STARTFRÅGOR. Kryssa i skalan eller rutorna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STARTFRÅGOR. Kryssa i skalan eller rutorna"

Transkript

1 STARTFRÅGOR Kryssa i skalan eller rutorna Vad anser du övervikt i allmänhet främst beror på? Arv Hur motiverad/peppad/tänd är du på att gå in i detta program? Halvljummen Miljö/utbud Lägsta nivån på skalan är halvljummen, ligger du under detta är det (för att vara väldigt rakt på sak) ingen idé att du deltar. Ligger du däremot på halvljummen så vågar vi påstå att programmet kan motivera upp dig mot varmare delen av skalan! Het Påståenden Vilka av följande påståenden stämmer och stämmer inte in på dig (flera kan stämma in) 6. Min övervikt kan jag ha skaffat genom kvällsätande/nattmackor 7. Min övervikt kan jag ha skaffat genom stora portioner och/eller för många påfyllningar 8. Min övervikt kan jag ha skaffat genom feta mejeriprodukter och matfett 9. Min övervikt kan jag ha skaffat genom alltför feta måltider 10. Min övervikt kan jag ha skaffat genom att jag hoppat över måltider 1. Min övervikt kan jag ha skaffat genom överdrivet godis-, bakverk- och/eller sötsaksintag 2. Min övervikt kan jag ha skaffat genom överdrivet glass-, efterrätts- och/eller kaffebrödsintag 3. Min övervikt kan jag ha skaffat mig genom överdrivet läskdrickande 11. Min övervikt kan jag ha skaffat genom omedvetet ätande 12. Min övervikt kan jag ha skaffat genom ätande i samband med stress 4. Min övervikt kan jag ha skaffat genom alltför stillasittande leverne 5. Min övervikt kan jag ha skaffat genom alltför lite motion 2

2 VÄG DIG MINDRE Må gott och gå ned i vikt DU VILL NÅ ett kroppsformat där du mår gott och trivs med dig själv. Du vill samtidigt få kraft och ork! Du är beredd att göra en insats för detta, men vill inte pina eller plåga dig. Vägen mot dina mål måste kantas av välbefinnande. Du är också beredd att förändra och få ett mer avslappnat förhållande till vikt, kropp, ätande och hälsa. Då har du kommit rätt! Mat är gott och välbefinnande är nyckeln till hälsa. Det är i grunden vad det här programmet handlar om. et Väg Dig Mindre är dubbelbottnat det betyder förstås att du kommer att gå ned i vikt och följa din viktminskning varje vecka. Men det betyder också att vi vill komma bort från den överdrivna fixering som finns vid vikten och vågen. Vikt är nämligen ett dåligt mått på förändringar i kroppen. Garanti och oberoende Du sätter upp vettiga mål. Du följer programmet. Du tar ett steg i taget. Du är ärlig mot dig själv i dina utvärderingar. Visst kommer du då att lyckas! Det vet vi efter 10 års erfarenhet och tusentals deltagare. Du kommer att veta vad du behöver göra för att bibehålla det kroppsformat du uppnått. Du kommer att veta exakt vad som krävs om du i framtiden behöver göra en nystart. Alltför många dieter och bantningsprogram gör dig beroende av speciella produkter, av att räkna kalorier eller annat. Många förlorade kilon återfås snabbt när man går från diet till verklighet. Här slipper du helt ifrån detta det finns ingen diet, inga specialprodukter och inga speciella menyer. Det handlar i stället helt och hållet om ditt dagliga förhållningssätt till mat och ätande. Det handlar om att få inspiration, ny kunskap och stöttning samtidigt som det bara är ett antal konkreta regler/förhållningssätt du behöver hantera. Tre faser Programmet består av tre faser. I den första fasen är reglerna förhållandevis tuffa och du kommer att gå ned rejält i vikt och förändra ditt kroppsformat. I den andra fasen mjukas reglerna upp lite, men du fortsätter vägen mot dina mål. Den sista fasen är en personlig anpassning till en långsiktig balans av vikt och kroppsformat. Hur lång varje fas är kan variera inom dessa intervall. Fas 1: 3 9 veckor Fas 2: 3 9 veckor Fas 3: Fortsättningen När det är dags att gå från en fas till en annan är upp till dig och din handledare. Det handlar främst om vilka mål du har och vilka resultat du nått på vägen. Oftast brukar första fasen vara i 6 veckor, men den kan också göras längre. Det häfte du håller i din hand är ramverket för programmet, men sedan är det upp till din handledare hur det formas. fas1 3

3 MÅL Mer än ett mål FÖR DE FLESTA är det att gå ned i vikt som är huvudmålet. Men vikten är en inexakt måttenhet. De viktförändringar som sker varje dag eller under en vecka har mer att göra med vattendepåer i kroppen än fettförråd. Många skulle må oerhört mycket bättre om de helt slutade väga sig. I det här programmet finns vikten med som ett mål men vi lägger till storleks- och upplevelsemål för att bättre få en bild av vad som verkligen händer. Varje mål delas in i långtidsmål och 15-veckorsmål. Börja därför med att sätta ett datum för när 15 veckor gått respektive när du ser det som rimligt att nå dina långtidsmål. Dina viktmål Vi vill att du siktar på din trivas och må bravikt. Den kanske är densamma som vad idealviktstabellerna säger men kan också ligga över detta. Den viktminskning vi eftersträvar är 0,5 1,0 kilo i veckan. Går du ned mer kommer det i stor utsträckning att handla om vattenförändringar. Dina storleksmål När dina fettdepåer krymper kommer också din klädstorlek att förändras. Storlek är på många sätt viktigare än vikt. Men att använda måttband är för krångligt. Vi rekommenderar ett klädstorleksmål. Det kan vara byxor eller andra plagg, bara det är en måttenhet du kan följa upp. Ett exempel: En manlig deltagare har i dag jeansstorlek 36 tum i midja, hans långsiktiga mål är 33 och hans 15-veckorsmål 34. Känslan av att byxorna sitter lite lösare är viktig. Dina upplevelsemål Upplevelsemålen är de minst mätbara målen. Ett upplevelsemål kan handla om fysisk ork, förhållandet till mat, utseende eller något annat. De fysiska upplevelsemålen kanske handlar om att orka med medelgympa bättre, gå uppför trappor eller orka cykla till jobbet. De matkopplade upplevelsemålen kanske handlar om att ha energi och kraft att undvika småätande. Ett utseendekopplat mål kan handla om att se sig själv stå framför spegeln och vara nöjd och belåten. för målen 15 veckor På lång sikt Mina viktmål 15 veckor På lång sikt Mina storleksmål Typ av plagg 15 veckor På lång sikt Mina upplevelsemål 15 veckor På lång sikt 4

4 SPELREGLERNA SPELREGLER KANSKE FÖRST upplevs som en kraftig styrning och inskränkning, men du kommer snart inse att de gör livet mycket enklare än dietprogram som exakt föreskriver vad du ska äta. De ger dig valfrihet att äta olika saker, äta samma mat som familjen eller gå på restaurang. Reglerna ska förhoppningsvis fastna i ditt medvetande så att du inte behöver tänka på dem varje dag och de är skrivna i jagform och nutid för att lättare etableras i ditt tänkande. I de olika faserna förändras reglerna något och i den tredje fasen väljer du de regler du behöver. Reglerna är lika för alla i fas 1 och 2 och det innebär att en regel som för en del är en stor utmaning upplevs som enkel av andra. SPELREGLER FAS 1 1. Jag väljer bort alla former av godis, kakor, glass och sötsaker helt! 2. Jag är alltid återhållsam med portionsstorleken 3. Jag rör på mig minst 30 minuter varje dag! 4. Jag väljer alltid magrast möjliga maträtt! 5. Jag hoppar aldrig över måltider och tar en frukt/morot till mellanmål! Veckans utvärdering En mycket viktig del är den återkommade utvärderingen varje vecka. Du får fylla i ett protokoll där du uppskattar din egen förmåga att följa spelreglerna på en procentuell skala. Din förmåga att följa spelreglerna är förstås helt avgörande för ditt resultat. Genom veckoprotokollen följer du också vägen mot målen. Dels veckans vikt, dels upplevelser av storlek (även känslan av att byxorna sitter lite lösare är viktig) samt till sist upplevd ork och välbefinnande. Bakgrund till spelreglerna 1 Jag väljer bort alla former av godis, kakor, glass och sötsaker helt! Vi går rakt på sak det gäller totalförbud för godis, kakor och sötsaker. Detta kommer dock att förändras i senare faser. Sötsaker ger mycket energi och ett obalanserat ätande. De kan ingå i ett bra ätande, men här startar du helt utan, delvis för att förändra behovet av söt smak. Efter bara 21 dagar med denna regel kan smaken för och behov av sött ha förändrats. För att hantera detta och må gott behöver du få i dig bra kolhydrater i synnerhet och bra energi i allmänhet. Det klarar du med hjälp av några av de andra reglerna. OBS! I tillägg till det totala förbudet för sötsaker gäller en rejäl restriktion för öl, vin och sprit. En öl eller ett glas vin är tillåtet vid högst ett par tillfällen varje vecka. Alkohol lagras normalt direkt in i dina fettdepåer. 6. Jag ser till att varje måltid innehåller stomme och grönsaksdel! 2 Jag är alltid återhållsam med portionsstorleken 7. Jag dricker ett glas vatten varje/varannan Att stora måltider, stora mackor och timme! stora salladstallrikar är en del av överviktsproblemet gäller för de flesta. Har du vant dig vid måltider i XL-format, är det ganska självklart att du 5

5 själv antar samma format. Det finns några knep för att förenkla detta, till exempel att äta salladen först eller äta långsamt. Har du egna knep? 3 Jag rör på mig minst 30 min varje dag! Daglig aktivitet gör resan mot målet enklare och ger samtidigt mervärden. Motionen höver inte vara svettig all rörelse är bra. En kvarts promenad morgon och kväll, en cykeltur eller simning. Långsamt och lugnt är toppenbra. 4 Jag väljer alltid magrast möjliga rätt! Fett behövs för smak, konsistens och mättnad. Totalt fettfritt är inget att eftersträva, men undvik de fetaste rätterna. Vissa restauranger märker ut välbalanserade rätter med ett nyckelhål, eller key meal. En del rätter är synligt feta, medan andra luras, exempelvis pajer. Dessutom beror det på hur rätten har tillagats. Olje-/dressingblandad sallad ger stora fettmängder välj rena råvaror på salladsbordet och magra varianter i mejerisortimentet. 5Jag hoppar aldrig över måltider och tar en frukt/morot till mellanmål! Att hoppa över en måltid är aldrig energibesparing du skapar i stället en obalans och börjar småäta eller vräker i dig mängder nästa måltid. Frukost, lunch och middag med frukt däremellan är vad som gäller. Fördelningen mellan de tre huvudmåltiderna kan variera beroende på dina vanor och tider. Detta är också en regel som hjälper dig att klara av godis-/sötsaksregeln. Att mellanmålet definieras så snävt som en frukt eller en morot är ett sätt att öka den dagliga frukt- och grönsakskonsumtionen. 6 Jag ser till att varje måltid innehåller stomme och grönsaksdel! För att vi ska må bra och fungera måste maten vara god och välbalanserad. En viktig del som måltiden ska ge är kolhydrater och fibrer. Det är avgörande för dina dagliga energinivåer och förmågan att klara av sötsaksregeln. Här nedan förklaras måltidens komponenter. 7 Jag dricker ett glas vatten varje/ varannan timme! Kroppen har ett stor behov av vatten, särskilt i torra och varma inomhusmiljöer. Tyvärr är det lätt att glömma bort att dricka i en stressig vardag och kaffe blir kanske den enda vätskekällan. Välj själv om ett litet glas varje timme eller ett större varannan passar dig bäst. Men överdriv inte vattenintaget. Tallriksmodellen och 4 grupper 1. Stomme Potatis, ris, pasta, bröd, rotsaker, cous-cous, majs, gryn etc. En missförstådd grupp i all diskussion om kolhydrater och GI-värden. Dessa produkter i så fiberrik form som möjligt är den viktiga stommen i födan. 2. Protein Kött, fisk, ägg, bönor, linser och mejeriprodukter. Ger byggmaterial i form av protein samt ett antal andra viktiga ämnen. Behövs i mindre mängd än stommen. 3. Grönsaker och frukt Sallad, tomat, kål, vitkål, broccoli, blomkål, paprika etc. En rejäl andel grönsaker, helst inte bara de vattenrika, mår alla bra av. Dessa produkter kallas också vitamin- och mineraltillskott. 4. Extra energitillskott Sås, smör, grädde, olja, sötsaker, godis etc. Ger extra energi, men har också betydelse för tillagningen, smaken och upplevelsen av det vi äter. Mycket lätt att äta för mycket av. Protein och såsdel (knappt 25 procent) 6

6 FAS 1 VECKOPROTOKOLL Min förmåga att följa spelreglerna. Markera på skalan i vilken grad du klarat detta. Vissa av reglerna går att följa till mer än 100 procent. 1. Jag väljer bort alla former av godis, kakor, glass och sötsaker, helt! 2. Jag är alltid återhållsam med portionsstorleken 3. Jag rör på mig minst 30 minuter varje dag! Veckans uppföljning av mina mål Viktmål Vikt i dag 4. Jag väljer alltid magrast möjliga maträtt! Storleksmål Notera inte bara, utan kommentera även upplevda förändringar, sitter det lite lösare, känns det annorlunda? Storlek i dag Kommentar 5. Jag hoppar aldrig över måltider och tar en frukt/morot till mellanmål! Upplevelsemål Notera här upplevelser av kraft, ork och välbefinnande under veckan, rita gärna också en gubbe som passar dina upplevelser: glad eller ledsen eller stressad eller? 6. Jag ser till att varje måltid innehåller stomme och grönsaksdel! 7. Jag dricker ett glas vatten varje/varannan timme! 7

7 FAS 1 VECKOPROTOKOLL Min förmåga att följa spelreglerna. Markera på skalan i vilken grad du klarat detta. Vissa av reglerna går att följa till mer än 100 procent. 1. Jag väljer bort alla former av godis, kakor, glass och sötsaker, helt! 2. Jag är alltid återhållsam med portionsstorleken 3. Jag rör på mig minst 30 minuter varje dag! Veckans uppföljning av mina mål Viktmål Vikt i dag 4. Jag väljer alltid magrast möjliga maträtt! Storleksmål Notera inte bara, utan kommentera även upplevda förändringar, sitter det lite lösare, känns det annorlunda? Storlek i dag Kommentar 5. Jag hoppar aldrig över måltider och tar en frukt/morot till mellanmål! Upplevelsemål Notera här upplevelser av kraft, ork och välbefinnande under veckan, rita gärna också en gubbe som passar dina upplevelser: glad eller ledsen eller stressad eller? 6. Jag ser till att varje måltid innehåller stomme och grönsaksdel! 7. Jag dricker ett glas vatten varje/varannan timme! 8

8 FAS 1 VECKOPROTOKOLL Min förmåga att följa spelreglerna. Markera på skalan i vilken grad du klarat detta. Vissa av reglerna går att följa till mer än 100 procent. 1. Jag väljer bort alla former av godis, kakor, glass och sötsaker, helt! 2. Jag är alltid återhållsam med portionsstorleken 3. Jag rör på mig minst 30 minuter varje dag! Veckans uppföljning av mina mål Viktmål Vikt i dag 4. Jag väljer alltid magrast möjliga maträtt! Storleksmål Notera inte bara, utan kommentera även upplevda förändringar, sitter det lite lösare, känns det annorlunda? Storlek i dag Kommentar 5. Jag hoppar aldrig över måltider och tar en frukt/morot till mellanmål! Upplevelsemål Notera här upplevelser av kraft, ork och välbefinnande under veckan, rita gärna också en gubbe som passar dina upplevelser: glad eller ledsen eller stressad eller? 6. Jag ser till att varje måltid innehåller stomme och grönsaksdel! 7. Jag dricker ett glas vatten varje/varannan timme! 9

9 FAS 1 21-DAGARS UTVÄRDERING Här fokuserar vi på personliga upplevelser och resultat under de 21 dagar som passerat. Med hjälp av denna utvärdering tar vi också upp diskussionen om byte av fas samt eventuell förändring av dina mål. Mål måste kunna förändras när du lär dig av verkligheten. Segrar/höjdpunkter/glädjeämnen Under de tre veckor som passerat, vad har varit extra positivt? Vad har du känt dig nöjd med? Hur tycker du att det har gått? Under de tre veckor som passerat, hur upplever du att olika saker fungerat? Kryssa på skalan och kommentera. Vi har valt att även här använda %-skalan så får du själv förklara vad du menar med den procent du valt. Att följa spelreglerna? Utmaningar Under de tre veckor som passerat, vad har varit dina största utmaningar? På väg mot målen? Förändra/förbättra/göra annorlunda Under de tre veckor som kommer, vad kan du förändra, förbättra eller göra annorlunda? Det dagliga välbefinnandet? 10

10 FAS 1 VECKOPROTOKOLL Min förmåga att följa spelreglerna. Markera på skalan i vilken grad du klarat detta. Vissa av reglerna går att följa till mer än 100 procent. 1. Jag väljer bort alla former av godis, kakor, glass och sötsaker, helt! 2. Jag är alltid återhållsam med portionsstorleken 3. Jag rör på mig minst 30 minuter varje dag! Veckans uppföljning av mina mål Viktmål Vikt i dag 4. Jag väljer alltid magrast möjliga maträtt! Storleksmål Notera inte bara, utan kommentera även upplevda förändringar, sitter det lite lösare, känns det annorlunda? Storlek i dag Kommentar 5. Jag hoppar aldrig över måltider och tar en frukt/morot till mellanmål! Upplevelsemål Notera här upplevelser av kraft, ork och välbefinnande under veckan, rita gärna också en gubbe som passar dina upplevelser: glad eller ledsen eller stressad eller? 6. Jag ser till att varje måltid innehåller stomme och grönsaksdel! 7. Jag dricker ett glas vatten varje/varannan timme! 11

11 FAS 1 VECKOPROTOKOLL Min förmåga att följa spelreglerna. Markera på skalan i vilken grad du klarat detta. Vissa av reglerna går att följa till mer än 100 procent. 1. Jag väljer bort alla former av godis, kakor, glass och sötsaker, helt! 2. Jag är alltid återhållsam med portionsstorleken 3. Jag rör på mig minst 30 minuter varje dag! Veckans uppföljning av mina mål Viktmål Vikt i dag 4. Jag väljer alltid magrast möjliga maträtt! Storleksmål Notera inte bara, utan kommentera även upplevda förändringar, sitter det lite lösare, känns det annorlunda? Storlek i dag Kommentar 5. Jag hoppar aldrig över måltider och tar en frukt/morot till mellanmål! Upplevelsemål Notera här upplevelser av kraft, ork och välbefinnande under veckan, rita gärna också en gubbe som passar dina upplevelser: glad eller ledsen eller stressad eller? 6. Jag ser till att varje måltid innehåller stomme och grönsaksdel! 7. Jag dricker ett glas vatten varje/varannan timme! 12

12 FAS 1 VECKOPROTOKOLL Min förmåga att följa spelreglerna. Markera på skalan i vilken grad du klarat detta. Vissa av reglerna går att följa till mer än 100 procent. 1. Jag väljer bort alla former av godis, kakor, glass och sötsaker, helt! 2. Jag är alltid återhållsam med portionsstorleken 3. Jag rör på mig minst 30 minuter varje dag! Veckans uppföljning av mina mål Viktmål Vikt i dag 4. Jag väljer alltid magrast möjliga maträtt! Storleksmål Notera inte bara, utan kommentera även upplevda förändringar, sitter det lite lösare, känns det annorlunda? Storlek i dag Kommentar 5. Jag hoppar aldrig över måltider och tar en frukt/morot till mellanmål! Upplevelsemål Notera här upplevelser av kraft, ork och välbefinnande under veckan, rita gärna också en gubbe som passar dina upplevelser: glad eller ledsen eller stressad eller? 6. Jag ser till att varje måltid innehåller stomme och grönsaksdel! 7. Jag dricker ett glas vatten varje/varannan timme! 13

13 FAS 1 21-DAGARS UTVÄRDERING Här fokuserar vi på personliga upplevelser och resultat under de 21 dagar som passerat. Med hjälp av denna utvärdering tar vi också upp diskussionen om byte av fas samt eventuell förändring av dina mål. Mål måste kunna förändras när du lär dig av verkligheten. Segrar/höjdpunkter/glädjeämnen Under de tre veckor som passerat, vad har varit extra positivt? Vad har du känt dig nöjd med? Hur tycker du att det har gått? Under de tre veckor som passerat, hur upplever du att olika saker fungerat? Kryssa på skalan och kommentera. Vi har valt att även här använda %-skalan så får du själv förklara vad du menar med den procent du valt. Att följa spelreglerna? Utmaningar Under de tre veckor som passerat, vad har varit dina största utmaningar? På väg mot målen? Förändra/förbättra/göra annorlunda Under de tre veckor som kommer, vad kan du förändra, förbättra eller göra annorlunda? Det dagliga välbefinnandet? 14

14 Viktkurva och upplevda storleksmåttförändringar Här kan du föra in förändring av vikt och mått. Börja med att föra in ditt viktmål som du satt upp för 15 veckor. Om det exempelvis är 8 kilo gå ned till 8 under startvikten och pricka för vid 15 veckor. Dra sedan ett streck mellan startvikten och 15 veckorspunkten så får du den ideala jämna viktnedgången (som dock få följer exakt). Lägg sedan in hur vikten förändrats under de senaste tre veckorna. I vissa grupper väger man sig varje vecka, i andra bara var tredje vecka. Se hur den verkliga viktminskningen följer din tänkta linje. Att försöka att göra en kurva för måttförändringar är svårt, för att inte säga omöjligt. Man ändrar inte hela måttenheter på en vecka. Därför blir din egen bedömning och upplevelse viktig. När du tar på dig det plagg du har som måttenhet, hur känns det? Sitter det lite lösare, känns det som om midjemåttet har förändrats? Skulle du kanske kunna gå ned i storlek om ett par veckor? Skriv en notis om hur du upplevt storleksmåttet varje vecka. Startvikt 1 kg 2 kg 3 kg 4 kg 5 kg 6 kg 7 kg 8 kg 9 kg 10 kg 11 kg 12 kg 13 kg 14 kg 15 kg Vecka Egen bedömning av ändringar i storleksmått, vecka Egen bedömning av ändringar i storleksmått, vecka Egen bedömning av ändringar i storleksmått, vecka 15

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)

Läs mer

Råd för en god hälsa

Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost Södertälje FK. Mat är gott! Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning. Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Våga Vara Mätt

Våga Vara Mätt Våga Vara Mätt 20150921 Må bra! Enkla tips och aktiva val för att må bättre. Husmanskost och proportioner. Ingen extra tid eller kostnad. Konsten att inte krabba till det! Välja rätt redskapen! En stor

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag

Läs mer

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Övervikt handlar om känslor SHOP TILL

Övervikt handlar om känslor SHOP TILL 1 Övervikt handlar om känslor SHOP TILL SHOP TILL 3 Övervikt handlar om känslor kapitel 6 VÄLKOMMEN TILL VECKA 6 ggjhjhjhlkhkjhkjbhnkjhnjkbkjbkjmbjmb,jmbkjb,mb mbnmn kjbkjb kjbnkjbkjnkjnkjnkjhbjhbj jknkjnkjnkjnkj.nkjnk.jnk.jbkj

Läs mer

Hälsotest. Namn: E-mail: Telefon: Datum: www.inspirilla.com / www.nillaskitchen.com

Hälsotest. Namn: E-mail: Telefon: Datum: www.inspirilla.com / www.nillaskitchen.com 1 Hälsotest Namn: E-mail: Telefon: Datum: 2 Bakgrundsdata 1 Kön q Man q Kvinna 2 Hur gammal är du? q 56 år eller äldre q 46 55 år q 36 45 år q 26 35 år q 25 år eller yngre 3a Vilket är Ditt civilstånd?

Läs mer

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au MAT OCH BARN 1 Barnets mat Smakprover/smakportioner 3 Matintroduktion - När och hur? 4 Matintroduktion - Vad? 5 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. 6 Tallriksmodellen Källa:

Läs mer

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna Bilaga 2 Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna Goda matvanor innebär en näringsriktig och välbalanserad kost i relation till behovet och är en grundpelare i behandlingen av övervikt

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Prov åk 9 I provet ska du visa kunskaper och förmågor att välja matvaror till lunchen,

Läs mer

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt? Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på

Läs mer

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Jimmy Pettersson Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Viktkorrigerings problem Idrottare och Nutritions

Läs mer

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivaren - Bättre hälsa genom nya val Disclaimer De råd och tips som finns i denna publikation är till för att användas under eget ansvar. Om du idag har

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Bra mat för idrottande barn och ungdomar Bra mat för idrottande barn och ungdomar Bakgrund Grundläggande för att orka prestera är att träna rätt, äta bra och återhämta sig tillräckligt. Med detta underlag hoppas vi på att kunna inspirera till

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005 25-9-23 Bilaga 1 Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 25 SKOP, Skandinavisk Opinion AB, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer