Torrlösa kyrka. Antikvarisk rapport KONSERVERING AV INVENTARIER. Svalövsbygdens församling/torrlösa socken i Svalövs kommun Skåne län

Transkript

1 Antikvarisk rapport Torrlösa kyrka KONSERVERING AV INVENTARIER Svalövsbygdens församling/torrlösa socken i Svalövs kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2011:013 Helena Nilsson och Jörgen Kling

2

3 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Antikvarisk rapport Torrlösa kyrka konservering av inventarier Svalövsbygdens församling/torrlösa socken i Svalövs kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:013 Författare: Helena Nilsson Foto: Helena Nilsson och Jörgen Kling Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Detalj av epitafium, målat på kopparplåt, över kyrkoherden Lauritz Poulsen och hans familj, 1670-tal. Malmö Museer 2011

4 Tekniska och administrativa uppgifter Län... Skåne Kommun... Svalöv Ort...Torrlösa Fastighet... Torrlösa kyrka Ägare...Svalövsbygdens församling Länsstyrelsens tillstånd...dnr , daterat Stiftsstyrelsens beslut om Kyrkoantikvarisk ersättning... Dnr , daterat Syn av arbetsområdet Arbetena påbörjades... vecka 43, 2010 Slutbesiktning Entreprenör...Skånes Målerikonservatorer AB Arbetsbeskrivning...Konservator Herman Andersson AB, daterad Antikvarisk kontrollant...malmö Museer genom Jörgen Kling och Helena Nilsson Arkiverat material...digitala bilder MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2011:013

5 Orgelläktaren med orgelfasaden och läktarbarriären sedd från nordost, tidigt 1900-tal. Historik med relevans för ärendet Kyrkan ligger i Torrlösa by, ett par mil öster om Landskrona och strax öster om Svalöv. Torrlösa kyrka uppfördes efter ritningar av domkyrkoarkitekt C G Brunius. Kyrkans västtorn stod färdigt ett par år senare. Den nya kyrkan ersatte en tidigare medeltida kyrka, som var belägen ett par hundra meter väster om den nuvarande kyrkan. Kyrkobyggnaden fick formen av ett grekiskt kors och består av långhus, korsarmar i söder och norr, kvadratiskt torn i väster samt kor med halvcirkulär, absidial avslutning i öster, allt av tuktad gråsten och tegel. Interiört präglas kyrkan både av 1800-talets nyklassicism och av inredningsidealen omkring Kyrkorummet täcks av vitputsade tunnvalv och dess karaktär har efter hand förändrats genom flera restaureringar. Inslag från äldre tider berättar om den medeltida kyrkan och dess historia samt om och 1600-talens kyrkoinredning. De båda korsarmarna blev redan 1942 delvis avskärmade från kyrkorummet. Kyrkan genomgick nyligen en invändig ombyggnad och renovering då bl.a. korsarmarna förändrades ytterligare se Malmö Museers rapport 2010:017. Altaruppsatsen, med bruten skärmvägg mot den bakomliggande sakristian, tillkom Altartavlan är en kopia efter Carl Blochs målning Christus Consolator i Sofia Albertina kyrka i Landskrona, utförd 1929 av Georg Hansen. Altarringen och den öppna bänkinredningen tillkom samma år. Predikstolen, utförd 1628, är tillskriven Jacob Kremberg och kommer från den gamla kyrkan. Även de två epitafierna i kalksten från 1600-talet över släkten Thott samt det samtida epitafiet över kyrkoherden Lauritz Poulsen och hans familj, målat på kopparplåt, kommer från den äldre rivna kyrkan. Buxtehudeorgeln inköptes 1849 från Mariakyrkan i Helsingborg, liksom den med målningar prydda läktarbarriären. Orgeln har fått sitt namn efter Diderich Buxtehude ( ), orgelmästare och kompositör samt organist i Mariakyrkan i Helsingborg under åren Orgeln installerades troligen redan omkring 1580, i Mariakyrkan, i en något mindre variant byggdes orgeln om, troligen av Christian IV:s orgelbyggare Johan Lorentz, samtidigt målades fasaden av Lauritz Conterfejer som även har målat läktarens apostlabilder restaurerades orgelverket och fasadens och läktarens skulpturer och målningar konserverades. Övermålningar särskilt på orgelhuset avlägsnades och 1600-talets marmorerade ytor framtogs. Orgelns fasadpipor hade en äldre dekor med förgyllda ornament under ett lager av grå oljefärg. 5MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2011:013

6 Predikstolen, tidigt 1900-tal. Notera att väggen här har målade kvadrar. Fotograf: Otto Rydbeck, ATA. Konserveringsarbetenas omfattning Redan 2008 påbörjades en invändig ombyggnad och renovering för att få kyrkan i gott skick. Entreprenaden färdigställdes först i sin helhet under mars månad Som ett led i den invändiga upprustningen ansöktes även om att låta konservera delar av kyrkans inventarier och fasta inredning. På nedanstående föremål har konserveringsarbeten skett. Föremålen är huvudsakligen av trä, somliga av dem bemålade samt av sten. Arbetet har framförallt bestått av rengöring, nedfästning av färg på bemålade föremål, retuschering och viss lagning av sprickor utifrån ett detaljerat konserveringsprogram upprättat av Konservator Herman Andersson AB. En mer detaljerad redogörelse för arbetet på de olika föremålen framgår av den separata konservatorsrapporten. Arbetena i kyrkan som påbörjades i oktober 2010 har omfattat konservering av: - dopfunt - predikstol - ett krucifix - två bokskåp i sakristian - två epitafier i kalksten - epitafium i kopparplåt - läktarbarriär till orgelläktare - orgelfasad - en oljemålning på pannå - en oljemålning på duk Avvikelser och tillägg från arbetshandlingarna Retuscher utfördes företrädesvis med gouache istället för den i handlingarna föreslagna konsthartsfärgen Maimeri Restauro. Gouache valdes då det är en färgtyp som är mer skonsam mot underliggande färgskikt än en hartsfärg. Gouachen är dessutom reversibel och tillåter bättring på ett helt annat sätt. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2011:013

7 Dopfuntens nedre del visade sig vara angripen av mögel, röta samt envis trägnagare och sanerades med en lösning av etanol efter överenskommelse med antikvarisk medverkande. De delar som var angripna av träskadeinsekt och som behövdes stärkas, impregnerades och konsoliderades med Paraloid B72 istället för det i handlingarna föreskrivna Mowilith 50. Paraloid valdes efter tester, för att det visade sig ha bättre inträngningsförmåga än Mowilith. Retuscher på läktarbarriären gjordes med gouache istället för med den föreslagna Maimeri Restauro. Orgelfasaden uppvisade lokal förekomst av grå mögelpåväxt, vilken rengjordes med T-röd. Enligt handlingarna skulle den kraftiga sprickan som vertikalt löper genom hela Kristusgestaltens kropp lusas i med mjukt trämaterial. Kyrkans varierande luftfuktighet gör att materialet rör sig och för att inte förhindra rörelsen i materialet togs beslutet i samråd med antikvarisk medverkande att sprickan får vara kvar. Anledningen är att sprickans storlek är ringa, att den inte är etiskt störande och att den dessutom visar på föremålets ålder. Partiellt var korsets högra sida dåligt efter angrepp av träskadeinsekt. Materialet stabiliserades med lösning av Paraloid B 72 och aceton (1:4). Paraloid valdes efter tester för att det hade en bättre penetrationsförmåga än Mowilith. Retuscher utfördes ej med Maimeri Restauro utan med akvarell och gouache. Dessa färgtyper valdes eftersom de påverkar omkringliggande material mindre och för att de lätt kan bättras på med ett gott resultat. Änglahuvudet, som i handlingarna föreslås fästas på klacken ovan stenepitafiet i den norra korsarmen, visade sig inte passa på den platsen och har troligtvis aldrig varit placerat där. Änglahuvudet är rundskulpterat och av okänt ursprung. Predikstolen och dess baldakin uppvisade angrepp av bl.a. strimmig trägnagare och eksplintborre, dock inte aktiva vilket visade sig efter analys. Det av skadedjur angripna träet har impregnerats med en lösning av Paraloid B 72 och aceton. Rostiga spik har tagits bort och lösa delar har fästs med fisklim och träplugg. Baldakinens konstruktion har försetts med stöd av furuvirke och linneväv. Under arbetet med att byta golv i predikstolen uppkom olyckligtvis skador på predikstolen och bakomvarande putsad väggyta. En skruv hade dragits rakt igenom så att den är synlig på predikstolens framsida. Två lister på korgens framsida har spräckts och den högra aposteln har lossat något från underlaget. En del av listen ovanför aposteln saknas. Skölden på undersidan av korgen hängde snett och hade ett avslag i det övre vänstra hörnet. Skruven spacklades med Rubinol träspackel så att den ej är märkbart synlig längre och den lösa aposteln skruvades fast. Sköldens skador spacklades med en pasta gjord på sågspån och trälim. Samtliga retuscher utfördes med linoljefärg. Antikvarisk kommentar Konserveringsarbetena av fast inredning och inventarier i Torrlösa kyrka har genomförts på ett tillfredsställande sätt ur ett antikvariskt perspektiv. Samtliga avsteg och/eller tillägg har gjorts efter samråd med antikvarisk medverkande. De genomförda arbetena har utförts i enlighet med Länsstyrelsens beslut och har resulterat i att det nyligen restaurerade kyrkorummet nu framstår som en helhet, där även inredning och inventarier återfått sin forna glans. Antikvarisk medverkande har efter genomgång av skadebilderna med konservator förordat att det sydligaste fönstret i långhuset förses med självhäftande solskyddsfilm för att skydda de partier av läktarbarriären som riskerar att ta allvarlig skada av den intensiva solbestrålningen. Bokskåpet som är placerat i sakristians norra del bör ej användas. Dörren har satt sig ordentligt och tål inte frekvent öppning och stängning. Skåpet står dessutom ostabilt och bör varsamt förankras i den bakomvarande altarväggen. 7MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2011:013

8 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2011:001 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk utredning. Ljungmans i Limhamn. Bebyggelsens kulturhistoriska värden. Fastigheten Gjuteriet 18 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2011:013 Helena Nilsson och Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Torrlösa kyrka konservering av inventarier. Svalövsbygdens församling, Torrlösa socken i Svalövs kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:002 Anders Reisnert och Helena Nilsson Antikvarisk rapport. Hippodromteatern återmontering av skulpturer. Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2011:003 Anders Reisnert Antikvarisk rapport. Landskrona citadell nytt sophus vid Materialgården. Fastigheten Citadellet i Landskrona kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2011:004 Anders Reisnert och Eva Wängelin Antikvarisk rapport. Borgeby slott tillvägagångssätt vid läggning av temporärt trädäck i befintlig gödselstad. Fastigheten Borgeby slott, Borgeby 23:6 /Borgeby socken i Lomma kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:005 Maria Hellqvist, Helena Nilsson och Olga Schlyter Antikvarisk rapport. Ribersborgs kallbadhus installation av luftvärmepumpar samt ny belysning på landbrygga. Fastigheten Limhamn 10:3 och 11:280 i Malmö stad, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:006 Anders Reisnert Antikvarisk rapport. Kronetorps mölla sanering av hussvamp. Fastigheten Arlöv 7:16 i Burlövs socken, Burlövs kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:007 Anders Reisnert Antikvarisk rapport. Kronetorps mölla renovering av möllarebostaden. Fastigheten Arlöv 7:16 i Burlövs kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:008 Olga Schlyter Antikvarisk rapport. Malmö stadsteater montering av skylt på teaterrestaurangen. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:009 Anders Reisnert Antikvarisk rapport. Kronetorps mölla utvändig renovering Fastigheten Arlöv 7:16 i Burlövs kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:010 Anders Reisnert och Pia Gunnarssoon Wallin Byggnadshistorisk dokumentation. Skånegården Västra längan Bunkeflostrand 9:8 i Malmö stad, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:011 Anna Andréasson och Pia Gunnarssoon Wallin Antikvarisk utredning. Klagshamns stationspark Spår efter park och trädgårdar i anslutning till Klagshamns station. Fastigheterna Lastbryggan 1 och Klagshamn 49:82 i Malmö stad, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2011:012 Helena Nilsson Antikvarisk rapport. Fulltofta kyrka tillgänglighetsanpassning. Hörby församling, Fulltofta socken i Hörby kommun, Skåne län

9 Bilaga 1 Fotodokumentation T.v. Konservator Inger Wedberg rengör diverse lösa delar av predikstolens baldakin. T.h. Baldakinens krön var oerhört smutsat av byggavfall, damm och allmänt skräp. Predikstolens baldakin efter rengöring och förstärkningar.

10 Parti på undersidan av predikstolsbaldakinen, angripet av träskadeinsekt. Sekundära stöd på predikstolsbaldakinens sköld har utförts med linneväv och furuvirke.

11 Predikstolsbaldakinen efter åtgärd. Konservator Hanna Eriksson pekar ut den skadedjursangripna listen. Nytt golv i predikstolskorgen. En mängd skador uppstod på predikstolen vid monteringen av det nya golvet.

12 Del av list saknas på predikstolen. Skador på predikstolen efter åtgärd av konservator.

13 Det ena skåpet i sakristian har försetts med ett förstärkningsjärn i dörrens nedre hörn. Skåpen har försetts med distansklotsar under de rötskadade fötterna, så att luften kan cirkulera bättre under skåpen.

14 Söderfönstret, vilket utsätter läktarbarriärens bemålade träpannåer för kontinuerligt starkt solljus. Detalj av läktarbarriärens två sydligaste pannåer.

15 Krucifixet före åtgärd. Torrsprickor och uppskalning av färgskikt. Krucifixet efter konservering. Den vertikala sprickan lämnades utan åtgärd.

16 Dopfunten före konservering. Dopfunten efter konservering. Dopfunten placerades på distans från golvet för att undvika framtida fuktrelaterade skador.