klimatförändringar och folkhälsa

Transkript

1 klimatförändringar och folkhälsa

2 Statens folkhälsoinstitut isbn: författare: Tord Kjellström, Ida Knutsson och Gunnar Ågren omslagsfoto: Bilden visar hur brandmän, polis och frivilliga bekämpar skogsbranden utanför Bodträskfors i Västerbotten den 14 augusti Foto: Patrick Trägårdh, Scanpix. Samtliga bilder i broschyren har levererats av Scanpix. grafisk produktion: AB Typoform tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar 2006

3 Innehåll 2 Förord 3 Klimatförändringarna reellt hot som kommer att påverka folkhälsan 6 Ökad förbränning av fossila bränslen enskilt viktigaste faktorn 11 Världen drabbas av torka, översvämningar och orkaner 12 Hälsoeffekter av den globala uppvärmningen 16 Nya utbredningsområden för klimatberoende infektionssjukdomar 19 Hur påverkas Sverige? 20 Klimatförändringens hälsoeffekter central uppgift för folkhälsopolitiken 23 Mer att läsa om klimatförändringar 24 Hemsidor

4 Förord Klimatförändringen är en fråga som i allt högre grad har kommit att stå på samhällets dagordning. Höjningen av jordens medeltemperatur kommer, om den negativa utvecklingen inte bryts, i allt högre grad att påverka människors levnadsförhållanden och därmed också folkhälsan. Världshälsoorganisationen, WHO, har därför uppmanat sina medlemsländer att klargöra och förbereda sig för att möta klimatförändringarnas potentiella hälsokonsekvenser. En central fråga är hur sårbara samhällsgrupper kommer att drabbas. Statens folkhälsoinstitut har tidigare i år i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) publicerat Hälsokonsekvensbedömning i risk- och sårbarhetsanalyser. I den rapporten presenteras en metod som syftar till att öka handlingsberedskapen vid extrema väderhändelser. Särskild fokus ligger på hur man ska identifiera och värna sårbara grupper som äldre, barn, funktionshindrade och invandrare. Denna skrift syftar till att ge en allmän bakgrund till klimatförändringens hälsoeffekter nationellt och globalt. Till en del bygger beskrivningen av globala hälsoeffekter på rapporten Folkhälsa, hållbar utveckling och globalisering av Tord Kjellström, Carin Håkansta och Christer Hogstedt (Statens folkhälsoinstitut, R 2005:3). Författare till den här skriften har varit professor Tord Kjellström, Australian National University och Statens Folkhälsoinstitut (tidigare verksam som chef för Avdelningen för global miljöhälsa vid WHO), Ida Knutsson, utredare vid Statens folkhälsoinstitut, och undertecknad. gunnar ågren, september 2006 generaldirektör

5 Klimatförändringarna reellt hot som kommer att påverka folkhälsan Under 1900-talet har jordens medeltemperatur stigit med 0,7 grader och höjningen ligger klart utanför de variationer som kan antas bero på slumpen. Under detta århundrade räknar det internationella samarbetsorganet IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), som sammansluter världens ledande klimatforskare, med att temperaturen kommer att stiga med mellan 1,5 och 6 grader. Osäkerheten i prognoserna är betydande, men det finns farhågor för att man kommer att hamna närmare det högre värdet, bland annat på grund av den mekanism som innebär att metangas frisätts. Temperaturförändring C Figur 1. Global medeltemperatur Avvikelser från medelvärdet noterades åren Källa: IPPC,

6

7 Det är en viktig förutsättning för mänsklighetens existens att jorden håller en någorlunda jämn medeltemperatur. Under de senaste årtusendena har denna temperatur legat på ungefär 14º C. Under istiden för år sedan var medeltemperaturen ungefär 5 grader kallare. Den höjning av medeltemperaturen som sedan skedde ledde till enorma förändringar av människans livsmöjligheter på jorden. Men om vi nu får en höjning av jordens medeltemperatur med 5 grader, till 19º C, så skulle det innebära att vidsträckta delar av jorden blev obeboeliga och att stora kustområden, inklusive flera världsstäder, skulle hamna under havsytan på grund av glaciäravsmältningen. I januari 2005 drog orkanen Gudrun in över de småländska skogarna och blåste ner ett till synes oändligt antal träd i sin väg. Röjningen av nedblåst skog har resulterat i ett visuellt träd format i landskapet. Flygfoto över Stockaryd, taget 25 juli FOTO: JOAKIM BERGLUND, SCANPIX. 5

8 ökad förbränning av fossila bränslen enskilt viktigaste faktorn Mänsklig aktivitet i första hand ökad förbränning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas är den viktigaste bakomliggande faktorn till förändringen. Utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser har accelererat de senaste decennierna och ökningen fortsätter som en direkt följd av en expanderande världsekonomi med ökad konsumtion och allt fler långväga transporter. Jordens medeltemperatur upprätthålls genom en aktiv och mycket känslig balans där växthusgaserna spelar en nyckelroll. Växthusgaserna har samma funktion som glaset i ett växthus, det vill säga de släpper igenom inkommande solstrålning men förhindrar värmeutstrålning ut i rymden. Den viktigaste växthusgasen är koldioxid men det finns också andra växthusgaser, exempelvis metan, som har en kraftigare växthuseffekt men är betydligt mer kortlivad i atmosfären. Koldioxid har också en viktig roll som grundmaterial i växternas fotosyntes. En kraftig växtaktivitet sänker halten av koldioxid. Hugger man ner skogar och förbränner fossila bränslen som kol, olja och naturgas, ökar däremot halten. Regnskogarna, som lagrar enorma mängder kol, har huggits eller bränts ned i stor skala och därmed minskat kraftigt i omfattning. Flygfoto över regnskogsområde som avverkats av sojabönsodlare i Novo Progreso, Para, Brasilien, september, Skogsavverkningen i Amazonas regnskog nådde nya rekordsiffror 2004, då ett område på km 2 höggs eller brändes ner av bosättare och sojabönsodlare. FOTO: ALBERTO CESAR, GREENPEACE/SCANPIX. 6

9 7

10 Jordens temperaturreglering är mycket känslig och det finns olyckligtvis mekanismer som förstärker effekten av växthusgaserna. Stigande temperaturer innebär till exempel att glaciärerna minskar i storlek. Redan i dag kan man konstatera en minskning av de glaciärer som täcker Grönland, Antarktis, Nordpolen, Tibet och Anderna. Därmed reflekteras mindre solljus och temperaturen ökar ytterligare. Temperaturökningen i arktiska trakter ger dessutom minskad tjäle, vilket medför att marken släpper ifrån sig metangas, som i sin tur förstärker växthuseffekten. För närvarande är halten av koldioxid omkring 380 PPM (miljondelar). Sedan den industriella revolutionens början för 200 år sedan har halten stigit med 100 PPM eller mer än en tredjedel. Den dominerande orsaken till detta är användningen av först kol och sedan olja och naturgas i allt större skala. Co 2 (parts per million by volume) Figur 2. Ökning av koldioxidhalten, mätt i PPM, 1000 e.kr. till år Källa: Intergovernmental Panel on Climate Change (

11 Den nuvarande ökningstakten är mycket snabb och även om alla länder skulle acceptera och tillämpa Kyotoöverenskommelsen 1 kommer halten i mitten av 2000-talet ligga över 500 PPM. Enbart USA står för en fjärdedel av de nuvarande utsläppen av koldioxid och det är världens rika länder som står för nästan hela klimatpåverkan. Det är däremot de fattiga delarna av världen som drabbas av merparten av de negativa effekterna. 1. Kyotoöverenskommelsen syftar till att minska koldioxidutsläppen med drygt 5 procent i genomsnitt under åren , jämfört med 1990 års nivå. Över 130 länder har ratificerat protokollet i dag, men viktiga industriländer som står utanför samarbetet är USA och Australien. En stötesten har varit att stora utvecklingsländer som Kina, Indien och Brasilien inte behöver begränsa sina utsläpp, eftersom deras ekonomiska utveckling är kopplad till möjligheten att snabbt öka energikonsumtionen.

12

13 världen drabbas av torka, översvämningar och orkaner En förhöjd vattentemperatur medför att tropiska orkaner utvecklas lättare och blir mer förödande. Ett exempel är orkanen Katrina 2005, som medverkade till ett stort antal dödsfall och enorma materiella skador. Antalet svåra oväder har ökat under det senaste decenniet, vilket tyder på att vädersystemet har blivit instabilare. Stora delar av världen drabbas av torka genom minskade regnmängder och ökad avdunstning. Exempel på sådana områden är Afrikas horn, Södra Sudan och angränsande territorier. Vattenbrist leder i sin tur till sämre skördar och livsmedelsbrist. Jordens vattentillgångar är redan nu mycket ansträngda på grund av det stora behovet av konstbevattning. Brist på vatten bidrar till att framkalla och förvärra politiska konflikter och i värsta fall krig med ett stort antal förlorade människoliv som följd. Inom andra områden, exempelvis Central- och Nordeuropa, ökar sannolikt regnmängderna med risk för återkommande översvämningskatastrofer. Avsmältningen av glaciärer leder till att havsvattnet stiger, vilket medför att atoller och kustnära områden hamnar under vatten. Dessutom är många floders normala vattenflöden beroende av glaciärer uppe i bergen vid flodens källa. Om glaciären helt försvinner kan floden torka ut under delar av året och miljoner människor bli utan vattenkälla. Detta är till exempel en påtaglig risk längs Sydamerikas västkust och i Kina. Även i Sverige kommer förändrade nederbördsförhållanden att påverka vattentillgången och det kan ha konsekvenser för reglering av vattendrag och sjöar (som Vänern). Blixtar över Santa Barbara i Kalifornien, tidig morgon den 2 september FOTO: MIKE ELIASON, SCANPIX. 11

14 hälsoeffekter av den globala uppvärmningen Den globala uppvärmningen har redan haft effekter på klimatet, exempelvis genom att medverka till torka och vattenbrist samt instabilitet i vädersystemen med återkommande orkaner och kraftiga oväder som följd. Klimatförändringen har också haft direkta och indirekta konsekvenser för människors hälsa (se figur 3 nedan). Dessa hälsoeffekter kommer sannolikt att bli mycket stora under de närmaste decennierna. Global klimatförändring Regionala väderförändringar Värmeböljor Extrema väderhändelser Temperatur Nerderbörd Dämpande inflytande Luftföroreningsnivåer Påverkan av mat och vatten Överföring av infektioner Naturliga ekosystem/ jordbruk Anpassningsåtgärder Hälsoeffekter Temperaturbetingade sjukdomar och dödsfall Hälsoeffekter av extrema väderhändelser Hälsopåverkan av luftföroreningar Vatten- och matöverförda sjukdomar Insekts- och gnagaröverförda sjukdomar Effekter av svält och vattenbrist Effekter av folkförflyttningar Figur 3. Schematisk bild som visar på sambanden mellan klimatförändringar och hälsoeffekter. Källa: Tord Kjellström. 12

15 Översvämning i Skåne. Finjasjön har svämmat över och vattennivån är 45,23 meter över havet; den högst uppmätta nivån sedan mitten av 1800-talet. Här ses en översvämmad villa där ägaren bygger en skyddsvall av sandsäckar. Bilden tagen 12 februari FOTO: JOHNNY PALMÉR, SCANPIX. 13

16

17 Arktiska områden påverkas i högre grad av klimatförändringen än andra delar av jorden. Den höjda temperaturen och ändrade isförhållanden har redan i dag i hög grad påverkat levnadsförhållandena för inuiter och andra urbefolkningar och är en medverkande faktor till att dessa befolkningsgrupper har en betydligt kortare livslängd än övriga invånare i de aktuella länderna. Temperaturökningen kommer att leda till fler svåra värmeböljor som särskilt drabbar äldre, fattiga människor med nedsatt hälsa och andra sårbara grupper som har svårt att skydda sig mot hettan. Värmeböljan i Europa under 2003 beräknas ha medfört extra dödsfall. Under en tvåveckorsperiod var temperaturen över 30 C på dagen och över 23 C på natten i stora delar av Mellaneuropa. För yngre personer är påfrestningen av hetta av en annan karaktär. Det är framför allt möjligheten att arbeta och utföra dagliga sysslor som påverkas. När det är hett och fuktigt måsta man ta fler pauser i jobbet och produktiviteten går ned. Detta gäller både fysiskt och psykiskt arbete. Luftkonditionering och miljödesign av byggnader som tar hänsyn till ventilationen vid värmeböljor minskar risken för värmeeffekter på jobbet, men dessa lösningar går inte alltid att genomföra eftersom vissa jobb måste göras utomhus och alla byggnader inte går att göra värmeskyddande. Denna effekt av den globala klimatförändringen är den som har studerats minst, trots de potentiellt stora effekterna, speciellt i tropiska länder. Människor kan acklimatisera sig, men inte till vilken hetta som helst. Äldre inuitkvinna i typisk jacka med vargskinn. Bilden är tagen i Holman, Canada, 2 augusti FOTO: HINRICH BAESEMANN, SCANPIX. 15

18 nya utbredningsområden för klimatberoende infektionssjukdomar En förhöjd temperatur innebär också att utbredningsområdet för klimatberoende infektionssjukdomar förändras. Malaria, som redan i dag är en sjukdom som dödar en miljon människor årligen, riskerar att spridas till nya befolkningar som har en mindre grad av resistens mot sjukdomen. Denguefeber är en annan mycket allvarlig sjukdom som får ett ändrat spridningsmönster. En tilltagande brist på rent dricksvatten kan innebära att vattenburna infektioner och diarrésjukdomar sprids till nya områden. I Sverige sprider sig fästingburen smitta till nya områden. WHO uppskattar antalet dödsfall som kan tillskrivas klimatförändringen till fram till år Detta är dock en mycket försiktig uppskattning som inte tar hänsyn till sekundära effekter i form av social oro, folkomflyttningar och våldshandlingar. Flera hundratal miljoner människor kommer att drabbas av svår torka och svält och ännu fler kommer att få sina livsbetingelser förändrade i grunden. Inom några decennier kan man därför räkna med att klimatförändringen kommer att bli en av de allra största hälsoriskerna, på längre sikt den allra största.. Se artikel av McMichael, A.J., Woodruff, R.E. och Hales, S. i The Lancet (Vol 367), 11 mars,

19 En läkare tar blodtryck på ett barn på ett sjukhus i Phnom Penh. Under 2006 har redan 102 barn dött i Dengue-feber i Kambodja, vilket innebär att det är den främsta orsaken till barnadödligheten i landet. Bilden togs 14 september, FOTO: TANG CHIN SOTHY, AFP PHOTO/ SCANPIX. 17

20 18

21 hur påverkas sverige? Sverige kommer att påverkas av klimatförändringen både direkt och indirekt. Ibland har det hävdats att vi kommer att kunna dra fördel av ett något varmare och fuktigare klimat eftersom det skulle kunna ge bättre förutsättningar för jordbruk, men det ger också ökad risk för översvämningar, torka, snöoväder och stormar. En stor osäkerhet råder även när det gäller klimatförändringens påverkan på de stora havsvattenströmmarna. 3 Om Golfströmmen försvagas, vilket är ett fullt tänkbart scenario, skulle vi i stället drabbas av ett betydligt kallare klimat som direkt skulle hota livsmedelsproduktion och överlevnadsmöjligheter utan några större möjligheter att få hjälp utifrån. Indirekt skulle Sverige också drabbas av de politiska och ekonomiska problem som kommer att följa klimatförändringen i spåren. Detta kommer självklart att påverka den sociala välfärden på ett djupgående sätt och därmed också möjligheterna att handskas med folkhälsoproblem. Ett snöoväder drog tidigt på morgonen den 3 februari 2003 in över Göteborg och Västkusten. Trafiken till Landvetters flygplats stod i princip stilla flera timmar och riksväg 40 mellan Göteborg och Borås var fulla med bilköer. FOTO: BOBBO LAUHAGE, SCANPIX. 3. The European Environment. State and the Outlook 2005 (Part A). Köpenhamn: Europeiska miljöbyrån (EEA); s

22 klimatförändringens hälsoeffekter central uppgift för folkhälsopolitiken Det är viktigt att ha ett globalt perspektiv på klimatförändringarna eftersom de långsiktiga effekterna är så genomgripande och kommer att beröra alla länder. Att belysa klimatförändringens hälsoeffekter och diskutera motåtgärder är därför en central uppgift också för folkhälsopolitiken. Grundorsaken till klimatförändringen är den kraftigt ökade användningen av fossila bränslen, som har ett nära samband med ökningen av konsumtion och transporter, två faktorer som också ger andra påtagliga hälsokonsekvenser. Exempelvis inträffar varje år flera tusen dödsfall som sammanhänger med luftföroreningar, framför allt av små partiklar, som alstras av bilismen. Det moderna jordbruket och livsmedelsförsörjningen bygger i mycket hög grad på en stor konstgödselanvändning och konstbevattning som gör jordbruket ännu mer klimatkänsligt samt långa, mycket energikrävande transporter. När det gäller insatser mot klimatförändringen för Sverige en mycket aktiv politik som bland annat har manifesterats i den senaste klimatpropositionen Nationell klimatpolitik i global samverkan (2005/06:172). Målsättningen är att de svenska utsläppen av växthusgaser ska vara reducerade med 4 procent under perioden och att Sveriges beroende av fossila bränslen för transporter och uppvärmning ska kunna brytas till Man ställer också upp målet om maximal global uppvärmning med 2º C. Detta ställer stora krav både på nationella åtgärder och internationellt samarbete. Samtidigt blir det sannolikt stora negativa effekter också av en uppvärmning på denna nivå. 20

23 När semestrarna inleddes i Bayern 2005 bildades en 25 kilometer lång bilkö på motorväg A99 strax söder om München i Tyskland. FOTO: MATTHIAS SCHRADER, PRESSENS BILD. 21

24 I ett lokalt folkhälsoarbete är det viktigt att kombinera arbetet för en bra hälsa med arbetet för en god miljö. Båda är nödvändiga komponenter i en hållbar utveckling. Av central betydelse är en samhällsplanering och transportpolitik som minskar bilismen och främjar en övergång till förnybara bränslen. Viktigt är också att stimulera återvinning och återanvändning. Livsmedelspolitiken kan göras både mer miljövänlig och hälsosam om man satsar på lokalt producerad, näringsrik mat med lägre innehåll av fett och socker. Att bryta beroendet av privatbilism innebär bland annat att det är viktigt med satsningar på bättre kollektivtrafik och bättre möjligheter till säker gång- och cykeltrafik. Utvecklingen av lokala trafiksystem kan både bidra till att öka tillgängligheten till samhällelig service och stimulera till ökad fysisk aktivitet. Lokal livsmedelsproduktion och framtagandet av förnybara bränslen kan ske på ett sådant sätt att naturen blir mer tillgänglig för fritidsaktiviteter. Samtidigt med detta arbete är det viktigt att mildra konsekvenserna av klimatpåverkan. Hälsoeffekterna av extrema väderhändelser som åtföljs av översvämningar, ras och bränder kan ofta motverkas om samhällets beredskap förbättras. Detta är bakgrunden till Statens folkhälsoinstituts skrift Hälsokonsekvensbedömning i risk- och sårbarhetsanalyser Rapport R 2006:04, se 22

25 Mer att läsa om klimatförändringar carlsson-kanyama et al. Hälsokonsekvensbedömning i risk-och sårbarhetsanalyser. Förstudie om klimatförändringar och extrema väderhändelser. R 2006:04. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; hales, s, mcmichael, a.j & woodruff, re. Climate change and human health: Present and future risks. The Lancet, Vol 367. March 11, kjellström, t, håkansta, c & hogstedt, c. Folkhälsa, hållbar utveckling och globalisering. Rapport R 2005:3. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; menne, b & ebi, kl. Climate Change and Adaption Strategies for Human Health. Genève: World Health Organization; prop. 2005/06:172. Nationell klimatpolitik i global samverkan. Harpsund: Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet; sou 2005:51. Bilen, biffen, bostaden. Hållbara laster smartare konsumtion. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer;

26 Hemsidor förenta nationerna intergovernmental panel on climate change klimat- och sårbarhetsutredningen miljömålsportalen naturvårdsverket smhi världshälsoorganisationen 24

27

28 Klimatförändringar är en fråga som i allt högre grad kommer att stå på samhällets dagordning. Höjningen av jordens medeltemperatur kommer, om den negativa utvecklingen inte bryts, i allt högre grad att påverka människors levnadsförhållanden och därmed också folkhälsan. Bevisen för att det pågår en klimatförändring är mycket starka och det finns en bred enighet bland internationella klimatforskare när det gäller denna utveckling. Denna skrift syftar till att ge en allmän bakgrund till klimatförändringarnas hälsoeffekter nationellt och globalt. Syftet med skriften är att öka medvetenheten och kunskapen kring dessa frågor. Statens folkhälsoinstituts uppdrag är att främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador samt att vara nationellt kunskapscentrum i folkhälsofrågor. Statens Folkhälsoinstitut Distributionstjänst Stockholm Fax: E-post: info@fhi.se Internet: ISBN: