KLIMATSTYRNING - VENTILATION SAMT KONSERVERING AV KYRKLIGA INVENTARIER

Transkript

1 Antikvarisk kontroll Glostorps kyrka KLIMATSTYRNING - VENTILATION SAMT KONSERVERING AV KYRKLIGA INVENTARIER Malmö kyrkliga samfällighet, Glostorps socken i Malmö kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2009:011 Jörgen Kling

2

3 Antikvarisk kontroll Glostorps kyrka KLIMATSTYRNING - VENTILATION SAMT KONSERVERING AV KYRKLIGA INVENTARIER Malmö kyrkliga samfällighet, Glostorps socken i Malmö kommun Skåne län

4 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Antikvarisk kontroll Glostorps kyrka Klimatstyrning - ventilation samt konservering av kyrkliga inventarier Malmö kyrkliga samfällighet, Glostorps socken i Malmö kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2009:011 Författare: Jörgen Kling Foto: Jörgen Kling Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Glostorps kyrka Malmö Museer 2009

5 Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Historik 5 Arbetenas omfattning Avvikelser från arbetshandlingar 6 Iakttagelser under arbetet 7 Antikvarisk kommentar 7 Övrigt 7 Källor 7 Årets rapporter 8 Bilagor Bilaga 1 Fotobilaga Bilaga 2 Arbetsbilder

6 Tekniska och administrativa uppgifter Objekt...Glostorps kyrka Län... Skåne Kommun... Malmö Socken...Glostorp Beställare... Malmö kyrkliga samfällighet Länsstyrelsens tillstånd...dnr: , datum: Länsstyrelsens tillstånd (konserveringsarbeten)...dnr: , datum: Syn av arbetsområdet Arbetena påbörjades samt för konserveringsarbetena Slutbesiktning samt för konserveringsarbetena Byggmötesprotokoll... Entreprenör.. J P Byggnads AB, Niclas Plåtservice, Fastighetsenheten Svenska Kyrkan i Malmö, Konservator Sandberg AB Konsult...Anders Melin, Byggnadsundersökningar AB, Malmö Arbetsbeskrivning Klimatstyrning: L. Wahlund: , kompletterad Konservering: L. Sandberg: Antikvarisk kontroll...malmö Museer genom Jörgen Kling 4 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:011

7 Historik Glostorps kyrka uppfördes ursprungligen under medeltid. Dopfunten från den gamla kyrkan dateras till mitten av 1100-talet Dess datering indikerar att den tidigare stenkyrkan på platsen bör ha uppförts omkring denna tidpunkt. Medeltidskyrkan stod kvar i princip oförändrad till 1782 då ett kvadratiskt torn i sten byggdes ihop med den medeltida kyrkan. En sista genomgripande renovering av den gamla kyrkan utfördes år Kyrkan fick då en ny takstol och det tidigare bly- och tegeltaket ersattes med kopparplåt. Samtidigt fick långhuset ett trätunnvalv i stället för det tidigare platta brädloftet. Nybyggnaden efter ritningar av stadsarkitekten William Klein Glostorps kyrka exteriört är i stort sett oförändrad sedan nyuppförandet Av den gamla kyrkan återstår bara tornet från Kyrkan består av ett nästan kvadratiskt torn i väster, ett tvåkvadratiskt långhus, ett trekvadratiskt tvärskepp med två korsarmar, en i norr och en i söder, samt ett kor med absid i öster. Kyrkans fasader är putsade och avfärgade i vitt. Fönster och dörrar har omfattningar av rött tegel. Korsarmarna har i norr och söder nischprydda, trappgavlade rösten i rött tegel. Samtliga tak är täckta med kopparplåt. Kyrkans interiör präglas idag framför allt av den renovering som utfördes under ledning av domkyrkoarkitekt E Graebe. Renoveringen innebar att spår efter interiörens tidigare utseende och färgsättning i stort sett raderades. Arbetena i samband med Graebes renovering var omfattande. Kyrkans planlösning förändrades genom att två nya väggar sattes upp. Den ena avskiljde långhuset från den nya sakristian som anordnades i den norra korsarmen. Den andra väggen sattes upp mellan tornets bottenvåning och långhuset i samband med att den gamla orgeln revs. Arbetenas omfattning 2008 Kyrkan har sedan ett flertal år tillbaka haft problem med mögel på en del inventarier. Under utfördes, under en tidsrymd på drygt ett år, två klimatmätningar som klart visade att mögelpåväxten var en följd av för hög luftfuktighet i kyrkorummet. Loggarna var placerade i sakristian, predikstolen och vid altaret. Kyrkans första värmeanläggning installerades och bestod av två järnugnar med tillhörande skorstenar ersattes ugnarna av två nya då det uppges att de gamla inte längre kunde repareras togs järnkaminerna bort och deras skorstenar revs, och ersattes med elektrisk värme och belysning byttes elradiatorerna ut mot nya Luftväxlingen i kyrkan skedde tidigare genom att tilluft kom in via otätheter i dörrar och enkelglas i gjutjärnsfönstren och frånluft gick via järnkaminerna och dess skorstenar, dessutom fanns s.k. skvallerhål mellan kyrkorummet och vinden monterades innerfönster samtidigt som anslutningshålen till de rivna skorstenarna murades igen tilläggsisolerades kyrkans valv på vinden. Skvallerhålen blev då igensatta. Dessa tidigare utförda förändringar och ingrepp har tillsammans resulterat i att luften blivit stillastående under långa perioder, vilket gynnat mögelsporerna. Följade arbeten har utförts: Montering av rumsgivare för styrning av klimatet, vilket innebär att fem olika zoner styrs separat via temperatur och den relativa fukthalten. Rumsgivarna har placerats på fyra kyrkbänkar i de olika zonerna i kyrkorummet samt i sakristian. De befintliga tidigare igensatta rökrörshålen togs upp i kyrkorummet och försågs med gjutjärnsgaller MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:011 5

8 Montering av frånluftsfläktar med ljuddämpare över vardera ventilationsöppning på vinden. Fläktarna har kopplats ihop med styrsystemet och RFgivarna, och skall gå igång under sommarhalvåret då fuktigheten är som högst. Fläktarna och kanalerna brandisolerades med mineralull. Montering av kopparhuvar på yttertaket för avluftning från fläktarna. Konserveringsarbeten utfördes på altaruppsatsen daterad 1588, predikstolen daterad till senare delen av 1500-talet, ett krucifix daterat till senare delen av 1400-talet, pannåmålningar tillhörande altaruppsatsen samt rengöring av altarringen. Arbetena utfördes av konservatorerna Hanna Eriksson och Lars Sandberg. På grund av ett alltför fuktigt och relativt varmt klimat i kyrkan har det uppstått gynnsamma förhållanden för mikroorganismer. När det gäller altaruppsatsen var samtliga trärena ytor angripna av mögel. Detta gällde även bemålade ytor, men här var angreppen mer lokala. I samband med att man tidigt uppmärksammade fuktproblemet i kyrkorummet vidtog man den felaktiga åtgärden att endast höja temperaturen som i sin tur medfört att det blivit för torrt för inventarierna utförda i trä. Till följd av torkningen hade träet krymt och färg- och krederingsskikt hade inte samma elasticitet. Därför var spjälkningen på sina ställen mycket kraftiga. Stora bortfall hade skett framförallt på de gråmålade kolonnerna. De åtgärder som utfördes på altaruppsatsen bestod av mögelsanering där man penslade med en lösning av etanol+lacknafta (1:1). Många områden var i behov av konsoldering innan en sådan åtgärd kunde vidtagas, därför utfördes det parallellt en färgfästning med Lascaux Medium for Consolidation. Vid rengöring av ytsmuts har Triammoniumcitrat (5%) och vatten använts. Även baksidan och sidovingarnas baksidor rengjordes från mögelangrepp. Efter färgfästning, sanering och rengöring retuscherades det störande bortfallen med akvarellfärger. Ingen uppspackling av bortfall utfördes, undantaget de kraftiga bortfall som fanns på de helt släta och monkroma kolonnerna. Ett latexspackel (Beckers) användes, även här lades en retusch med akvarellfärger Predikstolen var i ett mycket bättre skick än altaruppsatsen och träet hade inte torkat på samma sätt. Detta innebar att det endast fanns ett fåtal färgsläpp. Däremot var korgen mycket ytsmutsig. Mögelangreppen var omfattande och inbegrep nästan samtliga ytor. Färgsläppen var till största del koncentrerade till den blå bakgrunden bakom evangelisterna. De åtgärder som vidtogs skedde på samma sätt och med samma material som beskrivningen ovan. När det gäller krucifixet fanns det inga mögelangrepp på föremålet, däremot ytsmuts. Färgspjälkningar och släpp på kroppen medan sälva korset endast hade få spjälkningar. Konservatorn utförde inga retuscheringar på krucifixet. Övriga åtgärder som ovan. Altarringen hade stora mögelangrepp som åtgärdades genom att skranket tvättades två gånger med etanol+lacknafta efter dammsugning. AVVIKELSER FRÅN ARBETSHANDLINGAR På baksidan av altaruppsatsen var två tretexskivor, 1,76 x 0,75 m, fastspikade på varsin sida om mittregeln. Dessa sattes fast Med tanke på mögelangreppen beslöt vi att ta bort skivorna. Det visade sig att man även lagt en 4 cm tjock gullfiberisolering mellan skivorna och originalytan. Det förefaller ytterst märkligt varför man vidtagit dessa åtgärder. Den gråmålade skrubbhyvlade originalytan var som vi befarade kraftigt mögelangripen. Nu framkom det även att målningarna på duk hade dubblerats med var sin masonitskiva. Eftersom de bruna masonitskivorna inte hade någon vacker yta togs ett beslut att försöka återgå till den ursprungliga baksidans utseende. Masonitskivorna målades därför med en ljus grå linoljefärg för att få ett enhetligt intryck. 6 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:011

9 Iakttagelser under arbetet Ovanpå altaruppsatsen återfanns diverse föremål såsom en träbit med namn i blyerts på hantverkare som var med vi restaureringen 1953, kollekträkenskaper, mynt, en låda med ljushållare och två ritningar av restaureringsförslaget från 1950 signerat Eilert Graebe. Det visade sig att av de fem förgyllda knopparna som kröner hela altaruppsatsen var fyra stycken nytillverkade, troligen Den femte är av äldre datum och på denna satt förgyllningen också mycket dåligt. Delar av altaruppsatsen har ommålats på vissa partier. Detta gäller exempelvis texttavlan högst upp, men det förefaller som samma text ligger under. På ett fotografi taget innan renoveringen 1953 kan man se att denna tavla inte var synlig. Ovanpå den satt istället en utskuren förgylld strålstjärna med inskriptionen INRI. Denna sitter i dag placerad ovanför dörren när man kommer in i långhuset. Målningarna i mittpartiet är inte original utan har ersatt tidigare pannåer. Antikvarisk kommentar Efter de åtgärder som nu genomförts med klimatstyrning är det av största vikt att det sker en kontinuerlig kontroll av inomhusklimatet. Temperatursvängningarna får inte bli för kraftiga så att det blir för torrt i kyrkan som kan få till följd fortsatta färgsläpp. De mögelsaneringar som nu utförts bör följas upp med en mer genomgripande mögelsanering som innefattar såväl orgel som alla textilier. Samtliga delar av restaureringsarbetet har fullföljts enligt tidigare inlämnade arbetshandlingar. De redovisade avvikelserna har föregåtts i samråd med antikvarisk kontrollant. Övrigt Fotodokumentation har utförts av Malmö Museer. Dokumentationsmaterial och övriga handlingar med relevans för ärendet förvaras i Malmö Museers arkiv. Källor Konservatorer Sandberg AB. Konserveringsrapport för Glostorps kyrka Wikerstål Arkitekter AB. Underhållsplan Glostorps kyrka MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:011 7

10 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2009:001 Olga Schlyter Antikvarisk utredning. Bulltofta Hangar 2 Kvarteret Carl Florman. Fastigheten Kirseberg 14:93 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:002 Lars Persson och Nils Wallin Inventering. Synliga gränser i enskifteslandskapet kring Skurup och Svaneholm. Kulturarvsenheten Rapport 2009:003 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Svensköps kyrka. Utvändig renovering. Hörby församling, Svensköps socken i Hörby kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:004 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Billeberga kyrka. Förändring av värmeanläggning. Billeberga-Sireköpinge församling, Billeberga socken i Svalövs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:005 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Säby kyrka. Utvändig restaurering. Landskrona församling, Säby socken i Landskrona kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:006 Anders Gutehall Marinarkeologisk utredning Ystad hamn. Inför dumpning av muddermassor i vattenområdet söder om Ystad. Ystads kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:007 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Ottarps kyrka. Nertagning av strukturpapp på innertak, Landskrona församling, Ottarps socken i Helsingborgs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:008 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Hedmanska gården Ombyggnad av restaurang i Hus A. Fastigheten Gyllenstjärna 7 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:009 Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Kvarteret Sjöormen. Fastigheterna Sjöormen 1 och 4 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:010 Pia Wallin Kulturhistorisk utredning Arlövs teater (Hundramannasalen). Arlövs första sjukkassa. Arlöv 21:100. Arlöv. Burlövs socken. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:011 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Glostorps kyrka. Klimatstyrning-ventilation samt konservering av kyrkliga inventarier, Malmö kyrkliga samfällighet, Glostorps socken. Skåne län..

11 Bilaga 1 Monterat gjutjärnsgaller över skvallerhål

12 Äldre riven skorsten på vinden Monterad frånluftsfläkt och kanal på vinden

13 Före montering av kopparhuvar Pågående uppsättning av kopparhuvar

14 Altaruppsats under pågående konserveringsarbeten

15 Detalj av altaruppstsen visar på mögelangepp och spjälkningsskador

16 Borttagning av tretexskivor med isolering bakom altaruppsatsen Färdigt resultat med nymålade masonitskivor

17 Altaruppsats, predikstol ssamt krucifix efter konserveringsarbetena

18

19 Bilaga 2