LEDARMATERIAL GÖR FRED NU - RIV MURAR! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA

Transkript

1 LEDARMATERIAL GÖR FRED NU - RIV MURAR! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 23 MARS 2014

2 LEDARMATERIAL JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 23 MARS 2014 Johannesevangeliet 14:27 Jesus sade: Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet. Tema: Riv murar! Vad är Svenska Kyrkans Unga? Svenska Kyrkans Unga är en rörelse av och med barn och unga i Svenska kyrkan. Något som vi alltid arbetar för är att ge möjligheter för fler barn och ungdomar att växa och ta ansvar i kyrkan, att få vara med och säga vad de tänker och tycker. Där är alla vuxna ledare och anställda i kyrkan också viktiga, som förebilder, stöd och möjliggörare! Vad är fred? Temat för kollekterna i år är Gör fred nu!, symboliserat av en Twitter-tagg. På Twitter, Facebook och på andra ställen kan man uttrycka vad man tänker och tycker. Utmaningen blir sedan kanske att säga och göra samma saker i vardagen och att stå upp och våga vara den man är. Fred är ju något som alla tycker låter bra men vad är fred, egentligen? Är fred bara när det inte är krig? Eller är fred också när det råder frid och harmoni mellan människor, i familjen, i skolan, i samhället och i världen? I så fall krävs det mycket mer för att vi ska uppnå verklig fred, t.ex. rättvisa, jämlikhet, demokrati och en värld utan miljöförstöring och naturkatastrofer. Hur ska vi nå dit? Vad är tanke- och religionsfrihet? I Sverige har vi haft religionsfrihet fullt ut sedan 1951: då blev det tillåtet att gå ur t.ex. Svenska kyrkan, som var den dåvarande statskyrkan, utan att gå in i något annat religiöst samfund. Man kunde vara fri från religiös tillhörighet. Och så har vi länge tolkat religionsfrihet i Sverige som frihet från religion, snarare än frihet att välja religion. Att ha tanke- och religionsfrihet betyder för de flesta i vårt samhälle att man får ha vilka åsikter man vill och slipper tillhöra någon religion, medan det i andra länder är mer viktigt som skydd för att alla ska kunna välja den religion man vill tillhöra. Medan någon sorts religiös tro är det normala i många länder är det vanligt att vi i Sverige ser religion mest som ett problem, som precis som politiska åsikter kan leda till krig och konflikter mellan människor. Men är det så? Kanske är problemet hos oss snarare att många människor inte vet mycket om vad det innebär att ha en tro, att skolorna behandlar religion som ett rent teoretiskt ämne och att många föräldrar tror att de inte ska prata med sina barn om sådant för att inte påverka dem? Artikel 14 av FN:s konvention om barnets rättigheter slår fast att barnet har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Föräldrarna ska vägleda barnet, men ta hänsyn till barnets växande förmåga att bilda sin egen uppfattning. Därför vore det bra om fler barn fick veta mer om olika sätt att tro, både för att hitta stöd för en egen tro och för att få bättre förståelse för andra människors tro och liv. Det vill vi i Svenska Kyrkans Unga bidra till! 2

3 DISKUSSIONSÖVNINGAR Skalaövning. (Alla ( väljer en punkt efter en tänkt linje på golvet mellan två poler. Ja instämmer helt Nej instämmer inte alls) Det är viktigt att vi har religionsfrihet i Sverige. De flesta människor mår bra av att ha en tro. Sverige är ett kristet land. I Sverige blir ingen sämre behandlad på grund av sin tro. Föräldrar ska inte prata om tro med sina barn. Lärare ska inte prata om tro med sina elever. Om jag får barn så vill jag att de ska bli döpta. Jag tycker att det är fel att ha skolavslutningar i kyrkan. Bikupor: Titta på Femton sanningar/ fördomar om kristen tro (kopieringsunderlag längst bak i materialet). Vilka åsikter känner du igen/ har du hört någon gång? Vilka åsikter tycker du själv kan stämma/ vara sanna? Vilka åsikter håller du inte alls med om? Idéstorm. Alla kristna är ju inte likadana, men finns det något som du tror att alla kristna har gemensamt? Gör en idéstorm och skriv en gemensam lista på allt ni kommer på! Bikupor: Vad på listan ni har gjort om vad kristna har gemensamt kan du själv hålla med om och vad är du personligen mer tveksam till? Om någon skulle fråga dig vad det betyder att vara kristen, vad skulle du säga? Om någon frågar dig om du är kristen, vad svarar du då? (Om ni är mer nyfikna på likheter och skillnader mellan Svenska kyrkan och andra kristna kyrkor, bjud in prästen att komma och svara på frågor och fundera tillsammans med er kring vad kristen betyder i olika sammanhang.) Visste ni att: antalet religiösa byggnader som blivit attackerade eller vandaliserade har ökat, t.ex. i början av 2014 i Stockholm? I t.ex. Malmö vågar inte medlemmar av den judiska församlingen bära yttre kännetecken på sin religion. I Stockholm har kvinnliga aktivister tagit av sig på överkroppen utanför moskén och i katolska församlingen under pågående mässa som protesthandling mot att de menar att religionen behandlar kvinnor illa. Prata om: Ska/kan man protestera mot en hel religion eller bara mot bestämda exempel på sådant som har gjorts eller sagts inom en religion? Kan en hel religion vara dålig? Vad tycker du? Vad skulle du vilja protestera mot inom kristendomen? Finns det bra saker med kristen tro? 3

4 Var tycker du gränsen går mellan att uttrycka sina egna åsikter och att kränka andras? Kan du komma på både några positiva och negativa exempel på sätt att protestera? Vad skulle man kunna göra annat än att bara protestera mot det man tycker är fel med andras åsikter eller tro? LEKAR Vem är jag? Skriv lappar med namn på kända personer, det kan vara levande eller döda, påhittade eller verkliga, som de flesta känner till. (Pippi Långstrump, Justin Bieber, Jesus, Bamse ) Alla sitter på stolar i en ring. Ledaren drar lappar som den inte visar för någon och klistrar en lapp i pannan på var och en. Nu ser man alla andras identitet, men inte sin egen. Utmaningen är att genom så få frågor som möjligt till de andra, max tjugo, försöka lista ut vem man själv är. Man går laget runt och låter alla i tur och ordning ställa en ja/nej fråga till någon annan i gruppen. (T.ex. Är jag en nu levande människa? ) Den första som gissar rätt om sin egen identitet vinner, sedan håller man på så länge man orkar eller tills alla verkligen har haft chansen att ställa sina tjugo frågor. (Fungerar bäst med 5-10 deltagare) Variant: Man låter max 4-5 personer få en lapp i pannan och sedan får de låtsas vara på en middagsbjudning där de ska prata med varandra och försöka få fram ledtrådar till sin egen identitet av de andras kommentarer, medan resten av gruppen tittar på. Det kan vara svårt för det gäller att vara lagom hjälpsam, så att ingen annan gissar rätt för fort, innan man själv har haft en chans. Var är resten? Skriv lappar med djurnamn så att det finns fyra av varje; Hund, Katt, Häst, Ko, Anka t.ex. Blanda och dela ut lapparna och låt alla sprida ut sig i rummet. På en given signal börjar alla göra de ljud som hör ihop med deras djur. Med ledning endast av ljudet ska man nu försöka hitta de tre andra som tillhör samma familj. Den grupp som blir klar sätter sig ner. Först klar har vunnit. Variant: Skriv lappar med efternamn istället, t.ex. Andersson, Lundberg, Lindström. Ta gärna namn som låter litet lika så blir det svårare. Under hökens vingar En person är höken och står vid ena långsidan av rummet. Alla andra står vid den ena kortsidan och ska ha utrymme att springa tvärsöver rummet till den andra sidan. När höken ropar Under hökens vingar kom! svarar alla: Vilken färg? Höken ropar en färg, t.ex. röd, och då ska alla springa över till andra sidan. De som har röda kläder är immuna och kan inte bli tagna, även om höken lyckas få tag på dem. De som höken fångar blir också hökar och får hjälpa höken att fånga ännu fler när alla springer över rummet nästa gång. Den som blir kvar sist blir hök när leken börjar om. AKTIVERA ER! Rutbilda er! Gud hjärta HBT var ett projekt där bl.a. Svenska Kyrkans Unga och Sveriges Förenade HBTQ-studenter var med, som samlade ungas erfarenheter av att ha en religiös tro och samtidigt ha en homosexuell, bisexuell eller transsexuell könsidentitet. Det kan vara svårt både att komma ut som troende i HBTkretsar och att komma ut som HBT-person i religiösa miljöer, för det finns fördomar på bägge håll. 4

5 Projektet resulterade i boken Gud är större och i Rutbildningar: Religion och HBT-utbildningar. Det är ett utbildningskoncept där man får lära sig mer fakta om vad HBT innebär, reflektera mer kring normer och sina egna föreställningar om religion, kropp och kön och fundera över vad man kan göra för att bidra till ett mer öppet samtalsklimat i t.ex. församlingen där man är. Beställ en Rutbildning via Sensus studieförbund för ledare, anställda och förtroendevalda och bli mer normmedvetna. Läs mer på Svenska Kyrkans Ungas eller Sensus hemsidor: Bli mer ekumeniska! Ekumenik är när man samarbetar mellan olika kristna kyrkor, och religionsdialog är när man möts och samverkar mellan olika religioner. Att träffas är en början till ökad kunskap och förståelse sinsemellan! På många platser i Sverige finns lokala ekumeniska råd, där representanter för olika kyrkor träffas och byter information och ibland firar gudstjänst tillsammans eller samarbetar med t.ex. skolkontakter eller socialt arbete. Varför inte ta kontakt med en annan kyrka där ni bor, kolla om de har barn och ungdomar som vill träffas, kanske göra något tillsammans? Det kan vara allt ifrån ett studiebesök till ett sova-i-kyrkan-läger till en innebandyturnering. Passa på att be, ha andakt eller besöka en gudstjänst tillsammans och ställ frågor om det ni undrar! Kyrkor världen över samarbetar med varandra genom Kyrkornas världsråd. Hösten 2013 deltog representanter från Svenska Kyrkans Unga under Kyrkornas världsråds generalkonferens i Busan i Sydkorea. Syftet med konferensen var att mötas kyrkor emellan och diskutera vad kyrkornas roll är och hur man gemensamt kan jobba med frågor som fred och rättvisa. Vill du veta mer om internationell ekumenik, läs mer på Kyrkornas världsråds hemsida På Sveriges Kristna Råds hemsida finns mer information om vad som hände under mötet i Busan Om du vill veta mer om Svenska Kyrkans Ungas erfarenheter från mötet, kontakta Anna Rehnberg, global handläggare på Svenska Kyrkans Unga, anna.rehnberg@svenskakyrkan.se Intresserade av religionsdialog? Centrum för religionsdialog i Stockholms stift vill sprida mer kunskap om och motverka fördomar om religioner i Sverige. Du hittar deras sida här med information om deras och andras interreligiösa arrangemang. Finns det andra religioner representerade där du bor? Har de egna samlingslokaler där man firar gudstjänst? Skulle ni kunna få komma på besök? Sensus studieförbund har ett nätverk av multireligiösa guider, unga människor som representerar sin religion men också kan guida och berätta om andra religioner. Läs mer på Sensus hemsida och ta kontakt med dem för att få veta mera! 5

6 Om ni vill lära er mer om islam finns boken Möten med islam av Cajsa Sandgren att beställa från Informationsservice på Kyrkokansliet i Uppsala, eller ladda ned från nätet, och Cajsa åker även ut i stiften och håller föredrag och berättar om islam i Sverige. Flera projekt arbetar med ökad förståelse för religion och mellan religioner. Kontakta t.ex. Salaams vänner eller Tillsammans för Sverige. Salaams vänner är ett samarbete mellan Kristna fredsrörelsen och Svenska Muslimer för fred och rättvisa. De utbildar unga workshopsledare som åker ut och leder workshops om religionsdialog och konflikthantering. Tillsammans för Sverige är ett treårigt projekt på Fryshuset i Stockholm för att ge religiös vägledning och utbildning till unga för att motverka rasism, främlingsfientlighet och extremism. Kontakta dem om ni är intresserad av ett föredrag, workshops eller vill lära er mer om hur de jobbar. Projektledare är prästen Maria Kjellsdotter Rydinger i Stockholm och imamen Othman Al Tawalbeh i Malmö. BIBEL OCH ANDAKT A.En av de saker som styr oss människor är viljan att skilja på vi och dom. Jesus var bra på att ifrågasätta de gränser som människor på hans tid drog upp mellan rena och orena, religiösa och syndare, sjuka och friska. Men vid ett tillfälle drog han själv upp en gräns, för att sedan ändra sig. Läs: Markus evangelium kapitel 7, vers (En syrisk-fenikisk kvinnas tro.) Prata om: Vad tror du det är som gör att Jesus först säger nej till den här kvinnan? Vad tror du det är som gör att han ångrar sig? Har du varit med om att du velat undvika eller avvisa någon som du träffar för första gången? Varför då? Finns det människor som du alltid undviker eller som gör dig misstänksam eller försiktig? Vet du varför du känner så? Vad skulle kunna få dig att ändra dig? Om Jesus kom tillbaka idag, vilka grupper som är utanför i vårt samhälle tror du att han skulle söka upp? Vilka har lägst status i våra dagar? Är det någon skillnad i vilka religioner eller vilka kyrkor som har högre och lägre status i Sverige, tycker ni? Pingstvänner, katoliker, ortodoxa, baptister, svenskkyrkliga anses alla lika? Kristna, judar, muslimer, hinduer, buddhister, sikher är alla religioner lika bra eller lika dåliga i människors ögon? Hur många känner du som är med i andra kristna kyrkor/ aktivt praktiserar andra religioner? Sammanfattning: Jesus var bra på att alltid se människan han mötte, bakom fördomarna som alla hade om hur en prostituerad, en spetälsk, en blind eller en utlänning var. Han mötte folk öga mot öga och när han tilltalade någon var det som en människa först och främst, någon som han själv. Utmaningen till oss är om vi kan göra samma sak. För vem vill inte bli bemött som individ först och främst, istället för som t.ex. en nörd, hästtjej, svenne, muslim eller bög? B. Gud skickade en ängel till en vanlig flicka i Nasaret, Maria och hon fick veta att Gud ville att hon skulle föda Jesus, Guds egen son. För Gud verkar ingen människa vara fel utan Gud vill visa att alla kan göra något viktigt! 6

7 Läs: Lukas evangelium kapitel 1, vers eller återberätta ur Barnens bibel. Prata om: Finns det saker som du får göra nu som du inte fick göra när du var yngre? Finns det saker du vill göra som du inte får för att andra tycker att du är för liten eller inte kan? Är det mest bra eller dåligt att vi har åldersgränser på bio, för att rösta, ta körkort, köpa cigaretter osv.? Finns det sånt som barn är bra på som vuxna inte är lika bra på? Det finns många berättelser i Bibeln om människor som alla tror är för små eller oviktiga men som Gud väljer ut för att göra något stort. Samuel, som var en liten pojke i templet när Gud började prata med honom istället för med de vuxna prästerna. Pojken David, som vaktade fåren när Gud sade åt honom att gå och besegra den jättestore krigaren Goljat. Maria, som sade ja till att föda Jesusbarnet fast hon inte visste hur det skulle gå för henne och barnet. Ibland behövs det att nån klappar oss på axeln och säger till oss att vi är bra för att vi ska tro på det och upptäcka det själva. Gud vill klappa dig och mig på axeln och säger till oss: Du är fin, för jag har skapat dig. Du är dyrbar, för jag älskar dig. Skön är du i mina ögon, en ädelsten i min hand. Vi får försöka att komma ihåg att göra det med varandra, att se varann i ansiktet och tala om att du är bra! Gud tror på dig och mig. Vi ska vara rädda om varandra och hjälpa varann att tro att vi också kan göra viktiga saker. (Läs i bilagan Fredligt sid om Malala som stod upp för flickors rätt att gå i skolan redan när hon var elva år.) Andakt: Tänd ljus, sitt i ring så att ni ser varandras ansikten. Sjung t.ex. Ingen är för liten för Gud nr 146 i Kyrksång Eller SvPs 768 Du omsluter mig Läs ur Psaltaren 139: Gud, Om jag står eller sitter vet du det, fast du är långt borta vet du vad jag tänker. Om jag går eller ligger ser du det, du är förtrogen med allt jag gör. Innan ordet är på min tunga vet du, Herre, allt jag vill säga. Du omger mig på alla sidor, jag är helt i din hand. Be t.ex. Gud, tack för att du har gjort oss alla olika Alla med så många olika idéer och begåvningar. Några är bra på att hitta på saker, några på att krama Några på att skratta, några på att lyssna. Hjälp oss att hitta det som just vi är bra på Och att se det som är bra med att andra finns. 7

8 Gud, tack för att du älskar oss Hjälp oss att tycka om oss själva och varandra Så att vi kan bli mer lika dig, Jesus Och göra det du vill att vi ska göra. Amen Eller kopiera upp ett papper, dela er i två grupper och be en växelläst bön: 1: Gud, visa oss nåd och välsigna oss, låt ditt ansikte lysa mot oss, 2: så att hela jorden lär känna vad du gör och alla folk får veta att du hjälper. 1: Folken skall tacka dig, o Gud, ja, alla folk skall tacka dig. 2: Alla länder skall jubla av glädje, ty du råder rättvist över folken och leder länderna på jorden. 1: Folken skall tacka dig, o Gud, ja, alla folk skall tacka dig. 2: Jorden har gett sin gröda. Gud, vår Gud, välsignar oss. 1+2: Gud, visa oss nåd och välsigna oss, låt ditt ansikte lysa mot oss. Om ni vill: Alla kan vara Guds händer och fötter. Skicka en klapp på axeln från Gud runt i ringen där ni sitter. Lägg handen på din grannes axel och säg Guds frid till dig. Låt hälsningen gå runt tills alla har fått en klapp på axeln och en fridshälsning. Sjung t.ex. Öppna dina knutna händer nr 157 i Kyrksång Jorden är full av folk nr 204 i Kyrksång SvPs 791 Du vet väl om att du är värdefull MATERIALTIPS Fredligt bilaga till medlemstidningen Troligt nr om vänskap och icke-våld, för medlemmar upp till 12 år. Kan beställas gratis mot porto från Svenska Kyrkans Ungas webbutik på hemsidan: Ledarhandledning till Fredligt för målgruppen 9-12 år finns att ladda ned på Folder med korta råd om vad man kan tänka på i mötet med andra religioner. Folder med tio tumregler för ekumeniskt samarbete. 8

9 96 sidor om kristen tro är en bok framtagen av Svenska Kyrkans Unga i samarbete med bl.a. Sensus studieförbund och Verbum förlag, som presenterar tio grundläggande kapitel om innehållet i kristen tro, skrivet av präster och pedagoger inom Svenska kyrkan. Till boken finns en studiehandledning på nätet med förslag till diskussionsfrågor, bibelstudier, värderingsövningar och aktiviteter i en grupp. Du beställer boken från Verbum förlag. Handledningen hittar du på Svenska Kyrkans Unga, Sensus och Verbums hemsidor för nedladdning. Läs mer här: Kolla på filmen Svenne av Svenska FN-förbundet på nätet. 6 minuter om våra fördomar. Gud är större unga röster om HBT, tro och normer. Boken finns i webbutiken för 30 kr plus porto! 9

10 FEMTON SANNINGAR/FÖRDOMAR OM KRISTEN TRO Säkert har du hört eller sett olika påståenden om religion och om kristna, i tidningar eller film, i skolan eller på stan? Men ligger det någon sanning bakom alla åsikter, eller är det mest missuppfattningar och fördomar? Vad tycker du? 1. Religion skapar bara krig. Det är riktigt att det i krig och inbördeskrig många gånger har funnits gruppindelningar utifrån religion, t.ex. 30-åriga kriget på 1600-talet i Europa mellan katolska och protestantiska länder. Men sanningen är att det oftast är andra och viktigare motiv som driver fram konflikterna, ekonomiska och politiska orsaker som handlar om att få mer pengar, land och makt. I konflikten används religionen strategiskt som smink för att hetsa upp känslorna och argumentera för att Gud är på den egna sidan. Många troende människor jobbar tvärtom för fred och samförstånd mellan människor, med tron som drivkraft. (Romarbrevet, kapitel 12, vers 14-21) 2. Kristna dricker inte alkohol. I Sverige på 1800-talet höll en stor del av befolkningen på att supa ihjäl sig. Fattiga familjer fick stryk istället för mat när pappas lön gick till sprit. De kristna kyrkorna och nykterhetsrörelsen gick hand i hand för att bryta sup-kulturen och den som blev kristen lovade ofta samtidigt att sluta dricka. Men idag är det snarare så att den som är kristen vill tänka kritiskt, och inte låta varken alkohol, pengar, statusjakt eller något annat helt ta makten över livet. (Första Korinthierbrevet, 6:12-13, 10:23-24) 3. Kristna tror att den som inte tror på Gud hamnar i helvetet. Enligt Bibeln får vi välja själva om vi vill ha med Gud att göra, både nu och i evigheten. Ingen människa vet säkert vad som händer efter döden, men Bibeln använder bilder, t.ex. det brinnande Gehenna, dvs det brinnande sopberget i Gehenna/Hinnomdalen nedanför Jerusalem, för att illustrera hur mycket den kommer att ångra sig som missar att ta chansen med Gud och hamnar på sophögen istället. (Uppenbarelseboken 21: 3-8) 4. Kristna hatar bögar. I Gamla och Nya testamentet hittar man en del texter som har tolkats som att framför allt män som har sex med män gör något fel och avskyvärt i Guds ögon. Med dagens kunskap om historien bakom de texterna väljer många kristna idag att tolka det vi läser som att trogen kärlek mellan människor är bra i Guds ögon, oavsett kön, medan övergrepp, prostitution och otrohet alltid är fel, oavsett kön. (Romarbrevet, 1:20-32) 5. Kristna är allvarliga och får inte ha roligt. Ställen där människor samlas för att dricka alkohol, dansa, spela kort och festa har historiskt sett ofta varit ställen där misshandel, otrohet och missbruk också funnits. Därför varnade man oftare förut i kyrkorna mot att ägna sig åt den typen av nöjen p.g.a. riskerna att göra sådant som man ångrade, eller råka illa ut. Men om man går ut och dansar och har kul utan att skapa problem för sig själv och andra är det inget fel, antingen man nu är kristen eller inte. (Filipperbrevet 4:4-7) 10

11 6. Kristna anser att man inte får ha sex innan man är gift. Traditionellt har man sagt i de kristna kyrkorna att sex hör ihop med äktenskap, därför att kärlek och sex hör ihop med trohet, och ska skyddas. Historiskt har det också hängt ihop med omsorgen om kvinnor och barn, när det inte fanns preventivmedel, och den kvinna som fick barn ensam fick det tufft i samhället. Idag tänker kristna olika. För en del är det viktigt att vänta med att ha sex tills man hittar den man vill gifta sig med, andra lever ihop innan man gifter sig. Poängen är att man ska vara trogen mot varandra och inte svika den man lovat älska. (Matteusevangeliet 19: 1-6) 7. Kristna är fula/bryr sig inte om sitt utseende. Jesus visade på många olika sätt att Gud älskar oss oberoende av status, och han uppmärksammade de människor som andra såg ner på. Därför vill kristna försöka att inte bry sig om ytliga saker hos andra som t.ex. utseende, kläder eller prylar. I vissa kristna grupper blir det då viktigt att inte lägga tid och pengar på sitt utseende, medan andra tvärtom tycker det är viktigt att man som kristen alltid visar sig från sin bästa sida, också genom att ha snygga frisyrer och kläder. Och mittemellan. Kristna är olika. (Matteusevangeliet 6:16-18, 25) 8. Kristna kvinnor är förtryckta av sina män. Inom de flesta religioner finns det konservativa grupper, som ofta vill ha traditionella könsroller, där mannen bestämmer mer än kvinnan. I Bibeln finns det texter som har tolkats som att kvinnor ska underordna sig män, hemma och i församlingen. Men det finns också texter som tvärtom lyfter fram att män och kvinnor är lika inför Gud. De flesta kristna idag menar inte alls att män ska förtrycka kvinnor. Många kristna tycker tvärtom att det är viktigt att kritisera gamla traditioner som gör att kvinnor ibland inte får samma status eller möjligheter som män, i kyrkan och i samhället. (Första Korinthierbrevet 14:33-36, Galaterbrevet 3:28) 9. Kristna tror att allt som står i Bibeln är bokstavligt sant. Bibeln är en samling av olika sorters böcker, skrivna av olika människor under tusen år. Majoriteten av kristna menar att Bibeln är Guds ord, för att i den lär vi känna vem Gud är och vad Gud vill med oss människor. En mindre grupp kristna menar att varje ord i Bibeln måste tolkas som bokstavligt sant, sagt av Gud, och tänker då att t.ex. skapelseberättelsen berättar att jorden skapades för ett bestämt antal tusen år sedan. Men de flesta kristna menar att det vi läser alltid måste tolkas utifrån när det skrevs för att vi ska förstå vad det betyder när vi läser det idag. Skapelseberättelsen kan då läsas som en bild för det som också Big Bang-teorin beskriver: att allt kom till ur ingenting, med Guds vilja som drivkraft.(matteusevangeliet 13:52) 10. Kristna är mot preventivmedel. En del kristna kyrkor har sagt att det är fel att använda preventivmedel, för att bara Gud får bestämma över liv och död, och för att preventivmedel uppmuntrar till otrohet. Men de flesta kristna kyrkor låter människor själva bestämma, och många stöder hälsoprogram som hjälper kvinnor i fattiga områden att begränsa antalet barn, eller delar ut kondomer som skydd mot hiv-spridning. 11

12 11. Kristna dömer andra. Ett av Jesus viktigaste budskap var Döm inte, så blir ni inte dömda. Men eftersom kristna genom tiderna ofta har haft fokus på att leva och göra rätt och följa Guds vilja så har det nog varit lätt för andra att uppfatta det som att kristna tror att de är bättre än andra och ser ner på dem som inte är likadana. Det är dock inte så det ska vara, och som kristen vill man varken döma ut andra eller själv bli utdömd på förhand. (Matteusevangeliet 7:1-2) 12. Kristna kör med dubbelmoral: de låtsas vara bättre än de är. Varje gång en kändis eller ledare som är kristen begår ett brott eller gör fel moraliskt så blir det lätt uppmärksammat, just för att många tänker sig att kristna SKA vara bättre än andra. Men sanningen är att kristna bara är människor som vet att de har problem, men hela tiden försöker bli bättre än de är, och misslyckas, och börjar om. Sen kan det finnas kristna grupper där man blir utstött om man inte lever upp till andras regler, och i sådana grupper är det nog frestande att låtsas vara en annan än man är... och det problemet finns väl tyvärr även på andra ställen? (Filipperbrevet 2:1-4, 12-16) 13. Kristna gillardödsstraff. Jesus är mycket tydlig med det som gäller: vänd andra kinden till, förlåt din fiende. För majoriteten av kristna är dödande - och dödsstraff - därför fel. Ändå finns det en del kristna som tycker dödsstraff är rätt. De argumenterar utifrån att den som dödat en oskyldig person är skyldig, och att det är rätt att ta den skyldiges liv. Men som kristen är det rimligare att lämna dömandet till Gud, som ser och vet allt. (Matteusevangeliet 5:38-48) 14. Kristna är präktiga och tråkiga. Se ovan. Den som är försiktig med att dricka alkohol, inte har sex med vem som helst och försöker bete sig schysst mot andra kanske kan uppfattas som tråkig av några? Men den som är kristen är inte automatiskt bara på ett visst sätt: kristna är olika, och säkert både roliga och tråkiga att umgås med, beroende på vad du själv tycker är kul. 15. Kristna förkastar alla andra religioner och tror att det bara finns en sanning. Kristna tror att Gud har blivit människa bara en gång, i Jesus Kristus. Det betyder att Jesus ger oss den bästa bilden av vem Gud är. Men många kristna tänker ändå att det kan finnas spår av sanning också i andra religioner, eftersom Gud vill kommunicera med alla människor. Man kan alltid behandla andra religioner med intresse och respekt, även om man vill hålla fast vid sin egen religion. (Johannesevangeliet 3:16) 12