Inledning. Syfte och Målsättning

Transkript

1 SÄKERHETS pärm

2 Inledning Det mesta som vi människor gör är förenat med någon form av risk. Risker är en del av vår vardag. Somliga hör ihop med vår livsstil, andra med det samhälle som omger oss. En del risker utsätter vi oss för, andra tvingas vi leva med. På samma sätt som vi i vårt vardagsliv försöker minska risken för olyckor, för såväl barn som vuxna, måste vi granska de risker vi lever med ute i samhället. Det är en svår uppgift i ett alltmer komplicerat samhälle, detta är dock en ytterst angelägen uppgift. Tillsammans måste vi förhindra att onödiga risker byggs in i samhället, samt att en ambition finns att eliminera eller reducera de risker som redan finns. Skydds- och säkerhetssamordnaren i Örkelljungas kommun har i samråd med säkerhetsgruppen bestämt att man ska arbeta fram en kommunövergripande säkerhetspärm. I säkerhetspärmen ska man kunna läsa hur Örkelljungas kommun arbetar med säkerhets och trygghets relaterade frågor och kunna ta del av goda råd och tips. Säkerhetspärmen ska utgöra ett dokument som kommunen ska arbeta aktivt med för att uppdatera och utveckla den så att den alltid är aktuell mot lagar, regler och kommunens utveckling. Syfte och Målsättning Säkerhet bygger på kunniga, välinformerade människor och en organisation som arbetar förebyggande, följer säkra rutiner och har förberett hur man skall hantera situationer, som kan leda till risker. Syftet med säkerhetspärmen är att höja säkerhetsmedvetandet hos kommunens anställda och invånare genom att information om säkerhet och trygghet. Örkelljungas kommun ska arbeta för att: skydda liv, egendom och miljön i kommunen ge kunskap om existerande hot och risker samt motivation för skadeförebyggande åtgärder skapa en ständig förbättring av säkerheten i kommunen skapa trygghet för alla anställda i sin arbetsutövning säkerställa att säkerheten beaktas vid all planering säkerställa en hög service- och driftsäkerhet minska antalet skadehändelser och tillbud genom att bland annat få en förvaltningsövergripande/kommunövergripande skadeuppföljning minska de totala kostnaderna för skador och förluster säkerställa att verksamheten bedrivs enligt de säkerhetsrelaterade regler och instruktioner som finns fastställda av olika myndigheter

3 Säkerhetsorganisationen i Örkelljungas kommun Ansvarsfördelning i kommunen Kommunstyrelsen har, under kommunfullmäktige, det övergripande och yttersta ansvaret för säkerhetsfrågor i Örkelljunga kommuns förvaltningar och andra kommunala verksamheter. Respektive förvaltning har, inom ramen för sitt direkta säkerhetsansvar för den egna verksamheten, ansvaret för att säkerhetspolicyn efterlevs i förvaltningarna. Förvaltningscheferna har planerings- och verkställighetsansvar inom respektive verksamhetsområde. Skyldighet att medverka i säkerhetsarbete ska ingå som en naturlig del i verksamheten och i möjligaste mån följa övrigt verksamhetsansvar i förvaltningsorganisationen. Förvaltningscheferna ska utse säkerhetsombud på sin förvaltning som på uppdrag samordnar den interna säkerhetsverksamheten och skaderapporteringen inom sitt verksamhetsansvar. Saknas särskilt ombud är förvaltningschefen ansvarig för samordningen. Kommunen har en säkerhetsgrupp som ska svara för genomförandet av det övergripande säkerhetsarbetet i kommunen samordna säkerhetsarbetet samt aktivt stödja arbetet med inventering, utbildning och förebyggande åtgärder svara för att anmälda skador registreras och att skadestatistik upprättas vara ett forum för diskussion om aktuella säkerhetsfrågor Det åligger förvaltningschefen att förvissa sig om att alla medarbetare instrueras om och förstår sitt ansvar för att förebygga skador på människor och egendom samt att mildra verkningarna av inträffade skador. Varje platsansvarig ska se till att säkerhetsarbetet integreras i det dagliga arbetet så att lagar, policy och verksamhetsspecifika instruktioner följs. Samtliga anställda är i lag ålagda ett skyddsansvar (arbetsmiljölagen). Det innebär att alla anställda skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i de åtgärder som behövs för en god arbetsmiljö och arbetet med förebyggandet av skador. Det förväntas att den anställde också medverkar i övrigt säkerhetsarbete vid förvaltningen. Ovanstående ansvarsfördelning gäller ej säkerhetsansvar som regleras på annat sätt i speciallagstiftning eller annan författning

4 Säkerhetsorganisation Örkelljunga kommun har beslutat att kommunstyrelsen ska ha det övergripande ansvaret för planering enligt lag om skydd mot olyckor och lagen om extra ordinära händelser. Räddningschefen har fått i uppdrag att samordna arbetet direkt under kommunstyrelsen. För att arbetet skulle komma igång har räddningschefen, anställdes en skydds- och säkerhetssamordnare 2005, med placering på Räddningstjänsten. Tjänsten delades ursprungligen mellan Örkelljunga (25%) och Ängelholm (75%). April mars 2008 har Höganäs köpt in tjänsten från Ängelholm och därmed har fördelning ändrats till 50 % för Ängelholm och 25% för Höganäs. Inom varje förvaltning har förvaltningscheferna utsett minst ett säkerhetsombud som har i uppgift att arbeta med säkerhetsfrågorna i deras förvaltning. Alla säkerhetsombud är inte ständiga medlemmar i kommunens säkerhetsgrupp utan vissa är adjungerande säkerhetsombud. Detta innebär att man kan bli inkallad i gruppen när det kommit upp någon fråga som berör den förvaltningen.

5 Skydd- och säkerhetssamordnare I säkerhetsgruppen sitter förutom säkerhetsombuden även Skydds- och Säkerhetssamordnaren som är gruppens ordförande och som har ett samordnande ansvar, vilket bl.a. innebär att: Bistå kommunens förvaltningar/säkerhetsombud med råd och information i allt säkerhetsarbete. Sammankalla säkerhetsgruppen till mötena Ansvara för dagordningen på mötena Delta aktivt i arbetet med att jobba fram och revidera policy, riktlinjer och rutiner som ingår i eller kan tillföras kommunens säkerhetsarbete Följa utvecklingen i samhället inom säkerhetsområdet Göra kommunens risk & sårbarhetsanalys tillsammans med säkerhetsombuden Sammanställa riskanalysen och ta fram olika förslag till åtgärder tillsammans med säkerhetsombuden Ansvara för att lämplig utbildning och information delges berörda Lämna sammanställning av skador, kostnader samt förslag till åtgärder till kommunstyrelsen. Säkerhetsombudens roll Att vara utsedd till förvaltningens säkerhetsombud innebär att: Ingå i kommunens säkerhetsgrupp (SÄG) som träffas 5 gånger under året (3 ggr på våren och 2 ggr på hösten, med ett uppehåll under sommaren) Vara första instansen för att besluta frågor som rör säkerheten Vara ett bollplank för att kunna komma fram till nya säkerhetslösningar vid olika problem Genomföra risk & sårbarhetsanalys, både kommunövergripande och inom förvaltningens verksamhet Se över och arbeta fram krisledningsplan som överensstämmer med de påfrestningar och extra ordinära händelser som förvaltningen kan tänkas utsättas för, efter erfarenheter från riskanalysarbetet

6 Arbeta fram säkerhets & prestations mål för den olycksförebyggande verksamheten inom förvaltningens ansvarområde Deltaga aktivt i arbetet med att jobba fram och revidera handlingsprogram policy, riktlinjer och rutiner för kommunen Avrapportera ovanstående arbetsuppgifter till Säkerhetssamordnaren Informera om ditt arbete till förvaltningsledning och kommunstyrelsen Informera och utbilda personal inom respektive förvaltning vilka risker som finns och vilka förebyggande åtgärder som kan eller kommer att vidtagas.

7 Projekt i kommunen STRADA - Swedish Traffic Accident Data Aquisition STRADA är Sveriges officiella informationssystem för registrering, lagring och analys av trafikolyckor och personskador på nationell nivå. Systemet är utvecklat av Combitech på uppdrag av Vägverket, i samarbete med polis, sjukvård och lokala myndigheter. Syftet med systemet är att skapa ett bättre underlag för trafiksäkerhetsarbetet genom att ge en samlad bild av antalet skadade i trafikolyckor. Genom sjukvårdsrapportering som ett komplement till polisens rapportering så får man en så heltäckande olycksrapportering som möjligt. Detta gäller framförallt oskyddade trafikanter som inte alltid kommer till polisens kännedom. Systemet bygger på inrapportering från polis och sjukvård till en gemensam databas. I databasen matchas de olyckor som är kända av både polis och sjukvård. Till systemet finns även en uttagsklient som används för analysuttag av olycksdata. Ansvarig för frågor gällande STRADA i Örkelljunga kommun är Kristian Svärd på Tekniska kontoret.

8 Polisen i Skåne I Polislagen (1984:387) beskrivs Polisens uppdrag på följande sätt: Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet ska Polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Polismyndigheten i Skåne är Sveriges tredje största polismyndighet. Vi är närmre 3000 anställda, varav cirka är poliser och cirka 850 är civilanställda. Polismyndigheten består av fem polisområden och 2 länsövergripande avdelningar samt Länspolismästarens stab. Det finns minst en polisstation i varje kommun i Skåne. För verksamhetsåret 2007 har Polisen i Skåne tilldelats cirka 1,8 miljarder kronor för att kunna sköta verksamheten. Den allra största delen av polisens kostnader är löner till våra anställda. Polismyndigheten i Skåne har använt sig av trygghetsmätningar i flera år. Undersökningarna sker med hjälp av enkäter som skickas ut till slumpmässigt utvalda personer. Sedan år 2004 är mätningarna heltäckande och innefattar samtliga kommuner i Skåne. Resultatet av 2007 års trygghetsmätning visar övergripande för hela Skåne att utsattheten för vålds-, stöld- och skadegörelsebrotten minskar samt att medborgarnas upplevda trygghet ökar. Rättskedjan Rättsväsendet arbetar för den enskildes trygghet och säkerhet. Målet är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Krisinformation Något som inträffar och kräver speciella insatser från Polisens sida kallas av Polisen för särskild händelse. Polisens åtgärder i samband med insatser vid en särskild händelse beror på händelsens karaktär. Demonstrationer I en demokrati är det viktigt att skydda medborgarnas rätt att mötas i grupp och att uttrycka sin mening genom att demonstrera. Polisyrket Att vara polis är att ha flera olika yrken och roller. Polisen har många arbetsområden allt från att patrullera på gatorna i Sverige till att delta i fredsbevarande polisstyrkor i FN-tjänst.

9 Polisens uppgifter Förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten Övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana har inträffat Bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal Lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av Polisen Fullgöra den verksamhet som ankommer på Polisen enligt särskilda bestämmelser Regleringsbrev Uppdraget kompletteras årligen genom det regleringsbrev som regeringen utfärdar. Där talar regeringen om vilka mål den vill se med polisverksamheten. Här finns också uppgifter om vilka återrapporteringskrav som regeringen ställer på Polisen. I regleringsbrevet framgår också hur mycket pengar som Riksdagen beviljat för Polisens verksamhet under ett år. I regleringsbrevet specificeras uppdraget för innevarande år.

10 Grannsamverkan Ökad trygghet genom samverkan Samverkan i organiserad form mellan grannar är en metod för att minska det som numera kallas mängdbrotten. Inbrott i bostäder, bilar, förråd och andra utrymmen liksom skadegörelse är exempel på sådan brottslighet. Men grannsamverkan har också betydelse för tryggheten i ett bostadsområde. Genom effektiv Grannsamverkan kan man sänka kriminaliteten i ett bostadsområde / företagsområde med %. Grannsamverkan är dessutom ett sätt att lära sig mer. Därför har polisen tillsammans med Svenska Stöldskyddsföreningen och försäkringsbolagen framställt ett material kring grannsamverkan. Vill du veta mer om grannsamverkan så kan du besöka

11 Brå Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Rättsväsendet består av myndigheter som polisen, åklagarna, domstolarna och kriminalvården. En viktig utgångspunkt för den svenska kriminalpolitiken är att arbeta för att förhindra att brott sker. Brå är en myndighet som verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning för att ta fram ny kunskap och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. Brå arbetar på uppdrag av Sveriges regering och ofta i samverkan med andra myndigheter och organisationer. Brå:s målgrupper är beslutsfattare och anställda inom rättsväsendet, brottsförebyggande aktörer samt medier och allmänhet. Samordnare/Koordinator Christer Unosson Tfn: ,

12 Systematiskt brandskyddsarbete Räddningsverket gav i februari 2004 ut ett allmänt råd om systematiskt brandskyddsarbete, SRVFS 2004:3. Detta ersatte det tidigare Meddelandet från Räddningsverket 2001:2. I det allmänna rådet har Räddningsverket tolkat att det, mot bakgrund av bestämmelserna i 2 kap 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, är skäligt att det för varje verksamhet bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete och att detta dokumenteras. Dokumentationen av brandskyddet bör vara tillräcklig för att säkerställa underhåll och att skäliga brandskyddsåtgärder, både tekniska och organisatoriska, vidtas. Enligt det allmänna rådet bör det inom verksamheten finnas en brandskyddsansvarig med särskilt ansvar för brandskydd och dokumentation. Det är också lämpligt att ägare till byggnaden och den som bedriver verksamheten där reder ut vem som ansvarar för vilka delar i brandskyddet och gärna reglerar detta i någon form av avtal. Ett systematiskt brandskyddsarbete kan helt enkelt ses som ett sätt att ha ordning och reda i sitt brandskydd. Finns det redan någon annan form av lednings- eller kvalitetsledningssystem inom verksamheten kan det systematiska brandskyddsarbetet med fördel integreras i det. Ett systematiskt brandskydd bör alltså bedrivas för alla byggnader eller anläggningar, dock i varierande omfattning. Hemma i villan eller lägenheten kan det räcka med att ha någon form av släckutrustning, samt att ha brandvarnare uppsatta som man regelbundet kontrollerar och byter batterier i. Här behövs ingen dokumentation. Sedan växer det systematiska brandskyddsarbetet successivt beroende på en verksamhets eller en byggnads risker osv. Exempelvis behöver kanske en förskola en enklare form av systematiskt brandskyddsarbete, med en mycket enkel form av dokumentation av relevanta delar i brandskyddet, medan en komplex industri förmodligen behöver ett mer avancerat systematiskt brandskyddsarbete och med en mer omfattande dokumentation för detta. Det är inte tillsynsmyndighetens behov eller krav som styr hur dokumentationen läggs upp, utan den är i första hand till för objekten själva och för att de ska ha ordning och reda i sitt system. Däremot kommer tillsynsmyndigheten vid en tillsyn troligen att gå igenom det systematiska brandskyddsarbetet och be att få se dokumentationen eller delar av den. Bakgrunden till verkets första allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete, 2001:2, finns i en konsekvensutredning som du kan ladda hem här.

13 Tillsyn Räddningsverkets tillsynsverksamhet ska genom att den är samordnad och effektiv stödja samhällets säkerhetsarbete och bidra till att olyckor förebyggs samt att hanteringen av de olyckor som inträffar sker på ett sätt som innebär att skadorna minimeras. Räddningsverkets tillsyn omfattar operativ tillsyn och tillsynsvägledning. Operativ tillsyn innebär tillsyn som riktas direkt mot ett tillsynsobjekt. Tillsynsvägledning innefattar uppföljning, utvärdering och stöd till andra tillsynsmyndigheter inom de områden där verket är central tillsynsmyndighet. Räddningsverkets tillsynsvägledning riktar sig till länsstyrelser, kommuner och lokala polismyndigheter i deras tillsyn på regional och lokal nivå.

14 Brand- och olycksutredare Vilken tillgång är det för räddningstjänsten att ha en brandorsaksutredare? Att räddningstjänsten har tillgång till en brandutredare är en tillgång både i det lokala arbetet med att hitta anledningar till ex olika trender i avseende på bränder, men även i den regionala räddningstjänstverksamheten, samt inte minst ur ett nationellt perspektiv. Räddningstjänsten har också fått möjlighet att skriva avtal med SRV:s brandutredareprogram, vilket innebär att räddningsverket betalar en del av min lön i utbyte mot att jag levererar minst 14 stycken utredningar per år. Mycket av arbetet är en samverkan mellan polisen och mig som brandutredare, detta skapar goda kontakter. Vad utför du arbetsuppgifter, är brandorsaksutredare det enda du gör på Räddningstjänsten? Förutom att jag är brand- och olycksutredare så åker jag emellanåt även som Insatsledare på larm. Jag har också andra uppdrag såsom ansvarig för våra kamratstödjare, ingår också i kommunens POSOM-grupp samt genomför medarbetarsamtal och ingår i gruppen som jobbar med löneprocessen för personalen. Jag är även sammankallande för ett par olika arbetsgrupper med inriktning på bränder/olycks- utredningar. Under har jag även suttit med en arbetsgrupp på räddningsverket vilket har inneburit en hel del resande, troligtvis blir det någon form av fortsättning av detta arbete. Använder du några tekniska hjälpmedel i det dagliga arbetet? Tekniska hjälpmedel är naturligtvis datorn, digital kamera, fickminne, en speciell IR mätare som mäter avstånd mm., samt ytterliggare några andra specialverktyg för att tex. dokumentera saker! Det allra viktigaste hjälpmedlet är dock hjärnan utan konkurrens! Hur många är ni i kommunen som har det här yrket? Jag är ensam som brandutredare i hela Skåne Nordväst, vilket även kan resultera i att andra kommuner kan fråga om hjälp vid utredningar av bränder. Senaste arbetet utanför vår kommun var den omfattande vindsbranden i Landskrona. Vilka andra yrkesgrupper andra kommer du i kontakt med i jobbet? Ett flertal olika arbetskategorier. Dock är det nog polisen som jag har det närmaste samarbetet med. På vilket sätt kommer du i kontakt med medborgarna i jobbet? Det kan vara efter en brand eller olycka som jag vill ha reda på bakomliggande uppgifter innan händelsen skedde, även via massmedia, radio mm.

15 Vad är det roligaste med ditt jobb? Som brandutredare får jag ett väldigt stort kontaktnät i hela landet, just nu är vi ca 35 kontrakterade brandutredare i Sverige. Varje år har vi återkommande träffar och utbildning i brandutredning, detta är otroligt stimulerande och givande i mitt fortsatta arbete. Vad är det svåraste? Det svåraste är att stå som ensam utredare där jag inte har någon att ventilera mina tankar med. I det flesta fall jobbar jag med tekniker från polisen eller någon annan specialutredare från något försäkringsbolag. Arbetet som utredare bygger i stora drag på att utifrån tex. brandfoto tillsammans med övrig information skapa ett tänkt händelsescenario, detta måste man kunna ventilera med någon annan som kan ifrågasätta mina tankar. Detta arbete leder sedan förhoppningsvis fram till att vi hittar rätt till slut. Vilken utbildning och vilka personliga egenskaper krävs det om man vill bli kollega mer er? Utbildningen innan man blir brandutredare är den långa vägen, brandman därefter de olika befälsutbildningarna kompletterat med någon kurs i tillsynsutbildning. Sedan gäller att försöka bli antagen till polisens teknikerutbildning med inriktning på brandutredningar, vilket inte är så lätt! Olycksutredare I tjänsten som brandutredare ingår även att utreda olyckor, enligt LSO 2004, 3 Kap 10. Som olycksutredare ingår ett nätverk av kontakter med bl.a kommunens Skydds och säkerhetssamordnare, vägverkets djuputredare samt naturligtvis polisens utredare vid den aktuella händelsen. Som olycksutredare ligger arbetet i att titta på skeendet före, under samt efter en räddningsinsats, arbetet bör i möjligaste mån klargöra den bakomliggande orsaken till händelsen samt den direkta orsaken till händelsen. Arbetet skall ligga till grund med målet, att hitta och redovisa olika former av åtgärds förslag i syfte till att reducera antalet olyckor. En viktig del i arbetet som olycksutredare, är även att titta på den räddningsinsats som genomförts vid den aktuella händelsen. Där målet bör ligga i att skapa erfarenheter ur räddningsinsatsen, samt att bidra till ett lärande perspektiv. Detta i sin tur bidrar till att göra de olika räddningsorganen än mer effektiva. Olyckutredaren skall ses som en resurs i kommunens totala säkerhetsarbete, där målet måste vara att göra Örkelljungas kommun till en trygg och säker kommun.

16 Lagar och förordningar Den 1 januari 2004 trädde lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) i kraft. Den ersatte Räddningstjänstlagen (SFS 1986:1102). Den nya lagen ger kommunen ett vidare ansvar än vad räddningstjänstlagen gjorde och ger kommunen ansvaret för ett bredare risk- och säkerhetsarbete. Syftet med lagen är att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö med hänsyn till de lokala förhållandena på ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Säkerhetsarbetet ska i alla avseenden bedrivas utifrån de lagar, förordningar och bestämmelser som reglerar den kommunala verksamheten inom förvaltningarna. Uppkommer tveksamhet om tillämpning av lag eller förordning i säkerhetsarbetet ska frågan prövas av nämnd, eller då flera förvaltningar berörs, av kommunstyrelsen. Nedan ser du några av de lagar och förordningar som styr säkerhetsarbetet i en kommun. Övriga lagar och förordningar kan ni hitta på notisum.se. Kommun Kommunallag (1991:900) Ordningslagen (1993:1617) Arbetsmiljö Arbetsmiljölagen (1977:1160) Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 2001:03) Kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) Skydd mot olyckor (Räddningstjänsten) Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Krishantering Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Säkerhetsskydd Säkerhetsskyddslagen Säkerhetsskyddsförordningen Sekretess Sekretesslag (1980:100) Personuppgift Personuppgiftslag (1998:204) Personuppgiftsförordningen Kemisk produkt kemisk produkt

17 Polisen RPSFS 2005:1 Polislag (1984:387) Polisförordning (1984:730) Polisförordning (1998:1558) Plan och bygglagen(1987:10) Plan och bygglagen(1987:10) Plan- och byggförordning (1987:383) Här hittar du intressanta länkar till myndigheter, organisationer och företag inom ämnesområdet trygghet, säkerhet och beredskap: För Barn Vaddå 112? (sosalarm) Hitodit (vägverket) Barnombudsmannen Försäkring Försäkringskassan Konsumenternas försäkringsbyrå Information Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning Sjukvårdsrådgivningen Skyddsnätet Smittskyddsinstitutet Statistiska centralbyrån RiskNet Lagar Notisum Lagrummet Olika verk Arbetsmiljöverket Banverket Boverket Jordbruksverket Livsmedelsverket Naturvårdsverket Vägverket Elsäkerhetsverket Spelberoende Folkhälsoinstitutet Sluta spela Stödlinjen Staten Regeringen Riksdagen Statens haverikommission Medierådet Stödgrupper BRIS Brottsofferjouren Friends Kriscentrum för män Kvinnofridsportalen kvinnojour kvinnojouren i Ängelholm Säkerhets information ASSA Brottsförebyggande rådet Krisberedskapsmyndigheten Svenska stöldskyddsföreningen Svenska säkerhetsföretag Svenska Brandförsvarsföreningen Gransamverkan Samverkan mot brott Väder Danmarks Meteorologiske Institut SMHI Övrigt Apoteket Civilförsvarsförbudet Försvarets forskning Institut Kemikalieinspektionen Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Psykologiskt försvar Region Skåne Röda Korset Socialstyrelsen Svenska kyrkan Svenska livräddningssällskapet Sveriges kommuner och landsting 112 SOS Alarm Polisen Räddningsverket Giftinformationscentralen

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29 Arbetsmiljöpolicy för Örkelljunga kommun samt Riktlinjer för Handlingsplan

30 ÖRKELLJUNGA KOMMUN Personalenheten Sky 5, KsAu 97, Ks 56, Arbetsmiljöpolicy för Örkelljunga kommun Mål God arbetsmiljö ska prägla Örkelljunga kommun såväl vad gäller arbetsinnehåll, service, lokaler och utrustning som i sättet att leda och organisera arbetet samt i samverkan människor emellan. Detta innebär Arbetsmiljöpolicyn är ett stöd och en uppmaning för arbetsmiljöarbetet på alla nivåer. God arbetsmiljö är en viktig effektivitetsfråga för kommunen. Arbetsmiljöfrågorna ska ses som en viktig del i det dagliga arbetet. Arbetsmiljölagen och de med stöd av arbetsmiljölagen utfärdade föreskrifterna anger endast minimikrav. Det ligger i kommunens intresse att försöka upprätthålla en högre standard än minimikraven för god arbetsmiljö. Ansvaret för arbetsmiljön ska delegeras vilket innebär att var och en i arbetsledande ställning har ett ansvar för arbetsmiljön inom ramen för sina befogenheter. Brister som inte kan åtgärdas inom ramen för befogenheterna ska rapporteras till närmaste högste chef. Varje chef ska arbeta med arbetsplatsträffar och planeringssamtal, verka för tidig rehabilitering samt efter behov samverka med företagshälsovård och försäkringskassa. Nämnder och styrelser har att övervaka att arbetsmiljön uppfyller arbetsmiljölagens krav och att varje förvaltning upprättar en handlingsplan för att kunna bedriva ett effektivt arbetsmiljöarbete. 1

31 ÖRKELLJUNGA KOMMUN Personalenheten Riktlinjer för handlingsplan Varje nämnd eller styrelse ska för att uppfylla kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete av arbetsmiljön, årligen upprätthålla en handlingsplan för sin verksamhet. Handlingsplanen är körschemat för arbetsmiljöarbetet när det gäller att uppfylla de korta målen och samtidigt i riktning mot uppfyllande av de övergripande - långsiktiga - målen för arbetsmiljöarbetet. Utifrån Örkelljunga kommuns arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd eller styrelse: sätta upp mål för arbetsmiljöarbetet fördela arbetsuppgifter, befogenheter och resurser ge introduktion, instruktion och övrig information ta upp arbetsmiljöåtgärder i en handlingsplan och följa upp resultatet av åtgärderna kartlägga risker och brister fortlöpande, utreda ohälsa, skador och tillbud samt göra en årlig sammanställning revidera det systematiska arbetsmiljöarbetets uppläggning, ha rutiner för internkontrollen och dokumentera den skriftligt årligen revidera sina handlingsplaner, resultatet rapporteras till kommunstyrelsen via skyddskommittén. En god arbetsmiljö förutsätter tydliga mål och krav på resultat med uppföljning och utvärdering väl fungerande arbetsorganisation motiverad personal aktivt deltagande av personalen samverkan mellan ledning och personal Varje anställd ska: känna till målen med arbetet förstå sin arbetsuppgift och sin roll i organisationen ha nödvändig kompetens och befogenheter för att utföra sina arbetsuppgifter få och ta sitt ansvar utveckla sin kompetens visa ett personligt ansvar för hälsa och miljö följa de föreskrifter och anvisningar som gäller inom arbetsmiljöområdet 2

32 ÖRKELLJUNGA KOMMUN Personalenheten Varje chef ska: aktivt och kontinuerligt arbeta med arbetsplatsträffar och planeringsoch utvecklingssamtal aktivt verka för tidig rehabilitering genom att följa upp sjukfrånvaron och genomföra rehabiliteringsutredningar när så krävs efter behov samverka med facket, företagshälsovård och försäkringskassa 3

33 Riktlinjer avseende ALKOHOL- OCH MISSBRUKSFRÅGOR Dessa är kopplade till kommunens Arbetsmiljöpolicy När en medarbetare inte fungerar i sitt arbete är det chefens ansvar att ingripa. Om orsaken är missbruk av alkohol eller andra droger måste chefen tala om för medarbetaren att missbruket inte kan accepteras. Tillsammans kan chefen och medarbetaren besluta om åtgärder. Uppdaterad

34 ÖRKELLJUNGA KOMMUN Personalenheten Sky 15, KsAu 285, Ks 105, Kf 123, INLEDNING Alkohol/droger och arbete hör inte ihop. Dessa medel har en negativ inverkan på omdömesförmågan och arbetsprestationen samt har effekter på frånvarofrekvensen, olycksfallsrisken och trivseln på arbetsplatsen både för den påverkade och för arbetskamrater. Det är därför viktigt att ta tag i problemen på arbetsplatsen när de dyker upp. Här har arbetsledarna/cheferna en nyckelroll. Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön är klart utsagd i arbetsmiljölagen. Arbetsmiljön är en integrerad del av det totala ansvaret som arbetsledaren har inom arbetsområdet. Därför har arbetsledaren som arbetsgivarens företrädare skyldighet att ingripa mot t ex onykterhet på arbetsplatsen. Den grundsyn som skall vara vägledande för arbetsledaren vid ett ingripande skall alltid syfta till att hjälpa den anställde att komma tillrätta med sin situation. De närmaste arbetskamraterna och den fackliga organisationen har också en viktig roll när det gäller att komma tillrätta med alkoholproblematiken på arbetsplatsen. Via informations- och utbildningsinsatser skall kunskaperna ökas kring alkohol- och drogfrågor. Mål Kommunens arbetsplatser skall vara alkohol- och drogfria. Hur nås målet? - Anställd med alkohol-/drogproblem skall erbjudas stöd, utgångspunkten skall vara att visa omtanke i kombination med att krav ställs på den anställde att åtgärda alkohol-/drogproblematiken. - Information och utbildning om riskerna med alkohol, kommunens riktlinjer, åtgärder m m skall ingå som ett led i personalutbildningen. 1

35 ÖRKELLJUNGA KOMMUN Personalenheten ANSVAR Alla inom kommunen har ett medmänskligt ansvar mot arbetskamrater och bör därför stötta varandra i svåra situationer. Att skydda en kamrat genom att dölja problemet är ett tyst medgivande till fortsatt missbruk och därmed att arbetskamraters börda blir tyngre. Det primära ansvaret för att missbruk åtgärdas har varje nämnd/ styrelse med förvaltningschef som den direkt ansvarige. Skyddsombuden har också möjlighet att ingripa. Detta för att undvika att påverkade anställda utsätter sig själva eller andra för arbetsskaderisker eller att de genom sitt agerande försämrar arbetsmiljön på arbetsplatsen. ATT LÄGGA SIG I ÄR ATT BRY SIG OM TECKEN PÅ MISSBRUK Missbruk kan yttra sig på olika sätt i arbetet t ex: upprepade sena ankomster bristande omdöme likgiltighet inför arbetsuppgifterna, ojämn arbetskvalitet aggresivitet, instabilt humör slarv upprepad korttidsfrånvaro semesterbegäran med kort varsel koncentrationssvårigheter och ökad trötthet börjar låna pengar av arbetskamrater, förskott på lön KAMRATSTÖDJANDE VERKSAMHET Missbruk hos någon anställd skapar problem för hela arbetsplatsen och arbetsmiljön för alla påverkas. Det är därför viktigt att alla på arbetsplatsen tar sitt ansvar. Kamratstödjande verksamhet kan ske i olika former. I regel med facklig förtroendemans aktiva medverkan. Verksamheten bör formas inom resp arbetsplats utifrån de behov som finns. Företagshälsovården och ZEFS bistår med råd och stöd. ZEFS är kommunens enhet för stöd och rådgivning vid alkohol och drogproblem Vid varje arbetsplats bör det finnas en kontaktgrupp bestående av arbetsledning/facklig representant och stödperson. 2

36 ÖRKELLJUNGA KOMMUN Personalenheten Vad kan arbetskamraterna göra? 1. Reagera tidigt! - annars uppfattar den som har missbruksproblem att omgivningen accepterar detta. 2. Ge raka besked! - den som är missbrukare eller på väg att bli det, är expert på att komma med undanflykter eller bortförklaringar även för sig själv. 3. Ställ krav! - men anpassade till individens förutsättningar. 4. Tala med den som missbrukar, inte om. 5. Försök att få den som missbrukar att inse problemet. Tryck på så att hon/han söker behandling för dem. 6. Glöm inte att uppmuntra framgångar. HANDLINGSRUTINER/ÅTGÄRDERVID ONYKTERHET Arbetskamraterna får inte låta detta passera utan att meddela arbetsledningen eller facklig förtroendeman. Vidare måste de se till att den påverkade inte riskerar skada sig själv eller andra. Arbetsledningen har enligt lagar och avtal att representera arbetsgivarens arbetsmiljöansvar då det gäller missbruksproblem på arbetsplatsen. Tillåter man onyktra arbetstagare att utföra arbete kan det medföra betydande risker. 1. Anställd som uppträder påverkad på arbetsplatsen eller förtär berusningsmedel där skall omedelbart avvisas från arbetsplatsen. 2. Ansvarig för avvisningen är närmaste arbetsledare som också ser till att den anställde på ett betryggande sätt kommer till sin bostad. 3. I samband med punkt 1 och 2 informeras facklig företrädare/ skyddsombud, som deltar i bedömningen. Beakta möjligheten till fackligt stöd. 4. Om det vid bedömmandet av onykterhet föreligger skiljaktig 3

37 ÖRKELLJUNGA KOMMUN Personalenheten uppfattning, kan den anställde genom alkotest eller urinprov styrka sin nykterhet/drogfrihet. Proverna utföres genom företagshälsovårdens eller vårdcentralens försorg. Om vederbörande inte vill genomgå testet gäller arbetsledningens uppfattning. 5. Om den anställde inte kommer till arbetsplatsen eller inte meddelar sig nästa arbetsdag skall närmaste arbetsledare se till att kontakt tas med den anställde. 6. När den anställde kommer tillbaka i arbete skall arbetsledaren tillsammans med facklig representant/skyddsombud ha ett samtal om det inträffade. Syftet är dels att klarlägga orsakerna till det som hänt, dels att informera om vilka åtgärder som kommer att vidtagas vid upprepning. Regeln om en nykter arbetsplats framhålls. 7. Om situationen bedöms som en engångsföreteelse vidtages inga ytterligare åtgärder. Samtalet skall dokumenteras och ansvarig chef skall informeras. 8. Om situationen upprepas kallas till nytt samtal. Olika behandlingsalternativ och åtgärder diskuteras tillsammans med företagshälsovården. Samtalet skall dokumenteras och ansvarig chef skall informeras. 9. En handlingsplan upprättas i samråd med den anställde om lämpliga stödåtgärder. Handlingsplanen utformas individuellt. Den kan innehålla överenskommelser om kontakt med stödperson och företagshälsovård samt åtgärder vid frånvaro, återfall m m. Handlingsplanen kan också innehålla överenskommelser om kontakt med alkoholpoliklinik, medicinering o d. Om upprättad handlingsplan inte följs kan skärpta och vidgade åtgärder vidtas. 10.Att följa upp ett missbruksproblem genom att ge stöd i olika former samt att ställa krav är lika viktigt som att ingripa i en akut situation. Målet är att hjälpa den anställde att komma ifrån sitt missbruk. 11.Onykterhet på arbetsplatsen utgör grund för disciplinåtgärd. Då det gäller disciplinåtgärd skall alltid kontakt tas med personalenheten innan någon åtgärd vidtas. 12.Tystnadsplikt och sekretess gäller till skydd för den enskildes personliga förhållanden. 4

38 ÖRKELLJUNGA KOMMUN Personalenheten RESURSER TILL FÖRFOGANDE Som redan framgått har förvaltningen/arbetsledaren huvudansvaret för sin personal. När det gäller anställda med missbruksproblem har arbetsledningen ofta behov av att rådgöra med någon. Tag kontakt med ansvarig chef. Det är samtidigt lämpligt att förvaltningen ger en första signal till företagshälsovården om den anställdes missbruksproblem. Tag även kontakt med personalenheten för råd och stöd. Om förvaltningen gör den bedömningen att man själv inte med vidtagna åtgärder kan klara av anställd med missbruksproblem bör stöd och hjälp begäras från företagshälsovården. Nedan följer en förteckning över institutioner och föreningar som arbetar med missbruk inom Örkelljunga kommun. Företagshälsovården Marknadsgatan eller Örkelljunga Vårdcentralen Marknadsgatan Örkelljunga Socialkontoret Biblioteksgatan Örkelljunga Zefs kommunens enhet Stockholmsvägen för Stöd o rådgivning Örkelljunga vid alkohol och drogproblem ProKrami AB Östra Spång Örkelljunga INFORMATIONS- OCH UTBILDNINGSINSATSER Kunskaperna kring alkohol- och drogfrågor kan ökas genom att - informera anställda om kommunens riktlinjer. Detta kan ske i samband med arbetsplatsträffar, studiedagar etc. Särskilt viktig är informationen till nyanställda. - informera och ge kunskap kring alkohol-/ drogfrågor i samband med utbildning för skyddsombud och arbetsledare. Information bör även ges i samband med övrig personalutbildning. 5

39 ÖRKELLJUNGA KOMMUN Personalenheten ARBETSRÄTTSLIGA ÅTGÄRDER Om hjälp- och stödåtgärder misslyckas eller om arbetstagaren vägrar att medverka i vård/rehabilitering, kan som sista utväg arbetsrättsliga tvångsåtgärder tillämpas av arbetsgivaren. Dessa åtgärder förutsätter förhandling med berörd facklig organisation. Vid övervägande om arbetsrättsliga åtgärder enligt nedan, tag kontakt med personalenheten. Avstängning Arbetstagaren kan tillfälligt försättas ur tjänstgöring om hon/han är påverkad eller om missbruket på annat sätt utgör en fara för omgivningen. Avstängning är en temporär åtgärd i avvaktan på andra åtgärder. Disciplinpåföljd Som disciplinpåföljd räknas skriftlig varning och löneavdrag. Båda kan bli aktuella i samband med fel eller försummelse i anställningen. Speciella regler gäller avseende disciplinpåföljd. Omplacering En anställd kan inom vissa gränser beordras till annat arbete eller andra arbetstider.anledningen kan vara att följderna av misskötsamhet p g a drogmissbruk skall bli mindre kännbara för verksamheten. Omplacering förutsätter förhandling med berörd facklig organisation. Uppsägning Saklig grund för uppsägning av personliga skäl kan vara olovlig frånvaro, ordervägran, misskötsamhet och liknande. Misskötsel av arbetet p g a alkoholmissbruk kan leda till uppsägning. Det anses som misskötsamhet att komma påverkad/berusad till arbetet. Om en persons alkoholmissbruk bedöms som sjukdom, har arbetsgivaren inte samma rätt till uppsägning. Sjukdom kan vanligen inte leda till uppsägning. Om däremot alkoholsjukdomen medför att arbetstagaren inte längre utför arbete av någon betydelse, kan saklig grund för uppsägning föreligga. Referens: Arbetsanpassing och rehabilitering, AFS 1994:1, Arbetarskyddsstyrelsen 6

40

41

42

43

44

45 ÖRKELLJUNGA KOMMUN Ekonomikontoret Policy och regler för användning av e-post och Internet Örkelljunga kommun har ett e-postsystem som går under namnet GroupWise. Systemet är upplagt på så sätt att varje användare har en unik adress enligt följande struktur: Dessutom finns kommunens officiella brevlåda med adress All skriftlig kommunikation via e-post Alla skriftliga meddelanden skall så långt det är möjligt sändas via e-post och inte via de bruna påsarna. Större dokument bifogas via e-post som bilagor. Naturligtvis ska även extern post om möjligt sändas via GroupWise eftersom det dels innebär lägre portokostnader för förvaltningen men också snabbare kommunikation än vad traditionell postbefordran kan erbjuda. Ansvaret för informationsspridning Användare i e-postsystemet är personligen ansvariga för att dagligen kontrollera sin elektroniska brevlåda. Det är alltså viktigt att göra det till rutin att kontrollera e-posten på samma sätt som vi öppnar vår papperspost. Respektive förvaltning ansvarar för att de användare som av olika skäl inte är anslutna till GroupWise erhåller den information som de behöver. Därför bör en person utses som ansvarig för informationsspridningen inom förvaltningen. E-post - offentlighet och diarieföring Även om varje e-postanvändare har en personlig adress gäller naturligtvis offentlighetslagstiftningen även denna typ av handlingar. Således har kommuninvånare, press m.fl. samma rätt att ta del av dessa handlingar som gäller för annan post som ankommer eller avsänds från kommunen. Bedömning av eventuell sekretess ska göras på sedvanligt sätt. Diarieföring av e-post ska ske enligt samma regler som gäller för vanlig post. Bevakning av brevlådor Varje användare av en elektronisk brevlåda ansvarar för att den är försedd med ett lösenordsskydd (se manualen eller hjälpfunktionen i programmet). Med lösenordsskydd kan endast innehavaren av e-postadressen komma åt sin e-post. Vid semester, sjukdom och annan frånvaro måste emellertid en ersättare kunna öppna e-posten för personen ifråga, dels beroende på att det kan gälla post som måste åtgärdas men också beroende på offentlighetslagstiftningen. Därför måste varje förvaltning utse ersättare för alla e-postadresser inom sitt verksamhetsområde. Utnyttja systemet för sk fullmakter som finns i GroupWise.

46 Vad bör inte sändas via e-post? Information som är känslig eller sekretessbelagd bör inte sändas via e-post. Exempel på sådan information är t.ex. personuppgifter rörande personer inom socialtjänsten, pågående upphandlingsärenden mm. Vad bör man inte ta emot via e-post? Elektronisk post är en vanlig källa för spridande av datavirus. Om du får ett externt mail, dvs från avsändare utanför kommunen, bör du vara särskilt aktsam i följande fall: - då du inte känner igen eller kan identifiera avsändaren - då meddelandet har en kufisk rubrik i stil med Special offer eller dylikt Säkerhetsaspekter gällande e-post och Internet Det föreligger ingen risk att läsa textmeddelanden i ett mail, dvs du kan alltid öppna själva meddelandet. Det är eventuella bilagor man måste se upp med. Öppna ej okända bifogade filer/dokument i inkommen e-post. I vårt e-postsystem hamnar bifogade filer i fältet "Bilagor:" Öppna (klicka) inte på bifogade filer som skickats till dig av okända personer/företag. Släng meddelandet i Papperskorgen eller ta kontakt med ditt IT-stöd. Loggning Alla elektroniska brev som ankommer eller skickas inom/från/till kommunen loggas i den centrala servern. Det innebär att all post finns registrerad även sedan användaren i fråga raderat i sin brevlåda. När det gäller Internet Internet får endast användas som ett hjälpmedel i arbetet. Det är inte tillåtet att sköta sina privata ärenden/affärer via Internet på kommunens datorer. Du får inte hämta (ladda ner) filer och/eller program om du inte är säker på dess innehåll. Etik och moral Besök på Internetsidor av pornografisk, rasistisk eller annan tvivelaktig karaktär är inte tillåtet, om det inte är relaterat till särskild arbetsuppgift. Vid tveksamhet om detta skall samråd ske mellan berörd tjänsteman/chef och IT-samordnaren. Besök på Internet lagras i varje användares dator samt kan övervakas centralt av IT-enheten. Frågor?? Om Du har frågor som rör offentlighet, sekretess och diarieföring kan Du kontakta kanslisekreteraren. Frågor om användning av GroupWise besvaras av Leif och Kristina på ekonomikontoret alternativt av närstöd via Ingert Grönvall för Soc, Eva Pehrsson för Tekn/Skola samt Krister Aronsson för Kultur. Örkelljunga den 21 september 2001 Ekonomi- och IT-enheten

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72 Örkelljunga kommun Risk & sårbarhetsanalys Örkelljunga kommun 1(48)

73 Örkelljunga kommun Titel: Risk- och sårbarhetsanalys Örkelljunga kommun Arbetet utfört av: Örkelljungas riskgrupp Sammanställt av: Skydds- och säkerhetssamordnaren, Jeanette Lundahl Jeanette Lundahl, skydds- och säkerhetssamordnare, Örkelljunga kommun Fastställd av kommunstyrelsen , 135 Reviderat: (48)

74 Örkelljunga kommun Sammanfattning Det mesta som vi människor gör är förenat med någon form av risk och är en del av vår vardag. Somliga risker hör ihop med vår livsstil, andra med det samhälle som omger oss. En del risker utsätter vi oss för, andra tvingas vi leva med. Tillsammans ansvarar vi för att skapa en trygg och säker kommun. De vitt skilda verksamheterna som existerar inom Örkelljungas kommun delar ett gemensamt intresse: att samhället kan identifiera risker och sårbarheter, förebygga olyckor och kriser samt har förmågan att motstå dessa. Denna rapport beskriver en metod för risk- och sårbarhetsanalyser som är utarbetad av Örkelljungas kommuns säkerhetsombud och externa aktörer i Örkelljunga. Rapporten utgår därför till stor del från den kunskap som finns inom riskgruppen. Genom att vi har genomfört en risk- och sårbarhetsanalys i Örkelljungas kommun har vi därmed ökat säkerhetsmedvetandet bland kommunens personal, invånare och besökare. Fokus ligger på kvalitativa värderingar och det är bedömningar i riskgruppen (kommunens säkerhetsombud och externa aktörer) som styr arbetet, mer än statistisk och annan extern information. Arbetet går i första steget ut på att identifiera en tillräckligt stor mängd risker/händelser för att ur den mängden kunna skapa ett antal scenarier som vi arbetar vidare med. Målet är att dessa totalt sett ska vara så representativa som möjligt för kommunen. I Örkelljunga kom vi fram till 90 risker. Riskgruppen anser att kommunen kan hanterar 22 risker mycket bra medan en risk fick mycket dåligt i hanteringsförmåga. Övrigt att notera är att av de 90 riskerna var 43 sällsynt förekommande, 32 återkommande och 12 ofta förekommande. Av de 10 risker som fick högst risknivå så var 7 stycken inom huvudkategorin Olyckor: transport: farligt gods. Om ni vill läsa mer om riskerna och hur riskgruppen har bedömt riskerna, se bilaga risker är för mycket att hantera under en mandatperiod, riskgruppen har därmed valt ut 21 utav riskerna som sedan lagts in under 5 huvudkategorier. Ambitionen är att eliminera eller reducera dessa risker genom att arbeta med dem under kommande mandatperiod. De fem huvudkategorierna, med underrubrik, som kommunen ska arbeta vidare med är: 1. Sabotage: vatten 2. Naturrelaterade: storm/systemsammanbrott: el 3. Social oro: annat 4. Sjukdomar: pandemi/epidemi 5. Olyckor: transport: farligt gods För att få mer information om de 21 riskerna, se bilaga 9. 3(48)

75 Örkelljunga kommun Den mest nödvändiga åtgärden inom varje huvudkategori som vi i riskgruppen anser att Örkelljungas kommun ska arbeta med är: 1. Fysiskt skydd (sabotage: vatten) 2. Hjälpinsatser till olika samhällsfunktioner (Naturrelaterade:storm/ systemsammanbrott:el) 3. Civilkurage (Social oro: annat) 4. Vilka kommunala verksamheter har störst behov av hjälpinsatser (sjukdomar: pandemi/ epidemi) 5. Vägvals styrning (Olyckor: transport: farligt gods) För att få mer information om alla åtgärder, se bilaga 10. 4(48)

76 Örkelljunga kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Innehållsförteckning...5 Inledning Varför?...8 Bakgrund...8 Syfte & Mål...9 Avgränsningar Hur?...11 Förberedelsefasen...12 Analysmetod...12 Riskanalysmetoder...12 Risk- och Sårbarhetsanalysmetoder...13 Processledare...14 Riskgruppen...14 Miljökrav...14 Var ska vi börja?...15 Analysfasen...16 Kartläggning Säkerhetskarta Vilka objekt har vi i kommunen? Riskinventering - vad kan hända? Kategorisering och identifiering - vad innebär risken?...20 Konsekvenser Riskvärdering - hur stor blir konsekvensen och sannolikheten för risken? Konsekvensbeskrivning om risken ändå inträffar Risknivå hur stor är risken? Hanteringsförmågan hur hanterar vi risken? Hanteringsnivån förhållande mellan risknivån och hanteringsförmågan Scenarion Hur förebygger vi risken?...23 De fem riskerna Sabotage: Vatten Naturrelaterade: Storm/Systemsammanbrott: el Social oro: Annat Sjukdomar: Pandemi/epidemi Olyckor: Transport: farligt gods...33 Resultat och uppföljning...37 Sammanställning olika kriterier ger olika resultat...38 Konsekvens Liv...39 Konsekvens Miljö...40 Konsekvens Egendom...41 Konsekvens Förtroende...42 Sannolikheten (48)

77 Örkelljunga kommun Risknivå...44 Hanteringsförmågan...44 Hanteringsnivån...44 Konsekvens liv...45 Konsekvens miljö...45 Konsekvens egendom...45 Konsekvens förtroende...45 Sannolikheten...46 Risknivå...46 Hanteringsförmåga...46 Hanteringsnivå...46 Åtgärder - vad kan förebyggas och förhindras?...47 Referenser...48 Bilagor (48)

78 Örkelljunga kommun Inledning Vi möts idag av en risk- och hotbild som ser annorlunda ut än tidigare. Detta avspeglas inte minst i nya lagar och förordningar som nu införts i Sverige. I dessa betonas vikten av att lägga risk- och sårbarhetsanalyser till grund för de handlingsprogram som kommuner och statliga myndigheter ska ta fram för att möta de nya förutsättningarna. Samtidigt är det inte helt klart vad som avses med begreppet risk- och sårbarhetsanalys eller vilken metod man ska använda sig av. Dagens samhälle är komplext och känsligt för störningar. För att minska sannolikheten för och konsekvenserna av en olycka, ställs allt hårdare krav på att öka samhällets robusthet och beredskapen för svåra påfrestningar. För att kunna förebereda samhället krävs att vi har kunskap, och detta kan vi få genom att göra risk- och sårbarhetsanalyser. Det är dock inte troligt att man lyckas identifiera alla händelser som kan inträffa och övergå i kriser. Det finns därför ett behov av att också upprätthålla en krishanteringsförmåga för oförutsedda händelser eller händelser vars sannolikhet inte kan elimineras. En sådan förmåga kan utvecklas genom att arbeta med sårbarhetsanalyser. Till skillnad från en riskanalys fokuserar sårbarhetsanalysen på att identifiera och klarlägga brister i förmågan att motstå och hantera en påfrestning som kan drabba det som är skyddsvärt i samhället. Örkelljungas kommun har under genomfört en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys och denna rapport är resultatet av arbetet. För att lättare kunna förstå processen så är rapporten indelad i två huvudavsnitt; 1. Varför gör man en risk- och sårbarhetsanalys? 2. Hur genomför man en risk- och sårbarhetsanalys? Varför? Hur? Avsnittet hur delas direkt in i tre faser, förberedelsefas, analysfas och resultat och uppföljning. Avsnittet varför och de tre faserna är sedan indelade i olika underkategorier som är markerade i en ljusare nyans. Man kan även lätt se vilken del av arbete som behandlas, den är nämligen inrutad. Sekretess Uppgifter i den här analysen omfattas av sekretess enligt 5 kap. 8 sekretesslagen (1980:100). Skälet är att rapporten innehåller uppgifter om säkerhetsåtgärder avseende fredstida krissituationer eller planering och förberedelser för hantering av sådana situationer. Det kan antas att åtgärderna och det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgifterna röjs. Om uppgifterna ur analysen delges en annan myndighet gäller sekretessen även för den mottagande myndigheten. Om det finns behov av att delge uppgifter till annan mottagare, ex. enskilda organisationer och näringsidkare, skall utlämnandet förenas med ett skriftligt förbehåll och straffansvar med stöd av 14 kap. 9 sekretesslagen. 7(48)

79 Örkelljunga kommun 1. Varför? Varför? Hur? Sedan den 30 juni 2006 är Sveriges samtliga kommuner skyldiga att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Oavsett var i landet en kris inträffar får den alltid konsekvenser i en eller flera kommuner. Då gäller det att i förväg ha analyserat risker, sårbarheter, samt sin egen förmåga att hantera dessa och vilka samverkansbehov kommunen har. Varför? Bakgrund Syfte & Mål Avgränsningar Bakgrund Den 1 januari 2004 trädde lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) i kraft, se bilaga 8. Den ersatte Räddningstjänstlagen (SFS 1986:1 102). Den nya lagen ger kommunen ett vidare ansvar, och ökad möjlighet till lokal anpassning, än vad räddningstjänstlag gjorde och ger kommunen ansvaret för ett bredare risk- och säkerhetsarbete. Syftet med lagen är att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö med hänsyn till de lokala förhållandena på ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Lagen om skydd mot olyckor innehåller skyldigheter för enskilda, kommunen, staten och Landstinget. Kommunen skall enligt lagen bland annat förebygga brand och skador till följd av brand samt verka för skydd mot andra olyckor än brand. Kommunen ska ha ett handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten. Handlingsprogrammet förutsätter att en analys genomförs över de risker för olyckor som finns inom kommunen. Den 1 september 2006 trädde Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap i kraft, se bilaga 7. Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommunen ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommunen skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar och analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. 8(48)

80 Örkelljunga kommun Extraordinära händelser utmärks av att: De medför allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner eller hotar grundläggande värden av olika slag i samhället. Ofta omfattas flera samhällssektorer och medborgarna. Omständigheterna präglas av betydande osäkerhet. Situationen eller tillståndet avviker alltså från det som betraktas som normalt och därmed finns inga standardrutiner att falla tillbaka på. De kräver koordinerade och koncentrerade insatser av flera olika myndigheter och organ. Ofta men inte alltid krävs dessutom snabba beslut. Exempel på extraordinära händelser i fredstid som inträffat i Sverige är den tragiska branden i Göteborg, översvämningen i Arvika, tågolyckorna i Kävlinge och Borlänge med efterföljande evakueringar samt giftutsläppet i Hallandstunneln vid tunnelbygget i Båstad. Kommunen skall årligen till regional myndighet, länsstyrelsen, redovisa arbetet som regleras i de olika lagstiftningarna. Den regionala myndigheten sammanställer länets bedömningar som sammanförs på central nivå av Krisberedskapsmyndigheten (Kbm). Bedömningar återförs sedan till kommunerna i syfte att utveckla och förbättra säkerheten i samhället. Syfte & Mål Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att minska sårbarheten i kommunen och öka förmågan att hantera kriser. Detta genom att analysen ger oss kunskap för att både förebygga och förbereda oss inför kriser. Analysen syftar till att: Kommunen ökar säkerhetsmedvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare, verksamhetsansvariga, anställda och kommuninvånarna om vilka hot och risker som finns inom kommunen. Kommunen ger underlag för planering och åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten. Kommunen utvecklar förmågan att hantera extraordinära händelser. Kommunen stödjer den fysiska planeringen och ger underlag för kommunens handlingsprogram. Det övergripande målet för kommunens säkerhetsarbete är att skapa trygghet och säkerhet för alla människor som lever och verkar i kommunen. Tryggheten är för många människor förknippad med den kommunala välfärden. Alla händelser som inverkar störande på den kommunala välfärden kan skapa osäkerhet och misstroende. Det kan handla om kommunens hårda tjänster som t.ex. vattenförsörjning och energiförsörjning eller mjuka tjänster, t.ex. äldreomsorg och skola. För att uppnå en trygg och säker kommun är det viktigt att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys. Målet med analysen är att identifiera kommunens risker genom att belysa vad som kan inträffa, hur sannolikt det är och vilka konsekvenser risken kan tänkas få. 9(48)

81 Örkelljunga kommun Analysen ska bl.a. ge följande mål: Att kommunen ska ha god kunskap om risker och sårbarheter, som kan påverka kommunens verksamheter. Att kommunen ska ha en planering för hur risker och sårbarheter ska undanröjas eller minskas. Att kommunen ska ha en god förmåga att hantera en extraordinär händelse, d.v.s. att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa samhällsviktig verksamhet som måste upprätthållas och att ge invånare och media tillräcklig och korrekt information om händelsen. Att kommunen ska ha en samlad bild av risker, sårbarhet och förberedelser för krishanteringen inom kommunens geografiska område. Att kommunen blir en säker och trygg kommun. Att kommunen blir en mer attraktiv kommun att både bo, vistas och arbeta i. Att kommunen uppfyller lagar och förordningar. Att kommunen bidrar med åtgärder som långsiktigt ger en god ekonomi för kommunen. Avgränsningar I denna risk- och sårbarhetsanalys har vi endast tagit hänsyn till de risker som berör kommunen i helhet. Varje förvaltning har sedan i uppgift att göra en liknande analys på sin verksamhet för att beröra deras risker och därmed gå in på en lite mer djupare nivå. När det gäller den lokala nivån är det geografiska områdesansvaret reglerat i lag (lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap). Kommunen ska i fråga om extraordinära händelser verka för att olika aktörer samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet. För att klara detta har kommunen bjudit in viktiga aktörer utanför kommunens egen organisation i arbetet med riskoch sårbarhetsanalysen. För att begränsa arbetet valdes endast ett begränsat antal aktörer ut; Polisen, Brottsförebyggande rådet (Brå), Eon, Civilförsvarsföreningen, Länsstyrelsen och LUCRAM (Lunds universitets centrum för riskanalys och riskhantering). 10(48)

82 Örkelljunga kommun 2. Hur? Varför? Förberedelse fas Analys fas Resultat & uppföljning På samma sätt som vi i vårt vardagsliv försöker minska risken för olyckor, för såväl barn som vuxna, måste vi granska de risker vi lever med ute i samhället. Det är en svår uppgift i ett alltmer komplicerat samhälle, men det är dock en ytterst angelägen uppgift. Tillsammans måste vi förhindra att onödiga risker byggs in i samhället, och se till att de risker som redan finns reduceras eller elimineras helt. En förutsättning för att kunna genomföra kommunens risk- och sårbarhetsanalys har varit att det funnits en förståelse och en vilja i kommunen. Det har krävts att processen varit förankrad både politiskt och i förvaltningarna. För att kunna ha en någorlunda uppfattning om hur processen skulle gå till och om tidsaspekten, togs det fram en plan. Denna plan har reviderats lite under resans gång men huvuddragen har funnits kvar, se bilaga 2. 11(48)

83 Örkelljunga kommun Förberedelsefasen Förberedelse Fas Analys metod Process ledaren Risk gruppen Miljö krav Var ska vi börja? Analysmetod Enligt de nya lagarna ska kommunerna genomföra en risk- och sårbarhetsanalys, men någon bra metod på hur arbetet ska genomföras och som fungerar i Örkelljungas kommun har inte funnits. Metodutvecklingen har därmed tagit en del tid. Den började med litteraturstudier, för att ta del av fakta som finns i ämnet men även för att få en inblick av vad som fanns ute på andra kommuner och kunna få lite inspiration. Sedan blev det ett samarbete med LUCRAM (Lunds universitets centrum för riskanalys och riskhantering) för att höra deras synpunkter och ta med deras erfarenheter från andra kommuner. Därefter gjordes en risk- och sårbarhetsanalys i Ängelholms kommun som har legat till grund för Örkelljungas analys. Eftersom kommunen har en säkerhetsgrupp, var det även självklart att höra på deras synpunkter gällande metoden. Resultatet från diskussionerna bidrag till att vissa delar ändrades från Ängelholm för att anpassas till Örkelljunga. Örkelljungas metod är med andra ord ett hopplock från andra metoder, detta för att bättre kunna ta hänsyn till Örkelljungas förutsättningar. Under arbetets gång har den struktur för arbetet som vi hade initialt kompletterats, baserat på erfarenheter som vi fått efterhand. Riskanalysmetoder Det finns en uppsjö metoder för risk- och sårbarhetsanalyser och vilken som används beror på vad man vill uppnå med analysen. Mot bakgrund av Örkelljungas kommuns omfattande ansvarsområde är det inte möjligt att endast nyttja en analysmetod. Riskanalysen brukar delas in i kvalitativa respektive kvantitativa metoder. Den kvantitativa metoden används om man vill få en precis och detaljerad bild av riskens omfattning medan den kvalitativa används vid en mer övergripande uppskattning av sannolikheten och konsekvensen. Inom de kvalitativa respektive kvantitativa metoderna finns en mängd olika metoder. I Örkelljunga har vi valt att arbeta mestadels med kvalitativa metoder, på grund av att det oftast inte finns någon statistik att tillgå när det handlar om extraordinära händelser. Här nedan finns en kortfattad sammanställning på en metod som Örkelljunga använt sig av. Grovanalys Här arbetar en arbetsgrupp som inkluderar personer från flera olika verksamheter inom eller utanför organisationen. Riskkällor som kan ge upphov till händelser identifieras genom brainstorming. Efter att händelserna identifierats, diskuterar gruppen de orsaker som kan tänkas ligga bakom samt de konsekvenser som kommer till följd av händelserna. Sedan görs ett försök till riskvärdering för att avgöra vilka händelser som bör prioriteras. Riskvärderingen innebär sammanvägning mellan sannolikheten att händelsen uppstår och de konsekvenser som händelsen ger upphov till. Ofta använder arbetsgruppen en graderad skala för att lättare kunna avgöra vilka risker som bör uppmärksammas. Efter riskvärderingen skapas en lista med rangordnade risker som kan orsaka problem för den egna verksamheten. Slutligen ges förslag på åtgärder som antingen har som syfte att förebygga nya risker eller att reducera befintliga risker. 12(48)

84 Örkelljunga kommun Fördelar Grovanalysen som riskanalysmetod har ett brett användningsområde tack vare sin övergripande karaktär. Det kräver samtidigt en mindre arbetsinsats än många andra riskanalysmetoder. Metoden ger en god översiktlig bild av riskkällor och ger ett bra underlag för prioritering av fortsatt arbete. Nackdelar En nackdel är att metodens resultat är helt avhängig arbetsgruppens sammansättning vilket innebär att fel gruppsättning kan påverka resultatet negativt. Ytterligare en nackdel är att de slutsatser som gruppen kommer fram till dokumenteras inte automatiskt vilket medför att antaganden är svåra att spåra. Då grovanalysen enbart ger en övergripande kartläggning är det inte säkert att arbetsgruppen lyckats identifiera alla möjliga händelser som är viktiga att beakta. Risk- och Sårbarhetsanalysmetoder Hur väl en aktör klarar av att hantera en konsekvens av en händelse är ett mått på sårbarheten. Att vara sårbar innebär att man är mottaglig för skada och att göra en sårbarhetsanalys handlar därmed om att lyfta fram svagheter i krishanteringsförmågan. Genom en sårbarhetsanalys analyserar och bedöms krishanteringsförmågan i relation till en händelse och fastställer sårbarhetsreducerade åtgärder. Sårbarhetsanalysen granskar oförmågan hos en verksamhet eller funktion att stå emot och hantera en påfrestning som kan härledas från både inre och yttre faktorer. En sårbarhetsanalys lyfter fram både svagheter och styrkor i verksamheten. Risk- och sårbarhetsanalys (ROSA) ROSA har utvecklats av Länsstyrelsen i Kronobergs län och Växjö kommun i samarbete med KBM. ROSA bygger på att få igång en bra process och skapa medvetenhet i organisationen. Detta genom att använda sig av en riskhanteringsgrupp och med hjälp av den diskuterar sig fram till risker och sårbarheter och hur väl man kan hantera dessa. Metodens främsta fokus är sårbarhetsanalysen, men för att hitta svaga länkar i systemet görs först en riskanalys som indikerar vilka verksamheter som behöver hantera riskerna. Ju högre grad av hanteringsförmåga, desto mindre sårbarhet. För att kunna bedöma krishanteringsförmågan identifierar en arbetsgrupp en mängd hot som kan skapa problem för den verksamhet som bedrivs. De viktigaste hoten väljs sedan ut och beskrivs i form av scenarier. Urvalet görs på ett sådant sätt att scenarierna representerar en viss typhändelse avseende de konsekvenser de medför. Scenarierna analyseras sedan i samverkan mellan berörda verksamheter och funktioner med avseende på krishanteringsförmågan och skickas sedan tillbaka till arbetsgruppen som gör en djupanalys av scenariobeskrivningarna. Utifrån beskrivningarna bedömer arbetsgruppen vad som behöver åtgärdas för att reducera eller eliminera sårbarheten. Fördelar ROSA integrerar riskanalysen och sårbarhetsanalysen. Den scenariobaserade ansatsen fungerar på många olika sorters verksamheter. Metoden betonar vikten av fortsatt analys och uppdatering av risk- och sårbarhetsanalysen för att fånga potentiella förändringar i omvärlden som ger anledning till att omstrukturera analysens perspektiv. Nackdelar Metoden använder en grov uppskattning av risker och gör ingen djupare analys av sannolikheten att händelsen uppstår. Effekten kan då bli att man förbereder sig för att bemöta händelser som kanske aldrig kommer att uppstå. Resultatet presenteras i en matris med siffror, 13(48)

85 Örkelljunga kommun men då de slutsatser som ligger till grund för siffrorna inte dokumenteras på ett strukturerat sätt är det svårt att spåra de slutsatser och antagande som har kommit fram under diskussionen. Processledare Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser är en process. Det är därför viktigt att ha en processledare med mandat från ledningen att arbeta över förvaltnings- eller verksamhetsgränser. Kommunen har beslutat att skydds- och säkerhetssamordnaren ska bedriva detta arbete och vara processledaren. För att genomföra arbetet har det krävts en hel del tid och därmed har risk- och sårbarhetsanalysen varit skydds- och säkerhetssamordnarens huvuduppgift under 2006 och halva Riskgruppen Det får inte bli en isolerad företeelse som endast hanteras av en särskild avdelning inom kommunen. Som ett led i detta har kommunen etablerat en riskgrupp med representanter från alla förvaltningarna (kommunens säkerhetsombud) och externa aktörer Polisen, Brottsförebyggande rådet (Brå), Eon, Civilförsvarsföreningen, Länsstyrelsen och LUCRAM (Lunds universitets centrum för riskanalys och riskhantering), se bilaga 3. Naturligtvis är det kompetensen från medlemmarna i riskgruppens som i första hand nyttjas i den här processen, det är dem som har kunskap inom sina verksamheter. Medlemmarna i gruppen fungerar också som ambassadörer för det fortsatta arbetet i respektive verksamhet. Erfarenheter visar att detta är ett bra verktyg i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Samtliga som varit med att ta fram risk- och sårbarhetsanalysen har ett delansvar att vid förändringar rapportera dessa till skydds- och säkerhetssamordnaren. Örkelljungas risk- och sårbarhetsanalys använder sig till stor del av kvalitativa värderingar, dessa görs av människor med god insikt i områden som värderingarna avser. Detta handlar således till stor del om att utnyttja den samlade kunskapen i kommunen. Genom att hanterar detta rätt, blir det en värdefull och lärande process. Inte minst viktig är den tvärsektoriella samverkan som skapas mellan olika verksamheter. Miljökrav Miljö och hållbar utveckling kommer alltmer i fokus, såväl nationellt som internationellt. Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 olika områden. Ett fåtal aktiviteter, transporter, energianvändning, flöden av materia, kemikalier och varor med mera orsakar flera av dagen miljöproblem. Som ett steg i att förbättra förutsättningarna för att kunna uppnå dessa mål har konsekvenser för miljön varit en viktig punkt i framtagandet av denna risk- och sårbarhetsanalys. 14(48)

86 Örkelljunga kommun Var ska vi börja? För att få en så heltäckande risk- och sårbarhetsanalys som möjligt har Örkelljunga delat in arbetet i två delar; en kommunövergripande och en förvaltningsövergripande. Den kommunövergripande handlar om större risker som berör fler än en förvaltning, medan den förvaltningsövergripande endast berör den egna förvaltningen. Var ska vi börja? Antingen börjar förvaltningarna med att göra sin risk- och sårbarhetsanalys och sedan genomföra en kommunövergripande analys, eller så kan man göra som Örkelljunga. Här börjar vi med den kommunövergripande analysen för att sedan gå ner i verksamheterna. Det är ett stort värde att göra på det sistnämnda viset. När vi genomfört den övergripande analysen, och det blir verksamheternas tur, så har alla samma plattform att börja från. Vi har även fått en bild av de problemområden som kommit fram i de övergripande diskussionerna. 15(48)

87 Örkelljunga kommun Analysfasen Varför? Förberedelse fas Analys fas Resultat & uppföljning Naturligtvis är det viktigt att analysera brister i förmågan som sedan kan åtgärdas. Extraordinära händelser inträffar sällan och därför är det svårt att bygga denna typ av analyser på ett statistiskt underlag. Istället utgår man i första hand från den kunskap som finns i riskgruppen. I princip handlar det om att ta reda på; vad som kan hända hur det drabbar oss hur vi klarar att hantera detta Analys Fas Kartläggning Konsekvenser De fem riskerna Kartläggning Kartläggningen är indelad i 3 underkategorier 1. Säkerhetskarta 2. Riskinventering 3. Kategorisering och identifiering 1. Säkerhetskarta Vilka objekt har vi i kommunen? När arbetet med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för Örkelljungas kommun började, våren 2006, fördes en diskussion om huruvida analysen skulle vinna på att kompletteras med en digital karta. Kartan skulle ge en bra överblick över de geografiskt kopplade riskrespektive skyddsvärda objekt som framkom under arbetets gång. Sedan dess har arbetet med en digital karta fortlöpt parallellt med risk- och sårbarhetsanalysen. Säkerhetskartan är en digital karta på Örkelljungas kommuns intranät som är tänkt att fungera som ett stöd för beslutsfattare i en krissituation och vid förebyggande arbete och åtgärder. Förutom en bakgrundskarta finns en mängd skyddsvärda objekt och riskobjekt inlagda som kan kombineras efter behov. Exempel på skyddsvärda objekt är skolor, skyddsrum och vattenskyddsområden. Exempel på riskobjekt är bensinstationer, miljöfarlig verksamhet och transportleder för farligt gods. Kartans aktualitet anses vara av stor betydelse och därför har förslag gjorts om ansvarsfördelning för ajourhållning till berörda verksamheter. 16(48)

88 Örkelljunga kommun Alla riskobjekten i Örkelljunga kommun Transportsträckor där farligt gods körs Alla skyddsvärda objekt i Örkelljunga kommun 17(48)

89 Örkelljunga kommun Kartan kan kopplas mot kommunens fastighetsinformationsregister, FIR, vilket gör det möjligt att få fram detaljerad information om olika fastigheter såsom exempelvis ägare. Det finns även möjlighet att koppla till kommuninvånarregister, KIR. Ett kommuninvånarregister registrerar på vilken fastighet varje kommuninvånare är folkbokförd. Detta är en mycket viktig del i en säkerhetskarta där situationen ofta kräver att man kan uppskatta ungefär hur mycket människor som befinner sig i ett område. Övriga funktioner som kan finnas i kartan är möjlighet att temporärt rita och skriva på kartbilden, göra längd- och areamätningar och skapa buffertzoner runt eller längs objekt. Det går även att koppla till annan data. En säkerhetskarta bör skyddas för obehöriga och att komma fram till hur detta görs på bästa sätt kräver en IT-utredning. Idag finns ingen anledning att göra denna utredning eftersom nuvarande krisledningsorganisation inte anser sig mogen att använda sig av ett digitalt kartstöd. Under tiden finns kartan endast tillgänglig hos kartteknikern på Plan- och Byggenheten och bör ses som ett exempel på hur vi kan ta den nya tekniken till hjälp om viljan och resurserna finns. 18(48)

90 Örkelljunga kommun Kartmaterialet är lagrat i en databas som läses av programmet Geosecma. Objekten och attributen kan tas ur i diverse filformat och finns även som excel-dokument. Här nedan följer en förteckning över rubrikerna som finns med i kartan; Riskobjekt Bensinstationer B-anläggning C-anläggning Åkerier Verksamhet med >5 anställda Skyddsvärda objekt Skolor och fritids Offentliga byggnader Idrottsanläggningar Bibliotek Räddningstjänst och räddningsvärn Vård Vattenverk/Reningsverk Hotell Sevärdheter Svenska kyrkan Skyddsrum För att få mer information om vilka objekt som ingår i kartan se bilaga Riskinventering - vad kan hända? Innan riskinventeringen så ställdes frågan vad är det som är skyddsvärt och vilka riskobjekt finns det i kommunen? Riskgruppen fick skriva ner sina synpunkter på post-it lappar och sätta upp på väggen. Resultatet för det skyddsvärda sammanställdes under tolv huvudrubriker; Teknisk försörjning: vatten Teknisk försörjning: el Teknisk försörjning: värme Teknisk försörjning: transporter Teknisk försörjning: kommunikation Teknisk försörjning: annat Miljö Kommunal organisation Offentliga platser Utbildning Kultur Vård Invånare Abstrakta värden/annat Resultatet för riskobjekten sammanställdes under sex huvudrubriker; Farliga anläggningar Teknisk försörjning: vatten Teknisk försörjning: el Teknisk försörjning: värme Naturrelaterade För att få mer information om vad som kom fram under de olika huvudrubrikerna se bilagorna (48)

91 Örkelljunga kommun Ett bra sätt att komma igång med en risk- och sårbarhetsanalys är att börja med en riskinventering som syftar till att identifiera ett antal risker och sårbarheter som deltagarna upplever som angelägna i kommunen. Detta gjordes genom att be deltagarna att tänka efter några minuter och därefter skriva ner vilka händelser/risker de anser att det finns i Örkelljunga kommun. Händelserna/riskerna skrevs ner på post-it lappar som sedan sattes upp på väggen. Fantasi och inlevelseförmåga behövdes i arbetet för att ringa in och identifiera såväl uppenbara som dolda risker. Genom en bra sammansatt riskgrupp fick vi fram ett representativt urval av risker genom att utnyttja verksamhetskunnandet i gruppen. Sammanlagt blev det 90 risker. Syftet med detta steg är tvådelat: dels att låta deltagarna själva fundera över vilka risker de anser att kommunen har dels att få fram ett underlag till det fortsatta arbetet. 3. Kategorisering och identifiering - vad innebär risken? För att få en struktur på de 90 risker som riskgruppen kom fram till kategoriserades de in i sex olika huvudkategorier; Naturrelaterade Sjukdomar Systemsammanbrott Olyckor Social oro Sabotage För att få mer information om vad som kom fram under de olika huvudrubrikerna, se bilaga 12. En risk kan ha många olika betydelser beroende på vem man frågar och vilken erfarenhet personen har. Därefter skrevs en riskbeskrivning på varje risk för att alla i riskgruppen skulle ha samma förutsättningar i arbetet med riskvärderingen, se bilaga 13. Konsekvenser Under detta avsnitt beskrivs hur bedömningen av de 90 riskerna har bedrivits. Processen har varit indelad i olika delar; 1. Riskvärdering 2. Konsekvensbeskrivning 3. Risknivå 4. Hanteringsförmåga 5. Hanteringsnivå 6. Scenarion För att få en sammanställning utifrån riskerna och dess värdering, se bilaga 13. För att sedan få en sammanställning utifrån riskvärderingen, se bilaga (48)

92 Örkelljunga kommun 1. Riskvärdering - hur stor blir konsekvensen och sannolikheten för risken? Riskvärderingen syftar till att mäta och rangordna de risker som identifierats och kategoriserats. Denna värdering kan utföras på olika sätt och med olika metoder. Traditionellt brukar man i risksammanhang tala om sannolikhet och konsekvens, vilket vi även gjort här fast i en mer omfattad version. I stället för att endast använda en konsekvens så har den delats in i fyra kategorier; liv, miljö, egendom och förtroende. Att försöka få en absolut värdering av sannolikhet och konsekvens för den typ av risker som är intressanta i risk- och sårbarhetsanalysen, är inte meningsfullt. Oftast har riskerna inte inträffat och därmed finns ingen statistik tillgänglig. Vi har istället använt riskgruppens tidigare erfarenheter, kompetens och kunskap för att uppskatta sannolikheten och konsekvensen. Antingen används en numerisk (1-4) eller en icke numerisk (ingen, liten, stor, mycket stor) skala vid bedömning av sannolikheten och konsekvensen. Vi har här använt oss av båda skalorna; den numeriska för att förenkla sammanvägningen av sannolikheten och konsekvensen och den icke numeriska för att lättare kunna förstå innebörden av de olika nivåerna. Liv Miljö Egendom Konsekvens 1. Ingen. Det förekommer ingen konsekvens för liv. 2. Liten. Skada eller sjukdom där vårdcentral eller husläkare måste uppsökas. Övergående lindriga obehag. 3. Stor. Enstaka dödsfall, flera svårt skadade. Skada eller sjukdom som erfordrar kvalificerad intensiv vård och kan leda till invaliditet. Varaktiga obehag. 4. Mycket stor. Flera dödsfall och 10-tals svårt skadade. Skada eller sjukdom som erfordrar kvalificerad intensiv vård och som kan innebära dödsfall. 1. Ingen. Förekommer ingen konsekvens på miljön. 2. Liten. Behövs sanering och naturen kan återställas inom 2 år. 3. Stor. Behövs omfattande sanering och återställning av naturen ta en längre tid, 3-10 år. 4. Mycket stor. Skador i naturen som inte går att återställa, arter hotade eller utrotade. 1. Ingen. Det förekommer ingen konsekvens för egendom. 2. Liten. Skador under 10 basbelopp. 3. Stor. Skador under 100 basbelopp. 4. Mycket stor. Skador över 100 basbelopp eller som uppgår till oersättliga värden. Förtroende 1. Ingen. Förtroendet för kommunen är densamma före och efter händelsen. 2. Liten. Några enstaka kommuninvånare eller medarbetare har tappat förtroendet för kommunen efter händelsen. 3. Stor. Många kommuninvånare/medarbetare har tappat förtroendet för kommunen efter händelsen. Några enstaka medarbetare sägs upp. 4. Mycket stor. Många kommuninvånare/medarbetare har tappat förtroendet för kommunen efter händelsen. Flertal politiker avgår och/eller ett flertal medarbetare sägs upp. 21(48)

93 Örkelljunga kommun Sannolikhet 1. Mycket sällsynt (minst 1ggr/1000 år) 2. Sällsynt (minst 1ggr/100år) 3. Återkommande (minst 1ggr/10år) 4. Ofta återkommande (minst 1ggr/år) 2. Konsekvensbeskrivning om risken ändå inträffar Vid komplicerade och omfattande händelser kan kartläggningen av konsekvenserna bli ett omfattande arbete, eftersom de kan bero på en mängd faktorer (tid på dygnet, väder, följdhändelser). Med hjälp av riskbeskrivningen kan man utläsa vissa faktorer. För att inte lägga ner för mycket arbete med alla riskerna har endast beredskapssamordnaren och skyddsoch säkerhetssamordnaren tagit fram konsekvensbeskrivningarna på alla riskerna. Däremot har riskgruppen tagit fram en mer utförlig beskrivning av konsekvenserna på de 21 riskerna som kommunen ska arbeta vidare med, se bilaga Risknivå hur stor är risken? Ibland är en risk ofta förekommande men dess konsekvens är liten, eller tvärtom att sannolikheten är mycket sällsynt och konsekvensen mycket stor. Sannolikhet och konsekvens vägs samman och vi får fram ett mått på risken, risknivå. Denna risknivå har vi fått fram genom att summera alla konsekvenserna och därefter multiplicera med sannolikheten. Detta mått kan användas för att prioritera och rangordna bland riskerna. Här har vi fått en skala på 4-64, där 64 är den risk som är värst. I Örkelljungas kommun har den risk som fått högst risknivå hamnat på 39, vilket innebär att ingen risk i Örkelljunga har fått en fyra på alla kriterier. 4. Hanteringsförmågan hur hanterar vi risken? En risk kan ha stor sannolikhet, men frågan är hur kommunen hanterar risken när den kommer. Kommunen kan vara bra förberedd på vissa händelser och därmed blir hanteringsförmågan kanske mycket bra. Är det däremot en risk som kommunen inte vet om att den finns och inte kunnat förbereda sig på, så är sannolikheten för att hanteringsförmågan bli mycket dålig väldigt stor. I Örkelljungas kommun har det arbetats med en ny krisledningsplan och det märks, det finns nämligen bara en av de 90 riskerna som fick en etta på hanteringsförmågan, mycket dåligt. 63 av riskerna hamnade på antingen mycket bra eller bra på hanteringsförmågan. Hanteringsförmågan 1. Mycket dåligt. Inga åtgärder görs eller så blir det verkningslösa åtgärder. 2. Dåligt. Åtgärder görs men med dålig framförhållning och en bristande helhet. 3. Bra. I huvudsak åtgärdas allt men det finns vissa skador i samhället. 4. Mycket bra. Uppgiften löser vi mycket bra och det blir inga eller begränsade skador i samhället. 22(48)

94 Örkelljunga kommun 5. Hanteringsnivån förhållande mellan risknivån och hanteringsförmågan För att få en samlad bild över hur stor en risk är, tar vi hänsyn till både sannolikheten, konsekvensen och hanteringsförmågan. Detta blir med ett gemensamt namn hanteringsnivån. För att få fram den tar vi risknivån och dividerar med hanteringsförmågan. Här har vi fått en skala på 1-64, där 64 är den risk som har sämst hanteringsnivå. I Örkelljungas kommun har den risk som fått högst hanteringsnivå hamnat på Scenarion Hur förebygger vi risken? Ett scenario är en beskrivning av en tänkt händelse och det förlopp som är förknippat med händelsen i form av konsekvenser och följdhändelser. Valet av konsekvenser och följdhändelser görs med utgångspunkt från att vi vill belysa de problem som uppstår i verksamheten och få en diskussion kring förmågan att hantera de olika följdhändelserna. Avsikten är att skapa ett engagemang där händelser diskuteras utifrån deltagarnas egna erfarenheter och referensramar. Ett viktigt syfte är att få till stånd en diskussion över verksamhetsgränserna för att vidga förståelsen och få fram sådana faktorer där samverkan är nödvändig. I Örkelljunga gjordes scenario på de 6 risker som vi valde att arbeta vidare med. Istället för att vid ett traditionellt scenario försöka få fram bristerna i hanteringsförmågan togs förebyggande åtgärdsförslag fram. Detta gjordes i 2 grupper. För att få sammanställning av åtgärdsförslagen, se bilaga (48)

95 Örkelljunga kommun De fem riskerna 1. Sabotage: Vatten Produktionen och distributionen av dricksvatten är en av kommunens viktigaste åtaganden. Genom ett sabotage kan ett samhälle på kort tid helt lamslås. Kommunen måste aktivt arbeta för att eliminera den yttre påverkan på dricksvattenförsörjningen. Platser där ett sabotage skulle kunna inträffa måste identifieras och säkerhetsanpassas. Under denna risk har det lagts in tre risker. Riskerna är följande; Risk 71: hot om förorening av vatten Risk 78: sabotage vattentäkter Risk 82: Förgiftning av vatten Scenariobeskrivning Scenariot nedan är påhittat för att ge en beskrivning av hur risken som riskgruppen har arbetat med skulle kunna se ut. Vid en fredagseftermiddag så får Örkelljunga kommun in ett hot via telefon om att man har förorenat dricksvattnet i kommun. Det är okänt vem som är ansvarig för hotet eller anledning till hotet eller om hotet redan är verkställt. I Örkelljunga kommun tror man att hotet kan höra ihop med de publicerade bilderna i Ljungblomman men man är inte säker. VA-personal skickas ut till de platser där föroreningen kan ha skett. Lås och larm kontrolleras snabbt för att utreda trovärdigheten i hotet. Konstateras det att åverkan skett stängs pumpar och borror vid vattenverket i samråd med Miljökontoret. Personalen kontaktar personer och myndigheter enligt beredskapsplanen Vidare stängs utgående ventiler från dricksvattenreservoarerna. Brand- och spolposter ute på ledningsnätet öppnas för att tömma ut vattnet från dricksvattenledningarna. Kommunens krisgrupp kontaktas som tillsammans med räddningstjänsten sköter informationen till allmänheten. VAKA och sjukvården kontaktas och provtagning utförs. Planering för ersättningsvatten sker. Eventuellt kommer sanering av vattenverk, reservoarer och ledningsnät att ske. Konsekvenser av risken Några konsekvenser om scenariot ovan skulle inträffa: Kommunen måste informera till allmänheten om vad som hänt och vad man kommer att göra nu. En del av befolkningen i samhället blir lamslaget av hotet pga. att man inte vet om hotet kommer att verkställas eller redan har verkställts. Kommunen blir tvungen att göra en omfattande undersökning av vattenledningarna för att se om någon har förorenat vattnet. Om hotet är verkställt så får det konsekvenser som överfulla sjukhus pga. att många insjuknar. Det leder till personalbrist inom det privata och offentliga sektorn. För att se alla konsekvenserna för denna risk, se bilaga (48)

96 Örkelljunga kommun Samverkansbehov för att förhindra risken För att eliminera att sabotage sker krävs främst ett effektiv lås och larmsystem. Detta för hindra och försvåra för ett sabotage. Skulle ett sabotage ske krävs kontakter med ett flertal myndigheter. Vilka myndigheter är till stor del beroende av sabotagets art och omfattning. Utöver räddningstjänstens samverkande organisationer kan kommunen eller räddningstjänsten samverka med Länsstyrelsen, Statens Räddningsverk, SMHI, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och VAKA (Nationell vattenkatastrofgrupp för stöd och hjälp till kommunal dricksvattenförsörjning under kriser), Statens Jordbruksverk, smittskyddsexperter och Arbetsmiljöverket. Vidare krävs samverkan med mediaföretag som radio och TV för att snabbt nå ut med information till kommunens invånare. Örkelljungas kommuns förmåga att hantera risken Genom aktuella omvärldsanalyser och genom att samhällsplanera, beredskapsplanera, riskinventera samt att öva resurserna som berörs vid ett sabotage så ökar kommunens förmåga att hantera ett sabotage. Genom samverkan i NOSAM och Skåne kan kompetens och resurser skapas, personellt och materiellt, för att hantera sabotagerisken. Personal i VA-beredskapen måste ha kunskap i den upprättade beredskapsplanen och känna till kommunikationsvägarna som gäller vid en incident. Beredskapsplanen ska uppdateras en gång om året eller vid förändringar i organisationen. Beredskapspersonalen skall i samband med uppdateringen aktualisera beredskapsplanen. Åtgärder och förslag till ytterliggare insatser För information om hur riskgruppen kom fram till prioriteringen av åtgärderna, se sidan 46. Åtgärderna för att kunna förebygga denna risk har delats in i två områdena; Fysisk planering och Information. De åtgärder som riskgruppen har prioriterat som nödvändiga eller angelägna är följande; Fysisk planering o Fysiskt skydd (N) Information o Larmvägar (A) o Information till allmänheten (A) För en mer detaljerad lista på alla åtgärderna och dess prioritering, se bilaga (48)

97 Örkelljunga kommun 2. Naturrelaterade: Storm/Systemsammanbrott: el Kommunen, näringslivet, myndigheterna och allmänheten är beroende av elförsörjning (att stamnät, regionnät och fördelningsnät fungerar). Tillgång till el är också en förutsättning för att annan teknisk försörjning ska fungera. El behövs för såväl produktion, distribution som användning av vatten, fjärrvärme, samt för avlopps-, avfalls- och materialhantering. Elektroniska kommunikationer är även i hög grad beroende av el för att fungera. Kommunen har konstaterat att lagstiftningen inom området inte är tillräckligt anpassad till krishanteringssystemet, eftersom den inte tar hänsyn till behoven att kunna styra el till prioriterade användare vid krissituationer. Avbrott eller störning i kommunaltekniska system (dricksvattenförsörjning och avloppssystem) hotar i första hand människor och djur. Även ekonomiska värden och förtroendet för kommunen står på spel. Avbrott i vattenförsörjningen påverkar de flesta människor och verksamheter i samhället. Hushållen behöver, förutom dricksvatten för överlevnad, vatten för matlagning, toaletter och duschar. Sjukhusen är särskilt känsliga för vattenavbrott. Vatten behövs för all livsmedelshantering och för att upprätthålla en hygienisk livsmedelsproduktion. Vatten behövs dessutom i industrier, kontor, kommunala verksamheter och räddningstjänsten. Under denna risk har det lagts in nio risker. Riskerna är följande; Risk 6,7: Storm Risk 21, 22, 23, 24: Elavbrott (vintertid, -10 C) Risk 25: långvarigt regionalt strömavbrott Risk 26: el-brist (vintertid, -10 C) Risk 27: saknad av reservelverk Scenariobeskrivning Scenariot nedan är påhittat för att ge en beskrivning av hur risken som riskgruppen har arbetat med skulle kunna se ut. En kväll i mitten av januari varnar SMHI för ett stormoväder som kommer att dra in över södra Sverige. Dagen efter så öser snön ner och det blåser kraftiga vindar och är minus femton grader ute. Hela Skåne, Blekinge, Halland och delar av Smålands län saknar el om man inte har reservelverk. Konsekvenser av risken Några konsekvenser om scenariot ovan skulle inträffa: Utrustning och maskiner slutar fungera, behovet av reservsystem och anordningar är stort. Byggnader behöver utrymmas pga. att det saknar värme samt att de drabbade behöver tillfälliga lokaler att bo i. Stora ekonomiska värden blir förstörda, t.ex. sönderfrusna ledningar Produktionsbortfall i offentliga och privata sektorn. Nedfallande träd skapar trafikproblem som leder till olyckor, att folk inte kan ta sig till och från arbeten, affären etc. För att se alla konsekvenserna för denna risk, se bilaga (48)

98 Örkelljunga kommun Kommunen får en huvudroll i hanteringen av ett långvarit avbrott i elförsörjningen. De elektroniska kommunikationerna kommer inom några timmar att nedgå i förmåga för allmänheten och de som har att hantera situationen. Detta gäller mobila kommunikationer såväl som fasta. Samhällskonsekvenserna av ett elavbrott blir allvarligt redan efter sex timmar. Då påverkas äldrevård, vatten- och avloppssystem, fjärrvärme och bensinstationer. Vid ett avbrott längre än 24 timmar äventyras även livsmedelsförsörjningen. Vid störning i de elektroniska kommunikationerna försvåras eller omöjliggörs information och kommunikation mellan kommunen och allmänheten. Kommunens möjligheter att initiera krisberedskapsåtgärderna begränsas starkt. Informationsbrist och osäkerhet uppstår. I kombination med en allvarlig kris kan detta få förödande konsekvenser för samhällets förmåga att hantera situationen. Informationshanteringen utåt, gentemot medborgarna, och inåt den egna organisationen är av avgörande betydelse för att minska konsekvenserna. Den operativa förmågan för räddningstjänst, polis och hälso- och sjukvård begränsas kraftigt, bland annat på grund av drivmedelbrist eftersom strömförsörjningen till bensinstationernas pumpar inte fungerar. Uttagsautomater och elektroniska betalningsmedel slutar fungera, vilket gör det svårt för medborgarna att konsumera. Kommunen får efterhand svårt att lösa uppgiften, dels på grund av kommunikationssvårigheter, dels som följd av att det krävs mer personal för att utföra åtgärder. Trycket kommer troligtvis att bli väldigt hårt på vissa förvaltningar. Det kommer vara svårt att upprätthålla kontrollen av kommunaltekniska försörjningssystem. Eftersom larm- och övervakningssystem för dricksvattenförsörjningen inte fungerar måste personalen åka ut till de olika platserna och övervaka produktionen och distribution av dricksvatten manuellt. Samverkansbehov för att förhindra risken Ett elnätsföretag bedriver verksamhet i Örkelljunga Kommun: E-on. Beroende på avbrottets längd och geografiska omfattning behöver kommunen samverka med E-on. Vid ett avbrott som får stora konsekvenser för samhället (mer än sex timmar) uppstår ett omfattande behov av samverkan med polismyndigheten i länet och Sveriges Radio. Kommunen behöver också samverka med angränsande kommuner för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande. Örkelljungas kommuns förmåga att hantera risken Kommunens ledningsplats i kommunhuset har reservelkraftsanläggning, vilket innebär att datorer, värme, belysning och kommunens telefonister kommer att fungera. Driften av kommunens Internet-hemsida kan garanteras och samtliga kommunala dataservrar kommer att fungera. Alternativt kan krisledningsfunktionen flyttas till provisorisk ledningsplats hos Räddningstjänsten, där det även finns tillgång till reservelkraftsanläggning. Åtgärder och förslag till ytterliggare insatser Kommunen har påbörjat utbildning och övning för krisledningsorganisationen för att på bästa sätt kunna leda krisledningsarbetet. Åtgärder som kan bli aktuella är upprättande av värmestugor, informationscenter, omflyttning av personer med hemhjälp, prioritering av reservelverk, mm. Ett antal kommunala byggnader är förberedda för inkoppling av reservkraft så att kollektiv utspisning kan ordnas. För information om hur riskgruppen kom fram till prioriteringen av åtgärderna, se sidan (48)

99 Örkelljunga kommun Åtgärderna för att kunna förebygga denna risk har delats in i fem områdena; Reservelkraftverk, Prioritering, Trygghetspunkter, Materiel och Information. De åtgärder som riskgruppen har prioriterat som nödvändiga eller angelägna är följande; Reservelkraftverk o Organisation för reservelverk (N) o Anskaffande av ytterligare reservelverk (A) Prioritering o Hjälpinsatser till olika samhällsfunktioner (N) o Prioriteringslista av reservelverk (N) o Vilka människor ska först få hjälp (N) o Avlösning av personal (N) Trygghetspunkter o Förutbestämda lokaler "kända" (A) Materiel o Kommunikationer (N) För en mer detaljerad lista på alla åtgärderna och dess prioritering, se bilaga (48)

100 Örkelljunga kommun 3. Social oro: Annat Jämfört med andra kommuner i samma storlek är Örkelljunga en lugn kommuner med relativt låg risk att bli utsatt för brott. Samtidigt är hot och våld eller rädsla för överfall en verklighet för alltför många, särskilt kvinnor, barn och unga utsätts för misshandel, rån eller trakasserier och ofta i en miljö där trygghet är som viktigast, i hemmet, i skolan eller i sin närmiljö. I och med att samhället förändras genom globalisering och en enorm teknisk utveckling, så medför detta att en ny typ av brottslighet växer fram, den organiserade brottsligheten. Den brottsligheten kan i stort sett vara vad som helst och var som helst. Exempel på organiserad brottslighet är trafficking, drog- och sexhandeln. Under denna risk har det lagts in fyra risker. Riskerna är följande; Risk 63: Droger Risk 65: Hot Risk 76. Våldshandlingar pga. t.ex. kriminalitet och narkotika Risk 85: brottsling som skapar kaos (pyroman, pedofil, sexmördare, mm.) Scenariobeskrivning Scenariot nedan är påhittat för att ge en beskrivning av hur risken som riskgruppen har arbetat med skulle kunna se ut. I alla stora dagstidningar i Sverige kan vi läsa: Nytt ungdomsgäng sätter skräck i Örkelljungas kommun. Ett tjugotal ungdomar i åldern år har misshandlat ytterligare en kvinna som var på väg hem från krogen. Detta är en i raden av misshandelsfall som kan kopplas till ungdomsgänget. Andra brott som de misstänks för är inbrott i affärer och bostäder, hot och rån av jämnårig samt innehav och försäljning av narkotika. Örkelljungas kommun står handlingsförlamade mot ungdomsgänget. Konsekvenser av risken Några konsekvenser om scenariot ovan skulle inträffa: Oron och osäkerheten bland allmänheten ökar, varken ungdomar eller vuxna vågar gå ut på kvällarna. Som följd så dubbelbemannar vi vissa tjänster som i vanligtvis är ensamarbete som ex. busschaufförer, vårdpersonal. Vuxna bildar medborgargarde som tar lagen i egna händer. Förtroendet för kommunen minskar, folk flyttar från kommunen istället för till den. Företag som har möjlighet flyttar sin verksamhet till annan ort. Krav på ökade insatser från sociala myndigheter i samarbete med polisen ökar, andra verksamhetsområden blir drabbade när extra resurser måste sättas Oskyldiga personer pekas ut, samhället stämplar och kategoriserar alla och misstänksamheten mot varandra ökar. För att se alla konsekvenserna för denna risk, se bilaga 11. Samverkansbehov för att förhindra risken Samverkan och uppföljning via informationsnätverk med flera aktörer blir viktigare och viktigare. Civilkurage och social kontroll genom anhörig/grannätverk blir nödvändigt. 29(48)

101 Örkelljunga kommun Kommunen behöver samverka med; BRÅ, Polisen, region Skåne, skolan, socialtjänsten och näringslivet. Andra aktörer som kommunen kan samarbeta med är ideella föreningar såsom IOGT, AA, AN, nattvandrarna och olika ungdomsgrupper. De folkvalda politikerna har ett stort ansvar för kommunens medborgare och att samhällets olika delar fungerar. Örkelljungas kommuns förmåga att hantera risken I Örkelljunga finns idag en mycket bra samverkan med alla samhällets aktörer såsom elevvårdskonferenser, lokala och centrala stödgrupper, föräldrasamverkan samt POSOM. Åtgärder och förslag till ytterliggare insatser För information om hur riskgruppen kom fram till prioriteringen av åtgärderna, se sidan 46. Åtgärderna för att kunna förebygga denna risk har delats in i tre områdena; Fysisk planering, Samverkan och Trygghetsfaktor. De åtgärder som riskgruppen har prioriterat som nödvändiga eller angelägna är följande; Samverkan o Nätverk etc., samordning (kommunalt statligt) (A) o Psykiatrin (A) Trygghetsfaktor o Civilkurage (N) o Fältsekreterare (A) o Fler vuxna ute på stan mm (vara aktiva gentemot ungdomarna) (A) o Fritidsaktiviteter (A) o Bemötandeproblem (A) o Synliga poliser (A) För en mer detaljerad lista på alla åtgärderna och dess prioritering, se bilaga (48)

102 Örkelljunga kommun 4. Sjukdomar: Pandemi/epidemi Den största infektionsrisken mot befolkning är de smittor som sprids oavsiktligt. När det gäller objektburen smitta påverkas den oftast av mänsklig teknologi, antingen genom störningar i denna eller som en oönskad biprodukt. Några exempel är legionella utbrott där vattensystem eller kylsystem är inblandade, och utbrott på sjukhus med multiresistenta bakterier. Ett tillräckligt omfattande eller allvarligt utbrott påverkar de dagliga verksamheterna som är nödvändiga för att vårt samhälle ska fungera, som ex livsmedelsförsörjning, sophämtning, transporter och sjukvård. Vid avsiktlig spridning menar vi ex mjältbrandsbreven i USA, eller när någon använder sig av mikroorganismer för att skada person, djur eller miljö. En avsiktlig spridning kan vara mycket svår, eller kanske omöjlig, att skilja från ett utbrott som uppkommer på naturlig väg, om inte förövaren ger sig tillkänna. Utbrott och epidemi är i princip synonyma begrepp för klart fler fall än väntat. Ordet epidemi används oftast vid större utbrott. En pandemi är en epidemi som berör stora delar av världen, till exempel när det uppstår en ny influensavariant. Under denna risk har det lagts in två risker. Riskerna är följande; Risk 13, 14: Pandemi Scenariobeskrivning Scenariot nedan är påhittat för att ge en beskrivning av hur risken som riskgruppen har arbetat med skulle kunna se ut. Smittskyddsinstitutet går ut med att 30 % av Sveriges befolkning är smittade av ett nytt virus. Ungefär samma procent gäller för hela Norden och delar av norra Tyskland. I Örkelljungas kommun är ca 25 % av befolkningen smittade och av dem är 15 % i behov av akut sjukvård. De drabbade är i alla åldrar men äldre och barn är de som har drabbats hårdast. Konsekvenser av risken Några konsekvenser om scenariot ovan skulle inträffa: Det blir personalbrist inom den privata och offentliga verksamheten. Samhällets service kan ej upprätthållas i full skada, ex måste skolor och förskolor stängas. Panik och rädsla bland medborgarna sprids och belastningen på sjukvården ökar. Det kommer att bli brist på medicin, sjukvårdsutrustning och sjukvård. Ekonomiska konsekvenser kommer drabba hela samhället. För att se alla konsekvenserna för denna risk, se bilaga 11. Den samlade operativa förmågan i kommunen kommer att påverkas negativt då flera förvaltningar drabbas av dubbel belastning, detta med anledning av att personalstyrkan reduceras och vårdbehovet ökar. Kommunen måste säkerställa resurser och uthållighet inom förvaltningarna på lång sikt. Vid en pandemi kan vi räkna med att många i personalen inte kan ta sig till sina jobb. Detta kräver prioritering av verksamheterna och en snabb omfördelning av resurserna. 31(48)

103 Örkelljunga kommun Samverkansbehov för att förhindra risken Kommunen har i händelse av en pandemi behov av att samverka med andra aktörer i och utanför kommunen, då ett utbrott ställer krav på prioritering av resurser. Samverkan med Landstinget, Smittskyddsinstitutet, Region Skåne och Livsmedelsverket är viktigt men även att man samverka med andra kommuner och myndigheter. Örkelljungas kommuns förmåga att hantera risken Kommunen har påbörjat utbildning och övning för krisledningsorganisationen för att på bästa sätt kunna leda krisledningsarbetet. Åtgärder som kan bli aktuella är upprättande av värmestugor, informationscenter, omflyttning av personer med hemhjälp, prioritering av reservelverk, mm. Ett antal kommunala byggnader har fasta reservkraft och andra är förberedda för inkoppling av reservkraft. Åtgärder och förslag till ytterliggare insatser Trots att det är mycket svårt kanske omöjligt att förutse de exakta samhällskonsekvenserna av en pandemi, är det viktigt att vidta förebyggande åtgärder så långt det är möjligt. Att förbereda sig genom att planera, göra prioriteringslistor samt upparbetade samarbetskanaler är a och o i detta arbete. Omfattande personalbortfall innebär att hela eller delar av ett antal verksamhetsområden måste nedprioriteras, med allvarliga konsekvenser för kommunens verksamhet. Vilka verksamheter som ska förstärkas respektive nedprioriteras måste planläggas i förväg liksom möjligheterna att få extra personal. För information om hur riskgruppen kom fram till prioriteringen av åtgärderna, se sidan 46. Åtgärderna för att kunna förebygga denna risk har delats in i tre områdena; Information, Material och Prioritering. De åtgärder som riskgruppen har prioriterat som nödvändiga eller angelägna är följande; Information o Information till allmänheten (A) Material o Material (A) Prioritering o Vilka kommunala verksamheter har störst behov av hjälpinsatser (N) o Personal (N) För en mer detaljerad lista på alla åtgärderna och dess prioritering, se bilaga (48)

104 Örkelljunga kommun 5. Olyckor: Transport: farligt gods Farligt gods som passerar Örkelljungas kommun innebär risk för utsläpp av kemiska ämnen. Det är känt att den totala mängden farligt gods som transporteras på våra vägar är mycket stor, men för närvarande finns ingen detaljerad tillförlitlig information om dessa transporter. Nedan är ett utdrag från RIB (Integrerat beslutsstöd för skydd mot olyckor) som är ett stöd och en informationskälla för yrkesverksamma i arbetet med skydd mot olyckor. BFK Kemikalie: Ammoniak Transport: Lastbil Mängd: kg Skada: Brott på anslutningsrör Källstyrka: 8.8 kg/s Varaktighet: 38 minuter Väder: Höst, 10 grader, 5 sekundmeter Källa: RIB 33(48)

105 Örkelljunga kommun Under denna risk har det lagts in tre risker. Riskerna är följande; Risk 44, 45, 46: farliga godstransporter Scenariobeskrivning Scenariot nedan är påhittat för att ge en beskrivning av hur risken som riskgruppen har arbetat med skulle kunna se ut. På E4:an förbi Örkelljungas kommun har en lastbil kört av vägen. Räddningstjänsten får larm om att det har inträffat en olycka där en lastbil som innehåller farligt gods är inblandad. SOS alarm vet inte vilket ämne det rör sig om då larmade personer inte kan uppge sifferbeteckningen på den orange skylten. Räddningstjänsten kommer ut och konstaterar efter ett tag att lastbilen var lastad med svaveldioxid samt att det läcker ut gas från den. Räddningstjänsten konstaterar även att det blåser in mot centrum och att gasen kommer att spridas över större delar av centrum. SOS alarm går ut med ett VMA till allmänheten att de ska stänga alla fönster och hålla sig inne och vänta på vidare besked. Konsekvenser av risken Några konsekvenser om scenariot ovan skulle inträffa: Räddningsledning blir tvungen att spärra av stora områden som påverkar rörelsefriheten för befolkning, som får till följd att de inte kan komma till/från sitt hem, arbete etc. Risk för att ett stort antal människor blir tvungna att söka läkarvård. Ev. Evakuering av hotade områden som ligger i utsatta områden. Detta kan leda till att vi måste omlokalisera vissa kommunala verksamheter ex. vårdboende och dagis. Samhället kräver information om vad som har hänt, hur farligt det är etc. För att se alla konsekvenserna för denna risk, se bilaga 11. Flera parametrar avgör hur allvarliga konsekvenserna skall bli när en farligt gods olycka har inträffat, bl.a. om ämnet är i fast form, vätska, eller gas. Ett haveri vid farligt gods transporter kan medföra, utöver konsekvensen av brand, att stora mängder brandfarlig vara läcker ut och rinner ner i dagvattenbrunnarna. Förloppet går snabbt och är helt okontrollerbart med ett stort riskområde som följd. Erfarenhetsmässigt har man sett att det inte är frågan om bensinen antänder utan när. Tiden mellan utsläppet och antändning är helt avgörande för hur många människoliv som kan komma att gå förlorade. Kondenserade gaser, tex svaveldioxid, är de ämnen som kommer att påverka kommuninvånarna mest och ge räddningstjänsten de största problemen. Kondenserad gas är ämne som inte kan existera som vätska vid NTP (normal temperatur och tryck) utan kommer omedelbart att förångas till dimma och transporteras bort med vinden. Risken för antagonistiska angrepp med kemiska ämnen kan inte avskrivas. Därför finns det anledning att ständigt vara vaksam på indikationer på en sådan avsikt och förmåga, även om hotet idag inte kan betecknas som påtaglig. Liksom attentat med radioaktiva skulle detta kunna få potentiellt mycket stora konsekvenser och hota människor, miljövärden samt ekonomiska värden. I kommunen har vi inga anläggningar som omfattas av Seveso II-direktivet. 34(48)

106 Örkelljunga kommun Samverkansbehov för att förhindra risken Kommunen behöver samverka med Vägverket, Länsstyrelsen och transportföretag för att styra transporter av farligt gods till säkrare vägar. Samverkan kan även behöva ske med företag som planerar verksamhet som kräver transporter av farligt gods, exempelvis bensinstationer så att denna verksamhet inte planeras på olämpliga ställen samt att risk och skyddsavstånd till bebyggelse beaktas. Vid en olycka med utsläpp kan kontakter behöva ske med ett flertal myndigheter, vilka är till stor del beroende av olyckans art och omfattning. Utöver räddningstjänstens samverkande organisationer kan kommunen eller räddningstjänsten samverka med, Länsstyrelsen, Statens Räddningsverk, SMHI, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Statens Jordbruksverk och Arbetsmiljöverket. Örkelljungas kommuns förmåga att hantera risken Genom att samhällsplanera, beredskapsplanera, riskinventera samt att öva resurserna som berörs vid en farligt gods olycka ökar kommunens förmåga att hantera olyckan om den skulle inträffa. Räddningstjänsten genomför kontinuerligt utbildning inom området farligt gods och har resurser för att hantera den mindre olyckan samt påbörja arbetet vid den större olyckan. Genom samverkan i NOSAM och Skåne kan sedan tillräckliga resurser och kompetens byggas upp för att hantera stora farligt gods olyckor. Denna samverkan ger tillgång till resurser, såväl personellt som materiellt, så att insatsen vid behov kan pågå under lång tid. 35(48)

107 Örkelljunga kommun Åtgärder och förslag till ytterligare insatser För information om hur riskgruppen kom fram till prioriteringen av åtgärderna, se sidan 46. Åtgärderna för att kunna förebygga denna risk har delats in i fem områdena; Fysisk planering, Upphandling, Information, Samverkan och Miljö och hälsoproblem. De åtgärder som riskgruppen har prioriterat som nödvändiga eller angelägna är följande; Fysisk planering o Vägvals styrning (N) o Inte placera bostäder, byggnader (A-byggnader) nära stora transportleder (N) o Placering av farlig verksamhet (N) Upphandling o Ökade krav vid upphandling för att minska riskerna med transporter av farligt gods (A) Information o Information till allmänheten (A) Samverkan o Samverkan (A) För en mer detaljerad lista på alla åtgärderna och dess prioritering, se bilaga (48)

108 Örkelljunga kommun Resultat och uppföljning Varför? Förberedelse Fas Analys Fas Resultat & uppföljning När analysfasen har genomförts återstår att hantera resultatet. Analysresultatet kan användas i flera olika sammanhang. I första hand ska resultatet av arbetet återkopplas till kommunledningen. Resultatet ska ge olika förslag till åtgärder för att minska risker och sårbarheter eller förbättra förmågan. Detta kan vara åtgärder i form av fördjupade analyser, utbildningar, övningar, organisatoriska förändringar, investeringar etc. Åtgärderna är kopplade till den förvaltning inom kommunen som ansvarar för att åtgärden vidtas och som har ansvaret för att följa upp att beslutade åtgärder genomförs. För en detaljerad lista över alla åtgärderna, se bilaga 10. Att verkställa beslut och följa upp resultatet är det avslutande och ett av de viktigaste stegen. Ett betydelsefullt inslag i riskhanteringen är uppföljning och återkoppling till medarbetare och andra som deltagit i processen. Att visa på resultaten eller motivera varför föreslagna åtgärder inte vidtas är en central del i processen som ofta glöms bort eller ges för lite utrymme. Att kunna visa på resultat, även i det lilla, är något som ger människor ett förtroende för processen och ett engagemang för fortsatt deltagande i organisationen. Resultat & uppföljning Sammanställning Åtgärder 37(48)

109 Örkelljunga kommun Sammanställning olika kriterier ger olika resultat I analysen sorteras och studeras riskerna på olika sätt beroende på vad användaren är intresserad av. Det har gjorts olika sammanställningar av riskerna, här nedan presenteras två olika. Det finns fler i bilaga 14 och 15. En av sammanställningarna har gjorts utifrån de risker som fått en 3 eller 4 i kategorierna konsekvens och sannolikhet, och de som fått en 1 eller 2 i hanteringsförmåga. Sedan har det gjorts en sammanställning på de risker som fått högs risknivå och högst hanteringsnivå. För att få en mer översiktlig bild över hur riskerna fördelat sig inom konsekvenserna och sannolikheten, har en sammanställning i diagramform tagits fram. För att se vilka risker som ingår i sammanställningen, se bilaga Antal risker Sabotage Naturrelaterade Systemsammanbrott Social oro Sjukdomar Olyckor Riskerna Totalt 90 risker Bild: Fördelningen av Örkelljungas risker i de sex kategorierna 38(48)

110 Örkelljunga kommun Konsekvens Liv 4. Mycket stor. Flera dödsfall och 10-tals svårt skadade. Skada eller sjukdom som erfordrar kvalificerad intensiv vård och som kan innebära dödsfall. 2,5 2 Antal risker 1,5 1 0,5 Sabotage Naturrelaterade Social oro Sjukdomar 0 1 Risker Totalt 5 risker 3. Stor. Enstaka dödsfall, flera svårt skadade. Skada eller sjukdom som erfordrar kvalificerad intensiv vård och kan leda till invaliditet. Varaktiga obehag. Antal risker Risker Sabotage Naturrelaterade Systemsammanbrott Social oro Sjukdomar Olyckor Totalt 25 risker 39(48)

111 Örkelljunga kommun Konsekvens Miljö 4. Mycket stor. Skador i naturen som inte går att återställa, arter hotade eller utrotade. 2,5 2 Antal risker 1,5 1 0,5 Sabotage Olyckor 0 1 Risker Totalt 3 risker 3. Stor. Behövs omfattande sanering och återställning av naturen tar en längre tid, 3-10 år. 6 5 Antal risker Sabotage Olyckor Risker Totalt 8 risker 40(48)

112 Örkelljunga kommun Konsekvens Egendom 4. Mycket stor. Skador över 100 basbelopp eller som uppgår till oersättliga värden. Antal risker Risker Sabotage Naturrelaterade Systemsammanbrott Social oro Olyckor Totalt 21 risker 3. Stor. Skador under 100 basbelopp. 8 7 Antal risker Risker Sabotage Naturrelaterade Social oro Sjukdomar Olyckor Totalt 21 risker 41(48)

113 Örkelljunga kommun Konsekvens Förtroende 4. Mycket stor. Många kommuninvånare/medarbetare har tappat förtroendet för kommunen efter händelsen. 7 6 Antal risker Systemsammanbrott Social oro Sjukdomar Olyckor 0 1 Risker Totalt 11 risker 3.Stor. Många kommuninvånare/medarbetare har tappat förtroendet för kommunen efter händelsen. Några enstaka medarbetare sägs upp. 8 7 Antal risker Sabotage Naturrelaterade Systemsammanbrott Social oro Sjukdomar Olyckor 0 1 Risker Totalt 22 risker 42(48)

114 Sannolikheten Örkelljunga kommun 4. Ofta återkommande (minst 1ggr/år) 5 4 Antal risker Naturrelaterade Systemsammanbrott Social oro Olyckor 0 1 Risker Totalt 12 risker 3. Återkommande (minst 1ggr/10år) Antal risker Sabotage Naturrelaterade Systemsammanbrott Social oro Olyckor Risker Totalt 32 risker 43(48)

115 Örkelljunga kommun Risknivå Risknivån är resultatet av sannolikheten att något inträffar och vilka konsekvenser det får. Konsekvenserna bedöms inom fyra konsekvensområden; liv, miljö, egendom och förtroende. För att se riskernas risknivå, se bilaga 14 och för de 10 risker som fått högst risknivå, se bilaga 15. Risknivå = Summan av konsekvenserna x Sannolikheten Hanteringsförmågan Det var endast en risk i Örkelljunga som fick en etta i hanteringsförmåga, vilket är mycket bra. 2. Dåligt. Åtgärder görs men med dålig framförhållning och en bristande helhet. 8 Antal risker Risker Sabotage Naturrelaterade Systemsammanbrott Social oro Sjukdomar Olyckor Totalt 26 risker Hanteringsnivån Hanteringsnivån är hur väl förbered kommunen är om en risk skulle inträffa. Ju lägre hanteringsnivå desto bättre förbered är vi på risken när den inträffar. Hanteringsnivån är resultatet av risknivån dividerat med hanteringsförmågan. För att se kommunens hanteringsnivå av de olika riskerna, se bilaga 14 och bilaga 15 för att se de 10 risker som fått högst hanteringsnivå i Örkelljungas kommun. 44(48)

116 Örkelljunga kommun Den andra sammanställningen är i tabellform och här visas fördelningen på riskerna i de olika huvudkategorierna i förhållande till den skala vi använt. Konsekvens liv Ingen (1) Liten (2) Stor (3) Mycket stor (4) Sabotage Naturrelaterade Systemsammanbrott social oro Sjukdomar Olyckor Konsekvens miljö Ingen (1) Liten (2) Stor (3) Mycket stor (4) Sabotage Naturrelaterade Systemsammanbrott social oro Sjukdomar Olyckor Konsekvens egendom Ingen (1) Liten (2) Stor (3) Mycket stor (4) Sabotage Naturrelaterade Systemsammanbrott social oro Sjukdomar Olyckor Konsekvens förtroende Ingen (1) Liten (2) Stor (3) Mycket stor (4) Sabotage Naturrelaterade Systemsammanbrott social oro Sjukdomar Olyckor (48)

117 Örkelljunga kommun Sannolikheten Mycket sällsynt (1) Sällsynt (2) Återkommande (3) Ofta återkommande (4) Sabotage Naturrelaterade Systemsammanbrott social oro Sjukdomar Olyckor Risknivå Sabotage Naturrelaterade Systemsammanbrott social oro Sjukdomar Olyckor Hanteringsförmåga Mycket bra Bra (3) Dåligt (2) Mycket dåligt (1) (4) Sabotage Naturrelaterade Systemsammanbrott social oro Sjukdomar Olyckor Hanteringsnivå Sabotage Naturrelaterade Systemsammanbrott social oro Sjukdomar Olyckor För mer information se bilaga (48)

118 Örkelljunga kommun Åtgärder - vad kan förebyggas och förhindras? När riskgruppen har bedömt riskerna och kommunens sårbarhet, så gäller det att fundera över vad kommunen kan göra för att antingen se till att händelsen aldrig inträffar eller för att mildra konsekvenserna om händelsen skulle inträffa. Vi har utgått från följande frågor: Hur kan kommunen höja kompetensen, exempelvis genom information och utbildning? Hur kan kommunen förbättra organisationen, exempelvis genom bättre planeringsprocesser, övningar, klara lednings- och ansvarsförhållanden, samordning, varnings och informationsrutiner? Hur kan kommunen förbättra det tekniska skyddet, som konstruktionsförbättringar, investeringar i ökade reparations- eller reservåtgärder, utplacering av beredskapsutrustning? Hur kan kommunen arbeta förebyggande, exempelvis med övervakningssystem, rutin- och processbeskrivningar, kvalitetssäkringsåtgärder? Det är nödvändigt att eftersträva en generell förmåga att förebygga och hantera händelser som kan leda till svåra påfrestningar på samhället. Att enbart skapa beredskap för att möte en specifik händelse inte är tillräckligt. Riskgruppen har tagit fram förslag till möjliga åtgärder för att minska sannolikheten att händelsen inträffar och reducera de konsekvenser händelsen ger upphov till, se bilaga 10. Riskgruppen prioriterade de 21 riskernas åtgärder i tre kategorier; Nödvändigt (N), Angelägenhet (A) och Önskvärt (Ö). Efter indelningen i N, A och Ö prioriterades åtgärderna numeriskt inom kategorierna (1 är den åtgärd som riskgruppen anser är viktigast för kommunen att arbeta med under denna mandatperiod) och inom varje risk. Vi började med åtgärderna som fick N i risk 1, sedan fortsatta vi med A och Ö i samma risk. Därefter gjordes prioriteringen på åtgärderna i 2, 3, 4, 5 och 6 på samma sätt som i risk 1. 47(48)

119 Örkelljunga kommun Referenser Risk & Sårbarhetsanalyser, Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Introduktion för kommuner, utbildningsserie 2003:8 Vägledning för kommuner och landsting, utbildningsserie 2006:2 Kommunal sårbarhetsanalys, forskningsserie nr 3 Risk- och sårbarhetsanalys Ängelholms kommun Riskanalys Norrköpings kommun Riskanalys Storuman kommun Riskanalys Vaggeryd kommun Riskanalys Växjö kommun Risk- och sårbarhetsanalys för Uppsala län 2005 Bilagor Bilagorna är upprättade i två exemplar ett som är offentligt och ett som är sekretessbelagt (enligt sekretesslagen 5 kap 8 ). De bilagor som finns är; 1. KS beslut 2. Risk- och sårbarhetsanalysens process 3. Riskgruppens medlemmar 4. Sammanställning över det som riskgruppen anser är skyddsvärt i kommunen 5. Sammanställning över det som riskgruppen anser är ett riskobjekt i kommun 6. Begrepp och definitioner 7. Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 8. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 9. Sammanställning av de 21 riskerna 10. Sammanställning av åtgärder för de 21 riskerna 11. Konsekvenser av de 21 riskerna 12. Förteckning över kommunens säkerhetskarta 13. Riskinventering 14. Sammanställning utifrån riskvärderingen 15. Sammanställning av risknivå och hanteringsnivå 48(48)

120 Handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor ÖRKELLJUNGA KOMMUN

121 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Sid 2 (54)

122 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Ambitioner och avgränsningar Räddningstjänstens organisation Samråd Örkelljunga kommun Riskprofil Riskanalys En sammanfattning av riskanalysen Mål för Örkelljunga kommun Förebyggande mål Förebyggande säkerhetsmål Förebyggande prestationsmål (resultatmål) Mål för räddningstjänst Räddningstjänstens säkerhetsmål Räddningstjänstens prestationsmål (resultatmål) Redovisning och återkoppling Förebyggande verksamhet Allmänt Tillsyn Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor/lso Tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor/ LBE Tillsyn av särskilt farlig verksamhet Plan - och byggärenden Tillstånd brandfarlig vara Sotning / Rengöring och brandskyddskontroll Information/rådgivning Utbildning Olycksförloppsutredning Livräddningsutrustning Samverkan Räddningstjänst Resurser Högre befäl Räddningschef i beredskap (RCB) Vakthavande brandingenjör (VBI) Stabschef i beredskap Kompetens Förmåga Samverkan Övningsverksamhet Vattenreservoarer och brandposter Sid 3 (54)

123 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , Alarmering, Varning, Information Alarmering Varning Information Beslut under och efter räddningsinsats Höjd Beredskap Förkortningar och definitioner som användes i handlingsprogrammet Förkortningar Definitioner Förteckning över bilagor Bilaga 1.3 Räddningstjänstens administrativa organisation Bilaga 1.4 A Sändlista Bilaga 1.4 B Inkomna synpunkter Tabell över larm för Örkelljungas Räddningstjänst Jämförelsetabeller för några olika olyckstyper Bilaga 4.2.1A Förslag till frister för skriftlig redogörelse Bilaga 4.2.1B Tillsynsmetodik enligt systematiskt brandskyddsarbete Bilaga 4.5A Frister för sotning/rengöring och brandskyddskontroll... (KF 100, ) Bilaga 4.5B Riktlinjer för egen sotning (KF ) Bilaga 4.8 Metodik för olycksförloppsutredning Bilaga 5.4A Förmåga Bilaga 5.4B Beräknade framkomst tider för räddningsstyrka Bilaga 5.5 Avtal och överenskommelser Bilaga Allmänhetens alarmering vid teleavbrott Sid 4 (54)

124 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , Inledning Detta handlingsprogram beskriver Örkelljunga kommuns arbete enligt lagen om skydd mot olyckor och omfattar både förebyggande åtgärder och räddningstjänst när olyckan väl har inträffat. Avsnittet om att förebygga olyckor kommer efterhand som handlingsprogrammet förändras att bli mer och mer omfattande, såväl för kommunen, företag som enskilda medborgare. Ett framgångsrikt olycksförebyggande arbete kräver ett stort engagemang och samverkan från samtliga kommunala förvaltningar, men också från alla som bor och verkar i Örkelljunga kommun. Det är också viktigt med samverkan med andra myndigheter och grannkommuner för att få ett samlat grepp över riskbilden och de förebyggande åtgärder som vidtas samt planeras i framtiden. Detta handlingsprogram avser bland annat att ge kommunens invånare, med flera information om kommunens förmåga, mål och ambitioner inom såväl olycksförebyggande- som skadeavhjälpande verksamhet. Information enligt ovan kan också ges vid utbildningar och vid studiebesök på brandstationen/räddningstjänsten. För tydlighetens skull skrivs förvaltningen Räddningstjänsten med kursiv stil och operativ räddningstjänst med normal stil. 1.1 Bakgrund och syfte Örkelljunga kommun upprättar detta handlingsprogram i enlighet med 3 kap. 3 och 8, lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778. Kommunstyrelsen har uppdragit åt Räddningstjänsten att ha samordningsansvar för upprättandet av handlingsprogrammet. En skydds- och säkerhetssamordnare kommer att anställas vid Räddningstjänsten för att tillsammans med övriga förvaltningars säkerhetsombud verka för en säkrare kommun, vid behov kan ytterliggare personer adjungeras till arbetsgruppen. Ett syfte med Örkelljungas säkerhetsarbete är att leva upp till kommunens övergripande mål som behandlar ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling. Bland de övergripande målen nämns bl.a: Örkelljunga kommun skall sträva efter att uppfylla de övergripande sociala målen demokrati, jämställdhet, trygghet och säkerhet. Örkelljunga kommun skall sträva efter ett robust samhälle. Bland huvudstrategierna för att uppnå de övergripande målen nämns: översyn av riskalstrande faktorer, t.ex. miljöfarliga verksamheter och trafik satsa på en framsynt planering av miljö- och riskaspekterna Ett annat syfte med kommunens säkerhetsarbete är att leva upp till det nationella målet i Lagen om skydd mot olyckor som syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö, ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor (1 kap 1 ). Sid 5 (54)

125 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , Ambitioner och avgränsningar Detta handlingsprogram avser att knyta ihop kommunens säkerhetsarbete och avser huvudsakligen risker och olyckor som kan föranleda räddningsinsats. Som en förutsättning för ett samlat säkerhets arbete gäller kommunstyrelsens beslut (KS ): att uppdra åt varje förvaltning utse säkerhetsombud för uppgifter enligt ovan nämnda lagar (Lag om skydd mot olyckor, SFS 2003:778 och Lag om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting, SFS 2002:833) och för upprättande av risk- och sårbarhetsanalyser. Till nästa mandatperiod finns tankar att knyta ihop arbetet enligt lagen om extraordinära händelser med detta arbete, så att det blir ett gemensamt handlingsprogram. Strävan kommer även att vara att få med alla kommunala förvaltningar. Ambitionen med detta första handlingsprogram är att starta ett långsiktigt arbete som ökar säkerheten för dem som bor och vistas i Örkelljunga kommun. En del av säkerhets- och prestationsmålen som anges är arbeten som pågått under många år i kommunen. För att kunna sätta upp nya mål krävs noggranna risk och sårbarhetsanalyser i samtliga förvaltningar enligt både lagen om extraordinära händelser och lagen om skydd mot olyckor. Arbetet med handlingsprogrammet är ett levande dokument som hela tiden kommer att utvecklas och förbättras. Under varje ny mandatperiod skall handlingsprogrammet fastställas av kommunfullmäktige. 1.3 Räddningstjänstens organisation Räddningstjänsten som kommunal förvaltning har räddningsnämnden som politiskt styrande nämnd där kommunstyrelsens arbetsutskott tillika är räddningsnämnd. Förvaltningens organisation har under 2004 anpassats till Lagen om skydd mot olyckor och de tre uppgifterna förebygga, förbereda/genomföra och uppföljning/åtgärder efter insats. För en tydligare bild av organisationen se bilaga 1.3. Räddningstjänsterna i nordvästra Skåne har ett omfattande samarbete framförallt på den utryckande sidan men även på många andra områden, exempelvis gemensamma räddningschefer. Genom avtal med Ängelholms kommun ansvarar Ängelholms Räddningstjänst för olycksförebyggande arbete, räddningstjänstplanering, räddningschef, mm i Örkelljunga kommun. 1.4 Samråd Detta handlingsprogram har översänts till kommunens förvaltningar, angränsande kommuner, länsstyrelsen Skåne, med flera för samråd. För en komplett lista över vilka myndigheter, företag och organisationer som erhållit handlingsprogrammet för samråd se bilaga 1.4A. Inkomna synpunkter som blivit behandlade redovisas sammanfattande i bilaga 1.4B. Sid 6 (54)

126 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , Örkelljunga kommun Örkelljunga kommun är en industrikommun med många små företag där trä är en stor råvara, dessutom finns ett fåtal stora produktionsföretag varav något har trä som råvara och periodvis stor lagring av trä och plastmaterial. Även om kommunen är en industrikommun så är det också en pendlar kommun med stor pendling ut till och in från angränsande kommuner. Bland boendet måste det noteras det stora antalet fritidshus, många med utländska ägare. Kommunens struktur visar sig också i olycksstatistiken där vi ligger klart över riksgenomsnittet för trafikolyckor och strax över när det gäller bränder, såväl i byggnader som utomhus. Under hösten 2004 invigdes en ny sträckning av E4:an och väg 24 som tidigare varit drabbade av svåra trafikolyckor. Förhoppningen är att vi nu skall få ett mindre antal olyckor och att dom olyckor som trots allt inträffar blir mindre alvarliga. Se även bilaga 2 (Utryckningsstatistik) 2.1 Riskprofil Näringsliv: Bensinstationer i tätort Vårdanläggningar Många träbearbetande industrier, sågverk, mm Kommunikationer: E 4: an, intensiv trafik med farligt gods transporter Väg 24 med dragning delvis genom Örkelljunga tätort och farligt gods transporter Farligt gods trafik inom tätort, huvudsakligen transporter av bensin och diesel Socialt relaterade risker: Sabotagerisker i samhället har ökat p.g.a. politiska, religiösa och hämnd motiv Åldrande befolkning, äldre skadas i regel lättare och allvarligare vid olyckor. Ökande alkohol- och drogvanor i kombination med riskfyllda aktiviteter. Morgondagens risker: Ny teknik Åldrande befolkning Sociala missförhållanden Politiska konflikter Storskaligt och sårbart samhälle 2.2 Riskanalys Riskanalysen är genomförd under och antagen av kommunfullmäktige samt kommer att revideras för att vara klar senast under Räddningstjänsten ansvarar för uppdateringen med hjälp av övriga kommunala förvaltningar. Riskanalysen är ett komplement till miljöskyddsplan och skyddsplan. Riskanalysen skall utnyttjas i kommunens fysiska planering. Sid 7 (54)

127 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , En sammanfattning av riskanalysen Dagens samhälle har byggts upp under flera decennier där urbaniseringen lett till en koncentration av befolkning och risker i tätbebyggda områden. Samhället har blivit mer komplext och tekniskt avancerat, vilket fått till följd att konsekvenser och kostnader kan bli katastrofala vid olika allvarliga olyckshändelser och skador. För kommunen är därför riskhanteringen ett naturligt inslag i de processer som leder utvecklingen av vår samhällsstruktur. Ett mål med riskanalysen är att ge underlag för markanvändning i kommunen ur risksynpunkt. Risklinjer behövs för den framtida fysiska planeringen. Det gäller både nyetablering av industrier och nybebyggelse av bostäder, vårdlokaler mm. Vid kommande arbete med översikts- och detaljplaner skall riktlinjerna beaktas. Det är väsentligt att bygg- och miljönämnden i samband med förhandsbesked eller bygglov ser till att rekommendationerna följs så att man ej etablerar företag för nära riskobjekt. I det fortsatta riskanalysarbetet är kommunens riskbild hela tiden föränderlig vilket innebär att analyser måste uppdateras och hållas levande. En riskanalys är upprättad för Örkelljunga kommun, av riskanalysen framgår att de största riskerna finns vid: Plats Risk Anm Industrier Brand Riskobjekt Vårdinrättningar och skolor Brand Skadeobjekt Trafikleder, E 4, Väg 24 Personskador, Transporter av farligt Risk- och skadeobjekt gods. Förorening av vattentäkt Skogen Brand Riskobjekt Riskinventeringens syfte är att användas som ett underlag vid framtagande av handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor, stöd för kommunal planering och en allmän informationskälla om vilka risker som finns inom Örkelljunga kommun. Sid 8 (54)

128 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , Mål för Örkelljunga kommun Lagen om skydd mot olyckor innehåller i 1:a kapitlet två nationella mål för skydd av människoliv och egendom enligt utdragen nedan. 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Utifrån dessa nationella mål skall kommunerna sedan formulera verksamhetsmål som delas upp i säkerhetsmål och prestationsmål. Säkerhetsmål beskriver säkerheten i kommunen. De har fokus på medborgaren och beskriver tillståndet när det gäller nivån på skyddet och säkerheten. Prestationsmål beskriver vilka konkreta åtgärder och aktiviteter kommunen tänker genomföra i sina förvaltningar och verksamheter samt de resurser som krävs. Utvalda delar av Örkelljunga kommuns övergripande mål och huvudstrategier presenterades under kap 1.1. Här presenteras de inriktningsmål som behandlar trygghet och säkerhet: Örkelljunga kommun skall verka för att skapa ett tryggt och säkert samhälle Örkelljunga kommun skall verka för att åstadkomma en robust samhällsutveckling och rimlig risksituation i samhället Örkelljunga kommun skall ha beredskap att möta krissituationer Örkelljunga kommun skall verka för att integrera riskfaktorerna i samhällsplaneringen Vägnätet i Örkelljunga kommun skall ha hög standard och trafiksäker miljö 3.1 Förebyggande mål Förebyggande säkerhetsmål Målet med kommunens säkerhetsarbete är att Skapa en hög trygghet och säkerhet för kommunens anställda, kunder, invånare och de som vistas i vår kommun. Säkerställa en väl fungerande verksamhet med så få störningar och egendomsförluster som möjligt samt med optimal totalekonomi avseende förebyggande åtgärder, skadefinansiering och försäkringsskydd. Stärka enskildas och organisationens förmåga att själva förebygga och begränsa bränder/olyckor och samhällsstörningar. Utföra den myndighetsutövning som åvilar oss samt vara sakkunnig till andra myndigheter samt ge allmänheten kortare rådgivning. Aktivt inom Räddningstjänsten arbeta förebyggande inom de 3 skedena före- under och efter insats. Sid 9 (54)

129 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , Förebyggande prestationsmål (resultatmål) Förvaltningsövergripande mål Samtliga nämnder skall göra en risk- och sårbarhetsanalys för sitt ansvarsområde. Att projektanställa en riskingenjör under tre år i syfte att biträda räddningschefen och kommunens förvaltningar i deras risk- och sårbarhetsanalysarbete. Samtliga nämnder formulerar säkerhets- och prestationsmål för sitt ansvarsområde, samt redovisar de ekonomiska konsekvenser de medför Nuvarande läge Pågår Ej påbörjat Ej påbörjat Räddningstjänsten Räddningstjänsten skall aktivt stödja/informera/hjälpa igång arbetsplatser med systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänsten skall i samverkan med övriga aktörer ha en uppdaterad risk- och sårbarhetsanalys som skall kunna ligga till grund för politisk prioritering/målstyrning samt som stöd i den fysiska planeringen, i GIS miljö. Räddningstjänsten skall utbilda alla skolelever i förebyggande brandskydd varje år i åk. 2, 5 och 8 Räddningstjänsten skall tillhandahålla de utbildningar som efterfrågas för att förebygga/begränsa brand och för att rädda liv. Kommunen är prioriterad kund. Räddningstjänsten skall informera och ge råd till allmänheten. Vi skall så långt som möjligt delta vid sammankomster när föreningar, organisationer så önskar med säkerhetsinformation. Räddningstjänsten skall arbeta för att alla bostäder skall ha minst en fungerande brandvarnare. Räddningstjänsten skall arbeta för att minska onödigt aktiverade automatiska brandlarm med 10 % vart år i 5 år Räddningstjänsten skall ge rådgivning till allmänheten, företag och organisationer Pågår Ej påbörjat Klar under 06. Levande dokument Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår Sid 10 (54)

130 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Räddningstjänsten (forts) När en räddningsinsats är avslutad skall den olycka som föranlett insatsen undersökas. Syftet med undersökningen är att klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Resultatet är dels en kunskapskälla men också ett sätt att kvalitetssäkra våra insatser och få en lärande organisation. Räddningstjänsten skall ha insatsplaner på anläggningar som innebär särskilda risker för personer eller egendom exempelvis stora samlingslokaler, vårdanläggningar i två plan eller mer, mm. Räddningstjänsten skall även ha så kallade insatskort på alla objekt med automatiska brandlarm. Räddningstjänsten skall jobba fram ett datasystem där man i GIS-miljö kan samköra alla förvaltningars information så att man snabbt vid insats skall kunna ta fram en enkel insatsplanering med uppdaterad information angående t.ex. byggnaders utformning, brandpostnät, kemikalier etc. Valda delar av databaserna skall finas tillgänglig i fordon. Detta skall också användas för att snabbt kunna uppdatera riskanalysen och vid utbildning. Påbörjat Påbörjat Påbörjat 3.2 Mål för räddningstjänst Räddningstjänstens säkerhetsmål Räddningstjänsten svarar för säkerheten i kommunen genom: att vid bränder och andra olyckor bereda alla som bor, arbetar eller vistas i kommunen professionell hjälp med kvalificerad personal och materiel att en räddningsinsats i kommunen påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. att aktivt inom Räddningstjänsten arbeta inom de 3 skedena före- under- och efter insats att 65 % av kommunens invånare skall kunna nås av livräddande styrka inom 9 minuter. att 100 % av kommunens invånare skall kunna nås av livräddande styrka inom 19 minuter Sid 11 (54)

131 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , Räddningstjänstens prestationsmål (resultatmål) Räddningstjänstens personal skall vara väl utbildade och övade för förekommande arbetsuppgifter. Senast två år efter anställning skall nyanställd personal ha slutfört kursen Räddningsinsats. Örkelljunga kommun skall ha en Räddningstjänst som självständigt skall kunna klara en normal insats eller två små insatser (exempelvis brand i fristående personbil). Första räddningsstyrka som anländer till en brand skall självständigt kunna utföra rökdykning för livräddning i okomplicerade lokaler (bostäder, enbilsgarage, soprum och andra lokaler med högst 25 meter inträngningsväg och låg brandbelastning). Räddningstjänsten skall hålla styrkor med rökdykarstatus så att ankomsttiden till 65 % av befolkningen understiger 9 minuter och understiger 19 minuter för 100% av befolkningen. Räddningstjänsten skall vara tränad, övad och utrustad för att kunna genomföra en kvalificerad medicinsk första hjälpen, I Väntan På Ambulans (IVPA). Räddningstjänsten skall vara tränad, övad och utrustad för att i samarbete med övriga organ uppfylla den gyllene timmen* vid trafikolyckor. Räddningstjänsten skall vara tränad, övad och utrustad för att i samarbete med övriga organ på ett säkert sätt utföra losstagning vid trafikolyckor på två fordon samtidigt. Räddningstjänsten skall vara tränad, övad och utrustad för att kunna utföra livräddning vid farligt gods olyckor samt kemdykning i mindre omfattning (en kemdykargrupp). * Gyllene timmen Medicinskt uttryck. Målet är att det ska ta högst en timme från larm tills dess att en patienten kommit till adekvat vårdnivå. Detta för att öka patientens chanser till överlevnad och god rehabilitering vid svåra skador Redovisning och återkoppling Hur väl ovan redovisade mål uppnås redovisas årligen och senast under första kvartalet till räddningsnämnden. Som underlag för redovisningen användes övningsprogram, övningsliggare, utryckningsrapporter, olycksförloppsutredningar, befolkningsstatistik, mm. Redovisning till räddningsnämnden skall också ske - efter omfattande olyckor - efter särskilt uppmärksammade olyckor samt - efter olyckor där olycksförloppsutredningen visar på särskilda brister/problem Sid 12 (54)

132 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , Förebyggande verksamhet 4.1 Allmänt Det samordnande ansvaret för kommunens säkerhetsarbete ansvarar kommunstyrelsen för. Till kommunstyrelsens hjälp finns en Skydds & Säkerhetssamordnare enligt bild nedan. Varje förvaltning och bolag ansvarar sedan för skydds & säkerhetsarbetet inom sitt område enligt LSO och LEH samt utser ett eller flera Säkerhets ombud. Varje enhet tillser också att erforderlig kompetens och utbildningsnivå finns på personalen. Samordningsfunktionen ligger på kommunens Räddningstjänst. Skydd & säkerhet i Örkelljunga kommun Kommunstyrelse Tekniska enheten Räddningschef Ekonomikontoret Internt säkerhetsarbete Skydd & Säkerhets samordnare (tvärsektionellt säkerhetsarbete - Risk & Sårbarhetsanalyser (lag om extraordinära händelser) - Samordning olycksförebyggande handlingsprogram - Skydd mot olyckor Försäkringar "Förvaltningsvisa" Säkerhets ombud "Förvaltningsvisa" Säkerhets ombud "Förvaltningsvisa" Säkerhets ombud "Förvaltningsvisa" Säkerhets ombud "Förvaltningsvisa" Säkerhets ombud "Förvaltningsvisa" Säkerhets ombud 4.2 Tillsyn Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor/lso Kommunen tillämpar tillsyn enligt modell för systematiskt brandskyddsarbete, SBA Räddningsnämnden är den kommunala instansen för tillsyn och hantering av skriftliga redogörelser för brandskyddet. Förslag till frister för skriftliga redogörelser redovisas i bilaga 4.2.1A, frister kommer att fastställas av kommunfullmäktige under I bilaga 4.2.1B redovisas tillsynsmetodiken enligt systematiskt brandskyddsarbete. Register över tillsynsobjekt, objekt för skriftlig redogörelse och årlig tillsynsplanering finns hos Räddningstjänsten. Sid 13 (54)

133 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Behörighetskravet för att få utöva tillsyn enligt denna lagstiftning i Örkelljunga kommun är anställd på Räddningstjänsten som lägst har kurserna räddningsinsats och tillsyn A alternativt brandförman med Förebyggande 1 från Statens räddningsverk. För större och mer komplicerade objekt krävs brandinspektör alternativt brandingenjör. Som en vägledning om vad som kan anses som komplicerade objekt kan tabellen med frister för skriftlig redogörelse (bilaga 4.2.1A) används, där ett års fristerna som regel kan anses vara komplicerade objekt Tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor/ LBE Tillsyn av brandfarliga varor, enligt LBE, utföres av kommunens Räddningstjänst. Register över tillsynsobjekt och tillsynsplanering finns hos Räddningstjänsten Tillsyn av särskilt farlig verksamhet Enligt lagen om skydd mot olyckor kap 2, 4 kan företag där verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, åläggas särskild beredskap med materiel och personal av länsstyrelsen. Även flygplatser som har godkänts enligt luftfartslagen omfattas av paragrafen. Dessa företag skall efter behov tillsynas av Räddningstjänsten. Inom Örkelljunga kommun finns det inga anläggningar som omfattas av bestämmelserna. 4.3 Plan - och byggärenden Plankommittén som består av både politiker och tjänstemän beaktar säkerhetsfrågorna på ett tidigt skede i planprocessen. Bygg- och miljönämnden som är den myndighet som beviljar byggärenden nyttjar Räddningstjänsten och andra förvaltningar som sakkunniga i byggprocessen. 4.4 Tillstånd brandfarlig vara Tillståndsärenden för brandfarlig vara enligt LBE hanteras av kommunens bygg- och miljönämnd. Räddningstjänsten och andra förvaltningar utgör sakkunniga gentemot byggoch miljönämnden i tillståndsfrågor. Bygg- och miljönämnden håller register över tillstånd för brandfarlig vara i kommunen. Bygg- och miljönämnden uppdaterar detta registret även för Räddningstjänsten och miljö och hälsa. 4.5 Sotning / Rengöring och brandskyddskontroll Kommunen har lagt ut sotningen/brandskyddskontrollen på entreprenad. Entreprenören är behörig enligt 10 lagen om skydd mot olyckor (dvs har teknikerexamen, genomgången kurs till skorstensfejarmästare eller avlagd mästarexamen). Entreprenören håller ett uppdaterat sotningsregister. Kopia på detta register finns på Räddningstjänsten men det är entreprenören som uppdaterar detta. Sid 14 (54)

134 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Kommunen tillämpar till stora delar frister för rengöring enligt SRV:s allmänna råd 2004:5 (temperaturklass över +5 C). Frister beslutade av kommunfullmäktige , redovisas i bilaga 4.5A. Räddningsnämnden tillåter egenrengöring/sotning efter dispensansökan om det kan ske på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Riktlinje för sotning i Örkelljunga kommun beslutade av kommunfullmäktige , redovisas i bilaga 4.5B. 4.6 Information/rådgivning Räddningstjänsten har ett informationsansvar. Räddningstjänstpersonalen ger allmänheten råd och anvisningar i brand och olycksförebyggande åtgärder. Vi har som mål att så långt det är möjligt deltaga vid sammankomster när föreningar, organisationer och andra har behov av säkerhetsinformation. 4.7 Utbildning Räddningstjänsten tillhandahåller de utbildningar som efterfrågas för att förebygga, begränsa skador vid brand och för att rädda liv. Syftet med information och utbildning är at stötta enskilda och organisationer förmåga att själva klara av bränder, olyckor och samhällsstörningar. 4.8 Olycksförloppsutredning De mindre olyckorna dokumenteras av ansvarig räddningsledare i ordinarie insatsrapport. Till Räddningstjänstens förfogande finns även en insatsledare i Ängelholm utbildad i olycksförloppsutredning och som är huvudansvarig för olycksförloppsutredningar. Vid mer omfattande olyckor biträds räddningsledaren av olycksförloppsutredare från Ängelholm, vid behov i samverkan med de specialister som adjungeras. Erfarenheterna från olycksförloppsutredningarna skall användas för att förbättra såväl det olycksförebyggande arbetet som framtida räddningsinsatser. Bilaga 4.8 Presenterar den metodik vi tillämpar. 4.9 Livräddningsutrustning Vid de kommunala badplatser skall det finnas livräddningsutrustning bestående av minst frälsarkrans med kastlina. För skötsel och underhåll av utrustningen ansvarar tekniska enheten Samverkan Samverkan inom det olycksförebyggande området är tyvärr inte lika väletablerad som inom det skadeavhjälpande området. Samverkan förekommer främst genom informationskampanjer, exempelvis levandeljus från första advent till tretton helgen, framtagande av förslag till olika frister. Samverkan förekommer både lokalt inom regionen som inom Skåne och vad gäller informationskampanjer hela landet. Sid 15 (54)

135 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , Räddningstjänst Örkelljunga kommuns riskbild domineras av brand i byggnad, brand ute och trafikolyckor, vilket gör att räddningsstyrkan i första hand är dimensionerad för dessa typer av olyckor. Samtidigt måste styrkan även vara utrustad och övad för alla andra typer av olyckor som kan förekomma i kommunen och vid olyckor som kräver mycket personal eller specialutrustning, kunna påbörja en insats tills förstärkning anländer från angränsande kommuner. Då vi förväntar oss att angränsande kommuner skall hjälpa Örkelljunga vid större insatser måste även vi vara beredda och utbildade för att kunna hjälpa angränsande kommuner. Inom kategorin brand ute ryms skogs- och mossbränder som lätt kan bli omfattande och där det är naturligt med samverkan över kommungränser för att erhålla såväl tillräckliga resurser som uthållighet. Samverkan bedrivs i första hand inom det så kallade NOSAM området, omfattande kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga 5.1 Resurser Följande räddningsstyrkor skall ständigt kunna rycka ut inom de tider som anges nedan: Styrka från Styrka minst Längsta anspänningstid Inom kommunen Jourbefäl 90 sekunder Örkelljunga 1 Styrkeledare + 4 Bm 5 minuter Skånes Fagerhult 1 Styrkeledare + 4 Bm 5 minuter Region Nordvästra Skåne 1 BI 90 sekunder Därutöver finns räddningschef i beredskap RCB (med brandingenjörs kompetens). Se även pkt 5.2 Genom avtal med angränsande kommuner för första insats inom delar av kommunen. Styrka från Styrka minst Längsta Tillägg ansp.tid Brandstationen Klippan 1 Styrkeledare + 4 Bm 5 min Samverkansavtal enligt bilaga 5.5 Brandstationen Markaryd 1 Styrkeledare + 4 Bm 5 min Samverkansavtal enligt bilaga 5.5 Brandstationen Perstorp 1 Styrkeledare + 4 Bm 5 min Samverkansavtal enligt bilaga 5.5 Brandstationen Våxtorp 1 Styrkeledare + 4 Bm 6 min Samverkansavtal enligt bilaga 5.5 Vid omfattande insatser kan samtliga räddningsstyrkor inom samverkansregionen (NOSAM) disponeras efter beslut av jourhavande brandingenjör eller räddningschef i beredskap. Sid 16 (54)

136 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 För hjälp till angränsande kommuner enligt avtal skall följande styrka ständigt kunna rycka ut: Styrka från Styrka minst Längsta Tillägg ansp.tid Brandstationen Örkelljunga 1 Styrkeledare + 4 Bm 5 min Samverkansavtal enligt bilaga 5.5 Brandstationen Skånes Fagerhult 1 Styrkeledare + 4 Bm 5 min Samverkansavtal enligt bilaga Högre befäl Genom avtal med kommunerna i Nordvästra Skåne finns en brandingenjör i ständig jour (Jourhavande brandingenjör) samt en Räddningschef i beredskap RCB (med brandingenjörs kompetens). Dessa har ett övergripande ansvarar för ledning och samordning av den operativa räddningstjänsten inom Ängelholms, Båstads, Örkelljunga, Klippans, Åstorps, Höganäs, Helsingborgs, Bjuvs, Landskronas och Svalövs kommuner Räddningschef i beredskap (RCB) Funktionen bemannas av räddningscheferna från Helsingborg, Ängelholm och Landskrona samt bitr räddningscheferna från Helsingborg. Kompetens: Brandingenjörsexamen och Statens räddningsverks praktiska utbildning i räddningstjänst, Högre räddningstjänstkurs (HRK). Anspänningstid/svarstid: 1,5 min. Inställelsetid: I stab: 30 min, på skadeplats: 45 min Vakthavande brandingenjör (VBI) På station Bårslöv i Helsingborg finns vakthavande brandingenjör. Han är via samverkansavtal gemensam för 10 kommuner (se ovan). VBI disponerar över samtliga resurser i dessa kommuner och är räddningsledare enligt larmplan i kommunerna enligt fastställda kriterier. Brandingenjörer från Helsingborg, Ängelholm och Landskrona bemannar VBI-funktionen. Vakthavande brandingenjör vistas inom samverkanskommunerna enligt direktiv som fastställes av räddningscheferna. Kompetens: Brandingenjörsexamen och Statens räddningsverks praktiska utbildning i räddningstjänst, Regional samverkanskurs (RSK). Anspänningstid: 1,5 min. Sid 17 (54)

137 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , Stabschef i beredskap Det finns ständigt en stabschef i beredskap gemensam för de 10 kommunerna. Stabschefens roll är att leda arbetet i den operativa fältstab som bildas vid större insatser enligt fastställda kriterier. Funktionen bemannas av räddningschefer, stf räddningschefer och brandmästare från samverkanskommunerna. Kompetens: Brandmästarexamen. Genomgången utbildning i stabsmetodik. Anspänningstid/svarstid: 1,5 min. Inställelsetid: 45 min. 5.3 Kompetens Räddningsstyrkans befäl skall ha lägst den kompetens som redovisas i tabell nedan: Antal Befattning Kompetenskrav 1 Räddningschef BI 2 Bitr räddningschef BI 1 Brandinspektör Tillsyn och olycksförebyggande B 3 Jourbefäl Räddningsledare A + Intern utb 6 Styrkeledare Räddningsledare A Därutöver har kommunen som ambitionsnivå att ha utbildad personal enligt följande för täckande av vakanser vid tjänstledigheter, sjukdomar, mm. Antal Befattning Vikariera som Kompetens 6 Brandman Styrkeledare Räddningsledare A Räddningsstyrkans övriga personal är fördelad enligt nedan. Antal Befattning Kompetens/examen 24 Brandman Utbildning för räddningsinsats 6 Reservbrandman Utbildning för räddningsinsats (tre vardera i Örkelljunga och Skånes Fagerhult) 5.4 Förmåga Räddningstjänsten skall ha personal, utrustning och vara övad för att kunna utföra alla typer av räddningsuppdrag som utgör kommunal räddningstjänst samt samverka med berörda myndigheter vid statlig räddningstjänst. Förmågan innebär inte att alla olyckstyper och olycksstorlekar skall klaras med enbart kommunens resurser utan vissa måste lösas genom samverkan med angränsande kommuner. På samma sätt måste Örkelljunga kommun kunna hjälpa angränsande kommuner vid större insatser. Då det stora delar av dygnet tar relativt lång tid innan en ambulans kan vara framme på en olycksplats måste Räddningstjänstens personal ofta ge en kvalificerad första hjälpen vid olyckor i väntan på att ambulansen kommer fram. Vid såväl övningar som räddningsinsatser har det visat sig att samverkan mellan kommuner kan fungera bättre varför utbildning och övning i samverkan behöver prioriteras. Detta avser såväl samverkan med andra räddningstjänster som med sjukvården och polisen Sid 18 (54)

138 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Kommunens räddningsstyrka består av deltidspersonal fördelade på två brandstationer (Örkelljunga och Skånes Fagerhult) som kan arbeta självständigt med två mindre insatser eller tillsammans med en större. Styrkan skall bland annat ha förmågan att självständigt utföra något av nedanstående uppdrag: Livräddning eller släckning med rökdykare invändigt och höjdfordon utvändigt vid en bostadsbrand. Insats med rökdykare i hög riskmiljö och med krav på skyddsgrupp, utvändig släckning kan inte ske samtidigt. Släckning av spillbrand (max 300m 2 ) vid tankbilsolycka med s k polära vätskor (en polär vätska är blandbar med vatten och därmed svårare att släcka än exempelvis bensin eller diesel som inte är blandbart med vatten). Losstagning av fastklämda vid exempel vis trafikolyckor. Räddningsinsatser i kommunens sjöar Oljebekämpning. Övrig räddningstjänst, exempel vis djurlivräddning, ras, skred, stormskada, översvämning, elolycka mm. Räddningsstyrkans uthållighet är begränsad och vid behov av insatser som pågår över längre tid uppnås uthålligheten genom samverkan med angränsande kommuner. Begränsningar i uthålligheten kan gälla såväl personal som materiel. Svensk räddningstjänst arbetar efter en ledningsprincip med fyra nivåer, där nivå ett till tre kan förekomma på olycksplatsen. Den lägsta nivån (nivå 1) är ledningen vid mindre olyckor och som leds av styrkeledare eller jourbefäl. Exempel på denna typ av olyckor är bilbrand, brand i fristående container o dyl. Nivå 2 som tillämpas vid lite större olyckor innehåller följaktligen två ledningsnivåer med jourbefäl som högsta befäl och två eller flera styrkeledare under honom. Exempel på denna typ av olyckor är lägenhetsbrand, vissa trafikolyckor o dyl. Vid stora olyckor tillämpas tre ledningsnivåer med vakthavande brandingenjör som högsta befäl och med jourbefäl och styrkeledare där under. Exempel på denna typ av olyckor är industribrand, trafikolycka med tunga fordon, farligt gods olycka o dyl. För att klara ledningsnivå tre användes den regiongemensamma brandingenjörs jouren. Den högsta nivån i ledningspyramiden (nivå 4) utövas av den regiongemensamma räddningschef i beredskap (RCB) som utövar det som benämnes strategisk och normativ ledning. RCB:s strategiska ledning utövas tillsammans med stab som i sin minsta skepnad utgörs av ledningsbrandmästaren i Helsingborg och innebär: att tillse att det trots pågående räddningsinsatser finns en rimlig beredskap för att klara nya olyckor. att ansvara för avlösningar av personal på olycksplatser, underhålls tjänst, mm. Normativ ledning innebär att hantera övergripande frågor av typen eldningsförbud, prioriteringar av larm på grund av svåra väderförhållanden (exempelvis orkan, snöstorm samt omfattande och långvariga översvämningar), mm. För en närmare beskrivning av exempel på Räddningstjänstens förmåga vid olika olyckstyper och behov av förstärkning genom samverkan se bilaga 5.4A I bilaga 5.4B redovisas den framkomst tid som första räddningsstyrka har, gråskalan anger gränsen för 9 respektive 19 minuters framkomst tid. Gränserna utgör beräknade värden och skall ses som riktvärden och planeringsunderlag, i verkligheten kan tiden bli både kortare och längre beroende på övrig trafik, väglag, sikt, tid på dygnet, mm. Sid 19 (54)

139 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , Samverkan Samverkan i räddningstjänst sker med grannkommunerna genom avtal där närmsta räddningsstyrka alltid larmas oberoende av var kommungränsen går. Samverkan sker även med gemensamma befälsresurser, se även pkt 5.2. Förteckning över avtal finns under bilaga Övningsverksamhet Räddningstjänstens personal skall kontinuerligt övas och vidareutbildas så att kommuninvånarna kan erbjudas en kvalificerad hjälp vid räddningsinsatser. För detta skall det årliggen upprättas ett övningsprogram för räddningskårens personal. Programmet skall omfatta minst 12 månader. Programmet skall ange: - Vilka personal som skall deltaga i respektive övning / utbildning. - Övningarnas omfattning i tid samt - Övningarnas mål. Övningarna skall genomföras i minst den omfattning som framgår av tabellen nedan: Personalkategori Övningstimmar Antal övningar Innehåll i stort per år per år Rch + Stf rch + Jourbefäl 10 timmar 2 Stabs o ledningsutb. Samverkan Jourbefäl + Styrkeledare + Bm 50 timmar 20 Allmän räddningstjänst, akutsjukvård Arbetsuppgifterna redovisade i bilaga 5.4 ger en anvisning om vad övnings- och utbildningsverksamheten måste innehålla. 5.7 Vattenreservoarer och brandposter Inom kommunens tätorter - Örkelljunga, Sk Fagerhult, Åsljunga och Eket - skall finnas erforderligt antal brandposter anslutna till kommunens vattenledningsnät. Brandpostsystemet skall vara utfört enligt svenska vatten- och avloppsverksföreningens anvisningar. Tekniska kontoret skall ansvara för detaljuppgifter om brandposter samt för att uppgifterna hålls aktuella. Tekniska enheten ansvarar också för underhållet av brandposter på vattenledningsnätet. Brandposternas placering skall bestämmas i samråd med räddningschefen. För säkerställande av vattenförsörjning för brandposter har vattenverken försetts med reservkraftaggregat. Härutöver skall inom kommundelar där brandpostnät inte finns eller kommer att anläggas, efter räddningsnämndens prövning och beslut anläggas branddammar och andra särskilt iordningställda uppställningsplatser för motorsprutor. Tekniska kontoret skall svara för anläggande och underhåll av ovan nämnda anläggningar, vilka skall finnas angivna i separat plan. Räddningstjänsten skall disponera tankbilar för brandsläckning på landsbygden och i tätorter utan brandpostnät Sid 20 (54)

140 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , Alarmering, Varning, Information Alarmering Kommunen skall vara ansluten till SOS Alarm AB i Malmö. Denna utgör kommunens larmcentral. SOS Alarm AB kan alltid nå Räddningstjänsten på två oberoende larmvägar. Ordinarie larmning sker med det publika telenätet. Som reserv larmning används radio direkt till räddningsstationer och fordon. Direkt alarmering av räddningsstyrka skall även kunna ske från belyst alarmeringsanordning utanför räddningsstationerna. För att säkerställa inkommande och utgående larmfunktioner är räddningsstationerna försedda med batteridrift samt vid längre elavbrott anslutning av mobilt reservkraftsaggregat. För att säkerställa kommuninnevånarnas möjlighet att larma Räddningstjänsten i samband med olyckor under telefonbortfall ställs mobila radiolarm ut på centrala platser efter information via radio. Platserna finns förberedda i alarmeringsplan. Särskild plan för allmänhetens alarmering vid teleavbrott finns. Se bilaga Varning Signalen VIKTIGT MEDDELANDE (VMA) skall kunna utlösas från SOS Alarm, räddningsstationen i Örkelljunga samt ledningscentralen i Ängelholm, för att varna allmänheten vid svåra olyckor. 7 sek 14 sek 7 sek 14 sek 7 sek 14 sek 7 sek Signalen består av 7 sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders paus mellan, under minst två minuter. När faran är över startas signalen FARAN ÖVER, en sekunder lång signal. Signalen testas fyra gånger per år. Detta sker första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan I samband med dessa prov ges information i radio. Vid övriga tidpunkter skall man vid signalen: gå inomhus stänga dörrar, fönster, ventiler och fläktar lyssna på radio och invänta information om vad som hänt och vad du skall göra Information om signalens betydelse och de åtgärder som skall vidtagas av den enskilde skall regelbundet delges kommuninvånarna. Innehållet skall spegla kommunens riskbild och den enskildes möjligheter att förebygga och begränsa dessa risker. Information till allmänheten om hur Räddningstjänsten bedriver sin varnings- och informationsverksamhet ges även i samband med externa utbildningar, studiebesök och vid olika större arrangemang som ordnas i kommunen. Vid dessa tillfällen beskrivs också ingående signalen VIKTIGT MEDDELANDE och tillhörande varningsrutiner. Fördjupad information om varningssystemet ges också i lokalradion i samband med signalens provande. Sid 21 (54)

141 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , Information Räddningsarbetet vid en olycksplats leds alltid av en räddningsledare. Vid omfattande och långvariga insatser upprättas normalt en stab under ledning av ett stabsbefäl. Förutom representanter för i räddningsarbetet deltagande organisationer utses i regel ett särskilt informationsbefäl. Räddningsledaren är dock alltid ytterst ansvarig för att erforderlig information lämnas samt att allmänheten varnas vid allvarliga olyckor. Följande olyckstyper kan medföra särskilt informations (I) och/eller varningsbehov (V): olje- och kemikalieutsläpp som påverkar vattentäkter I + V utsläpp av giftiga och/eller brandfarliga gaser I + V stor explosionsrisk I + V skogsbrand I + V omfattande översvämningar I + V olyckor med olika transportmedel I teleavbrott I Vid beslut om att allmänheten skall varnas med anledning av omedelbar eller snart förestående fara skall alltid signalen VIKTIGT MEDDELANDE (VMA) utnyttjas. Signalen skall alltid direkt åtföljas av aktuell information, råd och anvisningar i Sveriges Radios rikskanal, Radio Kristianstad och om möjligt Sveriges Television. Informationssystemet (VMA) har två nivåer enligt nedan. Varningsmeddelande utsändes omedelbart över samtliga sändande programkanaler. Upprepning av meddelandet sker efter 5-10 minuter och hänvisning för vidare information ges till lokala kanaler. Varningsmeddelande kombineras som regel alltid med utomhuslarm (tyfoner) och användes i situationer då skador uppstått på liv och egendom eller då risk bedöms föreligga för omedelbar skada på människor, egendom och miljö. Informationsmeddelande utsändes snarast och vid behov över samtliga sändande programkanaler med upprepning och hänvisning som vid varningsmeddelande. Informationsmeddelande kan kombineras med utomhuslarm (tyfoner) och användes för att förebygga och begränsa skador på människor, egendom och miljö. För viktigt meddelande eller information som ej innebär omedelbar eller snart förestående fara kan Lokalradion eller Riksradion utnyttjas genom att begäran om programbrytning ställs till sändningsledaren. Informationen kan också ges i samband med nyheter eller andra meddelanden. Signalen VIKTIGT MEDDELANDE kan endast ges i Örkelljunga centralort. För övriga tätorter, mindre byar och gårdssamlingar utnyttjas yttre högtalarsystem på räddningsfordon. Information, råd och anvisningar till drabbade eller hotad allmänhet kan slutligen ges direkt muntligt till enskild eller grupp eller genom överlämnande av skriftliga meddelanden. Vid långvariga insatser kan representant från lokalradion fortlöpande medverka som stöd och hjälp för informationsbehoven under räddningsarbetet. Sid 22 (54)

142 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 För underhåll och service av ljudsändare (tyfoner) för utomhuslarmen ansvarar Räddningstjänsten. Kommunens informationsplan används i tillämpliga delar för verksamheten. 5.9 Beslut under och efter räddningsinsats Beslut om ingrepp i annans rätt, tjänsteplikt samt när räddningstjänsten avslutas skall sedan dokumenteras skriftligt av räddningstjänsten. För Räddningstjänsten är detta delvis nya rutiner och för närvarande användes nedanstående rutiner för denna dokumentation. Rutinerna kan komma att modifieras med anledning av ändrad insatsrapport eller ändrade rutiner på SOS centralen. Avslutande av räddningstjänst meddelas omgående SOS centralen för införande i larmprotokoll och därefter införande i Räddningstjänstens insatsrapport. Ingrepp i annans rätt och tjänsteplikt dokumenteras på enklaste sätt ute på olycksplatsen för att sedan föras in i Räddningstjänstens insatsrapport. Räddningsledaren ansvarar för att erforderliga uppgifter inhämtas samt att dessa blir införda. Efter en räddningsinsats ansvarar räddningsledaren för att orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts undersöks i skälig omfattning. Detta arbete kan utföras av räddningsledaren själv eller av utbildad utredare. Se även pkt Höjd Beredskap Räddningstjänsten skall vid höjd beredskap ha en omedelbar förmåga att samtidigt kunna genomföra räddningsinsats vid en skadeplats, motsvarande en typskada. Översiktlig planering för verksamheten under höjd beredskap är gjord och kommer att kompletteras och fördjupas efter riksdagsbeslut om återtagning. Sid 23 (54)

143 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Förkortningar och definitioner som användes i handlingsprogrammet Förkortningar Rch Bitr Rch BI Tillso A Räddningschef Biträdande räddningschef Brandingenjörsexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) och Räddningsverkets påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer. Examen från kursen Tillsyn och olycksförebyggande verksamhet A eller Brandförmansexamen, heltid och Räddningsverkets utbildning i förebyggande åtgärder mot brand för brandförmän. Brandinspektör Examen från kursen Tillsyn och olycksförebyggande verksamhet B eller Brandmästarexamen och Räddningsverkets utbildning i förebyggande mot brand för brandmästare. Styrkeledare Jourbefäl Insatsledare Rätj C Bm Rm Anm: Examen från kursen Räddningsledare A eller Brandförmansexamen (heltid eller deltid) Examen från kursen Räddningsledare A eller Brandförmansexamen (heltid eller deltid) samt kompletterande lokal utbildning. Examen från kursen Räddningsledare B eller Brandmästarexamen Examen från kursen Räddningsledare C Personal med någon av följande utbildningar och anställd som brandman på heltid eller deltid: - Skydd mot olyckor - Utbildning för räddningsinsats - Brandmansexamen, heltid - Utbildning för deltidsanställda brandmän Räddningsman uttagen med civilplikt och utbildad för att under höjd beredskap ingå i räddningskåren. Utbildningar skriven med normal stil avser utbildningar enligt tidigare lagstiftning (Räddningstjänstlagen). Sid 24 (54)

144 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Definitioner LSO Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) FSO Förordning om skydd mot olyckor (SFS 2003:789) LBE Lagen om brandfarliga och explosiva varor. (SFS 1988:868) LEH Räddningsstyrka Befäl Insatstid Anspänningstid Körtid Angreppstid Skadeplats Lag om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting (SFS 2002:833) Styrka med hel- och/eller deltidsanställd personal och under ledning av befäl. Styrkan har föreskrivna anspänningstider och storlek som skall finnas ständigt tillgänglig. En räddningsstyrka skall kunna ingripa vid alla typer av kommunal räddningstjänst, styrkan skall självständigt kunna lösa mindre olyckor samt i samverkan större olyckor. Personal i räddningsstyrka skall vara utbildad eller erhålla utbildning vid någon av Räddningsverkets skolor. Varje kommun måste ha tillgång till en eller flera räddningsstyrkor. Personal som erhållit befälsutbildning motsvarande lägst styrkeledare vid någon av räddningsverkets skolor och som får lov att vara räddningsledare enligt LSO och FSO. Tiden från alarmering av insatsstyrkan till dess räddningsarbetet kan påbörjas, dvs summan av anspänningstid, körtid och angreppstid. Tiden från alarmering av personalen till dess räddningsstyrkans första fordon kan utgå. Tiden det tar att med räddningsfordon förflytta sig från räddningsstationen till skadeplats. Denna tid påverkas av vägnät, trafikintensitet eller vilket väglag som råder. Därför räknas körtid efter en norm, fastställd av Statens räddningsverk, som innebär en medelhastighet på 60 km/h. Denna medelhastighet är hög, speciellt i tätbebyggt område. Tiden från det att fordonen placerats vid skadeplatsen till dess att räddningsarbetet kan påbörjas. Vid enklare insatser i markplan (marklägenhet eller villor) uppgår angreppstiden till 1 minut. Generellt kan man säga att vid lägenhetsbränder ökar angreppstiden med 0,5 minut för varje högre våningsplan fullt utrustade rökdykare skall passera. Detta innebär att en lägenhetsbrand på 8:e våningen kräver en angreppstid på 5 minuter. Angreppstiden på industrier varierar mellan 1-6 minuter beroende på inträngningsvägarnas längd för rökdykare. Den plats där en olycka/skada inträffar. Sid 25 (54)

145 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Gyllene timmen Typskada Typstyrka Medicinskt uttryck. Målet är att det ska ta högst en timme från larm tills dess att en patienten kommit till adekvat vårdnivå. Detta för att öka patientens chanser till överlevnad och god rehabilitering vid svåra skador. Planeringsinstrument för att definiera skadeutfall i samband med luftanfall. "Den lägsta byggnad, med skyddsrum under, som träffas av en 250 kilos minbomb. Skyddsrummet täcks av rasmassor varvid utgångarna blockeras. Människorna i skyddsrummet överlever. Brand utbyter i rasmassorna". Planeringsinstrument för att definiera vilket behov av räddningsstyrkor som åtgår för insats vid varje typskada. En typstyrka består av en enhetschef, två befäl och 11 brand-/räddningsmän. Sid 26 (54)

146 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Förteckning över bilagor Bilaga 1.3 Räddningstjänstens organisation Bilaga 1.4A Sändlista över kommuner och organisationer som erhållit handlingsprogrammet på remiss. Bilaga 1.4B Inkomna synpunkter, sammanfattande redovisning. Bilaga 2 Utryckningsstatistik Bilaga 4.2.1A Frister för skriftlig redogörelse Bilaga 4.2.1B Tillsynsmetodik enligt systematiskt brandskyddsarbete Bilaga 4.5A Frister för sotning/rengöring och brandskyddskontroll Bilaga 4.5B Riktlinjer för egen sotning Bilaga 4.8 Metodik för olycksförloppsutredning Bilaga 5.4A Räddningstjänstens förmåga Bilaga 5.4B Beräknade framkomst tider för räddningsstyrka Bilaga 5.5 Avtal och överenskommelser Bilaga Allmänhetens alarmering vid teleavbrott Sid 27 (54)

147 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Bilaga 1.3 Räddningstjänstens administrativa organisation Räddningstjänstens organisation Kommunstyrelsens arbetsutskott/ Räddningsnämnd Räddningschef Ledningsstöd Administration Projektgrupper Arbetsgrupper Fastighet Olycks förebyggande Förbereda/genomföra insats Uppföljning/åtgärder efter insats Teknisk support Sid 28 (54)

148 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Bilaga 1.4 A Sändlista Sändlista på myndigheter och organisationer som erhållit handlingsprogrammet på remiss. Myndigheter Svar inkommit Länsstyrelsen, Försvarsenheten, Malmö X Polismyndigheten Skåne Region Skåne X Södra Militärdistriktet (MD S) Vägverket X Angränsande kommuner och kommuner i region Nordvästra Skåne Räddningsnämnden i Båstad X Räddningsnämnden i Laholm X Räddningsnämnden i Ängelholm Räddningsnämnden i Klippan Räddningsnämnden i Åstorp Räddningsnämnden i Helsingborg Räddningsnämnden i Höganäs Räddningsnämnden i Bjuv X Räddningsnämnden i Landskrona X Räddningsnämnden i Svalöv Räddningsnämnden i Markaryd X Räddningsnämnden i Hässleholm Räddningsnämnden i Perstorp Inom kommunen Bygg & miljönämnden Tekniska utskottet Socialnämnden Utbildningsnämnden Kultur och Fritidsnämnden Organisationer SOS Alarm AB Örkelljunga Fjärrvärme Sydkraft Örkelljungabostäder AB L.J. Sot AB X X X X Sid 29 (54)

149 Bilaga 1.4 B Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Inkomna synpunkter Nedan redovisas i sammanfattad form de svar som inkommit med synpunkter på handlingsprogrammet. För att se de fullständiga svaren och skrivelserna vänligen kontakta Räddningstjänsten. Allmänt Synpunkter som rör kommunens interna arbete och rutiner är utelämnade i denna sammanställning och får behandlas separat. Vidare är rena faktafel bara rättade i handlingsprogrammet och ej kommenterade. Vägverket Kommenterar den påtalade risken med farligt gods transporter samt risken för andra trafikolyckor, vajerräcken och olycksförloppsutredning. Räddningstjänstens kommentar Synpunkterna bedöms vara på detaljnivå som kommer att beaktas vid övningsplanering, mm och som inte behöver redovisas i handlingsprogrammet. Beträffande olycksförloppsutredningar skall dessa samköras med Vägverket när så är aktuellt. Förslag till beslut Remissvaret föranleder ingen ändring av handlingsprogrammet, dock skall synpunkterna beaktas vid övningsplanering, mm. Laholms räddningstjänst Synpunkter på formulering av vilka räddningsstyrkor som ingår i samverkans området. Räddningstjänstens kommentar Synpunkten beaktas och punkt 5.1 Resurser förtydligas. Förslag till beslut Enligt ovan. Bygg och miljönämnden Har på grund av kort remisstid inte haft möjlighet att behandla ärendet i bygg- och miljönämnden, kommer att anmälas vid sammanträdet Anför synpunkter på förtydliganden enligt nedan. Punkt 3.1.2, bör även beröras huruvida åtgärder görs för att förebygga miljöstörning vid olika insatser t ex av släckvatten. Punkt 4.2.1, stycket skrivs om och görs tydligare. Punkt 4.8, miljöpåverkan av olyckshändelsen och egna insatser tas med i olycksförloppsutredningar. Punkt 5.5 Samverkan, bör belysa samarbetet med kommunens miljöenhet. Punkt 5.9, rutiner för inkallande av kommunal miljöinspektör och för inkoppling av restvärdeledare. Sid 30 (54)

150 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Räddningstjänstens kommentar Punkt 3.1.2, räddningsledaren har ansvaret för det skadeavhjälpande arbetet på en olycksplats och skall hindra eller begränsa skador på människor, egendom eller miljön, i nu nämnd ordning. Punkt 4.2.1, lämnas utan åtgärd. Punkt 4.8, olycksförloppsutredningen skall ta fram erfarenheter från genomförda räddningsinsatser och där är/kan miljöpåverkan vara en av erfarenheterna som behöver följas upp. Utredningarna genomförs i samverkan med berörda Punkt 5.5 Samverkan, behandlar samverkan inom operativ räddningstjänst där avtal är skrivna. Räddningsledaren begär de experter som han anser sig behöva för att på bästa sätt kunna lösa uppgiften, där kommunens miljöenhet är en av många samverkans partners. Att i handlingsprogrammet ta upp dessa samverkans parter bedöms vara på en nivå som inte skall vara med i programmet. Punkt 5.9, kontakt med kommunal miljöinspektör, restvärdeledare, med flera experter regleras ofta i larmplaner och checklistor vilket blir på en nivå som inte skall vara med i handlingsprogrammet. Förslag till beslut Remissvaret föranleder ingen ändring av handlingsprogrammet, dock skall synpunkterna beaktas vid räddningstjänstplanering, övningsplanering, befälsutbildningar, mm. Länsstyrelsen Skåne Anser att handlingsprogrammet på ett bra sätt och i allt väsentligt behandlat de uppgifter lagstiftningen kräver av ett kommunalt handlingsprogram. Samtidigt finns rekommendationer om förtydliganden av vissa punkter enligt nedan: Kompetensen för räddningsledare i Örkelljunga kommun bedöms vara på nivå som inte överensstämmer med riskprofilen. Kapitel 3, förtydligande utvidgning av egenkontrollen. Punkt 3.1.2, förtydligande av när räddningstjänsten avser förvaltningen resp. operativ räddningstjänst. Punkt och 3.2.2, procentsatser för hur stor del av befolkningen som nås inom nio minuter. Kapitel 4, samverkan inom olycksförebyggande verksamhet. Punkt 4.2.1, behörighet att utföra tillsyn på komplicerade objekt. Punkt 5.8, information till allmänheten om kommunens förmåga att göra räddningsinsatser. Punkt 5.11, utförligare beskrivning av hur verksamheten skall bedrivas vid höjd beredskap. Sid 31 (54)

151 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Räddningstjänstens kommentar För vissa insatser där två eller flera räddningsstyrkor är insatta kompletteras jourbefälet med insatsledare från Ängelholms kommun. Kapitel 3, en uppgift som förtydligats och blivit mer aktuell i handlingsprogrammet men samtidigt är lite ny för räddningstjänsten. Vi föreslår att egenkontrollen utvecklas och behandlas utförligare i nästa handlingsprogram. Punkt 3.1.2, funderingar på förtydliganden har funnits tidigare och möjligheterna till förtydligande bör ses över en gång till. Punkt och 3.2.2, procentsatsen var ej framräknad när handlingsprogrammet sändes ut på remiss men är nu framräknad till 65% och införd i handlingsprogrammet. Kapitel 4, den begränsande samverkan som finns inom det olycksförebyggande området tas med och beskrivs. Punkt 4.2.1, behörighetskrav på tillsyn av komplicerade objekt skrivs in. Punkt 5.8 förslag till hur informationen skall genomföras skrivs in under punkt 1 inledning. Punkt 5.11, förmåga enligt länsstyrelsens synpunkter skrivs in. Förslag till beslut Enligt ovan. Sid 32 (54)

152 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Bilaga 2 Utryckningsstatistik Som ett led i arbetet med handlingsprogram, riksinventering, mm kan det många gånger var av intresse att veta hur ser det ut idag, kan vi se några trender, mm. Nedan redovisas ett urval av statistik tabeller som finns tillgängligga och som bedöms kunna vara av intresse. För ytterliggare information om vilka statistiktabeller som finns tillgängliga kontakta Räddningstjänsten. OBS! Statistik är/blir inte bättre än dom uppgifter som lämnas in och det kan vara brister i vissa delar av underlaget. Bristerna bedöms inte vara så stora att dom påverkar trender och medelvärden. Börjar man däremot detaljgranska enskilda larmtyper och dylikt kan det dock påverka resultatet Tabell över larm för Örkelljungas Räddningstjänst. Olyckstyp / År Medelv. Anm. Brand i byggnad ,0 Brand ej i byggnad ,8 Automatlarm ,0 1. Förmodad brand ,1 Falsklarm brand ,3 Trafikolycka ,1 Utsläpp ,4 2. Drunkning ,5 Vattenskada ,8 3. Stormskada ,5 Ras ,0 Djurräddning ,3 Förmodad räddn ,8 Falsklarm räddn ,1 Annan kommunal ,0 Akut sjukvård ,9 Sanering ,1 2. Dörröppning ,4 Hiss ,4 Vattentransport ,1 4. Länspumpning ,5 3. Inbrottslarm ,8 Annat uppdrag ,0 Anmärkningar 1. Antalet automatiska brandlarm, ej brand måste ställas i relation till att antalet anläggningar ökar årliggen. 2. Exakt vad är ett utsläpp av farligt ämne och när är det en fråga om sanering? Utsläpp av farligt ämne är räddningstjänst medan sanering är en åtgärd som Räddningstjänsten kan debitera. 3. Vattenskada och länspumpning, samma resonemang som i pkt Vattentransporter är som regel inte räddningstjänst utan debiteras, under har ett stort antal transporter körts till motorvägsbygget.. Sid 33 (54)

153 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Olyckstyp / år Antal Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Vattenskada Stormskada Sanering Sid 34 (54)

154 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , Jämförelsetabeller för några olika olyckstyper Tabellerna visar antal insatser per 1000 invånare för några kommuner i ungefär samma storlek som Örkelljunga och utgör medelvärden för åren ,50 Brand i byggnad Insatser per 1000 inv 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Hela riket Osby Markaryd Perstorp Sid 35 (54)

155 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Brand i bostad 1,40 1,20 Insatser per 1000 inv 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Hela riket Osby Svalöv Markaryd Örkelljunga Perstorp Sid 36 (54)

156 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Brand ute 2,50 2,00 Insatser per 1000 inv 1,50 1,00 0,50 0,00 Hela riket Osby Svalöv Markaryd Örkelljunga Perstorp Brand ute kan omfatta allt från en papperskorg till en stor skogsbrand. Sid 37 (54)

157 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Trafikolyckor 3,00 2,50 Insatser per 1000 inv 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Hela riket Osby Svalöv Markaryd Örkelljunga Perstorp Sid 38 (54)

158 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Bilaga 4.2.1A Förslag till frister för skriftlig redogörelse Förslag till frister för inlämnande av skriftlig redogörelse av brandskyddet för Örkelljunga kommun. Fristerna skall under hösten 2004 som eget ärende fastställas av kommunfullmäktige. Föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet finns i 2 kap. 3 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, 2 kap. l och 2 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor samt i Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2003:10) om skriftlig redogörelse för brandskyddet. Allmänt Syftet med den skriftliga redogörelsen är att tydliggöra den enskildes ansvar och att skapa ett underlag för kommunens tillsyn och planering av tillsynen. Detta åstadkoms genom att den enskilde måste sätta sig in i sitt brandskydd och redovisa det till Räddningstjänsten. Räddningstjänsten kan sedan med underlag av den skriftliga redogörelsen planera sin tillsynsverksamhet och koncentrera sin tillsyn där behovet är störst, d.v.s. där riskerna är större eller där brandskyddet kan antas vara sämre. Den skriftliga redogörelsen är endast en kortfattad och övergripande redovisning för brandskyddet och kan ses som en sammanfattning av det systematiska brandskyddsarbetet. Statens räddningsverk har i serien Meddelanden från Räddningsverket gett ut ett allmänt råd om systematiskt brandskyddsarbete där det anges hur det systematiska brandskydds arbetet bör bedrivas. Frister för inlämnandet Enligt 2 kap 2 förordning om skydd mot olyckor fastställer kommunen frister för när den skriftliga redogörelsen skall lämnas in till Räddningstjänsten. Den skriftliga redogörelsen skall lämnas in med antingen 1 eller 2 års intervall. Intervallen för inlämnande finns redovisade i tabell 1. Sid 39 (54)

159 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Tabell 1 Anläggningstyp Vård, omsorg och kriminalvård m.m. Inrättningar för vård eller omsorg för fler än 3 personer som har hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand. Låsta institutioner och anstalter där de intagna är inlåsta ständigt eller under viss tid. Förskoleverksamhet, skolverksamhet eller skolbarnomsorg Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg där fler än 150 barn eller ungdomar vistas samtidigt. Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg som inte enbart är belägna i markplan där barn eller ungdomar vistas samtidigt. Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg i markplan där barn eller ungdomar vistas samtidigt. Förskolor, skolor och skolbarnomsorg där fler än 5 handikappade barn eller ungdomar med hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand vistas samtidigt. Hotell och andra tillfälliga boenden Hotell, pensionat och vandrarhem avsedda för minst 9 gäster eller med minst 5 gästrum. Elevhem och förläggningar för fler än 50 personer eller med fler än 25 förläggningsrum. Frist Samlingslokaler m.m. Samlingslokal avsedd för fler än 300 personer. 1 Samlingslokal avsedd för personer. 2 Restauranger och andra liknande verksamheter vilka har tillstånd att servera 1 alkohol och där det finns plats för fler än 50 personer i samma lokal. Fritidsanläggningar med plats för fler än 1000 personer helt eller delvis under 2 tak. Industrier Industrier där fler än 100 personer är sysselsatta i verksamheten. 1 Industrier där personer är sysselsatta i verksamheten. 2 Industrier där någon byggnad eller anläggning har en sammanlagd yta större än m 2. Industrier där någon byggnad eller anläggning har en sammanlagd yta mellan än m 2. Industrier för vilka krävs tillstånd enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och 1 explosiva varor. Industrier vilka omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och 1 begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Sid 40 (54)

160 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Anläggningstyp Byggnad eller anläggning med stora kulturhistoriska värden eller där en brand kan skada väsentliga samhällsintressen Byggnader som är byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., med undantag för de byggnader som uteslutande används som bostad. Byggnader vilka är statliga byggnadsminnen enligt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen mm. Statliga museer och andra museer som är berättigade till bidrag enligt förordningen (1996: 1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Frist Byggnad eller anläggning vars utformning innebär stor risk för allvarliga skador vid brand Byggnader eller anläggningar med fler än 16 våningar ovan mark. 1 Garage vilka har minst två plan under mark och en sammanhängande yta större 1 än 2000 m 2. Tunnlar längre än 500 meter vilka är avsedda för allmän väg eller allmänna 1 kommunikationsmedel. Sid 41 (54)

161 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Bilaga 4.2.1B Tillsynsmetodik enligt systematiskt brandskyddsarbete Tillsyn Räddningstjänsten kan bestämma var, och hur ofta, tillsyn ska ske utifrån de erfarenheter Räddningstjänsten har samt utifrån den skriftliga redogörelsen från ägare eller verksamhetsutövare. Tillsyn kan sedan ske där brandskyddet kan antas vara sämre och där tillsyn är en ändamålsen1ig metod för att åstadkomma ett skäligt brandskydd. När tillsyn sker bör denna bl.a. innefatta en prövning av om den skriftliga redogörelsen varit tillräckligt omfattande och om de uppgifter som lämnats i redogörelsen är riktiga. Tillsyn kan även behöva ske avseende byggnader och anläggningar som inte omfattas av skyldigheten att lämna skriftlig redogörelse. Inom Räddningstjänsten förekommer två typer av tillsyn, normaltillsyn och tematillsyn. Intervallet för när tillsyn skall utföras sammanfaller med fristerna för in1ämnande av skriftlig redogörelse. Beroende på innehållet i den skriftliga redogörelsen bestäms vilken typ av tillsyn som skall utföras. Längsta intervall för normaltillsyn är 4 år. Däremellan förekommer tematillsyn eller om redogörelsen är av särskild god kvalité ingen tillsyn alls. Tillsyn kan även ske inom byggnader och verksamheter som inte är skyldiga att lämna in skriftlig redogörelse en1igt lagen om skydd mot olyckor. Sid 42 (54)

162 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Bilaga 4.5A Frister för sotning/rengöring och brandskyddskontroll (KF 100, ) A. Värme-,varmvatten-, varmlufts-och ångpanna. Oavsett använt bränsleslag skall sotning utföras med fristen fyra år när pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av kvalificerad driftledare (Bsk 4 år) (Inom parentes anges på detta sätt frist för brandskyddskontroll, Bsk) A.1. Om eldning sker med fasta bränslen skall sotning göras enligt följande. Frist Anmärkning 3 ggr/år Konventionella pannor (Bsk 2 år) 2 ggr/år Avser pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för, från brandskyddssynpunkt, effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till (Bsk 2 år) ackumulatortank eller motsvarande anordning. 1 ggr/år Avser pannor där eldning sker med träpellets eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för, från brandskyddssynpunkt, effektiv förbränning av bränslet och anläggningen i övrigt har en teknisk kvalitet som medför (Bsk 2 år) brandskyddsmässiga skäl till kortare frist. A.2. Om eldning sker med flytande bränslen skall sotning ske enligt följande Frist Anmärkning 3 ggr/år Om eldning sker med tung eldningsolja eller annat, från (Bsk 2 år) sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle 2 ggr/år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans (Bsk 4 år) märkeffekt överstiger 60 kw 1 ggr/år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannan märkeffekt överstiger 60 kw samt att pannan, rökkanalen och tillhörande eldningsapparat har en sådan konstruktion som från (Bsk 4 år) brandskyddssynpunkt medför varaktig effektiv förbränning 1 ggr/år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannan (Bsk 4 år) märkeffekt uppgår till högst 60 kw 2 år (vartannat år) Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannan märkeffekt uppgår till högst 60 kw samt att pannan, rökkanalen och tillhörande eldningsapparat har en sådan konstruktion som från (Bsk 4 år) brandskyddssynpunkt medför varaktig effektiv förbränning Sid 43 (54)

163 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153.B. Köksspisar, ugnar, och andra jämförbara förbränningsanordningar. Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushållsbehov skall sotning göras enligt följande. Frist 6 ggr/år (Bsk 2 år) 1 ggr/år (Bsk 4 år) Anmärkning Eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle Eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle Om eldning sker för enskilt hushållsbehov för uppvärmning och matlagning skall sotning utföras enligt följande: 3 ggr/år Avser vedspis som utgör den primära värmekällan för uppvärmning (Bsk 2 år) av det utrymme som eldstaden är uppställd och för matlagning C. Lokaleldstäder Om eldning sker i lokaleldstäder skall sotning göras enligt följande Frist Anmärkning 1 ggr/år Eldstaden utgör den primära källan för uppvärmning av det (Bsk 2 år) utrymme där eldstaden är uppställd 4 år (vart 4:e år) Eldstaden utgör inte den primära källan för uppvärmning av det (Bsk 8 år) utrymme där eldstaden är uppställd eller för matlagning 4 år (vart 4: e år)(bsk 8) Eldstaden är belägen i ett fritidshus D. Imkanaler i restauranger eller andra större kök Sotning skall göras enligt följande Frist Anmärkning 3 ggr/år Tiden mellan två sotningar skall fördelas jämnt över året Imkanalen betjänar ett kök där matlagning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov 1 ggr/år Imkanalen betjänar ett kök för endast uppvärmning av mat eller motsvarande verksamhet. E. Övrigt Undantag från sotning medges när eldning inte skett mellan två sotningstillfällen, i samband med övergångsförfarandet vid införandet av nya föreskrifter om sotningsfrister samt möjlighet att i enskilda fall ändra sotningsfristen när det är betingat av brandskyddsmässiga skäl som t.ex ändrad eldningsfrekvens. Sid 44 (54)

164 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 F. Övergångsbestämmelser Intill dess att dessa bestämmelser vunnit laga kraft gäller Räddningsverkets föreskrifter om sotningsfrister i enlighet med räddningstjänstlagen, dock längst t.o.m Bestämmandet av det första sotnings- eller kontrolltillfället efter ikraftträdandet av dessa föreskrifter skall ske med utgångspunkt från den senaste sotningen/brandskyddskontrollen före ikraftträdandet. Skorstensfejarmästaren eller annan som på kommunens uppdrag genomför sotning får därvid besluta om att en kortare frist än vad som framgår av dessa föreskrifter under en kortare övergångstid skall tillämpas på vissa objekt. Sid 45 (54)

165 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Bilaga 4.5B Riktlinjer för egen sotning (KF ) Policy för dispenser för Örkelljunga Räddningsnämnd avseende rätt för fastighetsägare att sota själv eller med hjälp av annan. Kommun får i enlighet med 3 kap 4 lagen om skydd mot olyckor medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ansvaret för att sotningen sker på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt ligger dock fortfarande kvar hos kommunen. När det gäller att låta annan än fastighetsägaren själv sota kan konflikt uppkomma med den skorstensfejarmästare som kommunen har avtal med. Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund (SSR) hävdar att uppdrag för annan att verkställa föreskriven sotning mot ersättning utgör yrkesmässig verksamhet och intrång i den näringsrätt som skorstensfejarmästaren för distriktet förvärvat. Vid bedömning av om sotning kan ske på ett betryggande sätt rekommenderas att kommunen beaktar: Risksituationen Förbränningsanordningens komplexitet Den enskildes kunskap och förutsättningar för uppgiften Vidare skall första ordinarie brandskyddskontroll genomföras inom tre månader efter första genomförda sotning i egen regi. Som komplement till ovanstående kan medges att annan än fastighetsägaren själv, rätt att sota när det inte strider mot gällande avtal med skorstensfejarmästare samt med restriktivitet. Sid 46 (54)

166 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Bilaga 4.8 Metodik för olycksförloppsutredning Olycksundersökning i kommunen Nej Olycka Räddningsinsats Insatsrapport Datainsamling, analys och rekommendationer Nationell insatsstatistik Övrig nationell olycks- och skadestatistik Rapportering och spridning av fallstudien Analys av mängd av fallstudier Åtgärder med stöd av kunskap från den enskilde fallstudien Erfarenheter från inträffade olyckor Kommunalt säkerhetsarbete Olycksförlopp Beslut om djupare undersökning Olycksstart Olycksorsaker Insats Räddningsinsats Vad skall utredas/undersökas! Sid 47 (54)

167 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 MÅL & SYFTE MED OLYCKSUNDERSÖKNING Genom en icke-skuldbeläggande filosofi, försöka få svar på frågor som vad,var och när (händelsen), varför hände det (direkt orsak), hur hände det (bakomliggande orsak) och vad kan göras för att förhindra liknande olyckor i framtiden (riskreducering utveckling). Detta för att minska risken och därmed minska lidande, död, ekonomiska utgifter eller miljöskador. Att beivra brott är en uppgift för polis och åklagare och har inget med olycksutredning att göra. Samarbete med polis och andra Olycksplats Polisen Datautbyte Kommunen Andra utredande aktörer Förundersökning Olycksundersökningsrapport Sid 48 (54)

168 Bilaga 5.4A Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Förmåga Räddningstjänsten skall ha personal, utrustning och vara övad för att kunna utföra: Förklaringar: Ö resp SK Styrkorna i Örkelljunga respektive Skånes Fagerhult skall var för sig eller i samverkan kunna utföra uppgiften. Ö o SK Styrkorna i Örkelljunga och Skånes Fagerhult måste arbeta tillsammans för att kunna utföra uppgiften. NV Skåne Styrkorna i Örkelljunga och Skånes Fagerhult måste arbeta tillsammans med minst en styrka från angränsande kommun för att kunna lösa uppgiften. X = Minimistyrka för att uppgiften skall kunna lösas, ytterligare resurser kan behövas beroende på olyckans omfattning. Örkelljunga NV Beskr Uppgift Ö SK Ö o SK Skåne Ledning-samordning av större räddningsinsats X Stabsverksamhet vid större räddningsinsatser Invändig livräddnings- eller släckinsats med rökdykare i bostadsbebyggelse upp till och med 3 våningar samt mindre garage (1-2 bilar) o. dyl. Invändig livräddnings- eller släckinsats med rökdykare i bostadsbebyggelse upp till och med 8 våningar samt okomplicerade lokaler t ex mindre industrier, garage, o.dyl. Samtidig utvändig livräddning och släckning samt invändig livräddnings- och släckinsats med kort inträngningsväg för rökdykare vid brand i all bostadsbebyggelse upp till och med 8 våningar, industrier, vårdanläggningar, mm. Invändig livräddnings- eller släckinsats med lång inträngningsväg för rökdykare. Utvändig släckning kan inte ske samtidigt. Samtidig invändig livräddnings- och släckinsats med lång inträngningsväg för rökdykare. Och utvändig släckning. Utvändig släckning. X X Livräddning vid kemikalieolyckor. X X Kemdykarinsats i mindre omfattning. X X X 1 X Losstagning av fastklämda vid trafikolyckor. X X 2 Kvalificerad första hjälpen i väntan på ambulans X X Släckning av bränder i skog och mark X X Oljeskade bekämpning i mindre omfattning både X X på land och i vatten Terrängtransport av skadade personer X X Livräddning på ytan inom kommunens vatten X X Djurlivräddning X X Tankbilsresurs X Restvärderäddning. då stora värden hotas X X Medverkan vid statlig räddningstjänst. X X X X X X X Sid 49 (54)

169 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , Invändig livräddnings- eller släckinsats med rökdykare i bostadsbebyggelse upp till och med 3 våningar samt mindre garage (1-2 bilar) o. dyl. Denna insats skall kunna utföras av den första hel eller deltidstyrka som kommer fram till olycksplatsen och innebär att två brandmän med skyddsutrustning (larmställ och andningsskydd) genomför rökdykningen inne i byggnaden. Rökdykarna skall hålla ihop under arbetet och hjälpas åt med orienteringen i lokalerna, mm. För rökdykarnas säkerhet finns det en rökdykarledare som ansvarar för kontakten med rökdykarna samt kontrollerar brandens utveckling och säkrar reträttvägen. Rökdykarledaren skall även vid ett nödläge kunna gå in i lokalerna och hjälpa rökdykarna. Vid alla insatser i brinnande byggnader skall rökdykarna ha tillgång till vatten för att kunna släcka branden och säkra inträngningsvägen detta innebär att chauffören av släckbilen svarar för att rökdykarna har säker tillgång till vatten med jämt tryck. Efter att chauffören hjälpt till rökdykarnas slangsystem kopplar han därefter normalt släckbilen till brandpost. För ledning av hela insatsen finns det ett ansvarigt befäl, räddningsledare, som ansvarar för arbetet på skadeplatsen, anvisar arbetsuppgifter till eventuellt förstärkande enheter, samverkan med polis, sjukvård, mm. 2. Losstagning av fastklämda vid trafikolyckor. En av Räddningstjänstens vanligaste arbetsuppgifter. Bland de första uppgifterna som ska göras vid alla olyckor är att säkra olycksplatsen. Med detta menas att den olycka som har inträffat ska inte förvärras när vi kommit på plats, bland åtgärder som kan behöva vidtas är varning av övriga trafikanter, hindra att det börjar brinna, stabilisera fordon så att dom inte välter, mm. Är inte ambulans kommen på plats kan även direkt livsuppehållande sjukvård behöva göras, samt när ambulans är på plats hjälp till dom med sjukvårdsinsatser. I samverkan med ambulanssjukvården bestäms sedan hur de skadade ska tas ut på medicinskt bästa sätt exempelvis: - Den skadade är i kritiskt läge och måste ut så fort som möjligt, utan hänsyn till eventuella ryggskador o dyl. - Den skadade är medicinskt stabil och urlyft av patienten kan ske med hänsyn till kända och förmodade skador. För att de skadade ska kunna tas ut kan diverse verktyg behöva användas för att klippa av tak, bända bort dörrar, trycka bort instrumentpanelen från den skadade, mm. Sid 50 (54)

170 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Bilaga 5.4B räddningsstyrka Beräknade framkomst tider för Sid 51 (54)

171 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Bilaga 5.5 Avtal och överenskommelser Sammanställning Avtal med Ängelholms kommun avseende gemensam räddningschef och ställföreträdare, olycksförebyggande arbete, räddningstjänstplanering, mm Samverkansavtal om gemensamma befälsresurser samt räddningstjänst i samverkan inom region Nordvästra Skåne. Avtalet är uppsagt till och är under omförhandling. Avtalet omfattar kommunerna: Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga Avtal om vattendykarinsatser med Helsingborgs kommun Avtalet avser hjälp från Helsingborgs kommun vid behov av vattendykare Principöverenskommelse om samverkan mellan Örkelljunga kommun (Räddningstjästen) och PEAB Entreprenad Syd AB Avtalet avser snabb hjälp med olika insatser från byggbranschen och gäller såväl i fred som beredskap och krig Restvärdeskyddsavtal Avtal mellan Larmtjänst AB och Örkelljunga kommun (Räddningstjänsten) om att Räddningstjänsten skall utföra akut restvärdeskydd Aavtal mellan SOS Alarm Sverige AB (SOS-centralen, Skåne) och Räddningstjänsten Örkelljunga kommun Avtalet avser räddningstjänstalarmering och att SOS-AB är kommunens larmcentral Avtal med Vägverket region Skåne Avtalet avser sanering av det statliga vägnätet efter trafikolycka, mm Avtal om gränslös räddningstjänst med Laholms kommun Avtalet innebär bland annat att den styrka som kan vara först på plats skall larmas, oberoende av kommungräns Avtal om gränslös räddningstjänst med Markaryds kommun Avtalet innebär bland annat att den styrka som kan vara först på plats skall larmas, oberoende av kommungräns. Sid 52 (54)

172 Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , Avtal om gränslös räddningstjänst med Hässleholms kommun Avtalet innebär bland annat att den styrka som kan vara först på plats skall larmas, oberoende av kommungräns Avtal om gränslös räddningstjänst med Perstorps kommun Avtalet innebär bland annat att den styrka som kan vara först på plats skall larmas, oberoende av kommungräns Avtal med Kommunförbundet Skåne om gemensamma ledningsfordon Avtal med Kommunförbundet Skåne om gemensamt miljöskyddsfordon och kembefälsorganisation Avtal med Region Skåne, Kamber om Räddningstjänstens medverkan vid sjukvårdslarm Avtal med Tekniska enheten, Örkelljunga kommun om kontroll av utlöst inbrottslarm på kommunens byggnader Avtal med L.J. Sot AB om skorstensfejarmästare och sotning Avtal med Örkelljunga Civilförsvarsförening om rekrytering, övning och utbildning av hemskyddsombud För fullständig information om avtalens innehåll kontakta Räddningstjänsten. Sid 53 (54)

173 Bilaga Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och skydd mot olyckor. Fastställd av kommunfullmäktige , 153 Allmänhetens alarmering vid teleavbrott Räddningstjänsterna i Skåne har tillsammans med länsstyrelsen kommit överens om rutiner vid teleavbrott och när åtgärder skall vidtas. Kriterier då åtgärder bör vidtas Tele-/nätoperatör meddelar SOS Alarm omgående vid bortfall med mer än 100 abonnenter under minst 15 minuter. SOS Alarm meddelar jourhavande räddningschef och polis vid förväntat bortfall som pågår mer än 1 timma efter det att SOS Alarm fått kännedom om avbrottet. På uppdrag av tele-/nätoperatör alternativt räddningschef meddelar SOS Alarm Sveriges Radios sändningsledning. Kommunal Räddningstjänst vidtar åtgärder i övrigt, såsom utplacering av fordon med kommunikationsradio, när avbrott bedöms pågå mer än 3 timmar efter det SOS Alarm fått kännedom om avbrottet och berör tätort med mer än 1000* abonnenter respektive landsbygd med mer än 300* abonnenter. *) Om mobiltelefonnätet fungerar eller om bortfallet är förlagt mellan kl och fördubblas antalet abonnenter. Planerade uppställningsplatser för larmfordon vid teleavbrott. Örkelljunga Brandstationen Eket Malte Olssons Åkeri Åsljunga Fd. Järnvägsstationen Boalt Stora vägkorset Skånes Fagerhult Brandstationen Yxenhult Fd. Järnvägsstationen Skånes Värsjö Småkyrkan Platserna kommer att ses över/revideras så att de är lätta att hitta och allmänt kända, även bland nyinflyttade. Sid 54 (54)

174 Strategi för regional samverkan vid allvarliga väderstörningar i Skåne län Beredskapssektionen

175 Innehåll Inledning :1 Bakgrund :1 Syfte :1 Avgränsningar :1 Läsanvisning :2 I arbetsgruppen har deltagit :2 Bidrag har också via intervjuer och telefon/e-post lämnats från. 1:3 Källförteckning :3 Principer och checklista för gemensam lägesbild/-uppfattning och samordnad information :1 Principer :1 Checklista :1 Mall för lägesrapportering :3 Förvarningsskedet aktörers uppgifter :1 SMHI :2 SOS Alarm :3 Kommunen och kommunal räddningstjänst :4 Länsstyrelsen :4 Sveriges Radio Malmö och Sveriges Radio Kristianstad :6 Polismyndigheten :6 Region Skåne sjukvård RMKL :7 Skånetrafiken :7 Vägverket :8 Banverket :8 SJ :8 E.ON :9 TeliaSonera :10 Försvarsmakten :10 LRF :11 Samverkanstabell förvarningsskedet :11 Akutskedet aktörers uppgifter :1 SMHI :1 SOS Alarm :1 Kommunen och kommunal räddningstjänst :2 Länsstyrelsen :2 Sveriges Radio Malmö och Sveriges Radio Kristianstad :3 Polismyndigheten :3 Region Skåne sjukvård RMKL :4 Skånetrafiken :4 Vägverket :5 Banverket :5 SJ :6 E.ON :6 TeliaSonera :7 Försvarsmakten :7 LRF :7 Samverkanstabell akutskedet : Återställningsskedet aktörers uppgifter :1 SMHI :1 SOS Alarm :1 Kommunen och kommunal räddningstjänst :1 Checklista över kommunens kontaktansvar :2 Länsstyrelsen :3 Checklista över Länsstyrelsens kontaktansvar :4 Sveriges Radio Malmö och Sveriges radio Kristianstad :5 Polismyndigheten :5 Region Skåne sjukvård RMKL :6 Skånetrafiken :6 Vägverket :6 Banverket :6 SJ :7 E.ON :7 TeliaSonera :8 Försvarsmakten :8 LRF :8 Samverkanstabell återställningsskedet :9 Generell beskrivning av olika aktörers roller och uppgifter i krishantering :1 SMHI :1 SOS Alarm :3 Kommunen och kommunal räddningstjänst :4 Länsstyrelsen :7 Sveriges Radio Malmö och Sveriges radio Kristianstad :9 Polismyndigheten :10 Region Skåne sjukvård RMKL :11 Skånetrafiken :12 Vägverket :14 Banverket :15 SJ :16 E.ON :18 TeliaSonera :19 Försvarsmakten :21 LRF :22 Bilaga 1 Lagstöd :1 Bilaga 2 Ordlista/Förkortningar :1 Ordlista :1 Förkortningar :3 Bilaga 3 Innebörd av Vädervarningar i klass 1 3 från SMHI :1 Klass :1 Klass :2 Klass :3

176 Inledning Bakgrund En av de förbättringsåtgärder som föreslogs efter erfarenhetsmötet från stormen/orkanen Gudrun 1, var att Länsstyrelsen skulle arrangera samverkansmöten för att utveckla samverkan vid större väderrelaterade händelser med medföljande allvarliga störningar i samhällsviktiga funktioner, exempelvis vid avbrott eller störning i infrastruktursystem. Ur önskemålet om samverkansmöten växte projektet att ta fram en strategi för att förbättra samverkan vid allvarliga väderstörningar. Länsstyrelsen har därför i samarbete med några representanter för ett antal ansvariga myndigheter tagit fram denna strategi för regional samverkan vid större händelser där oväder medför allvarligare störningar i samhällets funktioner. 2 Kvalitetssäkring av dokumentet har skett genom att alla aktörer som bidragit med underlag har getts möjlighet att i två omgångar lämna synpunkter på dokumentets innehåll och struktur. Samtliga kommuner i länet har fått dokumentet utskickat för synpunkter och strategin har också behandlats på Beredskapssamordnarträffen den 13 september Syfte Strategin är avsedd att utgöra ett stöd för den regionala samverkan vid en allvarlig väderstörning. Dokumentet är tänkt att användas som underlag för åtgärder vid en inträffad händelse där behov av regional samverkan finns. Strategin kan vidare användas som utbildningsmaterial för att utbilda olika befattningshavare och som underlag i såväl enskilda övningar som samverkansövningar. Mottagare av dokumentet är de olika organisationernas krishanteringsorganisationer/staber (strategiska och operativa), vakthavande beslutsfattare (VB), tjänsteman i beredskap (TiB), räddningschef i Beredskap (RCB) m.fl. Dokumentet bör förankras brett i länet. Avgränsningar Arbetsgruppen som tagit fram strategin representerar ett urval av de organisationer som kan komma att ha ett ansvar vid en händelse. Detta dels av praktiska skäl, dels p.g.a. att det är omöjligt att säga exempelvis vilka kommuner som kan bli engagerade eller i vilken grad olika organisationer behöver delta i samverkan. Exempelvis är inte samtliga regionala elnätföretag i länet kartlagda specifikt i strategin. Eftersom E.ON har en så stor täckning i länet är de särskilt uppmärksammade i dokumentet. Detsamma kan sägas om teleoperatörerna där TeliaSonera är det företag som har upparbetats mest kontakter med. Sveriges radio har två lokala radiokanaler i länet, Sveriges Radio Malmö och Sveriges Radio Kristianstad. För framtagningen av strategin har intervju dock endast gjorts med Sveriges Radio Malmö. 1. Erfarenhetsmötet ägde rum på Länsstyrelsen i Skåne den 14 februari 2005 med deltagare från berörda kommuner, myndigheter och näringslivet. 2. Som utgångspunkt har i första hand orkanen Gudrun 8 9 januari 2005 använts. De slutsatser som dragits i Sydlänens handlingsplan för svåra störningar i elförsörjningen har beaktats i arbetet. S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :1

177 Inledning Då alla händelser är unika kan givetvis händelseutvecklingen också bli sådan att vissa differenser jämfört med dokumentets principer i praktiken kan uppstå. Strategin är giltig även om bara en del av Skåne berörs av väderstörningen eller följdkonsekvenserna. Med väderstörningar avses i det här dokumentet stormbyar, storm eller orkanbyar, eller stora snömängder/drivbildning. Vid beskrivning av åtgärder och principer har hänsyn inte tagits till andra väderrelaterade händelser, så som höga flöden. Vissa delar av strategin bör dock vara giltig för samverkan vid olika typer av händelser. Länsstyrelsen i Skåne län planerar att, utgående från denna strategi och de regionala risk- och sårbarhetsanalyser som Länsstyrelsen gör, utveckla fler strategier för regional samverkan för andra typer av händelser. Läsanvisning Strategin som helhet är uppbyggd utifrån en indelning av ett händelseförlopp i tre skeden kallade förvarningsskedet, akutskedet och återställningsskedet. Först i dokumentet finns en checklista för gemensam lägesbild/-uppfattning och samordnad information. Checklistan ska vara vägledande för hur en gemensam lägesbild/-uppfattning kan skapas, samt hur samverkan och informationsdelning ska hanteras och syftar till att ge en effektivare samverkan och informationsdelning genom förvarnings-, akut- och återställningsskedet. Efter den gemensamma checklistan finns åtgärdslistor för varje aktör. Listorna beskriver vilka åtgärder aktörerna vidtar i respektive skede (förvarnings-, akut- och återställningsskedet). Åtgärdslistorna ska kunna fungera som stöd för de olika aktörerna dels i det egna operativa arbetet och dels genom att ge inblick i vad andra aktörer kan förväntas göra i de olika skedena. Efter åtgärdslistorna finns de olika aktörernas roller, ansvar och organisation beskrivna. Detta ska ses i första hand som ett kunskapsunderlag som kan användas både i förberedande arbete och under en framtida väderrelaterad krissituation. Till dokumentet hör också tre bilagor som innehåller relevant lagstiftning, ordlista/förkortningslista och SMHI:s vädervarningsklasser. I arbetsgruppen har deltagit Kristianstad kommun Peter Zerpe Länsstyrelsen i Skåne län Anna Bergström Länsstyrelsen i Skåne län Christer Andersson Länsstyrelsen i Skåne län Gunilla Wiklander Andersson Polismyndigheten i Skåne Erik Jeppsson Region Skåne Peter Sommer Räddningstjänsten Hässleholm Anders Nählstedt, Conny Ingvarsson Räddningstjänsten Trelleborg Christer Dahlsjö Vellinge kommun Bertil Jönsson Vägverket Region Skåne Christer Thomasson Vägverket Region Skåne Monica Mårtensson Vägverket Region Skåne Rolf Jeppsson 1:2 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

178 Inledning Bidrag har också via intervjuer och telefon/e-post lämnats från Banverket E.ON Försvarsmakten Region Skåne Skånetrafiken SMHI SOS Alarm SR Malmö TeliaSonera SJ LRF Synpunkter har också inhämtats från: Regionalt råd för räddningstjänst och krishantering Alla Skånes kommuner SR Kristianstad Källförteckning Underlag från i dokumentet redovisade aktörer via e-post och möten, samt hemsidor SMHI:s hemsida för vädervarningskriterierna Handlingsplan för svåra störningar i elförsörjningen Sydlänssamverkan, juni 2005 KBM:s slutrapport Gudrun Samverkan och ledning vid räddningsinsats policydokument för Skåne län 2006 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :3

179

180 Principer och checklista för gemensam lägesbild/-uppfattning och samordnad information Principer och checklista för. gemensam lägesbild/-uppfattning. och samordnad information Definition gemensam lägesbild/-uppfattning: samtliga inblandade parter i hanteringen av en händelse har en gemensam uppfattning om situationen vid ett visst tillfälle, det vill säga vad det är som har inträffat, när, hur, vilka konsekvenserna är/blir. Den gemensamma lägesuppfattningen utgör underlag till att fatta beslut och prioritera åtgärder för att den aktuella situationen ska kunna hanteras så effektivt som möjligt med tillgängliga resurser. Principer Viss försiktighet bör iakttas vid igångsättande av agerande, då vädervarningar snabbt kan ändras. Kommunerna bör för att underlätta samverkan, ha en utsedd kontaktfunktion som alltid är nåbar och som kan axla kommunens ansvar som områdesansvarigt organ på lokal nivå. Alla berörda aktörer har ett gemensamt ansvar att bidra till en samlad lägesbild/-uppfattning. Checklista Avstämning via telefon skall göras (normalt på initiativ av VB på Länsstyrelsen) mellan samverkande berörda aktörer i förvarningsskedet vid en vädervarning 2 eller 3. Syftet med den första kontakten är att stämma av om alla aktörer uppmärksammat den förväntade väderutvecklingen och hur de planerar att agera, samt är ett sätt för Länsstyrelsen att vid behov initiera aktiviteter. En första lägesrapport bör utifrån avstämningen sedan sammanställas av Länsstyrelsen enligt mallen i detta dokument. Den första lägesrapporten bör ligga till grund för fortsatta åtgärder. Vid en vädervarning klass 3 överväger Länsstyrelsen om samverkansmöten bör planeras/ initieras. En kontaktperson/-funktion som är ansvarig för kontakter med samverkande aktörer bör under förvarningsskedet efter en vädervarning klass 2 eller 3 finnas hos varje organisation. Kontaktfunktionen är ansvarig för att skaffa och förmedla lägesinformation från den egna organisationen. Länsstyrelsen vill ha kontinuitet och enkelhet i samverkan genom alla skeden och eftersträvar därför en kontaktväg per organisation. Kommunerna bör i ett tidigt skede överväga att samla sin initiala ledningsorganisation och vid behov besluta att krisledningsnämnden ska träda i funktion. Kommunerna skall förmedla lägesbilden för hela kommunens geografiska område till Länsstyrelsen. Övriga aktörer bör förmedla lägesbild för den egna verksamheten/ansvarsområdet till Länsstyrelsen. Samtliga aktörer bör med början i akutskedet lägesrapportera till Länsstyrelsen elektroniskt via i första hand WIS och andra hand via e-post till vb@m.lst.se. Mallen i denna strategi bör användas för att underlätta sammanställning av den gemensamma lägesrapporten för länet. S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :1

181 Principer och checklista för gemensam lägesbild/-uppfattning och samordnad information Länsstyrelsen återrapporterar till berörda aktörer om läget via WIS och e-post, samt genom sammanställda lägesrapporter vid fasta förutbestämda tidpunkter. Länsstyrelsen ska sprida de sammanställda lägesrapporterna för Skåne till Sydlänens 1 länsstyrelser och samverka med dessa avseende lägesbild/-uppfattning, information och resursfördelning. Varje organisation har ett eget informationsansvar. Den gemensamma lägesbilden/- uppfattningen ligger till grund för informationssamordning. Information ges om möjligt tillsammans och i samråd mellan inblandade organisationer. Kontakter bör ske mellan för informationen ansvariga aktörer i god tid innan planerad information till massmedia genomförs (t.ex. presskonferens, pressmeddelande). Länsstyrelsen och kommunerna bör på sina hemsidor ha länkar till andra relevanta aktörers hemsidor gällande krisinformation relaterat till händelsen. 2 Alla aktörer bör informera SR Malmö P4 och SR Kristianstad P4 kontinuerligt. Detta innebär också att informera om när läget förändras och när situationen återgår till det normala igen. Information som ges till allmänheten måste följas upp med ny information när läget ändrats. Informationen bör om möjligt samordnas. Samråden mellan organisationer som har rätt att begära VMA eller myndighetsmeddelande ska bl.a. ha som målsättning att beslut ska tas om myndighetsmeddelande/ VMA ska sändas ut och i så fall vem som går ut med meddelandet till allmänheten och att organisationerna är överens om innehållet. Under början av återställningsskedet bör Länsstyrelsen kalla till ett återställningsmöte för att skapa ett forum för att samverka kring återställningen. Fokus bör vara på att fånga och förmedla problem som kan uppstå och att lösa dessa. Återställningsmötet bör följas upp av samverkansmöten mellan de aktörer som är i behov av detta. När läget återgått till det normala bör erfarenhetsmöten hållas. Länsstyrelsen har ansvar för att ta initiativ till och arrangera mötena. I återställningsskedet bör övervägas om en gemensam presskonferens bör hållas för att informera om läget. Vid behov bör gemensam(ma) uppehållsplats(er) för berörda aktörer skapas för samverkan i återställningsskedet. Uppstår störningar eller avbrott i de system som vi förlitar oss på för samverkan, ska de reservalternativ som fungerar utnyttjas i stället. Dessa kan vara vanlig telefoni, försvarets telenät, kommunikationsradio, fax, att fysiskt samlokalisera sig eller andra lösningar. 1. Med Sydlänen avses Skåne, Blekinge, Halland, Kalmar, Kronoberg, Jönköping och Västra Götaland, vilka samarbetar. i krisberedskapsfrågor. 2. På sikt kan en regional kriswebb komma att skapas där krisinformation från olika aktörer kan samlas. 2:2 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

182 Principer och checklista för gemensam lägesbild/-uppfattning och samordnad information Länsstyrelsen begär in underlag till, sammanställer och distribuerar lägesuppfattning utifrån nedanstående mall: Mall för lägesrapportering Efterfrågad uppgift Aktör Ange vilken organisation som lägesrapporterar Huvudansvarig Ansvarig funktion/befattning hos resp. aktör Hur/Var fås ytterligare information Kontaktperson/-funktion och kontaktuppgifter för samverkan och ytterligare information Tolkning av situationen Beräknas påfrestningen bli: 1 försumbar 2 hanterbar 3 kan/kommer att orsaka problem Händelsebeskrivning Vad som inträffat hos resp. aktör Omfattning Bedömd omfattning utifrån den information som finns att tillgå Identifierade problem Kan samhällsviktig verksamhet störas, kan det uppstå resursbrist personellt eller materiellt, övrigt Konsekvenser Konsekvenser eller bedömda konsekvenser för samhället Vidtagna/Planerade åtgärder Vidtagna och planerade åtgärder inom olika sektorer/verksamhetsområden + när dessa beräknas vara färdiga Behov av samverkan Vilka aktörer behöver ni samverka med/samverkar ni med Resursinformation Resurser tillgängliga eller efterfrågade Inriktning/Prioritering Information om gemensam inriktning och prioriteringar om detta finns framtaget kan variera beroende på vilket skede i krisen man befinner sig i Övriga/Egna synpunkter Här ges möjlighet till synpunkter som ev. inte inryms i tidigare punkter Sammanfattat läge på kort sikt (inom 24 timmar) Läget vid rapporteringstidpunkt anges som Gott, Godtagbart o.s.v. Gott: Resurser och kapacitet motsvarar behoven, uppgiften kan lösas Godtagbart: Brister och störningar nedsätter förmågan, uppgiften kan i huvudsak lösas Icke godtagbart: svåra brister, uppgiften kan inte lösas Kan ej avgöra/behövs ej: saknar kunskap om situationen resp. berörs ej av händelsen Sammanfattat läge på längre sikt Läget på längre sikt t.ex. ett eller flera dygn framåt vilket skall anges; bedömd utveckling Skede där uppgiften efterfrågas Alla skeden Alla skeden Alla skeden Förvarningsskedet Akut- och återställningsskedena Akut- och återställningsskedena Alla skeden Akut- och återställningsskedena Alla skeden Alla skeden Akut- och återställningsskedena Akut- och återställningsskedena Alla skeden Akut- och återställningsskedena Akut- och återställningsskedena Lägesrapporten ska också fungera som en form av gemensam plan för länet för hur situationen ska hanteras. S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :3

183

184 Förvarningsskedet aktörers uppgifter Förvarningsskedet. aktörers uppgifter Med förvarningsskedet avses i det här dokumentet den tidsperiod som går från det att SMHI utfärdar en vädervarning och tills det att ovädret når Skåne. Flödesschema för annonsering av vädervarning klass 2 och 3 Varningen preciseras på TeliaSonera Vägverket Länsstyrelsen SR trafikredaktion Polismyndigheten SMHI Räddningsverket SOS Alarm Rikspolisstyrelsen SVT Kommunala räddningstjänsterna Region Skåne Aktuella sjukhus Berörda ambulansområdeschefer TiB/RMKL (ej avtal) TV4 Aktörer som får väderinformation på annat sätt E.ON Prenumererar på prognoser och varningar från SMHI, vilka är anpassade efter potentiell påverkan på eldistributionen. Försvarsmakten Har egna meteorologer, samt daglig kontakt med SMHI. Banverket SJ Köper meteorologtjänster från SMHI med anpassad information för spårtrafikens.behov. Får störningstelegram. Väderinformation en gång per dygn under vinterperioden. SJ har ingen direktkontakt med SMHI, utan får information från Banverkets driftledning om förestående väderutveckling. Skånetrafiken Följer det allmänna väderläget via väderleksrapporter i radio och TV. LRF Får information om aktuell vädersituation och utveckling via TV, internet och radio.. Både SMHI och DMI följs. S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :1

185 Förvarningsskedet aktörers uppgifter SMHI SMHI går ut med en vädervarning om det finns 50 % risk att den förväntade vädersituationen kommer att inträffa de närmaste 24 timmarna. En vädervarning utfärdas därför tidigast 1 dygn innan händelsen, men kan också komma med kortare förvarningstid. I vissa lägen kan SMHI dock gå ut med information om förväntat oväder tidigare än 24 timmar innan. För att en vädervarning ska utfärdas ska också ovädret beräknas beröra minst km 2. Vädervarningar finns i 3 klasser. Klass 3: Mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV. Klass 2: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV. Klass 1: Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner. 1 Teoretiskt så kan det komma en vädervarning klass 3 utan tidigare varning i lägre klass. Rent praktiskt är det dock troligt att en vädervarning klass 3 har föregåtts av en varning klass 1 eller 2. Stormen Gudrun motsvarade en 3:a utan att tidigare varning gått ut. SMHI hade dock tidigare gått ut med information om att väderutvecklingen kunde innebära kraftig storm. Vädervarning klass 1 Vädervarningen läggs på hemsidan och läses upp i radio P1 (direkt från SMHI). Vädervarningen följs upp med ordinarie organisation. Vädervarning klass 2 Vädervarningen läggs på hemsidan och läses upp i radio P1 Storm och orkanvarning för sjödistrikt går via Navtex (internationell sjöfartsinformation). Vägverket får varningen digitalt. Följande aktörer får vädervarningen via fax: SR trafikredaktion, SMHI:s kommersiella produktionsenheter och kundtjänst, Vädercentralen på SVT, TV 4, Rikspolisstyrelsen, SOS Alarm i Uppsala (som vidarebefordrar till övriga SOS centraler i berörda län), Räddningsverkets Vakthavande tjänsteman. SMHI kontrollerar särskilt att SR trafikredaktion och SOS Alarm har fått varningen. Jourhavande meteorolog tar ställning till om en extra meteorolog ska kallas in. Jourhavande meteorolog tar ställning till om chefen för Bp (basverksamhetens prognosenhet) ska kontaktas. Chefen tar sedan efter konsultation med meteorolog ställning till om krisgruppen ska kallas in. SMHI besvarar frågor från samverkande aktörer om väderutvecklingen. SMHI följer väderläget noga och följer upp varningen. Vädervarningen kan följas av ny information eller nya uppdaterade varningar. 1. Mer information om vad vädervarningarna innebär finns i bilaga 3 i dokumentet. 3:2 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

186 Förvarningsskedet aktörers uppgifter Vädervarning klass 3 Som vädervarningsklass 2. Vid en vädervarning klass 3 är det större sannolikhet att krisgruppen kallas in. SOS Alarm Vädervarning klass 1 Söker information om väderläget via Internet och följer utvecklingen. Tittar på totalbilden i länet i övrigt och överväger om det finns andra pågående händelser eller förhållanden som kan påverkas av väderutvecklingen. Bedömer utifrån totalbilden om någon åtgärd behöver vidtas. Vädervarning klass 2 SOS Alarm får vädervarning via fax från SMHI. SOS Alarm skapar ett ärende i sitt eget system Coordcom och får då upp en åtgärdslista. SOS Alarm faxar vidare vädervarningen till en fördefinierad grupp (driftledaren ser till att detta blir gjort). Vädervarningen går till Länsstyrelsen (fax + GSM fax), LKC i Malmö, räddningstjänsterna i Kristianstad, Hässleholm, Ängelholm, Båstad, Åstorp, Simrishamn, Tomelilla, Osby, Örkelljunga, Perstorp, Klippan, Bromölla, Malmö (Hyllie), Helsingborg, Bjuv, Lund, Kävlinge/Löddeköpinge, Lomma, Staffanstorp, Landskrona, Svalöv, Trelleborg, Svedala, Eslöv, Hörby, Höör, Ystad, Skurup, Sjöbo, Höganäs. (Meddelandet sprids sedan vidare till övriga räddningstjänster.) Söker Länsstyrelsens VB via sökare. SOS läser upp vädervarningens innehåll. Meddelar Polismyndighetens LKC via telefon. De berörda kommunernas befäl på räddningstjänsten blir kontaktade via personsökare/ mobiltelefon eller via berörd kommuns larmcentral. Meddelar aktuella sjukhus antingen via akutmottagningen eller via växeln. Meddelar berörda ambulansområdeschefer. Vädervarning klass 3 Åtgärder enligt vädervarningsklass 2 SOS Alarms interna bemanningssituation ses över, bemanning optimeras (beror på bedömning om förväntat antal samtal). S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :3

187 Förvarningsskedet aktörers uppgifter Kommunen och kommunal räddningstjänst Vädervarning klass 1 (Vädervarning klass 1 distribueras inte med fax från SMHI) Väderutvecklingen följs via väderprognoser och nyhetskanaler, speciellt avseende om prognosen innebär att väderutvecklingen kan eskalera till en situation motsvarande vädervarning 2 eller 3. Vädervarning klass 2 Räddningstjänstens befäl i beredskap mottar vädervarningen och aktiverar egen organisation. Samtidigt skall den kommunala tjänsteman som ansvarar för beredskapsfrågor underrättas. Tjänstemannen informerar kommunens ledningsorganisation och vid behov kommunledningen om hotbilden och verkar för samverkan och samordning inom kommunen. Eventuellt beslut om beredskapshöjande åtgärder, vilka ankommer på respektive verksamhetsansvarig. Kommunen informerar Länsstyrelsen om kontaktvägar till ledningsorganisationen, vidtagna och planerade åtgärder. Kommunen för dagbok över sina åtgärder, beslut m.m. Vädervarning klass 3 Som vädervarning klass 2. Länsstyrelsen Vissa av de uppgifter som står på VB görs av beredningsgruppen om denna är samlad. Vädervarning klass 1 VB följer utvecklingen, men vidtar för övrigt inga särskilda åtgärder. Vädervarning klass 2 VB diskuterar vädervarningen med SMHI (Norrköping), bl.a. gällande prognos på längre sikt. För att säkerställa att diskrepanser inte finns och att rätt information går ut görs en värdering av informationen från SMHI och prognoser från SMHI och DMI jämförs. VB kontrollerar med SOS att larmmottagarna (räddningstjänsten) i kommunerna fått vädervarningen. VB börjar olja upp nätverken genom kontakt med kommunerna/kommunala räddningstjänsterna i länet, Region Skåne (sjukvård och kollektivtrafik), Polismyndigheten, Vägverket, Banverket, SJ, Sveriges Radio, Försvarsmakten, Svenska kraftnät, E.ON, TeliaSonera m.fl. utifrån behov. Länsstyrelsen har ett ansvar för att ta initiativ till informationssamordning och söka information och samråd med jourfunktioner och andra hos relevanta aktörer. Kontakt tas med elnätföretag och teleoperatörer 2 för att få deras bedömning av riskerna för omfattande el- och teleavbrott. Ovanstående skall leda till att aktuellt nätverk med kontaktpersoner identifieras. VB orienterar (i samarbete med informatör) Länsstyrelsens personal om läget. 2. I dagsläget är kontakter upparbetade med E.ON och TeliaSonera. 3:4 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

188 Förvarningsskedet aktörers uppgifter VB vidarebefordrar information från myndigheter och företag till berörda kommuner. I första hand genom länets tre RCB som också är samrådsparter. Om situationen förvärras kontaktar VB RCB och stämmer av i vilken utsträckning kommunerna startat sina krisorganisationer 3. Om kommunerna agerar är det en signal till Länsstyrelsen att också samla sin krishanteringsorganisation för att möta behov av samordning och samverkan. Analysgruppen (kärnan i Länsstyrelsens krishanteringsorganisation) samlas för att följa läget och stödja kommuner och andra aktörer i enlighet med Länsstyrelsens områdesansvar. Länsstyrelsen startar upp WIS genom att skapa dagboksflikar för ovädret, dela ut läsrättigheter till sin externa dagbok till samverkande aktörer och koppla andra relevanta aktörers dagboksflikar till sin egen kopplade dagbok. Länsstyrelsen börjar föra dagbok och lägesrapportera i WIS. Vädervarning klass 3 Åtgärder i enlighet med vädervarning klass 2. VB kan förbereda ett VMA alternativt myndighetsmeddelande 4 för sändning i SR Malmö P4 och SR Kristianstad P4, samt samråder med övriga myndigheter vem som ska gå ut med meddelandet och att det råder enighet om innehållet i meddelandet. VB tar kontakt med Försvarsmakten för att skapa beredskap om eventuellt senare resurstillskott. Analysgruppen (kärnan i Länsstyrelsens krishanteringsorganisation) följer läget och stödjer kommuner och andra aktörer i enlighet med Länsstyrelsens områdesansvar. Analysgruppen planerar för eller initierar regionala samverkansmöten. Beslut om att Länsstyrelsens krishanteringsorganisation samlats, meddelas till aktörer via WIS. Länsstyrelsens analysgrupp efterfrågar tidigt en kontaktperson i kommunen som tar ansvar för att förmedla en helhetsbild av läget i kommunen. Analysgruppen stämmer av vilka förberedelser och kontakter som har vidtagits av de olika aktörerna, samt hur resursläget är. Analysgruppen säkerställer att kontakter med bägge lokalradiostationerna tas för att säkerställa att beredskap finns för sändningskapacitet och att invånare i de områden som väntas drabbas kan få erforderlig information. Analysgruppen stämmer av att det finns en överensstämmelse mellan de olika aktörernas uppfattning om situationen. 3. Med krisorganisation menas inte endast krisledningsnämnd med särskilda befogenheter utan även andra former av. krishanteringsorganisation. 4. Viktigt Meddelande till Allmänheten kan begäras av ett antal myndigheter, bl.a. Länsstyrelsen. Begäran om VMA förmedlas via SOS Alarm till Sveriges Radios sändningsledning. Ett VMA varningsmeddelande sänds omedelbart och SR kan också bryta de kommersiella radiosändningarna för ett VMA, samt förmedlar meddelandet till övriga etermedia. Myndighetsmeddelande kan.begäras av alla myndigheter. Myndighetsmeddelandet begärs hos den lokala radiokanalen och förmedlas inte vidare av SR till andra media. Myndigheterna står för innehållet, men det är upp till SR att utforma meddelandet så det passar in i sändningarna. S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :5

189 Förvarningsskedet aktörers uppgifter Sveriges Radio Malmö och Sveriges Radio Kristianstad SR pratar tre gånger om dagen på vardagar med en meteorolog, vilket innebär att SR har koll på nuvarande väder och prognos framåt. SR vet därför när något kan vara på gång ( vädervarning klass 0 ). Detta föranleder diskussion och förberedelser på redaktionen. Vädervarning klass 1 Varningen noteras på Trafik&Service. Beroende på varningens innehåll läses meddelande eventuellt upp i Trafik&Service sändningen. Vädervarning klass 2 Bemanningen planeras för att kunna uppnå en god uthållighet. Möjligheterna till utspisning för personalen undersöks. Kontakter tas med alla parter SR samarbetar med (SMHI, Polisen, räddningstjänst, SOS Alarm, E.ON, Banverket, SJ, Skånetrafiken, Länsstyrelsen), för att informera om planeringen. Möjligheten att skaffa mer bränsle till reservkraften kontrolleras. Varningens innehåll läses upp i Trafik&Service sändningar. Vädervarning klass 3 Åtgärder enligt vädervarningsklass 2, men åtgärderna intensifieras och större fokus läggs på uthållighet. Polismyndigheten Vädervarning klass 1 LVB (länsvakthavande befäl) noterar vädervarningen och bildar sig en uppfattning om innehållet, samt informerar den egna organisationen. Rent generellt hanterar Polismyndigheten Skåne alla väderrelaterade ärenden upp t.o.m. storm utan snöinblandning med den ordinarie resursen. Vädervarning klass 2 LVB noterar vädervarningen och bildar sig en uppfattning om innehållet, samt informerar den egna organisationen. Gör en bedömning av läget i förhållande till inkommen vädervarning främst vad avser personalresurser. Förstärker vid behov med operatörer på LKC (länskommunikationscentralen). Förstärker vid behov med växelpersonal. Kontakt med SOS Alarm och kommunal räddningstjänst för avstämning av läget. Kontakt med Vägverket angående framkomlighet på vägar. Eventuell stabsbildning. Vädervarning klass 3 Åtgärder enligt vädervarningsklass 2. LVB fattar beslut om stabsbildning. Funktioner (t.ex. ledning, operatörer LKC, telefonväxeln, yttre personal, mediafunktion) förstärks efter behov. 3:6 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

190 Förvarningsskedet aktörers uppgifter Region Skåne sjukvård RMKL Vädervarning klass 1 Inga åtgärder. Vädervarning klass 2 Genom tjänsteman i beredskap och regional läkare i beredskap har Region Skåne möjligheter att på indikation tidigt gå ut med information till sjukhusen och ambulanssjukvården. Vid behov tas även kontakt med regionens fastighetsansvariga samt myndigheter utanför Region Skåne. I första hand Länsstyrelsen. Arbete bedrivs i nära kontakt med SOS Alarm. SOS Alarm informerar TiB per telefon och ambulanschefen per fax om förestående oväder. Vädervarning klass 3 Åtgärder enligt vädervarningsklass 2. Tjänsteman i beredskap och regional läkare i beredskap tar beslut om att bege sig till en plats där elförsörjningen är säker. Information till sjukhusen om eventuella konsekvenser, t.ex. för personalbyte. Skånetrafiken Skånetrafiken får inte SMHI:s vädervarningar, men Skånetrafiken och trafikoperatörerna bevakar väderläget via väderprognoser i radio och TV. Trafikoperatörerna förväntas agera utifrån de olika väderlägena. Det finns idag ingen central trafikledning som dirigerar trafiken utan det sker hos varje operatör (gör bedömningar utifrån lokala förutsättningarna). Det finns en fortlöpande kontakt och dialog om trafiken mellan Skånetrafiken och trafikföretagen. Trafikoperatörerna rapporterar alla händelser som stör trafiken till Skånetrafikens trafikinformationscentral (TIC). TIC: en väljer sedan väg för att föra informationen vidare till hemsidor, resandeinformation (inkl. t.ex. telefonupplysning, kundcentra, WAP tjänster) m.m. TIC: en sprider även information mellan framför allt bussoperatörer. Förutom med trafikoperatörerna har Skånetrafiken kontakt med Vägverket och Banverket för att samordna informationsinsatserna gentemot kund och allmänhet. (Trafikoperatörerna har via SOS Alarm kontakter med Region Skåne sjukvård, räddningstjänst och Polis vid olyckor.) Eventuell uppgradering av TIC: ens öppettider efter behov görs. S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :7

191 Förvarningsskedet aktörers uppgifter Vägverket Vädervarning klass 1 TIC (trafikantinformationscentralen) uppmärksammar driftledare att vädervarning utfärdats och Vägverkets driftledare tar därefter kontakt med driftentreprenörerna för att säkerställa att varningen uppmärksammats och att nödvändiga förberedelser gjorts. TIC beslutar om eventuell förstärkning ska kallas in och håller kontakten med SMHI angående väderutvecklingen för eventuell övergång till ytterligare förstärkning av TIC d.v.s. Nivå2, enligt gällande rutin. Vädervarning klass 2 Kontroll att åtgärder enligt vädervarning klass 1 har utförts. TIC förstärker upp med ytterligare personal, bemannar upp Krisrummet. Informerar VD, driftchef och driftledare, enligt gällande rutin via SMS. Kontroll av att kontaktvägar till Länsstyrelsens Vakthavande beslutsfattare fungerar (via SOS Alarm). Vädervarning klass 3 Kontroll att åtgärder enligt vädervarning klass 2 har utförts och fortfarande fungerar. Kontakt med VD för beslut om Vägverkets krisledningsgrupp ska sammankallas. Banverket Banverket utnyttjar inte vädervarningarna klass 1 3, utan får kontinuerlig väderinformation från SMHI. Informationen kommer en gång per dygn under vinterperioden och vid behov söker Banverket kompletterande information oftare. Studerar väderleksrapporter angående förväntade konsekvenser för spårtrafiken. Förbereder eventuell insats på banan. Detta inkluderar t.ex. dirigering av snöröjningsmaskiner. Banverket har en vinterberedskapsplan som används vid väderstörningar. Förstärker egna organisationen materiellt och personellt. Information sprids via Internet, Sveriges Radio och pressmeddelande. Kontakter med järnvägsföretagen hanteras från driftledningscentralen. Samverkan och kontinuerligt informationsutbyte sker mellan järnvägsföretagen och driftledningscentralen angående t.ex. att Banverket reviderar kapacitetstilldelningen för järnvägsföretagen som då beställer inställning av tåg. SJ SJ har som grundprincip att försöka köra tågen så länge som möjligt, men aldrig så att kunders eller personals hälsa riskeras. Förstärker trafikkontoren med extra personal trafiksamordning, fordonsledning och informationsledning dubbleras. Det regionala trafikkontoret i Malmö underrättar chefen för den operativa ledningen i Stockholm. Samordningsmöte mellan trafikkontoret och Banverkets driftcentral för att förbereda personalförstärkning, beställa bussar, besluta om ordningsföljd för systematisk avveckling av tågtrafik m.m. 3:8 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

192 Förvarningsskedet aktörers uppgifter Samverkan sker för olika åtgärder. Går igenom och gör egna riskbedömningar och tittar i planer. Samverkansmöten med Banverket och andra trafikoperatörer styr mycket av inriktningen. E.ON E.ON går inte på de vanliga vädervarningsklasserna (1 3) utan köper egna, för eldistributionssystemet anpassade, prognoser från SMHI rörande vind, nederbörd (i första hand snö) och åska. VHI (vakthavande ingenjör) m.fl. får vädervarning via SMS vid förväntade vindstyrkor över 15 m/sek eller då det beräknas komma mer än 10 cm nysnö under 8 timmar. VHI går då in på en speciell hemsida (ligger under men kräver inloggning) och ser hur vädervarningen ser ut och bedömer utifrån detta de åtgärder som behöver vidtagas. Vid behov inhämtas kompletterande information om förväntad vädersituation från SMHI. E.ON kan då också köpa en meteorologs tjänster för en viss tid för att få specialprognoser. Vid en vädervarning klass 2 eller 3 har E.ON också fått sina prognoser och börjat agera. Om vädersituationen bedöms kunna leda till störningar i elförsörjningen läggs den egna och entreprenörernas organisationer i beredskap (viss reparationsstyrka finns alltid i beredskap). E.ON lägger egen personal i beredskap förstärkning internt genom bemanning av driftcentraler och förstärkt bemanning av kundtjänst (kundtjänst har beredskap för att kunna gå in och öppna upp). Resurser för reparation/återuppbyggnad av elnät förbereds genom att kontakter tas med avtalsentreprenörer och LRF. E.ON meddelar sina avtalsentreprenörer att de ska lägga sin personal i beredskap. Beroende på hur ovädret förväntas drabba elförsörjningen, kallas storstörningsgrupp(er) i berörda områden till telefonmöte (har färdiga telefonslingor). (Berörs endast ett driftområde kallas den lokala storstörningsgruppen för berört område. Berörs mer än ett driftområde sammankallas även den centrala storstörningsgruppen.) VHI informerar storstörningsgrupperna om vad som är på gång. Kontinuerliga möten hålls för avstämning av läge och åtgärder. Informationskontakter tas med kommuner, Länsstyrelser, helikopterföretag och eventuellt Försvarsmakten angående bistånd. Kontakter med kommuner och Länsstyrelse tas av informationsavdelningen. E.ON har utsedda personer för kontakt. E.ON följer sedan utvecklingen. E.ON skickar ut pressmeddelande om vilka förberedelser som görs. Telefonkontakter tas med media. E.ON tar kontakt med SR Malmö P4 och SR Kristianstad P4 för att gå ut och informera om att kunderna ska förbereda sig för elavbrott. S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :9

193 Förvarningsskedet aktörers uppgifter TeliaSonera Vädervarning klass 1 Vädervarningsklass 1 hanteras som normalt driftläge, men med ökad medvetenhet. (Den ordinarie organisationen skall klara av merparten av de störningar som kan inträffa.) Beredskapen inom Telia ökas i den grad situationen kräver. Avstämning av tillgänglighet till resurser, t.ex. tillgänglighet till personal om det är långhelg eller annan längre ledighet. Daglig avstämning görs som i normalläge. Vädervarning klass 2 Som vid vädervarning klass 1. Beroende på var i Sverige ovädret förväntas inträffa blir konsekvenserna olika. Vädervarning 2 kan därför innebära åtgärder i skalan närmare de åtgärder som vidtas för vädervarning 1 eller de som vidtas vid vädervarning 3. Organisationen går in i utökat läge, vilket innebär att den centrala driftledningen (CDL) aktiveras och att extra avstämningsmöten bokas in. Nyckelpersoner inom företaget kontaktas för information och avstämning om tillgänglighet och nåbarhet. Internt kontaktas Telias Kundserviceorganisation för att bemanna upp kundtjänst och felanmälan. Om elavbrott kan befaras tas en diskussion med entreprenörerna för planering kring reservkraft. Det vill säga var den finns och hur den kan transporteras på bästa sätt. Telia reserverar reservutrustning och ser till att utrustningen är tillgänglig. Detta görs både inom Telias organisation och via entreprenören. Vädervarning klass 3 Som vid vädervarning klass 2. Kontakt tas med Telias entreprenörer (till exempel Relacom och Eltel Networks) för att höja deras beredskap och om möjligt planera för inkallande av extra resurser. Hur bra detta kan göras avgörs bland annat av hur väl det geografiska området kan avgränsas. Entreprenörerna har en egen planering för att bl.a. säkra transporter och skaffa reservutrustning. (Entreprenörerna svarar också för erforderliga kontakter och arbetsledning vad gäller LRF: s insatser.) Kontakter tas med berörda elbolag för att höra deras bedömning av läget. Försvarsmakten Försvarsmakten har egna meteorologer och daglig kontakt med SMHI och utnyttjar inte vädervarningarna klass 1 3. HKV OPE J 2 SäkSamsektion Malmö genomför på uppdrag av HKV OPE (Högkvarterets Operativa Enhet) samverkan med Länsstyrelsen och andra myndigheter kontinuerligt. Samverkan sker kontinuerligt mellan Försvarsmakten och SMHI minst 2 gånger per dag. VB vid TK (Taktiska Kommandon/ATK/MTK/FTK) följer den allmänna utvecklingen vid kris (oväder) och vidtar vid behov beredskapshöjning vid förband och enheter. 3:10 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

194 Förvarningsskedet aktörers uppgifter LRF LRF vidtar inga direkta åtgärder. Lantbrukarna ska ha en beredskap för störningar, speciellt de som har djur som därför ska ha vidtagit åtgärder ur djurskyddshänseende. (Om väderutvecklingen en längre tid i förväg kan förutsägas innebära kraftigt oväder informerar LRF sina medlemmar om lämpliga beredskapsåtgärder som bör vidtas på gårdarna, t.ex. att bunkra upp foder.) Nedanstående tabell sammanfattar de olika aktörernas samverkansaktiviteter i åtgärdslistorna ovan. Samverkanstabell förvarningsskedet 5 Aktör Tar initiativ till samverkan med Samverkan avser SMHI SOS Alarm Länsstyrelsen i. Skåne län Vägverket, SR trafikredaktion, SMHI:s kommersiella produktionsenheter och kundtjänst, Vädercentralen på SVT, TV 4, Rikspolisstyrelsen, SOS Alarm i Uppsala, Räddningsverkets Vakt havande tjänsteman E.ON, Försvarsmakten, Banverket Länsstyrelsen, LKC i Malmö, räddningstjänsterna i Kristianstad, Hässleholm, Ängelholm, Båstad, Åstorp, Simrishamn, Tomelilla, Osby, Örkelljunga, Perstorp, Klippan, Bromölla, Malmö (Hyllie), Helsingborg, Bjuv, Lund, Kävlinge/Löddeköpinge, Lomma, Staffanstorp, Landskrona, Svalöv, Trelleborg, Svedala, Eslöv, Hörby, Höör, Ystad, Skurup, Sjöbo, Höganäs. (Meddelandet sprids sedan vidare till övriga räddningstjänster.). aktuella sjukhus, berörda ambulansområdeschefer Länsstyrelsen i Skåne län SMHI SOS Alarm Kommunerna/kommunala räddningstjänsterna i länet, Region Skåne (sjukvård och kollektivtrafik), Polismyndigheten, Vägverket, Banverket, SJ, Sveriges Radio, Försvarsmakten, Svenska kraftnät, E.ON, TeliaSonera m.fl. utifrån behov Elnätföretag, teleoperatörer Räddningschefer i beredskap Försvarsmakten Tabellen fortsätter på nästa sida k Distribution av vädervarning Distribution av väderinformation Vidarebefordring av vädervarning från SMHI Information om kontaktvägar till ledningsorganisationen, vidtagna och planerade åtgärder Diskussion om vädervarningens innebörd Kontroll av att kommunala räddningstjänster fått vädervarningen Olja upp nätverken, stämma av bild av läget, vidtagna och planerade åtgärder m.m. Bedömning av risker för omfattande eloch teleavbrott Informationsförmedling från andra aktörer till kommunerna; avstämning av om kommunerna startat sina krisorganisationer Beredskap för eventuellt resurstillskott 5. Samverkanstabellen skiljer inte på vädervarningsklasserna. Generellt förekommer mer samverkan vid allvarligare vädervarning. Tabellen ska ses som en sammanfattning av det som står i åtgärdslistorna och ska skapa en kompletterande överblick över samverkan. S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :11

195 Förvarningsskedet aktörers uppgifter Aktör Tar initiativ till samverkan med Samverkan avser SR Malmö och. SR Kristianstad Polismyndigheten i Skåne Region Skåne sjukvård RMKL SMHI SMHI, Polisen, räddningstjänst, SOS Alarm, E.ON, Banverket, SJ, Skånetrafiken, Länsstyrelsen SOS Alarm, kommunal räddningstjänst Vägverket Sjukhus, ambulanssjukvård, Regionens fastighetsansvariga Länsstyrelsen Kontinuerlig dialog om väderutveckling Informera om planeringen Avstämning av läget Framkomlighet på vägar Information om läget Skånetrafiken Trafikföretag/-operatörer Dialog om läget Vägverket, Banverket Information om beredskapsläget Samordna informationsinsatserna gentemot kund och allmänhet Vägverket VV driftledare, driftentreprenörer Säkerställa mottagen varning och förberedelser SMHI Länsstyrelsens VB (via SOS Alarm) Fortsatt väderutveckling Kontroll av kontaktväg Banverket Järnvägsföretagen T.ex. information om ändrad kapacitetstilldelning SJ Banverket och andra trafikoperatörer Förbereda personalförstärkning, beställa bussar, besluta om ordningsföljd för systematisk avveckling av tågtrafik m.m. E.ON SMHI Ytterligare väderinformation Avtalsentreprenörer, LRF kommuner, Länsstyrelser, helikopterföretag eventuellt Försvarsmakten SR Malmö P4 och SR Kristianstad P4 Övrig media Förberedelser för resurser för återuppbyggnad Informationsutbyte Stöd Informera om att kunderna ska förbereda sig för elavbrott Information TeliaSonera Entreprenörer Beredskap, resurser för reparationer Berörda elbolag Bedömning av läget Försvarsmakten Länsstyrelsen m.fl. Ge stöd vid behov SMHI LRF Ingen samverkan Dagliga kontakter angående väderutvecklingen 3:12 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

196 Akutskedet aktörers uppgifter Akutskedet aktörers uppgifter Med akutskedet avses i det här dokumentet i första hand den tid som ovädret varar. Akutskedet kan dock gällande vissa verksamheter fortsätta även en tid efter att ovädret har bedarrat. För t.ex. teknisk infrastruktur kan det akuta skedet fortsätta en tid till dess att återuppbyggnaden har kommit igång eller skador åtgärdats. Övergången mellan akutskedet och återställningsskedet är alltså i vissa delar glidande över tid och mellan olika verksamheter. Akutskedet förutsätts innebära en situation som motsvarar vädervarning klass 2 eller 3. SMHI Följer väderläget intensivt och bedömer olika informationskällor angående fortsatt väderutveckling. Informerar om väderutvecklingen, speciellt när sådana nivåer på vindstyrkor eller snöfall uppnås att åtgärdsarbete kan upptas av drabbade verksamheter. Informationen sprids via hemsidan och genom telefonkontakter med olika aktörer. Kommunikation genomförs kontinuerligt med olika aktörer. Initiativet till samverkan tas av de andra aktörerna. Information sprids till allmänheten via kundtjänst/informationscentral, SR Trafik&Service och hemsidan. Mediakontakter hålls genom telefonsamtal från media. Intern datasupport för att systemen ska fungera. SOS Alarm Normalt SOS arbete: ta emot samtal från hjälpsökande, larma ut hjälp. Förmedlar kontakter mellan olika organisationer och myndigheter efter behov. För de organisationer som har avtal för detta kan SOS larma in krisorganisationen. Samverkan och hjälp mellan flera SOS-centraler. När en större mängd samtal inkommer till SOS centralen kopplas dessa med automatik över till en annan central. Vid förväntat stort antal samtal behöver andra centraler förvarnas om högre belastning och behov av att bemanna upp. Internationell kommunikation på uppdrag av myndigheter. SOS förmedlar kontakter till danska myndigheter om t.ex. hjälp till svenska myndigheter. Förmedla uppgifter mellan organisationer och från myndigheter till SR m.m. efter behov. Hantera störningar i telekommunikationer och därmed 112 (får information från telebolag om teleavbrott och förmedlar denna till befälet på berörd räddningstjänst som avgör om t.ex. utplacering av räddningsfordon på strategiska platser). Information till allmänheten om att inte ringa 112 för allmän information (görs tillsammans med SR Malmö P4 och SR Kristianstad P4). S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :1

197 Akutskedet aktörers uppgifter Kommunen och kommunal räddningstjänst Kommunen gör en bedömning av situationen och tolkar kommunens roll och ansvar. Kommunen gör en bedömning av vilka kommunala resurser (inklusive frivilliga) som behöver aktiveras. Vid behov startas informationstjänst/upplysningscentral upp för att svara på allmänhetens frågor. De kommuner som har KrisSam bör överväga att starta upp detta. Eventuellt beslut om att Krisledningsnämnden ska träda i funktion. Kommunen för dagbok över sina åtgärder, beslut m.m. Kommunen informerar internt och externt och samordnar vid behov informationen. Räddningsledaren beslutar vilka insatser som är räddningstjänst och informerar andra aktörer som kan bli berörda om detta. Råder räddningstjänst på allmän väg ska räddningsledaren informera Vägverkets TIC om detta via SOS Alarm. Räddningstjänsten tar ett Beslut i stort med åtföljande handlingsplan. Kontakter med samverkande myndigheter och organisationer på den lokala nivån, vilka är påverkade av händelsen. Inhämtar information från respektive verksamhetsområde och förmedlar den kommunala lägesbilden inom kommunen och till samverkande aktörer. Kommunen rapporterar särskilt till Länsstyrelsen om vidtagna åtgärder, ledningsorganisation, samt läget i kommunen. Länsstyrelsen Länsstyrelsen 1 följer läget i länet genom telefonkontakter med berörda aktörer, och genom användning av WIS och Kikaren, samt följer via SMHI:s hemsida uppdaterad information om vädrets vidare utveckling (om det svåra vädret har ett utdraget förlopp får inte resurserna uttömmas för snabbt). Kontakter tas med berörda kommuner för att höra om någon form av stöd eller samordning behövs, samt om det finns brist på resurser. (Länsstyrelsen kan t.ex. rekommendera kommunerna att se över reservkraftstillgången och eventuell omfördelning av resurserna.) Vid behov hjälper Länsstyrelsen till att ta fram resurser och arbetar för att dessa ska användas samordnat och effektivt. Vid behov kan Länsstyrelsen besluta om att stänga av allmänna vägar. Samlar in lägesinformation från berörda aktörer och rapporterar om läget i länet till central nivå och tillbaka till dem som lämnat underlaget. Detta görs i första hand via WIS och i andra hand via mejl/telefon. Informerar internt den egna personalen via intranätet och externt på hemsidan och via kontakt med Sveriges Radio Malmö P4 och Sveriges Radio Kristianstad P4. Diskuterar med E.ON om kontaktperson. Tittar i den webbaserade portalen för elnätföretagens avbrottsinformation SUSIE ( samt på E.ON:s hemsida för att få information om områden med elavbrott och antal strömlösa kunder. 1. Med Länsstyrelsen avses i akutskedet VB eller krishanteringsorganisationens analysgrupp under förutsättning att denna har samlats. 4:2 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

198 Akutskedet aktörers uppgifter Diskuterar med TeliaSonera om samverkansperson från dem skickas till Skåne. Tar kontakt med de större mobiloperatörerna för lägesinformation om störningar. Överväger behov av samverkansperson på plats att samverkanspersoner samlas på Länsstyrelsen eller att samverkansperson från Länsstyrelsen åker ut till berört område. Anordnar vid behov och möjlighet samverkansmöten. Kontakt med angränsande länsstyrelsers VB/krishanteringsorganisationer angående läge och resurssamordning. Utreder behov av simkort för roaming för mobiltelefoner. Sveriges Radio Malmö och Sveriges Radio Kristianstad Fortsatt personalplanering Beslut om extrasändningar (extrasändning = justering av ordinarie lokal tablå eller utbyte av nationella program) Extrasändningar Sändning av eventuella myndighetsmeddelanden och VMA Informationssökning och dialog med berörda uppgiftslämnare (SMHI, Polismyndigheten, kommunal räddningstjänst, SOS Alarm, E.ON, Banverket, SJ, Skånetrafiken, Länsstyrelsen, Vägverket, TeliaSonera, Region Skåne sjukhus, vårdcentraler; SR får också in information från t.ex. rederier, bärgare, chaufförer m.fl.) Polismyndigheten Avspärrning av farliga områden (t.ex. p.g.a. nedfallande föremål). Vid behov stängning av vägavsnitt. Bistå räddningstjänsten och Vägverket. Ge råd och anvisningar till allmänheten. Information internt inom den egna organisationen. Information externt samordnas med andra samverkande organisationer (kan t.ex. gälla pressmeddelanden och aktiviteter som genomförs tillsammans med andra aktörer). Eftersök av försvunna personer; bedömningar, samt eftersök (om det är säkert för personalen). Samverkan med andra aktörer, t.ex. SOS Alarm, kommunal räddningstjänst, Region Skåne TiB (via SOS), Försvarsmakten, Banverket, Vägverket, Kustbevakningen, SMHI, vaktbolag, bärgningsföretag. Daglig verksamhet bedrivs parallellt. S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :3

199 Akutskedet aktörers uppgifter Region Skåne sjukvård RMKL Genom tjänsteman i beredskap och/eller regional läkare i beredskap hanteras uppkommande problem med sjukhusen och ambulanssjukvården. Exempel på detta är omdirigering av ambulanser p.g.a. oframkomlighet, insättande av fler ambulanser, dialog med sjukhus om bemanning vid snöoväder, information om stängda vårdcentraler etc. För att hantera problem med t.ex. sjukhusens tekniska system eller byggnader medverkar regionens fastighetsansvariga. Mycket arbete bedrivs i nära kontakt med SOS Alarm (t.ex. gällande omdirigering av ambulanser, insättning av extra ambulansresurser). Vid längre elavbrott tas kontakt med E.on och berörda kommuner (angående primärvård vid fr.a. snöoväder; begränsningar i tillgänglighet till sjukvården p.g.a. elavbrott). Kontakt med Länsstyrelsen angående beredskapsläget. Information till allmänheten om begränsningar i tillgängligheten till sjukvården ges via hemsidan och massmedia. Skånetrafiken Trafikoperatörerna agerar utifrån aktuell vädersituation. Det finns idag ingen central trafikledning som dirigerar trafiken utan det sker hos varje operatör. Åtgärder sker enligt trafikoperatörernas krisberedskapsplaner. Beslut om driftinställelse (inställda bussar/tåg) fattas av trafikföretagen. Beslut om inställd trafik kommuniceras till TIC: en som sprider informationen vidare till Skånetrafikens informationskanaler. Det finns en fortlöpande kontakt och dialog om trafiken mellan Skånetrafiken och trafikföretagen. Trafikoperatörerna rapporterar alla händelser som stör trafiken in till Skånetrafikens TIC. TIC: en väljer sedan väg för att föra informationen vidare till hemsidor, resandeinformation på kundcentra och via telefon m.m. På kontorstid sköter informationsansvarig person mediekontakter. Utanför kontorstid hanteras detta av Skånetrafikens pressjour. TIC: en sprider även information mellan framför allt bussoperatörer. Förutom med trafikoperatörerna har Skånetrafiken kontakt med Vägverket och Banverket för att samordna informationsinsatserna gentemot kund och allmänhet. Skånetrafiken informerar resenärer om trafiksituationen. SJ aktiverar vid behov sina avtal med kontrakterade bussföretag om ersättningsbussar vid tågstopp. 4:4 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

200 Akutskedet aktörers uppgifter Vägverket Vid stopp på vägar då driftentreprenören anmält att han ej klarar funktionskraven beträffande framkomlighet och då vägnätet beräknas bli svårframkomligt under mer än 2 timmar på Europavägar mer än 4 timmar på det nummersatta vägnätet (vägnummer 1 499) mer än 8 timmar på det övriga vägnätet kontaktas Länsstyrelsens Vakthavande beslutsfattare för information om läget. Vägverket kontaktar vid behov via SOS Alarm eller direkt räddningstjänsten i aktuell kommun som är berörd för information om läget. Vägverket avgör om behov finns av omfördelning av egna resurser mellan driftområdena. När Vägverket bedömer att verket under nattetid inte åtgärdar de minst trafikerade vägarna inom ett område (stora vägar hålls öppna), informeras SOS Alarm, räddningstjänsten, Polismyndigheten, Länsstyrelsen och SR Trafik&Service. Ställer väghållningsfordon till förfogande för räddningstjänsten (kontakt sker via TIC). Kontinuerlig kontakt med Polisen och SOS Alarm. Information till media och allmänhet via t.ex. Internet, SR, text TV, kommersiella radiostationer, regional TV, tidningar och kundtjänst för att få ut budskap till trafikanter och allmänhet. Banverket Banverket aktiverar sin regionala krisledning (driftcentral och banregionen) beroende på händelseutvecklingen och vid orange beredskapsnivå. Banverkets driftledningscentral och järnvägsföretagen samverkar angående att ställa in trafik. Trafikinformation till resenärer ges via skyltsystem, högtalare, hemsidan (flik trafikinfo), via OJJE till Sveriges Radio och pressmeddelanden. Informationsansvarig medverkar också i SR:s sändningar. Samverkan sker inom Banverket Södra banregionen och Banverket trafik, samt med järnvägsföretagen 2, Vägverket produktion och Skånetrafiken. Samverkan sker via driftledningscentralen. Södra banregionen samverkar med Länsstyrelsen. Vid störningar i eldistributionen tas kontakter med Svenska Kraftnät och elleverantörer. Störningstelegram angående aktuellt tågtrafikläge skickas ut till järnvägssektorn. Banverket skriver i WIS. Driftledningscentralen informerar blåljusmyndigheter via SOS Alarm vid händelser på spåren som kräver räddningsinsats. Vid behov undsättning av personer i stillastående tåg ute på spåren. (Ansvariga för detta är järnvägsföretagen, men samverkan sker med räddningstjänsten och Banverket.) 2. Järnvägsföretag som kör i Skåne är bland andra SJ AB, Cargo Net AB, Green Cargo, Inlandsgods, Merresor, Ofotbanen AS, Ralion Denmark a/s, TGOJ, TX Logistik S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :5

201 Akutskedet aktörers uppgifter SJ Kör tågen så länge det är möjligt utan att riskera skada/liv eller ekonomiska värden. Deltar i den krisgrupp som Banverket kallar till, sannolikt finns här också Skånetrafiken och leverantörer av ersättningstrafik med bussar. SJ deltar vid behov i samverkansmöten även med övriga aktörer. Krisgruppen tar ställning till om tågen ska köras eller inte krisgruppens uppgift är att ta beslut, ta fram prognoser och informera. Rättar sig efter de myndighetsbeslut som framför allt Banverket fattar. SJ har ansvaret för att undsätta passagerare som blir sittande i tåg ute på banan. Det finns färdiga regler för detta och SJ kan genomföra evakueringar av tåg. SJ:s trafikkontor fattar i samråd med Banverkets driftledning beslut om evakuering. Den som är ombordansvarig ansvarar för evakueringen, vilket kan betyda att gå på ett annat tåg, eller promenera till en buss. SJ och Banverket samarbetar i detta. Går det inte att evakuera säkert och det är fara för liv, blir det räddningstjänst och då larmar Banverket räddningstjänsten via SOS Alarm. Banverket kan också ta konkurrenters resurser i anspråk (t.ex. att låna lok) för att undsätta passagerare om det är nödvändigt. Information till passagerare och kunder ges löpande. SJ går efter prioriteringsordningen att först säkerställa att kunder och personal inte far illa, sedan informera om läget, därefter det operativa som att röja spår med mera. Hanterar löpande händelsen, nya beslut angående att köra eller inte köra tåg, beslut överprövas allt eftersom läget ändras. E.ON Åtgärderna styrs av händelseutvecklingen. E.ON samlar in information om vilka fel som uppstår och planerar hur felavhjälpningen ska organiseras. Prioritering görs av i vilken ordning skadade ledningar ska repareras. Om möjligt görs omkopplingar förbi skadade ledningar så att elförsörjning kan återupprättas. Generellt tas förstärkning (entreprenörer utöver avtalsentreprenörer) in om behov identifieras. Kontakt hålls med samverkande organisationer (kommuner/kommunal räddningstjänst, Länsstyrelse, LRF, egna entreprenörer, helikopterföretag, skogsbolag, Försvarsmakten, SMHI, eventuellt Vägverket och Banverket). Samverkansperson skickas efter förfrågan till Länsstyrelsen. Hemsidan uppdateras med information om störningar. Pressmeddelande skickas ut om läget och planerade åtgärder. Informationsavdelningen informerar kommuner, Länsstyrelsen och media via telefon, samt tar kontakt med SR Malmö P4 och SR Kristianstad P4/Trafik&Service och lokal TV för att informera om läget. Kundtjänst lägger in talsvar om omfattning och utbredning av störningar. 4:6 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

202 Akutskedet aktörers uppgifter TeliaSonera Ta emot och registrera felanmälningar. Regelbundna möten genomförs med entreprenörer. Mötena utgör grund för analys av skador och beslut om hur återställning ska ske. Entreprenören svarar för att engagera underentreprenörer och LRF. Analysera skador och ta beslut om hur återställning ska ske. Omdisponering av resurser genomförs genom förflyttning och omprioritering. Samverkan mellan teleoperatörerna via NTSG (nationell telesamverkan under ledning av PTS). Detta ger bl.a. bättre gemensam lägesuppfattning. Samverkan sker med andra aktörer elleverantörer angående elstörningar, Vägverket angående framkomlighet och SMHI angående prognos. Telia har också via telefon mycket kontakter med SOS om läget (utöver OJJE). Vid telestörningar i det fasta nätet skickas information via SR:s datasystem OJJE till SOS centralt (störningar i det mobila nätet meddelas direkt till SOS, dock inte via OJJE). Här framgår uppgifter om berört geografiskt område, antal berörda hushåll samt uppgifter om beräknad klartidpunkt. Parallellt med information till SOS går information till Sveriges Radios sändningsledning i Stockholm. Sändningsledningen vidarebefordrar informationen till berörd lokalradiostation för meddelande i sändning till allmänheten. Parallellt med central driftledning aktiveras akut affärsledning för att hantera kundrelationer och information till kunder och media. Förbereder pressreleaser och lägger ut information på hemsidan. Försvarsmakten HKV OPE J 2 SäkSamsektion Malmö stödjer på uppdrag av Högkvarterets Operativa Enhet Armé Taktiska Kommando (HKV OPE ATK). När samhället åberopar Lagen om skydd mot olyckor eller stöd 3 enligt förordningen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet avdelar VB HKV OPE ATK personella och materiella resurser ur aktuellt förband/motsvarande. VB TK följer händelseutvecklingen. LRF Sammanfattar och kommunicerar allvaret i läget till lant- och skogsbrukare och till samhället i övrigt. Psykosociala insatser till drabbade medlemmar genom bl.a. bondekompis och djuromsorgsgruppen. Ställer kompetens och resurser som finns i näringen till förfogande till drabbade medlemmar och till andra samhällsaktörer, t.ex. inom el- och telesektorn. Etablerar samband med samverkande aktörer, i första hand den kommunala räddningstjänsten angående samverkan i återuppbyggnaden och materialtillgång/lokalisering. 3. Försvarsmakten kan t.ex. stödja med avspärrning, vägvisning, utrymning, eftersök/genomsökning, bevakning, transporter, stabstjänst/ledning, krisstöd, sjukvård och reservkraft. S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :7

203 Akutskedet aktörers uppgifter Nedanstående tabell sammanfattar de olika aktörernas samverkansaktiviteter i åtgärdslistorna ovan. Samverkanstabell akutskedet Aktör Tar initiativ till samverkan med Samverkan avser SMHI (initiativ tas av andra aktörer) Väderutveckling SOS Alarm Andra SOS centraler Överflyttning av samtal vid hög belastning Sveriges Radio Kommunala räddningstjänsterna Förmedla information från andra aktörer; information till allmänheten om att inte ringa 112 i onödan Förmedla information om t.ex. teleavbrott Kommunerna Länsstyrelsen Rapportera om läget i kommunen Länsstyrelsen i Skåne län SR Malmö och. SR Kristianstad Polismyndigheten Region Skåne sjukvård RMKL Myndigheter och organisationer på lokal nivå Berörda kommuner Berörda kommuner, sektorsmyndigheter (t.ex. Polisen, Vägverket, Banverket), Region Skåne, privata företag, intresseorganisationer E.ON TeliaSonera Mobiloperatörer Angränsande länsstyrelsers VB/krishanteringsorganisationer SMHI, Polismyndigheten, kommunal räddningstjänst, SOS Alarm, E.ON, Banverket, SJ, Skånetrafiken, Länsstyrelsen, Vägverket, Telia, Region Skåne sjukhus, vårdcentraler; SR får också in information från t.ex. rederier, bärgare, chaufförer m.fl. Rikspolisstyrelsen, angränsande polismyndigheter, SR Malmö P4 och. SR Kristianstad P4 SOS Alarm, kommunal räddningstjänst, Region Skåne TiB (via SOS), Försvarsmakten, Banverket, Vägverket, Kustbevakningen, SMHI, vaktbolag, bärgningsföretag SOS Alarm E.on Berörda kommuner Länsstyrelsen i Skåne län Läget Höra om någon form av stöd eller samordning behövs, samt om det finns brist på resurser Samla in lägesinformation och sprida denna Diskussion om kontaktperson Diskussion om samverkansperson Läge angående störningar Läge och resurssamordning Informationssökning och dialog Samordning av information, lägesbeskrivning, information till allmänheten SOS Alarm: om system och bemanning klarar flödet; räddningstjänsten: dialog om farligheten utomhus; Försvarsmakten om eventuellt biträde Omdirigering av ambulanser, insättning av extra ambulansresurser Angående pågående elavbrott Om primärvården vid fr.a. snöoväder; begränsningar i tillgänglighet till sjukvården p.g.a. elavbrott Beredskapsläget Skånetrafiken Trafikföretagen Dialog om trafiken Tabellen fortsätter på nästa sida k Vägverket, Banverket Samordna informationsinsatserna.gentemot kund och allmänhet 4:8 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

204 Akutskedet aktörers uppgifter Aktör Tar initiativ till samverkan med Samverkan avser Vägverket Länsstyrelsen Information om läget SOS Alarm eller direkt kommunala.räddningstjänsten Polisen, SOS Alarm, media Information om läget Banverket Järnvägsföretag Inställning av trafik SJ E.ON Vägverket produktion, Länsstyrelsen Svenska kraftnät, elleverantörer Blåljusmyndigheter via SOS Alarm Banverket, Skånetrafiken och leverantörer av ersättningstrafik med bussar Kommuner/kommunal räddningstjänst, Länsstyrelse, LRF, egna entreprenörer, helikopterföretag, skogsbolag, Försvarsmakten, SMHI, eventuellt Vägverket och Banverket Kommuner, Länsstyrelsen, media, SR Trafik&Service och lokal TV Information om läget; få ut budskap till trafikanter/allmänhet Plankorsningar, information om läget Om störningar i elförsörjningen Vid händelser på spåren som kräver räddningsinsats Samverkansmöten, beslut, prognoser, information Informationsutbyte för prioritering av resursinsatser (för alla inblandade parter). Samverkan med kommuner kan också utvidgas till gemensam informationsspridning till kunder/kommuninvånare samt kring reservkraft. Avtal (samverkan på kommersiella villkor) finns med LRF, egna entreprenörer, helikopter-företag, skogsbolag och SMHI. Informera om läget TeliaSonera Entreprenörer Analys av skador och beslut om.återuppbyggnad. Teleoperatörerna via NTSG (nationell.telesamverkan under ledning av PTS). Elleverantörer Vägverket SMHI SOS Alarm SR Gemensam lägesuppfattning Elstörningar Framkomlighet Prognos Läget Info om läget Försvarsmakten Länsstyrelsen m.fl. Ge stöd vid behov LRF Kommunala räddningstjänsterna Angående samverkan i återuppbyggnaden och materialtillgång/lokalisering S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :9

205 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

206 Återställningsskedet aktörers uppgifter Återställningsskedet. aktörers uppgifter Med återställningsskedet avses i det här dokumentet den tid som varar efter det att ovädret har bedarrat och tills det att samhället har återgått till normalläge och återställt olika funktioner som påverkats av väderhändelsen. Återställningsskedet kan ha väldigt olika utsträckning i tid för olika typer av verksamhet. I återställningsskedet kommer fler aktörer in än i förvarnings- och akutskedet. Vilka aktörer som får en stor roll beror på hur samhället har drabbats av ovädret och efterföljande infrastrukturavbrott. Aktörer som har en större roll i fr.a. återställningsskedet är t.ex. LRF, frivilligorganisationer och försäkringsbolag. SMHI Erfarenhetsuppföljning genomförs på flera olika plan. Uppföljningen berör dels rent meteorologiskt prognosutfall och dels hur andra funktioner har fungerat. Erfarenhetsuppföljning genomförs också tillsammans med berörda kunder och allmänhet. Rutiner för erfarenhetsuppföljning finns. SOS Alarm Normalt SOS arbete. Vid information från telebolag om förändringar gällande teleavbrott förmedlar SOS informationen till berört befäl inom räddningstjänsten (styr om räddningsfordon behöver placeras ut). Vid information från elbolag (som har avtal med SOS) vidareförmedlar SOS uppgifterna till SR. Erfarenhetsinsamling och eventuell rapportering till olika myndigheter och organisationer. Erfarenhetsutbyte med andra berörda aktörer. Kommunen och kommunal räddningstjänst Inventera och prioritera kommunens egna åtgärder. Orientera sig om övriga aktörers åtgärder och vid behov samordna. Planera och organisera erforderliga insatser/åtgärder i samverkan med förvaltningarna/bolagen, myndigheter och organisationer med flera aktörer. Kommunen för dagbok över sina åtgärder, beslut m.m. Informera såväl internt som externt om insatserna/åtgärderna och läget. Löpande följa upp läget både inom kommunen och utanför och rapportera om detta till kommunledningen och till Länsstyrelsen enligt överenskommen rutin. Fatta beslut om avveckling av insatsorganisationen (Ledning m.m.), samt informera om detta internt och externt. Genomför utvärdering och erfarenhetsåterkoppling. S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :1

207 Återställningsskedet aktörers uppgifter Nedanstående checklista kan vid omfattande elavbrott i tillämpliga delar användas av kommunen för samverkan i återställningsskedet. (Checklistan är hämtad ur rapporten Handlingsplan för svåra störningar i elförsörjningen Sydlänssamverkan, juni 2005) Checklista över kommunens kontaktansvar Verksamhet / objekt Elförsörjning/ lokalnäten (ledningar, stolpar, transformatorer, nätstationer, ställverk) Transporter/ Kommunala vägar, broar, trafiksignaler Transporter/ Enskilda vägar Transporter/ Hamnar (kranar, truckar, kajer) Social omvårdnad/ Daghem, sjukhem, äldreboende, ensamboende äldre med larm, värmestugor Socialtjänst, Individ och familjeomsorg/ Ensamboende utan tillsyn Drivmedelsförsörjning/ Bensinstationer Livsmedelsförsörjning/ Lokala producenter, detaljhandeln Sektors-/ verksamhetsansvarig Lokalnätägarna Kommunen Vägsamfällighet, enskild fastighet Hamnbolagen Kommunen Samverkan avser Avbrottets omfattning. Hur långvarigt. I vilken ordning kommer områdena att återfå strömmen Skadornas omfattning. Hur långvarigt. Alternativa vägar Skadornas omfattning. Hur stor del av hamnverksamheten är drabbad. Konsekvenser för kunder. Vilka har/vilka saknar reservkraft. Behov av omflyttning. Behov av mattransporter. Behov av andra resurser Information till Länsstyrelsen Länsstyrelsen Lokalt problem. Länsstyrelsen informeras inte i normalfallet Länsstyrelsen Länsstyrelsen Kommunen Behov av hjälp Länsstyrelsen Bensinföretagen Livsmedelsföretagen Fungerar någon i kommunen. Har de som förberetts med reservkraftomkopplare tillgång till reservelverk. Vilka fungerar/fungerar inte. Konsekvenser för befolkning. Behov av tillförsel av livsmedel. Kommunala storkök Länsstyrelsen Länsstyrelsen Jordbruk/ Djurhållare Jordbrukarna och LRF Reservkraftstillgången. Länsstyrelsen Energiförsörjning/ Fjärrvärme Kommunen, privata företag Fungerar anläggningen.. Risk för frysskador. Resursbehov Avfallshantering, renhållning Kommunen Hur skall organiskt avfall (tinade och obrukbara matvaror m.m) hanteras Kommunalteknisk försörjning/ Vattenverk, avloppsreningsverk, pumpstationer Tabellen fortsätter på nästa sida k Kommunen Vilka fungerar/fungerar inte. Konsekvenser för befolkning och för miljön. Behov av resurser (vattentankar och reservelverk) Främst ett lokalt problem Info till Länsstyrelsen om stor anläggning Främst ett lokalt problem Länsstyrelsen 5:2 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

208 Återställningsskedet aktörers uppgifter Verksamhet / objekt Betalningsväsendet/ Banker, Kassaservicekontor Postväsendet/ Postutdelningskontor Försvarsmakten/ lokala frivilligorganisationer Sektors-/ verksamhetsansvarig Bankkontoren, Svensk.Kassaservice Posten Sverige AB Samverkan avser Fungerar något kontor. Behov av nödmynt. Behov av reservelverk Utdelning av flygblad. Hjälp att lokalisera ensamboende utan tillsyn Stöd till samhället. Vilka resurser i form av personal, transportmedel och annan materiel Information Aktuell information med anledning av händelsen Information till Länsstyrelsen Länsstyrelsen Allmänhet,.massmedia Länsstyrelsen Länsstyrelsen följer läget i länet under återuppbyggnaden genom telefonkontakter med berörda aktörer, samt genom användning av lägessystemen WIS och Kikaren. Sammanställer lägesrapporter och distribuerar dessa. Anordnar vid behov samverkansmöten. Verkar för att informationen till allmänhet och media angående läget i länet och återuppbyggnaden av förstörd infrastruktur samordnas från olika aktörer. Informerar internt den egna personalen via intranätet och externt på hemsidan och via kontakt med SR Malmö P4 och SR Kristianstad P4. Kontakter tas med berörda kommuner för att: följa återuppbyggnaden undersöka om resurser finns i tillräcklig mängd och se till att dessa samordnas undersöka och avhjälpa om någon form av stöd behövs stämma av eventuella miljöskador och åtgärder till följd av detta Rapporterar till KBM och Regeringskansliet om läget i länet och händelseutvecklingen på kort och lång sikt. Följer upp effekterna i länet och ger tillstånd i frågor gällande bl.a. miljö och kulturmiljö. Kontakt med angränsande länsstyrelsers VB/krishanteringsorganisationer angående läge och resurssamordning. Håller oss informerade om hanteringen av efterföljande finansieringsfrågor. S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :3

209 Återställningsskedet aktörers uppgifter Nedanstående checklista kan vid omfattande elavbrott i tillämpliga delar användas av Länsstyrelsen för samverkan i återställningsskedet. (Checklistan är hämtad ur rapporten Handlingsplan för svåra störningar i elförsörjningen Sydlänssamverkan, juni 2005) Checklista över Länsstyrelsens kontaktansvar Verksamhet / objekt Sektors-/ verksamhetsansvarig Samverkan avser Information till Elförsörjning/ Stamnätet (ledningar, stolpar, transformatorer) Svenska Kraftnät Avbrottets omfattning. Hur långvarigt. I vilken ordning kommer områdena att återfå strömmen Kommunerna, Regeringen och KBM Elförsörjning/ regionnäten (ledningar, stolpar, transformatorer) Regionnätägaren Avbrottets omfattning. Hur långvarigt. Hur många abonnenter. Prognoser per drabbat område. Kommunerna, Regeringen och KBM Telekommunikationer/ fasta telenätet (telestationer, nät) Post- och telestyrelsen/ TeliaSonera AB m.fl Avbrottets omfattning. Hur långvarigt. Hur många abonnenter. Prognoser per drabbat område. Kommunerna, Regeringen och KBM Telekommunikationer/ Mobiltelenäten (master) Transporter/ Statliga vägar, broar Transporter/ Järnvägar (spår, omformarstationer, driftcentraler, signaler) Transporter/ Sjötrafiken (slussar, rörliga broar, fyrar) Transporter/ Flygtrafik (flygplatser, navigeringssystem, kontrollcentraler) Hälso- och sjukvård/ Sjukhus, vårdcentraler Ordning- och säkerhet/ Polisverksamhet Drivmedelsförsörjning/ Raffinaderier, oljedepåer Livsmedelsförsörjning/ Stora producenter, grossister, kylhus Information/ Radio- och TV-stationer, programplatser Tabellen fortsätter på nästa sida k Post- och telestyrelsen/ Mobilteleoperatörer-na Vägverket Banverket Sjöfartsverket Luftfartsverket Landsting/motsv Polismyndigheten Statens energimyndighet/ Företagen Statens Jordbruksverk och Statens Livsmedelsverk/ Företagen Sveriges radio Avbrottets omfattning. Hur långvarigt. Skadornas omfattning. Hur långvarigt. Alternativa vägar. Stödbehov Skadornas omfattning. Reparationstider. Stödbehov Skadornas omfattning. Vilken trafik påverkas och vilka kunder. Hur stor del av flygverksamheten är drabbad. Konsekvenser för kunder. Vilka anläggningar fungerar/ fungerar inte. Vilken kapacitet i länet jämfört med normala förhållanden. Stödbehov. Ordningsläget. Resurser för bevakning m.m. Produktion/lagernivåer. Distributionsmöjlighet och -kapacitet. Resursbehov. Produktion/lagernivåer. Distributionsmöjlighet och -kapacitet. Resursbehov. Fungerar radio och TV sändningar i hela länet Kommunerna, Regeringen och KBM Kommunerna, Regeringen och KBM Kommunerna, Regeringen och KBM Berörda kommuner, Regeringen och KBM Berörda kommuner, Regeringen och KBM Kommunerna, Regeringen och KBM Kommunerna, Regeringen och KBM Kommunerna, Regeringen, KBM och STEM Kommunerna, Regeringen, KBM, SJV och SLV Kommunerna, Regeringen och KBM 5:4 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

210 Återställningsskedet aktörers uppgifter Verksamhet / objekt Betalningsväsendet/ Banker, Svensk Kassaservice Postbefordran/ Post-, brev- och paketsorteringsterminaler Sektors-/ verksamhetsansvarig Sveriges Riksbank/ Bankföretagen, Posten AB Samverkan avser Fungerar något kontor. Kan resurser tillföras för att få något/några kontor att fungera Information till Kommunerna, Regeringen och KBM Posten AB Fungerar terminalerna. Kommunerna, Regeringen och KBM SOS Alarm AB Företaget Fungerar 112 i hela länet Kommunerna, Regeringen och KBM Försvarsmakten Frivilligorganisationer Stöd till samhället. Vilka resurser i form av personal, transportmedel, reservkraft m.m. Information Aktuell information med anledning av händelsen Reservkraftaggregat Tillförsel av reservkraftaggregat till länet via kontakter med Svenska kraftnät, Statens räddningsverk, Socialstyrelsen och Vägverket Kommunerna Allmänhet, massmedia, kommuner Sveriges Radio Malmö och Sveriges radio Kristianstad Utvärdering av egen insats. Deltagande i erfarenhetsåterföring. Informera lyssnare om konsekvenserna. Polismyndigheten Övervägande om och eventuellt verkställande av att kalla in beredskapspolisen och ytterligare personal för stöd och hjälp till enskilt belägna personer och fastigheter. Krishantering (debriefing av personal). Samverkan med andra aktörer, t.ex. SOS Alarm, kommunal räddningstjänst, Region Skåne TiB (via SOS), Försvarsmakten, Banverket, Vägverket, Kustbevakningen, SMHI, vaktbolag, bärgningsföretag. Bevakningsuppdrag (Beredskapspolisen kan användas). Fortsatt informationsarbete i samverkan med andra aktörer (kan t.ex. gälla pressmeddelanden och aktiviteter som genomförs tillsammans med andra aktörer). Daglig verksamhet bedrivs parallellt. Gör utvärdering och upprättar skriftlig erfarenhetsberättelse. Erfarenhetsutbyte med andra aktörer. S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :5

211 Återställningsskedet aktörers uppgifter Region Skåne sjukvård RMKL Hänvisa patienter till fungerande enheter (t.ex. p.g.a. att vissa vårdcentraler drabbats av elavbrott). Information till allmänheten om begränsningar i tillgängligheten till sjukvården ges via hemsidan och massmedia. Erfarenhetsåterkoppling. Skånetrafiken Det finns en fortlöpande kontakt och dialog om trafiken mellan Skånetrafiken och trafikföretagen. Vad gäller busstrafiken beslutar trafikföretagen när trafiken kan återupptas. Vad gäller tågtrafiken beslutar Banverket när trafiken kan återupptas. Behov av ersättningstrafik för tåg beslutas av SJ AB. Trafikföretagen rapporterar alla händelser som stör trafiken in till Skånetrafikens TIC; även återstart av trafiken rapporteras till TIC: en. TIC: en förmedlar sedan informationen vidare via Skånetrafikens hemsida, press, radio, TV, samt resandeinformation på kundcentra och via telefon. Förutom med trafikoperatörerna har Skånetrafiken kontakt med Vägverket och Banverket för att samordna informationsinsatserna gentemot kund och allmänhet. Vägverket Åtgärder för att öppna upp avstängda vägar. Vid behov av prioritering av åtgärder vid räddningsinsats prioriterar räddningsledaren. 1 (Vägverket behöver veta när räddningsinsatser pågår på allmänna vägar.) Kontakt med Länsstyrelsen om läget. Producera och uppdatera karta på hemsidan om vilka vägar som är oframkomliga. Kontinuerlig information till allmänhet och media via t.ex. Internet, SR, text TV, kommersiella radiostationer, regional TV, tidningar och kundtjänst. Banverket Banverket arbetar med röjning av och reparation av banor. Material hämtas vid behov från andra delar av landet. Trafiken sätts successivt igång igen när spåren röjts. Trafikinformation till resenärer ges via skyltsystem, högtalare, hemsidan (flik trafikinfo), via OJJE till Sveriges radio och pressmeddelanden. Informationsansvarig medverkar också i SR:s sändningar. Samverkan sker inom Banverket Södra banregionen och Banverket trafik, samt med järnvägsföretagen, Vägverket produktion och Skånetrafiken. Samverkan sker via driftledningscentralen. Södra banregionen samverkar med Länsstyrelsen och med Försvarsmakten angående stöd. 1. gäller endast vid räddningstjänst enligt Lagen om skydd mot olyckor. 5:6 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

212 Återställningsskedet aktörers uppgifter Vid störningar i eldistributionen tas kontakter med Svenska Kraftnät och elleverantörer. Störningstelegram angående aktuellt tågtrafikläge skickas ut till järnvägssektorn. Banverket skriver i WIS. SJ Prioritering görs utifrån vad som är rimligt utifrån hur det ser ut ute på spåren. Dialog om prioritering förs mellan Banverket, SJ och andra trafikoperatörer. Uppstart av stillastående tågtrafik sker successivt i takt med att infrastrukturen i form av spår, kontaktledningar och signaler återställs. SJ fyller på med personal och tåg allt eftersom tågtrafiken kan köras igång. Stor informationsinsats om läget i tågtrafiken sker löpande under återställningen. Återuppbyggnad är inget SJ kan göra själv, utan detta styrs främst av Banverket, vilket innebär mycket samverkan. E.ON Nätet byggs upp i ordningen regionnät, lokalnät och lågspänningsnät. Det ligger på huvudentreprenörerna att ha resurser för återuppbyggnad. Samverkan med samma aktörer som i akutskedet (kommuner/kommunal räddningstjänst, Länsstyrelse, LRF, egna entreprenörer, helikopterföretag, skogsbolag, Försvarsmakten, SMHI, eventuellt Vägverket och Banverket) avseende hur läget ser ut för elförsörjningen. Informationsansvariga finns i storstörningsgrupperna. E.ON tar kontakt med Vägverket om röjning av väg behövs för att komma åt att reparera ledningar. På mindre vägar röjer LRF. E.ON tar kontakt med berörda kommuner för att få information om förhållanden som bör tas hänsyn till vid reparation och återuppbyggnad av skadade ledningar. Det kan t.ex. vara information om var det finns bofasta människor, om det finns sjuka människor beroende av apparater (t.ex. dialys) och om det finns några samhällsviktiga anläggningar inom drabbat område och i så fall var. Allmän information om läget till kunder, allmänhet, media och samverkande organisationer ges genom OJJE systemet till Sveriges Radio. Mer detaljerad information ges på E.ON:s hemsida. Tidningsbud eller mobila informationskontor skulle kunna användas för att dela ut information, men detta är inte förberett. Vissa personer inom E.ON är utsedda till att vara kontaktpersoner gentemot kommunerna. Dessa håller kontakt med kommunen angående t.ex. samhällsviktig verksamhet i kommunen och kan förmedla information om hur felavhjälpningen framskrider. S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :7

213 Återställningsskedet aktörers uppgifter TeliaSonera Vissa fel åtgärdas permanent redan under akutskedet. Andra fel åtgärdas med provisoriska lösningar, vilka kräver vidare åtgärder i form av ombyggnad eller ersättning med annan teknisk lösning. Planering sker för att åtgärda eller ersätta skadade nätdelar. Detta sker för varje anläggning. Detta kan t.ex. innefatta upphandling, avtal, markägare, frekvenstillstånd osv. Informera om återuppbyggnaden via hemsida och informationsmöten. Sambyggnad av ny infrastruktur genomförs tillsammans med elbolag och andra infrastrukturhållare. Försvarsmakten HKV OPE J 2 SäkSamsektion Malmö följer läget inom eget ansvarsområde genom tidigare uppbyggt kontaktnät. Kontakten syftar till att kontrollera om behov av fortsatt stöd (enligt Lagen om skydd mot olyckor eller förordningen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet) från Försvarsmakten föreligger. LRF Ställer kompetens och resurser till förfogande för att rensa vägar, röja ledningsgator, fixa fram reservelverk för att kunna nyttja dessa för ett flertal gårdar. Enskilda lant- och skogsbrukare röjer på eget initiativ nedfallna träd, snö m.m. LRF tillhandahåller nätverket. Medlemmar röjer i skog enligt avtal med E.ON. Psykosociala insatser till drabbade medlemmar genom bl.a. bondekompis. Ställer kompetens och resurser som finns i näringen till förfogande till drabbade medlemmar och till andra samhällsaktörer, t.ex. inom el- och telesektorn. Etablerar samband med samverkande aktörer. (El- och teleaktörer, t.ex. E.ON och andra mindre elaktörer, kommuner, Länsstyrelsen, Vägverket, kommunförbundet, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Djurskyddsmyndigheten, foderleverantörer, mejerier, slakterier, försäkringsbolag. Exakt vilka aktörer som LRF samverkar med är situationsberoende.) 5:8 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

214 Återställningsskedet aktörers uppgifter Nedanstående tabell sammanfattar de olika aktörernas samverkansaktiviteter i åtgärdslistorna ovan. Samverkanstabell återställningsskedet Aktör Tar initiativ till samverkan med Samverkan avser SMHI SOS Alarm Kommunal räddningstjänst Information från telebolag angående teleavbrott Kommunerna Länsstyrelsen i Skåne län SR Malmö och SR Kristianstad Polismyndigheten Region Skåne sjukvård RMKL SR Förvaltningarna/bolagen, myndigheter och organisationer med flera aktörer Länsstyrelsen Berörda kommuner Berörda aktörer KBM och Regeringskansliet Angränsande länsstyrelsers VB/krishant eringsorganisationer SOS Alarm, kommunal räddningstjänst, Region Skåne TiB (via SOS), Försvarsmakten, Banverket, Vägverket, Kustbevakningen, SMHI, vaktbolag, bärgningsföretag Vidarebefordran av information om elavbrott från elbolag Inventera, prioritera, planera och organisera erforderliga insatser/åtgärder Rapportera om läget i kommunen Följa återuppbyggnaden; undersöka om resurser finns i tillräcklig mängd och verka för att dessa samordnas; undersöka och avhjälpa om någon form av stöd behövs Bevakning av läget i länet Rapport om läget i länet och händelseutveckling Läge och resurssamordning Skånetrafiken Trafikföretagen Dialog om trafiken Vägverket och Banverket Vägverket Länsstyrelsen i Skåne län Läget Banverket Järnvägsföretagen, Vägverket produktion och Skånetrafiken Länsstyrelsen och Försvarsmakten Svenska Kraftnät, elleverantörer VV: tillståndet på vägarna, avslutning av det operativa skedet, dialog om pågående insatser t.ex. inventering av nödställda, information Samordna informationsinsatserna gentemot kund och allmänhet Kapacitetstilldelning, återstart av tågtrafik,.samordning av information Angående stöd Elstörningar SJ Banverket, andra trafikoperatörer Prioritering, återställning av tågtrafik E.ON Kommuner/kommunal räddningstjänst, Länsstyrelse, LRF, egna entreprenörer, helikopterföretag, skogsbolag, Försvarsmakten, SMHI, eventuellt Vägverket och Banverket Vägverket Berörda kommuner SR Läget för elförsörjningen Om röjning av väg behövs för att komma åt att reparera ledningar. På mindre vägar röjer LRF För att få information om förhållanden som bör tas hänsyn till vid reparation och återuppbyggnad av skadade ledningar Information om läget TeliaSonera Elbolag och andra infrastrukturhållare Sambyggnad av ny infrastruktur Tabellen fortsätter på nästa sida k S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :9

215 Återställningsskedet aktörers uppgifter Aktör Tar initiativ till samverkan med Samverkan avser Försvarsmakten Andra aktörer tar samverkansinitiativ Behov av fortsatt stöd LRF El- och teleaktörer, t.ex. E.ON och andra mindre elaktörer, kommuner, Länsstyrelsen, Vägverket, kommunförbundet, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Djurskyddsmyndigheten, foderleverantörer, mejerier, slakterier, försäkringsbolag. Information om var problem finns, förmedla behov, medverkan i röjning, information och prioritering, lagar och praktik som inte håller, medverkan i planeringen, skadornas omfattning Erfarenhetsutbyte finns med som samverkansaktivitet för de flesta, men det är inte närmare definierat vilka som ingår, utan detta blir situationsanpassat. 5:10 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

216 Generell beskrivning av olika aktörers roller och uppgifter i krishantering Generell beskrivning av olika aktörers. roller och uppgifter i krishantering SMHI Roll/ansvar SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, tillhandahåller planerings- och beslutsunderlag för väder- och vattenberoende verksamheter. SMHI är samhällets expertorgan inom meteorologi, hydrologi, oceanografi. SMHI har speciella relationer med vissa myndigheter, framför allt Räddningsverket, SSI, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Vägverket och Naturvårdsverket. SMHI:s verksamhet skall understödja offentliga uppdragsgivares och kommersiella kunders ansträngningar att värna om miljön, skydda liv och egendom, främja samhällsutvecklingen samt minimera kostnader eller öka intäkter. Varningsverksamheten och beredskapen för speciellt kärnenergiolyckor och oljeskyddet har högsta prioritet. SMHI har ett stort internationellt utbyte av information vilket är en förutsättning för att kunna utföra en beredskap och varningstjänst med hög kvalitet. SMHI har också speciella internationella projekt för att utveckla varningstjänsten. En mycket stor mängd data samlas dygnet runt in från markstationer, ballonger, fartyg, bojar, flygplan, väderradar, satelliter och blixtlokaliseringssystem. All information från SMHI:s observationssystem datorbehandlas. Med beräkningsmodeller görs analyser och prognoser som ligger till grund för fortsatt arbete. Organisation vid kris SMHI i Norrköping är dygnet runt bemannat med en jourhavande meteorolog som övervakar väderutvecklingen och tar ställning till de olika prognosmodellernas resultat. Det är också denna meteorolog som tar beslut om att gå ut med vädervarningar. Meteorologen tar fram grundmaterialet som sedan utnyttjas av SMHI:s kommersiella enhet (som sedan säljer tjänster till privata företag). Det är till jourhavande meteorolog som myndigheter ska vända sig för fördjupad information kopplat till utfärdad vädervarning. SMHI har också ett antal meteorologer i Malmö. Dessas uppgift är att serva kommersiella kunder. När SMHI har utfärdat en varning av klass 2 eller 3 görs ett första beslut om start av en förstärkt organisation. Beslutet tas av chefen för väderprognosenheten (Bpm). Jourhavande meteorolog är skyldig att kontakta denna chef eller ställföreträdare, som i sin tur beslutar vem som kallas in för tjänstgöring. Organisationen dras i gång när klass 2/3-varning utfärdas gällande: Storm/orkanbyar över land Extrema nederbördsmängder Stora snömängder + snöfall i kombination med kraftig vind S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :1

217 Generell beskrivning av olika aktörers roller och uppgifter i krishantering Om vädersituationen är sådan intensitet, geografisk omfattning, tidsmässigt utdragen att ytterligare förstärkning är motiverad, kommer SMHI:s kontinuitetsplan att tillämpas och myndigheten tar ställning till om en speciell krisgrupp ska samlas. Beslutet fattas av chefen för enheten Bp (basverksamhetens prognosenhet). Krisgruppen ska bevaka viktiga SMHIfunktioner och för vissa gäller att snabbt sätta sig in i väderläget och se till att utpekade personer samtalar med media, tar kontakt med andra myndigheter och ger en samstämmig bild av situationen och utvecklingen. I gruppen ingår meteorologer och även annan personal, t.ex. med mediakompetens. Kontaktväg in i organisationen för samverkande aktörer vid kris Jourhavande meteorolog i Norrköping är kontaktpunkt för samverkande myndigheter för fördjupad information kopplat till utfärdad vädervarning. Jourhavande meteorolog nås via ett speciellt telefonnummer som är spritt till berörda aktörer, t.ex. de kommunala räddningstjänsterna och Länsstyrelsen. Aktörer som har köpt kommersiella tjänster hos SMHI kontaktar i första hand meteorolog i Malmö eller annan produktionsenhet riktad mot affärskunder. Organisation för informationshantering Meteorologer på Bp-enheten har till uppgift att lägga information på hemsidan. Informationsmängden ökas kontinuerligt på SMHI:s hemsida. I en krissituation kommer SMHI:s hemsida att ge besökaren information som är relaterad till händelsen. Extra meteorolog kallas in för att stödja med informationshanteringen. Jourhavande meteorolog har till uppgift att besvara samtal från myndigheter. Kommersiella enheten har ansvaret för att informera affärskunder. SMHI har en informationssekreterare som hanterar media genom pressmeddelanden och telefonkontakter. SMHI har också en kundtjänst som allmänheten kan ringa till. Krisgruppen kan besluta att bemanna kundtjänsten utanför kontorstid. Kundtjänsten har annars öppet under kontorstid. Det är viktigt att informationen kanaliseras och koordineras genom krisgruppen så att både myndigheter, affärskunder och allmänheten får samma budskap. Information till allmänhet och media Prognoser och varningar som görs på Bp enheten ligger till grund för de väderprognoser och den grafik som Sveriges television och TV 4, samt SR sänder i de dagliga nyhetssändningarna. Information till allmänhet och media ges genom hemsidan och kundtjänst. I en krissituation kommer en informationscentral att etableras dit SR, andra media och allmänheten kan ringa -en förstärkt kundtjänst. Informationscentralen syftar också till att koordinera informationen från SMHI så att inte motstridig information går ut. Vädervarningar går också ut i SR P1, SVT och TV 4. Vädervarningar 2 och 3 är media skyldiga att förmedla. Vädervarning 2 och 3 sänds också i aktuell SR P4 kanal. SMHI går också ut med pressmeddelanden. Vid extrema händelser utökas informationen på hemsidan. SMHI strävar efter att få mer information på hemsidan och göra denna till en mer naturlig väg för informationssökning. SMHI håller därför på att skapa en speciell sida på hemsidan, vilken kan aktiveras vid allvarliga väderhändelser och där all information om händelsen samlas. Vädervarning SMHI utfärdar vädervarningarna. 6:2 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

218 Generell beskrivning av olika aktörers roller och uppgifter i krishantering SOS Alarm Roll/ansvar SOS Alarm tar emot 112-larm, intervjuar och identifierar händelser samt dirigerar och samordnar polis, räddningstjänst, ambulans, sjöräddning med flera. SOS Alarm förmedlar också kontakt mellan jourhavande tjänstemän hos olika myndigheter och andra aktörer inom krishanteringssystemet, samt informerar enligt avtal jourhavande tjänstemän om händelser som har inträffat i eller kan påverka länet. SOS kommer in tidigt i händelsen och mycket information samlas hos SOS, vilket gör att SOS kan bistå staberna/organisationerna hos de olika berörda aktörerna i samordning och informationsspridning även under senare skeden av en händelse. Organisation vid kris I Skåne ligger den regionala SOS centralen i Malmö. SOS Alarms organisation på centralen i Malmö innehåller ett antal olika funktioner som alltid finns. Operatörerna sköter det operativa arbetet i SOS-centralens trafikrum. Driftledaren är arbetsledare och operativ chef med operativt ansvar och har under jourtid också befogenhet som platschef och driftchef. Driftledaren är också kontaktperson gentemot andra myndigheter. Platschef och driftchef är administrativa tjänster som finns under kontorstid. Inom SOS Alarm tillämpar samtliga SOS-centraler tre beredskapsnivåer grön, gul och röd som anger omfattningen på de resurser som aktiveras vid en svår eller stor händelse eller risk därför. När en SOS central övergår från normal (grön) operativ drift till gul eller röd beredskapsnivå så ökas centralens förmåga att kraftsamla genom att viss trafik överlämnas till en annan SOS central som fortfarande har beredskapsnivå grön. Om en händelse eskalerar i omfattning och/eller belastning upprättas en lokal eller central krisledningsgrupp med uppgift att stödja den operativa verksamheten. Syftet med lokal/central krisledning är att säkerställa att organisationen vid ökad belastning kan arbeta vidare i samverkan med andra organisationer och myndigheter för att minimera händelsens skada och omfattning samt för att ge ett adekvat omhändertagande. En lokal krisledningsgrupp aktiveras av SOS centralens operativa personal medan den centrala krisledningsorganisationen, som är SOS Alarms högsta ledningsorgan, aktiveras först efter förfrågan från organisationen eller på eget initiativ. Ansvar, befogenhet och samverkan styrs av närhetsprincipen, d v s att den SOS-central som är närmast berörd av händelsen både har ansvar för och befogenhet att hantera denna. Kontaktväg in i organisationen för samverkande aktörer vid kris Varje organisation har egna telefonnummer in till SOS Alarm. Driftledarens telefonnummer är alltid möjligt att nå. SOS kan se i sitt system vem som ringer och samtalet besvaras av den person som ska handlägga ärendet. (Samtalet hamnar hos olika funktioner inom SOS Alarm beroende på vem som ringer. Samtalen hanteras av t.ex. driftledaren, räddningsoperatören eller ambulansoperatören. ) Samordning sker genom att ett ärende skapas i SOS Alarms system CoordCom. Samtliga sökningar och kvittenser loggas i CoordCom. Loggningen visar inkomsttid, fax, söktid, samarbetspartners/kunder, sökvägar, kvittenser, samt annan viktig information i ärendet. Organisation för informationshantering Informationsansvarig finns utsedd på stabsnivå inom SOS Alarm Sverige. Inom SOS Alarm Skåne inträder drift/platschef i rollen som informationsansvarig vid större händelse. Vid större händelser avsätts en person för att sköta kontakten med media. S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :3

219 Generell beskrivning av olika aktörers roller och uppgifter i krishantering Information till allmänhet och media SOS Alarm har ingen roll i att informera allmänheten. Information till media ges på begäran från räddningstjänsten eller andra för händelsen ansvariga aktörer. För enskilda händelser försöker SOS få en person ute på platsen som tar informationsansvaret. Vädervarning SOS Alarm får vädervarning från SMHI via fax. SOS vidarebefordrar sedan varningen till andra aktörer som har avtal för detta (se lista under rubrik vädervarning 2 i förvarningsskedet). Kommunen och kommunal räddningstjänst Roll/Ansvar kommunen Kommunerna har samordningsansvar inom sitt geografiska område (Lokalt områdesansvar). Ansvaret innebär att kommunen skall verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet och för att de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en extraordinär händelse samordnas samt att informationen till allmänheten samordnas. Vidare skall kommunen hålla Länsstyrelsen underrättad om åtgärder för att minska risker och sårbarheter samt under en extraordinär händelse ge Länsstyrelsen lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Det kommunala verksamhetsansvaret för tjänster, service och stöd till medborgarna gäller fortlöpande. Roll/Ansvar kommunal räddningstjänst Kommunerna har ansvar för den kommunala räddningstjänsten. Om händelsen betraktas som kommunal räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor ligger ansvaret på de kommunala räddningstjänsterna att hantera den. Med räddningstjänst avses i Lagen om skydd mot olyckor de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Svåra och långvariga räddningsinsatser kan få sådana konsekvenser för andra delar av kommunens verksamhet att även kommunens krisledningsorganisation måste engageras parallellt, med krav på samordnad ledning och informationshantering. Organisation vid kris kommunen Organisationen ser olika ut i olika kommuner, varför det i detta dokument ges en relativt allmän beskrivning av kommunernas organisation för krishantering. I de flesta fall kan kriser hanteras inom kommunens ordinarie organisation. Händelseutvecklingen avgör när kommunen måste övergå till en anpassad organisation för krishantering. 6:4 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n

220 Generell beskrivning av olika aktörers roller och uppgifter i krishantering Vid allvarligare händelser kan krisledningsnämndens 1 ordförande (vice ordförande) fatta beslut om att kommunens krisledningsnämnd skall träda i funktion. Krisledningsnämnden har till uppgift att utöva den ledningsfunktion som enligt lag ankommer på kommunen vid extraordinära händelser. Att krisledningsnämnden aktiveras möjliggör en centralisering av beslutanderätten för ett snabbt och enkelt beslutsfattande, eftersom krisledningsnämnden kan ta över beslutsbefogenheter från andra nämnder. Då krisledningsnämnden inte alltid aktiveras ens vid större kriser, finns ofta ett läge där kommunen befinner sig i ett läge emellan ordinarie organisation och krisledningsnämnd mellanläge. Vid signal om att något inträffat eller befaras inträffa sker telefonkontakter mellan inom kommunen ansvariga tjänstemän med syfte att bedöma situationen och dess konsekvenser och utifrån detta, om behov finns, anpassa organisationen. Vid beslut om att en ledningsorganisation ska initieras samlas berörda tjänstemän (t.ex. beredskapssamordnare, kommundirektör, informationschef). Gruppens sammansättning kan variera mellan kommunerna. Kommunens organisation byggs upp i takt med händelsens utveckling. Organisation vid kris kommunal räddningstjänst I Skåne råder gränslös räddningstjänst, vilket innebär att resurser utnyttjas med hänsyn till geografisk närhet och inte utifrån kommunal tillhörighet. Varje kommun har sin egen räddningstjänst, men vissa kommuner har gått samman i så kallade kommunala räddningstjänstförbund. I dagsläget finns följande räddningstjänstförbund: Räddningstjänsten Syd (Malmö, Lund, Burlöv, Eslöv, Kävlinge), Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund SÖRF (Ystad, Simrishamn, Tomelilla, Skurup, Sjöbo). Räddningstjänstens organisation varierar mellan kommunerna, men i varje kommun finns dygnet runt minst ett brandbefäl i jour. Vid en räddningsinsats finns alltid en räddningsledare som leder insatsen och beroende på händelsens storlek och komplexitet byggs insatsen upp i olika så kallade nivåer. För att hantera den strategiska ledningen vid större insatser och erhålla en bra samverkan mellan räddningstjänsterna (t.ex. vad gäller resursfördelning, förstärkning och stöd) och med andra myndigheter vid stora räddningsinsatser finns även dygnet runt en Räddningschef i beredskap (RCB) i större geografiska områden (Nordväst, Nordost och Syd). RCB skall: vid behov initiera respektive kommuns krisledningsorganisation i vissa fall vara kontaktman till SRV organisera stöd (stabshjälp) till andra län vid svåra påfrestningar kunna fungera som räddningsledare åt länsstyrelsen kunna understödja SOS-centralen i Skåne leda arbetet i strategisk stab kunna tjänstgöra som räddningsledare underrättas vid skador och dödsfall på egen pesonal alltid underrättas vid omfattande skador. 1. Se i begreppsförklaringar för beskrivning av krisledningsnämndens funktion och uppgifter. S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n :5

221 Generell beskrivning av olika aktörers roller och uppgifter i krishantering Räddningstjänstområden Kontaktväg in i organisationen för samverkande aktörer vid kris För den kommunala räddningstjänsten gäller att samverkande aktörers kontaktväg är via räddningstjänstens befäl i beredskap. Befäl i beredskap nås genom SOS Alarm. I en del kommuner gäller sedan rutinen att befäl i beredskap informerar någon av personerna på upprättad larmlista för kommunens ledningsorganisation. Vad gäller den kommunala organisationen i övrigt är kontaktvägen in i kommunen olika i olika kommuner. För de kommuner där kontaktvägen inte går via räddningstjänstens befäl i beredskap kan kontaktperson t.ex. vara kommunens beredskapssamordnare eller motsvarande, räddningschefen, kommundirektören, kommunalråd eller ledamot i krisledningsnämnden. Några kommuner går att söka via SOS Alarm. Ingen av kommunerna i Skåne har i dagsläget en organiserad jour med tjänsteman i beredskap. Länsstyrelsen i Skåne län har en sammanställning av initial ingång till alla kommuner i Skåne. 6:6 S t r at e g i f ö r r e g i o n a l s a m v e r k a n v i d a l lv a r l i g a v ä d e r s t ö r n i n g a r i S k å n e l ä n