Källstorps kyrkogård

Transkript

1 Antikvarisk kontroll Källstorps kyrkogård RESTAURERING AV KYRKOGÅRDSMUR Källstorps församling, Källstorps socken i Trelleborgs kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2009:019

2

3 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Antikvarisk kontroll Källstorps kyrkogård Restaurering av kyrkogårdsmur Källstorps församling, Källstorps socken i Trelleborgs kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2009:019 Författare: Foto: Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Källstorps kyrkogårdsmur Malmö Museer 2009

4 Tekniska och administrativa uppgifter Objekt...Källstorps kyrkogård Län... Skåne Kommun... Trelleborg Socken... Källstorp Beställare...Källstorps församling Länsstyrelsens tillstånd...dnr , datum Kyrkoantikvarisk ersättning... Stiftsstyrelsens beslut dnr /07 Arbetena påbörjades...v.14, 2009 Slutbesiktning Generalentreprenör...Mur & Puts Byggnads AB, Fjälkinge Konsult...Ponnert Arkitekter AB, Lund Arbetsbeskrivning...Upprättade av Ponnert Arkitekter AB Antikvarisk medverkan...malmö Museer genom MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:019

5 Historik/beskrivning Källstorps kyrka uppfördes i nygotisk stil efter ritningar av C G Brunius, varvid den medeltida kyrkan revs. Kyrkan fick sitt nuvarande torn med högspira och sakristia vid en större ombyggnad under ledning av S Sörensen. Runt den omgivande kyrkogården löper en tegelmur med rundbågiga nischer. Muren är avtäckt med enkupigt tegel med ingångar genom svartmålade järngrindar mellan höga grindstolpar av tegel. Huvudingången är i väster, och i söder finns en sekundär ingång. Samtliga muravsnitt är uppförda med murverk av huvudsakligen rött murtegel. På ett avsnitt av den östra murdelen förekommer även ytor murade med gult murtegel. Murteglet är huvudsakligen maskinslaget, men norra delen är i sin helhet murat med handslaget tegel även delar av östra murdelen förekommer handslaget tegel. Kyrkogården utvidgades norrut 1844 och omgavs redan vid denna tid av tegelmurar, vars rundbågiga nischer emellertid antas ha tillkommit först under Brunius tid utvidgades kyrkogården åt väster och runt utvidgningen uppfördes tegelmurar troligen efter mönster av Brunius mur från En kastanjeallé leder upp från den västra grinden till kyrkans huvudingång. Denna del tillhör den år 1917 utbyggda delen av kyrkogården. Senare under 1900-talet ommurades en kortare sträcka av den östra muren. Och ommurades delar av den södra muren, på ömse sidor om den längs denna mursträcka belägna ingången. Öster om ingången uppfördes vid det senare tillfället en helt ny mur av rött tegel på en hög grundmur av armerad betong. Väster om ingången bevarades det gamla tegelmurverket men kompletterades med en grundmur av armerad betong, lika den öster om ingången revs en förrådsbyggnad i liv med den södra murens östra del och en ny mur med samma utseende och konstruktion som den tre år tidigare ommurade mursträckan uppfördes. Östra murdelen före restaurering. Överst Muren är uppfört av huvudsakligen maskinslaget rött tegel, högra bilden visar att delar av nischerna även är uppföda i rött och gult handslaget tegel. Nederst t.v. Frostsprängt tegel och vittrade fogar. T.h. Murens insida med bortfallen och dåligt sittande puts. Restaureringens omfattning 2009 Kyrkogårdsmuren var i mycket stort behov av reparations- och lagningsåtgärder. På murens utsida förekom kraftigt vittrade och urlakade fogar, frostsprängt tegel samt putsavfall på sockeln. På murens insida var putsen bortfallen på stora sträckor och det MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:019

6 exponerade tegelmurverkets fogar vittrade. Murens norra del böljade både i sidled och höjdled med risk för ras. Marknivån hade med tiden höjts. De fogstrukna ytorna som var kraftigt angripna av alger, mossa samt med vittrat och löst sittande bruk högtryckstvättades medan övriga ytor rengjordes med borste och vatten. Lös puts, cementbaserad puts och alla större bomytor på murens insida knackades ner så att underliggande murverk inte kom till skada. På kyrkogårdsmuren utfördes ommurning med hydrauliskt kalkbruk av de nedre skiften på valvbågar och pelare, omfogning och komplettering av frostsprängt tegel på övriga murytor. Borttagna skadade tegel är nu ersatta med tegel av fabrikat Egernsund Tegl i Danmark. Komplettering av skadat taktegel var nödvändigt och innebar att ca 30 stycken maskinslagna enkupiga tegelpannor ersattes med nya lika de befintliga skadade äldre takteglen. Även sockeln, som är uppbyggd av marksten av varierande format, lagd i bruk och överdraget/avtäckt med cementblandat bruk, renoverades. Lagning av sockeln var nödvändig för att bevara befintligt murverk med tillräcklig stabilitet. Arbetet bestod av komplettering av håligheter och sprickor samt skadade putsytor. På de sträckor där sockel saknades och grundläggningen under murverket var bristfällig, delar av östmuren samt norrmuren, göts en ny grund i samma utformning som övriga mursträckor. Kyrkogårdsmurens norra del böljade både i sidled och höjdled. En del av muren ca 8 meter lutade så kraftigt utåt att risken för ras var överhängande. De demonterade tegelstenarna rensades väl för att sedan återanvändas. Norra delen av kyrkogårdsmuren, som antas vara samtida med kyrkans uppförande, är uppbyggd av handslaget rött tegel x 12,5 x 7 cm och avtäckt med handslaget enkupigt taktegel. Norra murdelen saknade sockel som övriga delar, och grundläggningen av natursten var bristfällig. Då det var nödvändigt att riva delar av muren, för att sedan uppföra den igen på samma sätt, valde vi att den brisfälliga grundläggningen skulle ersättas med en gjuten sockel som övriga delar. Stora delar av murens insida blev omputsad på grund av dålig befintlig puts. Murverkets insida var huvudsakligen slätputsad och kalkavfärgad. På vissa sträckor var delar av insidan spitputsad och avfärgad. På de ytor som omputsades med hydrauliskt kalkbruk utfördes ingen avfärgning, efter önskemål från beställaren. Samtliga träd i trädkransen har tagits bort. Val av trädsort inför nyplantering kommer att ske i samråd med länsstyrelsen. På murens insida har marken sänkts ned till sockelnivå, och marken har återfyllts med dränerande material. Vid återfyllningen av marknivån närmast muren, huvudsakligen på murens insida men även på kortare sträckor på utsidan, har marknivån sänkts något så att den hamnar i nivå med omgivande mark. Del av den norra muren som revs Utsidan av den rivna murdelen MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:019

7 Nordöstra hörnet, den äldsta delen av muren. Norra muren, mot öst. Avvikelser/tillägg från arbetshandlingar I arbetshandlingarna ingick avfärgning av insidans slätputsade yta. Något som inte utfördes. Den södra murade grindstolpen vid västra huvudingången som var raserad blev åter uppmurad. Även murningskompletteringar utfördes med valven i murens västra del som saknade fogning med lösa stenar som resultat. Nyuppförd grindstolpe vid västra huvudingången Antikvarisk kommentar Den nu restaurerade kyrkogårdsmuren utgör tillsammans med kyrkobyggnaden en förklarande del av socknens historia och landskapsbild med dess nära anknytning till Jordberga gods. Muren och dess gotiska bågar är utförda med samma goda formkänsla som utmärker kyrkans arkitektur och som får räknas till en av de främsta exemplen på nygotik i Skåne. Restaureringen följde gällande arbetshandlingar, med ovan redovisade avvikelser och tillägg som har skett i samråd med antikvarisk medverkande. Resultatet av restaureringen har således varit gott ur kulturhistorisk synpunkt Övrigt Fotodokumentation utfördes av Malmö Museer. Dokumentationsmaterial och övriga handlingar med relevans för ärendet förvaras i Malmö Museers arkiv. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:019

8 Källor Ebeling, Sandström, Ullén. Kyrkobyggnader , Del 1 Skåne och Blekinge. Uppsala 1989 Ponnert Arkitekter AB, Källstorps kyrka Restaurering av kyrkogårdsmuren Arbets- och materialbeskrivning 2007 Widmark, H. Femton kyrkor i Skåne. En modell för kulturhistorisk värdering av kyrkobyggnader. Rapport från projektet Övertaliga kyrkor på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne 2002 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2009:019

9 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2009:001 Olga Schlyter Antikvarisk utredning. Bulltofta Hangar 2 Kvarteret Carl Florman. Fastigheten Kirseberg 14:93 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:002 Lars Persson och Nils Wallin Inventering. Synliga gränser i enskifteslandskapet kring Skurup och Svaneholm. Kulturarvsenheten Rapport 2009:003 Antikvarisk kontroll. Svensköps kyrka. Utvändig renovering. Hörby församling, Svensköps socken i Hörby kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:004 Antikvarisk kontroll. Billeberga kyrka. Förändring av värmeanläggning. Billeberga-Sireköpinge församling, Billeberga socken i Svalövs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:005 Antikvarisk kontroll. Säby kyrka. Utvändig restaurering. Landskrona församling, Säby socken i Landskrona kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:006 Anders Gutehall Marinarkeologisk utredning Ystad hamn. Inför dumpning av muddermassor i vattenområdet söder om Ystad. Ystads kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:007 Antikvarisk kontroll. Ottarps kyrka. Nertagning av strukturpapp på innertak, Landskrona församling, Ottarps socken i Helsingborgs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:008 Antikvarisk kontroll. Hedmanska gården Ombyggnad av restaurang i Hus A. Fastigheten Gyllenstjärna 7 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:012 Antikvarisk kontroll. Grevie kyrka. Fasadarbeten, Förslöv-Grevie församling, Grevie socken i Båstads kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:013 Pia Gunnarsson Wallin Nya Sofielundsskolan. Antikvarisk dokumentation inför rivning. Fastigheten Trevnaden 1, Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:014 Antikvarisk kontroll. Tranås kyrka, Utvändig renovering,brösarp- Tranås församling, Tranås socken i Tomelilla kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:015 Olga Schlyter Antikvarisk kontroll. Ribersborgs kallbadhus. Utbyte av pålverk mm. Fastigheten Limhamn 10:3 och 11:276 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:016 Antikvarisk kontroll. Nävlinge kyrka. Utvändig renovering, Vinslövs församling, Nävlinge socken i Hässleholms kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:017 Antikvarisk kontroll. Benestads kyrka. invändig restaurering Tomelillabygdens församling, Benestads socken i Tomelilla kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:018 Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Cementfabriken och bangården i Limhamn. Dokumentation samt underlag till fortsatt planering. Fastigheten Cementen 13 och del av fastigheten Limhamn 6:1 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:019 Antikvarisk kontroll. Källstorps kyrkogård.restaurering av kyrkogårdsmur. Källstorps församling, Källstorps socken i Trelleborgs kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:009 Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Kvarteret Sjöormen. Fastigheterna Sjöormen 1 och 4 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:010 Pia Gunnarsson Wallin Kulturhistorisk utredning Arlövs teater (Hundramannasalen). Arlövs första sjukkassa. Arlöv 21:100. Arlöv. Burlövs socken. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2009:011 Antikvarisk kontroll. Glostorps kyrka. Klimatstyrning-ventilation samt konservering av kyrkliga inventarier, Malmö kyrkliga samfällighet, Glostorps socken. Skåne län.

10

11 Fotobilaga Samtliga foton visar kyrkogårdsmuren efter restaureringen Östra murrdelens ut- och insida

12 Ommurad del av norra muren Insidan av kyrkogårdsmurens nordöstra hörn

13

14

15 Arbetsbilder

16