1/5. Vad betyder social innovation?

Transkript

1 Vad betyder social innovation? I en mycket förenklad förklaring från Center for social innovation i Canada beskrivs begreppet social innovation som en idé som betyder något för det allmänt goda (public good). I princip alltid involverande det civila samhället. Ska man försöka beskriva det hela lite mer ingående kan man säga att det handlar om idéer som ska hjälpa till att lösa existerande sociala problem. Men även problem som kan beskrivas som ekonomiska, kulturella eller miljömässiga. Lösningarna ska vara goda, stå för någon form av samhällsintresse. En social innovation är alltid systempåverkande, den ska leda till att förändra rådande värderingar, strukturer eller beteenden. En social innovation kan drivas fram av enskilda personer, av offentlig sektor, företag eller NGOs. Men det vanliga och det område som kommit att studeras mest är att verkliga/betydelsefulla sociala innovationer föds i mellanrummet mellan företag-offentlig sektor-enskilda organisationer. Det handlar ofta om att på ett okonventionellt sätt få ihop en mix av personer, idéer, värderingar, strategier och kunskaper som kan ge något verkligt nytt. Om man vill förminska det hela kan man ju säga att det handlar om att våga sätta upp nya nätverk och bryta gamla invanda spår. Gör man det kan något hända, och detta något kan kanske vara en social innovation. Inom forskningen finns flera olika begrepp som tangerar social innovation. Under 1800-talet kommer kooperationen, vilken naturligtvis var en social innovation av verklig betydelse. Marx talade i termer av social förändring. Men det är under sent 1900-tal som definitionen börjar användas och beforskas. Mest känd är väl Joseph Schumpeter med sin teori om kreativ förstörelse och hans beskrivningar av sociala entreprenörer. Mycket av det som hände under IT-boomen i mitten av 1990-talet kan idag också beskrivas som sociala innovationer, dvs hur en ny teknologi ställde mycket av vedertagna sociala normer och regler på huvudet, inte minst på arbetsmarknaden (Spray m.fl.). De som jobbar med att skapa förutsättningar för social innovation beskriver det som svårt att veta hur, när och var en sådan uppstår. Det man kan göra är att erbjuda en arena som kan bidra (dvs dra ihop en mix av folk på ett bra sätt på ett bra ställe). En sådan arena måste vara heterogen och man måsta våga släppa fram alla och allt. Inga fasta strukturer, inga så brukar det vara eller så har vi alltid gjort. Det ska vara lättsamt, öppet och kul. 1/5

2 By introducing diversity we provoke discovery Några exempel på social Innovation i praktiken I de texter jag läst har jag hittat olika exempel som beskrivs som sociala innovationer. Några av dessa är: Microkrediter, ofta inom biståndet. Distansundervisning, på nätet eller vanligt Bilpooler Äldrestöd i nya former Hemmarestauranger. Man öppnar sina dörrar på ett organiserat vis och erbjuder mat i hemmiljö, ofta från olika länder, kulturer Peter Erikssons folkbildning kring kommunala skatter i Kalix Företagskopplade lärlingssystem Egenförvaltning av bostäder Social innovation i USA President Obama har satt upp ett nytt Office of Social Innovation and Civic Participation, i Vita Huset. Man talar om The Community Solutions Agenda. På Vita Husets hemsida skriver man att president Obama har förstått att de bästa möjligheterna att möta landets stora framtida sociala utmaningar är att involvera det civila samhället i hela USA. Man skriver:. the best solutions to our challenges will be found in communities across the country with engaging individuals, non-profits, the private sector, and government to foster innovation that work together to make greater and more lasting progress on our Nation s challenges. The Office is focused on doing business differently by promoting service as a solution and a way to develop community leadership; increasing investment in innovative community solutions that demonstrate results; and developing new models of partnership. Social innovation i EU Den 6 oktober 2010 antog EU-kommissionen något som heter Innovation Union Initiative, ett program från högsta EU-nivå för att främja (social) innovation i hela EU. Man talar om ett brett upplägg som inkluderar miljö, energi, livsmedelssäkerhet, hälsa mm. Man säger bland annat att; Social Innovation is now a key feature on Europe s Innovation policy and will be the mainstream focus in the next generation of European Social Fund programmes this will have deep and long term impact across the 27 Members States. 2/5

3 Vidare: Social innovation as a key priority. Social innovation is an important new field which should be nurtured. It is about tapping into the ingenuity of charities, associations and social entrepreneurs to find new ways of meeting social needs which are not adequately met by the market or the public sector. It can also be about tapping into this same ingenuity to bring about the behavioural changes which are needed to tackle the major societal challenges, such as climate change. As well as meeting social needs and tackling societal challenges, social innovations empower people and create new social relationships and models of collaboration. They are thus innovative in themselves and good for society's capacity to innovate. We have now Social Innovation commitments explicitly included on Innovation Union: The Commission will launch a European Social Innovation pilot which will provide expertise and a networked 'virtual hub' for social entrepreneurs and the public and third sectors. It will promote social innovation through the European Social Fund (ESF) building on the significant investments in social innovation which the ESF has made over the last ten years, all along the innovation cycle. This will be complemented by support to innovative social experiments to be developed in the framework of the European Platform against Poverty. Social innovation should become a mainstream focus in the next generation of European Social Fund programmes. Member States are encouraged to already step up efforts to promote social innovation through the ESF. Starting in 2011, the Commission will support a substantial research programme on public sector and social innovation, looking at issues such as measurement and evaluation, financing and other barriers to scaling up and development. As an immediate step, it will pilot a European Public Sector Innovation Scoreboard as a basis for further work to benchmark public sector innovation. It will explore with Member States whether it is appropriate to bring together new learning experiences and networks for public sector leaders at European level. The Commission will consult the social partners to examine how the knowledge economy can be spread to 3/5

4 all occupational levels and all sectors. It will ask the social partners for proposals on how to develop a sectoral labour market strategy for the caring sector. Ansvarig kommissionär är Màire Geoghegan-Quinn från Irland. I hennes stab arbetar folk heltid med frågor som rör begreppet social innovation Social innovation i Sverige Det är uppenbart att detta är ett växande område också i Sverige. Företag verkar ha intresse, forskningsstiftelser stödjer projekt och högskolor och universitet ser affärsmöjligheter i anslutning till sin forskning på detta område. Nedan något av det som sker just nu; Malmö Högskola forskar inom design för social innovation. Det handlar om att se vilka tjänster som kan designas och spela roll. De talar om brukarna, och ett nedifrån perspektiv. Bilpooler är ett exempel, kollektivboende ett annat. Malmö högskola samarbetar även med Mittuniversitetet om en nationell mötesplats för att utveckla forskning, kunskap och kompetens inom social innovation. Syftet är att etablera en mötesplats för akademi, näringsliv, offentliga och ideella aktörer i Sverige och främja framväxten av fler sociala innovationer. Arbetet ska pågå under två år (till 2012) och finansieras gemensamt av bla KK-stiftelsen, PricewaterhouseCoopers, HSB Malmö, Region Skåne, Stadsmissionen och Hugo Stenbecks Stiftelse med flera. Hans Edvard Roos och Anders Järnegren vid Lunds Universitet arbetar med saken. Har kontakter med folk i London, Köpenhamn och Roskilde Universitetscenter. Begreppet kopplas ofta hos dem till diskussionen om social entrepreneurship. Hans Edvard berättade för mig att Intereg/EU finansierar ett projekt, Social Innovation 2.0, som bygger på samarbetet med Öresundsuniversitet, Malmö högskola och Roskilde universitetscenter. Kåre Moberg heter en kille som arbetar på Öresund.org, en organisation som har sina rötter i Öresundsuniversitetet. Kåre arbetar där med social innovation och socialt entreprenörskap 4/5

5 Lunds Universitet samarbetar med olika organisationer i Danmark, se; Socialt Udviklingscenter, SUS; Stockholms universitet meddelade den 26 oktober att de får en ny inkubator för stöd till sociala innovationer, efter att man fått tre års finansiering av Svenska ESF-rådet. Den nya inkubatorn ska ta fram ett strukturerat och dokumenterat arbetssätt för utveckling av personer och idéer i samhälls- och välfärdsinnovationer. Det är SU Innovation, dotterbolag till Stockholms universitet Holding AB, som fått pengarna. SU Innovation är till för unga entreprenörer och erbjuder genom sin inkubator redan idag affärsutvecklingsstöd kring tjänsteinnovationer. Den nya inkubatorn kommer att stötta de sociala entreprenörerna i att utveckla sin innovation affärsmässigt genom att coacha i alltifrån affärsstrategi, prissättning, paketering, marknadsföring, finansiering och legala aspekter. Uppsala Universitet, och deras UU Innovation, ska satsa på att utveckla innovationsmiljöer som stärker nyföretagande och tillväxt. Uppsala universitet startar också ett servicebolag för konsultuppdrag. Tillväxtverket bidrar genom europeiska regionala utvecklingsfonden med 2.5 miljoner kronor till projektet som totalt omfattar sju miljoner under tre år ( ). Syftet är att utveckla fungerande stödformer för humanister och samhällsvetare och skapa mötesplatser för forskare och praktiker där man talar utifrån företagens och samhällets behov. Målet är att lägga grunden för en långsiktig verksamhet. Man ska fokusera på tre arenor ; Religion och samhälle, Internationalisering och Åldrande. 5/5