Västra Klagstorps kyrka

Transkript

1 Antikvarisk rapport Västra Klagstorps kyrka UPPFÖRANDE AV UTVÄNDIG RAMP SAMT INVÄNDIGA FÖRÄNDRINGAR Västra Klagstorps kyrka, Västra Klagstorps socken i Malmö kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:010 Lina Bjermqvist och Helena Nilsson

2 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Antikvarisk rapport Västra Klagstorps kyrka Uppförande av utvändig ramp samt invändiga förändringar Västra Klagstorps kyrka, Västra Klagstorps socken i Malmö kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2013:010 Författare: Lina Bjermqvist och Helena Nilsson Foto: Lina Bjermqvist och Helena Nilsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Västra Klagstorps kyrka, sedd från nordväst, 2013 Malmö Museer 2013

3 Tekniska och administrativa uppgifter Län...Skåne Kommun... Malmö Ort... Västra Klagstorp Objekt... Västra Klagstorps kyrka Beställare... Malmö kyrkliga samfällighet Länsstyrelsens tillstånd...dnr , Dnr , Dnr Malmö Museers yttrande...dnr KN-KFÖ , Bygglov Syn av arbetsområdet... februari 2012 Arbetena påbörjades... april 2012 Slutbesiktning Byggmötesprotokoll...Startmöte BM BM Arbetsbeskrivning... Ateljé Alfa Arkitekter , reviderad Entreprenör (Bygg invändigt)... Byggsystem i Skåne Entreprenör (Bygg utvändigt)...bca Entreprenad AB Entreprenör (el)... Elektroinstallationer Arkeologisk medverkande enligt 2 kap KML...Sydsvensk Arkeologi AB Antikvarisk medverkande...malmö Museer genom Lina Bjermqvist Sammanställning av rapport... Helena Nilsson Arkiverat material...förvaras i Malmö Museers arkiv Karta över Skåne med platsen för Västra Klagstorps kyrka markerad med rött kors.

4 Västra Klagstorps kyrka sedd från väster före uppförandet av rampen. Redogörelse för ärendet Malmö kyrkliga samfällighet sökte tillstånd hos länsstyrelsen i Skåne för uppförandet av permanent ramp vid huvudentrén i väster och borttagning av bänkar i kyrkorummet samt förändringsarbeten i rummen under orgelläktaren. Ansökan föranleddes av krav på tillgänglighetsanpassning av kyrka och kyrkorum och innebar förändringar i exteriören såväl som i tornets bottenvåning och i långhusets östra del. Arbetena utfördes efter arbetshandlingar upprättade av Torbjörn Bjerhagen, Arkitekt SAR/MSA, Ateljé Alfa arkitekter, daterade och innebar i korthet följande: Uppförande av ramp och ny trappa vid huvudentrén i väster Inbördes omändring av rummen under orgelläktaren Inrättande av HWC i rum under orgelläktaren Borttagande av två bänkrader i kyrkorummet Eftersom arbetena skedde inom Västra Klagstorps bytomt, registrerad som fornlämning nr 18 i Västra Klagstorps socken, och i direkt närhet till kyrkan krävdes arkeologisk undersökning enligt 2 kap. KML. Arbetena med rampen och de interiöra förändringarna övervakades av arkeolog från Sydsvensk arkeologi. Rapport över den arkeologiska undersökningen finns i Sydsvensk arkeologis rapportserie.

5 Överst: Västra Klagstorps kyrka sedd från sydväst vid sekelskiftet 1900, ATA (t.v.). Interiör sedd mot orgelläktaren i väster (t.h.). Fotografi taget av Otto Rydbeck, 1902, ATA. Nederst: Kyrkan före åtgärd sedd från väster (t.v.) samt interiörbild före åtgärd (t.h.). Historik/beskrivning med relevans för ärendet Västra Klagstorps kyrka byggdes på platsen för en medeltida kyrka och stod färdig Den numera rivna medeltida kyrkan från 1100-talets slut tillskrivs Mårten Stenmästares lärjungar, troligtvis utifrån de båda kritstenslejonen som länge satt inmurade i kyrkogårdsmuren men som idag har sin plats inne i vapenhuset. Lejonen tros ha varit placerade i den medeltida kyrkans sydportal. Endast det breda västtornet är bevarat från den medeltida kyrkan. Den nya kyrkan är uppförd av rött tegel, i en blandning av nyromansk och nygotisk stil, med utvändiga korta strävpelare och består av långhus samt ett tresidigt avslutat kor i öster. Västportalen förändrades 1939 i samband med en omfattande restaurering under uppdrag av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Portalen gavs omfattning i tegel och trappsteg av grå granit. Interiört präglas kyrkan fortfarande av 1939 års restaurering. Bänkinredningen är samtida med kyrkan men är målad i 1939 års färgsättning. Kyrkans golv var fram till 1939 belagt med svarta och vita viktoriaplattor vilka då ersattes av kalkstensplattor. Väggarna var kvadermålade med röda konturlinjer och långhustaket var bemålat med röda dekorativa rankor. Korets innertak var blåmålat för att likna ett himlavalv och var försett med fastsatta stjärnor i gulmetall, vilka plockades ned vid restaureringen inreddes sakristia (söder) och väntrum samt toaletter (norr) i utrymmet under läktaren. För detta ändamål togs ca sex bänkrader på ömse sidor om mittgången bort och en ny innervägg uppfördes som avskiljde de nya rummen från kyrkorummet.

6 Överst: Kyrkans huvudentré i väster före (t.v.) och efter (t.h.) åtgärd. Nederst: Detalj av betongstödens fogade granitplattor (t.v.) samt detalj av den röda lerstenen i rampen, räckets ytbearbetning och gjuten distans med fall mot rensbrunn i anslutning mellan ramp och tornfasad. Arbetenas omfattning RAMP VID HUVUDENTRÉN Den sex meter långa rampen, med nivåskillnad på 600 mm, ritades enkelsidig på grund av befintliga gravar söder om kyrkan. Istället fick rampen en pendang åt söder i form av en trappa med lågt sluttande trappsteg i nord-sydlig riktning. Rampen med tillhörande trappor uppfördes av prefabricerade betongelement. Vangstyckena kläddes invändigt med granitskivor, men lämnades utåt med sin råa prefabricerade betongyta synlig. Granitskivorna är fogade med mjukfog, typ silikon. Mot kyrkans västra fasad fick betongstöden gjutas på med platsblandat cementbruk, vilket har resulterat i en skrovlig och ojämn yta i kontrast till övriga prefabricerade släta betongytor. Trappan försågs med gjutna sätt- och plansteg klädda med granitskivor och svartmålade smidesräcken med en dekorativ ytbearbetning, lika tidigare befintligt räcke. I planstegen fälldes ljus granitsten in som ljuskontraster medan övrig stenbeläggning utfördes i röd lersten av fabrikat Plain Staffordshire Red. Rampens sidor sattes med distans mot tornet och i mellanrummet göts en vinklad vattenavrinning, med utlopp i rensbrunn, för att undvika fuktproblem. Gångarna på kyrkogården belades med slottsgrus och gången på norra sidan om kyrkan breddades för ökad framkomlighet.

7 Överst: Sakristian före (t.v.) och efter (t.h.) åtgärd. Rummet används idag som förberedelserum/samtalsrum. Nederst: Förberedelserum före (t.v.) och efter (t.h.) åtgärd. Rummet försågs även med trinette och används idag som sakristia. Befintlig wc byggdes om till ny hwc i anslutning till den nya sakristian (l.t.h.). OMBYGGNAD AV RUM UNDER LÄKTAREN Rummen med sakristia i söder och förberedelserum med toalett i norr revs och ersattes av HWC och sakristia i norr och förberedelserum i söder. I samband med rivning av befintligt WC i norr togs en ny dörr upp, med direkt ingång från hallen till den nya HWC:n. Tidigare fanns endast tillgång till WC genom ingång från förberedelserummet, numera sakristia. Under fönstret i norr sattes ett Trinette in. För ändamålet flyttades befintlig väggradiator något österut på samma vägg. Den gamla städskrubben i sakristians nordvästra hörn bibehölls i befintligt skick. I söder togs en större dörröppning upp och försågs med en pardörr i utförande lika befintlig pardörr in mot kyrkorummet i öster. Pardörren målades med oljefärg i kulör lika befintligt. Rummets terracottafärgade golvplattor ersattes av nya grå klinkerplattor, vilka även lades på golv i HWC. FLYTT AV BÄNKRADER Trägolvet under de två främre bänkkvarteren på vardera sidan om långhusets mittgång bröts upp, efter att bänkraderna demonterats. Under brädgolvet blottades underliggande grundläggning och kulvert från 1930-talet. Ytan undersöktes arkeologiskt av Sydsvensk arkeologi och därefter bortschaktades grundläggningen av äldre rivningsmassor till ett djup av ca 250 mm. I botten lades 100 mm tvättad makadam, däröver fiberduk och armeringsnät D (ca 6 mm). Över hela ytan, bortsett från befintlig kulvert, göts 80 mm betong som avjämnades med plåt. Golvplattorna av Öländsk kalksten, med antik ytbehandling, lades i 50 mm sättbruk. Bänkkvarterens spegelindelade barriärer flyttades bak för att på nytt avgränsa bänkkvarteren från den östra delen av kyrkorummet. När kyrkan försågs med väggradiatorer jackades barriärerna ur för att göra plats för dessa. Då barriärerna nu flyttades bakåt i kyrkorummet fanns inte längre radiatorerna att förhålla sig till. Vid

8 återmontering lagades således barriärerna i med en smal rektangulär spegel, likt befintligt. Efterlagning utfördes på väggarna där bänkraderna demonterats. Överst: Det norra bänkkvarteret under arbetenas gång (t.v.) samt detaljbild av ledningsgraven i det södra bänkkvarteret (t.h.). Nederst: Det norra bänkkvarteret efter åtgärd. Bänkbarriären har flyttats bak och golvet har fyllts i med ny röd öländsk kalksten. Avvikelser och tillägg från arbetshandlingarna RAMP VID HUVUDENTRÉN Rampen var i handlingarna ritad att uppföras kloss i kloss med tornets västvägg. Rampen uppfördes istället, i samråd med antikvarisk medverkande, med distans till kyrkan för att undvika fuktproblem. I mellanrummet göts en vattenavrinning, i betong, med lut ner mot rensbrunn. Rampens betongstöd kläddes inte i sin helhet med granit. I remissförfarandet, då Malmö Museer yttrade sig över ansökningshandlingarna, diskuterade antikvarisk medverkande rampens utförande på plats med arkitekt. Antikvarisk medverkande fick då uppfattningen att rampens stomme skulle utföras i betong men att stödmurar, plansteg och sättsteg skulle kläs med granit lika granit i befintlig trappa. Tyvärr förtydligades inte detta tillräckligt i handlingarna. Antikvarisk medverkande vädjade till beställarens goda vilja att klä även rampens stödmurar med granitplattor för ett mer estetiskt godtagbart uttryck. Detta gjordes dock ej i den utsträckning som antikvarisk medverkande påtalade, vilket lämnade stödmurarna med sin råa prefabricerade betongyta utåt mot kyrkogården samt in mot kyrkans västfasad med en yta som göts på med platsblandat cementbruk i efterhand. Rampens granitplattor fogades med mjukfog, typ silikon p.g.a. att fogarna var så tunna och rädsla fanns från beställarens sida att dessa ej skulle hålla någon längre tid. Antikvarisk medverkande påpekade att silikon inte hör hemma i en kulturhistoriskt värdefull miljö och att bruksfog borde användas. Rampen fogades likväl med silikon.

9 Överst: Den nordvästra delen av kyrkorummet (t.v.) och vägg i vapenhuset (t.h.) före åtgärd. Nederst: Den nordvästra delen av kyrkorummet (t.v.) och vägg i vapenhuset (t.h.) efter åtgärd. FLYTT AV BÄNKRADER I samband med att långhusets trägolv togs bort under de två främre bänkkvarteren blottades underliggande grundläggning. Arkeologisk undersökning av golvet utfördes därefter av Sydsvensk arkeologi AB. Arbetsbeskrivning med skiss och förklarande text över arbetena med utfyllnad och uppbyggnad av det nya golvet upprättades av Percy Malmborg, Byggsystem i Skåne, och skickades till Länsstyrelsen för påseende och godkännande. MÅLERIARBETEN VÄGGAR OCH VALV Efter att ommålningen av väggar och tak i rummen under orgelläktaren var utförd, framstod övriga vägg-, valv- och takytor i vapenhuset i dålig dager. Beslut togs, i samråd med antikvarisk medverkande, att laga befintliga putsskador samt att avfärga samtliga ytor. Inför ommålningen gjordes puts- och färganalyser av Målarkalk AB, Helsingborg. Arbetena bedömdes som rent underhåll och utfördes på ett antikvariskt korrekt sätt med adekvata material och metoder. Antikvarisk kommentar RAMP VID HUVUDENTRÉN I samråd med antikvarisk medverkande uppfördes rampen med distans till tornet för att undvika dålig ventilation och vattenansamling, i anslutning till kyrkans fasader, vilket kan skada murar och puts samt orsaka algbildning och växtlighet. Distansen göts dock något för hög och ligger nu i våg med tornets sockel på sträckan närmst ingången. Antikvarisk medverkande avrådde från att göra om den, då detta förfarande skulle komma att göra mer skada än nytta för kyrkans sockelparti. Partierna bör hållas under uppsikt och uppstår skador såsom omfattande färg- och putssläpp får man vidta åtgärder.

10 Rampen uppfördes med gjuten distans i anslutning till kyrkans fasader ( t.v.). Rampens stödmurar med prefabricerade betongelement, granitplattor samt platsblandad cement (t.h.). Notera även fogarna, vilka utfördes i silikon. I en kulturhistoriskt värdefull miljö så som denna, är det av extra vikt att nya tillägg till miljön anpassas och utförs med hög kvalitet med traditionella material och metoder. Ur ett antikvariskt och estetiskt perspektiv är det därför beklagligt att stödmurarna ej kläddes i granit i sin helhet. Stödmurarna ger ett ofärdigt intryck med sina olika material, kulörer och ytstrukturer. Det faktum att granitplattorna dessutom fogades med silikon gör att helhetsintrycket dras ner ytterligare. Mjukfog i form av silikon har ingen hävd i en sådan här miljö. Stödmurarna bör åtgärdas genom att klä resterande ytor med granitplattor alternativt måla betongytorna vita så att de smälter in mot tornets vita fasader. Samtliga silikonfogar bör bytas ut mot bruksfogar. INVÄNDIG OMBYGGNAD WC Avseende förändringarna i rummen under orgelläktaren fanns inget att erinra ur antikvariskt perspektiv. Befintligt WC byggdes om till HWC och rummens befintliga funktioner skiftade plats. Rummen tillkom 1977 och besatt i sig inte några större kulturhistoriska värden. Åtgärderna har resulterat i mer användbara, ljusa och luftiga utrymmen som står mer i paritet till kyrkans uttryck i övrigt. FLYTT AV BÄNKRADER I samband med rummens tillkomst 1977 togs bänkrader bort under orgelläktaren. Att även ta bort två bänkrader, på respektive sida om mittgången, i kyrkorummets främre del ansågs godtagbart ur ett antikvariskt perspektiv. Kyrkans interiör domineras i stort av bänkkvarteren och på detta sätt har ett luftigare och mer flexibelt kyrkorum tillskapats utan att göra allt för stor inverkan på det kulturhistoriska värdet. Ytorna som uppstod framför de borttagna bänkarna lades igen med sten lika befintligt och kommer på sikt att smälta in med övrig äldre sten i området. ÖVRIGT Avseende blottläggningen av kyrkans grundläggning och stomme i samband med bänkkvarterens och trägolvens borttagande, skedde arbetet i god samverkan med såväl antikvarisk medverkande som arkeologer vid Sydsvensk arkeologi AB. Det visade sig att bänkinredningens trägolv och furusyllar vilade direkt på byggnads-/rivningsrester från den gamla kyrkan. Vid besök i kyrkan påträffades hela storstenstegel, klackar och delar av vingtegel och munk- nunnetegel samt sten- och kalkstensrester. Kyrkan i Västra Klagstorp vilar på platsen för en äldre kyrka från 1100-talet. Byggnadsrester från denna kyrka har stort kultur-, arkitektur- och konsthistoriskt värde.

11 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2013:001 Maria Johansson och Anders Reisnert Byggnadsdokumentation. Stinshuset dokumentation inför flyttning av byggnad. Fastigheten Hamnen 21:147 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:002 Lina Bjermqvist och Helena Nilsson Antikvarisk rapport. Limhamns kapellkrematorium - Byte av plåtmaterial på tak. Malmö kyrkogårdsförvaltning, Limhamns socken i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:003 Lina Bjermqvist Antikvarisk rapport. Västra Skrävlinge kyrka Invändig restaurering.malmö kyrkliga samfällighet, Västra Skrävlinge socken i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:004 Maria Johansson och Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk utredning. Kronetorps gård Dokumentation och riktlinjer inför detaljplan. Fastigheten Kronetorp 1:1 i Burlövs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:005 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk utredning. Sege Park Fd Malmö östra sjukhus. Fastigheten Östra sjukhuset 2 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:006 Lina Bjermqvist Antikvarisk rapport. Sankt Andreas kyrka Ombyggnadsarbeten. Malmö kyrkliga samfällighet, Malmö socken i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:007 Lina Bjermqvist Antikvarisk rapport. Oxie kyrka Byte av läktarorgel. Malmö kyrkliga samfällighet, Oxie socken i Malmö kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:008 Carola Lund och Maria Johansson Arbeten utförda Kvarndala gård Malmö Försköningsoch Planteringsförenings insatser gällande Kvarndala gård Fastigheten Västra Klagstorp 11:70 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:009 Maria Lundberg och Maria Johansson Arbeten utförda Katrinetorps gård Malmö Förskönings- och Planteringsförenings insatser på Katrinetorp Fastigheten Lockarp 44:1 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:010 Lina Bjermqvist och Helena Nilsson Antikvarisk rapport. Västra Klagstorps kyrka Uppförande av utvändig ramp samt invändiga förändringar. Malmö kyrkliga samfällighet, Västra Klagstorps socken i Malmö kommun, Skåne län.