Husie kyrka. Antikvarisk rapport OMBYGGNAD AV RAMP. Husie kyrka/husie socken i Malmö kommun Skåne län. Helena Rosengren

Transkript

1 Antikvarisk rapport Husie kyrka OMBYGGNAD AV RAMP Husie kyrka/husie socken i Malmö kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2014:002 Helena Rosengren

2

3 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Antikvarisk rapport Husie kyrka ombyggnad av ramp Malmö Pastorat/Husie socken i Malmö kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2014:002 Författare: Helena Rosengren Foto: Helena Rosengren Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Husie kyrka. Den ombyggda rampen i anslutning till den norra korsarmen, sedd från norr. Malmö Museer 2014

4 Tekniska och administrativa uppgifter Län... Skåne Kommun... Malmö Ort... Husie Fastighet... Husie kyrka Ägare... Malmö Pastorat Länsstyrelsens tillstånd... Dnr , daterat Syn av arbetsområdet Arbetena påbörjades... juni 2013 Slutbesiktning Byggmötesprotokoll... - Entreprenör... Golv & Kakel Bernt Lövkvist AB (plattsättning)... JBP mur o konsult (puts och måleri)... Kyrkogårdsförvaltningens smeder (smide) Konsult... - Arbetsbeskrivning... Fastighetsenheten, Malmö pastorat Antikvarisk medverkan... Malmö Museer genom byggnadsantikvarie Helena Rosengren Arkiverat material... Digitala fotografier

5 Husie kyrka sedd från sydöst, okänt datum, ATA.Fotografiet är taget före 1937 då samtliga partier av kyrkans murverk som tidigare var frilagda putsades över och vitkalkades. Sammanfattning Befintlig ramp i anslutning till Husie kyrkas norra korsarm har delvis rivits, omputsats och försetts med nya slitytor i form av granitplattor samt kompletterats med nytt räcke. Historik med relevans för ärendet Husie kyrka uppfördes ursprungligen som en romansk kyrka. Exakt hur den har sett ut vet man inte, men i kyrkoräkenskaperna från 1665, efter en omfattande brand, beskrivs kyrkan bl.a. som en korskyrka med ett torn uppfört av mur- och gråsten. Tornets tak var täckt med skiffer och övriga tak av tegel. Kyrkan hade fem fönster, ett stort och fyra små. Exteriören präglas idag i stort av en den ny- och ombyggnad som utfördes efter förslag av domkyrkoarkitekt C G Brunius mellan åren Under Brunius ledning revs den medeltida kyrkan, utom tornet. Idag framstår kyrkan med långhus, tresidigt avslutat kor i öster och två korsarmar i norr och söder. Fram till och med en restaurering år 1937 var kyrkans fasader av gult tegel synliga. Kyrkan är numera vitkalkad. Det medeltida trappgavlade tornet i väster är uppfört av rött tegel och stod ursprungligen i anslutning till den gamla kyrkans norra sida, vilket har lett till att man tolkat tornet som ett äldre vapenhus som under 1500-talet byggts på. Vid en restaurering 1974 tillbyggdes en sakristia vid den södra korsarmens gavel efter äldre handlingar upprättade av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe byggs sakristian om efter ritningar upprättade av Ateljé Alfa Arkitekter AB En handikappramp av betong byggs vid entrén på kyrkans norra sida. Rampen förses med glest placerat cylinderformat räcke i ljusgrön lackerad aluminium Handikapprampen byggs om och förses med klinker 300 x 300. Ny mur/avåkningsskydd uppförs i tegel som putsas med kvastad yta och målas vit. Mot kyrkan förses rampen med nytt räcke i utförande lika befintligt räcke vid källartrappan. Dörren vid rampen breddas på grund av utrymningskrav. Åtgärderna utförs av NCC efter ritningar upprättade av Inark AB.

6 T.v. Rampens utförande innan renoveringen T.h. Rampen med tillbyggd putsad tegelmur och beläggning av klinkers samt nytt räcke innan åtgärd, juni Renoveringens omfattning Rampen som ursprungligen uppfördes var i dåligt skick och delvis felaktigt konstruerad. Dessutom behövde den justeras i vinkel så att transportering av katafalk och kistor till och från kyrkorummet kan underlättas. Rampens senare påbyggda putsade tegelmur var utförd i håltegel och avtäcktes överst endast med ett tunt lager puts. I takt med att putsen och målarfärgen vittrat har vatten trängt in i konstruktionen och orsakat frostsprängning. För att undvika återkommande underhåll ville församlingen ta bort den senare tillförda tegelmuren. Äldre infästningar i järn hade delvis lämnats kvar i betongen i rampens löp när man år 2000 täckte rampen med klinker. Konsekvensen av detta är spruckna klinkers p g a rostsprängning. Även i övergången från rampen till gruset, som täcker kyrkogårdens gångar, fanns klinkers med kantavslag. Tegelmuren togs ned i sin helhet, då den i princip hade börjat kalva utåt. Det bakomvarande betongfundamentet lagades upp med reperationsbruket Rep 25 av Webers fabrikat. Innan lagningsbruket påfördes, ströks ytorna med inslammningsbruket Betoheft (Webers fabrikat) för att få bättre vidhäftning till befintlig betong. Därefter försågs ytorna med finputs/ytslamma och KC-färg i kalkvit kulör (Webers fabrikat). Samtliga klinkers och äldre underliggande järnrester demonterades. Håligheter och svackor i rampens löp stockades ut med en fästmassa PFK Rapid av fabrikat Schönox. Efter härdning försågs ytan med sättbruk av fabrikat Bostik Combifix, vari plattor av grå flammad Bohusgranit av storlek 300 x 300 x 10 mm sattes. Plattorna anskaffades från H. Svensson, Oxie och är i format lika de demonterade plattorna men mycket tjockare, vilket gör de mer slittåliga. Plattorna fogades med ljusgrått fogbruk SB av fabrikat Schönox. Rampen anslöt tidigare till kyrkomuren i 45 graders vinkel. Denna vinkel vidgades något så att svängradien för stora föremål förbättrades, se bilder nedan. Rampen försågs dessutom med räcke, lika befintligt, hela vägen runt om, för att undvika fallrisk m.m. Räcket utfördes i smide av Kyrkogårdsförvaltningens egna smeder och målades med en alkydbaserad lackfärg för utomhusbruk Bengalack Rostskyddsfärg och täckfärg i svart kulör (Jotuns fabrikat). Det nya räcket har fästs in i betongfundamentet med väl avvägda fästpunkter. Rampens anslutning mot kyrkogårdsgångens grus försågs med en rostfri täcklist.

7 Rampens utförande innan åtgärd. Den tillbyggda tegelmuren är försedd med en tunn kvastad puts och därefter målad med en filmbildande färgtyp som släpper i stora sjok. Rampen efter åtgärd, sedd från väster. Rampen har försetts med granitplattor samt nytt svartmålat järnräcke åt norr och öster. En rostfri list avslutar rampen och markerar övergången till gruset som täcker kyrkogårdens gångar. Antikvarisk kommentar Renoveringen av rampen har utförts enligt godkända handlingar och gällande tillstånd från Länsstyrelsen i nära samråd med antikvarisk expert. Åtgärderna har varit väl motiverade och syftat till att förbättra befintlig konstruktion och minimera återkommande underhåll samt öka rampens användarvänlighet och estetiska tilltal. Resultatet har blivit en väl avvägd ramp med formspråk och materialval som går igen i kyrkobyggnaden.

8 T.v. Anslutningen till kyrkans murverk var tidigare utförd i 45 graders vinkel. Rester av äldre järninfästningar har sprängt sönder de tunna klinkerplattorna. T.h. Anslutningen har nu sneddats något för att tillskapaen bättre svängradie vid inkörning av kistor vid begravning i kyrkan. T.v. Prov på flammad Bohusgranit i förhållande till en av kyrkans trappor. T.h. Infästning av nytt svartmålat järnräcke i putsat och vitmålat betongfundament. T.v. Nytt svartmålat järnräcke sett ovanifrån. T.h. Rampen i sitt nya utförande efter åtgärd sedd från norr. Rampens formspråk ansluter nu bättre till kyrkan i övrigt.

9 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2014:001 Helena Rosengren Antikvarisk rapport. Skårby kyrka utvändig restaurering. Ljunits församling, Skårby socken i Ystad kommun, Skåne. Kulturarvsenheten Rapport 2014:002 Helena Rosengren Antikvarisk rapport. Husie kyrka ombyggnad av ramp. Malmö kyrkliga samfällighet, Husie socken i Malmö kommun, Skåne.