DIGITAL HISTORIEKULTUR
|
|
- Gunilla Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DIGITAL HISTORIEKULTUR Inledning Inom samhällsvetenskap och humaniora uppmärksammas begreppen information och kommunikation först på allvar efter andra världskriget. Mänskliga och samhälleliga konsekvenser av mediesektorns teknologiska innovationer blev synliga och gjorde det angeläget att studera allt från ekonomiska strukturer till opinionsbildning. Marshall McLuhans devis mediet är budskapet har sedan dess varit vägledande. Internets utveckling under de senaste två decennierna har inneburit dramatiska förändringar, kanske mer genomgripande än tidigare, och gjort det än mer angeläget inte minst för humanister och samhällsvetare att problematisera och analysera kommunikationsteknologins utveckling. I det lilla handlar det om informationsöverföring och i det stora om hybridisering och den så kallade postindustriella utvecklingen. Teknologiska förnyelser inom informations- och kommunikationssfären har ofta väckt skepsis och skapat friktion. När Gutenbergs pressar gjorde det möjligt att sprida tryckta skrifter i stora upplagor höjdes kritiska röster. Den enkla tillgången till böcker skulle leda till intellektuell lättja, göra människor mindre flitiga, undergräva religionens auktoritet och förringa de lärdas arbete. Skräckscenarierna och hotbilderna var många. Senare nedslag i historien i samband med förändringar i informationsöverföring vittnar om motsvarande reaktioner. Nya former för kommunikation tenderar således att mana fram domedagsprofeter. Nätet utgör inget undantag. Historiekultur På flera plan har Internet vänt upp och ner på etablerade föreställningar om inhämtning, lagring, produktion och spridning av kunskap. Förändringarna är beständiga och fundamentala. Referenser till nätet ökar kontinuerligt. Internet har satt djupa avtryck i samhällsutvecklingen i stort och påverkat människors sätt att se på vetande och kunskap. Frågan är om vi står inför ett kunskapsmässigt paradigmskifte. Internet signalerar något kvalitativt nytt och det är uppenbarligen inte bara tempot och informationsflödet som har ökat. Utvecklingen får inte minst konsekvenser i ett ideologiladdat fält som historia; en samtidskraft som mobiliserar idéer. Nätet har i sammanhanget blivit en arena för många olika och motstridande röster. Det är därför angeläget att studera hur den digitala 1
2 historieskrivningen förgrenar sig, hur synen på vad som faktiskt har hänt, vad som är sant eller falskt, rätt eller fel, påverkas. Internet innebär att betydligt fler än tidigare är med om att bestämma vilket förflutet som ska bevaras och vilket som ska glömmas, vilka infallsvinklar som är relevanta och hur de ska berättas. Historiekulturen, det vill säga det sätt som det förflutna tillskrivs mening och det sätt som dåtid, nutid och framtid knyts ihop, är under ständig omförhandling på nätet. Traditionellt avläses historiekultur i historieböcker, läroböcker, utställningar, film; ja till och med tv-spel. Men eftersom Internet idag kanske är den främsta och mest livaktiga arenan för historieproduktion och historiebruk utgör det en relevant observationsplats för att inringa och analysera hur vår tids föreställningar om det förflutna tar form och används. Internets betydelse för vårt sätt att kommunicera har studerats ur olika aspekter. Ofta handlar det om den nya teknikens inomvetenskapliga utmaningar som publiceringssätt, bloggkultur, diskussionslistor etc. Frågor om hur nätet påverkar vår syn på kunskap och kunskapens innehåll i allmänhet och historisk kunskap i synnerhet tycks däremot ligga i en sorts tankeskugga. I den utsträckning nätets historiekultur problematiseras i vetenskapliga sammanhang gäller det oftast tekniska och källkritiska aspekter. Att Internet innebär att var och en blivit sin egen historiker Everyman his own historian - har rönt mindre uppmärksamhet. Till synes uppfattas det inte som ett problem att historieproducenternas antal har ökat dramatiskt. Historieproduktion på nätet Internet utgör med avseende på historieproduktion, historieskrivning och historiebruk en specifik genre. I projektets ambition att belysa nätets historiekultur är det därför viktigt att precisera på vilka punkter genren är specifik för att kunna utveckla fruktbara infallsvinklar. Karakteristiskt med Internet är för det första att antalet producenter och brukare har ökat dramatiskt. Alla som är uppkopplade på nätet och kan skriva har möjlighet att producera och bruka historia. På nätet har inga monopol på historieproduktion. Dammluckor för amatörer har öppnats och gräsrotshistorikernas antal växer. Resultatet är en ökad konkurrens mellan olika versioner av verkligheten. För det andra fungerar traditionella kvalitetsgranskningar och kontrollmekanismer inte effektivt i digitala miljöer. De är skapade och utvecklade i andra sammanhang. Professionella historiker har fungerat som grindvakter. Men på nätet finns inga självklara posteringar för historiker, inga kontrollmekanismer eller filter som kopplas på när exempelvis politiska 2
3 extremister tillrättalägger det förflutna. Å andra sidan kan det hävdas att nätet har visat sig just så svårkontrollerbart som många hoppats. För det tredje innebär Internet en ny syn på historieskrivningens hållbarhet. Böcker och tidskriftsartiklars vetenskapliga status är ofta definierade och bestämda. Väl publicerade finns sådana texter tillgängliga och kan endast ändras med nya upplagor. En websida finns när vi googlat fram den och försvinner när vi fortsätter vårt letande i cyberspace. Vad som står på skärmen är inte lika permanent som en boksida. Texten kan ständigt förändras. Fel kan justeras, oklarheter förtydligas och nya tankar tillföras. Synen på historievetenskapen som en kumulativ vetenskap får en ny dimension. För det fjärde innebär Internet att tillgången till kunskap ökar explosionsartat liksom tillgängligheten. Ett par klickar på musen, några sökningar på google, vidare på ett par länkar och efter några få minuter exponeras nätanvändaren för mer information än som omedelbart behövs för att få inblick i en specifik historisk händelse eller företeelse. För det femte lägger Internet en ny dimension till historieproduktionen: interaktion. Nätet handlar inte bara om att kunskap och tolkningar levereras från producent till konsument, utan det skapar också förutsättningar för samspel och ömsesidig påverkan. Det öppnar för mer kommunikativa och interaktiva processer. Konsumtion och produktion hakar in i varandra, vilket möjliggör olika typer av dialoger exempelvis mellan historiker, läsare, studenter, aktörer och minnen. Interaktion på nätet innebär likaledes gynnsamma villkor för skapande av virtuella politiska och ideologiska gemenskaper som i sin tur ofta bygger på eller förutsätter en unison historiesyn. För det sjätte innebär nätet en internationalisering av historiekulturen. Även om det finns språkbarriärer, och trots att en historiekultur har starkt nationell prägel, spelar stats- och nationsgränser mindre roll i cyberspace. Historieproduktionen och historiebruket globaliseras. Historievetenskap och det digitala kunskapssamhället Den intensiva historieproduktion som pågår på nätet - i uppslagsböcker, bloggosfärer, på communities hemsidor etc har inte rönt stort intresse bland professionella historiker. Likväl aktualiserar den en rad problem och frågor av mer allmän karaktär. Finns det anledning till farhågor? Betyder nätet inte blott en demokratisering av historieskrivningen? Vad betyder kollektiva kunskapsprocesser som Wikipedia? Har historieproduktionen blivit mer offentlig? Är generation en viktig parameter i relation till digital historiekultur. Dessutom aktualiserar digital historieskrivning frågor som specifikt rör den professionella historikerns roll. Ska 3
4 historieproduktion på nätet behöva kvalitetssäkras av professionella historiker? Undergräver de digitala medierna förtroendet för historieskrivningen? Det finns idag olika debatter för att säkerställa kunskap inom den vetenskapliga sfären, men knappast några debatter för att pröva historieskrivningen på Internet. Är den gamla tekniken för prövbarhet och kvalitetsgranskning överförbar till historieskrivning på Internet? Har professionella historiker några skyldigheter? Frågorna tangerar mer övergripande problem om vad som är historia, om historiens roll i samhället, om yttrandefrihet och demokrati. Men de utstakar samtidigt en ram för preciseringen av projektets fokus, där syftet är att inringa hur Internet har förändrat villkoren för produktion och bruk av historia, vilket åtminstone på sikt inte bara leder till en förändring av synen på det förflutna utan också på hur detta förflutna ska hanteras. För att begripliggöra hur digital historia tar form är det nödvändigt att beakta de olika leden, från ax till limpa, från produktion till bruk och konsumtion. Perspektivet aktualiserar en rad frågor av typen. Vem producerar? Vilka intressen är inblandade? Är det politiska, moraliska, existentiella, religiösa eller kommersiella? Vilken typ av kunskap handlar det om? Frågorna spänner över ett brett fält och berör allt från relationen till gymnasiets lärandemål och universitetsmiljöns krav på oberoende forskning till mer övergripande teman om yttrandefrihet. Historieproduktionen på Internet gör det möjligt att nå en större publik, lagra mer data, aktivera såväl medborgare som konsumenter samt öka tillgängligheten. Samtidigt måste vi också fråga oss: Bidrar digital historia med något mer? Eller annorlunda formulerad: Är det en helt ny historieskrivning och historieproduktion vi ser embryot till? Projekts uppläggning Projektets syfte är att utifrån en rad fallstudier och delundersökningar eller rättare sagt nedslag i olika genrer belysa historieskrivningen på Internet, vad som skrivs, varför och hur det mottas. Fallstudierna ska knyta an till en eller flera av följande dimensioner: den digitala historieskrivningens specifika drag som avsaknad av kvalitetsgranskning, hypertextens kvaliteter, ökad tillgänglighet, interaktion och globalisering; nätets historieproducenter antingen det handlar om kommersiella, religiösa, existentiella, politiska och emancipatoriska historieprojekt samt innehållet. Syftet är att fallstudierna i sin tur ska utgöra underlag för en mer principiell analys och diskussion av den digitala historieskrivningens förutsättningar, kvalitet och villkor men också av dess möjligheter och risker. 4
5 I projektet kommer för det första att ingå forskare vid Historiska institutionen i Lund med en bred och mångårig kompetens inom fältet historiekultur, historieproduktion och historiebruk. Flera av de involverade har skrivit artiklar och monografier inom fältet. För det andra engageras också ett par lärare som är antagna vid den externfinansierade forskarskolan i historiedidaktik. Det ger goda förutsättningar för att inkludera skolornas arbetsformer och problemområden i projektets frågeställningar och därigenom blir det möjligt att konkretisera analyserna med siktet inställt på skolans vardag. För det tredje är också syftet att involvera gymnasieelever eftersom institutionen är engagerad i en såkallad spetsutbildning i historia vid Katedralskolan i Lund. De formaliserade samarbetsytorna skapar unika möjligheter att belysa den digitala historiens betydelse i den vardagliga skolmiljön såsom den upplevs av eleverna. Tanken är att lärare i forskarskolan samt elever i gymnasieskolan utifrån sina respektive referensramar ska bidra till att vidga projektets ramar. Vi söker anslag för att utveckla och utarbeta en ansökan till KK-stiftelsen. Ambitionen är att anordna en konferens i syfte att precisera projektets delundersökningar som underlag för en mer detaljerad projektansökan. Till konferensen kommer vi även att inbjuda referenspersoner som på olika sätt märkts i den ännu ganska ouppmärksammade debatten kring det aktuella problemfältet. Konferensen är tänkt att resultera i en antologi som en första inventering av problematiken kring digital historieskrivning. Därför avser vi anställa Kenneth Johansson, Historiska institutionen i Lund, för att arbeta dels med konferensen, dels med antologin och dels med den större ansökan som kräver ett omfattande arbete på nätet. Johansson har publicerat artiklar om historieskrivningens villkor i de nya medierna och deltagit i det pedagogiska arbetet med att använda Internet i undervisningen på universitetsnivå. Vidare har han tillsammans med en kollega utarbetat en grundkurs i historia som ges på nätet, undervisat på denna kurs och under lång tid arbetat som IT-ansvarig på Historiska institutionen. 5
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merSpårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merKOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Läs merIntroduktion därför är vi historiker
Introduktion därför är vi historiker Cecilia Riving, David Larsson Heidenblad, Malin Gregersen Historiker är bra på att ställa frågor. Många frågor, krångliga frågor, komplexa frågor. Att kunna knåpa ihop
Läs merUndervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merCTR ISLA11_2 ISLA22 H13
CTR ISLA_ ISLA H respondenter: : Svarsfrekvens:, % Hur stor del av undervisningen har du deltagit i? Hur stor del av undervisningen har du deltagit i? 0-% 0 (0,0%) 0-% (,%) 0-% 0 (0,0%) 60-7% (,%) 80-00%
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merOm ämnet Historia. Bakgrund och motiv
Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och
Läs merDet centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt
Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 1 9 POLITIK EKONOMI SOCIALT Kurs 1 Kurs 2 Kurs 3 Gruppers och individers
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merPedagogik, kommunikation och ledarskap
KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merGratis är gott. Eftersmaken är sur.
Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram
Läs merKursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt
Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar
Läs merOm ämnet Historia. Bakgrund och motiv
Om ämnet Historia Bakgrund och motiv Historieämnet har traditionellt sina rötter i både humaniora och samhällsvetenskap. Händelser och företeelser i det förflutna har studerats med hjälp av metoder och
Läs merMASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP
UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;
Läs merEn ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen
Läs merBerätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN. Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1
Berätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1 Foto: Bengt A. Lundberg (1, 4, 8), Pål-Nils Nilsson (10), Rikard Sohlenius (11), Roger Blent
Läs merVälkommen till Det digitala Malmö
Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen
Läs merWikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet
Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus
Läs merSAMFAK 2014/114. Mål och strategier. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
SAMFAK 2014/114 och strategier Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2017-01-25 Innehållsförteckning Detta är samhällsvetenskapliga fakulteten 3 En fakultet för framstående forskning 4 4
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merVarför arbetar vi med det här?
Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merBetyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Läs merPeter Norlander Forskarskolan historiska medier
Peter Norlander Forskarskolan historiska medier - Mediers kvaliteter och användbarhet i historieundervisningen - Historielärares mediebruk Presentation Fortbildningsdag 27/10 2015 Romarriket undervisningsmaterial?
Läs merLokal examensbeskrivning
1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1594- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Historia History Ämnet historia innefattar det systematiska studiet av det förflutna. Historiker studerar alla
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merLärarhandledning Upplev riksdagen
Lärarhandledning Upplev riksdagen 2 Lärarhandledning Upplev riksdagen Upplev riksdagen inifrån direkt från klassrummet Foto: Melker Dahlstrand. Ta med dina elever på en spännande resa genom Riksdagshuset
Läs merB A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merBeslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten SAHEK, Masterprogram i humanekologi - kultur, makt och hållbarhet, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Human Ecology - Culture, Power and Sustainability, 120
Läs merInformationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek
Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska
Läs merAnna-Lena Godhe. Sylvana Sofkova Hashemi. docent i utbildningsvetenskap. lektor i pedagogik. Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande
Anna-Lena Godhe lektor i pedagogik Institutionen för pedagogik kommunikation och lärande Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Rik och
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET 2010
GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010 Ett av de stora och mest vitala i Europa med hög kvalitet i forskning och utbildning. ing. En kreativ och spännande nde mötesplats för många vetenskaper. Mitt i staden och i
Läs merEkonomiprogrammet (EK)
Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.
Läs merPolicy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 1 Antagen av prefekt och institutionsstyrelse 2012-03-26. Författad av Viktor Aldrin. Grafisk form:
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET
733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs merSå funkar Vifolkaskolan!
Så funkar Vifolkaskolan! Under ett skolår pågår en mängd aktiviteter på Vifolkaskolan. Varje dag genomför vi mellan 50-60 lektioner i olika ämnen och serverar mat till ca 500 personer. Vi genomför utvecklingssamtal,
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merTEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
Läs merDel ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade
Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merMASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP
UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG INLEDNING Masterprogrammet i statsvetenskap är en utbildning på avancerad nivå som ger verktyg för att förstå och analysera politik, demokrati,
Läs merÄmne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik
Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken uppmärksammas vi på hur vi kan få bättre koll på nätet. Vi får lära oss var allt kommer ifrån och vad vi ha rätt att göra. Vi får även lära oss att man
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merSamhällsvetenskapsprogrammet
Högskoleförberedande Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Jag valde PB för att det är en så pass öppen skola. Det är en behaglig
Läs merKAPITEL 2 Sammanfattning
KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merOm ämnet Engelska. Bakgrund och motiv
Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,
Läs meranvända en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merMål och strategier för Centrum för polisforskning
Beslut 1(5) 2011-01-17 Bo Wennström Professor Centrum för polisforskning Center for Police Research Box 512 SE-751 20 Uppsala Gamla torget 6 Telefon/Phone: 018-471 76 75 +46 18 471 7675 Telefax/Fax: 018-471
Läs merStudie- och yrkesvägledning i undervisningen
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning
Läs merLRE110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 07 LRE110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng Religious Studies 1 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merUtbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning:
Dnr HS 2016/638 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Programkod: Programmets benämning: SGKPR Study Programme in Public Relations Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merMalmö Museer resan mot ett mer angeläget museum
Malmö Museer resan mot ett mer angeläget museum Jenny Lindhe/ Malmö Museer Mimmi Tegnér 2014-12-01 Idag Varför dialog och delaktighet? Vad krävs för att bli en lärande organisation? Praktiska erfarenheter
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merMÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX
MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter
Läs merVi är alla källor. Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier.
Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier. Lektionsförfattare: Christina Löfving Till läraren 1. Delar du med dig om din dag? 2. En digital lektion från
Läs merKOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA
SOCIAL KOMMUNIK ATION SAMMANFATTNING Människan är en kommunikativ varelse som ständigt kommunicerar. Ordet kommunicera kommer av det latinska communicare som betyder göra gemensamt. Kommunikation handlar
Läs merNew Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken
New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna
Läs mer5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Läs merBilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik
Läs merKällkritisk metod stora lathunden
Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt
Läs merKursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merUtbildningsplan. 1. Identifikation
2018-10-04 Dnr U 2018/548 1 1. Identifikation Utbildningsplan 1.1 Programmets namn Masterprogram i mänskliga rättigheter Programmets namn på engelska 1.2 Omfattning i högskolepoäng 120 1.3 Nivå Avancerad
Läs merTextkompetenser, Genre och Literacitet
Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle
Läs merVal av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO
Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.
Läs merKandidatprogrammet i religionsvetenskap
Utbildningsplan Kandidatprogrammet i religionsvetenskap 180 Högskolepoäng Bachelor Programme in Religious Studies Kandidatprogrammet i religionsvetenskap inleds med en gemensam grundkurs för att sedan
Läs merINSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION
INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION LGRE40 Religionskunskap 4 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Religious Studies 4 for Teachers in Upper Secondary School, 15 higher education credits
Läs merLässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.
2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken
Läs merLÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LAU225, Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: Ur sociala och samhälleliga perspektiv, avancerad nivå, 15,0 högskolepoäng General Education Field 2, Conditions
Läs merI undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Läs merArbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Läs merMasterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng
Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng Master of Theology (Two Years) With Specialization in Systematic Theology 120 higher education credits Teologiska högskolan
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merÄmnesblock historia 112,5 hp
Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Historia och historiedidaktik vid Malmö Högskola, 2011-01-01
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Historia och historiedidaktik vid Malmö Högskola, 2011-01-01 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2011-03-11 Utbildningen på forskarnivå i historia och historiedidaktik
Läs merVi är alla källor. En digital lektion från Sida 1 av 6
Vi är alla källor Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier. Samtalsuppgiften visar att det kan finnas både positiva och negativa aspekter av att lägga
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merIT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser
IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merReligionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Läs mer