sandberg har arbetat tillsammans för att utveckla utbildningen i samverkan med representanter för arbetsgivarna. Vi har gått igenom varje kunskapsmål för att se vilka delar man kan lägga ut i praktik och försökt uppskatta tidsåtgången. Detta har vi omsatt i en matris som handledaren har som stöd, säger Kerstin Frenning. Vi har försökt konkretisera det så att det blir väldigt tydligt för eleven och handledaren vad som ska göras, säger Karin Sandberg. Lärarna gör täta arbetsplatsbesök och anordnar också en två dagars handledarutbildning per termin. Handledaren gör en bedömning av de praktiska färdigheterna, men det är vi som relaterar elevens prestationer till målen och sätter betyg, säger Kerstin Frenning. Mer styrt Ett av kraven från Skolverket är att minst hälften av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Det finns två möjligheter att uppfylla detta. Den ena är att man läser alla karaktärsämnen i en samlad kurs som är på poäng. Det andra är att man behåller kurserna för det nationella programmet och lägger ut kunskapsmålen för dessa kurser i praktik, säger Karin Sandberg. Rönnen valde det senare upplägget. Våra lärlingar får samma betyg som de som går det vanliga programmet. Det handlar dels om att arbetsgivaren ska slippa förhålla sig till två betyg och dels att det inte ska råda någon tveksamhet om elevernas behörighet att jobba på olika ställen. Det gäller också att snickra ihop en utbildning som fungerar för eleverna. Det är 8

9 svårt att få ihop det så att elever i lärlingsprogrammet har samma valmöjligheter som på det vanliga programmet. Vi har styrt det lite, säger Karin Sandberg. Mer karaktär Lärlingsutbildningen har ett eget regelverk där det finns utrymme att minska på kärnämneskurser för att ge mer tid till yrkesämnen. Svenska B kan man faktiskt välja bort. Men vi satsar på att eleverna ska ha denna kurs eftersom språket är så viktigt, speciellt om de ska kunna dokumentera och ta till sig information på arbetsplatsen, säger Kerstin Frenning. Det är också ett önskemål från arbetsgivaren att de ska ha båda kurserna, säger Karin Sandberg. Historia är obligatoriskt, men eleverna läser mindre Samhällskunskap och Idrott och hälsa och Naturkunskap och Estetisk verksamhet utgår helt. Där har vi mer karaktärsämnen, inriktade mot det de behöver kunna på arbetsplatserna. De får två extra kurser, Geriatrik och Rehabilitering och habilitering, som är valbara på det vanliga programmet, säger Kerstin Frenning. Arbetsmyror Det har varit mycket intensivt för de båda lärarna tillika utvecklarna. Men de tycker att det varit roligt att arbeta med lärlingsutbildningen. Detta har inte kommit som ett krav utifrån. Det är vi lärare som haft intresset och sett behoven och möjligheterna. Då blir det mer naturligt att vilja utveckla det, säger Karin Sandberg. Karin är en riktig arbetsmyra. Saker och ting faller på plats och det blir färdigt, säger Kerstin Frenning. Jag har precis samma reflektion kring Kerstin. Det är inte bara prat utan det blir något av det, säger Karin Sandberg. Den kvalificerade yrkesutbildningen till tandsköterska startade Nu finns planer på en fortsättning inom ramen för yrkeshögskolan. fortsättning från sid 5. Gedigen erfarenhet Rönnens gymnasium har också god erfarenhet av eftergymnasiala utbildningar. Den kvalificerade yrkesutbildningen, KY, till tandsköterska startade Den tredje och sista omgången tar examen i januari. Förhoppningen är att kunna driva utbildningen vidare inom yrkeshögskolans regelverk. Det är självklart för Rönnens gymnasium med all den kompetens vi har att vi vill fortsätta utbilda tandsköterskor. Vi har ett starkt stöd från arbetsgivarna, säger Kristina Ekelund, utbildningsledare och ansvarig för Rönnens ansökningar. Detsamma gäller den ettåriga påbyggnadsutbildningen till elevassistent som startade förra hösten. De nya utbildningarna är Medicinsk fotvårdsspecialist och Special Undersköterska i livskvalitet i äldreomsorg (start hösten 2010) samt Rehabterapeut (start våren 2011). Fotvårdsspecialist är ett bristyrke enligt en AMS-prognos som är gjord i Skåne. Arbetsmarknaden inom vård och omsorg efterfrågar fler undersköterskor med specialistkompetens, säger Kristina Ekelund. Malmö Borgarskola ansvarar för ansökan om att få starta Redovisningsekonom med Öresundinriktning, en tvåårig utbildning med första start i september Redovisningsekonom är ett av bristyrkena i Skåne. Myndigheten för yrkeshögskolan bedömer också att det finns en tydlig efterfrågan på praktiskt inriktade ekonomer. Mölledalsgymnasiet siktar på en ettårig utbildning till arbetsledare med inriktning mot bygg. Utbildningen är förankrad hos ett tiotal byggföretag i regionen. Besked efter årsskiftet En ny utbildningsform innebär nya krav och möjligheter. Den stora utmaningen är den kontinuerliga dialogen med arbetslivet, som ska ha en aktiv roll i planeringen, genomförandet och uppföljningen av utbildningen, säger Kristina Ekelund. För de längre utbildningarna finns ett krav på minst 25 procent lärande i arbete, LIA. Varje LIA-period ska vara en avslutad kurs med egna kursmål. Det finns mycket att fundera på när det gäller hur man ska lösa det. Vi måste till exempel hitta ett system för betygsättning av LIA-kurserna i samverkan mellan mellan näringslivets handledare och utbildningens personal, men under utbildningens ansvar, säger Lars Knutsen. Besked från YH-myndigheten väntas i mitten av januari. 9

10 PROFILEN >> Richard Mclachlan Just nu är jag lärare och det är givande. Men det är kanske inte det jag gör när jag är

11 Lärare är ett yrke det är ingen livsroll. Bara för att man är lärare har man inte alltid rätt. Bara för att jag är lärare i engelska betyder det inte att jag kan alla engelska ord. Men jag kan skaffa information i en ordlista. Det är en viktig läxa att lära ut, säger Richard McLachlan. Richard är gymnasielärare i engelska och psykologi på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Han har en familj här i Sverige och en i Skottland. Pappan är skotte och bor i Thornhill utanför Stirling. Mamman är från Österlen. Jag växte upp i Skottland men åkte fram och tillbaka. Vid sju års ålder blev det Österlen på fulltid. Jag gick i skola där, men flyttade till Malmö efter gymnasiet. Richard kände inte en själ i Malmö när han var 19 år och började på lärarhögskolan. Klart yngst i klassen. Han blev färdig lärare i januari 2008, men fick jobb på John Bauer gymnasiet i Hässleholm innan han ens var klar med examensarbetet. Nu är han 25 och undervisar i engelska och psykologi på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium sedan mars Jag har alltid gillat skolans värld. Här känner jag mig trygg. Och kunskap är ovärderligt! Jag är nyfiken på alla ämnen, på världen Och för att veta något om världen krävs kunskaper. Foto: Freddy Billqvist Samspelet mellan människor Människors beteende har varit ett intresse sedan högstadiet, särskilt samspelet mellan människor. Vi har alltid diskuterat mycket hemma, min mamma, mormor och morfar och jag. Hela nätterna ibland, kring frågor som: Hur är universum uppbyggt? Hur tänker en människa med schizofreni? Allt möjligt. Vilken typ av lärare är du? Jag är inte samma lärare i en klass som i en annan. Samspelet mellan mig och grupperna är avgörande för klassrumsarbetet. Ett bra arbetsklimat är det viktigaste. Som lärare försöker jag lära känna mina elever för att förstå deras behov. Jag gör mitt bästa för att mina undervisningstimmar ska bli så lärorika och kreativa som möjligt, säger Richard. Varför? Jag är tydlig i lärarrollen när det handlar om disciplin, eftersom jag tror att eleverna vill ha tydliga regler. Allt är mycket svart och vitt i den åldern. Men jag säger ofta till dem att i alla sammanhang ställa frågan: Varför? Genom att reflektera över sitt eget beteende, kan man lära sig mer om sig själv och omvärlden. Eleverna kan utvecklas som människor genom att få kunskaper om omvärlden. Richard arbetade som inspicient vid sidan av studierna och ser flera paralleller till läraryrket. Man är som spindeln i nätet och har koll på allting vid scenframträdanden. Man hjälper tekniker, artister och ser till att vara redo att släppa in publiken och börja föreställningen. Det är många problem och sista-minuten-lösningar och det blir aldrig som man tänkt sig. Dreams and Goals Richard deltog i MMM-dagarna inspirationsdagar för pedagoger i Malmö - i mars i år med temat Dreams and Goals, där han lyfte fram psykologin bakom målsättning och gymnasieungdomars drömmar och mål. Fortsättning följer på sid 16. Richard McLachlan Ålder: 25 Gör just nu: Undervisar i engelska och psykologi på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Livsfilosofi: Våga utmana dig själv och försök testa det som du är nyfiken på. Lev livet med ett leende. Född: Lund, Sverige Familj: Underbart stor med en familj i Skottland och en i Sverige och sammanlagt nio syskon. Bor: Malmö Intressen: Att backpacka och därmed få se och uppleva helt nya saker, bra böcker, kunskap, fallskärmshoppning, film, datorer och Taekwondo. 11

12 Skolutvecklare Jan-Olof Norell och Peter Pripp, biträdande rektor på St Petri skola, hyllar principen kring ledmotiv i skolan. Foto: Magnus Grahn Ledmotiv ledstjärna i skolan Finn röda tråden i skolan med hjälp av ledmotiv. Det är skolutvecklare Jan-Olof Norells utgångspunkt. Jan-Olof Norell arbetar till 80 procent som gymnasielärare i svenska och samhällskunskap. Resterande del ägnar han sig åt föreläsningar och skolutveckling, främst inom ramen för hans egen bok Från fakta till förmåga. Flera av gymnasieskolorna i Malmö stad har tagit del av Norells koncept och det gäller framförallt Mediegymnasiet. Flera andra skolor har dock hakat på tåget; Latinskolan lär t ex vara på gång och S:t Petri skola inledde sitt arbete via en studiedag den 23 september. Jan-Olof Norells utgångspunkt är att dagens svenska gymnasieskola det gäller troligen även grundskolan är fragmentiserad. Ett sätt att råda bot på den här uppdelningen är att finna den röda tråd som genomsyrar läroplan, programmål och kurser; något som Norell benämner ledmotiv. Många ämnen i skolan måste hjälpas åt för att identifiera ledmotiven och de här ledmotiven ska prägla utbildningen från årskurs ett till årskurs tre, förtydligar Jan-Olof Norell och fortsätter: Ett ledmotiv utvecklas i progression när det gäller fakta och förmåga. För skolan blir uppgiften inledningsvis att komma fram till vilka ledmotiv som är centrala för dess verksamhet. Hållbar utveckling kan t ex vara ett sådant ledmotiv och tanken är att hållbar utveckling ska återkomma under de tre åren men med ökad svårighet och komplexitet. Ämnesövergripande temastudier blir enligt Norell det främsta verktyget i ledmotivsarbetet På S:t Petri skola såddes fröet under läsåret Biträdande rektor Peter Pripp ser många fördelar med Jan-Olof Norell och under förra läsåret väcktes intresset för Norell. Det märks att Norell är en erfaren lärare och att det han skriver om har prövats på riktigt. Det är genomtänkt, menar Peter Pripp. Han tror att arbetet med ledmotiv tydliggör de sammanhang och den helhet som är så viktiga i undervisningen. - Det är inte så smart att lärare och elever jobbar mot ungefär samma mål i kursplaner parallellt och ibland utan att veta om det. Schemaläggningen utgör en central del i arbetet mot en mer sammanhängande skola. Det flängs mellan salar. Eleverna tar upp tråden från förra veckans lektion i svenska, jobbar med det i 50 minuter, springer vidare till engelska och försöker fortsätta sitt lärande där. Så håller det på och det känns inte rimligt, anser Peter. Återstår att se vad arbetet med ledmotiv leder till på gymnasieskolorna i Malmö. MAGNUS GRAHN 12

13 Föreläsning om skuldfällor Många ungdomar råkar illa ut på grund av obetalda skulder. Många är omedvetna om riskerna med till exempel SMS-lån och köp på avbetalning. Länsförsäkringar Skåne erbjuder föreläsningar om privatekonomi och försäkringar. Peter Jönsson besöker skolorna och berättar om de vanligaste fallgroparna. Länsförsäkringar Skåne har satt samman ett utbildningspaket som testats under våren, bland annat på Heleneholms gymnasium. Från och med i höst finns möjlighet för skolorna att boka föreläsningar. I och med att vi har bank så märker vi att det är många yngre som har problem med ekonomin. Fem procent av alla skåningar mellan år har betalningsanmärkning, säger Peter Jönsson. Av flera skäl blir det allt svårare att hålla koll på den privata ekonomin. Det finns mycket fler fällor, till exempel SMS-lån som många råkat illa ut med. Och vi har fler räkningar än för tio år sedan. Man har kanske abonnemang för både fast och mobil, man har separata fakturor för el och elnät, etc, säger Peter Jönsson. Det rör sig om en föreläsning på 1,5-2 timmar. Det beror väldigt mycket på klassen, hur mycket diskussioner det blir. Vi har ett grundpaket som kan anpassas med hänsyn till årskurs, skolform, till exempel särskola, samt lärarens önskemål, säger Peter Jönsson. Tuff start Jag börjar med att gå igenom lite om vad som händer om man inte betalar. Jag visar lite exempel på vad det kostar med exempelvis avbetalningsköp. Det är ju skrämmande siffror ibland, säger Peter Jönsson. Ett exempel hämtat från nätet gäller en spelkonsol som kostade kronor kontant eller 99 kronor i månaden i 54 månader. Här får man verkligen elevernas uppmärksamhet. Att betala för en vara i 4,5 år och dessutom nästan dubbla priset är inte så kul, säger Peter Jönsson. Han går igenom följderna av en betalningsanmärkning. Det blir en rätt tuff start i livet eftersom man inte kan få lån, hyreskontrakt eller mobilabonnemang. Ibland kan det dessutom vara ett hinder att få jobb. Många arbetsgivare begär kreditupplysning i samband med nyrekryteringar. Hur kan man göra för att undvika problemen? Peter Jönsson ger tips kring bland annat hushållsbudget, sparande och försäkringar. Överlag har det varit mycket diskussioner i klasserna. Det är roligt, säger han. Bokning Länsförsäkringar Skåne fyller ett tomrum efter Kronofogdemyndigheten som tidigare hade som uppdrag att informera på skolan. Kronofogden har enbart interaktiva tjänster idag. På hemsidan kan man ladda ner presentationer och filmmaterial, säger Peter Jönsson. Är du intresserad av att boka Peter Jönsson för en kostnadsfri föreläsning på din skola? Boka via telefon, , eller e-post: Peter.Jonsson@LFskane.se Kronofogdemyndighetens skolservice heter Lärarrummet och nås via: Peter Jönsson. 13

14 Nyinvigning av S:t Petri skola Renässans för nationalromantiska S:t Petri skola. Vi är så nöjda med hur fin skolan har blivit, även om allt ännu inte är klart! Foto: Magnus Grahn Rektor Eva Daun är mer än nöjd med renoveringen av S:t Petri och belåtenheten framgick med all tydlighet måndagen 5 oktober då skolan nyinvigdes med pompa och ståt. Det är många människors hårda slit som har gjort detta möjligt, konstaterade Eva Daun. Samma intryck fick alla specialinbjudna som f d rektorer, politiker och förvaltningspersonal i samband med nyinvigningen. Ett fundament i staden, poängterade t ex utbildningsdirektör Matz Nilsson och fortsatte: Men S:t Petri handlar inte bara om utbildning utan lika mycket om en viktig mötesplats. Även utbildningsnämndens ordförande, Agneta Ericsson, var nöjd med den nygamla skapelsen: Från UN:s sida så var det absolut nödvändigt att göra den här renoveringen och bl a för att möta kraven på en modern utbildningsmiljö. I sin avslutning blickade Ericsson framåt och bakåt. Lycka till med det nya och fortsätt att ta hand om det gamla. Sedan manifesterades nyinvigningen med avtäckningen av konstnären Bertil Warnolfs fyra verk. Han fanns förstås på plats och de vågade verken fick åtskilligt med beröm. Kanske borde fler skolor flytta, renovera och komma tillbaka. För S:t Petri har flyttningarna och renoveringen gett ringar på vattnet; något som S:t Petri skola och Eva Daun uppskattar. Vi har aldrig haft så många sökanden som i år. Renässans va ordet! MAGNUS GRAHN 14

15 Rektor Eva Daun invigningstalade. Agneta Eriksson, ordförande i utbildningsnämnden. Foto: Magnus Grahn Maria Ericsson, bibliotekarie på S:t Petri, i skolans nya mediatek. 15

16 Foto: Freddy Billqvist Fortsättning från sid 11. Eleverna får brainstorma kring 25 drömmar som de har. De ska sedan omvandla drömmarna till mål och strukturera en väg för att nå dit. Vi jobbar kreativt med collage, bilder, talövningar, skrivövningar, redovisningar och filmer. Jag vill att eleverna ska förstå att de är på väg någonstans, att de är mitt i en process som handlar om att välja väg, att lära sig ta ansvar. Jag gillar att jobba med tema och större områden under en längre tid och följer inte alltid textboken. Vi tränar långsiktigt tänkande då gör du ofta bättre val. Långsiktiga perspektiv lönar sig och ger personlig utveckling. Jag är själv sådan som person. Började plugga tidigt, köpte lägenhet när jag var 20, är sambo sedan tre år Jag gillar att planera. Gillar det farliga och okända På fritiden tränar Richard taekwondo och försöker springa så mycket han hinner. Och han styrketränar varje morgon klockan 7. - Det är ett sätt att komma igång jag dricker inte kaffe! Vill inte vara kemiskt beroende av något. Det är skönt att få kroppen att producera de uppiggande ämnena själv. Han gillar fartfyllda saker och tycker det är intressant med det farliga och okända. Jag hoppar fallskärm varje helg. Tycker om att resa. Det har blivit backpacking i Centralamerika och Östeuropa. Ser fram emot backpacking i Afrika. Att utmana sig själv och sina egna rädslor på så sätt kan man hela tiden bilda en ny uppfattning om sig själv. Annars är risken att man blir ganska statisk. Som lärare utmanar man ständigt sig själv. Gör man inget bra jobb så får man höra det av eleverna. Nio syskon Richard har nio syskon två i Skottland och sju i Sverige. Han har en storebror som är ett år äldre de andra är yngre. Den yngste är endast tre år. Det är fantastiskt att ha så många syskon. Jag har nog bytt fler blöjor än de flesta förstagångsföräldrar! Jag vill gärna ha barn i framtiden. Barn gör att man sätter saker i ett helt annat perspektiv. Men jag vill inte ha ett helt fotbollslag! Jobb i framtiden, då? Jag ser fram emot att undervisa i andra länder. Är mycket intresserad av Japan och dess kultur, likaså Australien. Just nu är jag lärare och det är givande. Men det är kanske inte det jag gör när jag är 56. Kanske fortsätter jag med psykologi när jag blir äldre. Susan Englund 16

17 Att använda berättelser i undervisning Ulf Ärnström, författare till boken, är känd inom biblioteksvärlden genom sina berättarverkstäder för bibliotekarier och lärare. Boken ger fina exempel på berättande, svar på varför man bör berätta och vad både elever och lärare vinner på en undervisning med berättelser. Författaren beskriver att idén till boken föddes genom samtal med en lärare, under tre års resor med linje elva i Göteborg, på väg till en skola i Bergsjön. En hel del exempel i boken gäller grundskolan men modellen kan lika väl användas, enligt förlaget i pedagogisk verksamhet från förskola till forskarutbildning. Här finns konkreta exempel, teoretiska resonemang och praktiska tips. Goda berättelser kan skapa engagemang och motivation i klassrummet. Ett exempel där läraren skulle börja med Japan i en sjätteklass och startade med berättelsen Sadako och de tusen tranorna. Med en sådan berättelse fångar man in japansk kultur, historia, andra världskriget, atombomben och leukemi. Berättelser som denna väcker frågor hos eleverna att arbeta vidare med. I kapitlet Berättelsens botanik beskriver författaren olika typer av berättelser efter deras ursprung, traditionen, livet och fantasin. Traditionen erbjuder en outsinlig källa av sagor, sägner och myter. Berättelser från livet med minnen, händelser och nyheter. Här kommer upptäckternas historia in med spännande händelser från bl a naturvetenskapens område. Eller varför inte starta skoldagen med nyheter? Fantasin erbjuder uppdiktade historier, skrönor och improvisation. I kapitlet Muntlig berättarteknik tar författaren upp enkla tips på hur man kommer ihåg en historia. Hur man fångar lyssnarna. Hur man arrangerar berättarstunder. Vad gör man om eleverna har svårt att lyssna? Kapitlet som är konkret skrivet, kan även användas för att inspirera eleverna till att börja berätta för att bl a stärka språket. Berättelser fungerar som fyrar som hjälper eleverna att orientera sig på kunskapens oceaner skriver författaren och med den fantastiska bilden av vad berättande kan vara hoppas jag att nyfikenheten på boken är väckt! Varför? : en bok om berättelser i undervisning / Ulf Ärnström 2. omarb. Uppl BTJ förlag. Inger Ridbäck, bibliotekarie vid Rönnens gymnasium Kandidaten 17

18 SPECIELLT >> Camilla en hängiven litteraturbloggare Camilla Nilsson är lärare i Svenska och Engelska på Pauli gymnasium Bernadottegymnasiet. Hon älskar att läsa och delar frikostigt med sig i sin blogg om vad hon tycker om det hon läst. Jag frågar Camilla vad som fick henne att börja blogga. Hon berättar att hon läser otroligt mycket, att hon älskar att läsa. I böckerna möter man andra världar och andra perspektiv än det man möter i sitt eget liv. Hon gillar att kategorisera och göra listor, och när folk bad henne om lästips passade det bra med en blogg. Där får hon också utlopp för sitt eget skrivande. The Poor Player The Poor Player, namnet på hennes blogg, är hämtat ur Shakespeares Macbeth, ett vackert utdrag som säger något om vår tid på jorden. Den är snyggt formgiven och finns på den här adressen: thepoorplayer.blogspot. com. Där skriver Camilla omdömen om svenska böcker på svenska och om engelska på engelska. Men för en månad sen skrev hon för sista gången på ett slag. Den tvåårige sonen kräver mycket tid. Men hon kan inte riktigt låta bli. Kopplat till bloggen finns nu kortare texter utan bild som hon skriver på microbloggen twitter. Såhär kan det låta i Camillas blogg. Det handlar om boken I taket lyser sjärnorna av Johanna Tydell. Intressanta rader, inte minst för svensklärare: Om det klyshiga uttrycket att gråta floder säger något positivt om en roman så har det aldrig varit mer lämpligt att använda än här. Jenna är fjorton år och förlorar sin mamma i cancer och vägen dit är både lång och svår. Det blir aldrig Hollywoodsmetigt eller vuxenförmyndaraktigt utan Jennas röst känns trovärdig hela vägen fram. Jag läste romanen med en halvklass ettor i Sv A och de var positiva. Dessutom hade de mycket klokt att säga i sina läsloggar vilket genererade flera höga betyg, och det är naturligtvis roligt ur ett professionellt perspektiv. Favoritförfattare Camilla är allätare. Hon gillar mycket mer än deckare och historiska romaner. Det mesta läser hon på engelska. Hon gillar i princip allt men tycker inte om fantasy utan förankring i verkligheten och hon är trött på skildringar av kärleksförhållanden och på böcker om unga tjejer i New York. Jag frågar om favoritförfattare och Camilla tvekar lite, men efter en kort stund säger hon - Jane Austen. (Jag har inte läst något av henne, däremot jag har sett TV-serien Stolthet och Fördom. Handlar inte den mycket om kärlek?) Varför denna författare, undrar jag. Jo, hon gillar stämningen i böckerna så mycket att hon skrivit en trebetygsuppsats om Austen. Camilla nämner också Agata Christie, Sarah Waters, Pat Barker och Cormac McCarthy, vars bok Vägen hon rekommenderar mig. En av hennes svenska favoritförfattare är Peter Englund särskilt i böckerna Brev från nollpunkten och Förflutenhetens landskap. En annan hon nämner är Håkan Nessers Kära Agnes. Allvaret och tungsinnet i svensk litteratur som hos t ex Sara Lidman har Camilla lite svårt för. Av svenska klassiker läser hon hellre Hjalmar Bergman och Selma Lagerlöf än August Strindberg. Talböcker, magasin och bilder Den digitala läsplatten som det talats om en hel del på sista tiden tror hon inte mycket på. Boken kommer aldrig att försvinna, säger hon trosvisst. Camilla älskar den fysiska boken; den är vacker i bokhyllan, man känner lukten och känslan av att bläddra är oersättlig. Dessutom isolerar dom bra! Hon köper gärna pocketböcker, de är lätta och läsvänliga. När hon mår sådär omorganiserar hon sin bok- 18

19 hylla och blir gladare. Däremot gillar hon långt om länge talböcker. Helge Skoog är en favorituppläsare. Hon tipsar om Storytel, en tjänst som strömmar talböcker så att du kan lyssna direkt i datorn eller mobilen. Camilla är svag för magasin. Högst på hennes lista kommer Filter magasinet för nyfikna, en tidning med mycket läsvärt. En annan som hon tycker håller hög kvalitet är Offside, en fotbollstidning. Nu är det tid för barnböcker. Tove Jansons klassiker Hur gick det sen? där varje sida har ett hål där man ser något på nästa sida som leder handlingen framåt, gillar hon och barnet. De tycker också om illustratören/författaren Stina Wirsens icke könsstereotypa Vem är -böcker om nallen och hennes kompisar. Jag gillar layouten i Camillas blogg med en bild till varje text. Hon fotograferar själv och tipsar intresserade att titta på fotosidan. se. Hon skulle vilja använda foto mer i det hon gör. För tillfället räcker inte tiden, men bildintresset kommer att återvända när barnet blir äldre, säger hon. Det skall bli spännande att se nya, bildrika alster från Camilla i framtiden! Jan Sandström Foto: Jan Sandström 19

20 Returadress: Utbildningsförvaltningen Informationsavdelningen Box Malmö Livskunskap lockar litauiska lärare Mölledalsgymnasiet en förebild i arbetet med livskunskap i skolan. Fem lärare från Litauen besökte skolan i oktober för att lära av sina svenska kollegor. Vi har fått jättemånga nya idéer, säger Virginija Stankeviciene, lärare från Marijampole. Det litauiska besöket ingår i ett EU-projekt kring livskunskap. Personal från gymnasieskolor med yrkesinriktade utbildningar runtom i Litauen gör skolbesök i Cypern, Finland, Spanien, Storbritannien och Sverige för att studera undervisningen. Vi har alla likartade problem, även om de inte är lika stora överallt. Våra ungdomar stöter på samma utmaningar i livet och därför är vi intresserade av att hitta metoder för att arbeta med de här frågorna, säger Virginija Stankeviciene. De deltagande lärarna ska sprida kunskaperna och erfararenheterna på sina respektive skolor. Tanken är att man ska implementera ämnet i den litauiska skolan. Representanter från Litauens utbildningsdepartement följer projektet och är intresserade av att ta del av resultaten, säger Virgilijus Lazutk, lärare från Šiauliai. Mattias Gregorius, Virginija Stankeviciene, Irena Phliskiene, Stasys Skebhs, Valdas Naujalis, Lena Persson, Virgilijus Lazutk och Anna Ransheim. Vet hur det känns Gästerna har bland annat fått delta i teambuildningövningar tillsammans med läraren Anna-Lena Godhe. I byggbranschen handlar det väldigt mycket om att samarbeta. Man arbetar mycket i lag och det funkar inte att köra sitt eget race. Det är något som vi tycker är viktigt att förmedla till eleverna, säger Kerstin Boberg, rektor på Mölledalsgymnasiet. Lärarna Lena Persson och Mattias Gregorius ledde värderingsövningar med gruppen. I och med att vi själva fått göra det så vet vi hur det kommer kännas för våra elever att delta, säger Virginija Stankeviciene. Detta genomfördes med hjälp av läraren Anna Ransheim som översatte till och från ryska. Elevkontakt Mölledalsgymnasiet har lång erfarenhet av undervisning i livskunskap. Det finns många erfarna och engagerade lärare som deltar i arbetet med att utveckla elevernas sociala förmågor. Alla elever har livskunskap i ettan och tvåan. Dessutom har vi en framtidsdag i slutet av år tre. Eleverna samlas med sin mentor och sin lärare i livskunskap och gör värderingsövningar om livet efter studenten, berättar Lena Persson. Virginija Stankeviciene tycker att besöket har varit mycket givande. Det viktigaste är nog kontakten mellan lärare och elever. Den har imponerat på oss. Inga tekniska under kan ersätta den personliga kontakten, säger hon. Om mentorskapet De litauiska gästerna fick även besöka Agnesfrids gymnasium, som liksom Mölledal ligger i framkant när det gäller livskunskap. Det blev väldigt lyckat. Cornelia Jonsland höll livskunskapslektion med oss och ett antal av sina egna elever, säger Lena Persson. Andra besöksmål var utbildningsförvaltningens kansli, där Ann-Charlotte Gagné pratade om livskunskap i Malmö, samt Universitetsholmens gymnasium. Gunilla Linton, rektor på Universitetsholmen, pratade om mentorskap, som är en otroligt viktig del i kontakten med elever.